ledarhandledning - Svenska Kyrkans Unga

Comments

Transcription

ledarhandledning - Svenska Kyrkans Unga
LEDARHANDLEDNING
BARNLEDARMATERIAL TILL JULKAMPANJEN 2015/16
”LÅT FLER FÅ FYLLA FEM!”
Om materialet
Ledarhandledningen riktar sig till dig som är ledare och vill göra aktiviteter som är kopplade till julkampanjen och barnmaterialet Kea firar livet, tillsammans med barn i åldrarna 9 till 12 år. Det kan vara i
söndagsskolan, med juniorgruppen, på ett läger eller i något annat sammanhang. De flesta övningarna
är anpassningsbara till olika åldersgrupper och målgrupper. Du som ledare kan bäst avgöra vilka
övningar som passar för just din grupp. Materialet är framtaget av Svenska kyrkans internationella
arbete och Svenska Kyrkans Unga. Ledarhandledningen hör ihop med materialet Kea firar livet, som finns
att beställa gratis från Svenska kyrkans hemsida:
http://internwww.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/barn--och-ungdom
Om julkampanjen
Svenska kyrkans julkampanj pågår från första advent till trettondagen. Målet för
julkampanjen är att samla in pengar till Svenska kyrkans internationella arbete. Som
kyrka har vi ett tydligt uppdrag att stå upp för människor som lider. Vi tror att Gud har
skapat varje människa jämlik och att människovärdet är okränkbart. Vi behöver stötta
kyrkor och organisationer som arbetar för utsatta människor i världen. Därför krävs
insamling och engagemang i alla församlingar.
I julkampanjen tänder vi ett rött ljus för alla barns rätt till ett tryggt liv. Låt barnen i
församlingen få vara med och uppmärksamma hur vi som kyrka tänder hoppets ljus.
Exempelvis kan ett barn tända ett rött ljus under gudstjänst eller andakt, som en
symbol för vårt arbete mot barnadödlighet kopplat till budskapet Låt fler få fylla fem!
Barnen kan även få julkampanjens särskilda pysselmaterial: en krubba med klistermärken och budskap om att alla barn är skapade till Guds avbild. Barnmaterial och
annat kampanjmaterial finns att beställa hem gratis.
Läs mer och hämta julkampanjmaterial på www.svenskakyrkan.se/julkampanjen
Julkampanjens budskap
Det farligaste som finns är att födas i fattigdom och därmed försöka överleva utan tillgång till sjukvård,
mat, rent vatten och sanitet. Mammor och barn i fattiga delar av världen är de som drabbas hårdast av
orättvisorna. Varje dag dör tusentals barn som en följd av att deras mammor inte fått chans till utbildning eller försörjning och inte har möjlighet att ge sina barn trygghet. I julkampanjen berättar vi om
mentormammaprojekten i södra Afrika som ett exempel
på hur Svenska kyrkans internationella arbete stöttar
mammor att själva stå upp för sina rättigheter. Mentormammamodellen
bygger på att utbilda och anställa mammor
i fattiga områden att söka upp nyblivna
mammor som lever i samma utsatta situation som de
själva för att ge dem mödravård i hemmet. Samtidigt
som mentormammorna ger basal mödravård och väger
och mäter barnen pratar de med mammorna om amning,
kost och hälsa. Denna metod har visat sig vara ett oerhört
framgångsrikt sätt att öka hälsan hos mammor och barn.
Foto: Simon Stanford/IKON
PRATA OM BARNADÖDLIGHET
Ofta håller vi barn utanför samtal om svåra händelser. Ofta är det vår egen rädsla för att möta barnets
frågor som gör det. Men det som blir svårt för barnet är om vi hindrar det från att uttrycka sina känslor
och tankar. Allt som döljs och skjuts undan väcker fantasier och rädsla. Det viktigaste är aldrig vad vi
säger, utan hur mycket vi tillåter barnet att visa och berätta.
Från förskoleåldern, kanske fyra år, och framåt kan man fråga barnen själva vad de tror om döden och
vad de känner sig ängsliga för. (Kom ihåg att också små barn kan ha erfarenhet av att någon i familjen
har dött, eller ha hört rapporter om brott eller dödsolyckor på TV, och vilja prata om det.) Huvudsaken
är att samtalet blir på barnets villkor. Du som vuxen inbjuder och funderar tillsammans med barnet.
Att prata om varför barn inte fyller fem år, barnadödlighet, är ett mycket svårt ämne. Du som ledare får
känna av hur mycket du kan prata om problematiken med din grupp. Beroende på barnens ålder kan det
ändå vara på sin plats att berätta att många barn i fattiga delar av världen kan bli sjuka och dö eftersom
familjerna inte har tillgång till mat och sjukvård. Försök att svara på barnens frågor så sanningsenligt
som möjligt. Att prata om döden är en viktig del i att förstå och uppskatta livet.
