Stadsholmen tar över fastigheter i Sabbatsberg

stadsholmen
en tidning för stadsholmens hyresgäster
nr 1
2010
Sommarfint på gårdarna
Östergötlands renovering färdig
Brandsyn för tryggare boende
Stadsholmen tar över
fastigheter i Sabbatsberg
inledare
Servicebarometern
utdelad
Den kundundersökning i form av en
enkät som Stadsholmen genomför
varje år är nu utdelad.
En tredjedel av alla hyresgäster
får chansen att svara på frågor som
rör alla aspekter av boendet. Syftet
med Servicebarometern är att Stads­
holmen ska få ett bra underlag för
att kunna ta rätt beslut för föränd­
ringar.
Resultatet av barometern kom­
mer att redovisas här i tidningen och
på vår hemsida stadsholmen.se.
Mer grus än vanligt
på gårdarna
Till den 15 maj ska grus och sand från
vinterns halkbekämpning vara borta
från Stadsholmens gårdar.
– I är är det förstås mer än vanligt,
säger Mattiaz Wiman på trädgårds­
entreprenören Vivaldi. Det har ju
varit en tuff vinter.
I Stockholm som helhet sopas
sand bort från inte mindre än 360
mil gång- och cykelvägar. Och så
genomförs skräpplockningen av allt
som gömts i snön, främst fimpar.
Varje år plockar stadens 150 renhåll­
ningsarbetare upp 5 000 ton skräp,
alltså drygt 6 kilo per stockholmare.
60 procent av det skräp som slängs
utgörs av cigarettfimpar.
Stadsholmens gårdar
– viktiga oaser värda att vårda
A
ldrig har vi väl längtat så efter sol och
värme som efter denna vinter. Många
är vi som vill gå ut och njuta av frisk luft
och grönska. Bara för att sitta i stillhet med
en bok eller en kopp kaffe eller kanske för
att äta middag.
Många av er hyresgäster kan göra det
på egna gårdar eller trädgårdar. Via våra
undersökningar vet vi att gårdsmiljöerna
är jätteviktiga för de flesta. Det har därför
varit viktigt för oss att långsiktigt utveckla
utemiljön och då på ett sätt som stämmer
överens med fastigheternas karaktär.
Gårdarna är en del i den historiska
miljön och karaktären ska bevaras så att
gård och byggnader bildar en samman­
hållen enhet. Våra fastigheter har olika ur­
sprung och har använts på olika sätt under
århundradena, vilket avspeglas i miljön.
Vissa trädgårdar prunkar med träd, buskar
och blomplanteringar, medan andra har
stenlagda bakgårdar där det sällan funnits
växtlighet. På många bakgårdar finns i
stället för planteringar lösa planterings­
lådor för att göra gårdarna trevligare, både
att vistas på eller att bara njuta av från sitt
fönster.
sedan många år har vi låtit en trädgårdshistoriker inventera flertalet gårdar för att
ge oss ett bra underlag för den långsiktiga
skötseln och för eventuella förändringar.
Vi har lärt oss att några av våra trädgårdar
är helt unika och har växter som är mycket
sällsynta, medan andra gårdar knappt haft
någon växtlighet att tala om. Precis som
när det gäller husen är det spännande att
kunna spåra hur trädgårdarna och gårdar­
na har sett ut tidigare och att försöka hitta
växter som kan ha funnits förr i de olika
miljöerna.
Vi vet att många är intresserade av att
själva arbeta i sina trädgårdar. För er finns
möjlighet att, tillsammans med grannarna, överta ansvaret mot en ersättning som
motsvarar den aktuella entreprenörskostnaden. Är du intresserad är du välkommen
att kontakta din bovärd.
christina lillieborg
affärsområdeschef
Sommarblommor
smyckar hela stan
foto: jerry malmberg
I år smyckas Stockholm med tusentals
blommor inför sommaren.
Alla stadens förvaltningar och
bolag, däribland Stadsholmen, sam­
ordnar i år valet av blommor inför
det kungliga bröllopet i Storkyrkan i
juni.
Blommorna går i blått, lila, gult
och vitt. I Kungsträdgården plante­ras
inte mindre än 13 000 tulpaner och
Strömparterren får 26 000 blandade
vårlökar. På Gullmarsplan blir det en
vårblandning med 42 000 smålökar,
bland annat Scilla.
Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist.
i redaktionen: Christina Lillieborg, Annika Gerdin, Thomas Undvall.
ansvarig utgivare: Sandra Plavinskis. telefon: 08-508 365 50. e-post: [email protected].
adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm. tryck: Federativ Tryckeri AB.
layout: Lena Wennerstén Illustrationer och Grafisk form.
omslagsfoto: Jerry Malmberg.
2
stadsholmens hemsida
Smidigt för hyresgäster
på Stadsholmens hemsida
Du glömmer väl inte att besöka Stadsholmens hemsida på internet.
Här finns mycket praktiskt om boendet och speciella sidor för dig som är hyresgäst.
D
u hittar förstås hemsidan på internetadressen stadsholmen.se.
Mycket av materialet på hemsidan är tillgängligt för alla besökare. Men
det finns också en hel del funktioner som
bara är öppna för dig som är hyresgäst.
Hit hör bland annat möjligheterna att fel­
anmäla, läsa bytestorget (som annars bara
publiceras här i tidningen), se fixa själv-
filmer, beställa blanketter och mycket
annat. Du loggar in på dessa sidor med ditt
avtalsnummer och din personliga kod.
Både koden och avtalsnumret hittar du på
din hyresavi.
Dessutom finns en hel del annat på
sajten: du kan söka information om våra
fastigheter, läsa om Stadsholmens historia, hitta styrelsehandlingar, få informa-
tion om bolagets ekonomi och läsa gamla
nummer av tidningen Stadsholmen.
– Tanken är att hemsidan ska vara ett
praktiskt redskap för våra hyresgäster,
säger bostadsuthyrare Annika Gerdin som
varit med och utvecklat sajten. Vi publicerar också nyheter. Hemsidan kommer
att byggas på med ytterligare funktioner
framöver.
mats lundqvist
Brandskydd – en viktig fråga för alla
I Stadsholmens gamla byggnader är brandskyddet en ständigt aktuell fråga.
– Vi arbetar kontinuerligt med brandskyddet och uppmanar alla hyresgäster att också tänka på denna viktiga fråga,
säger fastighetsingenjör Ulrika Bask. Det är till exempel viktigt att då och då kontrollera sin brandvarnare.
S
edan några år är alla Stadsholmens
lägenheter utrustade med brandvarnare. Det är kanske den viktigaste
tekniska installationen man har i sitt hem
– i alla fall om det skulle börja brinna.
I samband med att brandvarnarna
sattes upp fick också alla hyresgäster information om hur de fungerar. Men, lägenheter byter hyresgäster, och vid till
exempel ommålning kan brandvarnarna
tas ned.
– När vi skriver nya kontrakt kontrollerar vi förstås alltid att brandvarnaren
fungerar som den ska, säger Ulrika Bask.
Och våra hantverkare ska förstås sätta
tillbaka brandvarnarna om dessa av någon
anledning plockas bort. Om man själv tar
bort brandvarnaren för att till exempel
måla om, är det viktigt att den kommer
på plats igen. Helst ska den förstås sitta
uppe på annan plats under tiden man
målar.
Som hyresgäst måste man också själv
se till att brandvarnaren fungerar och att
den har ett bra batteri. Om man inte kan
byta batteriet själv går det bra att kontakta bovärden, som kan hjälpa till.
under våren får alla Stadsholmens hyres­
gäster information om hur brandvarnaren
fungerar. Informationen kommer också
att finnas på hemsidan stadsholmen.se.
Stadsholmen ska också tillsammans med
moderbolaget Svenska Bostäder ta fram ett
år­ligen återkommande material om brand­
skyddet i lägenheterna. Det är tänkt att
3
delas ut kring den första advent, då användningen av levande ljus ökar kraftigt.
Under förra året genomförde Stads­
holmen en brandsyn i flera fastigheter
tillsammans med Brandförsvaret. Då gick
man igenom bland annat vindar, tvätt­
stugor och trapphus.
– Brandförsvaret betonade att barnvagnar, kartonger, cyklar och annat inte
får belamra trapphus och entréer, säger
Ulrika Bask. Det kan innebära stora risker
om ett hus måste utrymmas. Så vi fort­
sätter att informera om detta. Det är en
fråga som ingår i det systematiska brandskyddsarbete vi hela tiden arbetar med.
Kanske ska vi också montera brandvarnare i våra tvättstugor och i passagerna
till dessa för att öka säkerheten.
mats lundqvist
sabbatsbergsområdet i vasastan
Här drack man brunn
och sörjde för de fattiga
Den första juli tar Stadsholmen över fem fastigheter i Sabbatsbergsområdet vid Vasaparken.
Här finns flera äldre hus som idag fungerar som kontor och en kyrka från 1700-talet.
