Läs skriften i fulltext (pdf

STOCKHOLMS
STADSMUSEUM
SY DVASTRA
VASASTADEN
BYGGNADSINVENTERING
STOCKHOLMS STADSMUSEUM 1987
Oms1 aget: Nybyggnadsri tningar för från höger ti l l vänster Astraea 9,
Astraa 1 - fasaden mot Upplandsgatan resp mot Kungstensgatan samt Astraa 2. Byggnadsnämndens arkiv, Stockholm.
Föregående si da: Flygfoto av Vasastaden västerut. I förgrunden
Sveavägen med Stadsbiblioteket och Handelshögskolan, darbakorn Observatorielunden. I bildens övre vänstra hörn Sabbatsberg och Atlasområdet. Foto Oscar Bladh 1931-32.
Tryckt hos
Grafiska Gruppen
Stockholm 1987
ISBN 91 85238 56 2
SYDVASTRA VASASTADEN
Byggnadshistorisk i n v e n t e r i n g 1974-1986.
För inledande h i s t o r i s k bakgrund, r e d i g e r i n g ,
l a y o u t samt kompletterande i n v e n t e r i n g s v a r a r
Suzanne Lindhagen 1986-87.
I n v e n t e r i n g s a r b e t e t i f a l t och a r k i v h a r u t f ö r t s av Anna von Ajkay, T a r r a s Blom, K e r s t i n
Mandén-Orn, G u n i l l a N i l s s o n , Mats Persson, Eva
Sjöberg samt B r i t t Wisth.
F o t o g r a f e r : L a r s Bengtsson, S t i n a Brockman,
Bruno Ehrs, S t i g Forsslund, Göran Fredriksson,
Magnus Hartman,, S t e f a n Hasselberg, Johan Hultenheim, I n g v a r L u n d k v i s t , Håkan Pieniowski,
P a t r i c i o S a l i n a s samt I n g r i d Wilken, som b l a
t a g i t s a m t l i g a kompletterande f a s a d f o t o n .
K v a r t e r s p l a n e r och å l d e r s k a r t a h a r r i t a t s av
Maria L i p a s t i .
U t s k r i f t : U l l a Lundberg.
S a m t l i g a f o t o g r a f i e r och i l l u s t r a t i o n e r ' u r
Stockholms stadsmuseums a r k i v n a r annat e j anges.
Förord
.........................................................
7
........................................ 9
I n l e d n i n g .................................................. 9
T i d e n f ö r e 1 8 8 0 - t a l e t s expansion ............................ 1 0
1 7 0 0 - t a l e t och T i l l a e u s * k a r t a ............................ 10
Neuhaus' panorama och 1 8 7 0 - t a l e t ......................... 12
Vasastaden vaxer f r a m ....................................... 15
Lindhagens s t a d s p l a n ..................................... 15
1 8 8 0 - t a l e t s i n t e n s i v a byggande ........................... 16
Vasastaden f å r s i t t namn ................................. 20
Sabbatsberg . f ö r f a t t i g a och s j u k a ......................... 21
Vetenskapens och kunskapens k v a r t e r ......................... 25
A t l a s .f r å n v e r k s t ä d e r t i l l hyreshus ....................... 28
H i s t o r i s k bakgrund
K ä l l o r och l i t t e r a t u r
.......................................... 30
K a r t a ö v e r f a s t i g h e t e r n a s byggnadsår
...........................
32
R e g i s t e r ö v e r f a s t i g h e t e r n a inom d e t i n v e n t e r a d e området.
ordnade k v a r t e r s v i s i b o k s t a v s o r d n i n g ....................... 33
K a r t a över d e t i n v e n t e r a d e området ( u t v i k n i n g s b a r )
............. 257
I s e r i e n av p u b l i k a t i o n e r som r e d o v i s a r stadsmuseets b y g g n a d s i n v e n t e r i n g a r i
Stockholms i n n e r s t a d h a r t u r e n nu kommit t i l l S y d v ä s t r a Vasastaden.
1975 u t -
gavs S y d ö s t r a Vasastaden och under d e t närmaste å r e t beräknas t v å volymer omf a t t a n d e bebyggelsen i N o r r a Vasastaden p u b l i c e r a s .
I denna volym p r e s e n t e r a s d e t område som avgränsas av Odengatan, S : t E r i k s g a tan,
Barnhusviken,
Tegnergatan och sveavägen.
g j o r d e s h u v u d s a k l i g e n under 1 9 7 0 - t a l e t .
I n v e n t e r i n g e n av bebyggelsen
K o m p l e t t e r i n g a r h a r genomförts 1983
och 1986, f r ä m s t omfattande d e t s t o r a a n t a l i n s t i t u t i o n s b y g g n a d e r som l i g g e r
inom området. Den l å n g a t i d som f ö r f l u t i t me1 l a n i n v e n t e r i n g s a r b e t e t och samm a n s t ä l l n i n g e n i n f ö r p u b l i c e r i n g e n h a r m e d f ö r t a t t en f ö r n y a d b e s i k t n i n g av
byggnaderna v a r i t nödvändig, I de f a l l y t t r e f ö r ä n d r i n g a r s k e t t sedan i n v e n t e r i n g e n genomfördes h a r d e t t a s a r s k i lt n o t e r a t s . B i l d m a t e r i a l e t a r också d e l v i s
n y taget.
I l i k h e t med ö v r i g a p u b l i k a t i o n e r i n l e d s a r b e t e t med en a l l m ä n stadsbyggnadshistorisk översikt.
D ä r e f t e r r e d o v i s a s i k a t a l o g f o r m e t t sammandrag av bygg-
nadsdata och en b e s k r i v n i n g av v a r j e e n s k i l d f a s t i g h e t . K a t a l o g e n ä r u p p s t ä l l d
e f t e r kvartersbeteckningar i bokstavsordning. E t t u t f ö r l i g a r e m a t e r i a l i blank e t t f o r m f ö r v a r a s i stadsmuseet.
Den kunskap om bebyggelsen som i n v e n t e r i n g a r n a g i v i t a r grundläggande f ö r mus e e t s s t ä l l n i n g s t a g a n d e n i samband med t ex s t a d s p l a n e a r b e t e och n a r ombyggnad
e l l e r f ö r ä n d r i n g av e n s k i l d a hus a k t u a l i s e r a s . En k u l t u r h i s t o r i s k k l a s s i f i c e r i n g av bebyggelsen
-
med undantag f ö r Sabbatsbergsområdet - r e d o v i s a s på den
1983 p u b l i c e r a d e k a r t a n "HUSEN PA MALMARNA
-
kulturhistorisk klassificering".
Stockholm i mars 1987
B j ö r n Hal l e r d t
Stadsantikvarie
M a r i anne Råberg
1:e a n t i k v a r i e
H 1,STORI SK BAKGRUND
INLEDNING
F ö r e l i g g a n d e a r b e t e behandlar bebyggelsen i s y d v ä s t r a d e l e n av Vasastaden,
d v s e t t område som i n o r r begränsas av Odengatan,
i ö s t e r av Sveavägen,
i
söder av Tegnérgatan med Tegnérlunden och Barnhusviken samt i v ä s t e r av S:t
Eriksgatan. I det
r e d o v i sade området i n g å r aven Sabbatsberg och A t 1 asområdet
v i d S : t E r i k s b r o n s n o r d ö s t r a f ä s t e . U r s p r u n g l i g e n hörde h e l a d e t nuvarande Vasastaden t i l l K l a r a f ö r s a m l i n g ,
f r å n v i l k e n A d o l f F r e d r i k s f ö r s a m l i n g avsönd-
rades å r 1773. Denna delades i s i n t u r 1906 och b l e v t r e f ö r s a m l i n g a r
-
Adolf
F r e d r i k s , Gustav Vasa och Matteus f ö r s a m l i n g a r . Den södra d e l e n av d e t h ä r bes k r i v n a området h ö r sedan dess t i l 1 A d o l f F r e d r i k s f ö r s a m l i n g medan de n o r r a
och v ä s t r a d e l a r n a i n g å r i Gustav Vasa f ö r s a m l i n g . Stadsdelsnamnet Vasastaden
h a r v a r i t i a l l m ä n t bruk sedan s l u t e t av 1 8 9 0 - t a l e t . O f f i c i e l l t f a s t s t ä l l d e s
namnet emel l e r t i d f ö r s t några å r t i o n d e n senare.
F ö l j a n d e h i s t o r i s k a ö v e r s i k t behandl a r endast i k o r t a o r d a l ag h u r denna begränsade d e l av Vasastaden h a r v u x i t f r a m under århundradenas l o p p med en bet o n i n g på 1 8 0 0 - t a l e t s s i s t a och 1 9 0 0 - t a l e t s f ö r s t a decennier,
då s t a d s d e l e n
e r h ö l l s i n nuvarande form. F ö r f ö r d j u p a d e s t u d i e r av s t a d s d e l e n s h i s t o r i a hänvisas b l a
t i l l r a p p o r t e n s k a l l - och l i t t e r a t u r f ö r t e c k n i n g ( s i d 30), som r e -
d o v i s a r en d e l av de s k r i f t e r som behandlar Vasastadens f r a m v ä x t . Rapportens
h i s t o r i s k a i n l e d n i n g kan ses som en f o r t s ä t t n i n g på den h i s t o r i k som å t e r f i n n s
i S y d ö s t r a Vasastaden, v i l k e n kom u t 1975.
