Läs skriften i fulltext (pdf

OMSLAG
Framsida:
Kv Bocken 45, 30 och 31. Fasader mot Kungsgatan.
Nybyggnadsritningar från 1919, 1922 och 1920.
Baksida:
Kv Hägern Större 15 och 14. Fasader mot Klarabergsgatan.
Nybyggnadsritningar från 1959 resp 1956.
C ITY
Byggnadsinventering 1974-75
Historik och byggnadshistoriskt register
i två delar.
Inventeringsarbetet i fält och arkiv är utfört
av amanuenserna Tarras Blom, Mats Persson och
Carl Magnus Rosell. I Johannesomrädet utfördes
en preliminär inventering 1973 av Kerstin
~andén-Örn,Gunilla Nilsson, Mats Persson, Eva
Sjöberg och Britt Wisth. Foto där ej annat angives Stefan Hasselberg och Ingvar Lundkvist.
t
Inventeringen sammanställd a Mats Persson.
Redigering och layout StefanHasselberg,
Kerstin Holmberg, Ingvar Lundkvist och Mats
Persson. Inledande historik över området av
Carl Magnus Rosell.
Samtliga ovan nämnda personer anställda vid
stadsmuseets byggnadshistoriska sektion.
Del
I
Del
II
Stadsbyggnadshistorisk översikt och byggnadshistoriskt
register över kvarteren Adam & Eva - Käpplingeholmen.
Byggnadshistoriskt register över kvarteren Ladugirdsbron
- Österbotten.
......................................................
Stadsbyggnadshistorisk översikt av Carl Magnus Rose11 .........
Litteraturanvisningar .........................................
34
Register över byggnaderna i det inventerade området
kvartersvis i bokstavsordning
37
Förord
.................................
7
9
Kvartersplanerna i skala 1:2000
...........................
Namnregister ..................................................
Rättelser och tillägg .........................................
Fastigheter utan kvartersbeteckning
Längst bak i varje katalogdel en karta över det inventerade
området.
561
565
571
Stockholms stadsmuseum har under 1974-75 p2 fastighetsnämndens uppdrag genomfört en byggnadshistorisk inventering i cityområdet med
anledning av arbetet med den nya cityplanen, City 75.
Citys Östermalmsdel är tidigare inventerad och presenterad i museets
inventeringsrapport "Östermalm I", Stockholm 1974. I övrigt överensstämmer i stora drag avgränsningen av det här publicerade inventeringsmaterialet med den nya cityplanens gränser. I detta arbete har
dock medtagits samtliga kvarter söder om Tegnérgatan. Kvarteren Sparbössan och Rotundan ar däremot inte medtagna då de avses att ingå i
publikationer över bebyggelsen inom riksb bergs området och övre Östermalm. Kvarteren är dock inventerade och materialet finns i stadsmuseet.
Föreliggande arbete redovisar i sammandrag byggnadsdata och beskrivning för varje fastighet inom området. Ett mer utförligt material i
blankettform förvaras tillsammans med ytterligare fotografier, ritningar, excerpter osv i stadsmuseet. Rapporten, som består av två
delar, är uppställd efter kvartersbeteckningar i bokstavsordning och
inleds med en stadsbyggnadshistorisk översikt.
Ett syfte med inventeringen är att öka kunskapen om bebyggelsen inom
området inför planeringen av dess framtid och att dokumentera bebyggelsens utformning vid den aktuella tidpunkten. En kulturhistorisk
värdering av bebyggelsen har genomförts och presenterats i "Dagens
City" utgiven av generalplaneberedningens cityutskott i maj 1975.
Stockholm i december 1975
Björn Hallerdt
Marianne Råberg
STADSBYGGNADSHISTORISK OVERSIKT
Norrmalms g a t u s t r ä c k n i n g a r och ä l d s t a k v a r s t å e n d e bebyggelse - med
undantag av K l a r a och Jakobs kyrkor
-
g å r t i l l b a k a på en s t a d s p l a n
som genomfördes under e t t p a r d e c e n n i e r med b ö r j a n å r 1637. Denna
s t a d s p l a n e r e g l e r i n g f ö r a n l e d d e s av Stockholms h a s t i g t växande f o l k mängd, i s i n t u r orsakad av s t a d e n s s t ä l l n i n g som s ä t e f ö r r i k s s t y r e l s e n och f ö r v a l t n i n g e n i d e t växande Ö s t e r s j ö v ä l d e t . De c e n t r a l a
ämbetsverken, t i l l s t o r d e l nyskapade genom 1634 å r s r e g e r i n g s f o r m ,
f o r d r a d e en t a l r i k p e r s o n a l ,
som
i mån av t i l l g å n g och kompetens
r e k r y t e r a d e s bland hemvändande k r i g s b e f ä l , och d e s s a ämbetsmän hade
behov av en permanent stockholmsbostad. Med k r i g s b y t e n och avkastningen av f ö r l ä n i n g a r hade de också ekonomisk m ö j l i g h e t a t t uppföra
egna hus.
Men s t a d e n
-
Gamla Stan
-
v a r i d e t närmaste fullbyggd med s t e n h u s ,
och t r o t s d e många ny- och ombyggnader f r å n denna t i d , som ännu
s ä t t e r s i n p r ä g e l på Gamla S t a n , k v a r s t o d en s t a r k e f t e r f r å g a n på
tomtmark, som b a r a kunde m ä t t a s
u t a n f ö r Stadsholmen. Därför ä r d e t
v i d denna t i d , som bebyggelsen expanderar å t a l l a h å l l
-
Riddarholmen
och Blasieholmen b l i r u p p f y l l d a av s t o r a a d e l s p a l a t s , Norrmalms n e d r e
d e l a r av en mindre a n s p r å k s f u l l s t e n b e b y g g e l s e , även den i s t o r u t s t r ä c k n i n g uppförd av adelsmän, medan Södermalm och Ladugårdslandet
f å r en blandad s t e n - och t r ä b e b y g g e l s e och s t ö r r e i n s l a g av borgerskap och k r i g s f o l k . Även Kungsholmen t o g s i anspråk f ö r en g l e s bebyggelse av malmgårdar och h a n t v e r k s a n l ä g g n i n g a r .
Av d e s s a områden hade Södermalm i j u r i d i s k mening t i l l h ö r t Stockholm
sedan m e d e l t i d e n , medan de ö v r i g a t i l l h ö r d e kronan och i snabb f ö l j d
donerades e l l e r ö v e r l ä t s :
1620-30-talet,
s t o r a d e l a r av Riddarholmen doneras t i l l e n s k i l d a
adelsmän.
1635
Norrmalm t i l l nuvarande Wallingatan u p p l å t s t i l l s t a d e n .
1639
Ladugårdslandet, Långholmen och Beckholmen doneras t i l l
staden.
1644
Kungsholmen ö s t e r om nuvarande S : t E r i k s g a t a n doneras t i l l
staden.
U t s i k t mot Stockholm (Stadsholmen) f r å n n o r r . I förgrunden Brunkeberg och t r ä husbebyggelsen p å nuvarande Norrmalm. F Hogenbergs s k o l a 1584-86.
U t s i k t över Norrmalm f r å n v ä s t e r med b l a K l a r a kyrka och v ä r d t o r n e t p5 Brunkeberg. D e t a l j av S von Vogels k o p p a r s t i c k 1650.
1645-52 Blasieholmen doneras till e n s k i l d a adelsmän.
i647
i t e r s t o d e n av Kungsholmen doneras till s t a d e n .
1652
Norrmalm u t v i d g a s till nuvarande Odenplan.
1670
Normalm u t v i d g a s t i l l nuvarande N o r r t u l l .