Se till att aldrig avsluta samtalet om sjuka barn som dör utan att också prata om lösningarna!
Barnens första lösning kommer kanske vara att de vill skicka dit sin egen mat eller sina kläder. Försök se
till att barnen förstår att det är via utbildning och arbete som det blir bättre för familjerna som lever i
fattigdom. Det är därför Svenska kyrkans internationella arbete inte främst skickar dit saker utan istället
jobbar med att ge människor chans till egen försörjning. Mammor och pappor som får barnbidrag eller
inkomst kan själva ha råd att köpa exempelvis mat och mediciner, så att barnen inte behöver bli hungriga och sjuka.
Läs till exempel:
Barnet i möte med livets mörka sidor, av Lars Björklund och Bernt Eriksson (Verbum 2000)
Sorg hos barn. En handledning för vuxna, av Atle Dyregrov (Studentlitteratur 2007)
Barn som sörjer, av Marie Rehnstam (Verbum 2012)
Barn och rädsla, av Maare Tamm (Studentlitteratur 2003)
Läs tillsammans med barn till exempel:
Sanna och farmor är på begravning, (Verbum 2012)
Jon har ett svart hål i sitt röda hjärta, Grethe Rottböl (Bonnier Carlsen förlag 2013)
Döden och alla hans vänner, Kristoffer Leandoer (Bonnier Carlsen förlag 2013)
ÖVNINGAR
Lika och olika
Alla människor i hela världen är unika, men vi är också lika.
Att göra: Vilka är vi? Vi tar reda på det. Dela in gruppen i två och två och låt dem intervjua varandra.
Kom först på frågorna tillsammans. Låt barnen rita eller skriva ner intervjun och sätt sedan upp
intervjuerna på väggen så att ni kan gå runt och titta på varandras. Om barnen inte kan skriva kan
de rita och sedan berätta muntligt om sin intervju.
Prata om: Vilka är vi i vår grupp? Försök hitta likheter mellan barnen. Försök sen hitta olikheter mellan
barnen. Prata om vad ni tror det finns för likheter skillnader mellan er och barn i andra delar av världen.
Är det någon som har varit i ett annat land än Sverige? Vad finns det för likheter och skillnader mellan
Sverige och andra länder? Kom ihåg att det finns både positiva och negativa saker överallt.
Vi är världsmedborgare
Material: En världskarta, eller låt barnen göra en egen. Något att göra markeringar på kartan med, till
exempel nålar eller en penna.
Att göra: Kea och hennes klasskompisar besöker Kapstaden i Sydafrika, låt barnen hitta och markera
Kapstaden på kartan. Markera Sverige och staden där ni bor. Om det finns barn som kommer från andra
städer eller länder i gruppen markerar ni dessa. Är det någon som har någon släkting eller kompis som
kommer från något annat land? Markera på kartan var personerna kommer ifrån.
Prata om: För länge sen visste vi inte så mycket om andra delar av världen, men idag kan vi ha kontakt
med människor nästan överallt. Vi kan skicka brev, ringa, smsa eller ha kontakt med hjälp av internet.
Prata med barnen om vilka fördelar det finns med att lätt kunna ta reda på vad som händer i andra delar
av världen och hur människor har det där. Gör det att vi känner större samhörighet med människor i
andra delar av världen?
Visa en bild på
Svenska kyrkans
projektkarta (www.
svenskakyrkan.se/
projektkartan) och
berätta att Svenska
kyrkan stöder många
kyrkor och projekt
runt om i världen.
Precis som vi har
släktingar och
kompisar från olika
delar av världen ingår Svenska kyrkan
i en stor familj av kyrkor som finns i hela världen. Svenska kyrkan har mer pengar än kyrkor i fattigare
delar av världen och hjälper därför till genom att ge ekonomiska medel så att kyrkorna kan bedriva sin
verksamhet och genomföra projekt som hjälper människor i området. Men Svenska kyrkan får också ta
emot och vi får lära oss mycket av de andra kyrkorna. Fråga barnen om de kan komma på något som vi
som kyrka kan lära oss av andra kyrkor i världen? Till exempel böner, sånger, olika sätt att fira gudstjänst
på, olika typer av verksamhet, hur det går att bedriva verksamhet utan en stor budget eller mycket personal och inspireras av en annan verklighet. Om det är svårt att få igång samtalet kan ni börja med att
prata om vad som är spännande och lärorikt när man lär känna en ny kompis.
Barnkonventionen
Berätta för barnen om barnkonventionen. Läs mer om barnkonventionen på www.lyssna.nu.
Alla sätter sig i en ring på stolar. Du som ledare säger ett påstående (se förslag i listan här nedan). Om
deltagaren håller med ställer den sig upp, om den inte håller med sitter den kvar. Om du vill kan du fråga
några av deltagarna varför de ställde sig upp eller satt kvar. Det är okej att ändra sig och sätta sig eller
ställa sig under diskussionen.
