Kvalitetsredovisning 2015

Comments

Transcription

Kvalitetsredovisning 2015
KVALITETSREDOVISNING 2015
1
I N N E HÅLL
Kvaliteten i vård och omsorg är själva vinsten
3
Vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka
6
God och säker vård
9
Patientsäkerhetsberättelse10
Kunskap – vår drivkraft för kvalitet och tillväxt
15
Geriatrisk vård, minnesmottagning och primärvårdsrehabilitering
25
Avancerad sjukvård i hemmet och specialiserad palliativ vård
37
Rehabilitering och primärvård
47
Vård- och omsorgsboende
61
Miljö69
2
God mat – en viktig del av vården
70
Konst, kultur och vårdmiljö
72
Våra lokaler
73
IT i vården
74
Medicinsk revision
76
KVALITETEN I VÅRD OCH OMSORG
ÄR SJÄLVA VINSTEN
Stockholms Sjukhem är en stiftelse utan vinstsyfte som
har erbjudit sjukvård och omsorg sedan 1867. Den inställning som fanns redan då – att förena professionalism
med ett mänskligt engagemang – lever kvar och är mer
aktuell än någonsin.
Vi drivs av en passion att ständigt förbättra och
utveckla vård och omsorg för långvarigt eller obotligt
sjuka där vi särskilt beaktar behovet av en hemlik miljö.
Mötet mellan människor är kärnan i vår verksamhet.
Ett möte som präglas av omtanke, respekt och kunskap.
Vår professionalism säkerställs genom stiftelsens satsning
på att utgöra ett kunskapscentrum, bland annat genom
en egen FoUU-enhet där vi genererar, praktiserar och
sprider ny kunskap.
Stockholms Sjukhem vill bidra med kunskap om
långvarigt och obotligt sjuka i utvecklingen av kvalitetsindikatorer och tillgänglighet. Kvalitetsredovisningen
är ett sätt för oss att öppet visa kvalitet och resultat, och
därmed bidra till denna utveckling.
Patientsäkerhetsberättelsen ingår som en del av
kvalitets­redovisningen, se sidorna 10–12. Inom varje
verksamhetsområde redovisas utförliga resultat och
analyser av patientsäkerhets- och kvalitetsarbetet.
FOKUS PÅ KVALITET GER RESULTAT
Kvalitet har alltid varit i fokus för Stockholms Sjukhem
och grunden för allt arbete är vårt ledningssystem för
kvalitet- och patientsäkerhet – det vi kallar Vårt sätt att
arbeta. Det beskriver och omfattar alla processer, uppmärksamhet på avvikelser och förbättringsförslag,
mätningar kopplade till nyckeltal, vårt systematiska
arbetsmiljöarbete samt vårt miljöarbete. Det hjälper
oss att skapa ordning och reda, och att ha fokus på
bästa kvalitet för våra kunder.
Stockholms Sjukhem är kvalitetscertifierad enligt
ISO 9001 sedan 2011 och miljöcertifierad enligt
ISO 14001 sedan 2009.
Inom Stockholms Sjukhem utvärderar vi kvalitet
och kundnöjdhet på olika sätt.
Vi deltar i våra beställares brukarundersökningar och
patientenkäter, men gör även regelbundet egna patient-,
boende- och närståendeenkäter. Att mäta hur patienter
och boende upplever kvaliteten på den vård och omsorg
vi erbjuder är ett sätt för oss att följa upp vårt långsiktiga mål att vara topprankade av våra intressenter. Vi
mäter även kvalitet genom att följa hur väl vi uppfyller
kvalitetsparametrar i våra vårdavtal samt genom att följa
efterfrågan på våra vårdtjänster.
Vi följer även upp verksamheten med årliga externa
och interna revisioner samt med stöd av den medicinska
S J U K H US D I R E KTÖ R E N S ÖV E R S I KT
3
revisor, som utses av stiftelsens principaler. Kunskap om
vårt sätt att arbeta är en viktig del i vår utbildningsplan
liksom vid introduktion för nya medarbetare.
DELAKTIGHET PÅ RIKTIGT
Vårt arbete att säkerställa det goda mötet med patienter,
boende och närstående innefattar bemötandeutbildning
och arbetssätt som skapar delaktighet. Vår förmåga
att lyssna och dela kunskap med patienter, boende och
närstående utgör vår grund vilket också uttrycks i våra
värderingar. Arbetet fortsätter under 2016 med nära
koppling till den nya patientlagen och till äldreom­
sorgens arbete med nationella värdegrunden.
Engagerade och professionella
medarbetare är vår viktigaste
tillgång för att erbjuda en god
och säker vård och omsorg
Under Almedalsveckan arrangerade Stockholms Sjukhem och Statens medicinsk-etiska råd, Smer, ett rundabordssamtal om att utveckla vård och omsorg samt stärka
individen genom att använda ny teknologi. Arrange­
manget var välbesökt och bjöd på spännande diskussioner om robotar och ny teknik samt etiska frågeställningar
kring självbestämmande, integritet och rättvis vård.
BYGGER FÖR FRAMTIDEN
Stockholms Sjukhem fortsätter att rusta för framtiden.
Under 2014-2015 renoverades stiftelsens äldsta byggnader för att ge plats för modern sjukhusvård och öppenvård. Ombyggnaden har skapat utrymme för ytterligare
vårdplatser för sjukhusvård samt ljusa och ändamåls­
enliga lokaler för Husläkarmottagningen och ASIH
Innerstaden. De renoverade lokalerna ger oss möjlighet
att erbjuda fler geriatriska slutenvårdsplatser med kompetent personal och därmed vara en del i Stockholms
läns landstings framtidsplan för hälso- och sjukvården
i länet.
Under hösten blev det klart med ett utökat uppdrag
från Stockholms läns landsting för de 42 nya vårdplats­
erna. Den nya verksamheten, Kungsholmsgeriatriken,
öppnade den 1 mars 2016 och erbjuder geriatrisk vård
och rehabilitering till patienter från hela Stockholms län.
ATTRAKTIV ARBETSGIVARE
Stockholms Sjukhems satsningar på strategisk kompetensutveckling har fortsatt 2015 och är en medveten investering för framtiden – engagerade och professionella
medarbetare är vår viktigaste tillgång för att erbjuda en
god och säker vård och omsorg. Vi vill vara en attraktiv
arbetsgivare och erbjuda medarbetarna en stimulerande
och utvecklande miljö
Under 2016 ser vi fram emot att fortsätta arbetet
med ständiga förbättringar som resulterar i den bästa
vården för våra patienter och boende. Vi vill ta tillvara
den kraft och kunskap som de har. Våra grundläggande
värderingar omtanke, respekt och kunskap får aldrig bli
tomma ord – vi ska visa vår kvalitet och vara stolta över
våra resultat!
Åke Seiger,
sjukhusdirektör
4
S J U K H US D I R E KTÖ R E N S ÖVE R S I KT
S J U K H US D I R E KTÖ R E N S ÖV E R S I KT
5
VÅRD OCH OMSORG TILL LÅNGVARIGT
ELLER OBOTLIGT SJUKA
Stiftelsen Stockholms Sjukhems inriktning har sedan
starten 1867 varit att erbjuda vård och omsorg till långvarigt eller obotligt sjuka i en stimulerande och hemlik
miljö. Vi erbjuder idag vård inom en rad olika områden:
avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), geriatrik, palliativ
vård, rehabilitering, husläkarmottagning samt äldreomsorg.
På Kungsholmen har Stockholms Sjukhem 78 vårdplatser fördelade på fyra slutenvårdsavdelningar. Även
vård- och omsorgsboende med 99 lägenheter, husläkarmottagning, medicinsk fotsjukvård samt primärvårds­
rehabilitering och neuroteam finns på Kungsholmen.
Stockholms Sjukhems ASIH-enheter, som sammantaget har dryg 180 vårdplatser för avancerad sjukvård
i hemmet, vänder sig till personer som bor i västra och
centrala Stockholm.
Brommageriatriken erbjuder akutgeriatrisk vård och
rehabilitering för befolkningen i västra Stockholm och
på Mälaröarna. Verksamheten finns på Bromma sjukhus
och har 129 vårdplatser fördelade på fem slutenvårdsavdelningar. Vid Brommageriatriken finns även minnesmottagning, primärvårdsrehabilitering och neuroteam.
PALLI AT I V VÅR D
Stockholms läns landsting
• Specialiserad palliativ slutenvård och avancerad
sjukvård i hemmet (ASIH)
P R I M ÄR VÅR D
Stockholms läns landsting
• Husläkarmottagning
• Medicinsk fotsjukvård
• Läkartjänster i särskilt boende
R E H AB I LI T E R I N G
Karolinska Universitetssjukhuset
• Rehabilitering i sluten vård av patienter med
ryggmärgsskador
Stockholms läns landsting
• Avtal för specialiserad och profilerad rehabilitering
för patienter efter vård på akutsjukhus
• Primärvårdsrehabilitering och neuroteam i Bromma
och på Kungsholmen
• Planerad rehabilitering inom området neurologi i
sluten och öppen vård
VÅRDAVTAL 2015
Vi har vårdavtal med Stockholms stad, Stockholms
läns landsting och Karolinska Universitetssjukhuset.
Vi erbjuder också vård på enskilt vårdavtal. Avtalen
speglar verksamhetens kompetensområden.
G E R IAT R I S K VÅ R D
Stockholms läns landsting
• Geriatrisk vård, minnesmottagning samt
rehabilitering på Brommageriatriken
6
VÅR DV E R KS AM H E TE N
ÄLD R E O M S O R G
Stockholms stad
• Särskilt boende för personer över 65 år
• Boende för yngre med demenssjukdom
• Boende för yngre med förvärvad hjärnskada
E N S K I LDA AV TAL
• Enskilda avtal om sluten vård med kommuner
eller landsting.
VÅ R DVO LY M 20 1 5
Avtal
VårddygnVårddygn
2015
2014
AntalAntal
20152014
Vård- och omsorgsboende
35 451
35 460
Husläkarmottagningen (listade)
3 140
2 887
Specialiserad palliativ sluten vård 12 384
11 320
Fotsjukvård (besök)
1 325
1 113
ASIH, Avancerad sjukvård i hemmet 59 535
57 722
Läkartjänster i särskilt boende (besök)
763
621
Profilerad rehabilitering sluten vård
5 587
4 725
Primärvårdsrehabilitering (besök)
35 024
27 406
Specialiserad rehabilitering sluten vård
5 818
5 591
Planerad rehabilitering, öppen vård
117
98
Planerad rehabilitering sluten vård
475
481
Minnesmottagning (besök)
407
414
Ryggmärgsskador sluten vård
802
809
42 837
42 975
Geriatrisk sluten vård
7
8
VÅR DV E R KS AM H E TE N
GOD OCH SÄKER VÅRD
Stockholms Sjukhem arbetar med kvalitet och patientsäkerhet på ett systematiskt sätt i enlighet med patientsäkerhetslagen och kraven på ledningssystem. Kvalitet
är graden till vilken verksamheten uppfyller ställda krav.
Det finns många och detaljerade krav från våra uppdragsgivare men vi ställer också ytterligare, höga krav
på oss själva. Några krav är enkla att mäta medan andra
är mer komplicerade. Våra egna målnivåer bestäms i
syfte att inspirera till förbättring och ska i första hand
jäm­föras med föregående år.
Vården inom Stockholms Sjukhem är baserad på
kunskap och lång erfarenhet inom alla våra verksamhetsområden. Omtanke, respekt och kunskap är
grundläggande värderingar. Ett gott bemötande samt
patientens och den boendes delaktighet är viktiga delar
för det kontinuerliga patientsäkerhetsarbetet. Vi utgår
i varje möte från den enskilda personens individuella
behov – hans eller hennes fysiska, psykiska och sociala
såväl som existentiella behov. Mötet ska säkerställa att
patientkraften tas tillvara. Vår grundsyn är tanken om
alla människors lika värde.
MÅL OCH STRATEGIER
Stockholms Sjukhems mål som idéburen organisation
utan vinstsyfte är:
• Att vara topprankade av våra intressenter genom
att ha bästa kvalitet och maximal efterfrågan.
• Att ha en stark gemensam kunskaps- och värdekultur.
• Tillväxt inom våra profilområden genom resultat
som ger utrymme för nya satsningar.
VI S I O N O C H M ÅL
Mål för kvalitet och patientsäkerhet inom Stockholms
Sjukhem är:
God och säker vård där antal vårdskador minskar som resultat
av patientsäkerhetsarbete och där verksamheterna uppfyller uppsatta
mål inom områdena:
•Fall
•Trycksår
•Nutrition
• Vårdrelaterade infektioner (VRI)
• Basala hygienrutiner och klädregler (BHK)
• Följsamhet till Kloka Listan
• Regelbundna läkemedelsgenomgångar (SÄBO)
Resultaten för dessa områden analyseras och
kommenteras under respektive verksamhetsområde.
ST R AT E G I E R
Processorienterat arbetssätt
• Vi har alltid fokus på ett gott bemötande
och ett bra vårdresultat för boende och patient
• Vi gör rätt från början
• Vi arbetar med ständiga förbättringar
• Vi arbetar systematiskt med att föra in ny kunskap
D E LAKT I G A M E DAR B E TAR E
• Engagerat ledarskap och medarbetarskap
• Samsyn på ledning och styrning
• Kompetensutveckling – vi lär av varandra,
av omvärlden och vi tänker nytt
• Engagemang i nätverk inom våra
verksamhetsområden
Visionen för Stockholms Sjukhems patientsäkerhets­
arbete är att inga vårdskador ska inträffa.
PATI E N TS ÄK E R H E TS B E R ÄTT E LS E
9
PROCESSARBETE
Stockholms Sjukhem har arbetat processorienterat
sedan 2008. Under de senaste åren har processarbetet
utvecklats och successivt kopplats allt tydligare till ledning och utveckling av verksamheten samt till ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhet – ”Vårt sätt att
arbeta”. Stockholms Sjukhem är sedan 2011 kvalitets­
certifierat enligt ISO 9001.
Det systematiska förbättringsarbetet innebär att
processerna revideras årligen och vid behov. Under
2015 har processerna förbättrats ytterligare genom
systematiska uppföljningar och revideringar enligt fastställd processtyrning. Processen för revidering innehåller checklista som innefattar avstämning med hänsyn
till förändrade krav i omvärlden, avtal, författning och
lagar. Vi kopplar FoUU-representanter till styrning av
vårdprocesserna för att säkerställa att vi inför ny kunskap och forskning i våra arbetssätt.
Grad av processmognad följs med ett index och mål
för fortsatt förbättring beslutas. Förbättringsförslag och
ny kunskap förs in efter riskbedömning genom att processerna revideras och kopplas till senaste gällande vårdprogram, riktlinjer och lagkrav. Aktiviteter som främjar
patientens delaktighet har tydliggjorts i vårdprocesserna.
Under 2015 har vi fortsatt att genomföra risk- och
konsekvensanalyser i huvudprocesser och enstaka delprocesser även om inte vårdavvikelser har registrerats.
Detta är en del av det förebyggande patientsäkerhetsarbetet. Risk- och konsekvensbedömning av processerna
sker systematiskt. Huvudprocesserna har även granskats
och vid behov reviderats utifrån den nya patientlagen
som gäller från 1 januari 2015.
Samtliga medarbetare utbildas i processarbete i form
av en basutbildning. Utbildningen erbjuds regelbundet
till nya medarbetare.
PROJEKT FÖR FÖRBÄTTRAD
AVVIKELSEHANTERING
En av aktiviteterna i den koncerngemensamma verksamhetsplanen för 2015 rör avvikelsehantering. Under
flera år har vi arbetat för att få in fler avvikelser som
grund för förbättringsarbete. Vi registrerar avvikelser
i två system, HändelseVis för HSL-avvikelser (sjukvård)
och SafeDoc för SoL-avvikelser (vård och omsorg).
För att ytterligare öka kvaliteten i avvikelsehanteringen
och för att öka patienters och närståendes delaktighet
startades projekt Förbättrade avvikelseanalyser 2015.
Projektet innebar analys av nuvarande avvikelsehantering och en GAP-analys mot önskat läge. En analys
av hinder för att nå önskat målbeteende genomfördes.
Genom workshops identifierades hur vi kan nå samsyn
om återkoppling till medarbetarna, processgrupperna
10
PATI E NTS ÄK E R H ETS B E R ÄTTE LS E
och cheferna. En modell utarbetades som kommer att
prövas på Brommageriatriken våren 2016 för att därefter utvärderas och, om välfungerande, implementeras på
hela Stockholms Sjukhem. Projektresultaten redovisades
för verksamhetschefsrådet i januari 2016 för ställningstagande till vilka av projektets föreslagna framtida aktiviteter som ska prioriteras.
PATIENTSÄKERHETS­
BERÄTTELSE
Stockholms Sjukhem arbetar i enlighet med patient­
säkerhetslagen för att förbättra verksamhetens processer
och deras följsamhet till Socialstyrelsens föreskrifter och
allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för
systematiskt kvalitetsarbete som trädde i kraft den
1 januari 2012. Föreskrifterna är gemensamma för
hälso- och sjukvård samt socialtjänst.
AVVIKELSER
Vi bedömer att avvikelseregistreringarna ökade initialt
efter införandet av webbaserade ärendehanteringssystem såväl inom sjukvården som inom vård och omsorg
(systemen HändelseVis och SafeDoc infördes 2012). Att
avvikelser registreras i ökande omfattning och analyseras
utgör grunden för det förebyggande patientsäkerhetsarbetet.
Det systematiska patientsäkerhetsarbetet är en naturlig del av vårt sätt att arbeta framför allt när det gäller
förmågan att se risker, rapportera och ställa till rätta
saker som gått fel i verksamheten. Kunskap utgående
från riskbedömningar och händelseanalyser av avvikelserapporter ger nytt gemensamt lärande för att undvika
vårdskador och öka patientsäkerheten. Avvikelserna
analyseras och kommenteras utförligare under respektive verksamhetsområde.
KLAGOMÅL OCH SYNPUNKTER
Att efterfråga och analysera klagomål och synpunkter
på verksamheten är en viktig del av vårt förbättringsarbete. En viktig framgångsfaktor för att lyckas med det
systematiska förbättringsarbetet är att skapa ett klimat
som gör att patienter, boende, närstående och medarbetare ser varje synpunkt och klagomål som en möjlighet
till förbättringar. Synpunkter omhändertas hela tiden
i vården men möjligheten till systematisk förbättring
kommer när vi kan tydliggöra synpunkter, klagomål och
förbättringsförslag på ett sätt som gör att vi kan urskilja
mönster och trender. Under de senaste åren har betydelsen av detta blivit tydligare och vi arbetar aktivt med
att inhämta och dokumentera synpunkter från patienter,
boende och närstående.
ANTAL AVVIKELSER PER ÅR
ANTAL KLAGOMÅL REGISTRERADE I HÄNDELSEVIS
1000
120
800
100
80
600
60
400
40
200
0
20
2013
2014
0
2015
2013
2014
2015
Brommageriatriken Palliativt centrum
Rehabilitering och primärvård Vård och Omsorgsboende
Brommageriatriken Palliativt centrum
Rehabilitering och primärvård Vård och Omsorgsboende
Antal registrerade avvikelser per år, resultat 2013–2015.
För kommentarer se respektive verksamhetsområde
Antal registrerade klagomål per år, resultat 2013–2015.
För kommentarer se respektive verksamhetsområde
PATIENTSÄKERHETSKULTUR OCH
PATIENTSÄKERHETSLAG
Stockholms Sjukhem genomför en mätning av patient­
säkerhetskulturen vartannat år. Undersökningen genomförs av Indikator med hjälp av en validerad metod som
medger jämförelser mellan verksamheter och omvärlden.
Patientsäkerhetskulturmätningen genomfördes 2010,
2012 och 2014.
Utifrån resultaten utarbetas handlingsplaner för
de kommande två åren. Med utgångpunkt i tidigare
enkätresultat och patientsäkerhetslagen har vi tidigare år
arbetat exempelvis med målen förbättrad information och
förbättrat stöd till patienten vid negativ händelse, samt mål för
uppfyllande av patientsäkerhetslagen. Övergripande ambition
har varit att skapa en så gynnsam patientsäkerhetskultur
som möjligt.
Resultaten 2012 visade en förstärkt patientsäkerhetskultur inom flera områden och att stödet till patienten,
och även till personalen, vid en negativ händelse förbättrats. Närmaste chefs engagemang i patientsäkerhetsfrågor var oförändrat högt och en förbättring av högsta
ledningens stöd för patientsäkerhetsarbetet sågs, vilket är
helt avgörande för att utveckla en stark patientsäkerhetskultur. 2014 års mätning visade ett behov av att fokusera
på analys av avvikelser och återföring till rapportör, se
projekt för förbättrad avvikelsehantering på sid 10.
PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING
Benägenhet att
rapportera händelser
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Information och stöd till personal
vid negativ händelse
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Överlämningar och
överföringar av
patienter och information
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
Självskattad patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Samarbete mellan
vårdenheterna
Lärande organisation
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete inom vårdenheten
Arbetsbelastning
och personaltäthet
Öppenhet i kommunikationen
En icke straff- och skuldbeläggande kultur
Resultaten presenteras som
medelvärden på en skala 1–100
där 100 är starkaste kultur.
Riket 2014 anger medelvärdet
för samtliga deltagande sjukvårdsverksamheter.
2010
2012
Återföring och kommunikation kring avvikelser
2014
Riket 2014
PATI E N TS ÄK E R H E TS B E R ÄTTE LS E
11
Aktiviteter i handlingsplanerna 2013–2015 har varit:
• Kompetensutveckling av internrevisorerna
•GTT-analyser
• Utbildning av chefer i avvikelsehantering
• Utbildning inom patientsäkerhet för överläkare
• Införande av regelbundna vårdhygienronder
• Förbättra läkemedelsprocessen
• Förbättrad avvikelsehantering (se ovan)
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• Under 2014–2015 genomfördes ett förberedande
projekt rörande vår IT-plattform. Målet var att
säkra grunden för det fortsatta förbättringsarbetet av
ledningssystemet och för att göra informationen ännu
mer lättillgänglig för medarbetarna.
• Dokumentationsgruppen har under 2015 förberett
och anpassat dokumentationsstrukturen för att möjliggöra kvalitetsrapporter från journalsystemet TakeCare. Tidigare fick vi rapporter via Senior Alert men
det nya sättet att ta fram kvalitetsrapporter minskar
det administrativa arbetet.
• En majoritet av huvudprocesserna samt ett antal
delprocesser har risk- och konsekvensanalyserats.
• Hela Stockholms Sjukhem uppmärksammade
handhygiendagen med aktiviteter för medarbetare,
patienter, boende och besökare.
LOKALA GASKOMMITTÉN
Lokala gaskommittén har sammanträtt två gånger under
året. Kvalitetskontroller har genomförts enligt rutin. De
förbättringsförslag som framkommit vid kvalitetskontroll
förs vidare till berörda för ställningstagande om eventuell åtgärd, vilka följs upp i den lokala gaskommittén.
Inga allvarliga avvikelser rörande gaser eller gashanteringen finns registrerade 2015.
Utbildning i praktisk hantering av gasflaskor sker
varje år. Utbildning av gasansvariga genomförs vartannat år, senast under 2014.
EGENKONTROLLER
Egenkontroller utgör en viktig del av kvalitetsarbetet.
Stockholms Sjukhems lista på egenkontroller innehåller
fler än femtio återkommande aktiviteter som löper enligt
årshjul under året. Det rör allt från temperaturkontroller
till externa revisioner och uppföljningar. Därutöver finns
verksamhetsspecifika egenkontroller som genomförs.
12
PATI E NTS ÄK E R H ETS B E R ÄTTE LS E
Några av egenkontrollerna kommenteras nedan:
• Vård- och omsorgsboendet genomför årligen återkommande egenkontrolluppföljningar med punktprevalensmätningar inom både HSL och SoL.
• Uppföljning av mål och analys av verksamheterna
sker varje månad. En gång per kvartal sker uppföljning vid verksamhetsgenomgång tillsammans med
koncernledningen. Uppföljningen sker med stöd av
verksamhetsrapporter där samtliga kvalitetsmål följs
upp i perspektiven kund/marknad, medarbetare,
process/utveckling och ekonomi.
• Stockholms Sjukhem har en kontinuerlig bevakning
av ändrade regelverk genom Notisum samt gör en
gång per år en genomgång av samtliga lagar och
regelverk inom aktuella ansvarsområden. Styrande
dokument revideras systematiskt via dokumenthanteringssystemet.
• Verksamheterna genomgår återkommande interna
respektive externa revisioner av följsamhet till gällande lagar, regelverk, certifieringar, interna rutiner
och processer. Revisionerna innefattar bland annat
ledningssystemet för kvalitet och patientsäkerhetslagen. Resultatet från revisionerna omsätts i en handlingsplan utifrån de förbättringsområden som identifieras. Det sker även en årlig medicinsk revision av en
fristående medicinsk sakkunnig och revisionsrapporten tillfogas vår årliga kvalitetsredovisning.
• Stockholms Sjukhems sjukvårdsverksamheter deltar årligen i punktprevalensmätningar avseende
följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler
(BHK) samt förekomst av trycksår och vårdrelaterade
infektioner (VRI). Inom vård- och omsorgsboendet
mäts även utvalda kvalitetsindikatorer inom nutrition,
trycksår och fall.
KVALITETSREGISTER
Under 2015 rapporterade verksamheterna i följande
register:
• BPSD – Svenskt register för beteendemässiga och
psykiska symtom vid demens
• Nationella diabetesregistret
• Senior Alert
• Svenska palliativregistret
•SveDem
•WebRehab
PATI E N TS ÄK E R H E TS B E R ÄTTE LS E
13
14
M E DAR B E TAR E
KUNSKAP – VÅR DRIVKRAFT
FÖR KVALITET OCH TILLVÄXT
Medarbetares utbildning, färdigheter, kompetenser –
och ofta även hälsa – beskrivs ibland som en organisations humankapital. Det är därför angeläget att bibe­hålla
och vidareutveckla medarbetarnas kompetens genom
utbildning och annan kompetensutveckling.
I detta kapitel presenterar vi ett HR-bokslut för
Stockholms Sjukhem. Det omfattar stiftelsens FoUUverksamhet, det strategiska arbetet med kompetensutveckling samt det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Genom att ha starkt fokus på kompetensutveckling
ökar individens kunskaper, och lärandet kan sedan spridas vidare i organisationen. I en lärande organisation
samverkar individens och organisationens lärande i ett
dialektiskt förhållande som leder till utveckling.
Stockholms Sjukhem är en utpräglad kunskapsorganisation där begreppet kunskap tillsammans med omtanke
och respekt utgör våra tre grundläggande värderingar.
