Stadsholmen nr 1

Transcription

Stadsholmen nr 1
stadsholmen
en tidning för stadsholmens hyresgäster
Kvalitativt
tryck på
Långholmen
Ökad satsning
på underhållet
Stor konst
i litet galleri
nr 1
2013
inledare
Med varsamma men bestämda
steg mot världsklass
Ring jouren vid akuta
fel efter kontorstid
Om du råkar ut för akuta fel efter att
Stadsholmen har stängt ska du ringa
till vår fastighetsjour, tel. 08-454 21 98.
Jouren träder in och tar emot
samtal efter kl 18 på måndagar, efter
kl 16 tis–tors och efter kl 13 på fre­
dagar. Jouren är öppen hela dagar
på helgerna och helgdagar och fram
till klockan 7 mån–fre, alltså de tider
då Stadsholmen har stängt.
Stadsgårdshissen
rammad av buss
Stadsgårdshissen har drabbats av fa­­
sadskador efter en olycka i december
förra året. En buss och en lastbil
körde då in i hisshuset nere på Stadsgården. Inga människor skadades.
– Vi tittar nu på hur vi ska reparera skadan, säger Stadsholmens fas­
tig­hets­ingenjör Ulrika Bask. Det är
främst tegel­fasaden som måste göras
i ordning.
Hyresförhandlingarna
inte klara
Förhandlingarna om nya hyror för
2013 för Stadsholmens lägenheter var
inte avslutade när den här tidningen
gick i tryck. Så snart förhandlingarna
av­slutats informerar vi om resultatet
på webbplatsen stadsholmen.se.
Snöskottning
för fem miljoner
Under december månad förra året
kostade snöröjningen inom Stads­
holmen inte mindre än fem miljoner
kronor. Den snöiga vintern innebär
alltså höga kostnader:
– Vi har ett ansvar som fastighets­
ägare att skotta våra tak och snö­röja
och sanda våra gårdar och entréer,
säger affärsområdeschef Christina
Lillieborg. Det här är inget vi kom­
promissar med.
Kolla din brandvarnare!
Stadsholmen uppmanar återigen
alla hyresgäster att kontrollera att
brandvarnaren i lägenheten fungerar. Som hyresgäst måste du själv
hålla koll på att brandvarnaren har
ett friskt batteri och att den fungerar
som den ska.
foto: peter lydén.
S
tadsholmen ska bli en för­
siluetten av våra byggnader ett
valtare i världsklass av kul­
bestående minne.
turhistoriskt värde­fulla byggna­
Nu är vi igång att genomföra
der. Det är ett mål som stödjer
de strategier som kommunfull­
Stockholms stads vision om en
mäktige och bolagets styrelse har
stad i världsklass 2030.
fattat beslut om för året. Som du
Vägen dit kommer själv­fallet
säkert vet är du som hyresgäst
inte att vara spikrak – men säg å
också med och bidrar till bolagets
andra sidan den väg som är det.
fokus genom de svar och syn­
Det är dock viktigt att påminna
punkter du lämnar via bland
sig om ett par saker: Vi måste
annat hyresgästenkäten.
skynda långsamt och agera på ett Jonas Schneider,
Vi ska exempelvis utveckla
varsamt sätt av hänsyn till de Stads­holmens vd. vårt sätt att kommunicera vad
kulturhistoriska värden som
som händer i och omkring den
finns i husen. Vi måste också beakta alla fastighet du bor i. Om vi eller våra entre­
hyresgästers behov och önskemål.
prenörer behöver göra vissa åtgärder ska vi
tydligare informera om detta och när ar­
för att skapa de bästa förutsättningarna betena beräknas bli klara. Ofta räcker en
för att nå visionen är det viktigt att stärka mindre information för att stilla sinnet. Jag
förtroendet för Stadsholmen som hyres­ hoppas du kommer att märka att bland an­
värd. Vår förvaltning är komplex och ställer nat våra bovärdar arbetar aktivt med detta.
krav på allt annat än rutinmässiga stan­ Tänk också på att du som hyres­gäst kan ha
dardlösningar. Vi har en samlad special­ information som kan vara bra för fler att
kompetens i företaget som utgör basen för känna till: meddela gärna bo­värden så kan
att lyckas i detta arbete. Det innebär att vi vi ”länka vidare” om det rör våra fastig­
ställer höga krav på antikvarisk, bygg­nads- heter och är allmängiltigt.