•
Alla barn har rätt att lära sig läsa
•
Barnets föräldrar har rätt att bestämma över barnet
•
Alla barn ska få komma till sjukhus om de behöver det
•
Vuxna vet vad som är bäst för barn
•
Barn vet vad som är bäst för barn
•
Alla barn har rätt att äta sig mätta varje dag
Dela in barnen i grupper om 3 till 5 personer. Varje grupp får ett stort papper, pennor och postit-lappar.
Ett av barnen lägger sig på pappret och de andra ritar barnets konturer på pappret. Berätta för grupperna
att barnet de ritat ska föreställa ett riktigt barn och att de ska ge barnet ett namn (förslagsvis ett namn
som inte något barn i gruppen har). Gruppen ska nu skriva ner eller rita allt de kommer på som barnet
behöver för att kunna växa upp och vara lyckligt och må bra, en sak per postit-lapp. Tänk på att det både
är sådant som går att ta på (mat, sjukvård) och sådant som inte går att ta på (kärlek, kunskap). Sätt fast
postit-lapparna på barnet. Låt grupperna berätta för varandra vad de har kommit fram till och jämför
gruppernas olika behov. Är det något behov som alla har tagit med? Något som bara en grupp har med?
Var det svårt? Var alla överrens i gruppen? Hur tänkte de när de valde?
Nu ska barnen välja ut de 20 viktigaste lapparna för att barnet ska må bra och vara lyckligt, de andra lapparna
läggs åt sidan. När grupperna är klara, berätta att barnets förutsättningar i livet har ändrats och att de nu bara
får behålla de 15 viktigaste lapparna. Berätta sedan att förutsättningarna har ändrats igen och att de nu bara
får spara 10 lappar. Vilka lappar har grupperna behållit? Har grupperna sparat samma saker? Vilka lappar togs
bort första gången? Vilka togs bort andra och tredje gången? Blev det svårt att välja? Jämför de lappar som
togs bort första gången och de som är kvar till slutet, vad är det för skillnad? Prata om vilka som behövs för
att må bra och vara lycklig, vissa är behov som inte går att ta bort (mat), och andra kanske inte är helt nödvändiga men som är roligt att ha (den senaste mobiltelefonen).
Att hjälpa varandra
Mattan: Alla deltagare ställer sig på en matta (anpassa storleken beroende på antalet deltagare). Det
ska vara trångt och väldigt lite utrymme att röra sig på. Uppgiften är att vända på mattan utan att någon i gruppen sätter någon kroppsdel i marken utanför mattan. Om det händer börjar ni om. När mattan är vänd och alla står på den, är uppgiften klar. Du kan själv välja om deltagarna ska vara tysta eller
få prata med varandra medan de utför uppgiften. Det är bra att använda en mjuk matta, till exempel en
trasmatta.
Knuten: Alla står i en cirkel, blundar, sträcker ut sina händer och går mot mitten. Alla tar tag i en ledig
hand så att alla håller någon i varje hand. Öppna ögonen men släpp inte händerna! Nu ska gruppen tillsammans nysta ut knuten. Första gången får gruppen prata med varandra, gör ni det en gång till och vill
göra det svårare måste alla vara tysta och försöka lösa knuten.
Förstenad: En kullare utses som ska jaga de andra barnen. När någon blir kullad måste den personen stå stilla
med benen brett isär. För att bli fri måste någon annan krypa mellan den förstenade personens ben.
LAGA SYDAFRIKANSK MAT
Kea och hennes klasskompisar får äta god mat som de inte har smakat förut. Här finns några enkla
recept som ni kan göra i barngruppen. Om ni inte har möjlighet att laga mat kan ni istället lukta och
smaka på några kryddor som är vanliga i Sydafrika: etiopisk peppar, curry, tandoorikrydda, spiskummin,
nejlika, grillkrydda, kanel, chili..
Prata om: Vad är bra mat? Kan alla i Sverige äta bra mat? Många fattiga människor har mat att äta, men
problemet är att det inte är bra mat. I Sydafrika är det vanligt att de som är fattiga bara har råd att äta
majsgröt, hur skulle det kännas för oss om vi bara fick äta spagetti hela tiden?
Äpple och stjälksellerisallad
Skär ett äpple i skivor och sedan till 1 cm stora bitar. Skär 1 selleristjälk i 0,5 cm tjocka skivor. Blanda
äpplet och sellerin med 2–3 msk majonnäs till en krämig blandning. Peppra med citronpeppar och salta.
