Trakasserier och kränkande behandling

Bagaregårdsskolans plan mot diskriminering och kränkande
behandling
Planen gäller förskoleklass, årskurs 1-6 samt fritidshem
Inledning
Planen gäller från 2015-11-01-2016-11-01
Ansvarig för planen: Ulrika Clarberg Ryding/ Rektor
Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, skola 1-6 samt fritidshem
Bagaregårdsskolans vision
Detta är Bagaregårdsskolans plan för att främja elevers lika rättigheter och möjligheter samt
för att förebygga och förhindra alla former av diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Den utgår från 3 kap 16 § diskrimineringslagen samt 6 kap 8 § skollagen.
Bagaregårdsskolan ska vara en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Vi vill att varje elev ska ha möjlighet att utvecklas utifrån sina egna
förutsättningar och behov och vi vill ge alla elever trygghet och självförtroende. Personal,
vårdnadshavare och elever arbetar gemensamt med vår gemensamma värdegrund och mot all
form av kränkande behandling.
I FN:s barnkonvention, artikel 2 står att läsa:
”Alla barn är lika mycket värda. Inget barn får diskrimineras, utsättas för mobbning eller på
annat sätt bli sämre behandlat än andra barn”. Det gör ingen skillnad om det är en flicka
eller pojke, vilken hud- eller hårfärg barnet har, om barnet är rikt eller fattigt, blir kär i
pojkar eller flickor, ser eller hör dåligt, sitter i rullstol eller har en annan
funktionsnedsättning. Det har heller ingen betydelse vilket språk barnet talar och vilken gud
han eller hon tror på”.
Delaktighet och förankring av planen
Planen ska vara ett verktyg för våra elevers trygghet. Elever, vårdnadshavare och personal ska
veta att den finns, var den finns och vad som står i den.
Arbetet med planens förankring bland elever, vårdnadshavare och personal sker genom
klassråd, elevråd, veckobrev, hemsida, Hjärntorget, föräldramöten, forum för samråd och
personalmöten.
Elevernas delaktighet
Planen tas upp för genomgång och diskussion i samtliga klasser på skolan. En elevversion av
likabehandlingsplanen skickas hem till samtliga elever i samband med terminsstart. Eleverna
medverkar i trivselenkäter under läsåret och resultatet av enkäterna diskuteras i klassråd och
elevråd. På fritidshemmen är eleverna delaktiga i likabehandlingsarbetet genom att planen
praktiseras dagligen genom samtal och diskussioner.
Vårdnadshavarnas delaktighet
Vårdnadshavarna ges möjlighet till delaktighet genom samverkan i Forum för samråd och på
föräldramöten. Planen finns tillgänglig för vårdnadshavare på skolans hemsida och på
Hjärntorget vilket gör att den är åtkomlig såväl internt som externt.
Personalens delaktighet
Samtal och diskussioner förs löpande vid arbetslagsmöten, arbetsplatsträffar, konferenser och
gemensamma studiedagar. Planen lyfts återkommande vid elevhälsans möten. Skolan har ett
likabehandlingsteam som arbetar med att genomföra skolans Trivselenkät, föra arbetet med
planen vidare ut i arbetslagen och elevrådet samt att årligen utvärdera planen.
Likabehandlingsteamet består av representanter från elevhälsan, fritidshemmet samt åk F-3.
Förankring av planen
Planen förankras genom aktivt arbete med eleverna under klassrådstid, EQ-tid i respektive
klass och på elevråd men även genom olika lärandeaktiviteter löpande under året. Hos
föräldrarna förankras planen genom Forum för samråd, på föräldramöten samt genom
Hjärntorget där planen görs tillgänglig för alla vårdnadshavare. Ny plan förankras vid första
arbetsplatsträffen för personalen efter dess upprättande och därefter genom ett ständigt
pågående arbete under läsåret.
Utvärdering
Ansvarig för att årets plan utvärderas: Ulrika Clarberg Ryding /Rektor
Utvärdering av årets plan ska ske senast: 2016-10-01
Hur utvärderades fjolårets plan
Utvärderingen av fjolårets års plan genomfördes av Bagaregårdsskolans elevhälsa och
Likabehandlingsteamet samt personalen genomförde en utvärdering av planen under en av
studiedagarna i oktober.
Eleverna har genomfört en utvärdering av planen genom Trivselenkäten som genomförs på
skolan samt genom att det som framkommer i Trivselenkäten diskuteras på klassråd och
elevråd.
Vårdnadshavare gavs möjlighet att delta i en utvärdering av planen på Forum för samråd.
Resultat av utvärderingen av fjolårets plan:



Enkätfrågorna i Trivselenkäten behöver revideras och utgå från
diskrimineringsgrunderna för att bli en tydligare värdemätare.
Ny personal har inte varit tillräckligt insatta i planen.
De främjande och förebyggande insatserna har inte varit tillräckligt konkreta och
därmed svåra att utvärdera.
Åtgärder:




Planens förebyggande insatser kopplas samman med de skolutvecklingsområden vi
har på skolan, i syfte för att få en ökad genomslagskraft och större fokus.
Förtydligande av rutinerna kring incidentrapporter och anmälan om kränkande
behandling sker på arbetslagsmöten.
Rastvärdsverksamheten utvecklas och förankras hos personalen.
Vi behöver genomföra livskunskap och EQ i en större utsträckning hos de äldre
eleverna och konkretisera arbetet.
Beskriv hur årets plan ska utvärderas:
Personal: Planen utvärderas på studiedag HT 2016 med personal som arbetar inom samtliga
yrkeskategorier F-6 samt fritidshem. Likabehandlingsteamet har även möten kring
utvärdering av planen.
Elever: Alla klasser ska diskutera årets plan med fokus på de främjande och förebyggande
insatserna samt på mål och åtgärder som beslutats för året. I elevrådet analyseras planen
utifrån klassernas synpunkter.
Vårdnadshavare: Vårdnadshavare ges möjlighet att delta i utvärderingen genom att planen tas
upp på Forum för samråd som är öppet för vårdnadshavare att delta i.
Likabehandlingsteamet: Ansvarar för att ge underlag och för att sammanställa materialet från
elevernas, personalen och vårdnadshavarnas diskussioner samt att gå igenom eventuella
incidentrapporter.
Vad är diskriminering?
Det finns sex former av diskriminering enligt lagen. De är
 direkt diskriminering
 indirekt diskriminering
 bristande tillgänglighet
 trakasserier
 sexuella trakasserier
 instruktioner att diskriminera.
Direkt diskriminering innebär att en elev missgynnas och det har direkt koppling till,
exempelvis, elevens kön.
Indirekt diskriminering är när skolan missgynnar en elev genom, exempelvis regler eller
bestämmelser som gäller alla elever. Om exempelvis alla elever serveras samma mat, kan
skolan indirekt diskriminera de elever som på grund av religiösa skäl behöver annan mat.
Bristande tillgänglighet är när en person med en funktionsnedsättning missgynnas
genom att en verksamhet inte vidtar skäliga tillgänglighetsåtgärder för att den personen ska
komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning.
Trakasserier och sexuella trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet.
För att omfattas av diskrimineringslagen måste det kränkande agerandet ha samband med
någon eller några av diskrimineringsgrunderna.
Instruktioner att diskriminera är när någon ger en order eller instruerar någon som är i
beroendeställning, till exempel en anställd, att diskriminera någon annan.
Lagens definition av diskriminering
En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas och
det har direkt koppling till några av diskrimineringsgrunderna. Det är huvudmannen eller
personalen som kan göra sig skyldig till diskriminering. Ingen på Bagaregårdsskolan ska
behandlas sämre än någon annan på grund av något som hör samman med dessa
diskrimineringsgrunder:
 Kön
 Könsidentitet eller könsuttryck
 Etnisk tillhörighet
 Religion eller annan trosuppfattning
 Funktionsnedsättning
 Sexuell läggning
 Ålder
Kön
Med kön avses att någon är kvinna eller man. Detta gäller också transexuella personer, alltså
personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet. Ingen ska
behöva känna sig sämre behandlad eller retad på grund av om man är tjej eller kille.
Könsidentitet eller könsuttryck
Skyddet omfattar de barn och elever med en könsidentitet eller ett könsuttryck som hela tiden
eller periodvis skiljer sig från samhällets könsnormer. Med könsidentitet eller könsuttryck
menas en persons identitet eller uttryck i form av kläder, kroppsspråk, beteende eller annat
liknande förhållande med avseende på kön. Det omfattar de flesta transpersoner.
Transpersoner är ett paraplybegrepp som används om människor som på olika sätt inte följer
samhällets normer kring könsidentitet eller könsuttryck. Transpersoner bryter mot
tvåkönsnormen och föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara
och se ut. De som omfattas av skyddet kan till exempel vara transvestiter, intersexuella
(personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer
som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna).
Diskrimineringsgrunden ska inte förväxlas med grunden sexuell läggning. Transpersoner kan
vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Observera att transsexuella personer omfattas av
diskrimineringsgrunden kön.
Etnisk tillhörighet
Med etnisk tillhörighet menas nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande
förhållande. Alla människor har en etnisk tillhörighet. En person som är född i Sverige kan
vara rom, same, svensk, kurd eller något annat. En och samma person kan också ha flera
etniska tillhörigheter.
Religion eller annan trosuppfattning
Med religion och annan trosuppfattning menas till exempel kristendom, islam och judendom.