teknisk, juridisk och ekonomisk kompe­
tens hos våra medarbetare.
om vi ska bli framgångsrika i ambitionen
att stärka förtroendet måste vi också fort­
de stockholmare som inte bor hos oss sätta att investera i underhåll och upprust­
måste också få en tydligare bild av Stads­ ningar. Det är ju en del av kärnan i vårt dag­
holmens kärnverksamhet. Det är stock­ liga arbete. Att bevara och vårda vårt kul­
holmarna som ytterst äger Stadsholmen turhistoriskt värdefulla fastighetsbestånd
och alla har rätt att få ta del av vad vi står är ett gemensamt ansvar – både för oss som
för och hur vi bidrar till utvecklingen av hyresvärd och för dig som hyresgäst.
staden. För Stockholmsbesökaren blir ofta
jonas schneider, vd
Stadsholmen nominerades till branschpris
Stadsholmen nominerades till fastighetsbranschens pris Kundkristallen för största
servicelyftet i kategorin Lokaler 2012. De företag som av sina hyresgäster utsetts till
Sveriges bästa hyresvärdar i olika kategorier får priset. Moderbolaget Svenska Bostäder
vann klassen. Läs mer på webbplatsen stadsholmen.se.
stadsholmen
en tidning för stadsholmens hyresgäster
Kvalitativt
tryck på
Långholmen
Ökad satsning
på underhållet
Stor konst
i litet galleri
nr 1
2013
Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist.
i redaktionen: Christina Lillieborg, Annika Gerdin.
ansvarig utgivare: Jonas Schneider.
telefon: 08-508 365 50. e-post: [email protected].
adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm.
tryck: Tellogruppen AB.
layout: Lena Wennerstén Illustrationer & Grafisk form.
omslagsfoto: Kenneth Hellman.
2
underhåll
Ökat fokus på underhåll
Under detta år satsar Stadsholmen ytterligare resurser på underhållet av fastigheterna.
– Vi lägger i år 111 miljoner kronor på fastighetsunderhållet, säger affärsområdeschef Christina Lillieborg.
Det är tio miljoner mer jämfört med 2012.
andra stora poster i Stadsholmens
budget för 2013 är kostnaderna för värme,
vatten, el och sophämtning som beräk­
foto: jerry malmberg.
J
ust underhållet är den i särklass största
utgiftsposten för Stadsholmen. Husen
är unika och det är sällan man kan
använda billiga standardlösningar när
husen ses över.
– Positivt i år är att vår ägare Stock­
holms stad bidrar med 24 extra miljoner
till underhållet – utöver de 87 miljoner
kronor vi budgeterat med från början,
säger Christina Lillieborg. Vårt under­
hållsbehov är fortsatt stort så det är ett
välkommet tillskott. Bidraget har vi fått
inom ramen för Stimulans för Stock­
holm.
Stadsholmen har dessutom vuxit
kraftigt under senare år och fått ansvar
för fler fastigheter. Stockholms stad har
valt att samla kulturhistoriskt värdefulla
hus hos Stadsholmen, då bolaget har
kompetens att ta hand om dem på ett
antikvarisk riktigt sätt. Flera av husen
som förts över till Stadsholmen har ett
relativt stort underhållsbehov.
Att underhålla husen är en viktig del av Stadsholmens arbete.
nas bli 38 miljoner. För fastighetsskötseln
har man avsatt drygt 30 miljoner kronor
och för reparationer 15 miljoner.
– Vår budget styrs förstås till stor del
av hur våra hyresgäster betygsätter oss i
servicebarometern, säger Christina Lillie­
borg. Svaren i den är delvis vägledande för
hur vi prioriterar. Lägenhetsunder­hållet är
ett område där många tycker att vi ligger
efter – därför är det naturligt att nu lägga
stora resurser på just det.
Stadsholmen välkomnar
nya bovärdar och förvaltare
Sedan en tid har Stadsholmen tre nya medarbetare – bovärdarna
Kent Sjöman och Michael Asplund och förvaltaren Henrik Söderquist.