Melonsallad
½ honungsmelon, 2 röda paprikor
6 salladslökar, 2 vitlöksklyftor
2 röda chilifrukter, 1 kruka koriander
2 dl kokosmjölk, 2 lime, skal och juice
3 msk ljust muscovadosocker
Salt, peppar
Skär melon, paprika och salladslök i 1,5 cm stora bitar. Hacka vitlöken och chilifrukterna och blanda i.
Plocka korianderbladen och skär dem mitt av, men inte så det blir ”smuligt”. Pressa ut limesaften och riv
av skalet av 1–2 limefrukter. Blanda i socker och häll över kokosmjölken. Salta och peppra, rör om och låt
blandningen stå i cirka 1 timme i kylen. Ta fram 15 minuter innan servering så den inte är för kall.
Rostade grönsaker
Skär en sötpotatis i 3 cm stora bitar. Tillsätt 1 msk honung och rör runt. Halvera potatisen (1 per person,
du behöver inte skala den). Skär ¼ butternut i 1 cm tjocka skivor och halvera. Klyfta ½–1 röd och ½–1
gul lök samt skär 1 –2 morötter i stavar och dela i fyra delar. Skala rödbetor och klyfta.
Olja in en ugnsform och blanda potatis, lök, butternut och morot. Krydda med citronpeppar, grovkornigt salt,
hackad vitlök, hackad chilifrukt och lite basilika. Häll över den honungsglaserade sötpotatisen. Lägg rödbetorna vid ena sidan. Stek i 225–230 graders ugn i cirka 20–25 minuter. Lägg då på halverade champinjoner
och gröna sockerärtor. Stek ytterligare 20 minuter. Glöm inte att blanda om bland rotsakerna då och då under
tider de steks, men blanda inte rödbetorna med de övriga rotsakerna förrän vid serveringen.
Butternut soppa
Skala och dela butternuten i 3 cm stora bitar. Olja in en ugnsform och
fördela bitarna i formen, strö över 1–2 krossade vitlöksklyftor. Stek i
cirka 20 min tills fruktköttet är mjukt. Lägg bitarna i en kastrull. Häll
på cirka 7–10 dl vatten beroende på hur stor butternuten är.
Tillsätt: 1 grönsaksbuljongtärning
cirka 1 chilifrukt i pyttesmå bitar eller lite chilipaste
Ingefära, färsk och riven
Citronpeppar och salt, 1-2 dl crème fraiche eller grädde
Koka upp, mixa allt med stavmixer och tillsätt mer salt eller mer av kryddorna om du vill.
Vetkoek (uttalas fettkok) (8–10 st)
1 liter vetemjöl, 50 g jäst
2 msk socker, 1,5 tsk salt
3 dl ljummet vatten, Mjöl till utbakning, Olja
Gör så här: Blanda jäst och det ljumma vattnet. Blanda i mjöl, salt och socker till en fast deg.
Häll lite mjöl på bakbordet och knåda degen cirka 10 min tills den är smidig och elestisk.
Lägg degen i en oljesmord skål. Smörj lite olja över degen, lägg över en handduk och låt jäsa 35–40
minuter. Lägg degen på mjölat bakbord och rulla ut den i en lång längd, cirka 5-6 cm tjock. Platta ut den
runda biten till cirka 2,5 cm tjock. Låt jäsa övertäckt på mjölat underlag 15 minuter.
Fritering: Hetta upp oljan i en rostfri gryta. Fritera bollarna i omgångar och vänd dem ofta så de blir gyllenbruna. Tänk på att justera värmen så att de verkligen blir genomgräddade men inte brända.
Tag upp vetkoeken med en hålstev och låt svalna på ett hushållspapper så att oljan rinner av.
Curryfyllning (till Vetkoek)
2 msk olivolja, 2 lökar – finhackade
6 krossade vitlöksklyftor, 1 msk currypulver
1 tsk malen spiskummin, 600 g malt nötkött
2 tsk gurkmeja, 250 ml buljong
500 ml blandade frysta grönsaker (ärtor, majs och bönor)
Salt och peppar
Gör så här: Fräs lök i oljan tills den är gyllenbrun, tillsätt vitlök och fräs en stund till. Häll över curryn och
spiskummin och bland väl. Tillsätt ev lite vatten om det blir för torrt. Öka värmen och bryn nötfärsen i
lökblandningen. Rör i gurkmejan och buljongen och låt koka på låg värme ca 30 minuter. Tillsätt lite vatten igen om det blir för torrt. Tillsätt de frysta grönsakerna och låt puttra i 10-15 minuter till. Smaka av
med salt och peppar.
Vid servering: Dela vetkoek-bullen på mitten och fyll med köttfärsröran! Eller ät den som bröd med
smör och marmelad!
Melktart
3 msk smält smör
2,5 dl socker
3 äggulor
2,5 dl vetemjöl
1 tsk bakpulver
1/4tsk salt
1 tsk vaniljsocker
1 liter mjölk
3 äggvitor,
1 msk mald kanel
Värm ugnen till 190 grader. Smörj en form, minst 5 cm hög kant och cirka 20-22 cm vid. (ej löstagbar!)