Vi inhämtar och kvalitetssäkrar rätt kunskap
inom våra profilområden genom ett systematiskt och
strategiskt arbete där rekrytering av rätt kompetens går
hand i hand med individuella utvecklingsplaner och
kompetensutveckling för våra medarbetare. För oss
bygger kompetens på kunskap, erfarenhet och attityder.
VÅR T S ÄT T AT T A R B E TA M E D K U N S K A P
Vi skapar ny kunskap genom att behoven av kunskap i vården identifieras och ligger till grund för vårt
forsknings- och utvecklingsarbete, som sker i samarbete
mellan egen vårdpersonal, Stockholms Sjukhems interna
forskningskompetens samt universitet och högskolor.
SKAPA
INHÄMTA
KUNSKAP
ANVÄNDA
Omvärld
FÖRMEDLA
Vi använder kunskap i det systematiska process­
arbetet där kvalitetsindikatorer, utifrån externa kvalitets­
krav såväl som egna interna kvalitetsmått, möjliggör
för oss att ta en ledande position som vårdgivare.
Det sker också genom deltagande i flera professionsoch/eller ämnesspecifika kompetensnätverk inom
vården och forskningen.
Vi förmedlar kunskap genom medverkan i formella
utbildningsprogram. Det sker dels i samarbete med, och
på uppdrag av, universitet och högskolor, dels i egen regi
för våra medarbetare och vårdgrannar.
UTBILDNING
Kraven på vården ökar och förändras utifrån samhällets
utveckling, nya förväntningar och den snabba kunskapsutvecklingen. Detta gör att frågor om kompetensutveckling i form av utbildning är högprioriterade.
Medarbetarnas kompetens är en av Stockholms
Sjukhems mest grundläggande resurser och viktigaste
konkurrensmedel. Vi är väl medvetna om betydelsen av
att bibehålla och utveckla kompetens. Vårt strukturerade
sätt att arbeta med kompetensutveckling innebär såväl
kortsiktiga som långsiktiga satsningar. Målet är att vid
K U N N I G A O C H M OT I V E R A D E M E DA R B E TA R E
15
varje givet tillfälle ha rätt kompetens för våra vårduppdrag samt beredskap inför kommande vårduppdrag.
Planeringen för den årliga kompetensutvecklingen
sker på olika nivåer. Medarbetarnas utvecklingsplaner
tillsammans med bland annat utfall av kvalitetsresultat
ger input till de verksamhetsspecifika utbildningsplaner
som i sin tur utgör underlaget till den koncerngemensamma utbildningsplanen. Den fastslås vid Utbildningsrådet, som leds av HR-chefen och där samtliga verksamhetschefer, sjukhusdirektör och andra nyckelpersoner
ingår. Vi har också ett externt utbildningsråd som leds
av FoUU-chefen.
Utbildningsplanen ger en samlad bild av den kompetensutveckling i form av utbildningsaktiviteter, såväl
interna som externa, som våra medarbetare planeras
att delta i under året. Under 2015 genomfördes de allra
flesta av de planerade utbildningsaktiviteterna som
ingick i utbildningsplanen.
Vår bedömning är att analysen av utbildningsbehoven
är träffsäker då vi gör GAP-analyser, följer ”PlanDo-Check-Act” och gör regelbundna halvårsvisa
uppföljningar.
kursen. Åtta läkare från Palliativt Centrum och FoUUenheten medverkade med föreläsningar och seminarier.
Det samlade omdömet om kursen var 9,3 på en 10-gradig skala. Vi planerar att framöver ge kursen två gånger
per år, för max 30 deltagare vid varje kurstillfälle.
Kompetensutveckling i form av extern utbildning sker
på olika nivåer; från yrkeshögskoleutbildning till forskarutbildning.
Flera av våra medarbetare går forskarutbildning.
En av dem, en fysioterapeut, disputerade i våras med
avhandlingen Fall-Related Hip Fracture Predisposing and
Precipitating Factors.
Akademisk kompetensutveckling sker också genom att
flera medarbetare, vid sidan om sitt arbete, går magisteroch masterutbildningar med olika inriktningar, till exempel arbetsterapi, fysioterapi, ledarskap och omvårdnad.
Tre sjuksköterskor och en fysioterapeut har under 2015
tagit magisterexamen.
I NT E R N U T B I LD N I N G
Under 2015 har vi fortsatt arbetet med strategisk
kompetensutveckling genom att ta fram, revidera och
implementera kompetensmodeller för sjuksköterskor,
undersköterskor, arbetsterapeuter och fysioterapeuter.
Kompetensmodeller fungerar som stöd och ger vägledning i den strategiska kompetensutvecklingen såväl på
individ-, enhets- som på verksamhetsnivå.
Interna utbildningsaktiviteter
Alla nya medarbetare erbjuds en koncerngemensam
introduktionsutbildning under en dag. Utbildningen
ger en orientering i vårt ledningssystem, verksamhets­
områden och stabsfunktioner. Syftet är att ge nya
medarbetare en bra start på arbetsplatsen och de bästa
förutsättningar att vara delaktiga och utvecklas. Under
2015 deltog sammanlagt 81 nya medarbetare i intro­
duktionsutbildningen.
Att vara en lärande organisation innebär också att
vi lär av varandra. Några exempel på utbildningar där
våra egna medarbetare lär ut är exempelvis Strokekompetensutbildning, utbildningen Att leva med demens och utbildning i TakeCare-dokumentation. Varje verksamhetsområde
presenterar i sin del utbildningsaktiviteter på enhets- och
individnivå.
E XT E R N UT B I L D N I N G
I november 2015 anordnade Stockholms Sjukhem den
första ST-kursen i palliativ vård i livets slutskede för blivande specialistläkare. Det är en fortbildningskurs som
uppfyller målbeskrivningen för delmål palliativ vård i livets
slutskede i den nya specialitetsordningen. 24 deltagare,
huvudsakligen från Stockholmsområdet, gick tredagars16
K U N S KAP O C H E N G AG E MAN G
Ämne Titel
Fysioterapi
Postoperativ fallrisk, fallrädsla, smärta, mobilitet och
gångförmåga efter en fallrelaterad höftfraktur.
En longitudinell pilotstudie.
Omvårdnad Samtal som stödintervention inom palliativ vård –
närståendes erfarenheter
Omvårdnad En observationsstudie av personcentrerad rapport
på en onkologisk slutenvårdsavdelning
Omvårdnad Delaktighet i geriatrisk vård - en kvalitativ intervjustudie
om närståendes delaktighet
Inom ramen för en långsiktig strategisk satsning har
Stockholms Sjukhem de senaste åren upphandlat platser
på klinisk handledarutbildning (7,5 HP). Dessutom har
vi genom Stockholms läns landsting erhållit ett antal
utbildningsplatser på en särskild geriatrikprofilerad
handledarutbildning (7,5 HP). Vid årsskiftet 2015/2016
hade Stockholms Sjukhem 114 handledarutbildade
medarbetare med medellång vårdutbildning. Genom
denna satsning har vi skapat pedagogiska förutsättningar
för att kunna erbjuda verksamhetsintegrerat lärande
(VIL) av bästa kvalitet för våra studenter. Handledarkompetensen är dessutom värdefull vid introduktion och
inskolning av nya medarbetare. Handledarutbildningen
är också meriterande i våra kompetensmodeller.
V E R KS AM H E TS I NT E G R E R AT O C H
AR B E TS F Ö R LAGT LÄR AN D E
Stockholms Sjukhems vårdmiljöer i kombination med
medarbetarnas handledarkompetens och erfarenhet
är en viktig resurs när det gäller verksamhetsintegrerat
lärande (VIL) för studenter från medellånga vårdutbildningar samt arbetsplatsförlagt lärande (APL) för blivande undersköterskor.
De tre adjungerade kliniska adjunkterna (AKA) inom
organisationen har tillsammans med studentsamordnare på respektive vårdenhet utvecklat strukturer för att
stödja studenternas lärandeprocess. Detta har förstärkts
av ett nära samarbete med högskolor. Varje AKA är
kopplad till FoUU-enheten.
FoUU-enheten har sedan lång tid ett nära samarbete
med universitet och högskolor. En del i detta samarbete
är de kliniska forskare vi kontrakterar för att deltid vara
verksamma på Stockholms Sjukhem. För närvarande är
sammanlagt fem kliniska professorer och lektorer inom
följande områden knutna till FoUU-enheten: omvårdnad (två), fysioterapi, arbetsterapi och socialt arbete.
Dessa medarbetare är viktiga för att utveckla forskning
och utveckling inom vårdverksamheten.
En attraktivare lärandemiljö för studenter
Med stöd av extern finansiering från Stockholms läns
landsting har en attraktiv lärandemiljö för studenter
skapats på Brommageriatriken. Den nya lärandemiljön,
som stod klar våren 2015, omfattar bland annat ett
studenttorg med bibliotek som även fungerar som en
mötesplats. Dessutom utrustades samtliga vårdavdelningar med bärbara datorer och mobila arbetsplatser för
studenter. Vi förbättrade också studenternas förutsättningar att träna sjukvårdsteknik genom att köpa in material, till exempel nya provtagningsarmar, och stetoskop
med dubbelkommando.
Den förbättrade lärandemiljön med gemensamma
kontaktytor syftar till att stimulera det interprofessionella lärandet och ge förutsättning för ökad integration
mellan klinik och utbildning. Denna satsning har ökat
Brommageriatrikens förutsättningar att ta emot fler
studenter genom att skapa miljöer som är anpassade till
undervisning och handledning. Biblioteket ger förutsättning för studenter, handledare och övrig vårdpersonal
att ta del av evidensbaserad kunskap. Denna satsning
har synliggjort studenternas lärande, och det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL) har blivit en än viktigare
del i verksamhetsutvecklingen.
Detta har varit den mest välorganiserade och
utvecklande VIL- placering som jag haft. Fantastisk bra
personal och ett otroligt gott välkomnande som student.
Sjuksköterskestudent, Kungsholmen
Jag tycker att Stockholms Sjukhem har varit en jättebra
praktikplats med fin stämning och bra filosofi kring
arbetssätt och bemötande med patienter.
Fysioterapeutstudent, Kungsholmen
Handledaren har gjort ett superbra arbete! Jag lärde
mig jättemycket av min handledare och kände mig
trygg och säker med instruktioner jag fick.
Undersköterskestuderande, Brommageriatriken
LÄKAR ST U D E NT E R
Studenter berikar verksamheterna med ny kunskap och
nya frågeställningar. De utmanar oss att tänka nytt och
kommer med förbättringsförslag. Under året har ett
stort antal studenter tagits emot för VIL och APL samt
för några dagars auskultation. Vi har även tagit emot
studenter från kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen.
Flera av stiftelsens medarbetare är flitigt anlitade före­
läsare, framför allt inom palliativ vård och palliativ
medicin. På termin sju i läkarutbildningen får samtliga
studenter en dags undervisning i palliativ medicin som
läkare på Stockholms Sjukhem är medansvariga för.
Under verksamhetsåret 2015 gick 31 studenter från
läkarprogrammets termin 11 en studentvald kurs i
pallia­tiv medicin. Kursen är fem veckor lång och består
av 40 procent teori i form av föreläsningar och fallseminarier, och 60 procent klinik då studenterna är fördelade
på åtta palliativa enheter i länet. Läkare på Stockholms
Sjukhem har tagit fram och utvecklat kurskonceptet och
har det övergripande ansvaret. Kursen är mycket efterfrågad och uppskattad, det samlade omdömet för den
senaste kursen var 9,4 på en 10-gradig skala.
Varje termin går några studenter från läkarutbildningens termin sex kurs Konsten att vara en god
doktor sin klinikplacering på Stockholms Sjukhem.
Kursen fokuserar på förhållningssätt avseende etiska
problem och bemötande.
Därtill erbjöds drygt 60 läkarstudenter en klinik­
placering inom geriatrik, primärvård och palliativ vård.
Antal studenter under 2015Studenter Veckor
E XT E R N UT B I LD N I N G
STU D E N T E R
Arbetsterapeutstudenter (VIL)
13
65
Fysioterapeutstudenter (VIL) 13
74
Logopedstudenter (VIL)
3
12
Sjuksköterskestudenter (VIL) 89
649
Sjuksköterskor med utländsk examen 2
18
Undersköterskestuderande (APL)
105
420
Studenterna är övervägande mycket nöjda med VIL/
APL inom de olika verksamhetsområden som framgår
i citaten:
Inom ramen för stiftelsens samarbete med Regionalt
Cancer Centrum (RCC) har två temadagar anordnats
för vårdpersonal som vårdar patienter med cancer i
palliativt skede. Temadagarna handlade om Nya onkologiska målsökande preparat respektive Att möta existentiell kris i
vården. Temadagarna var mycket eftertraktade med som
mest drygt 80 deltagare. Medarbetare från Palliativt
Centrum deltog vid samtliga temadagar. Temadagarna
fick mycket gott betyg vid utvärdering och Stockholms
Sjukhem har fått ett förnyat utbildningsuppdrag från
RCC.
K U N N I G A O C H M OT I V E R A D E M E DA R B E TA R E
17
I april 2015 invigdes Palliativt kunskapscentrum
(PKC) i Stockholms län, ett samarbetsprojekt mellan
landstinget och kommunerna i länet. PKC har etablerat ett samarbete med Stockholms Sjukhem och RCC.
Under året gavs totalt fem seminarier i samverkan
mellan Stockholms Sjukhem, PKC och RCC. Samtliga
seminarier blev fullbokade och utvärderingar var mycket
positiva.
FORSKNING
Forskningsverksamheten vid Stockholms Sjukhems
FoUU-enhet har under 2015 i stort sett varit oförändrad
sedan 2014. Externa anslag som betalats till Stockholms
Sjukhem under 2015 uppgick till 1,3 miljoner kronor,
dels från landstingets FoUU-medel, dels från privata
stiftelser och företag. Utöver detta finansieras den forskning som bedrivs av Stockholms Sjukhems medarbetare
även av anslag till den akademiska huvudmannen, i
allmänhet Karolinska Institutet, vilket för 2015 uppgick
till cirka 3 miljoner kronor.
Ett trettiotal personer har under 2015 varit verksamma vid FoUU-enheten, varav 17 personer under året
varit anställda på hel- eller deltid. Fyra av medarbetarna
på Stockholms Sjukhem har under året varit registrerade doktorander vid Karolinska Institutet.
FoUU-enheten är engagerad i ett stort antal forskningsprojekt inom våra verksamhetsområden geriatrik,
rehabilitering, primärvård, palliativ vård och medicin
samt äldreomsorg. Inom flera av dessa områden bidrar
FoUU-enhetens medarbetare med expertis i olika cent­
rumbildningar och liknande samarbetsorgan, såsom
Centrum för geriatrisk forskning och utveckling, Strokeoch hjärnskadeforum, Palliativt kunskapscentrum,
Kompetenscentrum för ryggmärgsskador, Akademiskt
centrum för äldretandvård samt Regionalt cancer­
centrum.
G E R IAT R I S K F O R S K N I N G
Stockholms Sjukhem har en stor geriatrisk vårdverksamhet, som dessutom enligt överenskommelse med
landstinget kommer att växa ytterligare under 2016
genom starten av en geriatrisk enhet på Kungsholmen.
Vår geriatriska forskning, inklusive vår forskning inom
äldreomsorg har också utvecklats betydligt, inte minst
genom starten av två forskningsprojekt under 2015 som
kort beskrivs här. Målsättningen med forskningen är att
förbättra behandling, vård och omhändertagande av
geriatriska patienter och boende inom äldreomsorg.
Ett projekt utgår från Minnesmottagningen på
Brommageriatriken, i samarbete med Karolinska Institutet, och finansieras av ett flerårigt anslag från FORTE
(Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd).
Vi koordinerar flera av Stockholms minnesmottagningar
18
K U N N I GA O C H M OTI V E R AD E M E DAR B E TAR E
i en populationsbaserad studie av demens. Kognitiva
profiler och biologiska markörer hos patienter över 65 år
relateras till diagnoser, för att öka kunskapen om vilken
information som är viktig för att förutse patientens prognos, och förbättra träffsäkerheten gällande diagnosen
tidig kognitiv svikt.
I den s k OPEN-studien (Older Persons’ Excercise
and Nutrition) genomförs en interventionsstudie inom
vård- och omsorgsboendet på Stockholms Sjukhem, där
våra medarbetare undersöker möjligheten att med enkel
träning kombinerat med proteinrikt kosttillskott förbättra äldre personers fysiska status. Vi undersöker även
de boendes upplevelse av träningen samt personalens
erfarenheter av att stödja och uppmuntra till träning.
Studien delfinansieras av företaget Nutricia.
Arbetet med att skapa ett Centrum för Geriatrisk
Forskning och Utveckling (CGFU) har fortsatt under
året med en betydande representation av Stockholms
Sjukhem i arbetsgruppen. Det finns fortsatt ett samförstånd mellan alla inblandade parter om behovet av ökad
FoUU-verksamhet inom länets geriatriska kliniker. Den
geriatriska vården i länet beräknas växa dramatiskt de
kommande åren, och med det även behovet av FoUUverksamhet, vilket idag saknas hos flera av vårdgivarna.
Under 2016 fortsätter arbetet med att utveckla förslaget
till organisation och uppdrag för ett geriatriskt centrum,
med målet att etablera CGFU under 2017.
F O R S K N I N G I N O M R E H AB I LI T E R I N G
Vår forskning inom området neurologisk rehabilitering
inkluderar patienter på Rehabcentrum med stroke,
ryggmärgsskador och Parkinsons sjukdom. Bland dessa
pågående forskningsprojekt kan nämnas de interventionsstudier på strokepatienter som vi leder eller deltar
i. Där utvärderas åtgärder som fysisk träning och taktil
massage samt effekten på fysiologiska och psykologiska
parametrar, liksom rena läkemedelsbehandlingar. I en
omfattande studie av samtliga traumatiskt ryggmärgsskadade i Stockholms län görs en analys med olika
bedömningsinstrument för uppföljning av patienter
genom alla enheter i vårdkedjan för ryggmärgsskador.
Andra exempel på pågående forskning är vår studie
av äldre patienter med Parkinsons sjukdom som pågår i samarbete med Karolinska Institutet. Syftet är
att utveckla metoder för att träna gång och balans, att
utvärdera den långsiktiga effekten av sådan träning på
balans, fallrisk, fysisk gångförmåga och livskvalitet, och
implementera dessa metoder inom rehabilitering och
primärvård på Stockholms Sjukhem och inom annan
primärvård.
En omfattande och detaljerad plan för ett Kom­pe­
tens­centrum för ryggmärgsskador togs fram under 2014
av en arbetsgrupp på uppdrag av Karolinska Institutet
och Stockholm läns landsting. I ledningen för detta
arbete deltog ett flertal representanter för Stockholms
Sjukhem, som är en av huvudaktörerna inom länets
ryggmärgsskadevård. Resultatet presenterades för
Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting
under hösten 2015. De inblandade akademiska institu­
tionerna och vårdgivarna, däribland Stockholms Sjukhem, har beslutat att etablera Kompetenscentrum för
ryggmärgsskador inom ramen för befintliga resurser och
eventuella direkta donationer.
Akademiskt centrum för äldretandvård (ACT) utgör
en viktig akademisk partner, med flera gemensamma
forskningsprojekt. I samverkan med personal från
Rehabcentrum har ett forskningsprojekt om oral funktion (tuggning, sväljning) efter stroke startats under slutet
av året. I ett samarbetsprojekt med Minnesmottag­ningen,
Brommageriatriken studeras koppling mellan tuggning
och kognitiv nedsättning hos äldre.
PALLI AT I V F O R S K N I N G
Liksom inom övriga områden syftar forskningen inom
Palliativt Centrum till att lösa konkreta vård- och
behandlingsproblem. Exempel på aktuella forskningsprojekt är vår studie av smärtlindring i slutstadiet av
cancersjukdom.
Denna vård är en central del i den högkvalitativa
vård vi bedriver på Stockholms Sjukhem. I en pågående studie – som också utgör doktorandprojekt för en
av våra läkare – utvärderas hur nya kombinationer av
tillgängliga läkemedel kan förbättra smärtlindring.
B R O M MAG E R I ATR I K E N
19
Inom cancersjukvården samarbetar vi också med
Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus i en klinisk
studie av ”neutrophil extracellular traps” deras roll vid
multiorgansvikt, och i vilken utsträckning de kan användas som en biologisk markör för cancersjukdom. Andra
nyligen påbörjade forskningsprojekt rör hur s k appar
till mobiltelefoner kan användas vid cancerbehandling,
både för att underlätta läkemedelsbehandling och för att
förbättra informationsflödet mellan patient och läkare.
Ledarskapsindex, skala 1–5 2015
2014
2013
Min chef är bra på att informera
och kommunicera
4,2
4,0
4,2
Min chef är bra på att uppmuntra
och motivera
4,0
3,9
4,0
Min chef ser till att resultat
verkligen åstadkommes
4,1
4,0
4,1
Min chef är bra på att delegera
arbetsuppgifter, ansvar och
befogenheter
4,0 3,94,1
KVALITETSRESULTAT
Min chef är pådrivande när det gäller
att utveckla vårt sätt att arbeta
4,1
Resultatet av den strategiska kompetensutvecklingen
följs bland annat upp genom den årliga medarbetar­
undersökningen med följande nyckeltal:
Medarbetarenkät, skala 1–5
2015
2014
2013
Svarsfrekvens
83 %
86 %
87 %
Arbetsklimat där kompetens
och kunskap värdesätts.
4,1
3,9
4,0
Jag har arbetsuppgifter där min
erfarenhet och förmåga tas tillvara.
4,1
4,0
4,1
Jag tar initiativ till att skaffa mig
rätt kompetens.
4,4
4,3
4,3
Jag har haft medarbetarsamtal
de senaste 12 månaderna
91 %
85 %
93 %
… varav har en personlig
utvecklingsplan
89 %
87 %
84 %
Vi värdesätter att kompetens, kunskap, erfarenhet och
förmåga tas tillvara hos oss, vilket resultatet i medarbetarenkäten visar.
Vid den årliga medarbetarundersökningen var
svarsfrekvensen 83 procent. Svarsfrekvensen har minskat
något jämfört med tidigare år, men ligger högre än för
andra inom sjukvård samt vård och omsorg. Resultatet
av undersökningen visar en förbättring i samtliga index
och de största ökningarna är inom Motivation och Engagemang, Ledarskap och Attraktiv arbetsgivare, områden som
vi har fokuserat mycket på de senaste åren
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Stockholms Sjukhem har under 2015 haft 775 med­
arbetare. Andelen kvinnor är 86 procent och inom
chefs­befattningarna utgör kvinnorna 64 procent.
Den totala personalomsättningen ligger på 13,4
procent för Brommageriatriken och 22,5 procent för
övriga verksamheter inom Stockholms Sjukhem.
Personalomsättningen har ökat (16 % 2014, 13 % 2013)
vilket främst förklaras av den ökade rörligheten bland
sjuksköterskor i storstadsregionerna. På Kungsholmen
har det varit större rörlighet även bland andra personal­
kategorier, vilket förklarar den högre siffran för dessa
verksamheter jämfört med Brommageriatriken.
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
Det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar väl i
organisationen i enlighet med fastställt årshjul. Årets
skyddsronder genomfördes omsorgsfullt och med stort
engagemang. Varje enhet har tagit fram handlingsplaner
utifrån resultatet, och dessa har följts upp på arbetsplats­
träffarna.
2015 20142013
Antal anmälda arbetsskador
76 84
51
Antal arbetsskador som lett
till sjukskrivning
13
24
12
164
78
181
Tillbud K U N N I GA O C H M OTI V E R AD E M E DAR B E TAR E
4,2
Ett bra ledarskap är en viktig grund för att Stockholms
Sjukhem ska vara en attraktiv arbetsgivare. För att kunna utvecklas ska man som medarbetare känna trygghet,
ha tillit till sin chef och trivas på arbetet. Vi fokuserar
därför på att utveckla ett transformerande och värderingsstyrt ledarskap och har under året 2015 genomfört
två ledarutvecklingsprogram för våra enhetschefer och
läkarchefer. Resultatet för hur ledarskapet upplevs av
medarbetarna följs också upp i den årliga medarbetar­
enkäten.
Arbetsskador
20
4,0
Antalet anmälda arbetsskador har minskat medan
antalet tillbud har ökat. Under 2015 registrerades 164
tillbud. Sticksskador förekommer fortfarande, men har
i år minskat något. Andra arbetsskador som förekommer
är färdolycksfall, som är svåra att förebygga. Vi har för­hållandevis få belastningsskador i förhållande till karaktären i vår verksamhet.
Under året har vi haft två koncerngemensamma
samverkansmöten. Vårens möte ägnas åt koncernens
systematiska arbetsmiljöarbete. Sjukfrånvaro, personalomsättning, arbetsskador och skyddsronder följs upp
och resultaten analyseras i syfte att identifiera behov
av förbättringar. Höstens koncerngemensamma samverkansmöte har tema verksamhetsplan och budget
för kommande år. Våra verksamheter på Bromma och
Kungsholmen har regelbundna separata samverkans­
möten och alla verksamheter har arbetsplatsträffar
(APT) varje månad.
F R I S K VÅ R D
Friskvårdsutnyttjandet är för Palliativt Centrum, Rehabilitering och Primärvård samt Äldreomsorg 54 procent
och för Brommageriatriken 37 procent. Utnyttjandet
har minskat jämfört med föregående år. Vi kommer att
analysera vad det beror på och utifrån analysen besluta
om åtgärder för att öka friskvårdsutnyttjandet.
SJ U K F R ÅNVAR O
Sjukfrånvaron har ökat något framförallt inom verksamheterna på Kungsholmen. Det beror framförallt på att
ett större antal personer varit sjukskrivna under semestern och att flera har varit långtidssjukskrivna.
Sjukfrånvaro
2015 20142013
Sjukvård Brommageriatriken 6 %
6 %
7%
Sjukvård Palliativt Centrum,
Rehabilitering och Primärvård
7 %
6 %
5%
Äldreomsorg
8 %
6 %
6%
Paramedicin Bromma
4 %
5 %
4%
Paramedicin Kungsholmen
7 %
6 %
4%
ETIK
Stockholms Sjukhems övergripande arbete med vård­
etiska frågor är under omstrukturering. Vi arbetar
med att ta fram en webbutbildning i samarbete med
medarbetare från FoUU-enheten och våra verksamhetsområden. Utbildningens innehåll kommer att baseras
på vardagsetiska situationer och integrera våra grundläggande värderingar: omtanke, respekt och kunskap.