Norrmalms h i s t o r i a s t r ä c k e r s i g l ä n g r e t i l l b a k a än Stockholms egen.
Vid schaktning i ~ r u n k e b e r g s å s e nh a r man f u n n i t redskap och gravgåv o r f r å n v i k i n g a t i d e n , med a l l s a n n o l i k h e t h ä r r ö r a n d e f r å n de b y a r ,
Ekeby och Vasby, som omnämns i Magnus ~ a d u l å s ' d o n a t i o n t i l l K l a r a
k l o s t e r av s t o r a d e l a r av området år 1286. Byarna l i g g e r v i d "det
berg som k a l l a s Malm"
-
o r d e t b e t y d e r g r u s . Två år s e n a r e u t v i d g a s
donationen med Valmundsön
-
Djurgården
-
och a l l a d e ö a r som l i g g e r
m e l l a n Valmundsön och Norrbro. K l o s t r e t u t n y t t j a d e området genom a t t
mot å r l i g a tomtören u p p l å t a mark till mulbete, k å l g å r d a r och bebyggande å t invånarna i Stockholm, och f ö r a t t öka k l o s t r e t s inkomster av
donationen gav Magnus Ladulås å t dem, som v i l l e b o s ä t t a s i g på malmen,
samma r ä t t i g h e t e r som invånarna i s j ä l v a s t a d e n hade. Den bebyggelse
som uppstod b l e v dock av e n k e l t s l a g och u t s a t t e s f ö r angrepp och
f ö r s t ö r e l s e v i d d e många k r i g s h a n d l i n g a r n a och b e l ä g r i n g a r n a , s ä r s k i l t
mot medeltidens s l u t .
E f t e r r i k s d a g e n 1527 r i v s Klara k l o s t e r och kyrka, nunnorna ö v e r f ö r s
till Gråmunkeklostret och markinnehavet t i l l f a l l e r kronan. För i n byggarna på Norrmalm b l i r f ö r ä n d r i n g e n den, a t t d e t b l i r s l o t t e t i
s t ä l l e t f ö r k l o s t r e t som uppbär d e r a s tomtören och dagsverken. A l l t e f t e r s o m befolkningen ökar u p p s t å r klagomål över a t t d e som bor på
Norrmalm avkrävs g ä s t n i n g , s k j u t s n i n g och andra p å l a g o r både av s t å t h å l l a r e n på Stockholms s l o t t och av borgmästare och råd i s t a d e n .
Norrmalmsborna ingav en s u p p l i k t i l l h e r t i g Karl och begärde a t t f å
l y d a e n b a r t under s l o t t e t , och denna begäran v i l l f o r s i en r e s o l u t i o n
av den 26 november 1602, d ä r d e t bestämdes a t t "Stockholms Norra Förs t a d " s k u l l e b i l d a en s j ä l v s t ä n d i g s t a d med e g e t rådhus och råd och
b e f r i a s f r å n a l l a a v g i f t e r t i l l Stockholms s t a d utom den d e l av kommun a l s k a t t e n som k a l l a d e s s k o t t e t samt a v g i f t e r f ö r köpmanshandel.
Den nya s t a d e n kom a l d r i g a t t f å n å g r a egna s t a d s p r i v i l e g i e r men s t y r e l s e n ordnades e f t e r mönster f r å n Stockholm. Befolkningen u t g j o r d e s
till s t o r d e l av kronans s o l d a t e r och s j ö f o l k , som hade s i n a r b e t s -
plats på örlogsstationen vid Blasieholmen. Borgerskapet var en minoritet i den nya staden och bestod till övervägande delen av hantverkare. Befolkningen växte, och år 1629 hade förstaden 3 024 invånare
-
av vilka dock endast 816 tillhörde borgerskapet. Ar 1634 hade folk-
mängden stigit till 4 713 personer.
Förhållandet mellan Stockholm och dess förstad kom att präglas av
misstro och stridigheter. Tvisterna rörde bl a hantverkarnas förhållanden och de gemensamma ekonomiska angelägenheterna och ledde slutligen till att förmyndarstyrelsen i en resolution av den 21 april
1635 upphävde förstadens särställning och stadgade att "Norrmalm bliver i ett corpus med staden sammanstött".
Efter återföreningen med staden genomgår Norrmalm en snabb omdaning.
Den 10 mars 1636 utfärdas nya stadsprivilegier för Stockholm, och
staden förses med betydande inkomster. Dels får staden nu själv disponera över tomtörena på Norrmalm, dels erhåller staden en helt ny inkomst, nämligen tolagen, en avgift som utgick med 1 % av värdet på
alla sjöledes inkommande varor och 1/2 % av värdet på de utgående.
Med Stockholms stora betydelse som centralort för utrikeshandeln,
upprätthållen genom det bottniska handelstvånget, var tolagen en rikt
givande inkomstkälla. Även tomtörena gav vid denna tid ett betydligt
tillskott till stadens kassa och kom att växa än mer efter de många
tomtupplåtelserna på Kungsholmen och Ladugårdslandet. Det fanns allt-
så en solid ekonomisk grund för den stora stadsplanereglering som förmyndarstyrelsen hade i sikte.
Stockholms kartbild vid denna tid uppvisar inte många räta vinklar,
och gatusystemet ser planlöst ut, eftersom det inte är anlagt efter
någon plan utan successivt, i anslutning till terrängens förutsättningar och stadsinvånarnas behov, och ingen hade behov av en rätvinklig tomt.
Denna medeltida och i våra ögon oregelbundna form av gatunät fanns
inte bara i huvudstaden, och inte bara i vårt land. Det var den form
som var den vanliga för europeiska städer och som uppkom överallt där
inte någon myndighet bestämde annorlunda. Vid denna tid fanns hos de
styrande både på kontinenten och i vårt land en vilja att omforma
sådana stadsbilder enligt geometriskt regelbundna planer i anslutning
till den italienska renässansens idealstäder. Den vanligaste förebil-
.Stockholms äldsta karta, 1622-25.
den var ett mer eller mindre modifierat rutnät med platser för torg
och kyrkor inlagda i blickpunkten för de viktigaste gatorna. Geometrin bestämde utseendet av en sådan plan; terrängen hade ingen annan
betydelse än att kunna hindra dess genomförande. En sådan plan var
det som nu skulle förverkligas för Stockholm.
Den 20 augusti 1636 erhöll generalkvartermästaren Olof Hansson
Örnehufvud regeringens uppdrag att göra "en dessein på gatorna så på
malmarna som här i staden, tagandes dem så breda som han någonsin
O
kan".
Örnehufvud var elev och medhjälpare till generalmatematicus Anders
Bure, i vars uppdrag ingick att göra upp planer när nya städer skulle
grundläggas eller gamla "förbättras". Dessa båda hade tidigare utarbetat planer för Jönköping och Göteborg, och Örnehufvud hade självständigt uppgjort stadsplaner för de baltiska provinserna. Örnehufvuds
bidrag till den stockholmska planregleringen är numera svårt att bilda sig en rättvis uppfattning om, och i alla händelser blev hans
>
b e f a t t n i n g med den nya planen k o r t v a r i g . Dess f u l l b o r d a n d e och prakt i s k a genomförande a n f ö r t r o d d e s å t Anders T o r s t e n s s o n , Stockholms f ö r s t e s t a d s i n g e n j ö r , som v i d f ö r v e r k l i g a n d e t av planen kunde anpassa den
t i l l t o p o g r a f i n och ändra på o l ä g l i g a g a t u s t r ä c k n i n g a r . I mars 1637
r e s t e s d e f ö r s t a s p i r o r n a nedanför Hötorget f ö r a t t s t a k a u t b ö r j a n av
den b l i v a n d e D r o t t n i n g g a t a n .
