docStadsholmen nr 1
download 
Report Transcription
Stadsholmen nr 1
stadsholmen en tidning för stadsholmens hyresgäster nr 1 2011 Möt Skönhetsrådets Martin Rörby Flintan i Vita Bergen renoveras Mer pengar till underhåll inledare Hyresförhandlingarna inte klara Förhandlingarna om nya hyror för 2011 var inte avslutade när tidning en Stadsholmen gick till tryck. Vi återkommer med information om resultatet av förhandlingarna på vår hemsida www.stadsholmen.se Takskottningen kostar 10 miljoner foto: jerry malmberg. Det tuffa vinterklimatet med mycket snö tär även på Stadsholmens eko nomi. Under förra året kostade den prioriterade takskottningen nästan tio miljoner kronor. Det är lika mycket pengar som all städning och all träd gårdsskötsel tillsammans. All snö på tak kan inte röjas direkt – Stadsholmens entreprenör priori terar där riskerna är som störst och jobbar även kvällar och helger för att hinna med. Glöm inte att kolla brandvarnaren! Brandvarnaren i din lägenhet är en viktig säkerhetsdetalj vid eventuell brand. Stadsholmen har monterat brandvarnare i samtliga lägenheter. Men det är du som hyresgäst som måste hålla koll på att den fungerar och byta batteri om det behövs. Så gör det redan idag – det är ett lätt sätt att öka tryggheten för dig och dina grannar. Utökat underhåll och bättre information V åra årliga enkäter till er hyresgäster visar att ni som bor hos Stadsholmen trivs mycket bra. Men – det finns förstås många punkter där ni önskar att vi som hyresvärd förbättrar oss. Bland annat skulle många se att vi utökar lägenhets underhållet och förbättrar informationen om våra fastigheter. Era synpunkter finns naturligtvis med i vår planering när vi ska väga samman och tillgodose olika önskemål och angelägna behov. En viktig fråga för oss alla är att fastig heterna är väl underhållna och välskötta, både utvändigt och invändigt. För detta år, 2011, har vi fått utökade resurser för just underhåll; en utökning med cirka 17 mil joner kronor jämfört med förra året till totalt 101 miljoner. Går vi tio år tillbaka i tiden hade vi avsevärt mindre medel till underhåll, endast cirka 40 miljoner kronor. En del av dessa pengar ska gå till lägen hetsunderhållet. Här vet vi att det finns stor efterfrågan på vissa håll. Vi satsar därför tio miljoner mer på detta jämfört med förra året. Lägenheter som gjordes i ordning för länge sedan prioriteras framför dem som fräschats upp senare. De cirka 300 lägenheter där underhåll inte utförts på drygt 20 år kommer vi att ta tag i först. Dessutom ska vi göra åtgärder på en mängd tak och fasader. Ni som bor i fastig heter som är berörda kommer att informeras i förväg. Handlar det om omfattande ar beten kallar vi till särskilda informations möten där vi berättar mer utförligt om vad vi planerar att göra. Många av våra hyresgäster vill ha mer information om husen och deras historia. Vi är glada för att detta intresse är stå stort. För att tillmötesgå dessa önskemål har vi tillsammans med Stadsmuseet tagit fram faktablad om fastigheternas historia och kulturhistoriska värde. Bladen kommer att publiceras på vår hemsida senare under året. Bovärdarna kommer att svara för den mer kortsiktiga informationen om vad som är aktuellt i de olika fastigheterna med anslag i trapphusen. christina lillieborg affärsområdeschef Boendetid avgör plats i internkön Sedan förra året har de kommunala bostadsbolagen, däribland Stadshol men, en gemensam intern byteskö. – Har man frågor kring kön vänder man sig numera till Stockholms stads bostadsförmedling, säger Annika Gerdin på Stadsholmen. Det är de som administrerar denna kö. Stadsholmen lämnar en tredjedel av ledigblivna lägenheter till intern kön. De övriga två tredjedelarna går till bostadsförmedlingens ordinarie kö. – Alla Stadsholmens hyresgäster står automatiskt i kön, men vill man söka lägenhet måste man aktivera sin plats, säger Annika Gerdin. Det är boendetiden i den