Målet är dels att ge våra medarbetare en förbättrad
teoretisk grund inför ställningstaganden i konkreta vårdsituationer, dels mer generellt stimulera till en ökad etisk
reflektion i arbetet. Ansvaret för etikfrågorna finns inom
respektive verksamhetsområde.
21
22
23
24
GERIATRISK SLUTENVÅRD,
MINNESMOTTAGNING OCH
PRIMÄRVÅRDSREHABILITERING
Verksamheten vid Brommageriatriken omfattar geriat­
risk slutenvård samt öppenvård i form av minnesmottagning och primärvårdsrehabilitering. Slutenvårdens
uppdrag innebär ett befolkningsansvar för personer som
är i behov av geriatrisk vård. Primärvårdsrehabilitering
omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i
öppenvård, på mottagning och i hemmet.
Det geografiska ansvarsområdet gäller för personer
bosatta i stadsdelarna Bromma, Hässelby-Vällingby,
Spånga-Tensta, Rinkeby-Kista samt inom Ekerö
kommun.
BROMMAGERIATRIKENS
HUVUDPROCESSER
Brommageriatrikens huvudprocesser är Geriatriska vårdtillfället, Demensutredning, Primärvårdsrehab och Neuroteam,
dessutom finns ett antal delprocesser såsom sår, fall­
prevention, nutrition, elimination, vårdplanering
och läkemedel.
HUVUDPROCESS,
GERIATRISKA VÅRDTILLFÄLLET
Inriktningen inom den slutna vården är allmängeriatrisk
vård och rehabilitering, vilken bedrivs vid fem vårdavdelningar med sammanlagt 129 vårdplatser. Vårdavdelningarna är delvis specialiserade inom ortopedisk
rehabilitering, hjärta/kärl- och lungsjukdomar samt
strokerehabilitering. Vårdproduktionen sett som antal
vårdtillfällen har ökat med 4 procent och medelvård­
tiden var 9,6 dygn under 2015.
Sluten vård totalt 2015
2014
2013
Antal remisser
5 700
5 634
5 411
Antal vårddygn
42 837
42 975
45 099
4 450
4 269
4 481
9,6
10
10
Medelbeläggning
95 %
94 %
92 %
Medelålder
83 år
84 år
85 år
Andelen kvinnor
62 %
63,5 %
64 %
Andel patienter från hemmet/
SÄBO
14 %
12 %
12 %
Andel patienter från
akutmottagning
31 %
32 %
35 %
Andel patienter från akutsjukhusens
slutenvårdsavdelningar
55 %
56 %
53 %
Antal vårdtillfällen
Medelvårdtid (antal dagar)
Vid Brommageriatriken arbetar samtliga yrkeskategorier
i multiprofessionella team med vård och rehabilitering
tillsammans med patient och närstående. Varje vårdavdelning har en vårdplaneringssköterska som tidigt
tar kontakt med närstående och eftervårdande enheter
för att säkerställa en trygg övergång till hemmet efter
vårdtidens slut. I samband med utskrivning säkerställer
respektive yrkesgrupp att patienter som har ett fortsatt
medicinskt och/eller -rehabiliteringsbehov får detta
tillgodosett. Målet är att varje patients hemgång ska vara
trygg och säker. Alla patienter som skrivs ut till bostaden
erbjuds ett uppföljande telefonsamtal efter utskrivningen
för att säkerställa att utskrivningsplaneringen har fun­
gerat. Vid behov görs hembesök med patient och fysio­
terapeut/arbetsterapeut innan utskrivning.
Samverkan i vårdkedjor är avgörande för att säkerställa en god kvalitet i vården för multisjuka och åldrade
patienter. Brommageriatriken har återkommande möten
med stadsdelsförvaltningarna i upptagningsområdet,
B R O M MAG E R I ATR I K E N
25
Ekerö kommun, primärvården, samt Capio S:t Görans
Sjukhus. En gemensam samverkansöverenskommelse
finns med samtliga stadsdelar, Ekerö kommun samt
Capio S:t Görans Sjukhus och AISAB.
Samverkansprojekt mellan akutkliniken på Capio
S:t Görans Sjukhus och Brommageriatriken rörande
direktövertagande från akuten till geriatriken har under
året fungerat bra med få avvikelser.
Direktinläggning via ambulansen är ett annat sätt
för Brommageriatriken att förbättra patientflödet inom
Stockholms läns landsting. När ambulanspersonalen
bedömt att patienten behöver geriatrisk vård kontaktar
de bakjouren. Syftet är att den geriatriska patienten ska
erhålla snabb vård och rätt kompetens inom adekvat
vårdnivå.
TRYGG, TILLGÄNGLIG OCH SÄKER
VÅRD FÖR MULTISJUKA
Patientvägledare och bedömningsteam ingår i Brommageriatrikens satsning Trygg, tillgänglig och säker vård för
multisjuka äldre (TTS). Arbetssättet för en trygg vård för
den äldre genomsyrar hela verksamheten – från det att
patienten skrivs in på en av våra vårdavdelningar till
utskrivning och fortsatt vård hos annan vårdgivare.
Med Brommageriatrikens riskbedömningsinstrument
(BRB) identifieras patienter som löper risk för oplanerad
återinläggning inom 30 dagar. I BRB sammanställer
vårdteamet riskfaktorer för återinläggning. Alla patienter
riskskattas med detta instrument och om risk för oplanerad återinläggning finns skrivs en remiss till patientvägledaren.
26
B R O M MAG E R IATR I K E N
Patientvägledaren ringer upp patienten inom fem
dagar. När ett telefonsamtal inte är tillräckligt för att
bedöma aktuellt behov av fortsatt vård, rehabilitering
och omsorg gör bedömningsteamet ett hembesök. Samarbete sker med primärvårdsrehabilitering, primärvård,
särskilda boenden, den avancerade sjukvården i hemmet
(ASIH) och kommunen.
Sedan starten i september 2014 har det genomförts
cirka 400 hembesök. Av dessa återinläggs cirka en
patient per vecka som en planerad återinläggning på
Brommageriatriken, vilket innebär att akutmottagning
och ambulans har kunnat undvikas. Patienter och närstående uttrycker att de upplever en ökad trygghet.
Under hösten 2015 utvecklades de interna vård­
kedjorna så att TTS-teamet kunde skriva in patienter i
avancerad sjukvård i hemmet (ASIH). Detta har medfört
att patienter kan fortsätta att vårdas i hemmet i stället
för att skrivas in på sjukhus. Samarbetet med vårdcentraler i upptagningsområdet har intensifierats med syftet
att identifiera sjuka sköra äldre samt att slussa dem till
rätt vårdnivå. Teamet utökade även samarbetet med
olika hemtjänstutövare och biståndsbedömare.
Samarbetet har bidragit till att fler patienter har fått
rätt insatser i hemmet och att uppföljningen av hur
patienter tar sina läkemedel har ökat.
SVEA är ett projekt initierat av Stockholms läns
landsting för att öka samverkan mellan olika vårdaktörer
i Bromma i samband med vårdövergångar. Inom ramen
för SVEA-projektet har kommunikationsstrategier gentemot kommun och primärvård implementerats vilket
resulterat i förstärkta utskrivningar från slutenvården.
Detta medför ökad säkerhet och trygghet för patienten.
KVALITETSRESULTAT
Förbättringsarbetet vid Brommageriatriken är process­
orienterat. Vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt
utifrån avvikelser, klagomål och synpunkter samt utifrån
uppdragsgivarens kvalitetsmål och interna kvalitetsmål.
I utvärderingen ingår bland annat bedömning av risk
för trycksår, fall och undernäring samt att individuell
vårdplan har upprättats. Andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) följs liksom förekomst av trycksår samt följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (BHK).
Brommageriatriken har en god följsamhet till riktlinjer
gällande MRSA. Även följsamhet till registrering i kvalitetsregistren Senior Alert, Svenska palliativregistret samt
SweDem mäts.
Följsamhet till Kloka Listan (DU90,
Drug Utilization 90 %) Rekv.
89 %
89 %
87 %
Andel vårdtillfällen då plats erbjudits
inom 6 timmar från akuten,
hemmet eller närsjukvården.
100 %
100 %
100 %
Andel vårdtillfällen då plats erbjudits
inom 24 timmar från akutsjukhusens
vårdavdelningar. **
86 %
65 %
73 %
Andel riskpatienter där MRSA-odling
genomförts
92 %
94 %
83 %
Andel korrekta basala hygienrutiner
och klädregler, egen kontinuerlig
(månadsvis) mätning ***
71 %
78 %
82 %
Andel vårdtillfällen med
läkemedelsberättelse i epikris
94 %
92 %
91 %
5 %
5 %
-
Kvalitetsområde
2015 20142013
Täckningsgrad i Senior Alert
(infört 2013)
95 %
97 %
95 %
Täckningsgrad i Svenska
palliativregistret (infört 2013)
100 %
98 %
100 %
Andel tillfällen då vårdplanen
utvärderats/revideras*
85 %
86 %
99 %
Information om risk för undernäring
rapporterat till nästa vårdgivare
84 %
83 %
82 %
Information om fallrisk rapporterat till
nästa vårdgivare
85 %
84 %
83 %
Information om risk för trycksår
rapporterat till nästa vårdgivare
84 %
83 %
82 %
*** Vi noterar en försämring avseende BHK. Analys visar att det
i huvudsak brister avseende spritdesinfektion av händer före
patientkontakt.
Andel vårdtillfällen där patienten
erbjudits trygghetskvitto
95 %
95 %
93 %
PAT I E NT E N KÄT E R
Andel patienter med vårdrelaterad infektion
uppkommen i egen verksamhet mätt
som månatlig punkt prevalens
3,8 %
5,9 %
5,5 %
Följsamhet till Kloka Listan (DU90,
Drug Utilization 90 %) Recept
91 %
88 %
93 %
PPM gällande frekvens av KAD
* Ett nytt sätt att registrera medförde initialt under året felaktig
statistik. Detta har rättats till.
** Under årets första månad var vårdtiderna cirka två dygn
längre än planerat vilket påverkade vår tillgänglighet. Patienter
som odlats vid utskrivning avseende smitta (MRSA, VRE, ESBL)
från akutsjukhusen behöver placeras på enkelrum i väntan på
odlingssvar. Detta kunde inte alltid tillgodoses. Sjuksköterskebrist har medfört att vårdplatser tidvis stängts. Implementeringen av elektroniska remisser tog mer tid än beräknat.
Patienternas uppfattning om vården följs genom mätning via Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikatorenkäten). I Indikatorenkäten är det möjligt att jämföra vårt
resultat med andra vårdgivare.
JÄMFÖRELSE ÖVRIGA GERIATRISKA VÅRDGIVARE I LÄNET
ANDEL POSITIVA SVAR
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
Nöjd med
vården som
helhet
Fick tillräcklig
information
om tillstånd
Blev bemött
med respekt
och hänsyn
Skulle
rekommendera enheten
till andra
Kände mig
delaktig i
beslut om
vård
Brommageriatriken 2015
Brommageriatriken 2014
Medel geriatriska vårdgivare i länet 2014
B R O M MAG E R I ATR I K E N
27
NAT I O N E LLA P U N K TP R E VA L E N S M ÄTN I N GAR
(P P M )
Punktprevalensmätningar utgör en möjlighet att jämföra
Brommageriatriken med andra geriatriska vårdgivare.
Resultaten redovisas nedan. Resultaten för Bromma­
geriatrikens del kan skilja sig från kvalitetsresultat som
redovisas enligt ovan då dessa bygger på egna kontinu­er­liga mätningar. Nedanstående är inklusive de där infektionen uppstått hos annan vårdgivare.
Andelen vårdrelaterade infektioner (VRI) som uppstår på Brommageriatriken har minskat succesivt sedan
2013, detta syns inte tydligt i PPM-mätningarna som
speglar alla VRI vid en specifik tidpunkt. I jämförelse
med andra jämförbara sjukhus är resultaten bra.
ANDEL PATIENTER MED TRYCKSÅR KATEGORI 1–4
14 %
12 %
10 %
8%
6%
4%
2%
0%
Kategori 1,
rodnad
Kategori 2,
blåsa
Brommageriatriken
Capio Geriatrik Nacka
Kategori 1. Kategori 2. Kategori 3. Kategori 4. Kategori 3,
ytligt sår
Kategori 4,
djupt sår
Capio Geriatrik Dalens Sjukhus
Löwetgeriatriken
Rodnad (bleknar ej vid tryck).
Delhudsskada (avskavd hud eller blåsa).
Fullhudsskada (utan sårkavitet).
Fullhudsskada (med sårkavitet).
ANDELEN VRI PER MÄTTILLFÄLLE
15 %
10 %
5%
0%
VT 13
HT13
VT 14
HT14
VT 15
HT 15
Brommageriatriken
Capio Geriatrik Dalens sjukhus
Jakobsbergsgeriatriken
FÖLJSAMHET TILL BHK
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
VT13
HT13
Brommageriatriken
28
VT14
HT14
VT15
Danderydsgeriatriken
B R O M MAG E R IATR I K E N
HT15
Arbetet med att minska VRI fortsätter genom de aktiviteter som tas upp under rubriken förbättringar.
Andelen trycksår är på ungefär samma nivå som
i tidigare PPM. Diagrammet visar fördelningen av
trycksårskategorier. Det går inte att dra någon slutsats
om huruvida trycksåren uppstått under vårdtiden eller
tidigare. Syftet med att hitta kategori 1 (rodnader) är att
snabbt kunna sätta in preventiva åtgärder.
Följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler
(BHK) är i jämförelse god. Enligt den kontinuerliga månadsvisa mätningen är genomsnittet för året 71 procent
vilket är något sämre än föregående år. Arbete med
ytterligare förbättring fortskrider med målet att nå
100 procent, dels genom fortsatt tät mätning, dels
genom utbildning i samarbete med Vårdhygien.
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• Ett projekt gällande patientens delaktighet i vården
har pågått under året för att öka patientsäkerheten
och att anpassa vårt arbetssätt till den nya patient­
lagen som infördes 2015. Projektet har utvecklat den
skriftliga informationen till patienter och närstående.
Varje avdelning har en egen informationsbroschyr
som innehåller specifik information om avdelningen.
Ytterligare informationsbroschyrer om olika diagnoser och dess behandling kommer att tas fram under
2016. Sedan tidigare medverkar närstående och
patienter vid händelseanalyser och alla processer
har arbetssätt som främjar delaktighet.
• Under året har alla geriatriska kliniker inom SLL
samarbetat för att kunna hämta data ur TakeCare i
stället för att registrera i kvalitetsregistret Senior Alert.
Det är samma riskskattningar, åtgärder och uppföljningar som görs men vi undviker dubbeldokumentation. Förändringen kommer att träda i kraft 1 januari
2016 och medför ökat utrymme för det patientnära
arbetet.
• I maj anordnade FoUU för fjärde året i rad, en
inspi­rationsdag på Brommageriatriken i syfte att öka
kunskapsspridningen och stimulera till engagemang
i forskning och utveckling. Fem vetenskapliga STarbeten presenterades av våra nya specialistläkare.
• Under hösten genomfördes en patientsäkerhetsdag
med fokus på Vårdrelaterade infektioner (VRI) och
fall. Syftet med patientsäkerhetsdagen är att redovisa
och återkoppla årets resultat från olika mätningar och
händelseanalyser till medarbetarna för att på så sätt
öka fokus på patientsäkerhetsarbetet.
• Riskanalys är en kraftfull metod att använda i ett
systematiskt förbättringsarbete. En riskanalys resulterar i ett flertal förbättringsförslag som syftar till
att höja säkerheten i den analyserade processen.
Riskanalysen ska finnas med under hela processens
livscykel och justeras successivt när ny kunskap eller
avvikelse kommer fram. Alla processer i verksamheten
som är kritiska för patientsäkerheten bör analyseras
och målet är att alla processer som påverkar patient­
säkerheten genomgår grundläggande riskanalys.
Alla huvudprocesser och de flesta delprocesser vid
Brommageriatriken har riskanalyserats. Analyserna
har sedan granskats och godkänts av styrgruppen för
våra processer.
• För att stärka kvaliteten på det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL) tillsattes under våren 2014 en
adjungerad klinisk adjunkt (AKA). Detta har med­fört att Brommageriatriken har en gemensam intro­
duktion för de studenter som har sin praktik här.
En handledningshandbok har tagits fram som stöd
till alla handledare. För att skapa ett forum för diskussion för handledare på kliniken har fyra huvudhandledarmöten anordnats där olika frågor rörande
studenter har diskuterats.
• Under 2015 har projektet med studentsalar permanentats på Brommageriatriken, avdelning 2. Studentsalar finns på flera sjukhus och många studenter är
vana vid och uppskattar arbetssättet. Det är teamets
alla professioner som är delaktiga i handledningen
av studenterna. Det interprofessionella lärandet där
flera professioner lär med, av och om varandra kan
förbättra samarbetet och ge en ökad vårdkvalitet.
I en studentsal kan även flera studenter av samma
profession förekomma vilket ger möjligheten till peerlearning. Brommageriatriken ska under 2016 införa
studentsalar på alla vårdavdelningar.
• Brommageriatriken fick sin första disputerade psykolog under 2015. Detta har medfört att kliniken har
fått tillgång till ökad kompetens vid olika utredningar
och att handledningskapaciteten har breddats.
HUVUDPROCESS,
DEMENSUTREDNING
Minnesmottagningen har i uppdrag att bedriva ut­vidgad
demensutredning, initiera och utvärdera medicinsk behandling samt därefter behandla och följa upp ovanliga
eller komplicerade förlopp som kräver geriatrikens specifika kompetens och inte ingår i primärvårdens upp­drag.
Målgruppen är personer över 65 år som bor i upptagningsområdet.
Arbetet ska ske i enlighet med nationella, regionala
och lokala vårdprogram.
Vid behov av stöd för patient och/eller närstående,
ska detta initieras. Behovet av omsorg, hjälpmedel,
bostadsanpassning och god man kartläggs, liksom förmågan att köra bil eller inneha vapen.
Minnesmottagningen ska ha en konsultativ funktion
gentemot primärvården och läkare i särskilt boende
samt verka för att främja lokal samverkan med samtliga
lokala aktörer i vårdkedjan.
Huvudmålet i demensutredningsprocessen är att
minst 90 procent av patienterna är nöjda med den
utredning och behandling man fått.
Process
2015 20142013
Antal utredningar
Antal fysiska besök alla
yrkeskategorier
Besök EEG + lumbalpunktion
Summa fysiska besök
407
414
369
2 048
2 101
1 887
334
358
364
2 382 2 459
2 251
I SveDem registreras endast de som erhållit demensdiagnos, varför data inte återspeglar den fullständiga
verksamheten. Minnesmottagningen har som mål
att, om patienten samtycker till detta, registrera minst
95 procent i kvalitetsregistret SveDem. Resultatet för
2015 blev 99,6 procent, 8 procent gav inte samtycke till
registrering och 32 procent av alla utredda fick ingen
demensdiagnos. De flesta som utreds och får demensdiagnos bor i ordinärt boende och hälften av dem är
ensamboende.
Registrering i SveDem
2015
2014
2013
Grundregistreringar
257 258241
Uppföljningar
127 121102
KVALITETSRESULTAT
Hela länet
SveDem
2015201420132015
Väntetid (antal dagar från remiss/
kontakt till utredningsstart )
26
29
28
22
Utredningstid (antal dagar från
utredningsstart till diagnos) 43
70
66
58
Andel utredningar där initiativ
till stödinsatser från kommunen
har tagits
79 % 74 % 63 % 75 %
Andel utredningar där initiativ
till anhörigstöd har tagits
89 % 94 % 63 % 90 %
Andel patienter där behandling
med kolinesterashämmare
har inletts
55 % 68 % 62 % 41 %
Medelålder
82 år 82 år 83 år 81 år
Patienter med korrekt diagnos och utan kontraindika­
tioner ska ha medicinsk behandling. 55 procent av
Minnesmottagningens patienter med demens får sådan
behandling jämfört med 41 procent i länet, detta avspeglar en hög kvalitet avseende utredning och uppföljning. Upp­giften om Andel patienter där behandling med
kolinesteras­hämmare har inletts är inte kopplad till någon
diagnos i tabellen ovan. Vid beräkning på diagnoserna
Alzheimers demens, Alzheimers demens av blandtyp,
LevyBody och Parkinson, vilka är de diagnoser som
har denna indikation, behandlas 82 procent av patienterna med kolinesterashämmare.
B R O M MAG E R I ATR I K E N
29
R E M I S STAT I ST I K , VÄ N TE T I D E R
O C H U TR E D N I N G ST I D E R
Detta är data avseende alla patienter på minnesmottagningen oavsett diagnos. Beställarnas mål är att 90
procent ska erbjudas tid inom 30 dagar, egna mål har
även varit att förkorta utredningstiderna, vilket under
2015 har åstadkommits.
2015
2014
2013
6
19
585
394
Antal remisser
Andel godkända remisser
8
3 %
80 %
90 %
Andel erbjuden tid inom 30 dagar
100 % 84 %
90 %
Medelutredningstid i dagar
Medelålder
42
68
na
79 år
81 år na
PAT I E N T E N K ÄT
Minnesmottagningen genomför en årlig patientenkät.
2015 skickades enkäten ut till 90 patienter och svarsfrekvensen var 78 procent. (2014 skickades den till 103
patienter, svarsfrekvens blev 55 procent).
Patienterna är totalt sett mycket nöjda med den
utredning och behandling man fått på mottagningen.
Andelen positiva svar är fortsatt generellt hög.
SA M V E R K AN S U P P D R AG E T
Uppdragets syfte är att stärka vårdkedjan för personer
med demenssjukdom eller kognitiv svikt och därmed
förbättra livssituationen för dem och för deras närstående. Genom upprättande av lokala samverkansprogram
har ansvarsfördelning och informationsöverföring mel-
lan de olika vård- och omsorgsgivarna tydliggjorts.
Tillhörande samverkansavtal är upprättade med samtliga stadsdelar samt Ekerö kommun. För minnesmottagningens del har uppgiften även omfattat informationsoch utbildningsinsatser.
Handlingsplaner för implementering av de lokala
samverkansprogrammen är upprättade. Särskild handlingsplan för personer med annan kulturell och språklig
bakgrund samt handlingsplan för undvikande av undernäring har utarbetats. Uppföljning av handlingsplanerna
sker vid lokala samverkansmöten, två gånger per år.
Minnesmottagningen har strukturerat samverkansarbetet så att det finns två kontaktpersoner per stadsdelsområde vilka följer en arbetsbeskrivning och regelbundet
återrapporterar till teamet på minnesmottagningen.
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• Resultaten avseende kvalitetsmålen i Demensutredningsprocessen är generellt goda. Analysen visar förbättringsmöjligheter avseende väntetider, telefonuppföljning
och, utifrån analys av patientenkät, delgivande av viss
information.
• Sedan september 2014 har det genomförts en förändring av arbetssätt. Detta har skapat ett snabbare flöde
genom utredningsprocessen vilket har förkortat utredningstiderna markant. Dessutom har det bidragit till
ökat teamarbete där varje professions självständiga
bedömningar bättre tas till vara och färre ”onödiga”
bedömningar genomförs.
PATIENTENKÄT, MINNESMOTTAGNINGEN
100 %
2012
2013
2014
2015
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
Fick information
om resultatet
av minnesutredningen.
Kände ni att ni
på mottagningen
blev bemötta med
respekt och på ett
hänsynsfullt sätt?
Upplevde ni
delaktighet kring
besluten om er
utredning och
behandling?
Skulle ni
rekommendera
minnesmottagningen till
andra?
Patientenkätresultat 2012–2015, som påvisar andelen positiva svar.
Nöjdhet skattas på en skala från 1–5, där svar över 3 bedömts som positiva.
30
B R O M MAG E R IATR I K E N
Hur värderar ni
som helhet den
behandling/
utredning ni fått?
• Genomförda bedömningar i primärvårdsrehabilitering tas bättre tillvara och vår arbetsterapeut utför
kompletterande bedömningar redan vid nybesöket
på mottagningen. Resultatet är att det i 36 procent av
fallen inte behövs ytterligare bedömningar (exempelvis hembesök). Detta effektiviserar utredningen och
kortar utredningstiden.
• Genom ett aktivt samverkansarbete med primärvården har bedömningarna i primärvårdsrehab ökat
och bifogas den basala demensutredningen, som sker
innan patienten kommer till mottagningen.
• Fler hembesök av läkare genomförs hos multisjuka
äldre vilket underlättar för dem och kortar tiden till
diagnos och åtgärd.
• I det nya arbetssättet ingår även preliminär utredningsplanering vid remissbedömning vilket effektiviserar bl a ST-läkarens arbete. ST-läkaren har fått en
flexiblare planering och intensivare handledning för
att kunna genomföra flera arbetsmoment och samtidigt få en hög kompetensutveckling. Introduktionsinstruktioner för ST finns utarbetade i demensutredningsprocessen.
• I syfte att effektivisera samverkansuppdraget har
ansvaret för uppföljning och fortsatt implementering
fördelats på olika kontaktpersoner per stadsdel.
• För att stödja närstående till personer med nydiagnostiserad Alzheimer erbjuds dessa att delta i närståendegrupper. En stödgrupp för barn till personer med
demenssjukdom har också startats. Grupperna fylls
snabbt och har varit uppskattade.
• Utvecklingsarbete pågår för personer som behöver
lära sig tekniska hjälpmedel, till exempel särskilda
program i smartphones. Gruppledare har varit
arbetsterapeut. Behovet är stort men ingår inte i
mottagningens uppdrag, varför nya former behöver
utvecklas.
Öppenvårdsbesök
Mottagning + hemrehabilitering
Rehabcentrum Bromma erbjuder primärvårdsrehabilitering med tilläggsuppdrag neuroteam. Verksamheten
omfattar akuta och planerade rehabiliteringsinsatser i
öppenvård, på mottagning och i hemmet.
Brommageriatriken, Capio S:t Görans Sjukhus,
Karolinska Universitetssjukhuset och vårdcentraler i
närområdet är de vårdinstanser som remitterar flest
patienter till verksamheten. Hemrehabiliteringsteamen
får även ärenden direkt via hemtjänst och distriktssjuksköterska samt från patienter och anhöriga som själva
tar kontakt. Från och med 1 juni 2016 kan neuroteamet
samarbeta med och stötta ASIH med enstaka insatser.
10 672
10 755
9 248
7
311
6 130
4 767
17 983
16 885
14 015
Neuroteam
Totalt öppenvårdsrehabiliteringen
PRIMÄRVÅRDSREHAB
Målgrupp för basuppdraget inom primärvårdsrehabilitering är patienter i alla åldrar som har akut behov
av rehabilitering och som bor hemma. Ingen remiss
behövs. Uppdraget utförs av arbetsterapeut, fysioterapeut och dietist. Målet för verksamheten är att förbättra
patientens aktivitets- och funktionsförmåga med målsättningen att återvinna eller behålla bästa möjliga funktion
och tidigt åtgärda försämring av funktionstillstånd, samt
skapa goda villkor för ett självständigt liv. Den största
delen av insatserna sker i patientens hem.