Även buddism och ateism ingår i begreppet. Andra etiska, filosofiska eller politiska
uppfattningar och värderingar som inte har samband med religion faller utanför.
Funktionsnedsättning
Skillnaden mellan en sjukdom och en funktionsnedsättning är att sjukdomar vanligen är
övergående, medan en funktionsnedsättning kan innebära livslånga nedsättningar av
funktioner. En funktionsnedsättning kan ge konsekvenser för personens möjligheter att utföra
olika aktiviteter och begränsa möjligheten att leva det liv man egentligen vill leva. Exempel
på vanliga funktionsnedsättningar är allergier, hörsel- och synskador, Aspergers syndrom,
ADHD, dyslexi och olika variationer av rörelsehinder. Graden av en funktionsnedsättning har
dock ingen betydelse. Funktionsnedsättning kan märkas mer eller mindre beroende på miljön
och situationen.
Sexuell läggning
Med sexuell läggning avses homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Alla har rätt
att tycka om eller bli kära i vem som helst oavsett kön.
Ålder
Alla har rätt att bli lyssnade på och respekterade oavsett vilken ålder man har. Oavsett om jag
är ett år yngre eller äldre än mina klasskamrater, så har jag rätt att bli likadant bemött och inte
retad.
Trakasserier och kränkande behandling
Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det är en handling som kränker
en elevs värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara:
 fysiska (slag, knuffar)
 verbala (hot, svordomar, öknamn)
 psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)
 texter och bilder (teckningar, lappar, SMS, MMS, fotografier och meddelanden på
olika sociala medier).
Trakasserier
Är kränkningar som kan kopplas till någon av diskrimineringsgrunderna.
Ex: Man retar eller kränker någon på grund av personens sexuella läggning.
Kränkande behandling
Är en kränkning som inte kan kopplas till diskrimineringsgrunderna
Ex. Man retar någon på grund av vilka skor eller kläder personen har på sig.
Främjande insatser
Främjande insatser riktas mot alla och bedrivs kontinuerligt och utan förekommen anledning
samt syftar till att skapa en trygg miljö för allas lika värde. Främjande insatser handlar om att
identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling på skolan. Arbetet
utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och
mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla
människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där alla barn och elever känner sig
trygga och utvecklas.
Område: Främja likabehandling genom att motverka kränkande
behandling
Mål: På Bagaregårdsskolan ska alla elever veta vad begreppet diskriminering, trakasserier
och kränkande behandling innebär och att det inte är tillåtet.
Arbetet innefattar och utgår från alla diskrimineringsgrunderna.
Vi vill öka samvaron och gemenskapen mellan eleverna, genom att genomföra aktiviteter som
syftar till att öka tryggheten och förbättra det sociala klimatet.
Aktivitet/Insats: Återkommande aktiviteter som finns inlagda i skolans årshjul och som leds
av skolans Likabehandlingsteam. Aktiviteterna utgår direkt från diskrimineringsgrunderna
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och
funktionsnedsättning och genomförs i alla klasser under året.
Värderingsövningar och gruppstärkande övningar i alla klasser.
Samtal utifrån givna frågeställningar och som utgår från alla diskrimineringsgrunderna.
Reagera och agera på nedsättande språkbruk.
Trivselaktiviteter i klassen samt i faddergrupper.
Gemensamhetsdagar F-6: julpyssel, lekdag, lässtunder i faddergrupper, idrottsdagar,
fredagsrasten mfl.
Ansvarig: Alla pedagoger i respektive verksamhet samt Likabehandlingsteamet
Datum när det ska vara klart: 2016-10-01
Område: Inkludering och ökad tillgänglighet
Mål: På Bagaregårdsskolan ska alla elever, oavsett behov, inkluderas i all verksamhet och
undervisning.
Bagaregårdsskolan ska ha en tillgänglig lärmiljö och ge de förutsättningar som krävs för att
alla elever ska vara delaktiga och inkluderade i verksamheten utifrån sina egna möjligheter
och förutsättningar.
Aktivitet/Insats: Vi arbetar för en mer tillgänglig lärmiljö genom ett utvecklingsarbete
gällande inkludering på skolan. Arbetet leds av specialpedagog.
Klassrumsobservationer med fokus på att identifiera det främjande och förebyggande arbetet
som görs på skolan, i syfte att sprida de goda exemplen vidare till fler klassrum.
Handledning till alla arbetslag utifrån utvecklingsområden gällande inkluderingsarbetet.
Arbetet utgår b.la från SPSM.s värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.
Ansvarig: Specialpedagog samt alla pedagoger på skolan
Datum när det ska vara klart:
2016-10-01
Kartläggning
Syftet med kartläggningen är att identifiera risker för diskriminering, trakasserier och
kränkande behandling. De problem- och riskområden som vi har identifierat, ligger till grund
för planeringen av de åtgärder som ska genomföras för att förebygga och förhindra
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Kartläggningsmetoder