lägenhet man bor i som avgör vilken plats man har i kön. Läs mer om interna kön på hemsidan www.bostad.stockholm.se. För dig som inte har tillång till internet går det bra att besöka bostadsförmedlingen på Fleminggatan 6 på Kungsholmen. Du vet väl ... ... att du som hyresgäst hittar mycket praktisk information om ditt boende på hemsidan www.stadsholmen.se. Och att mycket av innehållet på saj ten bara är tillgängligt för dig som är hyresgäst? På sidorna som kräver inloggning kan du felanmäla, bestäl la blanketter och mycket annat. Ha avtalsnumret (står på ditt kontrakt) och din personliga kod tillgängliga för att logga in. Tidningen Stadsholmen. redaktör: Mats Lundqvist. i redaktionen: Christina Lillieborg, Annika Gerdin, Thomas Undvall. ansvarig utgivare: Sandra Plavinskis. telefon: 08-508 365 50. e-post: [email protected]. adress: Stadsholmen, Hornsgatan 50 A, 118 21 Stockholm. tryck: Federativ Tryckeri AB. layout: Lena Wennerstén Illustrationer & Grafisk form. omslagsfoto: Jerry Malmberg, stora bilden. Kristian Pohl, lilla bilden. 2 foto: kristian pohl. lokaler Lokaluthyrarna Carl Gunnar Norberg och Peter Brask svarar gärna på frågor om ombyggnader. Ombyggnad av lokaler ständigt aktuell fråga Många lokalhyresgäster hör av sig till Stadsholmen med frågor som gäller ombyggnader. Här berättar uthyrarna Carl Gunnar Norberg och Peter Brask om vad som gäller när man vill göra förändringar i sin lokal. S tadsholmen har som bekant inte bara bostäder. I våra fastigheter finns över 750 lokaler med vitt skilda verk samheter – allt från charmiga butiker till ateljéer och kontor. För att dessa lokaler ska fungera på marknaden krävs i vissa fall anpassningar och ombyggnader. Samtidigt gäller kraven på varsamhet och hänsyn till de gamla husens kvaliteter. Hyr man en lokal i ett hus från 1700-talet är möjligheterna till förändringar mindre än i ett modernt hus. – Vad som går att göra i fråga om ombyggnader får bedömas från fall till fall, säger Carl Gunnar Norberg. Och även om man vill göra små förändringar krävs alltid tillstånd från oss. Vi får till exempel en del frågor om att man vill installera en dusch i lokalen. Allt fler cyklar till jobbet och det är ju långsiktigt bra. Ofta kan en dusch dess utom installeras ganska lätt och då ger vi vårt medgivande. Att sätta in ett nytt pentry är också sådant som ibland går bra. Men förutsättningen är alltid att änd ringarna sker utan att de kulturhistoriska värdena naggas i kanten. – Ny inredning i lokalen fungerar också ibland, säger Peter Brask. Men om lokalen till exempel har gamla paneler eller värdefulla tak med målningar får man inte göra några förändringar. Däremot säger Stadsholmen nej till alla förändringar av husens exteriörer. Att få tillstånd till att sätta in ett takfönster för att få in mer ljus är till exempel omöj ligt. Några sådana förändringar medges inte när det gäller Stadsholmens bygg nader. Lokalerna får heller inte användas till annat än vad som framgår av kon traktet. Carl Gunnars och Peters tips till alla lokalhyresgäster som vill bygga om är att ringa Stadsholmen och fråga: – Det är bättre att ringa en gång för mycket än att inte ringa alls, säger Peter Brask. Vi har exempel på lokalhyresgäster som gjort förändringar utan att stämma av med oss, och som sedan varit tvungna att återställa det som byggts om. Ett tips är att ta en första kontakt med bovärden. Han eller hon kan sedan hänvisa vidare till oss. De flesta frågor kan vi svara på direkt. Och om det behövs kommer vi självklart ut på plats och bildar oss en uppfattning om läget. Våra fastighets ingenjörer hjälper också till att bedöma vad som kan fungera. i vissa fall kan Stadsholmen ta på sig arbetet att göra en ombyggnad. Företaget har ett brett nätverk av hantverkare som har specialistkompetens att arbeta med gamla hus. 3 – Fördelen med det är att vi vet att jobbet blir utfört på rätt sätt, säger Carl Gunnar Norberg. Och