Vispa smör och socker till jämn smet. Tillsätt äggulor och vispa tills smeten är lätt och luftig.
Sila ner vetemjöl, bakpulver, salt och vaniljsocker och rör till en till jämn smet. Tillsätt mjölken.
Använd en annan skål och vispa äggvitorna till en hård och jämn smet med en elvisp.
Blanda försiktigt i den andra smeten. Häll i formen och krydda med kanel över.
Baka i 25 minuter, sätt sedan ner värmen till 165 grader och baka ytterligare 25–30 minuter,
eller tills mitten verkar fast om du vickar lite på formen. Servera varm eller kall!
DRAMA
I dramerna får barnen undersöka de problem som de ställs inför och använda sin kreativitet och fantasi
för att hitta lösningar. Börja med att läsa den angivna bibelberättelsen, gärna från Bibel för barn, och
diskutera sedan frågorna för att komma igång. Sedan får barnen dramatisera utifrån de olika exemplen
som finns, men ni i gruppen kan med fördel komma på egna exempel och ändra så att det passar er.
Självklart kan ni även använda andra berättelser i Bibeln eller i Bibeln för barn för att hitta på och skapa
egna dramatiseringar av dessa. Kom ihåg att dramat kan göras utifrån olika perspektiv, som till exempel
vad olika personer i dramat skulle kunna göra för att lösa problemet i dramat. Bibeltexterna som
dramerna i den här ledarhandledningen bygger på är samma som bibeltexterna i andakterna.
Samling 1 – Omsorg och lyssnande
Läs eller återberätta texten om ”Jesus och barnen”
1. Hur såg lärjungarna och de andra vuxna på barn?
2. Hur ser Jesus på barn?
3. Hur får barn synas och höras i Sverige? Hur behandlas barn
dåligt i Sverige?
4. Hur får barn synas och höras i andra länder? Hur behandlas
barn dåligt i andra länder?
5. Hur får barn synas och höras i kyrkan hos oss?
6. Låt barnen dramatisera hur olika barn behandlas på ett dåligt
sätt, till exempel:
- Ett barn som vill berätta om ett bråk på skolgården, tystas ner av en lärare.
- Barnen i en familj behandlas olika.
- Ett barn skriker under en gudstjänst – vad gör de andra människorna då?
- Föräldrarna ska ha fest hemma – barnen får inte vara med.
7. Barnen får improvisera fram ett drama omkring vad som händer. Barnen ska därefter
hitta på en bra lösning och dramatisera det. (cirka 20 min)
8. Barnen får spela upp dramat för varandra.
Samling 2 – Sjukdom
Läs eller återberätta texten om ”Jesus botar officerens tjänare”.
1. Fråga om barnen känner någon som är sjuk i en svår/obotlig sjukdom eller om de själva varit sjuka så
att de behövs ligga på sjukhus.
2. Vad är det vi behöver då? Medicin, någon som bryr sig m.m.
3. Vilken är den värsta sjukdomen de känner till som vi i Sverige kan få?
4. Vem skulle kunna göra som officeraren här i Sverige, det vill säga be om hjälp?
5. Till vem skulle vi be om den hjälpen? (Sjukvården, familjen, vänner, släktingar)
6. Vad kan vi som tror på Gud och tillhör kyrkan göra?
7. Ge ut lappar med ett förslag på varje om några sjukdomar som barnen gör ett drama kring.
8. Prata om vad sjukdomarna kan innebära, till exempel:
- Pojke 11 år bryter benet på skolgården
- Flicka 14 år får cancer och kommer inte till skolan en dag
- Pojke 13 år sitter i rullstol på grund av en muskelsjukdom
- Flicka 12 år får veta att hon har barnreumatism
- Pojke har fått ”sömnsjukan” på grund av på grund av influensavaccin
9. Barnen får improvisera fram ett drama (ca 15 min) omkring hur de i klassen/kyrkans barngrupp vill
hjälpa henne/honom.
10. Barnen får spela upp dramat för varandra.
Samling 3 – Mat
Läs eller återberätta texten om ”Brödet och fiskarna”.
1. Varför tror du att pojken ville dela med sig trots att han inte hade så mycket så att det skulle räcka?
2. Fråga barnen om de varit hungriga eller till och med inte kunnat få mat någon gång.
3. Har de träffat eller sett någon som har bett om mat eller pengar till mat?
4. Hur kan vi hjälpas åt för att alla människor ska få tillräckligt att äta? I Sverige – i världen?
5. Vad kan församlingen och kyrkan i Sverige kan göra och gör för människor som är hungriga? (Diakoni
och internationellt arbete.)