D
et område som kallas Sabbatsberg
ligger vid randen av Vasaparken.
Här öppnar sig stenstaden i en
grön lunga, väl använd och älskad av de
kringboende. Denna lite exklusiva del av
innerstan var förr en plats där man tog
hand om de allra fattigaste medborgarna.
Och så dracks det brunn här – vattnet i
källan ansågs ha hälsobringande effekter
som kunde bota olika krämpor.
Området har fått sitt namn efter
vinskänken Valentin Sabbath, som köpte
egendomen och anlade ett utvärdshus i
den nuvarande kyrkan.
foto: jerry malmberg
1756 stod det så kallade Nicolaihuset
färdigt. Där tog man emot fattiga från
Riddarholmen och Gamla stan. Det
skulle sedan komma att byggas flera hus
på området för detta ändamål.
Behov av ett fattighus saknades inte.
Sverige var hårt prövat av missväxt, krig
och farsoter. Många sökte sig till Stockholm, bara för att konstatera att livet inte
skulle bli lättare här. Det var främst de
allra fattigaste och sjukaste som erbjöds
att bo i något av husen på Sabbatsberg.
För att få bli intagen som hjon måste
man också uppfylla kravet på att ”finnas
vid förnuft och sinne”. Det betydde att
Sabbatsberg inte tog emot psykiskt sjuka
– dessa skulle istället sändas vidare till
Danvikens hospital.
Livet som hjon var inrutat och präglades av begränsad frihet. Alla fick någon
form av understöd, men det skulle räcka
till mycket. Det som bekostades av fattighuset var främst tak över huvudet. Något
privatliv förekom i princip inte – livet på
fattighuset styrdes av regler som var till
för att följas. Så fort ett hjon flyttade in
bokfördes eventuella tillgångar – den
privata äganderätten försvann. Det var
dessutom förbjudet att vistas utanför
området utan att vara försedd med ett
särskilt märke. Det skulle bäras på axeln
av männen och i en snodd runt halsen av
kvinnorna.
vid sidan av fattigvården pågick
under lång tid en annan aktivitet i området – brunnsdrickningen. 1734 upptäcktes hälsokällan vid Sabbatsberg. Det nuvarande Katarinahuset uppfördes ursprungligen som värdshus med uthyrningsrum för brunnsgästerna. Huset blev
klart 1767. Intill Katarinahuset fanns en
byggnad med brunnsapotek som revs på
1930-talet.
Hälsobrunnarna var mer än institu­
tioner för att bota olika krämpor. Minst
lika viktigt var sällskapslivet och diverse
kringaktiviteter. Olika spel, promenader
och måltider fick dagarna att gå. Hälsobrunnen var som ett eget litet samhälle
med sina särskilda regler och påbud. Den
Katarinahuset från 1767 är ett av de hus Stadsholmen tar över i området.
4
som gjorde fel kunde drabbas av påföljder.
Apotekaren Johan Julius Sahlberg var
en av de som upptäckte hälsobrunnen
vid Sabbatsberg. Han hade läst kemi hos
Urban Hjärne, en av de svenska hälsobrunnarnas främste förespråkare. Efter
några år utomlands köpte Sahlberg ett
eget apotek vid hemkomsten till Sverige.
Han blev också invald i Vetenskaps­
akademien.
Sahlberg gjorde kemiska analyser
av vattnet i Sabbatsbergskällan, och de
övertygade honom om att vattnet här var
nyttigt. Vattnet ansågs länge vara ett slags
universalmedel som kunde bota och
lindra det mesta i sjukdomsväg.
idag är brunnsdrickningen avslutad
sedan länge. Husen på området är kontor
med verksamheter som i några fall knyter
an lite till Stadsholmens verksamhet – här
huserar bland annat Byggnadsvårdsföreningens kansli och Sveriges hembygdsförbund.
Stadsholmen tar den första juni över
fem fastigheter i området: Katarinahuset,
Vallentinhuset, Nicolaihuset, Slöjd­
huset och Sabbatsbergs kyrka. Husen
är från 1700-talet, utom Vallentinhuset
och Slöjdhuset som byggdes i mitten av
1800-talet.
– Vi tar också över en gammal värde­
full trädgård, berättar Stadsholmens
fastighetsingejör Hans Westerlund. Det
är en äppelträdgård som finns med i
fornminnesregistret – Kirsteinska trädgården som ligger söder om Klarahuset.
Husen som Stadsholmen tar över är i
gott skick:
– Inga omedelbara upprustnings­
projekt krävs, säger Hans Westerlund.