vill hyresgästen genomföra en godkänd ombyggnad i egen regi kan vi förmedla kontakt med bra hantverkare. När vi hyr ut en lokal informerar vi alltid om de här sakerna i samband med att hyresgästen skriver kontrakt. mats lundqvist FAKTA Ombyggnader i lokaler Alla ombyggnader i lokaler kräver tillstånd från Stadsholmen. Kontakta i första hand bovärden om du har frågor. Du kan läsa mer om Stadsholmens riktlinjer i vår skrift Ett stockholmskt kulturarv som du hittar på hemsidan www.stadsholmen.se. Det går också bra att kontakta våra lokaluthyrare: Carl-Gunnar Norberg, telefon: 08-508 365 58, e-post: [email protected], Peter Brask 08-508-365 59, e-post: [email protected]. porträt tet foto: kristian pohl. Skönhetsrådets Martin Rörby Han värnar stadens historia och förnyelse Som sekreterare i Skönhetsrådet har Martin Rörby ett uppdrag att granska förändringar i Stockholms stadsbild. En grannlaga uppgift i en stad som växer kraftig och samtidigt ska behålla sina värdefulla miljöer. Tidningen Stadsholmen träffade honom för en intervju. T idningen Stadsholmen träffar Mar tin Rörby i Ekermanska malm gården på Södermalm. Han har bara några dagar kvar innan det är dags att gå tillbaka till jobbet efter en längre tids föräldraledighet. På agendan står om diskuterade byggprojekt som förnyelsen av Slussen och det utskällda Tors torn. Skönhetsrådet har en stark ställning som expertgrupp i frågor som gäller föränd ringar av den fysiska miljön och kan också initiera och driva egna frågor. Martin Rörby är rådets sekreterare sedan 2004. – Vi granskar detaljplaner och bygg lovsärenden i frågor som rör både stads byggnad, arkitektur och natur som till exempel parkmiljöer i staden, säger han. Det vi yttrar oss över har ofta remitterats från Stadsbyggnadskontoret, men vi kan också ta initiativ till egna frågor. På så sätt har vi en fri ställning inom Stock holms stad. Vi blir ofta också ombedda att yttra oss i ärenden från andra kom munala förvaltningar, som Fastighetsoch Trafikkontoret. Skönhetsrådet har tretton ledamöter, flera av dem representerar ”tunga” institu tioner som Vetenskapsakademien, Na turskyddsföreningen och Statens fastig hetsverk. Under förra året mottog rådet över 400 ärenden. – Vi får ofta uppmärksamhet när vi uttalar oss om byggprojekt som rör sta dens centrala delar, säger Martin Rörby. Men majoriteten av våra ärenden handlar faktiskt om ytterstan. Och det är viktigt att vi inte tappar bort de stora värden som finns i till exempel Årsta, Hökarängen, Husby och andra områden. Den process vi arbetar med är lika viktig om den rör gatlyktor i Björkhagen som större frågor i mer centrala delar. Det finns fortfarande mycket att göra vad gäller samtalet kring den arkitektur och miljö som finns i våra bostadsområden, framförallt från 60talet och framåt. just synen på efterkrigsbebyggelsen som riktigt värdefull var inte helt etable rad när Martin Rörby tillträdde som se kreterare i Skönhetsrådet. – Jag hade arbetat med denna epoks bebyggelse på Arkitekturmuseet, säger han. Idag ser vi tydligt att det i alla fall i fackkretsar finns respekt även för mo derna hus från 1960- till 80-talen. Bland politiker finns ett delvis annat synsätt. Ett aktuellt exempel på det är TryggHansahuset på Kungsholmen. Ett ganska 4 modernt byggnadskomplex där åsikterna varierar huruvida huset bör bevaras som det är eller om det kan byggas om. Lika så går åsikterna isär om hur höga hus kan och bör vara i Stockholm. Martin Rörby har inget principiellt emot höga bygg nader, men vill ändå värna Stockholms generella hushöjd som sträcker sig till 6–7 våningar: – Det får inte vara ett självändamål att bygga höga hus för att ”sätta Stock holm på kartan” eller skapa märkesbygg nader, säger han. För att motivera en skyskrapa måste huset ha något mer än att bara vara högt. Det omdiskuterade Tors torn vid gränsen mot Norrtull är inte i Skönhets rådets smak. – Tors torn fick