6. Låt barnen improvisera fram ett drama utifrån olika exempel.
- En pojke i klassen kommer till skolan och kan inte jobba för han är hungrig.
- En kvinna sitter med sitt barn och tigger utanför affären.
- Du ser att grannflickan pratar med sin mamma om att hon är hungrig, men att mamman säger att hon
bara kan få smörgåsar till middag. Vad gör du/ni?
7. Barnen får improvisera fram ett drama (ca 15 min) omkring vad som händer.
8. Barnen får spela upp dramat för varandra.
Samling 4 – Vatten och naturen
Läs eller återberätta texten om ”Jesus döps”.
1. Vad behöver vi vatten till?
2. När använder vi vatten i gudstjänsten? (Dopet och Nattvarden)
3. Kan man döpas på olika sätt i kyrkan? (som barn/ungdom/vuxen – en gång räcker i vår kyrka nedsänkning i bassäng eller i sjön, bara på huvudet)
4. Varför är dopet så viktigt i kyrkan? (Guds löfte att vi är hans)
5. Låt barnen få dramatisera olika former av dop till exempel:
- Dop i en sjö
- Vanligt barndop
- Dop i en dopfunt av en vuxen
- Nedsänkning av ett barn i en dopbalja
- Nöddop på ett sjukhus av nyfött barn
Eller vad som kan hända ”dagen då vi inte fick vatten hemma”
6. Barnen får improvisera fram ett drama (ca 15 min) omkring vad som händer.
7. Barnen får spela upp dramat för varandra.
Samling 5 – Husrum och öppenhet
Läs eller återberätta texten om ”Jesus föds.”
1. Fråga barnen om de själva varit tvungna att flytta eller varit utan någonstans att bo.
2. Känner de någon som inte haft någonstans att bo eller kommit som flykting?
3. Bor någon av era släktingar, far- eller morföräldrar hemma hos er?
4. Hur kan vi vara öppna i våra hem för de människor som flyr till vårt land, även om de inte behöver
precis bo hemma hos oss?
5. Vad kan vi som tror på Gud och tillhör kyrkan göra?
6. Låt barnen improvisera fram ett drama utifrån olika exempel:
- Mormor flyttar hem till familjen för att morfar dött
- Carita bor i husvagn tillsammans med sin mamma, pappa och tre syskon
- Aron har just kommit från kriget i sitt land och bor på ett barnhem i er stad med sin äldre bror
- Två ungdomar som reser runt i Sverige på semester har inte fått något hotellrum för natten
- En brand i grannhuset/lägenheten har gjort familjen/en person bostadslös
7. Barnen får improvisera fram ett drama (ca 15 min) omkring vad som händer då några barn möter
dessa personer och vad som kan hända.
8. Barnen får spela upp dramat för varandra.
ANDAKTSFÖRSLAG
Temat för julkampanjen är ”Tänd ett femte ljus”. Målet
med insamlingen är att göra livet bättre för mammor och
små barn i världen, så att fler barn får växa upp och tända
sitt femte födelsedagsljus. Vi ber för barn i världen, oss
här och alla de andra som, liksom barnen Kea träffar
på sin resa, är barn som vi ännu inte känner, men som
behöver samma saker som vi.
Använd en adventsljusstake med fyra ljus och ett femte
separat ljus att tända adventsljusstaken med.
Andaktsförslagen går att använda till fem olika samlingar,
eller kombinera ihop det som det passar dig och din
grupp. Till varje andakt finns även förslag på ett drama
som utgår från samma bibeltext som andakten.
Samling 1
Sjung: Advent är mörker och kyla (Kyrksång 55)
Tänd ett separat ljus som ställs bredvid adventsljustaken, låt adventsljustaken vara släckt.
Läs under ljuständningen: Vi tänder ett ljus för alla världens barn. För barns rätt överallt att växa upp,
ha det bra, leka, be och utvecklas.
Läs ur Bibel för barn ”Jesus och barnen”
När Jesus pratade ville de vuxna lärjungarna stå längst fram och höra på honom. De tyckte att barnen
som kom med sina föräldrar var i vägen och störde. Så är det nog ofta. Vuxna tycker att det de gör är
viktigast, och att det inte finns plats för barn då, att barns frågor och barns vilja och barns lek stör.
Men Jesus tyckte tvärtom. Han tyckte att barnen var viktigast och roligast. Han ville att barnen skulle få
komma längst fram så att han kunde se dem, prata med dem och välsigna dem.
Tyvärr är det vanligt också idag att man glömmer bort vad som är bra för barn och vad barn behöver.
Det finns barn som inte får gå i skola, som inte får bra sjukvård eller bra mat. Det finns barn som är
ledsna, ensamma och inte tycker att någon vuxen lyssnar på dem.
Så vill inte Jesus att det ska vara nu heller. Alla barn har rätt till det de behöver för att kunna växa upp,
vara friska och få ett bra liv.
