Lännäsbacken 5 - Rågens Förskolor

2015
Rågens Förskolors plan mot diskriminering och
kränkande behandling gällande Lännäsbacken 5
Grunduppgifter
Verksamhetsformer som omfattas av planen
Förskoleverksamhet
Ansvariga för planen
Annika Kindblom Förskolechef
Vår vision
Rågens Förskolor ska vara en arbetsplats för barn och vuxna där alla känner sig
trygga och där ingen skall bli utsatt för diskriminering eller annan kränkande
behandling.
Inledning och bakgrund
Denna plan utgår från diskrimineringslagen och skollagen. Den har framtagits för
att vi på Rågens Förskolor ska främja barn och vuxnas rättigheter och arbete mot
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
”Lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av
barn och elever.” § 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika
rättigheter samt att motverka diskriminering på grund av kön, ålder, etnisk
tillhörighet, religion, eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller
funktionshinder. Lagen har också till ändamål att motverka annan kränkande
behandling. Denna lag tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i
skollagen (1985:1100).
Denna plan är utarbetad utifrån ”Riktlinjer för arbetet med likabehandlingsplaner”
(Skolverket genom Barn- och elevombudet. juni 2006). Den utvärderas, följs upp
och omarbetas inför varje verksamhetsår i samband med
verksamhetsberättelsen och kvalitetsredovisningen.
Bakgrund och uppdrag
Enligt skollagen skall huvudmannen se till att det finnas en likabehandlingsplan i
varje förskola. I läroplanen för förskolan (Lpfö) uttrycks det "Inget barn skall i
förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller
funktionshinder eller annan kränkande behandling."
Definition - Vad är kränkande behandling?
Begreppet "kränkande behandling" används som ett samlingsbegrepp för olika
former av kränkningar inklusive diskriminering och trakasserier som har samband
med etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, kön
eller av sexuell natur. En viktig utgångspunkt är att den som upplever en
kränkning alltid skall tas på allvar.
 Gemensamt för all kränkande behandling är att någon eller några kränker
principen om alla människors lika värde
 Kränkningar är ett uttryck för makt eller förtryck
 Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera
 En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara återkommande
 Kränkningar utförs av och drabbar såväl barn som vuxna
Kränkningarna kan vara
 fysiska (t.ex. att bli utsatt för slag och knuffar)
 verbala (t.ex. att bli hotad eller kallad för kränkande begrepp)
 psykosociala (t.ex. att bli utsatt för utfrysning eller ryktesspridning)
 text- och bildburna (t.ex. klotter, brev, lappar, e-post, sms, mms
Mål
Inom Enskede/Årsta/Vantörs förskolor ska varje individ känna sig trygg,
respekterad och uppmärksammad. All personal på förskolorna arbetar för en miljö
där det finns tydliga gränser mot oacceptabla beteenden. Verksamheten
genomsyras av pedagogiska insatser som syftar till att förebygga kränkningar
kopplade till kön, religion/trosuppfattning, etnisk tillhörighet, sexuell läggning och
funktionshinder.
Metoder i det förebyggande arbetet
Barnmiljö
 I lek och aktiviteter lär sig barnen att visa respekt för varandra, lyssna när
andra talar och att undvika negativa kommentarer eller uttryck.
 Vi har återkommande samtal i barngruppen utifrån värdegrund om allas lika
värde och hur vi beter oss mot varandra.
 Vi arbetar aktivt med att visa att alla kan leka med alla och att alla duger som
de är.
 I syfte att förhindra att något barn stängs ute får inbjudningskort till t ex. kalas
inte delas ut i förskolan.
 Barn behöver veta hur vuxna gör för att kunna forma sina egna
förhållningssätt. Pedagogerna är därför alltid goda vuxenförebilder.
Pedagogerna är aktiva i barnens vardag, uppmärksamhet ges till varje enskilt
barn.






Vi ger barnen verktyg för att bygga upp sitt självförtroende och självkänsla. Vi
arbetar aktivt för att bygga upp ett förtroende mellan barn/pedagog och mellan
föräldrar/pedagog. Grunden till det läggs vid inskolningen.
Återkoppling av barnets vardag sker, vid lämning och hämtning. Föräldrar ska
känna sig säkra på och trygga med att arbetslaget agerar, observerar,
dokumenterar och följer upp händelser.