en delvis ny utform ning i skedet mellan plansamrådet och utställningen för Norra station, säger Martin Rörby. I första förslaget hade huset en höjd på 100 meter, något som senare ökades till drygt 140 meter. Vi tyckte att det behövdes ytterligare samråd och konsekvensanalyser innan man tog beslut. Man borde ha utlyst en arkitekt tävling för att få fram ett bättre förslag. Hur ser han då på Stadsholmen, ett bolag som uteslutande fokuserar på sta dens gamla och etablerade byggda kultur arv? – Stadsholmens hus representerar ett kollektivt minne som är ovärderligt för förståelsen av Stockholms framväxt till en modern storstad, säger han. Och det är unikt, och bra, att dessa fastigheter ägs och förvaltas av ett bolag med ett särskilt uppdrag att hantera denna typ av hus. Jag tror att det säkerställer en långsiktig för valtning bortom tillfälliga trender. Det är också viktigt att behålla reservaten på Mariaberget, Stigberget och Vita Bergen intakta. Dessa helgjutna miljöer har mer att berätta än enskilda byggnader. Stads holmes hus används som bostäder i var dagen, de är inte några museibyggnader. foto: kristian pohl. själv bor Martin Rörby i ett hus från det storskaliga miljonprogrammets tid – i Drakenbergsområdet på Söder. Hit flyt tade han från Sollentuna när familjen ut ökades med ett barn. – Husen från 1960-talet är välplane rade och fungerar bra för barnfamiljer, konstaterar han. Många i min generation, och kanske framför allt de som är yngre, har en fri syn på miljonprogrammets ar kitektur. Här finns gott om förvaring och bra med grönytor precis utanför. Han disputerade år 2003 på en dok torsavhandling om arkitekten David Helldén, mannen som bland annat ritade den första av de fem Hötorgsskraporna. Han har också jobbat på Arkitektur museet. Intresset för arkitektur har han haft sedan barndomen. Vilka är då hans favoritområden i stan? – Hammarby sjöstad blev väldigt bra, säger han. Sen menar jag inte att man ska bygga så överallt. Men området har tveklöst stora kvaliteter. Jag gillar också den transformation som Telefonplan har genomgått sedan Konstfack flyttade dit. Området är delvis förnyat, men med respekt för den gamla bebyggelsen. Det är en form av återbruk som jag gärna skulle se mer av. Min favorit bland Stadsholmens hus är Mariahissen. Den är en kraftfull del av den dramatiska stadsbild som Mariaberget represen terar. Dramatik saknas inte heller strax nedanför Mariaberget – omdaningen av Slussen kommer oundvikligen att vara i fokus för stadsbyggnadsdebatten i Stock holm under många år framöver. – Projektet innehåller svåra övervä ganden där den unika slussenkarusellen ska ersättas med något helt nytt, säger Martin Rörby. Frågorna kring trafik lösningarna är komplexa men i det när maste klara. Projektet hade vunnit på om Stockholms stad hade varit mer tydlig med vad man ville ha. Nu blev det så att man överlät till konsulterna att komma med visioner. Den kritik som vi i Skön hetsrådet, och andra, har kommit med mot projektet tycks man ändå ha lyssnat på. Det ska bli intressant att se hur för slaget som ställs ut i maj ser ut. Jag vågar mig på att vara försiktigt optimistisk och har en förhoppning om att det kommer att bli bra. mats lundqvist FAKTA Skönhetsrådet Skönhetsrådet granskar detaljplaner och bygglovsärenden som kommer på remiss från Stadsbyggnadskontoret. Man yttrar sig också över ärenden från andra kommunala förvaltningar. Rådet har inte någon formell beslutsrätt, men har ändå stor tyngd genom den kompetens som rådets 13 medlemmar representerar. Kommunfullmäktige väljer tolv av ledamöterna, och rådet själv den trettonde som av tradition brukar vara en stockholmskännare. FAKTA Martin Rörby Ålder: 46 år. Bor: Drakenbergsområdet på Söder. Familj: Fru och en son på ett och ett halvt år. Jobbet: Sekreterare och kanslichef för Skönhetsrådet. Kuriosa: Samlar på modellbilar, har över 6000 stycken, och arbetar med Martin Rörby menar att Stadsholmens hus representerar ett kollektivt minne. en bok om ”bilens arkitektur”. 