Barn ska kunna säga vad de tycker och vad de behöver, och vuxna måste lyssna då. Julinsamlingen är
för alla barn i världen, och Jesus vill att vi ska hjälpas åt så att fler vuxna förstår vad som är bra för barn,
både här hemma och långt borta.
Bön
Jesus, när du föddes var du bara en liten baby som alla andra små nyfödda, och ändå är du Guds son. Du
vet hur det är att vara liten, Gud. Du vet hur det är när man inte får synas eller höras eller när det känns
som om man nästan inte finns.
Gud, hjälp alla barn i världen så att vuxna hör och förstår vad de verkligen behöver. Låt alla barn få växa
upp och få möjlighet att leka, be och lära sig saker tillsammans med andra.
Hjälp oss och kyrkan att vara en plats där vi lyssnar på varandra och hjälper varandra. Låt advent och jul
vara en tid när vi bryr oss mer om varandra och gör som Jesus gjorde – bryr oss mest om dem som är
minst och behöver det bäst. Tack för att du alltid är med oss. Amen.
Samling 2
Sjung: Gud vet vad jag heter (Kyrksång 187)
Det första ljuset i adventsljustaken tänds med hjälp av det separata ljuset.
Läs under ljuständningen: Vi tänder det första ljuset i advent för barn som är sjuka.
Läs ur Bibel för barn ”Jesus botar officerens tjänare”
Ni har säkert hört att man ska stanna hemma när man är sjuk så att man inte smittar andra, för att en
del sjukdomar, som förkylningar, lätt sprids genom luften. Andra blir sjuka av bakterier i smutsigt vatten
eller mat som blivit dålig av att ligga framme i värmen för länge. I Sverige har vi det bra för att vi har rent
vatten och kylskåp att förvara maten i, men i många varmare länder har inte alla människor det.
En del sjukdomar vet man inte varifrån de kommer, ibland går de över fort, ibland tar det lång tid att bli
bättre. Vi vet inte vad det var för fel på pojken som var sjuk, men officeren var orolig för honom. Då gick
han till Jesus och bad om hjälp och det slutade med att pojken blev frisk.
När vi är oroliga för att någon är sjuk kan vi också be Jesus om hjälp. Men vi har också turen att ha läkare, sjukhus och mediciner till vår hjälp. Jag tror att Jesus vill att vi ber för människor som vi bryr oss om
och de som behöver hjälp, men jag tror också att Jesus tycker att det är bra när vi hjälper barn och vuxna
att få medicin och hjälp när de behöver det. Det handlar också julinsamlingen om.
Bön
Gud, vi ber för alla som är sjuka. Vi ber att du ska vara hos oss och trösta oss när vi mår dåligt. Hjälp alla
sjuka barn att få den hjälp de behöver. Tack för sjukhus, läkare och mediciner. Tack för snälla människor
som tar hand om oss när vi har ont. Gör alla människor villiga att dela med sig till varandra, så att fler
barn kan få hjälp att bli friska igen. Tack för att du aldrig lämnar oss ensamma, antingen vi är friska eller
sjuka. Amen.
Samling 3
Sjung: Ett litet barn av Davids hus (Kyrksång 58)
De två första ljusen i adventsljusstaken tänds med hjälp av det separata ljuset.
Läs under ljuständningen: Vi tänder det andra ljuset i advent för barn som behöver god och nyttig mat
att äta.
Läs ur Bibel för barn. ”Brödet och fiskarna”
Det finns mycket god och nyttig mat i världen: spaghetti och bullar, bananer och ris, egentligen tillräckligt för alla. Men ändå får inte alla den mat de behöver för att växa och vara friska. När Jesus såg alla
människor förstod han att de behövde mat. En liten pojke ville hjälpa till och gav Jesus det han hade
med sig. Och konstigt nog räckte det till slut till alla när Jesus delade det!
Jag tror att Jesus fortfarande vill att vi ska göra som pojken gjorde: ta det vi har och dela med oss till
andra, även om vi tror att det inte kommer att räcka. När alla människor som har något delar med sig
också till dem som inte har något, så kommer det att räcka till alla. För det finns tillräckligt mycket mat i
världen bara vi gör som Jesus vill och hjälps åt.
Bön
Gud, tack för mat och fika, allt som är gott och allt som vi behöver för att växa och vara friska. Hjälp oss
att vara glada för det vi har och inte slänga bort mat i onödan. Gud, det finns både små och stora som
inte får så mycket mat eller tillräckligt bra mat som de behöver. Hjälp dem, så att det blir mer rättvist i
världen. Gör oss villiga att dela det vi har med andra. Tack för att du gör oss modiga och fantasifulla nog
att vara med och bygga en mer rättvis värld där maten räcker för alla. Amen.