NEUROTEAM
I tilläggsuppdraget Neuroteam behandlas patienter över
18 år som är ny- eller återinsjuknade i stroke och patienter med annan förvärvad hjärnskada eller neurologisk
sjukdom som, vid utredning inom neurologklinikernas
slutenvård eller öppenvård, bedöms vara i behov av
neuroteamets specifika kompetens.
Uppdraget utförs av arbetsterapeut, logoped, fysioterapeut och kurator. Behandlingen sker främst i hemmet
men även behandling på mottagning, både individuellt
och i grupp, kan erbjudas. Målet för verksamheten är
att främja patientens möjligheter att återta sin tidigare
livsroll och kunna bo kvar hemma.
KVALITETSRESULTAT
Tillgänglighetskraven, som innebär att patienten
erbjudits vård inom avtalade tidsgränser, har uppfyllts
till 100 procent i både Primärvårdsrehab och Neuroteam.
Kvalitetsområde
HUVUDPROCESS
PRIMÄRVÅRDSREHAB
OCH NEUROTEAM
2015 20142013
Antal behandlade individer
i basuppdraget (krav 1900)
2015 20142013
1 849
1 872
1 671
5
5
5
Antal behandlade individer i tilläggsuppdrag
neuroteam (krav 80/team)
379
414
474
Antal behandlingar per patient (minst 8) 19
14
10
Antal behandlingar per patient (max 7)
PAT I E NT E N KÄT
Indikatorenkäten 2014 visade att patienterna inte kände
sig delaktiga i beslut om sin behandling samt att de upplevde brister i informationen om sitt tillstånd. Under året
har framför allt neuroteamen arbetat med att förbättra
teamarbete, information och patientens delaktighet i beslut som rör den egna behandlingen. En enkät togs fram
för att följa upp resultatet av förbättringsarbetet. Enkäten skickades till 100 patienter och 75 procent svarade.
B R O M MAG E R I ATR I K E N
31
Resultatet visar att patienterna är mycket nöjda eller
nöjda med rehabilitering, bemötande och information.
En majoritet är också mycket nöjda eller nöjda med
delaktigheten i beslut gällande sin rehabilitering och
rekommenderar gärna verksamheten till andra. Resultatet på patientenkäten visar att förbättringsarbetet har
gett resultat.
ENKÄTSVAR – REHABCENTRUM BROMMA
Primärvårdsrehab
Neuroteam
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
Vad tycker du om
rehabiliteringen
du fått på
rehabcentrum?
Är du nöjd med
den information
du fått?
Delaktighet i
beslut gällande
rehabiliteringen
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• Indikatorenkäten 2014 visade att neuroteamets
patienter inte kände sig delaktiga i sin behandling och
saknade tillräcklig information. Detta resulterade i att
neuroteamet ändrade sina rutiner och lade tonvikt på
teamarbete, fler besök och utarbetade förbättrad information till patient och närstående. Verksamhetens
uppföljande patientenkät visar att satsningarna på
bättre information och ändrat arbetssätt har upplevts
positivt av patienterna. Antalet hemrehab- och neuroteam utökades under 2015.
• Det förbättrade teamarbetet innebar att neuroteamets
samtliga yrkeskategorier träffade varje enskild patient.
Kurator och logopedkontakt erbjöds redan vid första
besöket.
• Antalet besök hos varje patient utökades för att ge fler
tillfällen till behandling och information.
• För att öka patientens delaktighet utarbetades ett nytt
informationsblad, där patienten tillsammans med
teamet fyller i sina mål med behandling och träning.
Målet har sedan följts upp av neuroteam och patient
tillsammans vid varje besök.
• Under 2015 utökades mottagningens verksamhet
med Medicinsk Yoga i grupp. Artrosskola, Balansskola, Diabetesskola samt Vikt- och livsstilskola med
flera gruppbehandlingar erbjuds sedan tidigare.
• I ett nära samarbete med Brommageriatriken utför
Primärvårdsrehab sedan 2015 fallprevention i hemmet hos de patienter som valt oss och som bedöms
ha ökad fallrisk när de skrivs ut från slutenvården.
Detta görs som ett led i arbetet att minska antalet
32
B R O M MAG E R IATR I K E N
Bemötande
från personalen
Rekommendera
rehabcentrum
till andra
återinläggningar beroende på fall i hemmet. Målet
under 2015 har varit att 70 procent av de remisser
som skrivs ska följas upp av en bedömning i hemmet.
Resultatet för 2015 är 80 procent.
• Samarbete i form av ett stående avstämningsmöte
med Brommageriatrikens TTS-team, där gemensamma patienter följs upp, är i dag en del i primärvårdsrehabiliteringsprocessen och i det ständigt pågående
arbetet för att skapa trygghet i vårdkedjan och öka
patientsäkerheten.
PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING
Vartannat år genomförs en patientsäkerhetskulturmätning via Indikator, Institutet för kvalitetsindikatorer.
Samma enkät används av de flesta landsting i Sverige.
Syftet med mätningen är att få en indikation på förbättringsområden för att uppnå en bra patientsäkerhetskultur.
I november 2014 genomfördes den senaste mätningen och då identifierades följande förbättringsområden:
• Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
• Självskattad patientsäkerhetsnivå
• Min närmaste chefs agerande kring patientsäkerhet
• Lärande organisation
• Öppenhet i kommunikationen
• Återföring och kommunikation kring avvikelser
Förbättringsområdena resulterade i handlingsplaner.
Resultaten presenteras nedan. Vi ser en viss förbättring
i två av fokusområdena mellan första och andra mätningen.
BROMMAGERIATRIKEN JÄMFÖRELSE ÖVER TID
Information och stöd till personal
vid negativ händelse
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Överlämningar och
överföringar av
patienter och information
Benägenhet att
rapportera händelser
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
Självskattad patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Samarbete mellan
vårdenheterna
Lärande organisation
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete inom vårdenheten
Arbetsbelastning
och personaltäthet
Öppenhet i kommunikationen
En icke straff- och skuldbeläggande kultur
Återföring och kommunikation kring avvikelser
2010
2012
2014
Resultat patientsäkerhetskulturmätning,
jämförelse 2010–2014.
BROMMAGERIATRIKEN I JÄMFÖRELSE MED SLL 2014
Benägenhet att
rapportera händelser
Information och stöd till personal
vid negativ händelse
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
100
80
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Självskattad patientsäkerhetsnivå
60
40
Överlämningar och
överföringar av
patienter och information
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
20
0
Samarbete mellan
vårdenheterna
Lärande organisation
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete inom vårdenheten
Arbetsbelastning och personaltäthet
Öppenhet i kommunikationen
En icke straff- och skuldbeläggande kultur
SLL 2014
Återföring och kommunikation kring avvikelser
2014
B R O M MAG E R I ATR I K E N
33
Den generella svårigheten att rekrytera sjuksköterskor
har för Brommageriatrikens del inneburit utmaningar
under de senaste åren. Detta avspeglas sannolikt i resultatet inom områdena arbetsbelastning och personal­täthet och
högsta ledningens stöd till patientsäkerhetsarbetet, som är sämre
än tidigare mätningar.
Gällande punkterna icke straff och skuldbeläggande kultur
och information och stöd till patient har det intensiva arbetet med att involvera patient och närstå­ende i vården
gett resultat. Alla uppmuntras till att skriva avvikelser,
förbättringsförslag och klagomål för
att systemfel ska kunna identifieras.
Under 2015 har Brommageriatriken fortsatt förbättringsarbetet med icke straff- och skuldbeläggande kultur där
resultatet från 2014 var något högre än Stockholms läns
landsting totalt. Det har även varit en workshop där
patientsäkerhetsombuden arbetade med frågeställningen
Varför blir inte resultaten bättre vid patientsäkerhetskulturmätningarna?. Resultaten diskuterades, jämfördes och förslag på
åtgärder togs fram. Fortsatt arbete planeras under 2016.
AVVIKELSER
Avvikelserapportering är en viktig del i kvalitets- och
patientsäkerhetsarbetet. De lärdomar vi får genom att
aktivt följa och analysera avvikelser ger ett underlag för
förbättringsarbete i processerna och bidrar till att vi kan
erbjuda en god och säker vård. Under året har arbetet
med att stimulera rapportering av avvikelser fortsatt.
Vi arbetar med händelseanalyser för att stärka under­
laget till förbättringar i vårdprocesserna. Alla avvikelser
går via enhetschefen till aktuell processledare för analys
och förbättring av processen.
34
B R O M MAG E R IATR I K E N
2015 20142013
Tillbud
200 288246
Negativ händelse
452
412
532
Totalt antal avvikelser
594
700
778
Allvarlig vårdskada
Betydande
Katastrofal
20 3016
0 00
Typ av vårdskada
Trycksår 17
30
47
Fall 340
316
377
Läkemedelsavvikelser
71 139123
Definitioner: Tillbud innebär att något hänt men patienten har inte drabbats
Negativ händelse innebär att något har hänt och patienten har
drabbats av vårdskada, ett fall innebär t ex alltid att patienten
drabbats av negativ händelse (vårdskada) oavsett om kroppslig
skada har uppstått eller inte.
ANALYS
Vi har under en följd av år arbetat med att öka avvikel­
se­rapporteringen och kunskapen om dess betydelse i
patientsäkerhets- och förbättringsarbetet. 2015 är det
andra året det sker en minskning av antalet avvikelser
och vi tror inte att det beror på en minskad följsamhet.
Antalet rapporterade trycksår är lägre än föregående
år. Sårprocessen har under 2015 haft fokus på trycksårsprevention och förbättringar har gjorts kombinerat med
utbildning.
Antalet fall liksom antalet vårdtillfällen har ökat
något jämfört med 2014 men det har varit färre fall
som resulterat i allvarlig vårdskada (i huvusak fraktur).
Uppmärksamheten att rapportera fall bedöms vara god.
Analys visar att fallen är jämt fördelade över dygnet men
en ökning under kväll och natt kan skönjas. Flertalet
av de patienter som ramlar har försökt att förflytta sig
själva utan hjälp från personal och tappat balansen.
Alla fall med allvarlig vårdskada som följd har händelseanalyserats.
Läkemedelsavvikelserna är färre än förra året. Många
avvikelser sker vid vårdens övergångar, både när patienter tas emot på Brommageriatriken och överlämnas till
andra vårdgivare. Ett samarbete med Capio S:t Görans
Sjukhus har inletts för att säkra att läkemedelsjournalen
är korrekt. S:t Görans akutmottagning har fått tillgång
till TakeCares läskopia och kan därmed göra en läke­
medelsavstämning. Strukturerad läkemedelsgenomgång
vid inskrivning och förstärkt utskrivning har också bi­
dragit till att avvikelserna har halverats.
Allvarliga vårdskador utgörs främst av konsekvenser
av fall där tolv händelser har inträffat. Vad gäller läkemedelsavvikelser har ingen avvikelse resulterat i bestående skada.
HÄ N D E LS E AN A LYS E R
Under 2015 har 19 händelseanalyser och fyra journalgranskningar genomförts. Tolv av dessa gällde fall där
fraktur, sår eller blödning blev en konsekvens av fallet.
Det största antalet fall med allvarlig konsekvens sker
under kvällar och nätter, orsaken till detta är sannolikt
multifaktoriell, något specifikt kan inte ses.
Övriga händelseanalyser har gällt läkemedelsförväxling
och förväxling av patient samt trycksår. En händelseanalys
har gjorts gällande bemötande och delaktighet i beslut.
Bemötandefrågorna arbetar vi med inom ramen för vår
satsning på vårdmöten med omtanke, respekt och kunskap.
Synpunkter avseende mat vidarebefordras till Kostenheten
för analys. Tillgängligheten kan handla om upplevelsen av
att man får vänta för länge vid begäran om hjälp.
KOMPETENSUTVECKLING
Brommageriatriken arbetar aktivt med kompetensutveckling och kompetensmodellen bygger på en struktur
med såväl gemensam som enhetsspecifik och individuell
kompetensutveckling. En strukturerad kompetensinventering på individnivå har genomförts och det resultatet,
kvalitetsmål och analys av avvikelser ligger till grund
för planeringen av kompetensutveckling i verksamhetsplanen. Under 2014 utarbetades kompetensmodeller
för omvårdnadspersonal. Modellerna har under året
kompletterats och implementerats.
Nedan finns exempel på några av de kompetensutvecklingsaktiviteter som har genomförts på Bromma­
geriatriken under 2015:
Enhetsspecifik (urval)
Individnivå (urval)
Ortopediutbildning
YGS (Yngre Geriatriskt
Symposium)
Uppdragsutbildning i Kognitiv
rehabilitering
Geriatriskt forum
Akupunktur
Geriatriskt forskarforum
Medicinsk yoga
Handledarutbildning, läkare, sjuksköterskor och undersköterskor
Neurologi
OMT (Ortopedisk manuell terapi)
Ledarskapsutbildning
EUGMS, Oslo
LE X M A R IA
Artrosskola
En Lex Maria anmälan har gjorts under 2015 av
Bromma­geriatriken. Anmälan gällde en patient som
fallit och ådragit sig en fraktur. I beslutet från IVO framkommer att Brommageriatriken har uppfyllt kraven på
utrednings- och anmälningsskyldighet.
Processutbildningar
PAT I E N T N Ä M N D E N
Smärta
Patientnämnden har under året haft tio ärenden som
avser Brommageriatriken varav tre ärenden har kommit
till vår kännedom som en begäran om yttrande. Övriga
har hanterats av Patientnämnden.
KOL
K LAG O M Å L O C H SY N P U N K TE R
UTB I LD N I N G O C H FO R S K N I N G
Brommageriatriken arbetar systematisk med att ta
emot, registrera och analysera klagomål och synpunkter.
Foldern Klagomål och synpunkter finns lättillgänglig för alla
patienter och närstående. Under året har det kommit
in 46 klagomål samt 33 synpunkter/förbättringsförslag.
Målet har varit att öka antalet registrerade klagomål och
synpunkter men fortfarande finns en, sannolikt stor, underrapportering. De flesta klagomål och synpunkter löses
direkt på plats och alla rapporteras inte men arbetet fortsätter med ökad registrering i syfte att få volymer möjliga
att analysera på övergripande nivå och utgöra grund för
processförbättringar. Tillgänglighet, bemötande och mat
är vanliga orsaker till klagomål och synpunkter.
Brommageriatriken medverkar i stor utsträckning i olika
utbildningsinsatser. Det gäller dels fortsatt satsning på
verksamhetsintegrerat lärande (VIL), där vi tar emot
studenter från medelånga utbildningar, vilket omfattar
sjuksköterske-, arbetsterapeut-, fysioterapeut- och
logopedstudenter, dels verksamhetsförlagd utbildning
för läkarkandidater samt randutbildning för blivande
specialistläkare.
Forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar
Brommageriatriken samt externa utbildningar och
studentverksamhet beskrivs närmare på sidorna 15–20.
Dokumentation i Take Care
Utbildning i livsmedelshygien
Psykosomatik
Transfusionsreaktioner
Hjärtsvikt
WUB/vård av äldre
Nationella demensdagen
Magisterutbildning
Masterutbildning
Doktorandstudier
Processledarutbildning
Senior i Centrum
DRG-utbildning
Akut kardiologi och invärtes
medicin
B R O M MAG E R I ATR I K E N
35
36
AVANCERAD SJUKVÅRD I HEMMET
OCH SPECIALISERAD PALLIATIV VÅRD
Verksamheten inom Palliativt Centrum omfattar specia­
liserad palliativ slutenvård (SPSV) samt avancerad
sjukvård i hemmet (ASIH)
Palliativt Centrum arbetar enligt lagen om valfrihetssystem (LOV) med vårdval för specialiserad palliativ
slutenvård och avancerad sjukvård i hemmet.
ASIH hade under året cirka 185 anslutna patienter
per dygn fördelade på tre enheter på Kungsholmen och
i Bromma/Järva. I slutet av året har en omorganisation
ägt rum där vi sammanfört de båda ASIH enheterna
Bromma och Järva till en enhet, ASIH Bromma. Den
specialiserade palliativa slutenvården, som är belägen
på Kungsholmen hade 36 vårdplatser fördelade på två
vårdavdelningar.
Palliativt Centrum bidrar aktivt till utvecklingen inom
kunskapsområdet, genom att i nära samverkan med
Stockholms Sjukhems FoUU-enhet sprida kunskap och
bedriva forskning. Vi samverkar även vid implementering av ny kunskap och utvärdering av vårt sätt att
arbeta.
VÅRA HUVUDPROCESSER
Palliativt Centrum arbetar efter två huvudprocesser
specialiserad palliativ vård och specialiserad sjukvård. Dessutom
finns ett antal delprocesser såsom sårvård, fallprevention,
nutrition, existentiellt stöd, närstående och läkemedel.
HUVUDPROCESS,
SPECIALISERAD PALLIATIV
VÅRD
Specialiserad palliativ vård innebär vård i livets slut för
patienter med avancerade fysiska, psykiska, sociala och
existentiella behov. Vårdens mål är bästa livskvalitet
genom lindrande åtgärder av besvärande symtom.
Vården erbjuds på vårdavdelning eller i hemmet av
ASIH.
Vårdens inriktning innebär att många patienter dör
inom Palliativt Centrums verksamhet. Under 2015 avled
481 patienter på vårdavdelningarna medan 110 patienter tillbringade den sista tiden i livet i sina hem med stöd
av ASIH.
Nära 90 procent av patienterna dog av avancerad
cancersjukdom och resterande dog av annan obotlig
sjukdom i till exempel hjärta, lungor, lever, njurar eller
av neurologisk sjukdom såsom ALS.
Närståendestöd är en viktig del av vården. Det stora
antalet dödsfall innebär stora insatser med att stödja närstående både under vårdtiden och efter patientens död.
HUVUDPROCESS,
SPECIALISERAD SJUKVÅRD
Huvudprocessen Specialiserad sjukvård gäller patientgrupper inom ASIH. Avancerad sjukvård i hemmet erbjuds
de patienter som den basala hemsjukvårdens kompetens
inte är tillräcklig för, och där det krävs en hög grad av
tillgänglighet.
Inom ramen för uppdraget vårdas patienter med instabila sjukdomstillstånd eller med försämring av kronisk
sjukdom. Patienterna har behov av avancerad medicinsk
vård och omvårdnad där anslutning till ASIH innebär
möjlighet att vårdas i hemmet i stället för på sjukhus.
Som exempel kan nämnas gruppen de mest sjuka
äldre, patienter som behöver vård vid svår hjärtsvikt och
KOL samt patienter i behov av understödjande behandling i samband med tumörbehandling eller vid långvarig
tillförsel av näring eller antibiotika genom dropp.
PA LLI AT I V T C E N T R U M
37
Patienter vårdade inom ASIH och den palliativa slutenvården
ASIH Innerstaden
ASIH Bromma/Järva
201520142013
Antal remisser
Vårddygn
2015 201420132015 2014
469503477
25 025
25 212
20 678
2013
711 773815 898 685 777
34 510
32 510
30 222
12 384
11 320
10 018
Medelvårdtid/vårdtillfälle
(dygn)
89 75 63
85
Avlidna
464248
64 4352 481458425
71 36 18,2 18,916,9
ÖVRIGT UPPDRAG
Kvalitetsområden
Vi tillhandahåller också konsulttjänster, t ex blodtransfusion i hemmet, handledning och kompetensöverföring
till primärvård och äldreboenden samt rådgivning i
enskilda patientärenden till våra vårdgrannar.
Under året inkom totalt 2 078 remisser till Palliativt
Centrum. Efterfrågan har mestadels varit hög, men den
har varierat under året. Flertalet remisser kommer från
Karolinska Universitetssjukhuset och från Capio S:t
Görans Sjukhus, framför allt från onkologi-, medicin-,
kirurgi- och lungklinikerna.
Vidare inkommer många telefonförfrågningar från
remittenter innan remiss skrivs och vi har under hösten
skickat ut information som beskriver vår verksamhet,
vårt uppdrag samt praktisk information runt remiss­
förfarandet till alla vårdgrannar. Samtidigt skickade vi
med patientinformation, vilken delas ut av remittenterna
till de patienter som står inför ett vårdval och vill veta
mer om vår verksamhet.
Vi samverkar för att förstärka patientens vårdkedja
både internt och externt, som exempel kan nämnas nätverk med hjärtsviktsmottagningar och palliativt konsultarbete vid kirurgkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus.
Kunskapsbaserad och
ändamålsenlig
hälso- och sjukvård
KVALITETSRESULTAT
Kvalitetsresultaten för de bägge huvudprocesserna
presenteras sammantagna nedan om inte annat specificeras. Vårdens kvalitet utvärderas kontinuerligt utifrån
de parametrar för uppföljning som uppdragsgivaren
Stockholms läns landsting har, kvalitetsregister (Svenska
palliativregistret och Senior Alert där den senare endast
gäller för huvudprocessen Specialiserad sjukvård) samt
interna kvalitetsmål, avvikelser, klagomål och synpunkter. Vi når samtliga kvalitetsmål, både de externa som
är uppställda av vår uppdragsgivare och våra interna
kvalitetsmål. Ett urval av kvalitetsparametrarna återfinns
inom följande områden:
38
Palliativ slutenvård
PALLI ATI V T C E N TR U M
2015 20142013
Andel vårdtillfällen då patientens smärta
skattats med VAS/NRS/APS vid inskrivning 100 %
98 % 99 %
Andel patienter som registrerats
i Svenska palliativregistret 100 %
97 % 100 %
78 %
82 % 76 %
Andel patienter som haft vårdplan LCP
i livets slutskede
Effektiv vård
Andel vårdtillfällen då teambaserad individuell
vårdplan finns upprättad inom 1 dygn 100 % 100 % 100 %
Andel tillfällen då vårdplanen utvärderats
95 %
94 % 95 %
95 %
96 % 100 %
Vård i rimlig tid
Andel remisser som besvarats inom
4 timmar, 8–17
Andel patienter som haft vårdplan Liverpool Care Path­
way (LCP) i livets slutskede har minskat något jämfört
med föregående år men antal patienter vårdade enligt
LCP har ökat relaterat till ett högre antal dödsfall under
året jämfört med tidigare år. Avseende svarstiden på
remisserna är det något fler remisser som inte besvaras
inom fyra timmar och det beror i hög grad på att antalet
remisser som inkommer under helgdagar har ökat.
Under helgerna besvarar jourtjänstgörande läkare
remisserna som inkommer.
F Ö L J S AM H E T T I LL K LO KA LI STAN
Palliativt Centrums följsamhet till Kloka Listan har ökat
något jämfört med 2014. I palliativ vård föreligger ofta
behov av att använda symtomlindande läkemedel som
inte finns i Kloka Listan och det är en förklaring till
nivån på siffrorna.
Följsamhet till Kloka Listan 2013–2015
2015 20142013
Recept
73 %
73 % 79 %
Rekvisition
74 %
72 % 82 %
Totalt
74 %
72 % 82 %
KVA L IT E TS R E G I ST E R
PAT I E NT- O C H NÄR STÅE N D E E N KÄT E R
Senior Alert
ASIH-enheterna har under 2015 registrerat specialiserade sjukvårdspatienter från 65 år i kvalitetsregistret
Senior Alert. Målvärdet, som definierats av Stockholms
läns landsting, var minst 95 procents registreringsgrad,
vilket innebär att minst 95 procent av patienterna ska
ha en riskbedömning av fallrisk, trycksår samt nutrition
enlig kriterierna definierade i registret. Palliativt Cent­
rums resultat är 105 procent, då även några patienter
i den palliativa gruppen registrerades. För de patienter
som bedöms ha risk för fall, nutritionsproblematik eller
trycksår upprättas särskilda aktivitetsplaner i respektive
patientjournal för att säkerställa att patienten får ade­
kvat vård.
Under 2014 genomförde Stockholms läns landsting
en patient- och närståendeenkät via Indikator. Patienter
i ASIH och de närstående som förlorat någon under
2014 inom SPSV eller ASIH erbjöds att delta.
Tyvärr erbjöds vi inte jämförelsesiffror med andra
enheter inom ASIH verksamheten men inom sluten­
vården fick vi ta del av övriga enheters resultat och
där låg vi i topp på nästan samtliga frågeområden.
Under hösten har samtlig personal kunnat ta del
av resultaten vid respektive enhets arbetsplatsträffar
och också kunnat samtala om de goda resultaten och
hur vi kan behålla dem i framtiden.
Analys
Patienternas uppfattning om vården är mycket positiv
och vår analys av denna upplevelse är att vården är
patientcentrerad och att patientens behov styr samt att
vårt arbetssätt med ständiga förbättringar på områden
som bemötande, delaktighet, kontinuitet och tillgänglighet är framgångsrikt. Svaren visar också att patienterna
i relativt stor utsträckning inte erbjudits eller kunnat
välja vårdgivare enligt intentionen i LOV.
Svenska palliativregistret
Flertalet av de patienter som får vård vid Palliativt
Centrum har behov av symtomlindring i livets slutskede.
Följande figur visar en sammanställning av kvalitets­
resultaten ur Svenska palliativregistret och avser de
patienter som avlidit hos oss. Resultaten visar fortsatt
hög kvalitet och är överlag bättre än för genomsnittet
av alla avlidna som registrerats i Stockholms län.
Frågor avseende nöjdhet med
ASIH Palliativ
slutenvård
Tillgänglighet
96 % 96 %
Bemötande
95 % 99 %
Delaktighet
87 % 80 %
Vården som helhet
99 % 98 %
RESULTAT FRÅN SVENSKA PALLIATIVREGISTRET
Eftersamtal erbjudet
100
Läkarinformation till närstående
Läkarinformation till patienten
80
60
Lindrad från rosslig andning
Uppfyllt önskemål
om dödsplats
40
20
Lindrad från ångest
Munhälsa bedömd
0
Avliden utan trycksår
Lindrad från illamående
Lindrad från smärta
Mänsklig närvaro i dödsögonblicket
Utförd validerad smärtskattning
Resultat ur Svenska palliativregistret
för Palliativt Centrums fyra enheter
2014 och 2015, baserad på 526
respektive 587 registreringar samt
för Stockholms Läns Landsting 2015,
baserad på 7761 registreringar.