Vi arbetar för att förhindra att ”syndabockar” utses vid konflikter i gruppen.
Vi hjälper barnen att lösa konflikter och visa varandra med handen och säga
stopp, jag vill inte eller att lyssna på kompisen som kanske gråter som protest.
Alltid med stöd av pedagog.
Vi arbetar för en trygg, lärande och stimulerande inne- och utemiljö som
förhindrar utanförskap.
Vi arbetar för ett nära samarbete och daglig dialog med föräldrarna som bidrar
till ett ömsesidigt informationsutbyte som ska förhindra att utanförskap
uppstår.
Vuxenmiljö
 Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolornas anslagstavlor. Vid
önskemål kopieras de till vårdnadshavarna.
 Under föräldramöten presenteras likabehandlingsplanen och diskussioner om
allas ansvar och skyldigheter gås igenom. Respektive arbetslag ansvarar för att
likabehandlingsplanen lyfts och förankras hos brukarna.
 Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka förskolans verksamhet. Kontakt
tas vid de tillfällena med arbetslaget för att bestämma tid för besök.
 Alla vuxna reagerar direkt vid misstanke om att kränkningar förekommer.
 Personalen får fortlöpande kompetensutveckling i värdegrundsfrågor på
studiedagar och arbetsplatsträffar. Ansvarig för att så sker är förskolechefen.
Arbetsprocess om kränkande behandling uppmärksammats
 Vårdnadshavare, barn eller personal rapporterar misstänkt kränkande
behandling till någon i arbetslaget. En handlingsplan upprättas.
 Förskolechefen informeras.
 Information lämnas till vårdnadshavare snarast efter det att någon i
verksamheten fått kännedom om händelsen
 Informationen dokumenteras utifrån en färdigställd mall.
 Arbetslaget sammankallas av förskolechef eller den pedagog/övrig personal
som får kännedom om händelsen. En huvudansvarig för ärendet utses.
 Information samlas snarast in från berörda genom samtal med:
- det utsatta barnet (om det är möjligt pga. barnets ålder och utveckling)
tillsammans med vårdnadshavare
- den eller de som utfört kränkningarna (om det är möjligt pga. barnets ålder
och utveckling) tillsammans med vårdnadshavare
- pedagoger/annan personal på förskolan.
- respektive vårdnadshavare.
-
arbetslaget gör en kartläggning av det material som framkommit.
kartläggningen analyseras och tolkas sedan av arbetslaget i samarbete med
förskolechefen.
Åtgärder föreslås utifrån arbetslagets analys.
Handlingsplan mot mobbing
Definition av mobbing
Mobbing är när en eller flera personer systematiskt utsätter en eller flera personer
för negativa handlingar, fysiskt, psykiskt eller bägge delarna vid upprepade
tillfällen under en viss tid.
Negativa handlingar
Negativa handlingar består i det här sammanhanget främst av hånande
kommentarer, det kan även handla om hot, elaka eller obehagliga saker som andra
inte tycker om att höra eller utfrysning där någon utan ord och slag grimaserar
eller gör fula gester och vänder ryggen till när det sker för att irritera eller såra.
Fysiskt kan det bestå av slag och knuffar.
Vad säger läroplanen
En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som
vårt samhälle vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och
integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet
med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med
barnen… Verksamheten ska präglas av omsorg om individen och syfta till att
barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet
och respekt för skillnader i människors uppfattningar och levnadssätt (Lpfö s.7).
Om mobbing förekommer gör vi så här:
 Pedagogen kartlägger rollerna och utreder vad som hänt
 Alla berörda får ge sin version
 Alla inblandade föräldrar informeras så snabbt som möjligt efter att
kartläggningen är gjord (det kan innebära ett par dagar)
 Pedagogerna ger stöd både till den mobbade och till de som mobbar genom att
punkterna under förebyggande arbete intensifieras
 Pedagogerna observerar och följer upp arbetet tills situationen åter stabiliseras
 Avdelningsansvarig ansvarar för att dokumentation av händelsen sker.