K
michael asplund har sitt bovärdsom­
råde huvudsakligen på Södermalm.
– Vita bergen, Fjällgatan, Barnängen
och Åsöberget är några av mina områden,
säger han. Jag jobbar också med husen på
Malmgårdsvägen och Nytorget.
Michael har tidigare bland annat job­
bat på Svenska Bostäder och Väsbyhem.
Michael Asplund och Kent Sjöman.
3
Henrik Söderquist är ny förvaltare sedan
början av januari. Han har tidigare job­
bat med fastighetsförvaltning i bland
annat Södertälje och på Södertörns
högskola.
– Gamla stan, Djurgårdsstaden och
Skinnarviksområdet är några av ”mina”
områden, säger han. Det ska bli kul att
lära känna hyresgästerna och alla med­
arbetare.
mats lundqvist
Henrik Söderquist.
foto: jerry malmberg.
ent Sjöman kommer närmast från en
verksamhet med egen byggfirma.
Hans område på Stadsholmen har fokus
på områdena utanför innerstan:
– Jag har hand om flera av de gårdar
som gett namn till våra förorter i söder­
ort – till exempel Skärholmens gård,
Farsta gård, Enskede gård och Långbro
gård. Jag har också nöjet att vara bovärd
för till exempel Lyran i Bredäng.
En annan angelägen uppgift för bo­
laget är att spara energi. Men att göra det
med bibehållen värmekomfort för hyres­
gästerna är en svår balansgång:
– Kostnaderna för uppvärmning står
för nästan en fjärdedel av våra totala
driftkostnader, säger Christina Lillieborg.
Men konventionella metoder för att till
exempel täta fönster fungerar inte alltid
med våra bevarandekrav för fastigheterna.
mats lundqvist
möt litografen björn lumphé
Tungt tryck på Långholmen
Han är litograf och trycker med kvalitet åt flera av landets namnkunnigaste konstnärer.
Nu har Björn Lumphé flyttat in på Långholmen med sin fem ton tunga tryckpress.
P
å Långholmen står sedan en tid en
stor svart tryckpress från anrika
Heidelberg. Den mullrar fredligt i
sitt uthus mellan den gamla fängelse­
muren och kolonistugorna. Här, i den
lilla klunga av Stadsholmenhus som kallas
Stora Knapersta, huserar Björn Lumphé
med sin verksamhet.
– Jag flyttade in i början på vintern
och har nu kommit igång på allvar här,
säger han. Men det var lite bökigt att få
tryckpressen på plats. Jag fick montera ner
den i tre delar och ta en stor truck till hjälp
för att få in den i huset.
Tryckpressen har Björn tagit över från
legendariska tryckaren Arne Andersson.
– Jag jobbade med honom i flera år
och tog över verksamheten 2008, säger
Björn.
björn lumphé trycker litografier åt
konstnärer. Och det gör han med fram­
gång. Flera av landets mer välkända ar­
tister trycker hos honom: Dan Wolgers,
FAKTA Litografiskt tryck
Den litografiska tryckmetoden uppfanns i slutet av 1700-talet av den
tyske uppfinnaren Alois Senefelder.
Metoden går ut på att överföra en
teckning på en sten eller (vanligt
idag) en tryckplåt. Konstnären
tecknar bilden spegelvänt – bilden
blir sedan rättvänd i tryck. Genom
att vatten inte fäster på fett kan
färgen i tryckpressen förmås att
endast fästa på vissa partier på
foto: kenneth hellman.
plåten. Genom flera tryckningar,
med olika plåtar för olika färger,
kan man trycka bilder i flera färger.
Man trycker på syrafritt papper
och den egentliga upplagan av en
litografi föregås av flera provtryck
Björn Lumphé fick montera isär den stora tryckpressen för att få in den i huset.
för att få fram de rätta färgerna.
foto: kenneth hellman.
foto: kenneth hellman.
Att trycka litografier kräver stort kunnande.
Ingrid Roth och Björn Lumphé kontrollerar provtrycket.
4
foto: kenneth hellman.
tord och elisabeth alstergren
Fem decennier i Gråbo
björn lumphé är utbildad på konst­
högskolan i Stockholm och på Tama­
rind Institut i USA, en av världens
främsta skolor för litografiskt tryck.