Husen är i bra kondition men kräver
förstås underhåll på sikt.
mats lundqvist
Källor: Sabbatsbergs fattighus och
hälso­brunn under tre århundraden av
Lennart Rosander, Stockholmia förlag 1996.
foto: kristian pohl
Konsertmästaren Maria Lindal framför altaret i Sabbatsbergskyrkan.
Nu ljuder barockmusik i kyrkan
Den lilla kyrka som finns på Sabbatsbergsområdet är idag hemvist för musikensemblen Rebaroque.
– Det är fantastiskt att vi har fått ett hem för vår musik, säger konsertmästaren Maria Lindal.
S
Re­baroque bildades för över tio år
sedan under namnet Stockholms Barockorkester. Ensemblen spelar både kammar­
musik, oratorier och opera och turnerar
både i Sverige och utomlands. Man samarbetar också med bland annat Radio­
kören och Mikaeli kammarkör.
– I höst ska vi också ha ett par föreställningar för låg- och mellanstadiet,
berättar Maria Lindal.
sabbatsbergskyrkan renoverades i
början på 1800-talet. Då höjdes ytterväggarna och det nuvarande taket tillkom. I
samband med det kom ett nytt altare med
tillhörande predikstol på plats. Kyrkans
båda klockor sitter på taket till Nicolai­
huset. De är från 1734 och 1788. På den
yngre klockan finns en inskription: ”Då
detta fattighus åt arma skänker föda så
skänker nåden ljus åt andligt döda”. Kyr-
5
kan hyrs idag av Gustaf Vasa församling
och används också vid dop, begravningar
och bröllop. Predikstolen och altaret är
speciellt utformade som en enhetlig konstruktion i trä.
mats lundqvist
Sabbatsbergskyrkan var
från början ett värdshus.
foto: kristian pohl
abbatsbergs kyrka ligger lite un­
dan­gömt i kanten av parkområdet.
Ett rött härbre, som idag fungerar
som sakristia, lyser med sin faluröda trä­
fasad i vinkel mot kyrkan. Här var den
första gudstjänstlokalen på området inrymd.
Den gula träbyggnad som idag är
kyrka var från början ett värdshus. Men
huset förvandlades 1760–61 till kyrkorum av slottsbyggmästaren Georg Förman. Då revs innertaket och mellanväggar och en altartavla målad av Lorentz
Pasch d.ä. kom på plats.
– Vi flyttade in här i januari, berättar
Maria Lindal. Det passar oss perfekt.
Mycket av den musik vi spelar skrevs ju
ursprungligen för kyrkorummet. Men
akustiken här är lite knepig, så vi måste
vara noga med var i rummet vi positio­
nerar oss när vi spelar.
underhåll
Tofflan färdigrenoverad i år
Förra året fick Stadsholmen 14 miljoner kronor extra till upprustningar. I år blir det 10 miljoner.
Ett av de större projekten är upprustningen av kvarteret Tofflan nära Mariahissen.
Upprustningen påbörjades förra året och kommer att bli klar i år.
K
varteret har tre fastigheter som alla
tillhör Stadsholmen. Sammanlagt
finns 40 lägenheter i husen. Renoveringen av fastigheterna började förra
året med inre underhåll i de lägenheter
som låg i tiden för underhåll, vilket var
flertalet. Förra året renoverades också
fasaderna mot gården och delar av de
yttre fasaderna.
Många är deltagarna i Stadsmuseets
Milleniumvandringar som stannar till
här i hörnet av Bellmansgatan och Pryssgränd. Här hade roman- och filmfiguren
Mikael Blomqvist sin lägenhet i Stig
Larssons trilogi Millenium. Och det är
här vandringen i Micke Blomqvists fotspår brukar börja.
I år fortsätter renoveringen av de yttre
fasaderna. Gården ska också rustas upp
och får ny markbeläggning och nya planteringskärl.
– Alla hus behåller sin ljusa färg, be­
rättar affärsområdeschef Christina Lillieborg. Utom ett som blir rött för att
matcha Mariahissens och Laurinska husets röda tegel.
Förutom ansiktslyftning av fasader
och gård ska fönstren i kvarteret Tofflan
renoveras och målas om.
lars bergström
FAKTA Stadsholmen
ökar takten i underhållet
De senaste åren har Stadsholmen
lagt 33 procent av företagets
totala kostnader på underhåll.
I pengar räknat blir det
84 miljoner kronor.