Handlingsplan för barn som utsätts för diskriminering eller annan
kränkande behandling av personal på förskolan
Vad säger läroplanen
Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas
egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö… Vuxnas förhållningssätt
påverkar barns förståelse och respekt för de rättigheter och skyldigheter som
gäller i ett demokratiskt samhälle och därför är vuxna viktiga som förebilder.
(Lpfö s.3)
I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som
engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.
(Lpfö s.5)
Så här arbetar vi för att förebygga att vuxna kränker eller diskriminerar
barn:
 Vi lägger stor vikt vid hur vi talar med barn, om barn och till barn.
 Vi är ständigt uppmärksammade på samtalstonen. Tillsägelser utan förklaring
kan vara exempel på kränkande behandling. Att ofta använda ordet ”nej” är en
indikation på att samtalsklimatet inte är gott.
 Att personal i förskolan talar om barnens föräldrar, har synpunkter på tider etc.
ska inte förekomma i barngrupp.
 Alla vuxna skall vara förebilder för barnen och föregå med gott exempel.
 Vi samtalar regelbundet i arbetslagen om hur vi vuxna bemöter barnen.
Om diskriminering eller kränkning förekommer gör vi så här:
 När någon personal på förskolan anser att en arbetskamrat behandlar barn
kränkande ska denne omgående tala med personen det berör,
avdelningsansvarig och förskolechef.
 Om någon anställd på förskolan själv anser sig ha bemött barn på ett sätt som
kan eller har upplevts kränkande ska denne omgående kontakta en
arbetskamrat och/eller avdelningsansvarig och vid behov förskolechef för att
få stöd i att hitta andra arbetsmetoder och be om ursäkt.
 Föräldrar som upplever att egna eller andras barn behandlas på ett kränkande
sätt, ska uppmanas att kontakta förskolechefen.
Handlingsplan för föräldrar som utsätts för diskriminering eller
annan kränkande behandling av personal på förskolan.
Vad säger läroplanen
Förskolan skall vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran,
utveckling och växande. Förskolans uppgift innebär att i samarbete med
föräldrarna verka för att varje barn får möjlighet att utvecklas efter sina egna
förutsättningar… Alla som arbetar i förskolan skall visa respekt för föräldrarna
och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans
personal och barnens familjer. (Lpfö s.12)
Så här arbetar vi för att förebygga att vårdnadshavare till barn på förskolan
inte kränks eller diskrimineras:
 Vi bemöter alla föräldrar positivt, respektfullt och lyhört
 Vi samtalar med och bemöter barnens föräldrar respektfullt och utan fördomar
eller dömande förhållningssätt.
 Att kunna alla föräldrars namn, är ett exempel på att bemötas med respekt
 Vi utgår från att alla föräldrar vill sina barns bästa.
 Tydlighet är viktigt i mötet med vårdnadshavare, att möta föräldrar med annan
bakgrund eller med andra livsvillkor än jag själv, kräver att vi ser på oss själva
och våra uppfattningar ut ett kulturellt perspektiv
 Att vara nyfiken på människors olika levnadsvillkor och uppfattningar och att
lyfta fram olikhet och mångfalt som positivt i vårt arbete med barnen och deras
familjer är ett sätt att få ökad kunskap om andras sätt att tänka och uppfatta
världen
Om diskriminering eller kränkning förekommer gör vi så här:
 Vårdnadshavare som anser att de utsätts för diskriminering eller annan
kränkande behandling av någon som arbetar på förskolan ska omgående ta
kontakt med förskolechefen som vidtar åtgärder för att händelsen upphör.
 Vårdnadshavare som anser att de inte får gehör eller stöd för sin uppfattning
hos förskolechefen ska vända sig till avdelningschef för förskolan i
Enskede/Årsta/Vantör SDN
Ansvarsfördelning

Det åtgärdande arbetet gäller kränkningar mellan barn såväl som mellan vuxna
och barn. Om du blivit kränkt eller ser någon bli kränkt, eller om du som
vårdnadshavare är orolig för ditt eget eller andras barn, vänd dig i första hand
till någon personal på förskolan. Du kan också vända dig direkt till
förskolechefen.
All personal på förskolan tar vid misstanke om kränkning itu med situationen och
arbetet med att stoppa kränkningarna påbörjas. Samtal hålls med inblandade barn
och vårdnadshavare, händelsen dokumenteras skriftligt. Insatserna utvärderas och
följs upp av förskolechefen i samverkan med arbetslaget.