T v : Trrakten omkrring Udenplan, ;taget 64ån en
ludtballong på cirrka 300 meterra höjd (obaerrverra
l i n a n , aom löperr ~ n e Höve4 d o t u t ) Guaitav Vana
kyrrka Lit ännu i n t e uppdöad. De långamala k v m terren aödes om 0denga;tan [ tv i b i l d ) h d h e m o t 6ul.tbyggda aånLit aom på huarraden nLitmant
Foto U Halldin, 1 8 9 8 (något beaku0dengcr;tan
.
.
4 ~ t )
.
TIDEN
EXPANSION
1 7 0 0 - t a l e t och T i l l a e u s ' k a r t a
Den "General Charta öfwer Stockholm med Malmarne" som stadsingenjören Petrus
Tillzus ritade omkring 1730 berättar en hel del om hur det som så småningom
skulle bli Vasastaden såg ut under 1700-talet. En stor del av det här beskrivna området utgjordes då av rena landsbygden. Akermarken delas upp av slingrande små vägar och på höjderna står väderkvarnar på rad. Längst i väster ligger
Rörstrands egendom. Rörstrands porslinsfabrik var vid kartans tillkomst alldeles ny, grundad 1726. 1709 hade vinskanken Valentin Sabbath köpt de sydöstra
delarna av Rörstrands agor, det område som senare kom att kal las Sabbatsberg.
Har hade alltsedan 1200-talet fram till 1600-talets slut funnits ett tegelbruk. I dess gamla lergropar anlade Sabbath några karpdammar, som Tillzus markerade på sin karta. Sabbath lat aven uppföra ett värdshus har och en manbyggnad, markerad strax väster om karpdammarna. Nar kartan kom till ägdes egendomen av en J F Rinck. På kartan är den felaktigt utmärkt som Rirkeshof. Efter
ytterligare några agobyten avyttrades området 1751 till stadens fattighusdelegerade (se vidare kap Sabbatsberg).
I öster är RöhrStrandsMuhren, det gamla Rörstrands grans österut, utsatt. Oster därom går gatorna spikrakt fram i ett nästan helt rätvinkligt rutnätssystem. Det var under 1600-talets senare hälft som gatu- och tomtregleringsarbetet i denna del av Norrmalm hade ägt rum. De ratvinkl iga kvarteren på Til lzus'
karta var alls icke så fullbyggda eller ens bebyggda med den stadsmässiga bebyggelse som man kan förledas att tro. Istället fanns har - anda till långt in
på 1800-talet - bebyggelse av en ytterst lantlig karaktär. Det var låga traeller stenhus, omgivna av stora trädgårdar. En av dessa var "Lundbergs Tragård", som Ti l lzus sarski l t har markerat - idag motsvarande kv Stjarnfal let,
Vega och Astraa. Omedelbart öster därom ligger den omkring år 1700 uppförda
Scheff l erska egendomen, som i dag går under benamni ngen Spökslottet . På Ti l laus' karta ser man de två pendangbyggnaderna, varav den norra numera ar flyttad
till Skansen medan den södra i alla fall till en del står kvar an idag.
Området ifråga var det kanske kvarntätaste i Stockholm vid den här tiden. Inte
mindre an sju kvarnar har Tillaus markerat i dessa ännu delvis mycket kuperade
trakter. I den norra sluttningen av det som några decennier senare skulle bl i
Observatoriekullen ligger den kvarn, som gick under namnet Spelbomskan. Kvarnen, som naturligtvis låg mycket bra till för vindarna uppe på Brunkebergsåsen, var uppkallad efter en av de forna kvarnägarna, Mårten Spijlbohm. Ett
stycke västerut ligger Lilla och Stora Stampan - ungefär dar Vegagatan idag
U a n i t t u4 Peoua T i l h a - kwrta öve4 Stockholm, dullbotrdad 7737 och u t g i v e n
koppatg4avy4 7 7 3 3 . Ub~e4ve4aa t t no44 i
h till höge&.
4
går fram och där kv Sirius' bebyggelse senare växte upp. Sydväst om dessa
finns ytterligre två kvarnar, Stora Adam och Lilla Eva. Strax öster om den s k
Rörstrandsmuren, på höjden där Dalagatan sedan skulle sprängas fram, ligger
en kvarn som Tillaeus kallar Rörstrandskvarnen. Den skulle senare gå under benämningen Gam1 a Rörstrandskvarnen el ler Li l l a Ti san. I nuvarande Tegnér1 undens
östra del ligger på Tillaeus' karta den s k Barnhuskvarnen, uppkallad efter det
närbelägna Barnhuset, vars mjöl maldes här. Samtliga dessa kvarnar var s k
Kvmnatna i d e t horn p& 1890-;talet blev Tcgn6alunden. T i l l viinatet atiit den
kvatn aum T i ~ l k u ahattcur Raanhuakvcurnen, ~ e d e t m e 4 aGamla Ratnhu~hvatncn, och
til! hage4 den undet 7 7 0 0 - a k l e t ~nena4c huldL uppdufida a h Nya Ratnhuakvmn~n.
Fotot h sannolikt t a g e t a h a x innan k v a a n a t ~ a&&va,v & ~ . n l t i 9 0 .
fotkvarnar, byggda på 1600-talet. Genom sin placering uppe på höjderna kom de
att utgöra mycket påtagliga inslag i gatubilden.
Forna tiders kvarnhantering återspeglas an idag i några av områdets kvartersnamn, som t ex kv Barnhusväderkvarnen och det intilliggande kv Mjölnaren. En
del av kvarteren har bevarat sina namn sedan 1700-talets första hälft. Så
fanns t ex redan på Tillaeus' tid kvartersnamnet Adlern Mindre, Bergsmannen
Större, Stormkransen, Lindansaren, Våghalsen m fl. Flera av dessa namn har emellertid ett något dunkelt ursprung. Hollandargatan, Saltmatargatan, Drottninggatan och Rådmansgatan ar exempel på gatunamn som finns med på Tillaeus'
karta och som levt kvar in i våra dagar medan and.ra av 1700-talets gatunamn
har eriatts av nya. P å 1880-talet, då ett stort antal av Stockholms gator bytte namn, blev t ex Gråbergsgatan Upplandsgatan och Trebackarlånggatan blev
Tegnérgatan. Stora Badstugatan erhöll sitt nuvarande namn, Sveavägen, nar den
breddades och förlängdes 1885.
Neuhaus
panorama och 1870-talet
Heinrich Neuhaus ofta avbildade panorama, som kom till i början av 1870-talet, ger en mycket konkret bild av hur denna del av Stockholm tog sig ut strax
före malmarnas stora utbyggnad under 1800-talets allra sista decennier. Ännu
vid denna tid bär en stor del av det blivande Vasastaden en lantlig prägel med
t ä m l i g e n s m å s k a l i g bebyggelse, s t o r a t r ä d g å r d a r samt p l a n t e r i n g a r och o d l i n g a r
av o l i k a s l a g . I k v a r t e r e n närmast k r i n g A d o l f F r e d r i k s k y r k a h a r bebyggelsen
r e d a n en s t a d s m ä s s i g k a r a k t ä r men j u l a n g r e v ä s t e r u t man r ö r s i g d e s t o l a n t l i g a r e b l i r bebyggelsen.
Sabbatsberg och A t l a s o m r å d e t f i n n s dock i n t e med på
Neuhaus' panorama. Neuhaus hade f ö r a v s i k t a t t å t e r g e h u r s t a d e n s c e n t r a l a del a r gestaltade sig,
v a r f ö r u t k a n t e r som dessa i n t e v a r av så s t o r t i n t r e s s e .
AB A t l a s * v e r k s t ä d e r v a r v i d denna t i d a l l d e l e s nya och ö v e r Sabbatsbergs a g o r
s p r e d s i g de o l i k a f ö r s a m l i n g a r n a s f a t t i g h u s .
Innan 1 8 7 0 - t a l e t var s l u t s k u l l e
aven Stockholms s t a d s nya s t o r a s j u k h u s , Sabbatsbergs s j u k h u s , ha i n v i g t s h a r .
S n a r t s k u l l e området i n t e l a n g r e v a r a " s t a d e n s u t k a n t " .
P å Brunkebergsåsens k r ö n ,
kvarn,
Spelbomskan,
d a r d e t på T i l l a e u s '
1 7 3 0 - t a l s k a r t a s t o d en ensam
l i g g e r sedan 1 7 5 0 - t a l e t Stockholms o b s e r v a t o r i u m . Neuhaus
h a r t i l l och med h u n n i t f å med den å r 1875 f u l l b o r d a d e t i l l b y g g n a d e n på o b s e r v a t o r i e t . Däremot a r i n t e dess n o r d v ä s t r a f l y g e l , som kom t i l l på 1 8 3 0 - t a l e t ,
utsatt.