SSH 2014
SSH 2015
SLL 2015
PA LLI AT I V T C E N T R U M
39
Risk för och förekomst av trycksår
Punktprevalensmätning under våren visade att 47,6
procent av patienterna inom slutenvården hade trycksår,
kategori 1–4. Under höstens mätning var siffran 28,9
procent. Den största andelen finns i kategori 1. Ett tryck­
sår av kategori 4, fullhudsskada med sårkavitet har uppstått under vårdtiden hos oss. De övriga två patienterna
i kategori 4 hade dessa trycksår vid inskrivning.
81 procent av patienterna på slutenvården avled utan
trycksår. Inom ASIH var siffran 85 procent.
Över 95 procent av alla patienter har en dokumenterad riskbedömning inom 24 timmar efter inskrivning på
avdelningarna.
Både vårdavdelningarna och ASIH-enheterna arbetar aktivt med att identifiera riskpatienter, lindra eller
förebygga sår med användande av tryckavlastande
madrasser och med andra förebyggande åtgärder.
Tryckskador innebär ett stort lidande och det förebyggande arbetet behöver fortsätta. Samtidigt måste det
beaktas att patienterna som vårdas i ett palliativ skede
är svårt sjuka, ofta med tärande cancersjukdomar.
P U N K T P R E VA L E N S M ÄT N I N G A R
Palliativt Centrum deltar två gånger per år i punktprevalensmätningar (PPM) avseende följsamhet till
hygienregler, förekomst av vårdrelaterade infektioner
samt trycksår. Resultaten rapporteras till landstinget och
redovisas centralt.
Följsamhet till basala hygienrutiner
och klädregler
En viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att förhindra
smittspridning inom vården genom att tillämpa hygien­
rutiner. På slutenvården görs självskattningsmätning
varje månad som visar att följsamheten till basala
hygienrutiner och klädregler har förbättrats.
Följsamhet till basala hygienrutiner
och klädregler
2015
2014 2013
Vår 80 %
62 % 62 %
Höst
91 %
73 % 60 %
Förekomst av vårdrelaterade infektioner
Vårens mätning av vårdrelaterade infektioner visade
att 5 procent av patienterna hade en vårdrelaterad
infektion. Höstens mätning visade att 25,5 procent av
patienterna hade en vårdrelaterad infektion. Samtliga
vårdrelaterade infektioner hade patienterna drabbats av
hos andra vårdgivare. Oktober månads mätning 2014
visade att 4,3 procent var drabbade och under 2013
bedömdes 14 procent av de deltagande patienterna ha
vårdrelaterad infektion. Det är sällan att de vårdrelaterade infektionerna har uppkommit inom Palliativt
Centrums verksamhet.
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• ASIH Innerstaden och Bromma har gemensamt
arbetat för att utveckla och förbättra användandet
av Mobil klinik genom att tydliggöra processen och
ansvaret. Syftet är att få en säker logistik som frigör
mer tid till det direkta vårdarbetet. Det har inne­
burit färre missade besök, underlättat den geografiska
planeringen och gett en bättre överblick hur besöken
fördelas över veckans alla dagar och därmed även
varit ett redskap för vårdtyngdsfördelning.
ANDEL TRYCKSÅR GRAD 1–4, PALLIATIVT CENTRUM
60 %
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
Kategori 0.
Kategori 1.
Kategori 2.
Kategori 3.
Kategori 4.
40
0
1
Inga tecken på begynnande trycksår.
Rodnad (rodnad bleknar ej vid tryck).
Delhudsskada (avskavd hud eller blåsa).
Fullhudsskada (utan sårkavitet).
Fullhudsskada (med sårkavitet).
PALLI ATI V T C E N TR U M
2
3
4
2013
2014
2015
• ASIH Bromma har infört läsplattor i syfte att öka
patientsäkerheten med tillgång till senaste provsvar,
uppdaterad läkemedelsjournal och övriga journaluppgifter hemma hos patienten.
• ASIH Innerstaden har påbörjat ett projekt tillsammans med hjärtkliniken på Capio S:t Görans Sjukhus.
Målet är att förbättra vårdkedjan samt öka livs­
kvaliten för patienter med hjärtsvikt.
• ASIH Bromma har utvecklat fler vårdnära servicetjänster. Målet är att frigöra sjukskötersketid till det
direkta vårdarbetet.
• Kuratorsresurserna inom den palliativa slutenvården
är utökade i syfte att öka tillgängligheten till stöd för
patienter och närstående.
• Ny struktur är framarbetad kring Unga-vuxna-gruppen
för efterlevande närstående.
• Vårdtyngdsmätning infördes som ett projekt under
hösten på avdelning 2. Målet är att befintlig personal
delar sina resurser där de behövs bäst. Projektet är
pågående och en enkät har gått ut till personalen
som en del av utvärderingen.
• Projekt i mentorskap drivs av några sjuksköterskor på
avdelning 2. Målet är en bättre och tryggare arbetsmiljö för nyanställda. Faller resultatet väl ut kommer
vi att införa mentorskap på hela Palliativt Centrum.
• Projekt Vårdnära Service (VNS) har infört en ny til�läggstjänst där städpersonal sköter mellanstädning av
patientrummen på avdelningarna. Detta frigör tid för
omvårdnadspersonalen att använda i patientvården.
• ASIH Bromma har haft en apotekare anställd i
projekt­form för att förbättra och säkerställa vår
läkemedelshantering och utreda införande av ASIHdos. Projekttjänsten kommer att övergå i tillsvidare­
anställning.
• Arbete har pågått och pågår med att utveckla de
interna vårdkedjorna, framförallt mellan geriatriken
och ASIH. Syftet är att öka tillgänglighet och trygghet för patienterna.
• För att öka patientsäkerheten har vi under året påbörjat utbytet av äldre läkemedelspumpar och flera
projekt avseende förbättringar av vår läkemedels­
hantering har initierats.
PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING
Under året har resultatet från 2014 års patientsäkerhets­
kulturmätning bearbetats och en verksamhetsöver­
gripande handlingsplan samt handlingsplaner för varje
enhet har arbetats fram. Handlingsplanerna är tvååriga
och innehåller aktiviteter inom områdena lärande organisation, självskattad patientsäkerhetsnivå, arbetsbelastning och
högsta ledningens stöd.
Svarsfrekvensen vid Palliativt Centrums mätning
hösten 2014 var 76 procent. Resultatet är i vissa delar
sämre än 2012, men bra i jämförelse med övriga vård­
givare inom Stockholms läns landsting.
PA LLI AT I V T C E N T R U M
41
PALLIATIVT CENTRUM TOTALT, JÄMFÖRELSE 2012/2014
Information och stöd till personal
vid negativ händelse
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Överlämningar och
överföringar av
patienter och information
Benägenhet att
rapportera händelser
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
Självskattad patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Samarbete mellan
vårdenheterna
Lärande organisation
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete inom vårdenheten
Arbetsbelastning
och personaltäthet
Öppenhet i kommunikationen
En icke straff- och skuldbeläggande kultur
Återföring och kommunikation kring avvikelser
2012
2014
JÄMFÖRELSE PALLIATIVT CENTRUM TOTALT
MED STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING TOTALT
Information och stöd till personal
vid negativ händelse
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Överlämningar och
överföringar av
patienter och information
Benägenhet att
rapportera händelser
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
Självskattad patientsäkerhetsnivå
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
Samarbete mellan
vårdenheterna
Lärande organisation
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Samarbete inom vårdenheten
Arbetsbelastning
och personaltäthet
Öppenhet i kommunikationen
En icke straff- och skuldbeläggande kultur
Palliativt Centrum 2014
42
PALLI ATI V T C E N TR U M
Återföring och kommunikation kring avvikelser
SLL 2014
AVVIKELSER
Avvikelser
2015 20142013
Tillbud
115
Negativ händelse
209
155
134
Totalt antal avvikelser
425
247
235
12
0
14
0
11
0
Typ av vårdskada
Trycksår 7
0
Fall 129
70
Läkemedels avvikelser
151
79
2
82
86
Allvarlig vårdskada (negativ händelse
klassad som betydande/katastrofal)
Betydande Katastrofal 92101
Definitioner: Tillbud innebär att något hänt men patienten har inte drabbats.
En negativ händelse är en avvikelse som medfört att patienten fått
en vårdskada, d.v.s. lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom
samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade
vidtagits.
Avvikelserapportering är en viktig del i kvalitets- och
patientsäkerhetsarbetet. De lärdomar vi får genom att
aktivt följa och analysera avvikelser ger ett underlag
för förbättringsarbete i processerna och bidrar till att vi
kan erbjuda en god och säker vård. Benägenheten att
rappor­tera händelser är tillfredställande även om en viss
underrapportering sannolikt finns. Under året har
arbetet med att stimulera rapportering av avvikelser
fortsatt. Vi arbetar med händelseanalyser för att stärka
underlaget till förbättringar i vårdprocesserna. Alla
avvikelser handläggs av närmaste chef som analyserar,
beslutar om lämpliga åtgärder samt följer upp. Avvikelsen går också via enhetschefen till aktuell processgrupp
för analys och förslag till förbättring av processen.
AN A LYS
Den vanligaste negativa händelsen inom Palliativt
Centrum är läkemedelsavvikelser. Under året registrerades totalt 151 läkemedelsavvikelser. Av dessa är det
fyra som berör produkt, tre berör kontroll, 55 berör
administrering, 63 berör ordination, En avvikelse gäller
läk­emedelsgenomgång och 25 är övriga läkemedelsavvikelser.
De avvikelser som berör administrering av läkemedel
handlar om felaktigt delat läkemedel, att patienten har
inte fått sina läkemedel eller att negativ händelse uppstått vid användning av läkemedelspumpar.
Certifiering av de i personalen som har hand om
läkemedelspumpar är ett arbete som ständigt pågår för
att undvika administreringsfel. I några fall har patienter
med läkemedelspumpar inte erhållit ordinerad mängd
läkemedel pga handhavandefel vilket inneburit ökat
lidande då smärtan tilltagit.
Fall är en stor andel av de rapporterade avvikelserna.
Totalt rapporterades 129 fall och av dessa ledde 25 till
fysisk skada för patienterna. Tre fall bedöms ha fått betydande konsekvens för patienterna. Ingen av patienterna
som drabbats av fysisk skada vid fall har ådragit sig fraktur, vilket verifierats vid röntgenundersökningar. Dock
har patienterna i den gruppen drabbats av smärtor och
i några fall mjukdelsskador.
Riskbedömning för fall görs vid inskrivning. Har en
patient tre poäng eller mer indikerar det en hög fallrisk.
Vid risk för fall skapas en aktivitetsplan i patientens journal och förebyggande åtgärder sätts in. Åtgärderna kan
vara att förvirrade patienter får ökad tillsyn, genomgång
av läkemedel och vårdmiljön, hjälp med nutrition, kontroll av rörlighet och mobilisering, gånghjälpmedel samt
hjälp vid personlig hygien. Utöver detta ges information
till patient och närstående om att fallrisk föreligger.
Exempel på tekniska hjälpmedel är rörelselarm, larmmatta samt låga sängar.
LE X M AR I A
Vi har under året gjort en anmälan enligt Lex Maria.
Den tog upp misstänkta brister vid behandling av ett sår
inom ASIH.
PAT I E NT NÄM N D E N
Vi har haft två patientnämndsärenden och synpunkterna berör tillgänglighet och informationsöverföring/
samverkan.
K LAG O M ÅL O C H SYN P U N KT E R
Under året rapporterades fem klagomål och synpunkter
på vården. De synpunkter och klagomål som har handlagts berör städning av vårdlokal, för salt eller smaklös
mat, bemötande, bristande kontinuitet och svårigheter
att nå ASIH.
27 förbättringsförslag har inkommit. Många förbättringsförslag kan direkt hanteras och åtgärdas. Andra
förs till respektive processgrupp för analys och förslag
till åtgärd. Flertalet presenteras på arbetsplatsträffarna
för återrapportering, i vårt arbete med ständiga
förbättringar.
PA LLI AT I V T C E N T R U M
43
KOMPETENSUTVECKLING
Vi arbetar med systematisk kompetensutveckling och
vår modell bygger på en struktur med såväl gemensam
som enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling.
Vid medarbetarsamtal används en kompetensmodell
där sammanställningen ger en kompletterande bild av
verksamhetens samlade kompetensnivå och utbildningsbehov.
Under året har flera medarbetare på Palliativt Cent­
rum genomgått handledarutbildning på högskolenivå då
vi har ett stort antal studenter under läkar-, sjuksköterskeoch undersköterskeutbildning i verksamheten varje år.
Nedan visas exempel på några kompetensutvecklings­
aktiviteter i vår utbildningsplan som genomförts
under året.
Enhetsspecifik (urval)
Processutbildning
LCP-utbildning
Föreläsning i smärta
Individuell (urval kurser
och möten)
Sveriges första ST-tjänst
i palliativ medicin
Utbildning avseende sondmat
En av Sveriges första
specialister i nya specialiteten
palliativ medicin.
Webbutbildningar inom
följande områden: HBTQ, basala
hygienrutiner, miljökörkort och
patientsäkerhet
En sjuksköterska har fått
SFPO:s utmärkelse:
Årets sjuksköterska i palliativ
omvårdnad
Introducering och utbildning
i användning av Läsplatta
En sjuksköterska har erhållit
specialistsjuksköterskeexamen
och magisterexamen i palliativ
vård.
Web Care utbildning
Föreläsningar om munhälsa,
sårvård, demens och hjärtsvikt
En sjuksköterska har blivit
diplomerad i palliativ omvårdnad
Deltagande på EAPC konferens
Deltagande på
hemsjukvårdskonferens
Samordnad individuell
vårdplansutbildning
Sjukreseutbildning
ALS
Möta existentiell kris i vården
vid cancersjukdom
Anhöriga inom palliativ
cancervård
Grundkurs i hematologi
Vårdrelaterade infektioner –
Förbättrad handhygienen
i ert dagliga arbete
Sårbehandling i fokus
Vårdprogram Maligna tumörsår
Neuropatisk smärta
Piccline-inläggning
44
PALLI ATI V T C E N TR U M
UTB I LD N I N G O C H FO R S K N I N G
Palliativt Centrum medverkar i stor utsträckning i olika
utbildningsinsatser. Det gäller dels fortsatt satsning på
verksamhetsintegrerat lärande (VIL), där vi tar emot
sjuksköterskestudenter från termin fem från Sophia­
hemmets Högskola och Ersta Sköndal Högskola, dels
utbildning för läkarstudenter samt randutbildning för
blivande specialistläkare.
Forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar
Palliativt Centrum samt externa utbildningar och
studentverksamhet beskrivs närmare på sidorna 15–20.
45
46
REHABILITERING OCH PRIMÄRVÅRD
Inom Rehabilitering och primärvård finns nio vårdavtal
och auktorisationer. Samtliga avtal och auktorisationer
innehåller tydliga krav på verksamheten och i sju av
dessa ingår samverkan, uppföljningar och deltagande
i olika nätverk.
Rehabilitering och primärvård utgörs av:
• Rehabcentrum Kungsholmen
• Primärvårdsrehabilitering med Neuroteam
Kungsholmen
•Husläkarmottagning
•Fotvårdsmottagning
• Läkare i SÄBO
Den paramedicinska verksamheten är engagerad i
majoriteten av verksamhetsområdena. Paramedicins
kvalitetsberättelse utgör en integrerad del av övriga
verksamhetsområdens redovisningar förutom vad gäller
primärvårdsrehabilitering och neuroteam vilka rapporteras separat.
VÅRA HUVUDPROCESSER
Neurologisk rehabilitering (avtal med Stockholms läns
landsting, SLL, om specialiserad rehabilitering) omfattar rehabilitering vid tumörer i centrala nervsystemet,
neurologiska sjukdomar och skador samt multiskadade
personer. Multiskada definieras som två skador eller fler
i samma organsystem eller skada i två organ eller fler.
Rehabiliteringen ska ske i anslutning till det akuta vårdtillfället och får inte innefatta patienter med ett geriatriskt behov eller som kan rehabiliteras via primärvård.
Planerad neurologisk rehabilitering (auktorisation)
omfattar patienter i sent skede av neurologisk sjukdom
eller skada som behöver en period av rehabilitering.
Remisser bedöms och godkänns av landstinget och
patienten väljer därefter var man önskar få sin reha­
bilitering. Rehabiliteringen sker i sluten- eller öppenvård
och antalet dagar eller träningstillfällen beviljas av
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen.
Ryggmärgsskaderehabilitering (avtal med Karolinska Universitetssjukhuset) omfattar rehabilitering
inom vårdkedjan för ryggmärgsskadade som utgår ifrån
R18 på Karolinska Universitetssjukhuset. Stockholms
Sjukhem har varit en del av vårdkedjan sedan 1997 och
vårdkedjan upphandlades senast 2013.
Kirurgisk rehabilitering (avtal med SLL om profilerad rehabilitering) omfattar rehabilitering efter thorax­
kirurgi, ortopedisk kirurgi samt allmän kirurgi. Med al­l­män kirurgi avses alla patienter med rehabiliterings­
behov efter ett kirurgiskt ingrepp. Rehabiliteringen ska
ske i anslutning till det akuta tillfället och får inte innefatta patienter med ett geriatriskt vårdbehov eller som
kan rehabiliteras via primärvårdens öppenvård.
Kirurgisk respektive neurologisk läkarmottagning (avtal med SLL) erbjuder möjlighet till återbesök
för patienter som rehabiliterats inom avtal för kirurgisk
respektive neurologisk rehabilitering.
Primärvårdsrehabilitering och Neuroteam
Kungsholmen för rehabilitering i öppenvård och för
hemrehabilitering i olika former (tidigare stroketeam
kallas numer neuroteam och har ett utökat uppdrag).
Husläkarmottagning med basal hemsjukvård
(auktorisation) omfattar sedvanlig primärvård.
Fotvårdsmottagning (auktorisation) för medicinsk
fotvård.
Läkare i SÄBO (avtal) omfattar läkarinsatser i
Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende.
R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅR D
47
HUVUDPROCESSER
­R EHABILITERING
KVALI T E TS I N D I KATO R E R
Rehabcentrum är störst i Stockholm vad gäller reha­
bilitering av patienter med behandlade hjärn­tumörer
och rehabilitering efter allmän kirurgi, oftast efter
abdominell kirurgi. När det gäller auktorisationen för
planerad rehabilitering är denna under kontinuerlig
utveckling när det gäller öppenvårdsrehabiliteringen.
I slutenvård motsvarar antal vårdtillfällen den efter­
frågan vi har idag.
Vårdens innehåll har som tidigare år varierat från
enklare postoperativ övervakning till avancerad reha­
bilitering av ryggmärgsskadepatient.
Rehabcentrum deltar i de professionella nätverken för
externa vårdgivare inom neurologisk respektive kirurgisk
rehabilitering, ryggmärgsskadekedjan samt i SPESAKgruppen för Rehabiliteringsmedicin. Samverkan har
skett enligt plan med nätverksarbete, uppföljningsmöten
och informationsbesök hos remittenter.
KVALITETSRESULTAT
FÖ L J S AM H E T T I L L K LO K A L I STA N
Följsamhet till Kloka Listan, som är en viktig del av
god vård, ingår i den månatliga verksamhetsrapporten.
48
Följsamhet till Kloka Listan
(DU90)
201520142013
Rehabcentrum
90 %
88 %
R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D
89 %
Som indikatorer för god och säker vård genomför vi
strukturerad skattning av risk för trycksår (Norton),
förekomst av smärta (VAS), risk för näringsbrist (MNA)
och risk för fall (Downton). Resultat inom neurologisk
rehabilitering rapporteras till det nationella kvalitets­
registret, WebRehab.
Kvalitetsmått registrerade inom 72 timmar
Kirurgisk Neurologisk
rehabiliteringrehabilitering
2015 2014 2013
2015 20142013
Norton
98 % 94 % 95 %
90 % 80 % 84 %
VAS*
98 % 68 % 59 %
91 % 87 % 83 %
MNA
94 % 91 % 91 %
83 % 69 % 77 %
Downton
98 % 93 % 96 %
93 % 85 % 87 %
*Sett till hela vårdperioden skattades 2013 91 % av
patienterna på både kirurgisk och neurologisk rehabilitering
Resultaten visar en mycket hög grad av genomförande
av beslutade aktiviteter i processerna. Från 2013 och
framåt togs resultaten fram med hjälp av TakeCare Intelligence vilken under 2015 ersattes av rapportverktyget
QlickView. Tidigare variation i mätvärden förklarades av
dokumentationsrutiner och hur statistiken togs ut. Båda
problemen är nu åtgärdade och data har validerats.
PLANERAD NEUROLOGISK REHABILITERING
(ANTAL PATIENTER)
120
100
ANTAL
80
60
40
20
0
Sluten vård
2013
2014
Öppen vård
2015
ANTAL VÅRDDYGN I SLUTENVÅRD INOM AVTALEN FÖR REHABILITERING
7 000
6 000
ANTAL
5 000
4 000
3 000
2 000
1 000
0
Specialiserad
rehabilitering
(neurologisk)
2013
2014
Profilerad
rehabilitering
(kirurgisk)
Planerad
rehabilitering
Ryggmärgsskaderehabilitering
Övriga*
2015
*Övriga inkluderar särskilda avtal, oftast med SLL.
ANTAL VÅRDDYGN INOM DE OLIKA UNDERGRUPPERNA I REHABILITERINGSAVTALEN
4500
4 000
3 500
ANTAL
3 000
2 500
2 000
1 500
1 000
500
0
Ortopedi
2013
2014
Allmän
kirurgi
Thorax
kirurgi
Neuro A1
Neuro A2
Neuro B
Ryggmärgsskaderehab
2015
Neuro A1 inkluderar neurologiska skador och tumörer i CNS, Neuro A2 Neurologisk
sjukdom och Neuro B är patienter med flera samtidiga skador (Multiskada).
R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅR D
49
Resultaten är från enkäterna hösten 2012–2014, resultatet från 2015 har ännu inte redovisats. Något jämförbart
medelvärde för motsvarande verksamheter i Stockholm
finns inte varför vi presenterar och analyserar resultaten
som intern jämförelse över tid. Önskemål om att ta fram
ett jämförelsemått med andra verksamheter har tagits
upp vid uppföljningsmöte med Hälso- och sjukvårds­
förvaltningen.
Generellt är man mycket nöjd med vården på Rehab­
centrum och det som återkommer är nöjdheten med
medarbetarna och deras bemötande. Vi har under ett
par år arbetat för att förbättra information och delaktighet. Informationen upplevs som bättre men resultatet
gällande delaktighet har inte förbättrats. Analys försvåras av att enkäterna kommer till patienten efter vård­
episoden, som även omfattat akutsjukhuset, och det är
ibland svårt att tolka vad patienten har svarat på.
Planerad neurologisk rehabilitering är en blandning
av slutenvårds- och öppenvårdsrehabilitering vilket
försvårar analysen. Majoriteten utgörs av öppenvårds­
rehabilitering.
PAT I E N T E N K ÄT E R
Nationellt kvalitetsregister
Neurologisk rehabilitering registrerar sedan 2013 sina
resultat i ett nationellt kvalitetsregister, WebRehab.
Vi ser det som viktigt då det idag är vår enda möjlighet
att jämföra oss med motsvarande verksamheter nationellt för att säkra jämlik, säker och evidensbaserad vård
av bästa möjliga kvalitet. I registerdata ser vi även att
Rehabcentrum har mycket goda resultat när det gäller
en låg grad av komplikationer under vårdtiden, till
exempel trycksår och infektioner. Den goda täckningsgraden uppmärksammades 2015 med nationellt heders­
omnämnande och diplom från nationella kvalitets­
registret.
R E G I O N ALA E N K ÄTE R
Stockholms läns landsting genomför varje höst en
patientenkät, inom rehabiliteringsavtalen. Resultaten för
neurologisk rehabilitering, kirurgisk rehabilitering och
planerad neurologisk rehabilitering presenteras nedan.
PATIENTERNAS NÖJDHET MED REHABILITERING
60 %
ANTAL
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
mycket
nöjd
Rehabcentrum
nöjd
missnöjd
mycket
missnöjd
vet ej
ej registrerat
svar
Riket
Resultat från WebRehab rörande nöjdhet med rehabiliteringen 2014
(2015 års resultat föreligger ännu ej).
PATIENTERNAS NÖJDHET MED REHABILITERING
70 %
60 %
ANTAL
50 %
40 %
30 %
20 %
10 %
0%
personalens
bemötande
Rehabcentrum
samarbetet
med
personalen
Riket
information
om
sjukdomen
eget inflytande information om information och
över rehabilitering stöd efter
bemötande av
och rehabplan
utskrivning
familj och
anhöriga
Resultat från WebRehab rörande nöjdhet med rehabiliteringen 2014
(2015 års resultat föreligger ännu ej).
50
R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D
PATIENTENKÄT, NEUROLOGISK REHABILITERING
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
Nöjd med
vården som
helhet.
2012
2013
Fick tillräcklig
information.
Blev bemötta
med respekt och
på ett hänsynsfullt sätt.
Kände sig
delaktig i
beslut.
Skulle
rekommendera
till andra.
Blev bemötta
med respekt och
på ett hänsynsfullt sätt.
Kände sig
delaktig i
beslut.
Skulle
rekommendera
till andra.
Kände sig
delaktig i
beslut.
Skulle
rekommendera
till andra.
2014
PATIENTENKÄT, KIRURGISK REHABILITERING
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
Nöjd med
vården som
helhet.
2012
2013
Fick tillräcklig
information.
2014
PATIENTENKÄT, PLANERAD NEUROLOGISK REHABILITERING
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
Nöjd med
vården som
helhet.
2012
2013
Fick tillräcklig
information.
Blev bemötta
med respekt och
på ett hänsynsfullt sätt.
2014
R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅR D
51
E G N A PAT I E N T E N K ÄTE R
P U N KT P R E VALE N S M ÄT N I N G AR (P P M )
Sedan 2010 genomför Rehabcentrum en egen patient­
enkät för att utvärdera patienternas vårdupplevelse.
Enkäten genomförs två gånger per år och omfattar 50
patienter per tillfälle. Svarsfrekvens är 96–100 procent.
I enkäten skattar patienten sin rehabilitering samt har
möjlighet att lämna synpunkter och förbättringsförslag.
Vi ställer även fokusfrågor gällande aktuella ämnen som
fångats upp i verksamheten i form av klagomål eller
synpunkter och där osäkerhet råder om det rör sig om
en enskild persons åsikt eller om vi har ett identifierat
förbättringsområde.
Resultaten visar att patienterna generellt är nöjda
eller mycket nöjda. Mest nöjd är man med personalens
bemötande och engagemang. Förbättringsförslag rör
önskemål om mer fysisk aktivitet, glutenfritt mat­alter­
nativ som standard, längre öppentider i cafeterian och
fler TV-kanaler.