Verksamhetsansvarig chef ansvarar för genomförande och uppföljning
Övriga ansvarsområden inom organisationen:
 Förskolechefen
 Avdelningsansvarig
 Barnens ansvarspedagoger
Rutiner

Utvecklingssamtal
 Föräldrainformation
Dokumentation
Varje enskild åtgärd från såsom telefonsamtal och möten dokumenteras skriftligt
och samlas i en särskild mapp för ärendet. Dokumentationen består av:
 Händelseblad/dokumentation om händelseförloppet
 Åtgärdsplan
 Uppföljning
Aktiva åtgärder
Berörd personal ska fortlöpande informeras om ärendets gång och uppföljning.
Förskolechefen och avdelningsansvarig ansvarar för uppföljningen av varje
ärende. Uppföljning i form av samtal ska ske tre gånger inom fyra veckor efter det
att ärendet startades. Samtal ska ske med den som utsatts, de som utsätter samt
med vårdnadshavarna.
Förankring av vår likabehandlingsplan




Vid inskolning av nya familjer presenterar de ansvariga pedagogerna vår
likabehandlingsplan och uppmärksammar särskilt föräldrarna till vem ska
vända sig till om de upplever att de själva, deras barn, andras barn eller
familjer utsätts för diskriminering eller annan kränkande behandling.
Pedagogerna lyfter upp, presenterar och arbetar med valda delar av
likabehandlingsplanen under t ex. föräldramöten och föräldrasamtal.
Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på förskolornas föräldraanslagstavlor
för den som vill läsa mer.
Likabehandlingsplanen ingår i introduktionsprogrammet för nyanställd
personal
Uppföljning, utvärdering och revidering av likabehandlingsplanen

I samband med upprättandet av den årliga kvalitetsredovisningen revideras
likabehandlingsplanen.


På arbetsplatsträffen i september lyfter vi och diskuterar
likabehandlingsplanen. Regelbundet under året görs detsamma på våra
reflektionsmöten, syftet är att alltid hålla den levande.
De eventuella justeringar och förändringar som görs i likabehandlingsplanen
kommuniceras med samtliga medarbetare.
Nuläge
Vi här på Lännäsbacken har ett öppet klimat mellan pedagoger. Detta gör att vi
kan ge konstruktiv kritik till varandra. Om det blir missförstånd med varandra då
går man direkt till den personen. Alla uppskattar att vi har ett sådant öppet klimat.
Vi försöker vara så bra föreblider så möjligt. Vi tror på att barnen inte gör som vi
säger utan gör som vi gör.
Vi respekterar barnen integritet både vid blöjbyte och vid matsituationen. Vi
uppmuntrar de att smaka på maten men aldrig tvinga, vi vill att matsituationen ska
vara lustfylld.
Våra barn tycker om att komma till förskolan. Våra vårdnadsinnehavare känner
sig trygga att lämna barnen på förskolan. Om de inte är nöjda med något tar de
upp direkt, vilket gör att vi kan uträtta det med engång.
Vi diskuterar kontinuerligt på APT eller reflektionstid om vår barnsyn.
I barngrupperna händer det dagligen konflikter i olika situationer som vi behöver
jobba vidare med. Vi pratar med barnen om det som hänt. Vi tar upp det på våra
avdelnings reflektioner och försöker hitta förbyggande arbete. Det brukar alltid bli
bättre när vi ser i helhetssyn varför barnet regerade på det sättet. Vi stöttar det
barnet att hitta rätt verktyg i sin vardag.
Vi samtalar kontinuerligt både med barnet, föräldrar och varandra om vårt
förhållningssätt i olika situationer. Vi påminner barnen hur man ska vara en bra
kompis.
Våra styrkor
Vi uppmuntrar barnen att lösa konflikter själva med närvarande av en vuxen. I en
konflikt tar den vuxne inte någons parti utan låter barnen berätta sin version av
händelsen.
Vi ser och uppmuntrar det som är positiv hos barnen.
Vi vuxna uppmärksammar och lyssnar in barns värderingar
Vi lyssnar aktivt och bejakande på barnen för att ge de ökat inflyttande och
delaktighet
Vi samtalar med barn om olika människors förutsättningar.