..
Den t o m t som T i l l a e u s på s i n t i d k a l l a d e "Lundbergs T r a g å r d " a r på
U h n i t 2 u4 Hein4ich Neuhaua,' den tyatze l i t o g t a d e m , panotma övet Stochhulm p i
7870-;talet. F64 Stuchhutm v m 7 8 7 0 - k t e t en b t y t n i n g s t i d , d i atem;taden bötjade tu du4m uch bebyggetaen a t t t met btedde u t a i g ave4 a;tadeu jung64utiga
mmku.
Dtuttninggatan @fin h84xet
Kungdtendgatun
~öde4ut.
T v kw Kungddtenen med d e t
A k SpOkdl!uttet 6 t i n ci4ka
1700 ccCz p i hötnet ka6Qe-t
P Q t i d d d ~ . T h l i g g ~ f i/ 2 ~
Vega, d& Teknidka 7n4t4.tL(teA: . ~ I M # L ~ dkul& uppdi?tu. Litug4adi d t i n l t i 0 0 k l e h mitt.
1 8 7 0 - t a l e t bebyggd - h ä r l å g T e k n o l o g i s k a I n s t i t u t e t och B e r g s s k o l a n . Gatunät e t s e r f o r t f a r a n d e u t som d e t g j o r d e u n g e f ä r 150 å r t i d i g a r e . V i s s e r l i g e n hade p l a n a r b e t e t med u t f o r m n i n g e n av malmarna p å g å t t i n å g o t decennium men någr a p l a n e r v a r ännu i n t e f a s t s t ä l l d a . Odengatan f i n n s f o r t f a r a n d e i n t e o c h i n t e
n e l l e r Dal a g a t a n . S t o r a B a d s t u g a t a n ,
Sveavagens f ö r e g å n g a r e ,
..
a r ännu av samma
d i g n i t e t som s i n a p a r a l l e l l g a t o r .
F l e r t a l e t av de k v a r n a r , som f a n n s på 1 7 0 0 - t a l e t , ä r o c k s å med på Neuhaus- panorama. Såväl L i l l a som S t o r a Stampan s t å r k v a r l i k s o m R ö r s t r a n d s k v a r n e n . Den
s e n a r e k a l l a r Neuhaus f ö r Gamla R ö r s t r a n d s k v a r n e n e l l e r L i l l a T i s a n e f t e r s o m
den r e d a n på m i t t e n av 1 7 0 0 - t a l e t f i c k en granne, den s k Nya R ö r s t r a n d s k v a r nen e l l e r S t o r a T i s a n . Aven B a r n h u s k v a r n e n s t å r k v a r sedan T i l l z u s ' t i d , men
med e p i t e t e t Gamla e f t e r s o m även den f å t t en granne, den s k Nya B a r n h u s k v a r nen. Den k v a r n , som p å 1 7 0 0 - t a l e t k a l l a d e s L i l l a Eva f a n n s e g e n t l i g e n o c k s å på
Neuhaus' t i d - av någon a n l e d n i n g h a r han e m e l l e r t i d u t e l ä m n a t denna. K v a r n e n
S t o r a Adam v a r däremot r e d a n b o r t a .
Den r e v s någon gång d in der 1 8 5 0 - 6 0 - t a l e t
medan Spelbomskan b r a n n ned 1868. Den s t o r a kvarndöden ägde i s å v ä l S t o c k h o l m
som h e l h e t som h ä r på Norrmalm rum u n d e r 1 8 0 0 - t a l e t s s i s t a d e c e n n i e r . Redan
under å r h u n d r a d e t s b ö r j a n hade v ä d e r k v a r n a r n a f å t t en Ö v e r m ä k t i g k o n k u r r e n t i
de
å n g k v a r n a r som e t a b l e r a d e s
f ö r s t a av dem, " E l d k v a r n " ,
i s t a d e n a l lt e f t e r s o m u n d e r 1 8 0 0 - t a l e t .
Den
a n l a d e s r e d a n 1805 på den nuvarande s t a d s h u s t o m t e n
och f l e r kom e f t e r . V i d s e k e l s k i f t e t 1900 v a r s a m t l i g a k v a r n a r i d e t e g e n t l i g a
S t o c k h o l m b o r t a , n å g r a av dem dock å t e r u p p f ö r d a i s t a d e n s o m g i v n i n g a r . H ö j d e r na som k v a r n a r n a hade s t å t t på sprängdes b o r t f ö r a t t lämna p l a t s å t d e t nya
g a t u n ä t e t och den s n a b b t f r a m v ä x a n d e h y r e s h u s b e b y g g e l s e n .
VASASTADEN VAXER FRAM
Lindhagens s t a d s p l a n
De hygieniska och sociala förhållandena på Stockholms malmar var vid mitten av
1800-talet mycket dåliga. Bebyggelsen saknade ännu moderniteter som vatten och
avlopp och trångboddheten var mycket utbredd. Gatorna och granderna var smala
och saknade i allmänhet beläggning. Stora delar av malmarna, bl a det som sedan skulle bli Vasastaden, var fortfarande landsbygd. Man byggde utan att det
fanns några reglerande p1 aner. De miserabla sani tära förhål landena i kombination med en ökande byggnadsverksamhet tvingade till slut stadsfullmäktige att
ti l l sätta en kommitté, som under ledning av justitierådet Albert Lindhagen l ade fram ett förslag till gatureglering av Stockholms malmar år 1866. Grundtanken i förslaget var att med breda tradplanterade gator "i städerna införa landets friskhet och behag" och därigenom skapa drägligare bostads- och levnadsförhål landen för stadens snabbt växande befolkning. De breda gatorna skulle
också möjliggöra bättre kommunikationer och i någon mån hindra elden att vid
stora eldsvådor sprida sig från kvarter till kvarter. Förebilderna hämtades i
Paris, Wien och Berlin.
Förralag titt gULturreglerring i Stockhotm, drrumlagt l866 av en kummitXé underr
ledning av j u ~ t i t i e r r å d e t och a ~ d a ~ u l l m u k t i g e t e d m u t eAlberrt
n
Lindhagen. Förra l a g e t genorn6ö~de~
aldrrig i
h e l h e t . F64 No44malma d e l dantm5ittdea a;tccdaplanen 7879.
Av kommi tterades stadsplaneförslag från 1866 framgår det att den här redovisade delen av det blivande Vasastaden är välförsedd med både breda gator och
parker. Barnhusets gamla kvarntomt föreslås t ex bli park liksom området kring
Observatoriet och delar av Sabbatsbergsområdet. Gatorna delar i stort sett in
hela staden i ett rutnät med idel fyrkantiga kvarter. Genom hela Norrmalm,
från Gustav Adolfs Torg till Brunnsviken, bryter en 72 meter bred esplanad
fram. I öster har den blivande Dalagatan, kantad av grönska, lagts ut.
Det skulle dröja mer än ett decennium, fram till 1879, innan stadsplanen för
Norrmalm faststäl ldes. Förs1 aget hade då genomgått en hel del förändringar efter många och långa diskussioner, nya förslag och motförslag. Den föreslagna
parkmarken i Sabbatsbergsområdet hade t ex både mi nskats och del vi s flyttats
något norrut till det som sedan skulle bli Vasaparken. Barnhusets kvarntomt
låg i den fastställda planen kvar som parkmark. Denna kom tio år senare att
förvandlas till Tegngrlunden. Observatoriekullen, som i realiteten fungerat
som en privat park sedan mitten av 1700-talet, var också utsatt som park om än
något förminskad. Den öppnades för allmänheten kring sekelskiftet. Gatunätet
lades med enstaka undantag ut enligt det ursprungliga förslagets rutnätssystern. Kvarteren söder om Odengatan, mellan Sabbatsberg och Observatoriekullen,
blev emellertid betydligt längre och smalare än det var tänkt från början och
Sveavägen blev inte heller den breda esplanad som framförallt Albert Lindhagen
talade sig varm för - den blev "endast" 42 meter bred. Även Dalagatan minskades i bredd. Stora Gråbergsgatan, sedermera Upplandsgatan, hade i 1870-talets
diskussioner föreslagits bli en bred och trädplanterad huvudled i nord-sydlig
riktning för trafiken till och från Centralen och Tegelbacken. I 1879 års plan
blev den en gata av samma dignitet som traktens övriga gator. Som ett minne av
dessa storvulna tankar framstår än idag den lilla obebyggda tomtremsan i sydvästra hörnet av Upplandsgatan och Rådmansgatan. Grannhuset västerut, Facklan
14, uppfördes som hörnhus redan 1875-76 då man fortfarande var inne på tanken
att dra fram en bred gata här. Odengatan blev i den fastställda planen huvudleden i öst-västlig riktning.
1880-talets intensiva byggande
Stockholm upplevde under 1800-talets senare del en enorm folkökning. Stadens
invånarantal ökade under århundradets tre sista årtionden från 136 000 till
omkring 300 000. Störs* var ökningen under 1880-talet, då antalet stockholmare
ökade från 168 000 till 246 000, en nästan 50-procentig ökning. För Adolf
Fredriks församling var ökningen under 1880-talet ännu större procentuellt
sett. Församlingens befolkning ökade då från omkring 1 8 000 till 40 000. Ef-
Undet 7880-tutet bebyggde~~ t o t adetan av kvanteten A h a ~~ ö d e tom 0denga;tan.