Eleverna i åk 2 och åk 5 besvarar Göteborgs stads skolenkät Markör.
Skolans trivselenkät
Rastvärdar som finns ute på alla raster
Incidentrapporter - dokumentation av händelser för bedömning av diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling.
Skolsköterska har hälsosamtal med alla elever i åk 2,4 och åk 6.
Utvecklingssamtal
Ärenden till elevhälsan
Hur eleverna involveras i kartläggningen
Eleverna besvarar enkäter, enkätresultaten diskuteras i klasserna och på klassråd, lyfts vidare
till elevrådet som deltar i analysen av enkäten. Eleverna genomför hälsosamtal med
skolsköterska samt utvecklingssamtal med sin mentor. Eleverna har diskuterat enkätresultaten
och det som framkommit där, på klassråd och elevråd.
Hur personalen involveras i kartläggningen
Personal genomför utvecklingssamtal med sina mentorselever samt genomför Trivselenkäten i
sin klass. Arbetslagen genomför en sammanställning och analys av enkätresultaten som sedan
lämnas till Likabehandlingsteamet. Skolans gemensamma analys av enkätsvar sker på
studiedagar på HT.
Resultat och analys av kartläggningen
Analysen av kartläggningen visar att ett främjande arbete behövs kring följande punkter och
områden:
 Elevernas kunskap om likabehandlingsplanens innehåll behöver fördjupas, något som
framkommit på Elevrådet.
 Det förekommer ett nedsättande språkbruk på fotbollsplanen, i parken och i
korridorerna.
 Eleverna har i elevenkäten uppgett att de upplever att skolans baksida är lite mer
otrygg än framsida.
 I parken, där eleverna i åk 3-6 får vistas under raster, kan det förekomma kränkningar
och ovårdat språk.