Regleringens genomförande i p r a k t i k e n g i c k t i l l s å , a t t s t a d s i n g e n j ö r e n
m ä t t e upp d e tomter som l å g i vägen f ö r d e nya g a t o r n a och k v a r t e r e n ,
v a r e f t e r Byggningskollegium som e r s ä t t n i n g t i l l d e l a d e innehavarna tomt e r av samma a r e a l v i d nyanlagda g a t o r . Den som kunde s t y r k a a t t hans
tomt v a r f r i f r å n tomtören - i s å f a l l v a n l i g e n på grund av k u n g l i g
donation
-
f i c k en f r i tomt, ö v r i g a f i c k o f r i a tomter. Då bebyggelsen
i f ö r s t a d e n mest hade b e s t å t t av t i m r a d e h u s , , v a r d e t m ö j l i g t a t t f l y t t a d e s s a f r å n gamla t i l l nya tomter, och f ö r husrivningen u t g i c k e t t
skadestånd.
Det gamla och nya g a t u n ä t e t på V ä s t r a malmen (nuvarande Klara församling)
e n l i g t A T o r s t e n s s o n s k a r t a 1636. Kartan är o r i e n t e r a d med n o r r å t v ä n s t e r .
När den nya tomten v a r u t s e d d , uppgjorde s t a d s i n g e n j ö r e n en designation
-
b e s k r i v n i n g med m å t t u p p g i f t e r
dessutom f a s t e b r e v
-
lagfartsbevis
-
-
och f ö r f r i a tomter u t f ä r d a d e s
av m a g i s t r a t e n . Som e t t exempel
å t e r g e s har i o r i g i n a l e t s s t a v n i n g den f ö r s t a d e s i g n a t i o n e n f ö r tomt e n Johannes S t ö r r e 6, D r o t t n i n g g a t a n 8 , v a r s huvudbyggnad f r å n 1640
f o r t f a r a n d e s t å r kvar.
Ähr w i t t e r l i g i t a t Anno 1640 t å Reformation medh g a t h e r n e s och
tompternes r e g u l e r a n d e f ö r e h a f f d e s på Westermalmen t å i b l a n d
a n d r e g a r d e r som under s t o o r e nye s t r ä c k e g a t h e n f ö l l o , och f ö r
t h e n s k u l l r i f f n e b l e f f n e , b l e f f och Mester Göran Kangiutares
gårdh undan r i f f u i n , h u i l k e n h ö l t i längden e f f t e r H ö g l o f f l i g i
h i n n e l s e S Konnung Johans t h e r å g i f f n e b r e f f z l y d e l s e /: Dater a t Stockholm den 20 Aug: Anno 1569 : / i f r å n gathen och up å t h
Brunkeberg i t h u n d r a d e a l n e r e f f t e r gamble a l n e n , i breedden
widh gathen f y r a och t i u g e a l n e r , i breedden wp under Brunkeb e r g t o l f f a l n e r e f f t e r gamble a l n e n , Hwars innehåld b l e f f 1458
q u a d r a t a l n e r , e f f t e r nye alnen.
Eodem Anno e t Mense J u n i o b l e f f M Göran Kangiutare t i l l wederl a g i g e n en annan tompt t h e r sammastädes t i l d e e l t , h u i l k e n h å l l e r w t h i breedden widh s t o o r e s t r å k g a t h e n t i u g e och sex a l n e r ,
i längden både på s ö d r e s i j d a n såsom och på n o r r e s i j d a n widh
twergrenden som l ö p e r t i l l s i ö n f e m t i j o och s i u a l n a r breedden
på ö s t r a s i j d a n widh I n g e n i e u r e n s Anders Thorstenssons swarer
emot breedden på nedere s i j d a n widh g a t h e n och ä r t i u g e och s e x
a l n e r . Hwars innehåld e f f t e r t h e s längd och breedh ä r 1482,
s t ö r r e än t h e n f ö r r e 24 q u a d r a t a l n e r .
Actum u t s u p r a
Anders Thorstensson
Av f a s t e b r e v e t framgår, a t t k a n n g j u t a r e n utom den nya och s t ö r r e tomt e n e r h ö l l 300 d a l e r kopparmynt k o n t a n t , "hwarmed han f ö r s i n m i s t a d e
tomt och skadestånd f ö r undanrödningen w a l l t i l l f r i d z är".
Vid f ö r d e l n i n g e n av tomterna s t r ä v a d e man e f t e r a t t f å d e c e n t r a l a
g a t o r n a på Norrmalm bebyggda med s t e n h u s , och stundom kundesen byggh e r r e f å h j ä l p av kronan i form av k o n t a n t e r e l l e r byggnadsmaterial
f ö r a t t uppföra e t t s t e n h u s . Det förekom också a t t byggherren e f t e r
a t t ha f u l l b o r d a t s i t t hus f i c k f r i k ö p a tomten f ö r e t t l å g t belopp med
hänvisning till d e s t o r a k o s t n a d e r han h a f t f ö r a t t jämna tomten och
uppföra e t t hus "till s t a d e n s z i r a t och prydnad".
Detta ledde till a t t
på k o r t t i d e t t betydande a n t a l hus uppfördes v i d D r o t t n i n g g a t a n och
Regeringsgatan och d e r a s s y d l i g a s t e t v ä r g a t o r , och man kan u r s k i l j a
e t t s l a g s standardhus f ö r denna t i d : 3 v å n i n g a r h ö g t , fem f ö n s t e r a x l a r
b r e t t med s t e n t r a p p a till mellanvåningen och t r ä t r a p p a därovan. Botten-
våningen u p p t a s o f t a av bodar och magasin, och i v a r d e r a Övervåningen
f i n n s å t g a t a n en s a l med t r e f ö n s t e r a x l a r och e t t rum med t v å a x l a r ,
å t gården t v å sådana rum och e t t t r a p p h u s i m i t t e n . Inne på tomten s t o d
o f t a t r ä h u s f ö r s t a l l och ekonomiutrymmen, och de f l e s t a tomterna hade
egen brunn.
De f ö r s t a å r e n b e r ö r d e s b a r a Norrmalms v ä s t r a d e l a r a v r e g l e r i n g e n ,
men e f t e r en omfattande brand som ö v e r g i c k området ö s t e r om Brunkeberg
år 1640 u t a r b e t a d e s en s t a d s p l a n även f ö r denna d e l . Ö s t r a malmens gat u s y s t e m med Regeringsgatan som huvudgata v a r oberoende av p l a n e n f ö r
den v ä s t r a malmen, v i l k e t g j o r d e a t t d e bägge p l a n e r n a s t v ä r g a t o r i n t e
s k u l l e komma a t t t r ä f f a v a r a n d r a n ä r Brunkebergsåsen i en a v l ä g s e n framt i d kunde g r ä v a s b o r t . D e t t a v i s a r v i l k e t o ö v e r s t i g l i g t h i n d e r Brunkeberg ansågs v a r a . Asen g i c k 19 m över vad som s e n a r e b l e v Brunkebergst o r g , och d e t d r ö j d e d r y g t e t t h u n d r a f e m t i o å r t i l l s den v a r jämnad.
Det s k u l l e b l i v å r t i d f ö r b e h å l l e t a t t f ö r v a n d l a b e r g e t t i l l en grop.
Generalplanen f ö r Norrmalm och ~ a d u g å r d s l a n d e t1640. I m i t t e n Brunkeberg
som d e l a r Norrmalm i V ä s t r a och Ö s t r a malmen.