För tio år sedan var Stadsholmens
kostnad för underhåll endast
25 procent av företagets total­
kostnad. I pengar räknat betyder
det 40 miljoner kronor.
Förra året fick Stadsholmen
14 miljoner kronor extra för
under­hållsåtgärder. I år får
bolaget 10 miljoner kronor extra
att lägga på underhåll. Förra året
satsade Stadsholmen 2 miljoner
på upprustning i kvarteret Tofflan.
I år kommer kommer Stadsholmen
att satsa 4,3 miljoner på upp­
foto: jerry malmberg
rustning av fastigheternas fasader
och innergård.
Upprustningen av kvarteret Tofflan
är snart klar.
lägenhetsregistret
Nya trapphustavlor i alla Stadsholmens hus
Under 2010 ska Stadsholmen montera nya trapphustavlor i alla hus.
I väntan på att de kommer upp anslås de nya numren för lägenhetsregistret provisoriskt.
S
ren med på de nya tavlorna. På de nya
namntavlorna kommer endast kontraktsinnehavarens namn att finnas med. Om
du har inneboende får de sin post som
vanligt under förutsättning att de är folkbokförda på din adress, har c/o-adress
eller har namnet på brevlådan/inkastet i
dörren.
Har du frågor om detta är du väl­
kommen att kontakta din bovärd.
6
foto: jerry malmberg
om hyresgäst hos Stadsholmen har du
fått ett nytt lägenhetsnummer för
Lantmäteriets lägenhetsregister. Om du
är folkbokförd i din lägenhet kommer
Skatteverket under 2010–2011 att efterfråga ditt lägenhetsnummer för att registrera detta i folkbokföringsre­gistret.
Stadsholmen ska anslå de nya lägen­
hetsnumren i trapphusen. Till en början
sker detta provisoriskt. Sedan finns num-
MARKNADSTIDNING B
renovering på ragvaldsgatan
Återflyttat i kvarteret Östergötland
Nu bor det återigen folk i Stadsholmens hus i kvarteret Östergötland på Ragvaldsgatan.
– Vi åtgärdar det sista i huset efter slutbesiktningarna nu i maj,
säger Stadsholmens fastighetsingenjör Hans Westerlund.
foto: jerry malmberg
D
en stora och omfattande renoveringen av huset på Södermalm startade i
januari förra året. Nu är i princip allt
klart.
Samtliga hyresgäster har varit evakuerade under ombyggnadstiden. Alla lägenheter har fått nya kök och badrum,
alla stammar och gasledningar är bytta.
Nu görs även gården iordning för att
bli mer trevlig och inbjudande.
– Arbetet med gården kom igång lite
senare än beräknat på grund av den kalla
vintern, säger Hans Westerlud. Det blir
nya sittgrupper, ett stort cykelställ med
tak och nya planteringar.
när tidningen Stadsholmen tittar in på
gården är Richard Gulbrandsen från
Blidö Entreprenad i full färd med att
färdigställa en stor spaljé. Markbeläggningen ser man också över:
– Vi lägger begagnad storgatsten för
att få den rätta känslan och för att det
ska passa med husets äldre stil, säger han.
Här vid utemöblerna blir det kalkstensplattor.
Kalkstensplattor pryder nu uteplatsen.
med stadsholmens perspektiv är huset
på Ragvaldsgatan ganska nytt – det stod
färdigt på 1880-talet. I gårdshuset, som
nu inrymmer fastighetens tvättstuga,
huserade förr boxningsklubben Linnéa.
– Vi har bevarat några autografer som
boxarna skrivit på väggen i huset, säger
Hans Westerlund. En glasskiva skyddar
nu bland annat legendaren Ingemar Johanssons signatur.
mats lundqvist
By tes torget
Bytestorget är en service till Stads­holmens hyresgäster som ska underlätta interna byten.
Här kan du själv­annonsera och kan­ske finna din dröm­lägen­het.
Skicka in talongen till AB Stads­holmen, Hornsgatan 50A, 118 21 Stockholm.
FINNES Antal rum: ....................... Lägenhetsstorlek: ....................... Område: ....................................................... Hyra: ...........................
Andra fakta: .......................................................................................................................................................................................................
ÖNSKAS Antal rum: ....................... Lägenhetsstorlek: ....................... Område: .............................................................................................
Andra fakta: .......................................................................................................................................................................................................
Namn: ...............................................................................................................................................................................................................
Telefon hem: ............................................ Telefon arbete: ............................................ E-post: ........................................................................
Adress: ...............................................................................................................................................................................................................