Vi ger samma förutsättningar till pojkar och flickor. Vi tilltalar barnet med sitt
namn inte med sitt kön, t.ex. flickor.
Vi står upp för demokratiska värderingar.
Vi stöttar barnen som behöver hjälp att komma in i barngruppen.
Vi arbetar aktivt att stärka alla barns språk både svenska och modersmålet. Vi
uppmuntrar barnen som har samma modersmål att prata med varande på det
språket.
Vi ser över miljön så att den är inbjudande för varje barn utifrån sina
förutsättningar.
Vi har tydliga regler gällande ansvarsbarn ute på gården. Alla pedagoger är
ansvariga för alla barn oavsett avdelning.
Vi ger barnen alternativ i konfliktsituationer, saker som de kan göra istället för att
bara säga stopp.
Utvecklingsområden
Vi upplever att vissa barn inte vill hålla i handen när vi ska gå iväg. De retas och
kränker varandra. Vi tänker att vi ska bestämma vem som ska hålla i vem istället
för att lämna över detta ansvar till barnen eftersom de visar att de inte kan klara av
det. På det sättet hoppas vi att mindre fokus kommer att läggas på vem som ska
hålla i vem, då vet de innan vem som är deras gå-kompis.
När det gäller vår utemiljö måste vi ständigt påminna varandra om att vara
närvarande med barnen. Det hjälper också mycket om vi ordnar aktiviteter och
lekar. Vi ska försöka att minska stunderna då alla barn är på gården samtidigt.
Några kan i de flesta fall ta iväg en grupp barn på t.ex. promenad eller gå till
parken. Vid planeringar när vi samarbetar över avdelningarna kan vi bestämma på
morgonmötet vilka barn som ska gå iväg så går det smidigare.
Aldrig låta barnen ha långa spadar, sopkvastar eller innebandyklubbor utan att en
vuxen deltar eftersom många barn använder dem för att slå på varandra.
Det finns en tendens i barngruppen att tala om könen på ett stereotypt sätt.
Killarna förknippar sig själva som starka och snabba medan flickorna i större
utsträckning förknippar sig som söta och rosa. Detta är ett utvecklingsområde, vi
kan t.ex. mera medvetet välja litteratur som motverkar detta. Vi kan även
uppmärksamma varandra på när vi upprätthåller dessa mönster.
Vi ska tänka på att vara ensamma så få situationer som möjligt eftersom vi måste
ha möjlighet att gå iväg och t.ex. byta en blöja, hjälpa på toaletten eller lösa en
konflikt utan att de andra barnen då behöver lämnas ensamma.
Hur barn och föräldrar har involverats i kartläggningen
Diskussioner med föräldrarna sker i olika forum ex, hämtning o lämning,
utvecklingssamtal, omvända samtal, informationsmöten inför inskolning.
Tillsammans med barnen på samlingar, intervjuer, genom samtal m.m.
Med de små barnen att vara nära och konkret visa barnen hur man tar kontakt med
varandra men också genom att arbeta mycket med språket mellan barn och mellan
vuxen barn.
Hur personalen har involverats i kartläggningen
Samtliga pedagoger på avdelningarna, kökspersonal, förskolechef, IT pedagog och
vår handledare/coach har diskuterat tillsammans hur och vad vi ska tänka på i vårt
likabehandlingsarbete. Detta har gjorts på arbetsplatsträffar och planeringsdagar.
Alla avdelningar diskuterat detta på sina avdelningsmöten.
Förskolechef, handledare/coach och IT pedagog diskuterar detta på sina
planeringsmöten.
Samtliga medarbetare på Stövargatan ska nu få läsa igenom det nya utarbetade
förslaget och skriva under på att de har förstått på ett mer tydligt och konkret sätt,
på hur man arbetar och utvärderar likabehandlingsplanen.
Resultat och analys 2015
Förebyggande åtgärder
Mål och uppföljning
All personal inom förskolan ska arbeta förebyggande mot diskriminering och
kränkande behandling.
Åtgärd
Vi vuxna är goda förebilder för barnen.
Vårt förhållningssätt mot barnen präglas av gemensamt kända riktlinjer.
Vid upptäckt av kränkande handlingar tar vi upp det direkt.