I omklädningsrummet på Lundenskolan där åk 6 har sin idrottsundervisning,
förekommer det kränkningar skriftligt på väggarna.
Många elever upplever omklädningsrummen som otrygga, både på Ånässkolan där åk
3-5 har sin idrottsundervisning men även på Lundenskolan där åk 6 har sin
undervisning.
Ljudmiljö i bamba och i korridorerna. Eleverna har i trivselenkäten uppgett att de
upplever en hög ljudmiljö i bamba samt i skolans korridor, något som gör att
tillgängligheten för våra elever med hörselnedsättning försämras.
Studiero. Eleverna i åk 6 upplever att studieron behöver förbättras.
Förebyggande insatser
Utifrån resultatet i kartläggningen har vi formulerat konkreta åtgärder i syfte att förebygga
och förhindra diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Det förebyggande
arbetet utgår från konkreta risker som har upptäckts vid kartläggningen.
Område: Mer kunskaper om de sju diskrimineringsgrunderna
Mål: Att alla elever på Bagaregårdsskolan får mer fördjupade kunskaper om de sju
diskrimineringsgrunderna.
Aktivitet/Insats: Återkommande aktiviteter som finns inlagda i skolans årshjul och som leds
av skolans Likabehandlingsteam. Aktiviteterna utgår direkt från diskrimineringsgrunderna
kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning och
funktionsnedsättning och genomförs i alla klasser under året. Innehållet planeras efter ålder
och mognad och kan därmed variera från klass till klass.
Skolgemensamma aktiviteter kommer också genomföras i syfte att eleverna ska få en
fördjupad kunskap om diskrimineringsgrunderna.
Ansvarig: Likabehandlingsteamet samt ansvariga klasslärare
Datum när det ska vara klart:
2016-10-01
Område: Motverka förekomsten av nedsättande språkbruk
Mål: Att det inte ska förekomma nedsättande språkbruk på skolan.
Aktivitet/Insats: Alla pedagoger på skolan tydliggör skolans nolltolerans mot nedsättande
språkbruk samt genomför klassaktiviteter där man fördjupar sig i ordens innebörd samt
kopplar detta till diskrimineringsgrunderna.
På varje rast finns det minst två pedagoger ute som rastvärdar. En pedagog ansvarar för
framsidan och en för baksidan/parken. Rastvärdarna uppmärksammar nedsättande språkbruk
och håller sig nära fotbollsplanen, parken och baksidan för att förhindra att nedlåtande
språkbruk förekommer.
Ansvarig: All personal på skolan
Datum när det ska vara klart: 2016-10-01
Område: Parken och baksidan av skolgården
Mål: Att parken ska vara en trygg, lekfull och positiv plats att vistas i under rasterna.
Aktivitet/Insats: På varje rast finns det minst två pedagoger ute som är rastvärdar. En
pedagog har ett särskilt ansvar att gå upp till parken och finnas i närheten för att skapa
trygghet till eleverna.
På rastvärdsschemat markeras den pedagog som har parken som rastansvar. Rastvärdarna har
gul väst på sig för att vara synlig för eleverna.
Ansvarig: All personal på skolan
Datum när det ska vara klart: 2016-10-01
Område: Omklädningsrum på andra skolor
Mål: Att eleverna känner sig trygga och att de trivs när de har undervisning på Ånässkolan
och Lundenskolan.
Att ingen form av kränkande behandlig ska förekomma, varken verbalt eller i text och bild.
Aktivitet/Insats: Idrottslärarna samt rektorerna på Ånässkolan och Lundenskolan informeras
och uppmanas att finnas synliga i omklädningsrum och korridoren utanför idrottssalarna, i
syfte att trygga eleverna samt förhindra kränkningar eller trakasserier.
Omklädningsrummen på Lundenskolan målas om och renoveras under vintern 15.
Ansvarig: Rektorer på respektive skola samt idrottslärare
Datum för när det ska vara klart: HT 15
Område: Ljudmiljön i bamba
Mål: Att alla elever på Bagaregårdsskolan ska få matro och kunna känna delaktighet och
tillgänglighet i Bamba.
Aktivitet/Insats: Specialpedagog samtalar med ansvarig kökspersonal om åtgärder som kan
förbättra ljudmiljön.
Specialpedagog tar kontakt med ambulerande hörselpedagoger för att utreda vilka
ljuddämpande åtgärder man kan tillsätta för att förbättra ljudmiljön.
Alla pedagoger samtalar med eleverna i sina klasser om vikten av matro och att hålla
ljudnivån nere under matstunden samt diskuterar hur det är att ha en hörselnedsättning och
hur man då upplever höga ljud samt vilka konsekvenser det får i det sociala samspelet.
Ansvarig: Specialpedagog samt alla pedagoger på skolan.
Datum för när det ska vara klart: 2016-10-01
Område: Ökad studiero
Mål: Att öka studieron i åk 6, i syfte att få en ökad trygghet och trivsel för eleverna i klassen
samt för att undvika risker med kränkande behandling.
Aktivitet/Insats: Resultatet av trivselenkäten visar att eleverna i åk 6 tycker att studieron
brister.
Detta lyfts i klassen för diskussion samt klassen kommer med förslag på åtgärder som sedan
utvärderas var 4 vecka.
Specialpedagog handleder och för dialog med ansvarig personal kring åtgärder i lärmiljö,
organisation och schema för att få en ökad trygghet och studiero hos eleverna.
Ansvarig: Rektor, specialpedagog, elever i åk 6 samt lärare i åk 6.
Datum för när det ska vara klart: VT 16
Rutiner – utredning, uppföljning och dokumentation
Rutiner för att tidigt upptäcka trakasserier och kränkande behandling
På utvecklingssamtal lyssnar pedagoger efter trivsel, trygghet och social situation. Vid
incidenter på raster ingriper rastvärden och vid behov informerar berörd mentor. I klasserna
bedrivs samtal där eleverna ges möjlighet att föra dialog kring sin situation i klassen/ på
skolan. I den dagliga dialogen med eleverna är pedagogerna lyhörda för stämningar och
inbördes relationer. Pedagogerna gör observationer och iakttagelser under lektioner och under
elevernas fria aktiviteter.
Personal som elever och föräldrar kan vända sig till
Elever vänder sig till pedagog så snart något händer för stöd och hjälp i att reda ut.