Kvalitetsresultaten vid punktprevalensmätningar (PPM)
inom Rehabcentrum har inget säkert jämförelsematerial
vare sig regionalt eller nationellt. Vi presenterar och
analyserar därför resultaten som intern jämförelse.
FÖLJSAMHET TILL BHK, 2012–2014
FÖREKOMST AV TRYCKSÅR, NEUROLOGISK
REHABILITERING
Följsamhet till basala hygienrutiner
och klädregler (BHK)
Resultatet på vår egen PPM i oktober 2014 av följsamhet till BHK medförde skärpt uppmärksamhet på
rutiner och regler vilket därefter medfört en tydlig förbättring. Vi genomför månadsvis egna PPM mätningar
för att i tid uppmärksamma brister i följsamhet när det
gäller basala hygienfrågor.
Förekomst av vårdrelaterade infektioner (VRI)
Vårdrelaterade infektioner (VRI) inom kirurgisk rehabilitering förekommer framför allt hos patienter som har
VRI redan vid inskrivning, vilket förklarar spridningen
100 %
100 %
80 %
60 %
80 %
40 %
60 %
20 %
40 %
0%
VT13
HT13
Neurologisk rehabilitering
VT14
OKT
2014*
VT15
HT15
20 %
0%
Kirurgisk rehabilitering
Följsamhet till hygienrutiner och klädregler (BHK), 2013–2015,
OKT 2014* avser egen PPM mätning då nationell mätning ej
genomfördes.
FÖREKOMST AV VÅRDRELATERADE INFEKTIONER (VRI)
40 %
0
HT 2012
1
VT 2013
2
HT 2013
3
VT 2015
4
HT 2015
FÖREKOMST AV TRYCKSÅR, KIRURGISK
REHABILITERING
100 %
80 %
35 %
60 %
30 %
25 %
40 %
20 %
20 %
15 %
0%
10 %
HT 2012
5%
0%
VT13
HT13
Neurologisk rehabilitering
VT14
OKT
VT15
2014*
Kirurgisk rehabilitering
OKT 2014* avser egen PPM mätning då
nationell mätning ej genomfördes.
52
R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D
HT15
Kategori 0.
Kategori 1.
Kategori 2.
Kategori 3.
Kategori 4.
0
1
VT 2013
2
HT 2013
3
VT 2015
4
HT 2015
Inga tecken på begynnande trycksår.
Rodnad (rodnad bleknar ej vid tryck).
Delhudsskada (avskavd hud eller blåsa).
Fullhudsskada (utan sårkavitet).
Fullhudsskada (med sårkavitet).
mellan mätningarna. I den nationella mätningen våren
2014 hade kirurgisk rehabilitering en hög andel VRI,
ingen patient hade dock drabbats av VRI hos oss.
Patienter som kommer till kirurgisk rehabilitering har
ofta ett postoperativt komplicerat förlopp med bl a
infek­tion som bakomliggande orsak till behovet av
rehabili­tering. Neurologisk rehabilitering ligger runt
10 procent VRI. Som jämförelse kan nämnas de geriat­
riska klinikerna i Stockholm vilka brukar ligga på mellan
10–15 procent VRI. En eventuell skillnad vid jämförelse
förklaras sannolikt av olika vårdinnehåll.
Rehabcentrum har under året tagit emot och vårdat
31 patienter med multiresistenta bakterier (MRB). I ett
fall uppträdde ett sekundärfall på avdelningen.
Förekomst av trycksår
PPM trycksår visar att vi har riskpatienter för trycksår.
Vid mätningen används den så kallade PUCLAS-skalan
vars steg beskrivs kortfattat under diagrammen. Vår be­
dömning är att risknivån för trycksår är oförändrad 2015
jämfört med tidigare. (Inga registrerade resultat för 2014
finns på grund av problem med databasen hos SKL.)
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• Under 2015 har vi genomfört ett projekt för ökad
samverkan med våra remittenter. Målet har varit att
göra våra verksamheter och medarbetare mer kända
hos remittenterna och även att fånga upp förändrade
behov hos remittenterna. Det kan till exempel handla
om nya operationsmetoder eller mobiliseringspro­
gram där det är viktigt att den rehabiliterande
enheten har kompetens att fullfölja påbörjad behandling. Erfarenheten är att det är mycket uppskattat av
remittenterna som därmed ges möjlighet att påverka
rehabiliteringsinnehållet.
• Under 2015 vidareutvecklade vi arbetssättet med
att involvera våra medarbetare i framtagande av
verksamhetsplan. En process med aktiviteter skapades och publicerades på Insidan. Ett tjugotal medarbetare från olika verksamheter och professioner
deltog därefter i arbetet med verksamhetsplan 2016.
Deltagarna fick också i uppdrag att tillsammans med
verksamhetsledningen redovisa verksamhetsplanen
för arbetskamraterna.
• Tillsammans med FoUU-enheten och medarbetare
som har eller går specialistutbildningar, magister-,
master-, lic- eller doktorandutbildning genomfördes
under året workshops för att inhämta ett underlag till
hur vi skapar en arbetsmiljö som stimulerar och tar
till vara akademisk utbildning och kompetens. Arbetet
fortsätter 2016 med mål att utveckla oss som lärande
organisation.
• Tillsammans med medicinska sekreterarna skapade
Rehabcentrum en process för insamlande och
registrering av data i WebRehab. Processen medförde
ökad rapportering och ökad kvalitet på data. Den
goda täckningsgraden tillsammans med patientnöjdheten uppmärksammades på nationell nivå 2015.
• Rehabcentrums utbildning för strokekompetensbevis
i egen regi har fortsatt med över 80 procent med­
arbetare som är certifierade inom neurologisk reha­
bilitering.
• Lunchseminarierna (Soppseminarierna) som infördes
2013 har etablerats som regelbundet återkommande
aktivitet och samlar 20–40 medarbetare från olika
professioner för diskussion kring ett aktuellt ämne.
• Under 2015 infördes SBAR på avdelningarna för
att göra kommunikationen kring patienten säkrare.
SBAR innebär en strukturerad informationsöverföring där man tar stöd av rubrikerna: Situation, Bakgrund, Aktuell situation och Rekommendation.
HUVUDPROCESS PRIMÄR­
VÅRDSREHABILITERING
Primärvårdrehabilitering startades i oktober 2013.
Auktorisation söktes samtidigt för bassängträning.
Fortsatt etablering/marknadsföring pågår i området
och med att kvalitetssäkra våra processer. En nära samverkan har etablerats med husläkarmottagningen och vi
har också nära kontakter med närområdets vårdcentraler.
Efterfrågan på bassängträning är tydligt ökande.
Antal
2015 20142013*
Besök
14 037
8 329
679
Individer
1 793
1 134
-
Besök/individ 7,67 FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) 136
98
-
*okt–dec 2013
HUVUDPROCESS NEUROTEAM
Neuroteamet erbjuder rehabilitering i hemmet och
i hemmets närmiljö till patienter som bor på Kungs­
holmen och Norrmalm. Vi har under 2015 också haft
en hel del mottagningsbesök. Under året etablerades en
personalutökning till motsvarande 1,5 team. Målet är
två hela team under senare delen av 2016.
Antal
Besök
2015 20142013*
3 004
2 192
550
Individer 167188
-
Besök/individ 1711 FAR (Fysisk Aktivitet på Recept) 3
4
-
*okt–dec 2013
R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅR D
53
KVALITETSRESULTAT
Patientnöjdhetsundersökning har ännu inte genomförts
av landstinget. I egen undersökning är 90 procent nöjda
med rehabilitering i sin helhet inom primärvårds­reha­
bilitering och 85 procent inom neuroteam. Vi följer
erbjudande om rehabilitering inom 24 timmar från
akutsjukhus för basuppdraget (uppfylls till 100 procent)
och inom 48 timmar för neuroteam (uppfylls till 100
procent).
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• Processerna för primärvårdsrehabilitering och
neuroteam är fastställda.
• McKenzie-metoden för rygg- och nackbehandling
har införts och är nu etablerad.
• Primärvårdsrehabiliteringen har vidareutvecklat samverkansrutiner med husläkarmottagningen och startat
gruppverksamhet för patienter med kronisk obstruktiv
lungsjukdom, KOL, samt för patienter med artros.
Smärtskola och livsstilsskola har etablerats under året.
• Vi har etablerat ett nätverk med husläkarmottagningar i vår närhet för att attrahera patienter till primärvårdsrehabilitering.
• Mediyoga har etablerats som en populär och efter­
frågad rehabiliteringsform. Efterfrågan blir allt större
och som alternativ har även Qigonggrupper startats.
HUVUDPROCESS
HUSLÄKARMOTTAGNING
Husläkarmottagningen har 2015 fortsatt förändringsarbetet enligt fastställd handlingsplan för tillväxt. I oktober
2014 flyttade mottagningen in i nyrenoverade lokaler.
Det införda IT-systemet för förbättrad kontroll av kvalitetsindikatorer har medfört en tydligt ökad följsamhet till
kraven från Stockholms läns landsting.
Mottagningen har fler äldre patienter listade än
genomsnittet och de listade patienterna har även många
54
R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D
läkemedel. De jämförelsevis omfattande vårdbehoven
ger fler besök per patient, både på egen mottagning
och hos andra vårdgivare, än avsett i landstingets
förfrågningsunderlag (FFU), vilket medför att mottagningen årligen får återbetala besöksersättning och vite.
Patienterna gjorde i medeltal 2,7 besök/listad individ
på vår mottagning och 3,5 besök hos andra vårdgivare.
Gräns för återbetalning respektive vite är 1,9 respektive
2,6 besök. Besök hos andra vårdgivare sker till stor del
inom geriatrik och hos andra specialister, exempelvis
kardiolog.
Den större sjukligheten medför även ökade kostnader
för provtagningar och undersökningar. Sammanfattningsvis riktas således vården mot en grupp som har
stort vårdbehov i enlighet med stiftelsens ändamål.
Resultat
2015 20142013
Antal listade totalt
3 140
Antal listade i hemsjukvård
58
Antal listade 0–64
65 %
65 % 66 %
Antal listade 65–
35 %
35 % 34 %
Antal läkarbesök mottagning
8 439
6 476 5 648
Antal sköterskebesök mottagning
1 824
1 686 1 070
Antal hemsjukvårdsbesök (dsk)
3 936
3 218 2 931
KVALITETSRESULTAT
2 887 2 512
50
45
Under 2015 har husläkarmottagningen fortsatt sitt
förbättringsarbete med kvalitetsmålen i förfrågningsunderlaget. Av de elva kvalitetsmål som är kopplade
till ersättningsmodellen klarar mottagningen samtliga
utom antal besök hos andra vårdgivare som ska vara
mindre än 2,6. Några av kvalitetsmålen i landstingets
förfrågningsunderlag (FFU) och mottagningens resultat
redovisas nedan.
KVA L IT E TS I N D I K ATO R E R
FÖLJSAMHET TILL KVALITETSMÅL I SLL:S FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
Diagnosregistreringsgrad
2013
•
•
•
•
•
2014
Rapportering
i NDR
2015
BMI vid
diabetes
BMI vid
hemsjukvård
Följsamhet
Kloka listan
avtalsmål
Andel besök med diagnos i patientjournal
Registreringsgrad i Nationella Diabetesregistret (NDR)
Andel diabetespatienter där det i patientjournal fanns uppgift om Body Mass Index (BMI)
Andel patienter i hemsjukvård där det i patientjournal fanns uppgift om BMI
Följsamhet till Kloka Listan
PAT I E N T E N K ÄT E R
Regional patientenkät
I landstingets undersökning av primärvården, som
genomfördes i september 2015, får husläkarmottagningen fortsatt mycket bra betyg av patienterna. Som
exempel kan nämnas att 97 procent känner sig bemötta
med respekt och hänsyn och att 92 procent anser sig
kunna rekommendera mottagningen.
P SYKO S O C IALT STÖ D
I husläkaruppdraget ingår att erbjuda psykosocialt stöd.
Rehabcentrums neuropsykolog arbetar 40 procent på
husläkarmottagningen och är IPT-certifierad. I de fall då
vi inte kan erbjuda samtal hos vår psykolog remitteras
patienten till S:t Lukas stiftelsen.
PATIENTENKÄT, HUSLÄKARMOTTAGNING
100 %
80 %
60 %
40 %
20 %
0%
Nöjd med
vården som
helhet.
2013
2014
Fick tillräcklig
information.
Blev bemötta
med respekt och
på ett hänsynsfullt sätt.
Kände sig
delaktig i
beslut.
Skulle
rekommendera
till andra.
2015
R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅ R D
55
TI L LGÄN G LI G H E T
Tillgänglighet på telefon är en prioriterad fråga för
husläkarmottagningen. Under 2014 genomfördes byte
av telefonsystem som en del i förbättringsarbetet.
Telefontillgängligheten var 95 procent under 2015.
FÖRBÄTTRINGSARBETE
LÄKEMEDELSANVÄDNING
VÅRD- OCH OMSORGSBOENDET
100 %
80 %
•Projektet Tillväxt Husläkarmottagningen har dominerat
även årets förbättringsarbete. Rutiner och arbetssätt
har kontinuerligt förbättrats för att kunna erbjuda
patienterna kortast möjliga väntetider.
• Med stöd av rapporter från journalsystemet har
husläkarmottagningen stadigt förbättrat sina resultat
vad gäller kraven i förfrågningsunderlaget
(se diagram ovan).
HUVUDPROCESS
FOTVÅRDSMOTTAGNINGEN
60 %
40 %
20 %
0%
Boende
>80 år med
>10 läkemdel
2013
Fotvårdsmottagningen har haft en jämn och hög
produktion med god kvalitet. Sammanlagt har 1 325
behandlingar gjorts jämfört med 1 364 för 2014.
Huvuddelen, 67 procent av behandlingarna, har varit
medicinsk fotvård på remiss från externa läkare medan
6 procent kommer på remiss från Stockholms Sjukhems
vård- och omsorgsboende.
HUVUDPROCESS
LÄKARINSATSER I SÄBO
Läkarinsatser i SÄBO ingår i verksamhetsområde Rehabilitering och primärvård. Läkarbemanning och jour
utförs av Stockholms Sjukhems egna läkare. Insatserna
utförs i samråd med den boende och hens närstående.
Resultat
KVALITETSRESULTAT
2015 20142013
Antal listade
96
90
94
Antal besök
763
621
456*
Antal besök/listad
7,9
6,9
4,9
*Antal registrerade besök är lägre än antal genomförda 2013
på grund av administrativa problem i samband med öppnandet
av det nya vård- och omsorgsboendet
2014
Boende
>80 år med
>3 psykofarmaka
Följsamhet
Kloka listan
2015
Följsamhet till Kloka Listan är en viktig del av god och
effektiv vård liksom att begränsa antal läkemedel och
psykofarmaka så långt möjligt. Redovisat resultat är data
från punktprevalens mätning (PPM). Antal boende över
80 år med tio läkemedel respektive tre psykofarmaka
eller mer har ökat över åren. Detta trots fördjupade
läkemedelsgenomgångar och ökad följsamhet till kloka
listan. Tänkbar orsak till ökningen av antalet läkemedel
kan vara förändringar i de boendes hälsosituation, vilket
innebär att fler personer än tidigare har mycket korta
boendetider och högre sjuklighet. Detta stöds även av att
antal besök per boende ökat från 6,9 till 7,9. Resultatet
följs upp med förnyad PPM.
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• Under 2015 genomfördes fortsatt förbättringsarbete
med revidering av SÄBO-läkarprocessen och de
styrande dokumenten. Arbetet fortsätter även 2016
för att säkerställa att kraven i förfrågningsunderlaget
uppfylls, eftersom dessa krav kan ändras årligen.
• Besöks- och kassaregistreringar görs från och med
2015 av SÄBO-läkaren direkt via journalsystemet
vilket medför ökad resurseffektivitet och säkrare
registreringar.
PATIENTSÄKERHET
PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING
Patientsäkerhetskultur är de attityder och värderingar
som påverkar patientsäkerheten på en arbetsplats.
Resultatet för Rehabilitering och Primärvård visas som
spindeldiagram med hela landets resultat som Riket 2014
för jämförelse. Resultatet är fortsatt gott. Under 2015
har vi bland annat arbetat med begreppet Kommunikation
genom att introducera SBAR. SBAR innebär struktu-
56
R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D
rerad informationsöverföring i kommunikation mellan
medarbetarna men kommer också att prövas tillsammans med patienter för tydligare kommunikation.
När det gäller förbättrad avvikelsehantering är detta
ett koncerngemensamt projekt (se patientsäkerhetsberättelsen sid 10). Hösten 2016 genomförs ny patientsäkerhetskulturmätning för att utvärdera arbetet sedan 2014.
PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING 2010–2014
REHABILITERING OCH PRIMÄRVÅRD
Benägenhet att
rapportera händelser
100
Information och stöd till personal
vid negativ händelse
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
80
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Självskattad patientsäkerhetsnivå
60
40
Överlämningar och
överföringar av
patienter och information
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
20
0
Samarbete mellan
vårdenheterna
Lärande organisation
Samarbete inom vårdenheten
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Arbetsbelastning
och personaltäthet
Öppenhet i kommunikationen
En icke straff- och skuldbeläggande kultur
2010
2012
Det mycket goda resultatet på Samarbete mellan vård­
enheterna och Information och stöd till personal vid negativ
händelse vid mätningen 2010 bedöms bero på att det var
en mindre verksamhet och att vi fokuserade särskilt på
information och stöd. Arbetet 2015–2016 är fokuserat
på benägenheten att rapportera händelser bland annat
genom att medarbetarna har avsatt tid för webbutbildning om patientsäkerhet. Vi arbetar också med området
stöd till personal vid avvikelser genom att flytta analysen
närmare medarbetaren organisatoriskt, samt med att
utbilda cheferna i händelseanalys och förbättrad återkoppling till rapportören.
Återföring och kommunikation kring avvikelser
2014
Riket 2014
AVVIKELSER
Registrering av avvikelser är en viktig del av förbättringsarbetet och revideringarna av processerna.
Tillbud
2015 20142013
57
62
59
Negativ händelse
147
156
146
Totalt antal avvikelser
204
248
231
Allvarlig vårdskada
Katastrofal
Betydande
Typ av vårdskada
Trycksår
Fall
Läkemedels avvikelse
0 00
0 00
4 51
110 108115
37
13
13
Definitioner: Tillbud innebär att något hänt men patienten har inte drabbats
Negativ händelse innebär att något har hänt och patienten har
drabbats av vårdskada, ett fall innebär t ex alltid att patienten
drabbats av negativ händelse (vårdskada) oavsett om kroppslig
skada har uppstått eller inte.
R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅ R D
57
AN A LYS
Vid alla avvikelser som medfört allvarlig vårdskada
ska en händelseanalys genomföras. Medarbetare har
ut­bildats i händelseanalys och rutinen är att händelse­
analyser ska göras av en analysgrupp från en annan
avdelning och/eller verksamhet inom Stockholms
Sjukhem. Patienter och närstående ska tillsammans
med med­arbetarna engageras vid händelseanalys för att
maximera lärandet och bredda kompetensen. Händelse­
analyser resulterar i handlingsplaner som genomförs för
ständig förbättring av patientsäkerheten. Förbättringarna kan röra både processer och styrande dokument
eller checklistor.
Under 2015 gjordes fyra händelseanalyser inom
Rehabilitering och Primärvård. Tre gällde vård och en
rörde arbetsskada. I två av de tre händelseanalyserna
rörande vård involverades patient och/eller närstående.
K LAG O M Å L O C H SY N P U N K TE R
Det systematiska arbetet med att ta emot, registrera
och analysera klagomål och synpunkter från patienter
och närstående ger ett ovärderligt underlag för lärande
och verksamhetsutveckling. Klagomål och synpunkter
framkommer och registreras genom personlig kommu­
nikation, i brev, via e-post och genom telefonsamtal. I
de egna återkommande patientenkäterna ingår också
en fråga om vad som upplevdes vara bättre respektive
sämre. Resultatet ger upphov till nya förbättringar.
Under 2015 har 40 förbättringsförslag och 28 klago­
mål registrerats. Störst mängd förbättringsförslag rör
som tidigare år rutiner och instruktioner. Klagomål från
patienter är exempelvis dåliga duschmunstycken, för
tidig middag och bristande information vid avbokad
mottagningstid.
LE X M A R IA
Under året inträffade ingen avvikelse som blev föremål
för Lex Maria anmälan däremot finns ett oavslutat
ärende hos IVO som rör försenad diagnos.
PAT I E N T N Ä M N D E N
Under 2015 har ett ärenden inkommit till Patientnämnden. Ärendet rörde upplevd brist på tillgänglighet i basal
hemsjukvård. Ärenden från Patientnämnden tas upp i
respektive verksamhet för analys och eventuell åtgärd.
Svar lämnas till patientnämnden som informerar
patienten.
58
R E H AB I LI TE R I N G O C H P R I MÄRVÅR D
KOMPETENSUTVECKLING
Vi arbetar aktivt med kompetensutveckling och vår
modell bygger på en struktur med såväl gemensam
som enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling.
En strukturerad kompetensinventering på individnivå
ligger till grund för planeringen av kompetensutveckling
i verksamhetsplanen. Nedan finns exempel på några
av de kompetensutvecklingsaktiviteter som genomförts
inom Rehabilitering och Primärvård under 2015:
Enhetsspecifik
(urval)
Individuell
(urval av kurser och möten)
Neurokirurgisk omvårdnadsutbildning
Neurologi för fysioterapeuter
15 hp.
Strokekompetensutbildning
Specialistutbildning för
fysioterapeuter inom neurologi
(två pågående)
Handledarutbildning för
paramedicin och sjuksköterskor
WebRehab utbildning
Thoraxkirurgisk omvårdnads­
utbildning, KS
Stomiutbildning, DS
Utbildning i att leda KOL-,
Artros- och Smärtskola.
McKenzie utbildning
(Paramedicin)
Pågående doktorandutbildning
(en läkare)
Pågående Magisterutbildning
(fyra fysioterapeuter, en arbetsterapeut, en socionom och en
psykolog)
En sjuksköterska Magister­
utbildning Diabetes
Kognitiv rehabilitering
Diabetesutbildning för dsk
7,5 hp.
Sju lunchseminarier med
tema VRI, SBU-rapport rehab,
Fallprocessen, Mediyoga, VFU
och Webrehabprocessen
En sjuksköterska går masterprogram i kvalitetsförbättring
och ledarskap inom hälso- och
sjukvård
Projektledarutbildning
Jämlikhet och Jämställdhets­
utbildning för chefer, SLL
Nationella konferensen
om patientsäkerhet.
Vitalis, E-hälsomöte
UTB I LD N I N G O C H FO R S K N I N G
Rehabilitering och primärvård medverkar i olika utbildningsinsatser. Det gäller dels verksamhetsintegrerat
lärande (VIL), där verksamheten tar emot studenter från
medelånga utbildningar, vilket omfattar bland annat
sjuksköterske-, arbetsterapeut- och fysioterapeutstudenter, dels randutbildning för blivande specialistläkare.
Forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar
Rehabilitering och Primärvård samt externa utbildningar
och studentverksamhet beskrivs närmare på sidorna 15–20.
R E H A B I LI T E R I N G O C H P R I M Ä R VÅ R D
59
60
VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE
Stockholms Sjukhems vård- och omsorgsboende erbjuder 81 lägenheter för personer över 65 år med demenssjukdom eller somatisk sjukdom. Vi erbjuder även nio
lägenheter för personer under 65 år med demenssjukdom, samt nio lägenheter för personer under 65 år med
förvärvade hjärnskador. Vård- och omsorgsboendet har
totalt 99 lägenheter.
Avtalet med Stockholms stad omfattar 79 platser.
Avtalet omfattar kundval enligt Lag om valfrihetssystem
(LOV), vilket innebär att den äldre som har ett biståndsbeslut för heldygnsomsorg har möjlighet att själv välja
var man vill bo. Kölistan hanteras av Stockholms stad.
För 20 av våra platser gäller individavtal.
Verksamheten är indelad enligt följande:
• Vård- och omsorgsboende somatisk inriktning,
45 lägenheter
• Vård- och omsorgsboende med demensinriktning,
36 lägenheter
• Vård- och omsorgsboende för personer under
65 år med demenssjukdom, nio lägenheter
• Vård och omsorgsboende för personer under
65 år med förvärvade hjärnskador, nio lägenheter.
Verksamhetschefen har det övergripande ansvaret för
verksamheten och är också medicinskt ansvarig sjuk­
sköterska. Enhetschef har ansvar för respektive enhet,
samt för in- och utflyttning i enlighet med kösystemet
samt för kontakter med blivande boende och/eller
närstående.
VÅRA HUVUDPROCESSER
Vård- och omsorgsboendet har tre huvudprocesser
som följer verksamhetens inriktningar: en huvudprocess
för personer över 65 år med somatisk sjukdom eller demens­
sjukdom, en för yngre personer med förvärvade hjärnskador och en för yngre personer med demenssjukdom. Processerna utgår från avtalet med Stockholms stad samt
individavtal och är kartlagda från att den enskilde flyttar
in till livets slut, eller till att man väljer att flytta. Processerna, som innefattar vård och omsorg utifrån socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen, används för
att kvalitetssäkra och förbättra vården och omsorgen och
är kända av medarbetarna. I processerna följs ett antal
kvalitetsmål. Målsättningen är att alla kvalitetsmål ska
uppnås.
HuvudprocessMåluppfyllelse
Mål
Soma/demens
96 %
100 %
Yngre med demens
88 % 100 %
Yngre med förvärvade hjärnskador
82 %
100 %
Kvalitetsindikatorer fastställs utifrån förbättringsområden som verksamheten önskar följa upp. Att månadsvis
följa målresultaten har gett förutsättningar för givande
och utvecklande diskussioner i arbetet med kvalitetsutveckling. Målen har reviderats inför 2016 utifrån erfarenheter av det nya arbetssättet. Vi arbetar med att se
över våra kvalitetsmål i processerna, vi ser att det finns
brister i vårt sätt att dokumentera för att kunna följa upp
målen på ett bra sätt och en aktivitet under 2016 är att
strukturera vår dokumentation.
Beläggning
2015 20142013
Vård- och omsorgsboende
98 %
98 %
91 %
Ä LD R E O M S O R G
61
AN A LYS
Beläggningen under 2015 har varit något lägre än planerat. Enheten för yngre med förvärvade hjärnskador
har haft en outhyrd lägenhet under perioden augusti till
december. Det är inte svårt att belägga lediga lägenheter för personer över 65 år, men nuvarande kösystem
innebär att det ofta tar lång tid från erbjuden plats till
inflyttning.