Gustav Adolfs Torg. Efter litografi från 1820-talet. T v Arvfurstens
palats och t h Gustav 111:s operahus.
Till stadsplanen hijrde även torgen: Hötorget för handeln med lantmannaprodukter, Packartorget (nuvarande Norrmalmstorg) i Norrmalms utkant vid Nybroviken, där partihandeln med fisk ägde rum. Gustav Adolfs
Torg, som har fått sitt namn efter L'Archevecques
ryttarstaty, hette
utsprungligen Malmtorget eller Norrmalmstorg och kom efter sitt anläggande år 1647 att kantas av högadelns palats
Axel Lillies och Gustaf Horns
-
-
Lennart Thorstenssons,
och hade i fonden Norrmalms kämnärs-
kammare med lokaler för rättskipning och förvaltning. För detta torg
och dess utbildning till paradplats med anslutning till Kungliga
Slottet gjordes vidlyftiga planer av Tessin d y, planer som först långt
senare till en del förverkligades genom Gustav 111:s operabyggnad med
dess pendang Arvfurstens Palats och den nya Norrbro i slottets mittaxel.
Även vid Regeringsgatan uppfördes efter regleringen ett stort antal
stenhus, av vilka de flesta stod kvar i mer eller mindre ombyggt skick
fram till våra dagars cityreglering. Men vid de mindre gatorna och
tvärgatorna byggdes trähus, ofta oansenliga "ålandsstugor" eller hus
som timrades i Roslagen och sedan märktes ner och transporterades till
byggnadstomten på Norrmalm. Myndigheternas önskan var hela tiden att
inskränka förekomsten av trähus. Från 1660-talets mitt var det förbjudet att uppföra trähus över en våning på Norrmalm och Södermalm (men
Norrmalm efter de stora 1600-talsregleringarna samt alasleholmen och
en del av Skeppsholmen. Detalj ur Erik Dahlbergs utsikt över Stockholm
från Kastellholmen, 1688 tecknad för Sveciaverket.
tillåtet på Kungsholmen och Ladugårdslandet), och efter en brand på
Norrmalm 1686 utfärdade Kungl Maj:t ett reglemente för nybyggandet av
de brunna tomterna, där vissa gator reserverades för stenhus
-
åtminsto-
ne måste husen ha en stenmur mot gatan. Den som inte inom tre år förmådde bebygga sin tomt var skyldig att avträda den till någon som hade
råd att bygga; detta var ett stadgande som gällde redan förut och som
återkom vid upprepade tillfällen. Den byggande var skyldig att anmäla
sig hos Byggningskollegium för att "bli informerad om regulariteten",
men denna bestämmelse syftade inte till någon föreskrift om det blivande husets utseende, utan enbart till en kontroll av att byggnaden inte
skulle inkräkta på gatumark eller granntomter.
~ å g r aav de hus som uppfördes under detta första utbyggnadsskede står
fortfarande kvar. Kvarteren vid Drottninggatan har de flesta, men dessa
har med tiden genomgått så många om- och tillbyggnader att de inte
längre representerar 1600-talet enbart. Men Lantmäteristyrelsens hus,
ursprungligen en trädgårdspaviljong till Kungsträdgården, och Klara
Skolas hus på kyrkogården har till stora delar kvar sin ursprungliga
karaktär, och detsamma gäller d år lem an ska huset vid Drottninggatan 88
från 1710. Den stora trädgård som hör till detta hus har av flera samverkande tillfälligheter kommit att bevaras till vår tid. Norra Latinläroverkets gård tvärsöver gatan har ett annat ursprung; den användes
nämligen som trädgård av Barnhuset, en institution som hade sina byggnader i kvarteret närmast norrut och som hade fått hela området som
donation redan 1633. Även p& Blasieholmen bevaras i viss mån 1600talsbebyggelse som t ex Frimurarordens hus och de starkt ombyggda
Fersenska och Douglaska palatsen.
Den som uppförde stenhus på någon av de tomter som berörts av 1686
års brand befriades från tomtören och fick tomten till fri och egen
enligt beslut av Kungl Maj:t. Med tanke på tomtörenas höga belopp vid
denna tid är det begripligt, att detta ledde till ett starkt uppsving
för stenhusbyggandet, och på förslag av magistraten utsträcktes denna
frihet år 1697 även till andra brandskadade gårdar.
Bestämmelsen återkommer ännu i 1736 års byggnadsordning för Stockholm,
och denna byggnadsordning stadgar ett generellt förbud mot att uppföra
nya trahus. Detta förbud upprepas med olika modifikationer i de senare
byggnadsordningarna, åren 1763, 1842, 1870 och 1876, och medförde att
stenhusen blev allenarådande i de områden som återuppfördes efter
1700-talets två stora bränder i Klara församling 1751 och i Maria församling 1759. Vid 1800-talets exploatering av malmarna hade tomtvärdena stigit till en nivå, där det inte längre var ekonomiskt lönsamt
att uppföra trahus.
Byggnadsritning från år 1781 och gällande för fastigheten Svalan nr 15, 16, 17 i
hörnet Stora Vattugrand och Södra Kyrkogatan i S:t Clara församling. Ritningen
visar fasader mot Vattugränden. Byggnaden kvarstår om än ombyggd under fastighetsbeteckningen Svalan 7 och med adress Vattugatan 12.
Förbudet mot trähus betingades främst av brandskyddssynpunkter. Det
år 1746 inrättade Stockholms Stads Brandförsäkringskontor medverkade
i sitt eget intresse till förbudets efterlevnad genom att vägra att
försäkra sådana byggnader som uppförts i strid mot byggnadsordningens
föreskrifter. Under 1800-talet främjade bolaget stenbebyggelsens utbredning genom att betala ut större delen av försäkringssunnnorna för
sådana trähus som ägarna frivilligt rev.
De som byggde stenhus hade titeln murmästare, och de var alltsedan
1725 ålagda att lämna in ritningar på alla nybyggen till Byggningskollegium. Tack vare denna bestämmelse finns ett rikt material bevarat för studiet av Stockholms byggnadskonst.
De hus som uppfördes på 1700-talet skiljer sig från 1600-talets främst
genom sitt betonande av horisontaliteten
-
de är mer breda än höga,
och i stallet för det spetsiga 1600-talstaken som rymde tre vindar
ovanpå varandra har man brutna tak, där det nedre takfallet ofta är
försett med takkupor för en bostadsvåning. Dessa vindsvåningar bidrog
till att husens höjd kunde begränsas och fyllde alltså ett estetiskt
syfte, samtidigt som de medförde en kostnadsbesparing.
Alla trappor var av sten med välvda tegelkupor
1736
-
-
föreskrivet sedan
och att mura en trappa blev det traditionella gesällprovet inom
murmästareämbetet. Vid planlösningen strävade man efter att lägga de
förnämsta rummen i fil utmed gatan med dörrarna i rät linje bakom
varandra för att möjliggöra en genomblick av hela rumssviten. Detta
slags hus behövde bredare tomter än 1600-talets, och byggnadsordningL
arna förespråkar också att små tomter "som ingen särdeles byggnad kan
sättas uppå" läggs samman med någon granntomt.
Rummens inredning skiljer sig från 1600-talets: i stället för kalkstrukna väggar, bjälktak och öppna spisar har man bröst- och smygpaneler, ofta vävspända tapeter, gipstak och kakelugnar.
områdets
och stadens befolkningstal
---------gränser
............................