Rastvärd

Klasslärare/mentor eller annan undervisande lärare

Fritidspersonal

Den pedagog som eleven känner förtroende för

Annan vuxen på skolan
Likabehandlingsteamet
Lisa Häggdahl - specialpedagog
Monika Lundahl - förskollärare Kringlan, fritids F-1.
Charlotte von Essen Simoncello - skolsköterska
Elevhälsa
Ulrika Clarberg Ryding – rektor
Lisa Häggdahl – specialpedagog
Charlotte von Essen Simoncello -skolsköterska
Daniel Ling – skolkurator
Teresa Hallberg – skolpsykolog
Rutiner för akuta situationer
Så snart någon på skolan får kännedom om att en elev känner sig utsatt för kränkande
behandling eller trakasserier som har samband med diskrimineringsgrunderna ska denne agera
omedelbart.

Kalla på fler vuxna om situationen kräver det.

Se till att den utsatte kommer bort från situationen.

Lugna ner situationen och om det anses nödvändigt ta de inblandade till var sitt rum.

Se till att eventuellt skadade får vård samt att de inblandade får hjälp och omsorg.

Alla parter får ge sin version av händelsen. Versionerna dokumenteras av de i
personalen som samtalar med eleven.

Om händelsen av både vuxna och elever härmed bedöms utredd avslutas ärendet.

Klassföreståndaren informeras. Denne ser över händelsen i relation till denna plan
samt bedömer om vårdnadshavare ska informeras.

Incidentrapport skrivs av inblandad personal och lämnas skyndsamt in till rektor.

Likabehandlingsteamet behandlar ärendet och fortsatt dokumentation sker samt
sammanställning av vilka åtgärder som vidtas för att situationen inte ska upprepas.
Rutiner för att utreda och åtgärda då elev upplever sig blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
(6 kap 10§ Skollag (800:2010))

Då någon personal på skolan får kännedom om att en elev upplever sig blivit utsatt för
kränkande behandling anmäls händelsen till rektor, blankett A

Rektor anmäler till huvudman, blankett A

Utred skyndsamt händelsen med de inblandade, bestäm eventuella åtgärder och tid för
uppföljning av händelsen, dokumentation blankett B.

Vårdnadshavare till alla inblandade kontaktas.

Vid behov kallas vårdnadshavarna till skolan av ansvarig lärare, separat eller med
båda parter.

Dokumentation av händelsen sker kontinuerligt av den/de i arbetslaget som leder
samtalen med den som blivit kränkt och den/de som kränker, blankett B.

Återkoppling sker enligt överenskommelse med vårdnadshavare.

Uppföljning inom 1 v.

Fortsatta aktiva åtgärder och stöd till alla berörda parter vid behov.
Om kränkningarna inte upphör:

Likabehandlingsteamet kopplas in av rektor.

Teamet tar reda på fakta genom grundligt samtal med den utsatta eleven,
vårdnadshavare närvarande om de vill, samtalet dokumenteras och läses upp för
eleven för att bekräfta att man har uppfattat situationen rätt.

Kontinuerlig uppföljning med alla inblandade görs under så lång tid som krävs,
dokumentation fortgår.
Om kränkningen inte upphör trots vidtagna åtgärder:

Elevhälsan kopplas in.

Rektor vidtar nödvändiga åtgärder.

Beroende på situationen och graden av kränkning kan Barn och ungdomsenheten på
socialtjänst komma att kopplas in.
Rutiner för att utreda och åtgärda när en elev upplever sig blivit utsatt för
diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling
Om elev, förälder eller kollega anser att kränkning har ägt rum, genomförs samtal med berörd
vuxen. Ansvar: Rektor och den vuxne som ser eller får vetskap om kränkningen.
Samtal och åtgärder dokumenteras. Ansvar: Rektor Ulrika Clarberg Ryding
Rektor anmäler till huvudman. Ansvar: Rektor Ulrika Clarberg Ryding
Rutiner för uppföljning
Uppföljningsblankett (blankett B)
Rutiner för dokumentation
All dokumentation skrivs på incidentrapport (bilaga A), uppföljningsblankett (bilaga B) och
samlas hos ansvarig mentor samt skickas till rektor.