F o t o t v h a n hv Nebutoaam hmud m o t Datagatun och den btivande Vuapanhen.
Fm;tighetetna ta ng^ Odengatum dödta ~ i d a doch i n t e bebyggda an. Foto B 04t i n g , 7890-tutet.
terfrågan på bostäder var givetvis oerhört stor. De centrala delarna av staden
och nedre Norrmalm var fullbyggda varför man bl a sökte sig längre norrut för
att finna mark att bygga på. I och med att stadsplanen fastställts 1879 kunde
byggnadsverksamheten Satta fart och under just 1880-talet nådde den sin kulmen. Varken förr eller senare har det byggts så mycket i staden och detsamma
gäller för just den har redovisade delen av Vasastaden. I och med att man här
huvudsakligen byggde på jungfrulig mark kunde exploateringen ske mycket
snabbt. Närmare 150 fastigheter uppfördes under 1880-talet i denna del av
staden. Flertalet av dem står kvar än idag och sätter därför i allra högsta
grad sin prägel på dessa kvarter (se Karta över fastigheternas byggnadsår, sid
32).
Claes Lundin skrev i Nya Stockholm, som kom ut 1890, om den nya stadsdelen som
växte upp i västra delen av det gamla Norrmalm: "Vasastaden ar ännu en aflägsen och afskild del af Stockholm, men genom sitt höga läge otvifvelaktigt en
af de friskaste." Han beskriver också, om än i mycket korta ordalag, dess bebyggelse. "Hvad som i den stadsdelen i synnerhet förtjänar omnämnas äro de för
den tarfligare medelklassen uppförda byggnader med lägenheter af tre rum och
kök i byggnadskomplexer med fastställd form, dels med hus bygda i form af ett
T, dels genom flyglar som ligga rygg mot rygg och lemna öppet gårdsrum". Det
var således en stadsdel för medelklassen till skillnad från det ungefär samti-
Mjölnuten vid T e g n h lunden. Huaet med Kaxapå
melldab4ihen
K4onan
h h n a n , Mjäi!nmen 3 , ä4 4dag p i - och ombyggt medan
byggnaden 4 Mjölnmen 4
t v ditom it triven. Foto
nanno&iht omhking n e h e l ak~dtet.
Kv
.- ---
da Östermalm,
5
som beboddes av en i huvudsak m y c k e t v ä l b ä r g a d b e f o l k n i n g . Den
t y p av b e b y g g e l s e som L u n d i n b e s k r i v e r v a r v a n l i g i de k v a r t e r som v ä x t e upp
omedelbart
söder
om Odengatan,
t e x k v Nebulosan,
S i r i u s och Karlavagnen.
K v a r t e r som P l a n e t e n , Kometen, S t j a r n f a l l e t , Tuben och A s t r z a b l e v o c k s å näst a n h e l t f u l l b y g g d a under 7 8 8 0 - t a l e t .
Dessa 1 8 8 0 - t a l e t s h y r e s h u s rymde i a l l m a n h e t tam1 i g e n små l ä g e n h e t e r .
Bygg-
n a d s o r d n i n g e n f r å n 1876 maximerade h u s h ö j d e n f r å n t i d i g a r e 4 t i l l 5 vån, d a r t i l l s a t t e s den i d i r e k t r e l a t i o n t i l l g a t a n s b r e d d . E n l i g t den n y a byggnads-
o r d n i n g e n s k u l l e k v a r t e r s h ö r n e n f a s a s f ö r a t t man s k u l l e f å b ä t t r e s i k t , v i l k e t o c k s å genomfördes k o n s e k v e n t i dessa k v a r t e r . O f t a markerades h ö r n e t av
t ex e t t k u p o l - e l l e r a l t a n f ö r s e t t t o r n .
Fasaderna p u t s a d e s i r e g e l och v a r
s y m m e t r i s k t uppbyggda. B o t t e n v å n i n g e n v a r o f t a k r a f t i g t r u s t i c e r a d och f a s a d e n
i övrigt
f ö r s e d d med v å n i n g s l i s t e r
och avslutande gesimser,
p i l a s t r a r och
h ö r n k e d j o r samt o l i k a t y p e r av f ö n s t e r o m f a t t n i n g a r på h u s e t s o l i k a v å n i n g a r .
P o r t a l e r n a f ö r s å g s med s k u l p t e r a d d e k o r . Nyrenässansen v a r s t i l e n f r a m f ö r andr a . Många av dessa f a s a d e r h a r u n d e r å r e n s l o p p f ö r e n k l a t s och f ö r v a n s k a t s medan a n d r a h a r b e v a r a t s i n u r s p r u n g l i g a k a r a k t ä r m y c k e t v a l . Har f i n n s an i d a g
en d e l g a t u p a r t i e r som i m y c k e t hög g r a d p r ä g l a s av 1 8 8 0 - t a l e t s h y r e s h u s b e byggelse,
t ex Vegagatans v ä s t r a s i d a ,
Upplandsgatan m e l l a n O b s e r v a t o r i e g a t a n
och Odengatan samt K u n g s t e n s g a t a n m e l l a n D a l a g a t a n och U p p l a n d s g a t a n .
I dessa 1 8 8 0 - t a l e t s byggnader m ö t e r v i en r a d a r k i t e k t e r som t ex b r ö d e r n a
A x e l o c h H j a l m a r K u m l i e n , C a r l K l e i t z , A E Melander och A G F o r s b e r g . A l f r e d
H e l l e r s t r ö m r i t a d e o c k s å en d e l hus h a r , i s å v ä l k v P l a n e t e n som k v S i r i u s . De
a l l r a f l i t i g a s t e a r k i t e k t e r n a v a r k a n s k e G A F r i s t e d t o c h Oskar E r i k s s o n . G A
F r i s t e d t r i t a d e b l a s a m t l i g a hus i k v M j ö l n a r e n . F ö r n å g r a av dessa v a r han
..
aven b y g g h e r r e och byggmästare.
M j ö l n a r e n 1,
2,
3 o c h 4 hade u r s p r u n g l i g e n
r i k t a r t i k u l e r a d e o c h med v a r a n d r a samkornponerade f a s a d e r . I d a g a r byggnaden å
Mjölnaren 4 riven och ersatt av ett nytt hus medan Mjölnaren 3 ar pä- och ombyggd. Endast Mjölnaren 1 och 2 har bevarat sina ursprungliga fasader. Fristedt ritade också hyreshus i kv Tuben, Kikaren och Facklan. Oscar Eriksson
signerade ritningarna för byggnaderna å fastigheterna Kungsbacken 5, 6, 7, 8
och 9. Byggherre och tillika byggmästare för samtliga var Hjalmar Wahlén. Det
var hela södra delen av kvarteret som samtidigt, 1882-85, på detta satt gavs
en enhetlig gestaltning i nyrenassans. Ursprungligen var fasaderna kladda med
formpressat rött tegel med putsade bottenvåningar och rik putsdekor. Byggnadskomplexet ar intressant också för att det idag endast ar ett av husen,som - an
så länge - bevarat sin fasadutformning sedan byggnadstiden, naml igen Kungsbacken 8 på hörnet Tegnérgatan/Drottninggatan. Har kan man se hur några ursprungligen i stort sett identiska byggnader genom påbyggnader, fasadhyvlingar
och andra förändringar mer eller mindre fråntagits sin 1880-talskaraktar.
Alla hus från denna tid var inte arkitektritade utan många uppfördes efter osignerade ritningar . Byggherren, som många gånger var byggmästare ti l l professionen och byggde sitt hus i rent spekulationssyfte, uppträdde ibland som arkitekt men då signerade han sällan sina ritningar. Uppemot ett femtiotal av de
1880-talshus som idag finns kvar uppfördes under dylika förutsättningar. Som
ett resultat av 1870-talets svåra bostadsbrist uppstod i syfte att uppföra
billiga bostäder för arbetarklassen också en rad bostadsföreningar i Stockholm. Exempel på bostadsföreningar som stått som byggherrar i denna del av Vasastaden ar Bostadssallskapet Stockholm, som lat uppföra en rad hus i kv Astraa samt Bostadsföreningen Enigheten resp Kronan, vilka lat bygga hyreshus i
i kv Planeten resp Sirius.