---Allteftersom folkmängden växte, kunde 1640-talets rutnätsystem sträckas
ut med nya gator och kvarter inom malmarnas rymliga gränser. Den stora
utbyggnaden av Stockholm stannade emellertid av vid 1670-talet
-
det
beräknas att staden då hade ökat sin folkmängd till 45 000 invånare
från 9 000 år 1630. Kvarterens namn och indelning lär vi känna i de
tomtböcker med kvartersplaner, som stadsingenjören Anders Torstensson
D e t a l j ur P e t r u s T i l l a e u s k a r t a f r å n å r 1733.
u p p r ä t t a d e å r 1663 f ö r v ä s t r a malmen, å r 1668 f ö r den ö s t r a . För Södermalm f i n n s liknande tomtböcker bevarade f r å n å r t i o n d e t d ä r e f t e r .
Behovet a t t utvidga stadsbebyggelsen i n f a n n s i g e m e l l e r t i d i n t e f ö r r ä n
mot s l u t e t av 1 8 0 0 - t a l e t , och u t k a n t e r n a av s t a d e n s område u p p l ä t s i
s t ä l l e t till t r ä d g å r d a r , "plantager': e l l e r k v a r n p l a t s e r . På den kända
k a r t a , som s t a d s i n g e n j ö r e n P e t r u s T i l l a e u s publicerade å r 1733, s e r
man a t t den stadsmässiga k v a r t e r s i n d e l n i n g e n s l u t a r ungefär v i d nuvarande Tegnérgatan
-
Torstenssons tomtbok t ä c k t e området fram till nu-
varande Wallingatan. Områdena d ä r u t a n f ö r s k u l l e b e h å l l a s i n l a n t l i g a
k a r a k t ä r till senare h ä l f t e n av 1800-talet.
I v ä s t e r avgränsades Norrmalms bebyggelse av Klara s j ö , som s u c c e s s i v t
f y l l d e s u t , och i ö s t e r u t g j o r d e s gränsen av "Rännilen" som ledde f r å n
t r ä s k e t v i d nuvarande Eriksbergsplan ned t i l l Nybroviken. På 1600-talet
g i c k Nybroviken fram t i l l Norrmalmstorg och upptog förutom nuvarande
B e r z e l i i Park s t o r a d e l a r av k v a r t e r e n v i d Kungsträdgårdens ö s t r a s i d a .
De byggnader v i l k a s e x i s t e n s nu h o t a s av d å l i g a grundförhållanden l i g ger samlade j u s t utmed dessa g r ä n s e r på tomtmark som f y l l t s u t v i d
t r ä s k och s t r ä n d e r .
Stadens folkmängd ökade b l o t t långsamt e f t e r 1600-talets v ä l d i g a expans i o n ; de många k r i g e n , stormaktsväldets undergång, den s v å r a p e s t e n
1710 och den allmänna f a t t i g d o m e n som i n t r ä d d e över h e l a r i k e t samverkade t i l l a t t befolkningen t i d v i s minskade. 1750 hade s t a d e n 53 000
i n v å n a r e , och e f t e r en h a s t i g t i l l v ä x t under d e c e n n i e t p e n d l a r f o l k mängden m e l l a n 68 000 och 75 000 fram t i l l 1 8 0 0 - t a l e t s b ö r j a n , då den
e f t e r k r i g och ekonomisk t i l l b a k a g å n g s j u n k e r t i l l 65 000 p e r s o n e r å r
1810. D ä r e f t e r i n t r ä d e r en ökning med ungefär 500 personer p e r å r fram
t i l l 1860-70-talen.
D;
i n l e d s den s t a r k a och h a s t i g a expansion, som
f ö r v a n d l a d e Stockholm t i l l s t o r s t a d .
1 6 0 0 - t a l e t s k v a r t e r s - och gatunamn h a r i s t o r u t s t r ä c k n i n g b i b e h å l l i t s
t i l l v å r a dagar. Huvudgatorna v a r D r o t t n i n g g a t a n , Regeringsgatan och
Fredsgatan. På d e t i d i g a r e d e s i g n a t i o n e r n a saknas kvartersnamn, och
g a t o r n a k a l l a s h e l t a l l m ä n t " l i l l e gränden", "en tvärgränd",
"gränden
som l ö p e r uppåt Brunkeberg" och l i k n a n d e , men f r å n 1 6 4 0 - t a l e t s m i t t
möter v i både k v a r t e r s - och gatunamn. D r o t t n i n g g a t a n k a l l a d e s d e f ö r s t a
å r e n f ö r Konungsgatan, e f t e r a t t f r å n b ö r j a n h a ä r v t namnet S t o r a S t r å k g a t a n f r å n s i n f ö r e g å n g a r e , och även ha b e t e c k n a t s "långa g a t a n som l e der å t tullporten".
Tvärgränderna f i c k s i n a namn a n t i n g e n e f t e r v a r t
d e l e d d e e l l e r e f t e r dem som bodde d a r .
Den g a t a som mynnade i bron t i l l Munklägret
-
Kungsholmen
-
hette
Munklagersgatan, men sedan man byggt y t t e r l i g a r e en b r o , i Jakobsgatans
f ö r l ä n g n i n g , ändrades namnet t i l l Gamla Munklägersgatan e l l e r Gamla
Kungsholmsbrogatan
-
nu Gamla Brogatan
-
medan J a k o b s g a t a n , f ö r u t be-
nämnd Jakobs Kyrkogata, f i c k h e t a Nya Kungsholmsbrogatan. Kyrkoherden i
K l a r a , Mäster Samuel Hammarinus, ägde en gård v i d Mäster Samuels gränd;
i f ö r l ä n g n i n g e n av hans gränd l å g S p e t s e n s backe i Brunkebergs ö s t s l u t t ning och f o r t s a t t e under namnet Alandsgränd n e r till Rännilen, d ä r
B i r g e r J a r l s g a t a n nu g å r . Snickarbacken h e t t e Bödelsbacken, e f t e r s o m
s k a r p r ä t t a r e n f i c k en tomt d ä r n a r g a t a n a n l a d e s , en d e l av David Bag a r e s g a t a h e t t e Dödgrävargränd. Dessa gatunamn och många andra f ö r svann under t i d e r n a s lopp, d e f l e s t a v i d den s t o r a namnreformen 1885,
som s y f t a d e d e l s t i l l a t t g e v a r j e g a t a e t t enda namn i h e l a s i n s t r a c k n i n g , d e l s t i l l a t t g e a l l a g a t o r o l i k a namn.
Kvarteren benämndes e f t e r några o l i k a p r i n c i p e r . Dels u t g i c k man f r å n
topografin
-
Brunkhuvudet och Brunkhalsen v i d Brunkebergstorg, Höjden
v i d Johannes kyrka och T r a s k e t nedanför
-
dels från institutioner i
k v a r t e r e t : Beridarebanan, Fyrmörsaren med.kungliga s t y c k g j u t e r i e t ,
d e l s f r å n tomtägare: Spechten (nu Spektern) e f t e r bryggaren Gert Specht,
Wahrenberg e f t e r guldsmeden Georg Warnberger. A t t Ladugårdslandet uppl ä t s till s j ö f o l k a v s p e g l a s i många kvartersnamn d ä r , och v i d K l a r a
s j ö hade k v a r t e r e n fisknamn: Gösen, Gaddan, Braxen. Utmed D r o t t n i n g g a t a n l i g g e r en r a d k v a r t e r med djurnamn, till synes g r i p n a u r l u f t e n :
T i g e r n , Loen, Björnen, E l e f a n t e n , Hägern, Gripen.