Vi har en kontinuerlig dialog med föräldrarna i vårt arbete mot kränkande
behandling.
Vi utformar en trygg lekmiljö såväl inomhus som utomhus.
Vi uppmuntrar positivt beteende.
Vi arbetar med konfliktlösning.
Vi använder oss regelbundet och medvetet av reflektioner och diskussioner av
olika ämnen och händelser.
Under de år barnen är hos oss skall vi vuxna lära barnen reflektera över sitt
handlande genom att ställa frågor som:
Hur kände du?
Hur tänkte du?
Hur tror du att din kamrat kände sig?
Hur skulle du vilja att det var?
Vad blir dina kompisar glada över?
Vid det förebyggande arbetet kan vi använda oss av:
Värdegrundsdiskussioner i personalgruppen
Utbildning för personal.
Dagliga samtal med barnen.
Rollspel.
Sagor – rim – ramsor.
Utvecklingssamtal.
Föräldramöten - föreläsningar eller olika diskussionsforum.
Reflektion
Motivera åtgärd
Akut åtgärd vid kränkande behandling
Stöd till det utsatta barnet
Se till att han/hon har tillgång till en trygg zon
Ta reda på vad som hänt
Lyssna aktivt och empatiskt
Undvik motbeskyllningar
Personal som barn och föräldrar kan vända sig till Personalen på avdelningen och
förskolechefen
Ansvarig
Alla vuxna som är på förskolan
Datum när det ska vara klart
Pågår kontinuerligt
Rutiner för akuta situationer
Policy
Det ska råda nolltolerans mot trakasserier och kränkande behandling i vår
förskola.
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
Vi uppmuntrar positivt beteende.
Vi arbetar med konfliktlösning.
Vi använder oss regelbundet och medvetet av reflektioner och diskussioner av
olika ämnen och händelser.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av andra barn
Barn - barn
Uppmärksamma och prata med barnen om vad som hänt.
Använd ”hur – frågorna”.
Visa att beteenden som skadar andra eller gör andra ledsna inte är acceptabla.
Involvera alltid föräldrar och förskolechef vid upprepande tillfällen av kränkningar
eller vid kränkningar riktade mot ett och samma barn.
Dokumentera alla åtgärder som görs.
Följ alltid upp det som hänt.
Rutiner för att utreda och åtgärda när barn kränks av personal
Vuxna - barn
Var rak genom att reagera och säga till om någon vuxen (personal, förälder) beter
sig kränkande mot ett barn/barnen.
Se till att få ett samtal med den vuxne i enrum och fråga hur denne tänkte.
Lyssna in situationen
För aldrig känsliga diskussioner mellan vuxna då barnen är närvarande.
Informera förskolechefen i allvarliga fall. Denne kan sedan vid behov vända sig
vidare till verksamhetschef och personalavdelning.
Kontakta förskolechefen för en anmälan till socialtjänsten om det finns oro för att
ett barn far illa i sin familj.
Dokumentera och följ upp alla åtgärder i samband med
diskriminering/kränkningar.
Rutiner för uppföljning
Vi uppmuntrar positivt beteende.
Vi arbetar med konfliktlösning.
Vi använder oss regelbundet och medvetet av reflektioner och diskussioner av
olika ämnen och händelser.
All personal på förskolan samtalar kontinuerligt med varandra och med
förskolechef och vår handledare/coach.
I samband med verksamhetsberättelsen och kvalitetsredovisningen av respektive
avdelning samt planeringsdagar.
Föräldrar enkäter och medarbetarbetar enkäter.
Rutiner för dokumentation
Dokumentationen ska ske på särskild blankett. (bilaga) Arkivera dokumentationen.
Uppföljning och utvärdering av planen ska göras inför verksamhetsberättelsen och
kvalitetsredovisningen varje år. Det ska ske i samband med att arbetet med att en
ny plan mot diskriminering och kränkande behandling påbörjas.
Uppföljning och utvärdering görs gemensamt på planeringsdagar under vår och
höst.
Avdelningarna utvärderar sitt likabehandlingsarbete i slutet av varje termin och är
själva ansvariga för detta i samband med att de arbetar med arbetsplanen.
Revidering av planen kommer att göras i juni 2015 (ansvarig förskolechef)
Ansvarsförhållande Alla vuxna som är på förskolan.