På Lång­holmen planerar han också att
ha visningar av verksamheten för
besöks­grupper. Och så blir det kanske
ett litet galleri med grafik:
– Jag har mycket litografier från
1970-talet och framåt, säger han. Det
vore fint med ett galleri här ute. Miljön
är fantastisk och på sommaren är det
ju många som besöker ön.
mats lundqvist
aret Alstergren bor i det hus som kallas
Gråbo – en fastighet som utifrån en
allmän åsikt om läge hör till de bäst po­
sitionerade i hela Stockholm. Sjöutsikten
är magnifik, badstranden ligger tio meter
från porten och på sommaren tuffar ång­
båtarna förbi utanför köksfönstret.
– Vi flyttade in i den här lägenheten
1965, berättar Elisabeth. Innan dess
bodde vi i ett hus som kallades Doktors­
villan. Men det huset är rivet sedan
länge.
det var fängelset som förde familjen
Alstergren till ön. Tord började arbeta
som vakt på Långholmen redan 1947:
– Jag arbetade på fasta paviljongen
som låg i det hus som nu är folkhögskola,
berättar han. Där satt bland andra spio­
nen Stig Wennerström. Visst var det en
miljö som kunde vara tuff, men jag triv­
des. Och Wennerström, när vi nu talar
om honom, han var absolut inte bråkig.
Elisabeth har också jobbat på ön en
period, på den tiden Karlshälls gård fung­
erade som vårdhem.
– Annars hade ju de flesta hus här ute
någon koppling till fängelset, säger hon.
Elisabeth och Tord trivs på Långholmen.
När våra barn var små fanns det en liten
affär här också, som hade öppet en dag i
veckan. Nu är det ju en lugn ö, förr var
det mer liv och rörelse. Vi var många
barnfamiljer och ungarna hade nog kul
här på ön.
huset som paret Alstergren bor i var
inflyttningsklart vid årsskiftet 1924–25.
Det hette officiellt Nya bostadshuset och
byggdes som personalbostäder för an­
ställda på fängelset. I folkmun kom det
dock att kallas Gråbo – ett namn som
lever kvar. Med början i vår genomför
Stads­holmen en total upprustning av
huset. Bland annat ska byggnaden få bad­
rum. Idag finns dusch endast i källaren.
mats lundqvist
FAKTA Långholmen
foto: jerry malmberg.
när tidningen Stadsholmen kom­
mer på besök är konstnären Ingrid
Roth från Östersund här för att trycka
tre blad. Hon och Björn granskar arken
som kommer ut ur tryckpressen, dis­
kuterar färgerna, vad som är bra, vad
som kan förbättras. Först gör man
provtryck för att nå fram till de rätta
nyanserna i färgerna – ett ganska
tidsödande arbete, ska det visa sig.
– Jag kommer att vara här i tre
dagar och vi ska trycka en upplaga på
290 exemplar av tre bilder jag gjort,
säger Ingrid. Vi jobbar intensivt för att
hinna med.
Förlagorna som behövs för att
trycka tecknas spegelvänt och förs
över på plåtar.
– Att göra en serie litografier är en
stor investering för en konstnär, säger
Björn. Vi måste jobba effektivt när vi
trycker och det är viktigt att maski­
neriet fungerar.
P
foto: jerry malmberg.
Ernst Billgren, Madeleine Pyk och
Peter Dahl för att nämna några.
– Att trycka litografier innebär
ett nära samarbete mellan tryckaren
och konstnären, slår Björn fast. Min
roll är att vara eftertänksam men inte
bestämmande. I slutänden är det ju
konstnären som har sista ordet när
man trycker. Idag samarbetar jag med
ett 50-tal konstnärer över hela landet.
Många kommer hit till mig och stannar
några dagar för att göra grafiska blad.
Tord och Elisabeth Alstergren är Långholmen trogna sedan mitten
av 1900-talet. Här har deras barn vuxit upp och här
hade Tord sin yrkesvardag på fängelset.
– Förr bodde flera familjer här ute, säger de.
Ön var som en egen liten värld i staden.