E f t e r v å r a d a g a r s c i t y s a n e r i n g f i n n e r man a t t
många
kvartersnamn
h a r f ö r s v u n n i t , v a n l i g t v i s e r s a t t a av namnet Beridarebanan. För a t t f å
r ä t t a t t underbygga g a t o r n a i samband med den t g t a l a nybyggnaden av
k v a r t e r e n h a r man nämligen g j o r t den j u r i d i s k a k o n s t r u k t i o n e n a t t f ö r v a n d l a d e s s a g a t o r t i l l k v a r t e r s m a r k , v a r v i d e t t s t o r t a n t a l byggnadsk v a r t e r kan sammanföras med m e l l a n l i g g a n d e g a t o r under e t t gemensamt
namn. I den f ö l j a n d e t e x t e n h a r dock om m ö j l i g t de gamla namnen b i b e h å l l i t s .
I v ä n t a n på
---uppsvingr=$
d
-
Den t i d i g a r e d e l e n av 1 8 0 0 - t a l e t är en t i d av s t i l l a s t å e n d e och tillbakagång i d e f l e s t a avseenden både f ö r Stockholm och l a n d e t i ö v r i g t .
Av de f å ansökningarna om byggnadslov r e s u l t e r a r n ä s t a n i n g a i f u l l bordade byggnader, och d e t t a skede h a r knappast lämnat några s p å r på
Norrmalm. Vid m i t t e n av århundradet b ö r j a r byggandet komma igång i g e n ,
t i l l en b ö r j a n mest genom f ö r t ä t n i n g av e x i s t e r a n d e bebyggelse: gamla
hus b l i r påbyggda t i l l f y r a e l l e r fem v å n i n g a r , och ä l d r e ekonomibyggnader i n n e på tomterna e r s ä t t s med nybyggda höga g å r d s f l y g l a r f ö r hyr e s l ä g e n h e t e r . Det är v i d denna t i d som de stockholmska bostadshusen
f å r k a r a k t ä r av h a n d e l s v a r a och o f t a i r a s k f ö l j d g å r genom en mängd
ä g a r e s händer. Det v a r i n t e l ä n g r e r e g e l a t t ägaren s j ä l v bodde i s i t t
hus.
K v a r t e r e t L m e t v i d Gamla Brogatan, d e t s i s t a o r ö r d a K l a r a k v a r t e r e t ,
h a r kvar mycket av s i n g e s t a l t f r å n denna t i d . Lammet 13 och 14 är
nybyggnader f r å n 1855 och 1860 på t r ä d g å r d s t o m t e r som avstyckades f r å n
g r a n n f a s t i g h e t e r n a , v i l k a s byggnader s a m t i d i g t f i c k ökad volym s å som
b e s k r i v i t s ovan. En l i k n a n d e u t v e c k l i n g ägde rum i d e ö v r i g a Klarak v a r t e r e n men ä r numera bortskymd av s e n a r e r i v n i n g a r och nybyggnader.
s a m t i d i g t i n l e d d e s hyresbyggandet på d e f ö r u t l å g t u t n y t t j a d e områdena
n o r r om Barnhuset med b ö r j a n i k v a r t e r e t Lindbackens ännu k v a r s t å e n d e
hus v i d Kammakargatan. Mot den nya bebyggelsens s k a l a f r a m s t å r d e ä l d r e husen som o b e t y d l i g a och t i l l synes kvarglömda.
.
7'
. _., = . *
*
kr
.::
-
-
,,'
-
.
.-
I
i
.,
I.,
.; ,. . ..'
. .
. . -,-:<,!
-_
__. . - -
- C
,
.
.,.?
w
, '
_ #
,
.. .
'
-
-
.
-
-
,.
,
..-
. .
...
-.
_.i
, r
T-
..
".
.
-
. -.
<
Bebyggelsen norr om Norra Bantorget år 1895. T v Länscellfängelset och i mitten
Engelska kyrkan (numera flyttad till Diplomatstaden). Den pampiga kvartersfasaden
bakom kyrkan är gårdssidan av kv Lindbackens hus mot Kammakargatan - numera dock
dolda av yngre hus vid Wallingatan.
Den
moderna utvecklingen
inleds
.....................
--------Med 1860-talet inträder ett nytt skede i Stockholms utveckling. Den
gamla stadsstyrelsen med rötter i medeltiden ersätts av stadsfullmäktigeinstitutionen. Järnvägsförbindelser, vattenledning, avloppsnät och gasverk gör stadslivet bekvämare och hälsosammare, och för första gången
uppstår ett födelseöverskott i Stockholm. Tidigare hade dödligheten regelmässigt överskridit födelsetalet och kompenserats blott genom den
starka inflyttningen. Stockholm hade varit en av Europas mest ohälsosamma städer, "ett Konstantinopel i skönhet och snusk".
Nu inträder, efter näringsfrihetens genomförande, en begynnande industrialisering och huvudstaden blir centrum inte bara för statsförvaltningen
utan även för landets ekonomiska och kulturella liv. Affärscentrum låg
fortfarande i Gamla Stan och de första bankbyggnaderna uppfördes i denna
stadsdel: Enskilda Banken vid Lilla Nygatan 1860, Skandinaviska Banken
vid Storkyrkobrinken 1872-76. Men detta centrum började expandera norrut
och tränga in i bostadskvarteren på Norrmalm, och på ett par decennier
uppstod här vad som idag kallas cityfunktioner: hotell och restauranger,
S n i t t u r H Neuhaus' k a r t a över Stockholm, 1870-tal.
n ö j e s l o k a l e r och b u t i k e r , blandade med banker och f ö r s ä k r i n g s b o l a g ,
som e f t e r f ö r s t a v ä r l d s k r i g e t dominerade t r a k t e n k r i n g Gustav Adolfs
Torg. Dessa k a p i t a l i n s t i t u t i o n e r h a r i v å r a dagar b ö r j a t t r ä n g a s undan
av den expanderande s t a t s f ö r v a l t n i n g e n . A t t c e n t r a l s t a t i o n e n f ö r l a d e s
till Klara b e f ä s t e s t a d s d e l e n s s t ä l l n i n g som ekonomiskt centrum, och
d e t ä r v i d denna t i d som n e d r e Norrmalm b l i r t i d n i n g a r n a s och d e många
hotellens stadsdel.
Det n y b i l d a d e s t a d s f u l l m ä k t i g e t i l l s a t t e 1864 en kommitté som s k u l l e
s t u d e r a f r å g a n om g a t u r e g l e r i n g på Stockholms malmar. 1866 v a r kommitt é n f ä r d i g med s i t t u t l å t a n d e och överlämnade p l a n e r n a till den r e g l e r i n g , som f å t t namn e f t e r kommitténs ledande k r a f t , j u r i s t e n A l b e r t
Lindhagen. Lindhagens p l a n och d e s s f ö r e b i l d e r ä r u t f ö r l i g t s k i l d r a d e
av Gösta S e i l i n g ; h ä r må b l o t t e r i n r a s om planens huvudtanke a t t motv e r k a s t a d s l i v e t s h y g i e n i s k a n a c k d e l a r med h j ä l p av breda g a t o r , park e r och öppna p l a t s e r . Sådana s k u l l e anläggas i d e d e l a r av s t a d e n ,
som s t o d i t u r a t t e x p l o a t e r a s , men d e redan f u l l b y g g d a ä l d r e s t a d s d e l a r n a s k u l l e öppnas genom breda avenyer och t r ä d p l a n t e r a d e esplanad e r , som s k u l l e l e d a t r a f i k e n m e l l a n hamnar, s a l u t o r g och s t j ä r n -
e l l e r c i r k e l f o r m a d e p l a t s e r sådana som K a r l a p l a n och S t u r e p l a n .