Samling 4
Sjung: Till en källa har jag blivit buren (Kyrksång 47)
Tre ljus i adventsljusstaken tänds med hjälp av det separata ljuset.
Läs under ljuständningen: Vi tänder det tredje ljuset i advent för barn som behöver rent vatten.
Läs ur Bibel för barn ”Jesus döps”
När Jesus döptes klev han ned i floden till Johannes, som hällde vatten över Jesus huvud och döpte
honom. Det var ett tecken på att Gud var med Jesus på ett särskilt sätt, Jesus är Guds son. Gud visade
att vattnet är Guds gåva till världen, precis som Jesus är. När vi döps i kyrkan, små eller stora, så häller
vi också rent vatten över huvudet på den som ska döpas och säger dess namn. Det är ett tecken på att vi
också hör ihop med Gud.
Vatten är viktigt. Utan vatten kan vi inte leva. Vi behöver vatten att dricka och att laga mat med, vatten
att tvätta oss med och att ge till växter och djur. Dopets vatten är en påminnelse om att allt bra som vi
behöver för att leva: vatten, mat, kärlek och liv, kommer från Gud. Men inte alla i världen har rent vatten
där de bor. I många länder får man gå långt för att hämta vatten, och ibland måste man koka vattnet
innan man dricker det för att inte bli sjuk. Rök och avgaser från utsläpp gör att jorden värms upp och det
blir torka på många ställen. Om vi tar bättre hand om naturen så hjälper vi fler människor att få rent vatten där de bor.
Bön
Gud, tack för kallt, friskt vatten att dricka. Tack för skönt, varmt vatten att duscha i. Tack för sjöar och
hav, och regn från himlen. Vi ber för alla som inte har rent vatten som de behöver för att leva ett bra liv.
Vi ber för de ställen i världen där det är torka och vattenbrist, och för de ställen där översvämningar gör
att smutsigt vatten sköljer iväg hus och byar. Gud, hjälp oss att vara rädda om miljön. Hjälp oss att ta
hand om växter, människor och djur så att alla får rent vatten att dricka. Tack för att du bryr dig om oss
och vill att alla människor genom dopet ska höra ihop med dig. Hjälp oss att vara glada över livet du ger
oss och dopet som påminner om att du älskar oss alla. Amen.
Samling 5
Sjung: Adventstid kom till mitt ensamma hus. (Kyrksång 56)
Alla ljus i adventsljusstaken tänds med hjälp av det separata ljuset.
Läs under ljuständningen: Vi tänder det fjärde ljuset i advent för barn som behöver ett tryggt hem att bo i.
Läs ur Bibel för barn ur berättelsen ”Jesus föds”
Jesus föräldrar, Maria och Josef, var vanliga, fattiga människor som var tvungna att lyda när den mäktiga
kejsaren befallde att alla måste åka och betala skatt där de kom ifrån. När de kom fram till Betlehem
hade de ingenstans att bo, och ingen hade någon säng att låna ut till dem. Därför föddes Jesus i höet i
ett stall bland djuren. Fortfarande finns det barn i världen som föds av föräldrar som inte har något hus
att bo i, kanske för att de måste fly från krig eller bråk, eller för att de är väldigt fattiga.
Också här i Sverige finns det barn som får flytta runt när föräldrarna inte får någon lägenhet eller som
har ett hem där det är bråkigt och jobbigt att bo. Men alla barn har rätt till ett hem där de kan känna
sig lugna och trygga. Jesus vet hur vi har det och vill hjälpa oss, både när vi har det bra och när vi har det
dåligt. Kyrkan kan få vara som ett hem för alla som behöver litet lugn och ro. Där är vi alltid välkomna,
stora och små.
Bön
Gud, tack för allt vi har som vi är glada för. Vi ber att alla barn i världen ska ha vuxna som bryr sig om
dem, en säng att sova i och tak över huvudet. Ta hand om oss när vi känner oss otrygga eller ledsna. Gör
oss modiga nog att lära känna nya kompisar och bjuda hem andra till oss. Lär oss att dela det vi har och
är glada för med andra. Då kan glädjen bli dubbelt så stor. Amen.
Foto: Eric Miller/IKON
EN SÅNG FRÅN SYDAFRIKA
“Thank you Jesus amen, thank you Jesus amen, thank you Jesus amen, hallelujah amen”
”Tack så mycket amen, tack så mycket amen, tack så mycket amen, halleluja amen.”
Den här sången kan så klart sjungas på olika språk och kan avsluta dagens samling.
Gör så här:
Stå i en ring.
Medan ni sjunger sången börjar en person gå runt och tar var och en i handen och ser
på personen medan de hälsar, efter följer personen bredvid, så att alla till slut har tagit
varandra i handen!
I Afrika håller man vänster hand omkring sin egen högra underarm (tummen uppåt)
under tiden man hälsar med högerhanden, för att visa att man inte döljer något.