Den gröna ön under Västerbron fick sin första be­
byggelse i och med att det anlades en sjötull här på
1600-talet. Här var farleden in till Stockholm smal, och
”smitvägar” kunde spärras med rader av pålar, därav
Stora Knapersta.
namnet Pålsundet. 1785 flyttade tullens funktion in i
det Stadsholmenhus som heter Sjötullen, byggt 1764.
Det som kom att prägla ön i modern tid var förstås fängelset som låg här fram
till 1975. Långholmens spinnhus var ett kvinnofängelse som inrättades 1724.
Centralfängelset stod helt färdigt 1880. Idag är här folkhögskola och konferens­
anläggningar.
På öns östra udde ligger sedan 1600-talet det anrika Mälarvarvet. På ön finns
också koloniträdgårdar, badstrand och promenadvägar. Nära Västerbron står
skulpturen JAS-minnet av Tomas Qvarsebo – en påminnelse om det flygplans­haveri
över Riddar­fjärden som ändade här under Vattenfestivalen 1993.
5
lägenhetsunderhåll
Lägenhetsunderhåll – så går det till
Förra året gjorde Stadsholmen lägenhetsunderhåll i över 100 lägenheter.
– Ambitionen för detta år ser likadan ut, säger Annika Gerdin som planerar arbetet.
foto: kristian pohl.
S
vis och under en begränsad tidsperiod
för varje hus.
– Det kan vara lite stökigt, men går
oftast bra, säger Annika Gerdin. Men det
innebär förstås en del arbete för hyres­
gästen med packning så att entreprenö­
rerna kan göra sitt jobb.
tadsholmen har nu fått upp farten
vad gäller lägenhetsunderhåll, det
vill säga målning, tapetsering och
golvåtgärder i de lägenheter som har be­
hov. Man prioriterar efter hur lång tid
som gått sedan senaste underhållet, samt
efter lägenhetens behov.
– Vi har i år också ett visst geografiskt
fokus på fastigheter på Långholmen och
Mariaberget, säger Annika Gerdin.
inför beslut om lägenhetsunderhåll
gör Stadsholmen alltid en statusbesikt­
ning på plats i lägenheten.
– Jag bokar tid med hyresgästen,
fotograferar ytskikten och går igenom en
checklista, säger Annika Gerdin. Det
brukar ta ungefär 40 minuter. Då kan
man som hyresgäst också göra tillval där
detta är möjligt. Till exempel kan man
välja trägolv om det är dags för golv­
åtgärd.
Vad gäller tapetval har Stadsholmen
ett standardurval att välja ur. Vill man
Annika Gerdin planerar
lägenhetsunderhållet.
ha andra tapeter går det att överens­
komma med entreprenören till en mer­
kostnad. För snickerierna kan man välja
grått eller vitt, inga andra färger.
Vid inre underhåll görs alltid hela
lägenheten i ordning. Man får ingen
nedsättning av hyran och erbjuds ingen
ersättningslägenhet under den tid arbe­
tena pågår. För att rationalisera arbetet
gör Stadsholmen underhållet trapphus­
efter att stadsholmen beslutat om
underhåll får hyresgästen information
om vad man ska tänka på. Sedan kon­
taktar entreprenören hyresgästen för att
titta på lägenheten och planera sitt ar­
bete.
– I samband med underhållet gör vi
också alltid en översyn av elen i lägen­
heten, säger Annika Gerdin.
Men inte alla som erbjuds inre under­
håll tackar ja:
– Några tackar nej, säger Annika
Gerdin. En del är nöjda med sin lägenhet
som den är, andra tycker att det är för
jobbigt.
mats lundqvist
Ett litet örhänge vid Mosebacke
På Höga Stigen, nära Mosebacke, ligger Stockholms kanske minsta galleri.
I lokalen, stor som en friggebod, visas konst med litterär anknytning.
H
foto: kristian pohl.
öga stigen är en liten gatsnutt som
stupar ner mot Katarinavägen och
Strömmen. I Stadsholmens hus, en halv
trappa upp, ligger ett litet galleri okänt
för de flesta. Inrymt i en gammal port­
vaktsbostad är det öppet på vernissagedagarna, samt några timmar vissa lör­
dagar.