Kommitténs f ö r s l a g kunde i n t e f u l l s t ä n d i g t genomföras men l å g t i l l
grund f ö r den s t a d s p l a n som f ö r Norrmalms d e l a n t o g s å r 1879 och b l a
i n n e h å l l e r Kungsgatan, V a s a g a t a n , Sveavägen, B i r g e r J a r l s g a t a n och
Norra B a n t o r g e t . D e t t a t o r g v a r t ä n k t som en e r s ä t t n i n g f ö r H ö t o r g e t ,
v i l k e t i l i k h e t med Adolf F r e d r i k s k y r k a och B r u n k e b e r g s t o r g s k u l l e
u p p s l u k a s av e n 70 m b r e d Sveaväg, som s k u l l e l ö p a f r å n G u s t a v A d o l f s
Torg t i l l B e l l e v u e med Haga i f o n d e n , en t a n k e som kommittén uppgav
härstamma f r å n Gustav III. Tanken på en sådan väg v a r i v e r k l i g h e t e n
ä l d r e ä n så och hade f r a m f ö r t s r e d a n 1654 av J e a n De l a V a l l g e , och
under n å g r a d e c e n n i e r g j o r d e s s p o r a d i s k a f ö r s ö k a t t s c h a k t a n e r denna
g a t a i Brunkeberg, t i l l d e s s a t t a r b e t e t upphörde e f t e r k u n g l i g bef a l l n i n g å r 1692.
De nyanlagda g a t o r n a k a n t a d e s s n a b b t med b u t i k s f ö r s e d d a femvånings
h y r e s h u s , o f t a sammanförda f l e r a s t y c k e n med e n gemensam symmetrisk
p a l a t s f a s a d : V a s a g a t a n o c h d e n v ä s t r a d e l e n a v Kungsgatan bebyggdes
på l a g o - t a l e t
l i k s o m d e l a r a v sveavägen, och B i r g e r J a r l s g a t a n f i c k
F ö r s l a g t i l l s t a d s p l a n f ö r Norrmalm och ~ a d u g å r d s l a n d e tu p p r ä t t a d av
A Lindhagen 1866. D e t a l j .
Hötorget s e t t f r å n s ö d e r , 1870t a l . I bakgrunden t h Adolf
F r e d r i k s kyrka och t v vaderkvarn v i d nuvarande Tegnérlunden.
Drottninggatan norrut f r å n L i l l a
V a t t u g a t a n (nuvarande Herkulesg a t a n ) . Foto 1892.
Stora Badstugatan (nuvarande sveavägen) söderut från hörnet av Kammakargatan.
t h Adolf Fredriks kyrkogård. Foto 1915.
T v nuvarande Bonnierhuset och
Brunkebergstorg från Malmtorgsgatan, t v Malmskillnadsgatan. Telefontornet och den
mitt på torget placerade brunnen försvann ur gatubilden på 1950-talet medan husen
kring torget revs först 1970. Foto 1900.
Nybyggnadsritning f ö r S k o t t e n 4 , 5 (nuvarande Vallonen 1 , 2 ) , 1882. Fasad m o t
Kungsgatan. Sign A x & H j Kumlien.
på 9 0 - t a l e t en bebyggelse av hög k v a l i t e t , f o r t s a t t i Strandvägen,
som f u l l b o r d a d e s v i d samma t i d . De f l e s t a av d e s s a hus s t å r f o r t f a rande kvar
-
även om många av 1 8 8 0 - t a l e t s r i k t dekorerade p u t s f a s a d e r
h a r f ö r ä n d r a t s e n l i g t s e n a r e t i d e r s smak
-
och de h a r o f t a a n s e n l i g a
d e l a r av s i n i n r e d n i n g bevarade. Dock h a r d e r a s u r s p r u n g l i g a f u n k t i o n
som bostadshus n ä s t a n f u l l s t ä n d i g t t r ä n g t s undan av n ä r i n g s l i v e t med
d e s s högre b e t a l n i n g s f ö r m å g a , t y f r å n s e t t e n s t a k a undantag v a r d e t
f ö r s t på 1 9 2 0 - t a l e t som Norrmalm bebyggdes med hus som f r å n b ö r j a n
v a r avsedda som k o n t o r s h u s
-
ö s t r a d e l e n av Kungsgatan e f t e r Sven
Wallanders s t a d s p l a n f r å n år 1919. Denna d e l av g a t a n hade s c h a k t a t s
genom Brunkebergsåsen f ö r a t t f ö r b i n d a Hötorget med S t u r e p l a n och kund e öppnas f ö r t r a f i k 1911. E n h e t l i g h e t e n i t a k l i s t h ö j d och fasadbehandl i n g e n med e t t bågmotiv som f ö r b i n d e r byggnaderna ä r i n s k r i v n a i
Wallanders s t a d s p l a n , som v i l l e ge gaturummet en vårdad och k u l t i v e r a d
p r ä g e l . Dessa bestämmelser ä r numera upphävda.
På grund av c i t y s k a r a k t ä r av ekonomiskt och k u l t u r e l l t centrum inneh å l l e r Norrmalms och c e n t r a l a Östermalms bebyggelse f r å n 1800- och 1900t a l e t en r a d av d e v i k t i g a s t e svenska arkitekturmonumenten f r å n denna t i d .
1 9 0 0 - t a l e t s r e g ----leringsplaner
-------------Sveavägens framdragande till Gustav Adolfs Torg f ö r b l e v en p l a n på
p a p p e r e t , och 1912 ändrades denna p l a n till en h e l t smal f o r t s ä t t n i n g
av Sveavägen fram till Klarabergsgatan. Lindhagens t a n k e t o g s å t e r
upp i s t a d e n s f ö r s t e s t a d s p l a n e d i r e k t ö r A l b e r t L i l i e n b e r g s "Förslag
t i l l g e n e r a l p l a n f ö r Stockholms t ä t a r e bebyggda d e l a r " ( f r a m l a g t 1928).
Denna g e n e r a l p l a n v a r t i l l s i n innebörd en t r a f i k l e d s p l a n och i n n e h å l l e r b l a f ö r s l a g t i l l en B l a s i e h o l m s l e d f r å n L o g å r d s t r a p p a n ö v e r Strömmen och Nybroviken. F ö r a r t b e r e d a ö k a t utrymme å t t r a f i k e n f ö r e s p r å k a r
L i l i e n b e r g m ö j l i g h e t e n a t t bygga s k y s k r a p o r p å Norrmalm n o r r om Klarab e r g s g a t a n . Därvid k a n han s ä g a s h a t a g i t upp d e t f ö r s l a g , som a r k i t e k t e n Wilhelm Klemming på s i n t i d f r a m f ö r d e i e t t f ö r e d r a g i Samfundet
S : t E r i k 1907, a t t k a n t a den utbyggda Sveavägen med 5-6 " s k y s k r a p a r e "
e f t e r m ö n s t e r som han s t u d e r a t v i d besök i New York.
E
'C-
r
-.
.8
- 1- .w;
L u t t e r n s g a t a n mot S t u r e p l a n i n n a n g a t a n nedsprängd e s och v i d g a d e s t i l l Kungsg a t a n . Det s t o r a v i t a h y r e s h u s e t bakom t r ä k å k a r n a l i g g e r i kv Sparven. Foto 1900t a l e t s början.
Kungsgatan f r å n Regeringsgat a n s viadukt. Kvarteren på
båda s i d o r g a t a n ä r u n d e r
.
bebyggande - n o r r a Kungst o r n e t s t o d f ä r d i g t 1924.
Foto c a 1925.
Klemmings m o t i v e r i n g f ö r s k y s k r a p o r n a
v a r a t t man kunde u t n y t t j a den l e d i g a
markytan t i l l e t t p a r k s t r å k .