Det ar således under 1880-talet som denna del av Vasastaden antar sin form, en
form som lever kvar in i våra dagar. De tillskott som skett sedan dess utgör
en mycket liten del av den totala bebyggelsen och ska därför endast har i
korthet beröras. Bland 1890-talets hyreshus i området kan t ex namnas den rad
av hus som vetter mot Odengatan i kv Nebulosan, Sirius och Karlavagnen. Tillsammans bildar de en fasadrad i 1890-talstappning langs Odengatans södra sida
mellan Vasaparken och Odenplan. Arkitekter var har bl a Ullrich & Hallquisth
och Dorph & Höög. Under 1900-talets två första decennier uppfördes har endast
ett fåtal hus - i kv Kikaren och Kungsbacken. Inte heller under 1920-talet
byggdes det särskilt mycket har, då ju denna del av Vasastaden redan i stort
var fullbyggd. I kv Våghalsen och Stormkransen på Sveavagens västra sida uppfördes emel lertid en del byggnader under 20-talet. Under detta årtionde ti l l kom aven Atlasområdet samt många av traktens institutioner, vilka emellertid
behandlas i separata kapitel. Den bostadsbebyggelse, som kommit till efter
1920-talet ar till större delen resultatet av de senaste decenniernas rivningar. Det ar framförallt den rikt förekommande 1880-talsbebyggelsen som fått
lämna p l a t s f ö r n y b e b y g g e l s e av o l i k a k a r a k t ä r . T r o t s d e t t a a r d e t 1 8 8 0 - t a l e t s
som an i d a g p r ä g l a r området.
Som e t t minne f r å n t i d e n f ö r e d e t sena 1 8 0 0 - t a l e t s e x p a n s i o n s t o d l ä n g e den
småskal iga och lit e t la n t l iga t r ä b e b y g g e l sen längs n o r r a d e l en av S a l t m a t a r g a t a n k v a r . F ö r s t n a r H a n d e l s h ö g s k o l a n s k u l l e byggas och man b ö r j a d e p l a n e r a f ö r
d e t n y a s t a d s b i b l i o t e k e t s o m g i v n i n g a r p i 1 9 2 0 - t a l e t r e v s denna b e b y g g e l s e . En
lit e n g å r d s a n l a g g n i n g li g g e r an i d a g k v a r n e d a n f ö r O b s e r v a t o r i e k u l l e n s ö s t r a
s l u t t n i n g och påminner om ä l d r e t i d e r s Stockholm.
Vasastaden f å r s i t t namn
Under 1 8 8 0 - t a l e t s
i n t e n s i v a byggnadsverksamhet g i c k d e t b l i v a n d e Vasastaden
f o r t f a r a n d e under benämningen Norrmalm. F ö r s t o m k r i n g 1890 u p p s t o d Vasastaden
som stadsdelsnamn. S a n n o l i k t i n s p i r e r a d e s namngivningen av Vasagatan, som f i c k
s i t t namn v i d den s t o r a n a m n r e v i s i o n e n 1885. F r å n Vasagatan nådde man j u den
s ö d r a d e l e n av v ä s t r a Norrmalm,
d a r h y r e s h u s e n nu v ä x t e upp som svampar u r
Den nminxixdaaktiga, nC%xixn Lantliga bebyggelaen Langn nonnu delen av SaLtmut m g a f u n ntod k v m i n p i 1920-;tcLLet. Byggnaden Cungnt t v p i datot i n g i n i den
liLLa gindnanluggning, nom idag Liggen k v m n-tzax vihten om HandelnhögnkoLan.
Foto Oncm tieimen 1 9 0 6 .
jorden.
Den t i d i g a r e c i t e r a d e C l a e s L u n d i n s k r e v å r 1890 om den s n a b b t f r a m -
växande s t a d s d e l e n : "Nar Vasagatan kommer a t t f o r t s a t t a s genom en u p p f a r t s v ä g
t i l l Vasastaden,
f å r i c k e b l o t t gatan,
u t a n h e l a den nämnda,
mycket s t o r a
s t a d s d e l e n s t ö r r e b e t y d e l s e an n u . " Kanhända v a r d e t t a f ö r s t a gången som Vasas t a d e n omnämndes i s k r i f t .
Det s k u l l e e m e l l e r t i d d r ö j a l ä n g e , f r a m t i l l 1926,
i n n a n O v e r s t å t h å l l a r a m b e t e t o f f i c i e l lt f a s t s t a l l d e s t a d s d e l s n a m n e t . Då v a r Vas a s t a d e n e t t sedan f l e r a d e c e n n i e r t i l l b a k a v a l k a n t begrepp, a n v ä n t i n t e b a r a
av v a s a s t a d s b o r n a s j ä l v a u t a n av a l l a s t o c k h o l m a r e .
SABBATSBERG
-
FOR F A T T I G A OCH SJUKA
I närmare 250 å r h a r S a b b a t s b e r g v a r i t en l i t e n e n k l a v i staden, f ö r gamla och
f a t t i g a men också f ö r s j u k a . Det an i d a g k l a r t avgränsade området a r u p p k a l l a t
e f t e r v i n s k a n k e n V a l e n t i n Sabbath, som 1709 k ö p t e de s y d ö s t r a d e l a r n a av R ö r s t r a n d s agor.
Den manbyggnad som Sabbath l a t bygga å t s i g och de karpdammar
som han a n l a d e h a r a r som t i d i g a r e nämnts u t s a t t a på T i l l a e u s ' k a r t a f r å n 1730t a l e t . Sabbath dog r e d a n 1720 och e f t e r en r a d agobyten a v y t t r a d e s egendomen
t i l l Stadens f a t t i g h u s d e l e g e r a d e å r 1751. Man hade n ä m l i g e n r e d a n på 1 7 3 0 - t a -
l e t b e s l u t a t a t t s t a d e n s f ö r s a m l i n g a r s k u l l e i n r ä t t a egna f a t t i g h u s ,
o c k s å skedde r u n t om i s t a d e n .
vilket
F ö r N i k o l a i f ö r s a m l i n g i Staden inom b r o a r n a
v a r p r o b l e m e t a t t den egna f ö r s a m l i n g e n v a r h e l t f u l l b y g g d v a r f ö r man l e t a d e
e f t e r mark i s t a d e n s u t k a n t . S a b b a t s b e r g s a g o r b e f a n n s t i l l s l u t v a r a l ä m p l i g a
och 1756 s t o d d e t s k N i c o l a i h u s e t f ä r d i g t a t t t a emot o m k r i n g 2-300 f a t t i g h j o n . Sabbaths gamla huvudbyggnad, som t i l l a t t b ö r j a med u t n y t t j a d e s som l o gement f ö r h j o n e n , byggdes 1760 om t i l l k y r k a , v i l k e t den f u n g e r a r som an idag.
N i c o l a i h u s e t och k y r k a n k o m p l e t t e r a d e s p å 1 8 0 0 - t a l e t med d e t hus som i d a g k a l l a s K l a r a h u s e t , v i l k e t f ö r l a d e s ö s t e r och s ö d e r om dessa. K l a r a h u s e t u p p f ö r d e s
f ö r Klara församlings f a t t i g h j o n
1812-14.
1870 b e s l ö t s t a d s f u l l m ä k t i g e a t t
k o n c e n t r e r a s t a d e n s a l l a f a t t i g h u s med u n d a n t a g f ö r Södermalms t i l l j u s t Sabb a t s b e r g . Dar f a n n s r e d a n en f u n g e r a n d e f a t t i g v å r d och de gamla f a t t i g h u s e n
v a r ännu omgivna av å k r a r ,
tobaksfalt
och t r ä d g å r d a r ,
d a r man kunde bygga
f r i t t . 1870-72 u p p f ö r d e s så d e t s k A d o l f F r e d r i k s h u s e t f ö r de f a t t i g a inom
A d o l f F r e d r i k s f ö r s a m l i n g samt Johanneshuset f ö r Johannes f ö r s a m l i n g s f a t t i g hjon.
De t v å byggnaderna u p p f ö r d e s e f t e r samma r i t n i n g a r
-
u t f ö r d a av P U
Stenhammar - och l a d e s m i t t e m o t v a r a n d r a som pendanger i områdets n o r r a d e l .
Vid sekel s k i f t e t
'-
n a r S a b b a t s b e r g s F a t t i g h u s b y t t e namn t i l l Alderdomshem
l e v d e o m k r i n g 1000 gamla inom området.
-
F ö r u t o m de h a r b e s k r i v n a byggnaderna
Stackhoi'm a e t t 6itå~.Sabbaabeag underr ltiOO-ta4ef. I ~ O t g t u ~ ddee~t åt 1756
upp6 ösda 4atGghunet 6 6 t Nikotac 6 ökaamfing , t h t i g g e a Kung4hofme~. Ttortn ny .ti.Ptciho;tA: och arzdta i i ö l r u n d a i ~ g a n inom AatfighuaomtådeR han maM j u t v i d d e t
gamta Nicu!?aiizun~tt;& et-t i v i t t y c h av Czus d e t niig ut i Sabbaabelrg undea AaZ-
figlzuacpoken
. Litog~adi.
fanns d e t g i v e t v i s en r a d k o m p l e t t e r a n d e byggnader - kok, badhus, g r a v k a p e l l ,
s y s s l o m a n s b o s t a d m m. Sedan 1 9 4 0 - t a l e t h a r Sabbatsbergs Alderdomshem u t o k a t s
med s å v a l n y t t vårdhem som pensionarshem, "Nya hemmet", och de gamla f a t t i g h u sen h a r b y g g t s om. Några av byggnaderna anvands i d a g f o r k o n t o r s a n d a m å l .