– Vi har fyra utställningar per år,
berättar Peter Bodén som driver galleriet
tillsammans med Jonas Ellerström och
Johan Melbi. När vi bjuder in till vernis­
sage måste alla röra sig runt på ett led i
lokalen eftersom galleriet är så litet. Men
det är en del av charmen.
Galleristen Peter Bodén driver också
antikvariat Hundörat på Östgötagatan.
under de tre år galleriet funnits har
man visat konst av bland andra Bengt af
Klintberg, Tore Berger och Annika Sven­
bro. Till galleriet är knutet Tragus förlag
med exklusiv utgivning av fint formgivna
böcker.
6
– Både galleriet och förlaget präglas
av vår entusiasm för böcker och konst,
säger Peter Bodén.
Just nu pågår en utställning med
teckningar av Carl Rudolf Löwenström
(1900–1974). Det är galleriets 16:e ut­
ställning. Teckningarna är utförda under
några sommarveckor på 1940-talet. Or­
mar och skelett samsas i virtuosa penn­
streck över papperet.
– Löwenström dömdes för tavelför­
falskning och avtjänade sitt straff på
Långholmen, säger Peter Bodén. Utställ­
ningen här på Örhänget har blivit den
separatutställning han aldrig själv fick
uppleva. Teckningarna har bevarats ge­
nom hans läkare på Långholmen, Esther
Lamm, och dennes son Staffan, som
snart kommer ut med en bok om konst­
nären.
mats lundqvist
MARKNADSTIDNING B
studiecirkel
Grannar lär sig
om Mariabergets historia
I ett av Stadsholmens hus på Bastugatan pågår sedan en tid en studiecirkel om Mariabergets historia.
Historikern Linnea Forsberg tog initiativet och bjöd in sina grannar i huset.
foto: jerry malmberg.
D
et är en kulen onsdags­
kväll och mörkret råder
på Mariaberget. Men i en
liten gemensamhetslokal i
kvarteret Tofflan lyser flitens
lampa. Här sitter grannarna
Ann-Katrine Rundberg, Mo­
nica Savander och Solveig
Blomqvist tillsammans med
kursledaren Linnea Fors­
berg:
– Vi är inne på fjärde ter­
minen och träffas var tredje
vecka, säger Linnea. Upp­
lägget är att jag först föreläser
en stund och att vi sedan diskuterar med
en öppen vinkel – det är seriöst kombi­
nerat med en trevlig samvaro grannar
emellan.
Linnea Forsberg, längst till höger,
leder studiecirkeln om Mariaberget.
Kursen fokuserar på Mariaberget.
Men med en kunnig historiker vid kate­
dern smyger sig förstås kunskap om hela
staden med.
– Vi började med den
stora branden här uppe 1759
då 300 gårdar på berget för­
svann i lågorna, säger Linnea.
Efter branden fick bebyggel­
sen här en enhetlig karaktär.
Gruppen har också gjort
studiebesök på Faktarummet
på Stockholms stadsmuseum
och gått på visning i Laurin­
ska huset med Olle Wäst­
berg.
– Kursen är intressant
och Linnea är oerhört kun­
nig, säger Ann-Katrine, Mo­
nica och Solveig. Till våren funderar vi
på fler studiebesök och att bjuda in någon
intressant gäst.
mats lundqvist
By tes torget
Bytestorget är en service till Stads­holmens hyresgäster som ska underlätta interna byten. Här kan du själv­annonsera och kan­ske
finna din dröm­lägen­het. Skicka in talongen till AB Stads­holmen, Box 17246, 104 62 Stockholm, senast den 6 maj.
Nästa nummer av tidningen Stadsholmen utkommer den 7 juni.
FINNES Antal rum: ....................... Lägenhetsstorlek: ....................... Område: ..................................................................... Hyra: ...........................
Andra fakta: ....................................................................................................................................................................................................................
ÖNSKAS Antal rum: ....................... Lägenhetsstorlek: ....................... Område: ..........................................................................................................
Andra fakta: ....................................................................................................................................................................................................................
Namn: ...............................................................................................................................................................................................................
Telefon hem: ............................................ Telefon arbete: ............................................ E-post: .....................................................................................
Adress: ............................................................................................................................................................................................................................