Den Lindhagenska Sveavägen a w i s a d e s
s l u t g i l t i g t å r 1945, d å S t a d s f u l l m a k t i g e a n t o g en ny t r a f i k l e d s p l a n , v i l ken l å g t i l l grund f ö r d e n p l a n f ö r
Norrmalms bebyggande som f ö l j a n d e år
l a d e s f r a m a v Stadsplanenamnden och
som med s e n a r e ä n d r i n g a r h a r r e s u l t e r a t i dagens Nedre Norrmalm. C i t y l å g
s p l i t t r a t av Brunkeberg med n e r s l i t n a
byggnader v i d t r å n g a och obekväma gat o r med e n b l a n d n i n g a v högexploater a d e och mycket l å g t u t n y t t j a d e f a s t i g h e t e r , och området hade s t o r a nivå-
- -.
"-v
i'.
-
*
-
.N- -
.
?
&
z
.:
-
Bir er Jarlsgatan vid hörnet av Jutas Backe. De-nybyggda fastigheterna som vänder
går sfasaderna mot betraktaren ligger vid Regeringsgatan. Foto 1907.
!i
Nybyggnadsritning för fastigheten
Pilen 7, Klara Norra Kyrkogata 15.
Även under 1930- och 40-talen byggdes enstaka bostadshus i själva
citykärnan, och då med hög exploatering av tomtutrymmet. Ritn sign
W Gahn 1935.
Nybyggnadsritning från 1895 för fastigheten Pumpstocken 10, Birger Jarlsgatan 13. Ritningen visar ett för fastigheterna kring den nyanlagda Birger
Jarlsgatan typiskt våningsplan. Ritn
sign Ullrich & Hallquisth.
A Lilienbergs förslag till generalplan, 1928.
skillnader. Efter världskrigets slut, med ekonomisk expansion och hastigt ökade bilism, framstod Norrmalm i sin gamla gestalt som illa lämpat till näringslivets krav, och dess omdaning påskyndades av att tunnelbanan samtidigt drogs fram har. I'väntan på cityregleringens genomförande belades stora delar av området med byggnadsförbud, vilket medförde att husen, bortsett från ett allt starkare förfall, anda till
slutet bevarade en prägel som i många fall gick tillbaka på 1600-1700talen. För att ge staden möjlighet att utan onödig tidsspillan skaffa
sig rådighet över de fastigheter som skulle beröras av Norrmalmsregleringen stiftades 1953 en speciallag "Lex Norrmalm" avseende zonexpropriation vid större stadsplaneregleringar. Staden hade visserligen fått
marken i sin hand genom 1636 års privilegiebrev, och skulle enligt
privilegiernas mening behålla marken och få inkomster av den, men under inflytande av senare århundradens liberala föreställningar, att
byggnadsmark borde ägas av enskilda, hade staden låtit tomtinnehavarna
friköpa sina tomter för belopp som avsiktligt sattes lågt. Den tomtvärdesstegring, som staden på detta sätt avhände sig, har den nu själv
fått vidkännas vid inlösningar av de berörda fastigheterna, och det
system med tomträtt och årlig tomträttsavgäld, som nu tillämpas på
Norrmalm, ar en återgång till 1600-talets ordning.
Master Sarnuelsgatan österut från Sergelgatan år 1954. Bilden visar
det ur trafikteknisk synpunkt alltmer ofunktionella cityområdet under 1950-talets ökade bilism. Foto L af Petersens
Hur planerna för city har utvecklats, förändrats och förverkligats
sedan 1945-46 års principbeslut skall inte beröras här; det är ett
skeende som ännu inte ar avslutat. De tryckta beskrivningarna till
City 62 resp 67 ger en tydlig bild av de bedömningar och planintentioner som låg bakom de senaste årens stora cityomvandlingar. I det
samtidigt med denna text publicerade samrådsmaterialet kring City 75
tecknas slutligen bakgrunden till den nya inriktning av cityregleringen, som nu torde leda till att en långt större del av det återstående
gamla Norrmalm blir bevarat, än man tidigare trodde möjligt.
Carl Magnus Rose11
Litteratur
-------k-
Norrmalms förhållanden under Klara klosters tid behandlas av Nils Staf
i kapitlet Församlingshistoria i Sveriges kyrkor, Stockholm, band VI:
Klara kyrka (Stockholm 1928). Norrmalms äldsta historia och 1600-talets
stadsplanereglering ägnas en utförlig framställning i Hans Hanssons
uppsats Norrmalm i stöpsleven (Samfundet S:t Eriks Arsbok 1946).
-.
Stadsplaneregleringen behandlas även i Utredningar rörande statens
mark och tomter, del V (Stockholm 1913) samt i Halvar G F Sundbergs
arbete Rätten till väg och gata (Uppsala Universitets Arsskrift 1929,
vol I), vilka betonar de juridiska aspekterna. Mer kortfattat behandlas förloppet av Moritz Rubenson i kapitlet Gaturegleringen i vol 2
av samlingsverket Stockholm 1897. Gerhard Eimers avhandling Die Stadtplanung im Schwedischen Ostseereich belyser de enskilda planläggarnas
insatser i Stockholm och övriga städer i Östersjöväldet och ger en
historisk bakgrund till 1600-talets livliga stadsplaneverksamhet.
Förhållandena i Stockholms Norra Förstad beskrivs av Nils Östman i
del 1 av Stockholms rådhus och råd (1915) och av Peter Parsons i uppsatsen Källor till Stockholms Norra Förstads historia 1602-1635 (bilaga till-Stockholms stads arkivnämnd och Stadsarkiv: Arsberättelse
1936).
Den citysanering som pågått i Stockholm, grundade sig på 1945 och 1946 års
planer som föregicks av en lång och intensiv stadsplanedebatt.
Blasieholmen behandlas i den ovan anförda del V av Utredningar rörande
statens mark och tomter, Klarabranden av Esther Jacobson i Samfundet
S:t Eriks Arsbok 1936, och Lindhagens gatureglering av Gösta Selling
i monografin Esplanadsystemet och Albert Lindhagen, Stadsplanering
i Stockholm 1857-1887.
1900-talets stadsplaneregleringar ges en översiktlig skildring i
Bertil Sannels Kompendium i stadsmorfologi (Stockholm 1971) och en
mera detaljerad i Malmarna del I (Stockholm 1969). Utförligare ar
A Lilienborgs Förslag till generalplan för Stockholms tätare bebyggda
delar (Stockholm 1929), Generalplan för Stockholm (1952) samt City 62
och City 67. Hur planerna för den nu genomförda Norrmalmsregleringen
utvecklats och förändrats skildras av Göran Lindahl och Yngve Larsson
i Samfundet S:t Eriks Arsbok 1959 resp 1960. En bred historisk framställning av stadsplaneringen ger Ragnar Josephson i Stadsbyggnadskonst i Stockholm intill år 1800.
Själva bostadshusen och deras inredning genomgår under 1800-talet en
hastig utveckling, som inte har kunnat beröras i denna inledning.
Förhållandena beskrivs utförligt i Birgit Gejvalls rikt illustrerade
avhandling 1800-talets Stockholmsbostad (Stockholm 1954).
För övrigt hänvisas till den rikhaltiga litteratur som anförs i ovanstående arbeten.
Det nya cityområdet kring det blivande Sergels Torg under framväxt.
Foto L af Petersens 1960.
',i
'i:1
Hamngatan från Malmskillnadsgatan mot öster. Foto O Halldin 1926.
Hamngatan från Malmskillnadsgatan mot öster. Foto S Hasselberg 1975.