NATIONELLA VÄRDEGRUNDEN
FÖR ÄLDREOMSORG – ”DELAKTIGHET
PÅ RIKTIGT”
Verksamheten arbetar med den nationella värdegrunden för äldreomsorg samt Stockholms stads värdegrund
och värdighetsgarantier. Värdegrunden och Stockholms
Sjukhems värderingar – omtanke, respekt och kunskap – finns
som grund för våra arbetssätt. Stockholms Sjukhem har
under 2015 haft delaktighet som ett fokusområde, vilket
stämmer väl överens med den nationella värdegrunden.
Under året har elva undersköterskor vidareutbildat
sig till värdegrundsambassadörer. Totalt har verksamheten 15 värdegrundsambassadörer. Stora delar av
ledningsgruppen för vård- och omsorgsboendet har
högskoleutbildning i den nationella värdegrunden för
äldreomsorg.
Vi har valt att förstärka arbetet med delaktighet
genom att fokusera på ett arbetssätt som innebär delaktighet på riktigt. Detta finns tydliggjort bland annat när det
gäller vårt sätt att arbeta med de gemensamma aktiviteterna i vård- och omsorgsboendet, vilket också finns
beskrivet i processerna. Ett aktivitetsråd med representanter från boendegruppen utvärderar tillsammans med
aktivitetsansvariga det program som erbjuds. Aktivitetsrådet tar också fram förslag till nya aktiviteter.
Som ett ytterligare led i delaktighet på riktigt har boende
deltagit i vissa rekryteringar, ett arbete som ska fortsätta utvecklas under 2016 eftersom det är berikande
och intressant att få med brukarperspektivet. De frågor
som ställs av boende har varit bra och betydelsefulla för
rekryteringen.
Bemötande är ett annat viktigt område inom den
nationella värdegrunden. Vård- och omsorgsboendet
har sedan 2014 gjort en stor satsning på värdskap, ett
förhållningssätt som innebär att få människor att känna
sig välkomna och där mötet präglas av respekt, värdighet och omtanke. Ett sjuttiotal medarbetare deltog 2014
i en inspirationsföreläsning om värdskap. Under utvecklingsdagar har enheterna fortsatt arbetet med att diskutera hur värdskapet ska tydliggöras i det dagliga arbetet,
och implementering har skett i verksamhetens processer.
Arbetet kommer att fortsätta under 2016.
Delaktighet, inflytande och samverkan är viktiga
för oss. Inom verksamheten finns förtroenderåd, där både
närstående och boende deltar. Där det är möjligt finns
även boenderåd. På förtroenderåd och boenderåd diskute-
62
ÄLD R EO M S O R G
ras synpunkter från boende och närstående, exempelvis
om måltidssituation, mat, bordsplacering, men även
resultat av brukarenkäter diskuteras. På boenderåden
deltar endast de boende tillsammans med enhetschef
och medarbetare.
NATIONELLA RIKTLINJER FÖR VÅRD
OCH OMSORG VID DEMENSSJUKDOM
Vårt arbete med demenssjuka utgår från de nationella
riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom.
Riktlinjerna ger oss som vårdgivare rekommendationer
inom olika områden som är viktiga för den demenssjuke
och dess närstående. Nedan redovisar vi exempel på hur
vi arbetar kring några utvalda delar:
• Symtomkontroll – vi arbetar bl a med riskbedömningar
(fall, trycksår, nutrition), BPSD (Svenskt register för
beteendemässiga och psykiska symptom vid demens),
levnadsberättelser och hembesök, för att kunna stödja
den boende på bästa sätt.
• Anhörigstöd – vi erbjuder närståendestöd i grupp samt
i vissa fall även individuellt stöd. På enheten för gruppen yngre demenssjuka erbjuder vi närståendestöd till
unga vuxna som är barn till den sjuke.
• Personcentrerad vård – teamet är en viktig del och arbetssättet utgår från checklista för demens för att fånga de
olika delar som är viktiga för välbefinnandet för den
demenssjuke.
• Kommunikation/relation – teamet arbetar tillsammans
med närstående för att skapa en trygg relation. Närstående är en viktig del i teamet runt den boende.
UNGDOMSBESÖK INOM
ÄLDREOMSORGEN
Stockholms stad har gjort en stor satsning för att ungdomar ska ges möjlighet att möta äldre och vice versa.
Alla vårdgivare som har avtal med Stockholms stad gavs
möjlighet att ansöka om medel. Stockholms Sjukhems
vård- och omsorgsboende har sökt och beviljats medel.
Vi samarbetar med Ung omsorg för att administrera och
organisera ungdomsbesöken. Varje helg kommer ett
antal ungdomar och besöker våningsplanen och umgås
tillsammans med de äldre. Under året har de till exempel haft SPA-dag, frågesporter, gympa, utevistelse och
sångstunder. Besöken är mycket uppskattade.
KVALITETSRESULTAT
B O E N D E - O C H NÄR STÅE N D E E N K ÄT E R
Att följa upp verksamheten samt boendes och/eller
närståendes upplevelse av den vård och omsorg vi tillhandahåller är viktiga redskap i arbetet med att ständigt
förbättra, utveckla och säkra kvaliteten. Det systematiska
förbättringsarbetet utgår från en analys av resultatet av
den enkät vård- och omsorgsboendet genomför (Kupp)
för lägenhetsgruppen för yngre personer med demenssjukdom, samt för yngre personer med förvärvade
Analys
Resultaten av boende- och närståendeenkäter visar bl a
grad av nöjdhet med bemötande och trygghet. Dessa två
parametrar är mycket viktiga ur kvalitetssynpunkt, vilket
bekräftas i dialog med boende och närstående.
Kupp-enkäten genomfördes under våren 2015. Enkäten visar på mycket goda resultat och en god nöjdhet
med den vård och omsorgs som ges.
Under våren genomfördes även Socialstyrelsens
brukarenkät för personer över 65 år som bor i vård- och
omsorgsboende. Vi ser ett fortsatt mycket bra resultat
när det gäller bemötande och trygghet. Även det systematiska förbättringsarbetet med frågor som rör delaktighet, självbestämmande och inflytande ger fortsatt goda
resultat. Dessa områden kommer vara prioriterade
även under 2016. Det är också glädjande att fler trivs
med utomhusmiljön, nu när hela sjukhemmets park är
tillgänglig för boende och närstående.
hjärnskador, samt Socialstyrelsens brukarenkät för de
över 65 år. Förutom dessa används även resultaten av de
uppföljningar av avtal som görs årligen till förbättringsarbetet.
Stockholms Sjukhems Kupp-enkät
Yngre med
Yngre med
demenssjukdom förvärvad
hjärnskada
20152014 20152014
Andel nöjda med bemötande 100 %
Andel som känner sig
trygga med boendet
Andel närstående som
känner sig delaktiga i vården 100 %
100 %
100 %
100 %
83 %
100 %
100 %
86 %
80 %
100 %
100 %
E G E N KO NTR O LL AV D O K U M E NTATI O N
Verksamheten har under 2015 inte genomfört egenkontroll av dokumentation enligt hälso- och sjukvårdslagen
(sjuksköterskor) och enligt socialtjänstlagen (undersköterskor/kontaktman) detta kommer att utföras under
februari 2016.
S O C IALST Y R E LS E N S B R U K A R E N K ÄT 2 0 1 5:
BRUKARENKÄT 2015
VÅRD OCH OMSORG
Hur nöjd eller missnöjd är du
sammantaget med ditt äldreboende
Fick du plats på det
äldreboende du ville bo på
Vet du vart du skall vända dig om du vill
framföra synpunkter eller klagomål
Hur lätt eller svårt är det få träffa
personalen på ditt äldreboende v.b.
Hur lätt eller svårt är det få träffa
läkare v.b.
Hur lätt eller svårt är det att träffa
sjuksköterska v.b.
100
Trivs du med ditt rum eller lägenhet
Är det trivsamt i de gemensamma utrymmena
80
Är det trivsamt utomhus runt ditt boende
60
40
Hur brukar maken smaka
20
Upplever du att måltiderna på ditt
äldreboende är en trevlig stund på
dagen
0
Brukar personalen ha tillräckligt med tid
för att kunna utföra sitt arbete hos dig
Händer det att du besväras av ensamhet
Är möjligheterna att komma utomhus
bra eller dåliga
Brukar personalen meddela dig i förväg
om tillfälliga förändringar
Hur nöjd eller missnöjd är du med
aktiviteterna som erbjuds på ditt äldreboende
Brukar du kunna påverka vilka tider du får hjälp
Känner du förtroende för personalen
Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt
Hur tryggt eller otryggt känns det att bo på ditt
äldreboende
Brukar personalen ta hänsyn till dina
önskemål om hur hjälpen skall utföras
Riket 2015
SSH
Ä LD R E O M S O R G
63
KVA L IT E TS I N D I K ATO R E R
Kvalitetsindikatorer SoL
Genom att följa kvalitetsindikatorer som punktprevalens
två gånger per år säkerställs att arbetet med riskbedömningar för särskilda parametrar, vårdplaner och genomförandeplaner fungerar väl. Att följa dessa är en del av
den egenkontroll som utförs i verksamheten.
Kvalitetsindikatorerna baseras på en punktprevalensmätning som sker på en given dag två gånger under ett
år. Resultaten kan därför variera något mellan de olika
mätningarna.
Kvalitetsindikatorer HSL
2015
2014
Aktuell vårdplan
98 %
97 %
Aktuell ADL-status
82 %
84 %
Erhållit riskbedömning nutrition
96 %
98 %
Erhållit riskbedömning fall
96 %
99 %
Erhållit riskbedömning trycksår
96 %
99 %
Analys HSL-indikatorer
Det förebyggande arbetet med riskbedömningar och
upprättande av vårdplaner följs upp för att säkerställa
vårt arbetssätt med att säkra vården och omsorgen.
Målsättningen är att 100 procent av de boende har
erhållit riskbedömningar inom fall, trycksår och nutrition. Målsättningen är att alla boende ska ha en aktuell
ADL-status. Under 2015 har en ny rehabgrupp tagit
fram rutiner för att förbättra arbetet med ADL-status.
Även ett tydligare arbetssätt för teamet har tagits fram.
64
2015
2014
Genomförandeplan är upprättad/reviderad
inom de sex senaste månaderna
91 %
94 %
Avsteg är noterat mer än fem gånger i
socialjournal under de sex senaste
månaderna
10 %
14 %
Utevistelse enligt genomförandeplan
96 %
73 %
Den boendes personliga önskemål kring
mat och måltidssituationen finns
dokumenterat i genomförandeplanen
99 %
93 %
Analys SoL-indikatorer
Målet att alla boende har en uppdaterad genomförandeplan uppnås inte fullt ut. Avsteg från genomförandeplanen dokumenteras oftare i daganteckningen, men det
är fortsatt ett förbättringsområde. Genomförandeplanen
ska vara ett uppdaterat och ändamålsenligt dokument
eftersom den är en överenskommelse mellan den boende
och kontaktmannen om hur de beviljade insatserna som
finns angivna i biståndsbeslutet ska utföras.
Det är glädjande att se att utevistelse enligt genom­
förandeplan har ökat under året.
Mat och måltider är en viktig del av dagen och vi
har genom Stockholms stads brukarenkät identifierat
detta som förbättringsområden. Vi har arbetat fram
en ny process, mat- och måltidsprocessen, med målet att 95
procent av våra boende ska ha sina personliga önskemål
kring måltiden dokumenterade i genomförandeplanen.
KVA L IT E TS R E G I ST E R
S O C IALSTYR E LS E N S ÄLD R E G U I D E N
Svenskt register för beteendemässiga och
psykiska symtom vid demens, BPSD-registret
Enheten för yngre personer med demenssjukdom
registrerar i Svenskt BPSD-register sedan 2013. På de
andra demensenheterna pågår arbetet med implementering och under 2015 har fler administratörer utbildats.
Registret syftar till att stödja verksamheterna att kvalitetssäkra vården av personer med demenssjukdom, att
minska beteendemässiga och psykiska symtom samt att
öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom.
BPSD-registret utgår från ett personcentrerat synsätt
och fokus läggs på bemötande och individuella aktiviteter och åtgärder i omvårdnaden och omsorgen.
Med registret skapas förutsättningar för en tydligare
struktur i vardagen och för att försöka förhindra att
BPSD (beteendemässiga och psykiska symtom) upp­
kommer, men också för att öka välbefinnandet och
stimulera till en meningsfull tillvaro.
Skattningen i registret handlar t ex om personen har
hallucinationer, vanföreställningar, rastlöshet, ångest,
apati, matleda eller sömnstörningar. Registret tolkar
sedan resultaten och max två områden väljs ut där vårdplan med vårdåtgärder och ordinationer planeras, samt
att genomförandeplanen tydliggörs.
Vi har mycket goda erfarenheter av att arbeta med
registret och ser att vi fortsatt behöver utveckla arbetet
med t ex bemötandeplaner. Vi ser även svårigheten
och utmaningen i arbetet med läkemedel där vi upp­
lever en stor svårighet i att fånga just rätt läkemedel för
att främja välbefinnandet. De yngre personerna med
demenssjukdom har ett snabbare förlopp i sjukdomen
och uppvisar mer omfattande symtom än äldre personer
med demenssjukdom.
De utökade sjuksköterskeinsatserna på enheten för
yngre med demens, som beslutades 2014, har haft ett
mycket positivt utfall för verksamheten.
Resultatet för Socialstyrelsens öppna jämförelser
Äldreguiden avser 2015. Frågeställningarna i Äldreguiden
har ändrats det senaste året. Några av frågorna redo­
visas här.
Svenska palliativregistret
Vi registrerar i Svenska palliativregistret. Kvalitetsparametrar som verksamheten valt att fokusera på är att ha
någon i sin omedelbara närhet vid dödsfallet samt att
erbjuda efterlevandesamtal.
Kvalitetsmål2015 2014
Ha någon i sin omedelbara närhet vid
dödfall
96 %
64 %
Erbjudas efterlevandesamtal
89 %
86 %
Vi har förbättrat resultaten när det gäller såväl att ha
någon i sin närhet vid dödsfall som att erbjuda efter­
levandesamtal jämfört med föregående år. Förändringen
förklaras framför allt av att antalet registreringar har
ökat, vilket verksamheten har arbetat med att stimulera.
Äldreguiden Resultat 2015
SSH Kommun Rikssnitt
Personal och utbildning: Äldreboendet erbjuder personal som
talar andra språk än svenska
Ja
-
-
Antal omvårdnadspersonal per plats,
vardagar
0,35 0,300,30
Antal sjuksköterskor per plats vardagar
0,07
-
0,03
92 %
88 %
85 %
Tillgång till omsorgspersonal med
lämplig utbildning, vardagar
Inflytande och delaktighet
Personer med aktuell genomförandeplan
som beskriver den äldres önskemål och
behov i samband med måltid
90 %
95 %
81 %
67 %
65 %
54 %
Minst en gång
i kvartalet
83 %
58 %
Andel äldre personer som alltid har möjlighet att påverka när de ska gå
och lägga sig för natten
Erbjuder varje person att delta i boråd Aktivitet, träning
Enheten erbjuder aktiviteter Enheter som erbjuder tillgång till
aktiviteter minst 3/ggr i veckan
Alla dagar
-
-
100 %
85 %
68 %
Säker vård och omsorg
Personer har fått en enkel eller
fördjupad läkemedelsgenomgång
78 %
86 %
84 %
Vård- och omsorgsboendets resultat ligger mycket väl
i jämförelse både med kommun och med riket i stort.
Vår bemanning ligger högre än rikssnittet för både omvårdnadspersonal och sjuksköterskor. Den något högre
bemanningen inom vissa områden är en av våra kvalitetssatsningar. När det gäller läkemedelsgenomgångar
förklaras det lägre resultatet av läkarbyte under hösten.
STO C K H O LM S STAD
U P P F Ö L J N I N G AV R AM AV TAL
Under 2015 utfördes en uppföljning av ramavtalet om
enstaka platser med Stockholms stad av Kungsholmens
stadsdelsförvaltning. En samlad bedömning av uppföljningen visar att:
”Stockholms Sjukhem uppfyller avtalet med Stockholm stad.
Verksamheten kvalitetssäkrar sitt arbete genom att arbeta
processorienterat”.
Uppföljningen visar att vi uppfyller samtliga kvalitets­
parametrar samt att vi fortsatt har förbättrat vår
dokumentation mot föregående år både när det gäller
Ä LD R E O M S O R G
65
hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen. Förbättringar som identifierats har systematiskt planerats in och
genomförts.
PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING
Vård- och omsorgsboendet deltog 2014 i den patientsäkerhetskulturmätning som övriga verksamheter
inom Stockholms Sjukhem genomför. Undersökningen
genomfördes av Indikator med hjälp av en validerad
metod som medger jämförelser mellan enheter och
omvärlden
UTVECKLINGSARBETE/
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• Det systematiska förbättringsarbetet innebär att processerna revideras årligen och vid behov. Juste­ringar
i målen har gjorts och nya arbetssätt är införda.
• Den inre miljön har utvecklats ytterligare efter
förbättringsförslag från boende, närstående och
personal. Möbler har i större utsträckning anpassats
till målgruppen för yngre demenssjuka och yngre personer med demenssjukdom. Gardiner, möbler samt
konst har köpts in.
• Delaktighetsfokus blev tydliggjort även i vår verksamhetsplanering, där alla medarbetare gavs möjlighet
att ge förslag till kommande års verksamhetsplan.
En fortsatt utveckling i arbetet med delaktighet på riktigt
för 2016 är att även göra de boende delaktiga i aktiviteterna i verksamhetsplanen. Exempel på aktiviteter
där boende bjuds in att delta är fokusgrupper för att
se över processmål.
• Att leva med demenssjukdom – utbildning för
alla medarbetare inom vård- och omsorgsboendet
påbörjades 2014 och har fortsatt 2015. Det är en
studiecirkel på sex tillfällen som belyser olika viktiga
områden: hjärnan och minnet, närståendes roll inom
och utom hemmet, vårdmiljöns betydelse, bemötande
och kommunikation, den palliativa vårdfilosofin, kost
och måltider, etik mm. Denna utbildning kommer
fortsätta ges under 2016.
ANALYS
Vi har identifierat och valt att fokusera på förbättringsområde icke straff- och skuldbeläggande kultur samt lärande
organisation. Avvikelsehantering är en viktig del av
patientsäkerhetsarbetet och vi har fortsatt att utveckla
våra arbetssätt och bearbetningen av avvikelserna
under året. Enhetscheferna går igenom avvikelserna ur
ett lärande perspektiv på respektive arbetsplats, vilket
sjuksköterskorna sedan följer upp på gruppmöten med
undersköterskorna.
AVVIKELSER
Alla avvikelser inom vård- och omsorgsboendets
verksamhet, oavsett om det gäller insatser enligt socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen, rapporteras
i SafeDocs avvikelsemodul. Registrering och analys av
avvikelser, klagomål och synpunkter är viktiga delar i
arbetet med ständiga förbättringar och med att utveckla
vård- och omsorgsboendets arbetssätt och processer.
PATIENTSÄKERHETSKULTURMÄTNING 2014
VÅRD- OCH OMSORG
Benägenhet att
rapportera händelser
Information och stöd till personal
vid negativ händelse
100
Sammantagen säkerhetsmedvetenhet
80
Information och stöd till patient
vid negativ händelse
Överlämningar och
överföringar av
patienter och information
Självskattad patientsäkerhetsnivå
60
40
Min närmaste chefs agerande
kring patientsäkerhet
20
0
Samarbete mellan
vårdenheterna
Lärande organisation
Samarbete inom vårdenheten
Högsta ledningens stöd till
patientsäkerhetsarbete
Arbetsbelastning och personaltäthet
Öppenhet i kommunikationen
En icke straff- och skuldbeläggande kultur
66
ÄLD R EO M S O R G
Återföring och kommunikation kring avvikelser
2012
2014
Avvikelser enligt HSL
2015
2014
2013
Fall
113161 149
Läkemedel
114191 143
Trycksår
34 3
Avvikelser enligt SoL
52
157
104
Klagomål och synpunkter
24
43
105
Lex Sarah
0
0
1
Lex Maria
0
0
1
AN A LYS
Alla avvikelser analyseras för att utreda om det finns
trender eller systematiska svagheter. Efter riskanalys införs eventuella åtgärder som förbättringar i våra processer. Vi ser en minskning av registrerade avvikelser under
året, en analys av minskningen har påbörjats och en
arbetsgrupp har tillsatts för att arbeta med förbättringar
kring registrering av avvikelser.
i SoL-dokumentationen noterar avsteg från genom­
förandeplanen i mycket högre grad än tidigare. En viss
underrapportering finns dock fortfarande och arbete
med detta kommer ske 2016.
K LAG O M ÅL O C H SYN P U N KT E R
Klagomål och synpunkter är en viktig del av vårt
kvalitets- och förbättringsarbete. Andelen klagomål
och synpunkter har minskat jämfört med föregående
år. Arbetssätt och information är två av de områden
som synpunkterna och klagomålen har handlat om.
Klagomål och synpunkter lämnas direkt till oss, några
klagomål har även skickats till Inspektionen för vård och
omsorg (IVO). Alla synpunkter och klagomål har hanterats systematiskt enligt vårt arbetssätt.
H ÄN D E LS E ANALYS E R
Under året har en händelseanalys gjorts. Vi kommer att
utbilda fler medarbetare i arbetsmetoden för att de ska
kunna ingå i händelseanalysteam.
Fall
Målsättningen är att den boende ska behålla sin självständighet och rörelsefrihet även under fortskridande
sjukdomsförlopp och åldrande. En fallriskbedömning
görs på samtliga boende vid inflyttning enligt Downton
Fall Risk-index och utifrån resultatet används individuellt utprovade larm, höftskyddsbyxor och övrig fallprofylax. Fallriskbedömningen uppdateras två gånger per år,
eller vid behov i samband med uppdatering av vårdplaner. Många av fallen är relaterade till boende med känd
fallproblematik och sker under vardagar. En boende har
fallit och ådragit sig en fraktur. Det pågår ett kontinuerligt arbete med att så långt det är möjligt förebygga fall
och fallrisk enligt fallpreventionsprocessen.
LE X M AR I A O C H LE X S AR AH
Läkemedel
Vård- och omsorgsboendet använder Apodos-system
och delegering av läkemedelsadministrering till omvårdnadspersonalen. De vanligaste orsakerna till avvikelser
är utebliven dos, dos ej given i rätt tid samt dos signerad
men ej given. Läkemedelshantering är ett förbättringsområde 2016 och vi kommer bland annat att se över
läkemedelsprocessen och arbetet med delegeringar.
På enhetsnivå
På individuell nivå
Vård av inkontinens och
kontinensbevarande vård, 4.5 hp
Omvårdnadsutbildning
Trycksår
Andelen trycksår är i paritet med föregående år. Alla
trycksår registreras, även när boende har inkommit med
trycksår från annan vårdgivare. Målsättningen enligt
sårprocessen är att inga trycksår ska uppkomma i vår
verksamhet, vilket vi i år inte har uppnått. Den boende
som utvecklat trycksåret hos oss hade nedsatt allmäntillstånd vid inskrivning och trots förebyggande arbete
utvecklades ett trycksår.
Avvikelser SoL
Vi ser en markant minskning av SoL-avvikelser detta
år. Vid analys av resultatet kan vi se att arbetet med att
definiera vad en avvikelse är har gett resultat och att vi
Inga anmälningar är gjorda under 2015.
KOMPETENSUTVECKLING
Vi arbetar aktivt med kompetensutveckling och vår
modell bygger på en struktur med såväl gemensam som
enhetsspecifik och individuell kompetensutveckling. En
strukturerad kompetensinventering på individnivå har
genomförts och resultatet ligger till grund för planeringen av kompetensutveckling i verksamhetsplanen. Nedan
finns exempel på några av de kompetensutvecklingsaktiviteter som genomförts inom vård- och omsorgsboendet
under 2015:
Värdskap
Nationell värdegrund för
äldreomsorg.
Att leva med demenssjukdom
Social dokumentation
SBAR
Kontaktmannaskap
Demens ABC, interaktiv
utbildning för undersköterskor
i demensvård.
Värdegrundsambassadörer,
7,5 hp.
Utbildning i BPSD-registret
Hygien
Miljö
Anhörigutbildning
Arbetsrätt
UTB I LD N I N G O C H FO R S K N I N G
Vård- och omsorgsboendet medverkar i olika utbildningsinsatser. Det gäller dels verksamhetsintegrerat
lärande (VIL), där verksamheten tar emot sjuksköterskestudenter, dels arbetsplatsförlagt (APL) lärande för
blivande undersköterskestudenter.
Forsknings- och utvecklingsprojekt som involverar
vård- och omsorgsboendet samt studentverksamhet
beskrivs närmare på sidorna 15–20.
Ä LD R E O M S O R G
67
68
MILJÖ
Stockholms Sjukhem arbetar för en långsiktigt hållbar
miljö som främjar människors hälsa. Vårt miljöarbete
omfattar all vår verksamhet och vi är miljöcertifierade
sedan 2009 enligt standarden ISO 14001.
MILJÖPOLICY OCH LEDNINGSSYSTEM
Miljöpolicyn utgör grunden för Stockholms Sjukhems
miljöarbete. Ledningens redskap för att kvalitetssäkra
miljöarbetet är miljöledningssystemet. Det omfattar
sjukvård samt vård- och omsorgsverksamhet som vi
bedriver på Kungsholmen och i Bromma. Även drift av
vårdfastigheter, livsmedelshantering, FoUU-verksamhet
och administrativa enheter omfattas av miljöledningssystemet. Ett aktivt arbete av chefer, medarbetare och
miljöombud säkerställer vårt miljöengagemang.
BETYDANDE MILJÖASPEKTER
Vid en värdering av miljöaspekterna 2015 identifierades
följande som Stockholms Sjukhems betydande miljöaspekter:
• Köldmedia; utsläpp till luft
• Bilar; utsläpp till luft
• Läkemedel; förskrivning, rekvisition;
utsläpp till vatten
• Mat; utsläpp till luft, mark, vatten
• Vårdmaterial; resursförbrukning
• Flygresor; utsläpp till luft
VÅRT MILJÖARBETE
E N E RG I FÖR B R U KN I NG
Energiförbrukningen omfattar el och värme. På Brommageriatriken används fjärrvärme och solvärme för
uppvärmning, på Kungsholmen används bergvärme.
Skillnaden i förbrukning förklaras av att Bromma­
geriatrikens lokaler är hälften så stora som stiftelsens
lokaler på Kungsholmen. Stockholms Sjukhem
använder grön el.