Redan 1734, s å l e d e s i n n a n d e t a l l r a f ö r s t a f a t t i g h u s e t u p p f ö r d e s på Sabbatsb e r g , hade man t a g i t upp en h a l s o k a l l a h a r . Den f i c k sedermera namnet Sabbatsb e r g s H ä l s o b r u n n e l l e r S u r b r u n n . De f ö r s t a å r t i o n d e n a u t n y t t j a d e s i n t e k a l lan
i någon h ö g r e g r a d men f a t t i g h u s d i r e k t i o n e n v a r mycket angelägen a t t f å i g å n g
b r u n n s d r i c k n i n g e n . Många av de gamla o c h f a t t i g a som kom t i l l S a b b a t s b e r g v a r
j u o c k s å s j u k a och h ä l s o b r u n n e n b l e v en v i k t i g d e l i f a t t i g v å r d e n s verksamhet.
Man byggde e t t brunnshus och 1765-67 u p p f ö r d e s e t t värdshus t i l l s t o r d e l bek o s t a t av b r u n n s g ä s t e r n a s j ä l v a .
V ä r d s h u s e t f i c k senare namnet K a t a r i n a h u s e t
och kom a t t användas både som k o l e r a s j u k h u s och som s j u k h u s p r o v i s o r i u m i n n a n
d e t n y a s j u k h u s e t t o g s i b r u k . Det f a n n s också e t t b r u n n s l a s a r e t t samt f ö r
gästernas
förströelse
brunnsverksamheten a r
en k ä g e l b a n a .
S a m t l i g a byggnader
som u p p f ö r d e s
idag borta förutom det s k Katarinahuset.
för
Trots a t t
k a l lå d e r n skadades a l lv a r 1 ig t n a r man sprängde f ö r d e t s t o r a gask1 o c k e b y g g e t
på 1 8 8 0 - t a l e t h a r b r u n n s d r i c k n i n g f ö r e k o m m i t h ä r i n i v å r egen t i d .
Det tedde sig sannolikt naturligt att förlägga stadens nya stora sjukhus till
det ännu till stora delar obebyggda området vid Sabbatsberg. 1870 utlystes en
arkitekttävling, som vanns av den unge Ernst Abraham Jacobsson. Sjukhuset togs
i bruk 1879. Med sina 340 sängplatser var det då Sveriges största sjukhus.
Al l t eftersom utökades anläggningen med en rad o1 i ka byggnader såsom operationshus, isoleringsbyggnad och paviljong för bröstsjuka. 1913 utvidgades
sjukhuset så att antalet platser fördubblades, då med Gustaf Wickman som arkitekt. Några år tidigare hade Wickman ritat en sjukhusbyggnad, som än idag står
kvar inom området (tillbyggd på 1920-talet), nämligen ögon- och öronkliniken.
Röda Korsets sjuksköterskeskola uppfördes på mitten av 1920-talet i tidstypisk
klassicism och även under 1930- och 40-talet utökades sjukhusets byggnadsbestånd med olika laboratorier, kvinnoklinik etc. Omkring 1970 revs såväl samtliga byggnader från den äldsta sjukhusepoken som flertalet av de Wickmanska
tillbyggnaderna från 1910-talet. De ersattes av en modern sjukhusanlaggning
med närmare 500 platser. I detta sammanhang bör även nämnas Eastmaninstitutet,
som ligger norr om själva sjukhusområdet. På 1930-talet uppfördes detta tandvårdsinstitut "till gagn för det uppväxande slaktet". Det var den förmögne industrimagnaten George Eastman - grundare av bl a Kodak - som donerade pengar
till denna byggnad, därav namnet.
Sabbat~be4gonya o jukhuo . S jukhuoet upp6 h d e o e n l i g t d e t o k pavil jongoyotemet
med en a d m i n i o ~ a t i o n o b y g g n a d ,en ekonomibyggnad oumt oex t v i v i n i g a vi/rdpavi.tjonget nom oiilneme.thn va4 6Citbundnu av t u c k t a g i n g m . U4 Katende4n Svea l b7 9 .
Sabba~be4gnhtochan,
upphöad
1883-85. Bygget annågh hum e t t
av d e m a t r h t i g u t e byggena i
Stockhatm v i d denna t i d och agn a d e ~ d t a 4 uppmatrh~amhet. U 4
T i l l Sabbatsbergs h i s t o r i a h ö r aven g a s k l ~ c k a noch gas- och v a t t e n l e d n i n g s v e r k e t s s t o r a kontorskomplex langs Torsgatan.
Eftersom Sabbatsbergsklockan var
den f ö r s t a g a s k l o c k a n som byggdes i s t a d e n s egen r e g i u t l y s t e s en a r k i t e k t t a v l i n g för
a t t e r h å l l a b a s t a m ö j l i g a u t f o r m n i n g av d e t t a kommunala s t o r b y g g e .
F ö r s t e p r i s t a g a r e n , A W Bergström,
tagaren,
f i c k dock se s i g d i s t a n s e r a d av t r e d j e p r i s -
den unge V a l f r i d K a r l s s o n . Den j ä t t e l i k a g a s k l o c k a n t o g s i b r u k som-
maren 1885 och v a r i f u n k t i o n anda f r a m t i l l 1953. 1970 r e v s den t r o t s många
protester.
På dess p l a t s l i g g e r
idag e t t val
p l a n e r a t bostadskomplex f r a n
1970-talets s i s t a år.
S t r a x ö s t e r om g a s k l o c k a n u p p f ö r d e s u n d e r 1 9 0 0 - t a l e t s a l l r a f ö r s t a å r gas- och
vattenledningsverkets s t o r a kontorskomplex.
( f a s a d e r ) och G F r u m e r i e och A A h l s e l l
A r k i t e k t e r v a r F e r d i n a n d Boberg
( p l a n e r och i n r e d n i n g ) .
Fasaden mot
B a r n h u s v i k e n med s i n a s i l h u e t t s k a p a n d e t o r n h u v a r a r i s t o r t s e t t i n t a k t medan
i n t e r i ö r e n i huvudsak a r ombyggd.
p e r s o n a l m a t s a l ),
styrelse-
Den gam1 a g a s v e r k s e x p e d i t i o n s h a l l e n ( i d a g
och d i r e k t ö r s r u m m m b e v a r a r e m e l l e r t i d s i n u r -
s p r u n g l i g a u t f o r m n i n g i en d e t a l j r i k och d e k o r a t i v j u g e n d s t i l . Byggnaderna anvands an i d a g som k o n t o r f ö r s t a d e n s gas- och v a t t e n v e r k .
N o r r om Sabbatsbergsområdet b r e d e r Vasaparken u t s i g med Odengatan som g r a n s
mot n o r r . Det v a r 1898 som Vasaparken e l l e r S a b b a t s b e r g s p a r k e n som den då k a l l a d e s b ö r j a d e i o r d n i n g s t a l las. G r ä s m a t t o r och g i n g v a g a r l a d e s u t och t r a d och
buskar planterades.
Ar 1900 v a r den ö s t r a d e l e n av p a r k e n k l a r med b l a e n
s t o r gräsbevuxen i d r o t t s p l a n . Under a n d r a v ä r l d s k r i g e t u t n y t t j a d e s denna,
lik-
som många a n d r a g r ä s p l a n e r , f ö r p o t a t i s o d l i n g . 1931 kom den s t o r a p1 askdammen
t i l l och 1938-39 u p p f ö r d e s m u s i k e s t r a d e n , som p l a c e r a d e s d a r en m u s i k p a v i l j o n g
legat alltsedan 1910-talet.
VETENSKAPENS OCH KUNSKAPENS KVARTER
I kvarteren kring Observatoriekul len har en lång rad inst i tut ioner av vetenskaps- och undervi sni ngskaraktär sam1 ats under århundradenas lopp. Den första
av dem, Stockholms Observatorium, uppfördes på initiativ av Vetenskapsakademien efter ritningar av Carl Hårleman. Det förlades till stadens dåvarande utkant, högt uppe på Brunkebergsåsens höjd för att erhålla basta möjliga sikt
för observationerna. Huset invigdes 1753, strax efter Hårlemans död. 1875
byggdes den gamla observatoriebyggnaden till norrut och fick strax därpå en ny
vridbar tornhuv. Stadsbebyggelsen, trafikbuller och stadens l jus kom så småningom att försämra observationsmöjligheterna så till den grad att man 1931
tvingades flytta verksamheten ut till Saltsjöbadens nya observatorium. Sedan
dess har lokalerna utnyttjats för universitetets rakning. Nu står byggnaden
inför ombyggnad för att hysa ett vetenskapshistoriskt museum. Observatoriets
verksamhet har gett namn åt många av de kvarter som växte upp i trakten under
1800-talets sista årtionden, t ex Planeten, Kometen, Sirius, Karlavagnen, Kikaren och Stjärnfallet.
I kv Vega, inte långt från observatoriet, uppfördes på början av 1860-talet
Teknologiska Institutet, sedermera Tekniska Högskolan. Omedelbart norr därom
lades Bergsskolan,som år 1869 f lyttade sin undervisning från Falun till Stockholm och som senare kom att slås ihop med Tekniska Högskolan. Arkitekt till
båda dessa byggnader var den vid den tiden ledande F W Scholander. Både Teknologiska Institutet med sin långa huvudlänga langs Drottninggatan och Bergsskolan ar uppförda i nyrenässans och indragna ett gott stycke från gatan med förgårdar framför, vilket ger gatupartiet en speciell prägel. Inom kvarteret har
senare ett par nya byggnader kommit till - kemiska institutionens laboratorium
på 1890-talet resp zootomi ska institutionen på 50-talet.
Stockholms gamla obae4vatokium. Bilden visarr obse4vato4iebyggnadena natd6 u a d i s i n u4sptungtiga
g e s a l t n i n g Landea a l l a u
664stu t ~ 6 t b a l l o n g med en
k a t t iiom pmsage4ane håll
j u s t på uLt s k i c k a
upp. Uaigne4at kopparrstick
.
1784.
På andra sidan Drottninggatan utgörs numera hela kv Kungsstenen av bebyggelse,
som utnyttjas av universitetet . Stockholms Högskol a, som grundades 1878, i nrymdes till att börja med i en rad provisoriska lokaler runt om i staden men
behovet av en egen byggnad växte snart fram. I norra delen av kv Kungsstenen,
vid Observatoriekullens fot, byggdes 1907-09 den första egna högskolebyggnaden
efter arkitekten Victor Bodins ritningar. I de tidigaste förslagen utgjorde
den nya byggnaden endast en liten del av en stor anläggning - det nya huset
var den norra flygeln i en helt symmetriskt uppbyggd högskoleanlaggning, dar
man förutsatte att det s k Spökslottet från omkring 1700 skulle rivas. Dessa
storvulna p1 aner real iserades emel lertid aldrig. Nar Stockholms Högskol a på
1920-talet genom arv och köp kom över Spökslottet var det inte längre tal om
att riva huset utan det togs i bruk efter vissa ombyggnader. Såväl den gamla
malmgården som den ursprungliga ekonomibyggnaden söder därom utnyttjas an idag
av Stockholms universitet. Ekonomibyggnaden norr därom - under slutet av 1800talet kand som Petissan, kafglokal frekventerad av bl a grannskapets många
teknologer - revs emellertid redan för att lämna plats åt den nya högskolebyggnaden. Petissan återuppfördes på Skansen, där lokalen an idag fungerar som
kafé.
På mitten av 1920-talet uppfördes de juridiska och humanistiska fakulteternas
nya byggnad, senare kallad Juridicum (numera kulturgeografiska institutionen),
med en stor och imposant tempelgavel mot Drottninggatan i söder. Även interiören fick en utformning i för tiden typisk klassicerande stil. Arkitekt var
Erik Lallerstedt, som samtidigt stod för ombyggnaden av det ovan nämnda Spökslottet. Ursprung1 igen var det tänkt att också Studentkåren skulle få lokaler
i den nya byggnaden men därav blev intet. Studentkåren fick vänta i tio år innan de på Hol landargatan fick en egen byggnad, strax intill Spökparken. Arkitekt till detta kårhus, utformat i funktionalistisk anda, var Paul Hedqvist,
som senare kom att rita en hel del byggnader för universitetets rakning. Samtidigt som universitetets juridiska och humanistiska fakulteter fick sin byggnad väster om Observatoriekullen uppfördes nedanför dess sydöstra sluttning
Handelshögskolan. Den nästan litet lantliga låga bebyggelsen som envisats med
att ligga kvar har - trots stenstadens framväxt alldeles inpå knutarna och
stora gatugenombrott som sveavägen alldeles runt hörnet - revs nu till förmån
för detta ekonomernas lärosäte. Ivar Tengboms Handelshögskola ar uppförd i en
stram .nyklassicism med en kupolförsedd flygel med aula och bibliotek, vars
runda rumsform avtecknar sig i fasadens utbuktning mot norr. Byggnaden byggdes
till på 1970-talet.
I Observatoriekullens nordöstra hörn uppfördes ungefär samtidigt Stockholms
Stadsbibliotek eller huvudbiblioteket som det numera kallas, invigt 1928. Ar-
Stockhu.em/s /stadabib&iuteb
htån aiSde4 med den atotru
plccnhdammen i 6iStrgtunden.
Foto 1 9 3 8 .
k i t e k t t i l l denna både på s i n t i d o c h i v å r egen t i d mycket o m s k r i v n a byggnad
ä r Gunnar Asplund.
Det u r s p r u n g l i g a f ö r s l a g e t s f a s a d e r påminde i mycket om
H a n d e l s h ö g s k o l a n s f a s a d mot Sveavxgen, som s a m t i d i g t h ö l l på a t t vaxa f r a m på
Tengboms r i t b o r d . Under p r o j e k t e t s gång f j ä r m a d e s byggnaden a l l t mer och mer
f r å n den t r a d i t i o n e l l a k l a s s i c i s m e n . De l å g a a f f a r s l a n g o r n a n ä r m a s t g a t a n , som
s t o d f ä r d i g a 1928 v a r t i l l s i n f o r m r e n t f u n k t i o n a l i s t i s k a .
Såväl e x t e r i ö r som
i n t e r i ö r h a r i s t o r t b e v a r a t s i n u r s p r u n g l i g a u t f o r m n i n g och många av de möb-
le r ,
lampor och i n r e d n i n g s d e t a l j e r som Asp1 und också r i t a d e f inns k v a r idag.
Den monumentala b i b l i o t e k s b y g g n a d e n r a k n a s i d a g som e t t av den moderna svenska
a r k i t e k t u r e n s huvudverk.
Det v a r också Asplund som s t o d f ö r omdaningen av m i l j ö n m e l l a n b i b l i o t e k e t och
H a n d e l s h ö g s k o l a n . M e l l a n de t v å i n s t i t u t i o n e r n a l a d e s en s t o r plaskdamm, man
p l a n t e r a d e t r a d och a n l a d e små b a c k a r , som p o r l a d e n e r f ö r O b s e r v a t o r i e k u l l e n .
Såväl A s p l u n d som L a l l e r s t e d t engagerade s i g i f r å g a n om h u r O b s e r v a t o r i e k u l I flera förslag
l e n s omgivningar s k u l l e b l i e t t "Stockholms Q u a r t i e r L a t i n " .
hade man l a g t en s t o r och mycket dominerande högskolebyggnad
-
e t t kunskapens
j a t t e t e m p e l - uppe på O b s e r v a t o r i e k u l l e n s k r ö n . Nedanför s k u l l e en r a d byggnader l i g g a
-
en d e l fanns d a r j u r e d a n . O b s e r v a t o r i e t t r o n a r än i d a g ensamt up-
pe på k u l l e n men n o r r därom, l a n g s Odengatan, kom en r a d högskolebyggnader a t t
u p p f ö r a s . De b i o k e m i s k a och s o c i a l v e t e n s k a p l i g a i n s t i t u t i o n e r n a f ö r l a d e s d i t ,
båda u p p f ö r d a o m k r i n g 1930 e f t e r E r i k L a l l e r s t e d t s r i t n i n g a r och bakom J u r i d i cum byggdes i n s t i t u t e t f ö r o r g a n i s k kemi o b i o k e m i 1938. På 5 0 - t a l e t p l a c e r a des o m e d e l b a r t v ä s t e r om s t a d s b i b l i o t e k e t P a u l H e d q v i s t s H u m a n i s t i s k a b i b l i o t e k , v i l k e t b l e v den s i s t a högskolebyggnaden i t r a k t e n . Nar Stockholms Högskol a f ö r s t a t l i g a d e s och b l e v Stockholms U n i v e r s i t e t 1960 hade man r e d a n b e s l u t a t
a t t f l y t t a u t u n i v e r s i t e t e t t i l l F r e s c a t i . I s t ö r r e d e l e n av de byggnader som
h a r h a r b e h a n d l a t s pågår dock an i d a g u n d e r v i s n i n g på u n i v e r s i t e t s n i v å .
ATLAS - FRAN VERKSTADER T I L L HYRESHUS
A t t u ' ve~thatudetrpå 7870tutet.
Konto&abyggnaden
med aina Btaggp4ydda toan
och den ~ t o 4 u p 0 4 t ~ t ~ n
uppOU4deb edte4 airhitekn
Axel Kumtien~ &itningair . U 4 Ny 1tluafie4ud
Tidning 7 t i 7 4 .
Den mark,
som i d a g u t g ö r s av d e t s k A t l a s o m r å d e t ,
o m e d e l b a r t s ö d e r om S : t
E r i k s p l an, h ö r d e u r s p r u n g 1 igen t i l l R ö r s t r a n d s egendom. 1873 k ö p t e d e t då a l ld e l e s n y b i l d a d e AB A t l a s marken ö s t e r om nuvarande S : t
Eriksgatan f ö r a t t
" t i l l v e r k a e l l e r i n k ö p a samt f ö r s ä l j a a l l s l a g s m a t e r i e l f ö r j ä r n v ä g a r s byggande och t r a f i k e r a n d e samt f ö r sådana ändamål a n l ä g g a behöv1 i g a v e r k s t ä d e r n .