Resultat, MWh
2015
2014
2013
Brommageriatriken
1 368
1 346
1 782
Kungsholmen
4 330
5 350
5 155
VAT T E N F Ö R B R U K N I N G
Vattenförbrukningen är högre för stiftelsens verksamhet
på Kungsholmen, än för Brommageriatriken, vilket förklaras av att det på Kungsholmens finns både bassänger
och ett tillagningskök. Under 2015 har vattenförbrukningen till bassängerna minskats genom användningen
av en så kallad städrobot, vilket innebär att bassängerna
numera inte behöver tömmas varje vecka.
Resultat, Kbm
Brommageriatriken
Kungsholmen
2015
2014
2013
3 648
3 522
4 232
16 707
21 163
20 453
AV FALLS H ANT E R I N G , ÅT E R V I N N I N G S G R AD
Återvinningsgraden är den del av avfallet som har varit
möjligt att sortera ut för återvinning.
KÖ L D M E D I A
Resultat
201520142013
I våra anläggningar för värme och kyla används köldmedia i slutna system. Köldmedia har stor klimatpåverkande effekt om det läcker ut. De senaste åren har köldmedia behövts fyllas på i några system, vilket betyder att
motsvarande mängd har läckt ut. Under 2015 har ingen
köldmedia fyllts på.
Brommageriatriken
26 %
30 %
17 %
Kungsholmen
42 %
42 %
30 %
Resultat
201520142013
Kg HCF
0
4,2
6
Co2 ekvivalenter i ton
0
16,5
19,6
Stockholms Sjukhem har idag en elbil, 39 hybrider och
åtta bensinbilar. Att andelen elbilar och hybridbilar ökar
gör att koldioxidutsläppet inte ökar nämnvärt, även då
antalet bilar ökar.
Antal bilar
Koldioxidutsläpp (ton)
Ekologisk mat minskar användningen av gifter i jord­
bruket och bidrar därför till renare grundvatten och
högre biologisk mångfald.
Resultat
Andel ekologisk mat
201520142013
22,3 %
21,6 %
13,6 %
M I L J Ö UT B I LD N I N G
B I LAR
Resultat
E KO LO G I S K MAT
201520142013
48
48
44
65,872,470,9
I december 2014 infördes Miljökörkortet, en web­baserad
grundläggande miljöutbildning, tillgänglig för alla medarbetare, för att effektivisera utbildningen.
Resultat
201520142013
Grundläggande miljöutbildning
(samtlig personal)
65 %
61 %
73 %
Läkemedelsmiljöpåverkan
(läkare, chefer, miljöombud)
64 %
64 %
57 %
Miljölagstiftning (chefer,
miljöombud, internrevisorer)
61 %
72 %
64 %
69
GOD MAT – EN VIKTIG DEL AV VÅRDEN
Stockholms Sjukhem arbetar för att ge bästa möjliga
livskvalitet till varje boende och patient genom omtanke,
respekt och kunskap. Maten är en viktig del av vården
eftersom god och näringsriktig mat främjar tillfrisknande
och ökar välbefinnandet. Måltiden är ofta ett positivt
avbrott i vardagen som kan bidra till både glädje och
gemenskap för den som vårdas på sjukhus eller bor i ett
äldreboende.
På Stockholms Sjukhem är bra måltider mer än bara
god mat på tallriken. Vi arbetar med hela måltidsupp­
levelsen genom att maten presenteras och serveras på
ett aptitretande sätt, att den smakar gott, är individ­
anpassad och ger tillräcklig näring samt intas i en miljö
med god atmosfär och trevlig stämning runt matbordet.
Kostenheten erbjuder utbildning för vårdverksamheterna inom mat, måltider och nutrition. Individ­
anpassningen sker genom menyval, komponentval och
med olika konsistenser samt specialkoster efter boendes
och patienters kulturella och medicinska behov. Via det
webbaserade matbeställningssystem som kostenheten
använder kan beställaren på vårdenheten se maträttens
ingrediensförteckning, näringsinnehåll samt en foto­
presentation av maträtten i pedagogiskt syfte.
KVALITETSRESULTAT
MAT E N S S M A K O C H K VA L I TE T
Kostenheten arbetar kontinuerligt med att följa upp
och förbättra maten och måltiden utifrån kvalitets­
utvärderingar, förbättringsförslag, synpunkter och
avvikelser. Recept och tillagningsmetoder utvecklas
kontinuerligt.
Kostenhetens årliga kvalitetsuppföljning visar att
maten får ett gott betyg av såväl boende, patienter som
övriga matgäster i café och restaurang.
Kostenhetens kundenkät
Maten är god och vällagad
2015
Boende, vård- och omsorgsboendet*
78 %--
2014
Patienter, sjukvårdsverksamheter
Kungsholmen* 80 %
-
-
Patienter, Brommageriatriken*
95 %
-
-
Gäster, Café & Restaurang,
helhetsintryck
88 %--
*Andel som anser att maten är god och vällagad
70
2013
Socialstyrelsens brukarenkät,
Vård- och omsorgsboende
Maten smakar bra
75 %
64 %
71 %
Måltiderna är en trevlig stund
på dagen
87 %
80 %
77 %
Andel ekologiska varor
22,3 %
21,6 %
13,6 %
Matsvinn i restaurangen
21,1 %
20 %
20 %
Under 2015 införde Kostenheten en ny kundenkät
för att utvärdera matens smak och kundernas nöjdhet.
Jämförelse med tidigare år är inte möjlig då enkätfrågor
och svarsalternativ har justerats för att bättre kunna
jämföras med exempelvis Socialstyrelsens brukarenkät.
Kostenheten har under 2015 arbetat för att öka kundnöjdheten inom äldreomsorgen. En handlingsplan har
tagits fram och åtgärder har genomförts. Resultaten från
Socialstyrelsens brukarenkät visar en förbättring när det
gäller upplevelsen av matens smak med dryg 10 procent.
Andelen inköpta ekologiska varor har under 2015,
ökat till 22,3 procent, vilket är en strategisk satsning för
att nå målet 30 procent ekologiska varor 2018.
FÖRBÄTTRINGSARBETE
• Revidering och utveckling av menyer:
Kostenheten har arbetat med att utreda behov av
förändring av produktion av måltider efter respektive
målgrupps behov.
• Delaktighet och kommunikation: Fortsatt arbete
med att öka delaktigheten för boende och patienter
genom att till exempel bjuda in till smakpanel. Inom
vård- och omsorgsboendet uppmuntrar vi även till
delaktighet och kommunikation genom att kökets
ambassadörer (kockar/köksbiträden) regelbundet
besöker våningarna och träffar boende under en
måltid.
• Minnenas meny: Kostenheten har infört inför en
specialmeny för boende på äldreboendet, Minnenas
meny med maträtter och smakupplevelser från förr.
• Kvalitetsutvärdering: Två extra kvalitetsut­
värderingar har genomförts inom äldreomsorgen
för att få underlag till arbetet med att förbättra mat­
upplevelsen.
• Information till närstående: Under året har
Kostenheten bjudit in boende och närstående från
vård- och omsorgboendet till ett studiebesök och
informationsträff i köket.
• Omvärldsanalys: Kostenheten har genomfört
studie­besök på andra äldreboenden och på Södersjukhuset för att utveckla vår service och kvalitet.
• Vårdträffar om mat och måltider med enhetschefer
från de olika verksamhetsområdena har startats
under 2015.
71
GOD OCH SÄKER MAT
LIVS M E D E LS HYG I E N
Kostenheten har under året reviderat det livsmedelshygieniska egenkontrollprogrammet med HACCP (faroanalys) i enlighet med livsmedelslagstiftningen. Genom
frekvent uppföljning och elektronisk dokumentation
säkerställer vi tillagning och servering av god och säker
mat. Miljöförvaltningen och Anticimex har under året
granskat kostenheten, våra lokaler, vår dokumentation
och våra rutiner. Under året har fyra godkända inspektioner genomförts i kök och restaurang samt en extra
inspektion riktad mot dietköket.
UT B I LD N I N G
Utbildning för vårdpersonal
• Inför uppdateringen av kostenhetens kostdata­
program utbildades vårdens personal i det nya
beställningssystemet.
• Vårdpersonal från alla verksamhetsområden har
fått en lunchföreläsning om de senaste rönen och
forskningsresultaten vad gäller mat och måltider
för äldreomsorg och sjukvård.
• Internutbildning i kostdataprogrammet AIVO.
Utbildning för kostenhetens personal
• Kostenhetens personal har under året utbildats i bl a
livsmedelshygien och kostdataprogrammet AIVO.
• Två kockar har medverkat i en inspirationsutbildning
med nya tillagningsmetoder under ledning av stjärnkocken Andreas Hedlund, tidigare Årets kock och
ansvarig för Nobelmiddagen 2013.
• Intern utbildning om specialkoster.
• Kökets kockar har genom inspirationsträffar provat
ut nya recept och utvecklat tillagningsmetoder inom
olika kategorier kött, fisk, fågel och vegetarisk mat.
• Café- och köksbiträden har via inspirationsträffar
tagit fram nya smörgåskoncept till caféet, exempelvis
wraps och smörrebröd.
• Deltagit i Livsmedelsverkets branschdagar med
teman Måltider för äldre, Sjukhusmaten en viktig
del av vården, Måltidsvärdar – framtids lösning.
• Deltagit i Kost & Närings seminarier med tema
Maten och klimatet om genmodifierad mat, matallergier
och framtidens mat samt föreläsning om ledar­ut­
veckling med fokus på att leda i förändring.
AVVI K E LS E R
Kostenheten har fått in 13 avvikelser under 2015.
Samtliga avvikelser kommer från verksamheterna på
Kungsholmen. När det gäller antal synpunkter och/eller
förbättringsförslag inkom totalt 27 förslag/synpunkter
från verksamheterna. Alla avvikelser och synpunkter
beaktas och åtgärdas av Kostenheten.
72
KONST, KULTUR
OCH VÅRDMILJÖ
Stiftelsen Stockholms Sjukhem bildades 1860 och 1867
färdigställdes den första vårdbyggnaden. 1891 tillkom
en ny del som senare fick en tillbyggnad under tidigt
1900-tal. På 1990-talet byggdes ytterligare en byggnad,
den del som idag inrymmer sjukvårdsverksamheten på
Kungsholmen, och under 2013 invigdes Stockholms
Sjukhems senaste tillbyggnad – det nya vård- och omsorgsboendet.
Synen på vad som är ändamålsenliga lokaler har
genomgått en stor förändring under de nära 150 år
som stiftelsen har bedrivit verksamhet, men att erbjuda
en god vårdmiljö har alltsedan starten varit centralt för
Stockholms Sjukhem.
I stiftelsens ändamål anges att Stockholms Sjukhem
ska ”till vård emottaga af obotlig eller långvarig sjukdom lidande personer”. Det ursprungliga syftet betonar
att sjukhemmet ”skall vara så ordnadt, att det, så vidt
ske kan, för de derstädes intagne ersätter saknaden af ett
godt hem”, vilket har varit vägledande när nya byggnader har planerats och tillkommit under åren.
Historiskt har många vårdinrättningar legat i storslagna parkmiljöer för att skänka en helande kraft.
Stockholms Sjukhems fastighet på Kungsholmen är
ett exempel på detta. I samband med uppförandet av
den senaste byggnaden har Stockholms Sjukhems park,
som har anor från 1800-talet, föryngrats och utvecklats.
Under 2015 färdigställdes den sista etappen av parken
vilket innebär att boende, patienter och närstående kan
erbjudas goda möjligheter till utevistelse året om.
KO N ST O C H K U LTU R
Intresset för konst i vårdmiljö har funnits med sedan
stiftelsens verksamhet startade. I samband med den
senaste tillbyggnaden gjordes en medveten satsning på
samtida konst. Förhoppningen är att konsten ska bidra
till betydelsefulla och tilltalande upplevelser för boende,
patienter, närstående, medarbetare och besökare, samt
att konsten ska inspirera till kontemplation.
Sammantaget representerar Stockholms Sjukhems
konstsamling ett brett urval konstnärskap, tekniker och
uttryck och innehåller flera betydande verk.
På Stockholms Sjukhem finns ett uppskattat och väl­
besökt bibliotek. Biblioteket, som är placerat i huvud­
entrén, är en viktig del av sjukhemmets service genom
att erbjuda en modern biblioteksverksamhet där patienter, boende, närstående och personal kan låna böcker,
e-böcker och ta del av andra digitala tjänster. Stockholms stadsbibliotek driver biblioteket på uppdrag av
Stockholms Sjukhem.
VÅRA LOKALER
Verksamheten på Kungsholmen drivs i egna lokaler.
Stiftelsens äldsta byggnader, det gamla huset och länkbyggnaden mellan A- och B-huset byggdes om 2014 för
att skapa ytterligare 42 moderna vårdplatser för sjukhusvård. I oktober 2015 blev det klart med ett tilläggsavtal
för geriatrisk vård i dessa lokaler och under hösten har
arbetet pågått med att utrusta och förbereda lokalerna
för den verksamhet som startar i mars 2016.
Stockholms Sjukhem tog över vaktmästeri, fastighetsdrift och teknik för stiftelsens fastigheter på Kungsholmen i egen regi under 2015. Servicetjänster såsom
reception, städtjänster och bevakning är upphandlade
och tillhandahålls av externa leverantörer.
Verksamheten på Brommageriatriken drivs i hyrda
lokaler och all internservice tillhandahålls av externa
leverantörer.
73
IT I VÅRDEN
IT-enhetens nio medarbetare ger stöd och support till
cirka 1 200 användare och cirka 600 PC. Två medarbetare arbetar med systemförvaltning för vårt journalsystem samt med systemutveckling. På teknikgruppen
arbetar tre personer med drift av vår infrastruktur. Tre
av de nämnda medarbetarna är utbildade projektledare
varav en är certifierad. Supportgruppen består av tre
personer och levererar slutanvändarsupport samt hanterar beställningar av klientutrustning och telefoni.
SYSTEM
Under året har vi gjort förberedelser för införande av
en molnbaserad lösning för samarbete och kontors­
program. Arbetet har bland annat omfattat riskanalyser
och laglighetsprövning.
För att kunna dra nytta av all den information om
vårdproduktionen som skapas genom dokumentation i
journalsystemet har vi utvecklat en Business Intelligenceapplikation. Applikationen gör det möjligt att ta fram
statistik för bland annat kvalitetsparametrar men även
för vissa medicinska samband samt processinformation.
74
INFRASTRUKTUR
Kungsholmens och Brommas nätverksmiljöer har
sammanförts till en gemensam miljö. Syftet var dels att
förbereda användningen av molntjänster, dels att åstadkomma en standardiserad hantering av nätverksmiljön.
För att hantera de växande datamängderna har
backup-systemet bytts ut och flyttats till en lokal som är
fysiskt separerad från serverrummet. Vi har också infört
en ny lösning för off-site-backup till Bromma.
Brommageriatrikens trådlösa nätverk har byggts ut
för att skapa fullständig täckning i alla vårdlokaler. Det
ger nya möjligheter med trådlös utrustning samt bättre
service med trådlöst gästnät för alla patienter och närstående.
PROCESSER
Efter att ha anställt två nya medarbetare strax före sommaren har vi gjort en omorganisation av IT-enheten för
att skapa tydligare ansvar och arbetsområden. Förändringen har gett ett större fokus inom respektive ansvarsområde och skapat en bättre långsiktighet och framförhållning speciellt för datordriften.
Förvaltningsgruppen för TakeCare har skapat utbildningsfilmer för olika moment inom vårddokumentation.
Filmerna finns tillgängliga på intranätet.
Riskanalys har genomförts i flera steg för IT-området
som helhet. I och med det har vi identifierat en del förbättringsområden för reservrutiner samt skapat underlag
för kravställning för servicenivåavtal.
75
MEDICINSK REVISION
Vid principalernas årsmöte i maj 2014 togs beslut om
formen för medicinsk revision vid Stockholms Sjukhem.
Till principalerna ska skriftligen redovisas resultaten av
genomförd granskning av ett eller flera områden som utvalts till fördjupad medicinsk revision. Det kan gälla en
nyetablerad verksamhet, verksamhet med hög risk eller
verksamhet där den medicinska kvaliteten är osäker. Det
övergripande ändamålet är att stödja utvecklingen av
den medicinska kvaliteten inom Stockholms Sjukhem.
Som grund för den medicinska revisionen har
Föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (Socialstyrelsen; SOSFS 2011:9), God
vård – verktyg för uppföljning och utvärdering (Socialstyrelsen),
76
samt Medicinsk kvalitetsrevision – ett instrument för att förbättra
den medicinska verksamheten (Sveriges läkarförbund och
Svenska Läkaresällskapet) använts. Vården ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, ges i rimlig tid,
vara jämlik, patientorienterad samt utnyttja resurserna
effektivt.
Enheten för yngre med demenssjukdom valdes för
medicinsk revision år 2015. Enheten är ny sedan våren
2013 då den nya vårdbyggnaden stod klar. Verksamheten, som erbjuder såväl boende som vård, regleras av
individens enskilda avtal för sitt boende samt vårdavtal
med Stockholms läns landsting när det gäller läkarinsatser, vilka erbjuds genom vårdval. Boende för yngre
personer med demenssjukdom finns även i Nacka,
Bromma, Stora Sköndal samt Tensta (under nedläggning) och Skarpnäck.
Som underlag för den medicinska revisionen redovisades bl a processer och kvalitetsuppföljningssystem för
enheten samt arbetsmetoder för årlig kvalitetsrevision.
Skriftliga (IT-baserade) dokument som beskriver detta är
tydliga, väl täckande och lättförståeliga. De kompletteras
med skriftliga riktlinjer för praktiska utföranden, t ex för
fall, trycksår och nutrition. Dessutom finns ytterligare ett
antal skriftliga dokument med riktlinjer, såsom Handbok
för omhändertagandet av avlidna inom Stockholms län och Barn
som är närstående (Stockholms län).
För att erhålla en fördjupad kunskap om verksamheten vid enheten har enhetschef, sjuksköterska, undersköterskor, aktivitetsansvariga, fysioterapeut och arbetsterapeut intervjuats. Undertecknad har även beretts tillfälle
att följa personal i det praktiska arbetet vid boendet
(under medicinsk sekretessförbindelse). Intervjuer med
de boende var inte möjliga. Intervju med två nära anhöriga genomfördes.
Boendet för yngre personer med demenssjukdom
ingår i verksamhetsområdet äldreomsorg. Verksamheten
rymmer sammanlagt 99 lägenheter. Vårdformen har
alltså två huvudmän, dels landsting, dels kommun. Målgruppen är personer under 65 år med demenssjukdom
som har behov av vård- och omsorgsboende. Biståndsbeslut erfordras samt att kommunen eller stadsdelen skriver avtal med Stockholms Sjukhem. Varje person har ett
eget kontrakt på sin lägenhet. Anledning till demensen
kan vara hjärntumör, alkoholskada, frontallobsdemens
(vanligast), Alzheimers sjukdom, Huntingtons sjukdom,
ALS mm. I boendet bor för närvarande två kvinnor och
sju män, medelåldern är 60 år. Hittills har enheten, som
består av nio lägenheter, varit fullbelagd med väntande
kö och omsättningen har varit låg.
Vid boendet tjänstgör, förutom enhetschefen som är
sjuksköterska, över dygnet sammanlagt en Silviasjuksköterska, femton undersköterskor varav fyra är Silviasystrar och två har specialistutbildning från yrkesskola och
en är mentalskötare. Enheten delar arbetsterapeuter
(två) och fysioterapeuter (två) samt aktivitetsansvariga
(två undersköterskor) med övriga enheter inom vårdoch omsorgsboendet. Detta gäller även en Silviasyster
(undersköterska) som arbetar med utbildning, utveckling och reflektion, handledning samt närståendestöd
individuellt och i grupp. Personalen önskar tillgång till
vårdhund för de boende.
All vårdpersonal samt fem administratörer har
genomgått BSPD-utbildning (Svenskt register för
beteendemässiga och psykiska symptom vid demens).
Läkare finns som en del av teamet, vid ronder en
gång per vecka samt vid behov. Läkarkontinuiteten, som
är mycket viktig, har tidigare brustit men fungerar nu
bra. Läkaren ombesörjer bl a läkemedelsordinationer,
läkemedelsgenomgångar samt samtal med närstående
om medicinska frågor och palliativ vård.
Vård och omsorg ges enligt den vårdfilosofi och de
värderingar som lärs ut vid Silviahemmet, en stiftelse
som samarbetar med Sophiahemmets Högskola. Flera i
teamet har utbildats till Silviasystrar. Det innebär bland
annat kunskap i rätt bemötande, förmåga att tolka svåra
symtom, läsa av den boende, röra sig lugnt, vara med
den boende hela tiden samt att delta i s k pedagogiska
måltider. Detta genomsyrar arbetet vid enheten. Arbetsuppgifterna är personcentrerade.
Då Stockholms Sjukhem har valts som vård-och
omsorgsgivare tas en levnadsberättelse fram och man
gör ett hembesök före inflyttning för att kunna stödja
den boende på bästa sätt. En yngre demenssjuk har ofta
mycket fysisk energi varför det är viktigt att få röra på
sig och vistas utomhus. Det finns även ett stort behov
av särskilda aktiviteter för de boende såsom exempelvis
sång, musik, dans, besök i affärer för personliga inköp,
besök på konserter och teater. En av de boende har av
kommunen beviljats ledsagningstid för besök utanför
Stockholms Sjukhem, något som personalen anser vore
önskvärt för flera.
Vid enheten finns väl utvecklade dagsrutiner där
var och en i vårdteamet har sin uppgift. Teamträffar,
inklusive fysioterapeut och arbetsterapeut, kring enskilda
boende sker regelbundet och fungerar väl. På grund av
kognitiv svikt hos vårdtagaren är det svårt med hjälpmedel och även med viss funktionsträning. ADL-status
uppdateras minst var 6:e månad. Gällande begränsnings- och skyddsåtgärder (grindar, rörelselarm m m) för
boende ordinerar sjuksköterska och upprättar vårdplan
vilken revideras minst var tredje månad. Samtycke vid
begränsningsåtgärd finns dokumenterat till 100 procent.
Kontaktperson (undersköterska) upprättar en genomförandeplan, utifrån biståndsbeslut, i samråd med den
boende eller närstående. Ett väl sammansvetsat team
med ett gemensamt förhållningssätt är viktigt varför en
Silviautbildad undersköterska har teamutveckling som
särskild uppgift.
Vård- och omsorgsdokumentationen sker i flera
datasystem. Personalen har läsbehörighet i TakeCare,
sjuksköterskor och undersköterskor dokumenterar i
SafeDoc. HSL-dokumentationen görs av sjuksköterska
och SoL-dokumentationen av undersköterska/kontaktperson. Pascal används för läkemedelslistor och Apodos
för välinställd medicinering. Aktuellt är att även ingå i
77
Senior Alert. Registrering sker även i BPSD-registret för
samtliga boende. Undersköterskorna var till en början
något ovana vid dokumentationen men vid revisionstillfället visade sig dokumentationen i de olika systemen
fungera väl. Via TakeCare får läkare/sjuksköterska kännedom om resultat av ordinationer givna vid besök vid
sjukhus. Detta gäller dock inte det närmaste sjukhuset,
Capio S:t Görans Sjukhus, som dokumenterar i annat
datasystem (Cosmic). Information därifrån måste därför
ske per post vilket inte alltid fungerar. Detta utgör en
påtaglig säkerhetsrisk för den medicinska vården.
För såväl vård som omsorg finns skriftliga, IT-baserade processbeskrivningar och direktiv till stöd. Checklista
Demens, som bygger på de nationella riktlinjerna, följs.
Dessa är väl kända av personalen och efterlevnaden
befinns vid revisionstillfället vara god.
Den boende har sin lägenhet om ett rum, med
pentry och badrum med tvättmaskin, längs en korridor.
Korridoren ger sjukhuskänsla varför såväl de boendes
anhöriga som personalen hade önskat en annorlunda
lokalutformning. I övrigt är lokalerna moderna och
ändamålsenliga. En lugn stämning med kända vardagsrutiner för de boende var påtaglig vid revisionstillfället.
Måltider intas gemensamt. Det finns alltid personal i
korridoren. I direkt anslutning finns en mycket uppskattad och använd stor egen trädgård för utevistelse och
fysisk aktivitet.
Intervjuade anhöriga var mycket nöjda med den
givna vården och omsorgen. Tidigare oro för sin närstående sjuka var nu bytt till lugn med förtroende för
den givna vården och omsorgen. De känner sig invol-
verade och väl bemötta. Maten är bra. Kupp-enkät till
såväl boende som till närstående genomförs årligen och
uppvisar positiva resultat. En Silviasyster arbetar med
närståendestöd, individuellt eller i grupp. Det finns en
särskild grupp för unga närstående, 16–30 år. Stöd finns
även via Facebook och webbplats. För barn som närstående finns läger.
Kompetensutveckling sker enligt riktlinjer för Stockholms Sjukhem. Särskild utbildning gällande demens
finns vid Silviahemmet samt vid yrkeshögskola. All
personal genomgår nu Att leva med demens vilket utgör en
bas för enheten att bli Silviacertifierad.
S AM M AN FAT T N I N G
Enheten för yngre med demenssjukdom är en relativt ny
enhet. Personalgruppen utgör ett välfungerande team
med väl utformade rutiner. De arbetar efter den vårdfilosofi och de värderingar som lärs ut vid Silviahemmet.
Närstående till vårdtagare är nöjda och känner trygghet med vården och omsorgen där respekten för den
enskilde, vårdens kvalitet, kontinuiteten i vården och
omsorgen samt det stöd de erbjuds särskilt framhålls.
Personalen bedöms ha goda kunskaper och färdigheter
för sina arbetsuppgifter. De har goda möjligheter till
kontinuerlig allmän och yrkesspecifik kompetensutveckling. Kunskap om och följsamhet till styrande dokument
är stor och styrande avtal efterlevs.
Enheten för yngre med demenssjukdom bedöms ur
medicinsk synpunkt vara en mycket väl fungerande enhet vid Stockholms Sjukhem.
Uppsala 18 januari 2016
Anne-Marie Pernulf
Specialist i Allmänmedicin
Medicinsk revisor vid Stockholms Sjukhem
78
De patienter och boende som medverkar på bilderna har själva eller
via närstående samtyckt till publicering av bilderna. Detsamma gäller
medarbetarna på bilderna.
Stort tack till alla för er medverkan!
Foto: Alexander Ruas
Foto sid 73: Åke E:son Lindman
Design och produktion: Åsa Kax
Tryck: Tryck & Rit, 2016
79
Stockholms Sjukhem, Box 12230, 102 26 Stockholm
Besöksadress: Mariebergsgatan 22, Telefon 08-617 12 00
Brommageriatriken, Box 3084, 161 03 Bromma
Besöksadress: Follingbogatan 32, Telefon 08-687 50 00
www.stockholmssjukhem.se
80

Similar documents