Redan i begynnelsen v a r A t l a s d e t s t ö r s t a v e r k s t a d s f ö r e t a g e t i l a n d e t och i
s a m t i d a i n d u s t r i r e p o r t a g e r o s a d e s a n l ä g g n i n g e n f ö r s i n r y m l i g h e t och moderna
u t r u s t n i n g . E f t e r ungefär e t t halvsekel
,
1925, b ö r j a d e AB A t 1 as D i e s e l som f ö -
r e t a g e t då h e t t e f l y t t a u t s i n verksamhet t i l l S i c k l a i Nacka.
Så s n a r t de s i s t a r e s t e r n a av de gamla v e r k s t a d s b y g g n a d e r n a v a r b o r t a i n l e d d e s
en i n t e n s i v byggnadsverksamhet h ä r . Redan 1926 hade s t a d s p l a n e n f ö r d e t n y a
bostadsområdet f a s t s t ä l l t s .
"Där man v a n t s i g a t t f r å n de omgivande g a t o r n a
se ned i en f r å n a l l t r a f i k f r e d a d och e n d a s t av en o r e g e l b u n d e n s a m l i n g i n d u s t r i b y g g n a d e r upptagen och f r å n o m g i v n i n g e n h e l t i s o l e r a d d j u p sänka, s a t t e s
nu spadarna i j o r d e n och i n v a s i o n e n b e g y n t e av k ä r r o r och d r a g a r e och a r b e t s m a s k i n e r och av b y g g n a d s f a c k e t s f o l k i s t o r t a n t a l " kunde man l ä s a i byggnadsnämndens å r s b e r ä t t e l se f ö r å r 1926. Under 1 9 2 0 - t a l e t s s i s t a å r u p p f ö r d e s omk r i n g e t t f e m t i o t a l hus i mycket r a s k t a k t h ä r . Många b y g g h e r r a r v a r s i n egen
a r k i t e k t och byggmästare medan a n d r a a n l i t a d e kända a r k i t e k t e r som Höög &
M o r s s i n g , K n u t N o r d e n s k i ö l d , P a u l H e d q v i s t , John ö s t l i h n och Bocander & Cronv a l l , som t i l l s a m m a n s r i t a d e e t t t j u g o t a l hus h ä r .
A t l a s o m r å d e t v a r e t t f ö r s i n t i d mycket h å r t e x p l o a t e r a t område. På g r u n d av
h ö j d s k i l l n a d e n m e l l a n de angränsande g a t o r n a ,
S:t
E r i k s g a t a n och T o r s g a t a n ,
och bostadsområdet i s i g kunde h ö j d e n i samma hus v a r i e r a
m e l l a n 6-9 vån o c h
Atk?anam&ådet växte upp unde4 någtra intenniva å4 på
s t u t e t av 1920-tulet. tlusen [ängs S : t E4iknga;tCLn
och To4sga;tCLn uppliöades
dö4at, d i t p å dötjde husen
nhrnant vaXZnet.Fota 7 9 2 0 t u l e h s i n t u ch.
gårdarna var i allmänhet små. Husen rymde också mycket små lägenheter - en
vanlig lagenhetstyp var på 1 rum med kokvrå och sovalkov. Atlas lär på sin tid
ha varit innerstadens tätast bebodda område. På tre stallen finns det - bakom
stora portaler - trappförbindelser mellan de högre belägna och starkt trafikerade gatorna och de nedanför liggande små lokalgatorna. I området upplever man
..
an idag ett lugn och en ro, som ar ovan1 ig mitt i en storstad. De många små
förgårdarnas grönska bidrar till trevnaden. Numera ar det i stort sett endast
kvartersnamnen - Loket, Tendern och Pistongen - samt gatunamnen, som minner om
den industri som tidigare låg har. I flera av hyreshusens entreer finns också
dekorativa målningar som på olika satt anspelar på områdets historia. I Loket
23, 37 och 38 finns det t ex väggmålningar med motiv från det gamla och det
nya At l asområdet.
I kv Kolven, alldeles intill järnvägen, uppfördes 1929-30 den s k Atlashallen
som rymde tennishall, verkstad och garage. Arkitekter var Höög & Morssing.
Byggnaden ar den enda som rivits i 1920-talets Atlasomrade. Den revs emellertid endast till en del - dagens kontorsbyggnad i Kolven 3 uppfördes naml igen
ovanpå Atlashallens kallare. Namnas bör i detta sammanhang också det s k Bonnierhuset. Det uppfördes omedel bart öster om At1 asområdet under s1 utet av
1940-talet med Ivar och Anders Tengbom som arkitekter och Olle Engkvist som
..
byggmästare. Byggnadens kontor ar förlagda till den höga huskroppen medan
tryckeri m m är grupperade i låga byggnadsvolymer däromkring. Kvartersnamnet,
Lokstallet, härrör från det lokstall som tidigare legat har.
Suzanne Lindhagen
KALLOR OCH LITTERATUR
Arki v
Byggnadsnämndens a r k i v , S t o c k h o l m .
B y g g n a d s s t y r e l s e n s a r k i v , Stockholm.
Stockholms s t a d s a r k i v .
Stockholms stadsmuseums a r k i v .
..
O v r i g a k ä l l o r och l i t t e r a t u r
Allberg, J
Norrmalmsboken. S t o c k h o l m 1985.
Ambrosi a n i , S
Ösby och Vasby,
1936.
Andersson, H O &
Bedoire, F
Stockholms byggnader. Lund 1973.
Asker, B
Stockholms p a r k e r . I n n e r s t a d e n . S t o c k h o l m 1986.
Vasastadens f ö r e g å n g a r e . S: t E r i k s å r s b o k
A t l a s Copco 1873-1973. Ö r e b r o 1973.
Bedoire, F &
Thullberg, P
Stockholms u n i v e r s i t e t 1878-1978. U p p s a l a 1978.
Bergquist, G &
Malmquist, S
Malmarna. S t o c k h o l m 1969.
Byggmästaren, s k i l d a å r g å n g a r .
Dahlberg, E
F r å n S i b i r i e n t i l l Pampas. En bok om Vasastan med omnejd.
Borås 1985.
G a s k l o c k a n v i d S a b b a t s b e r g . S t a d s k o l l e g i e t s u t 1 åtanden och memori a l ,
rir 91. 1969.
b i hang
Gunnar Asplund a r k i t e k t 1885-1940. R i t n i n g a r , s k i s s e r och f o t o g r a f i e r . S t o c k holm 1943.
Guntert, R
R o l f G u n t e r t med s k i s s b l o c k och penna i Vasastan. S t o c k h o l m 1986.
Hassel b l ad, B
S t o c k h o l m s k v a r t e r . Vad k v a r t e r s n a m n e n b e r ä t t a r . Lund 1979.
Husen på malmarna. En bok om S t o c k h o l m . S t o c k h o l m 1985.
Husen på malmarna,
historia
1983.
-
f r a m t i d . Stockholms stadsmuseum 1983. S t o c k h o l m
Lundin, C
Nya S t o c k h o l m . S t o c k h o l m 1890.
Mandén-Örn, K
B r a n d m u r s m å l n i n g a r . S t a d s v a n d r i n g a r 2. S t o c k h o l m 1978.
NEN
-
N.E.Nilsson.
E t t m e j e r i f ö r e t a g och dess g r u n d a r e . S t o c k h o l m 1952.
Neuhaus' panorama ö v e r S t o c k h o l m på 1 8 7 0 - t a l e t . S t o c k h o l m 1954.
Nordberg, T 0:son
S p ö k s l o t t e t . S t o c k h o l m 1927.
Nordström, A
Från f a t t i g h j o n t i l l folkpensionärer.
200 å r . S t o c k h o l m 1952.
S a b b a t s b e r g under
O b s e r v a t o r i e t . En b y g g n a d s i n v e n t e r i n g f r å n Stockholms stadsmuseum 1986.
Rörby, M
Selling, G
Adolf Fredriks folkskola i kv Blosset. Dess arkitektur och
utsmyckning. Uppsats i konstvetenskap. Stockholm 1984.
Esplanadsystemet och Albert Lindhagen. Stadsplanering i
Stockholm åren 1857-1887. Stockholm 1970.
Selling, G
Vasastaden förr och nu. Tidningen Vasastaden, julen 1935.
Stockholms adresskal ender, ski l da årgångar.
Stockholms gamla väderkvarnar i bilder och modeller. Stockholms stadsmuseum
1939.
Stockholms gatunamn. Stockholm 1982.
Stockholms stads byggnadsnämnds årsberättelser, 1916 och framåt.
Stockholms stadsbibliotek. Huvudbiblioteket. 1982.
Sydöstra Vasastaden. Byggnadsi nventeri ng 1974. Stockholms stadsmuseum. Stockholm 1975.
Aman, A
Om den offentliga vården. Uddevalla 1976.
Odengakn Uatetut. N i h m u t t i t t hage4 kw Nebutoaam 1890-:tata(uaderc.
7907.
Foto
Sveavaaen