5 sopor Stora problem med sophanteringen under vintern Stadsholmen har under vintern stundtals haft stora problem med sophanteringen i vissa fastigheter. Det handlar om sopbilar som inte kommer fram för all snö och om belamrade soprum. – Vi tittar nu på olika lösningar för att komma tillrätta med problemen, säger Hanna Lovén på Stadsholmen. de senaste åren har det också blivit allt större fokus på arbetsmiljöfrågor i avfalls branschen. När sopor ska hämtas krävs att kärlen kan rulla bra på underlaget, att det inte är lång väg att dra kärlen och att hämtningen inte innebär några lyft. Dessa krav kan på sina håll vara svåra att upp fylla i Stadsholmens hus. Kullerstensbe lagda gårdar, små prång i gamla hus och branta backar på Söders höjder innebär att de formella kraven på arbetsmiljö ibland inte helt kan uppfyllas. I till exempel Gamla stan är ytorna dessutom så begrän sade att det ofta blir problem. – Vi tittar på olika lösningar för de hämtningsställen där det är svårigheter, säger Hanna Lovén. Samtidigt är det inte helt lätt att få till optimala lösningar som förenar arbetsmiljökraven med kultur historiska hänsyn och bekvämlighet våra hyresgäster. En lösning som fungerar i vissa fall är att göra om outnyttjade, mindre ytor till soprum. Det har Stadsholmen gjort på foto: jerry malmberg. V intern med all snö och is har lett till att soporna inte kunnat hämtas som de ska i alla fastigheter. – Entreprenören som hämtar anser att snöröjningen i vissa fall brister, säger Hanna Lovén. De menar att de inte kan dra ut sopkärlen på grund av snövallar och att de inte kommer fram ordentligt med sina bilar. I backiga miljöer kan det också vara svårt att hämta soporna på grund av halka. När vi upptäcker att so porna inte hämtats, eller fått signaler om detta från våra hyresgäster, ringer vi direkt till Trafikkontoret som har totalansvar för sophämtningen i Stockholm. Många gånger får vi hålla på och ringa dagligen till dess att soporna till slut hämtas. Ibland kan soprummet vara fullt på grund av att någon misskött sig och lagt dit saker som inte ska vara där. Då får vi begära extra tömning. För vi ska självklart inte ha över fulla soprum. Stadsholmens miljövärd Henry Kommel ronderar soprummen regelbundet. några ställen. Men det är förstås inte möjligt att ta till exempel ett barnvagns rum och göra om det till soprum. Då skapar man andra problem i stället. – I några fall kan man kanske bygga godkända soprum som några fastigheter delar på, säger Hanna Lovén. Nackdelen då är att vissa hyresgäster får gå lång väg för att kasta sitt avfall. Många av Stadsholmens hyresgäster efterfrågar möjlighet att källsortera. Dock är det svårt att hitta utrymmen för detta. Tipsa gärna din bovärd om förslag som kan fungera i din fastighet. för att råda bot på de värsta problemen ronderar Stadsholmen alla soprum samt de flesta sophämtningsställen utomhus en gång i veckan. Det har gett bra resultat: – Jag går igenom över 100 soprum varje vecka, berättar Stadsholmens miljö värd Henry Kommel. Stadsholmen har både rena grovsoprum och rum med en bart hushållssopor samt kombinerade rum. Nu har jag lärt mig var problemen är stora och var det brukar fungera. Ett be 7 kymmer är att grovsoprummen på en del håll är belamrade med skrymmande saker. I grovsoprummet får man bara slänga så dant som får plats i kärlen, inget annat. Ändå händer det att vi hittar hela soff grupper, tvättmaskiner, TV-apparater och dylikt i soprummen. Dessa skrymmande saker ska hyresgästerna själva köra bort till någon av stadens återvinningscentraler. När hyresgäster flyttar upplever jag också att det kan blir svårigheter, då mycket kastas på en och samma gång. Där det varit problem med kontinu erlig överbelastning har Henry Kommel sett till att öka hämtningsfrekvensen. Han har också tät kontakt med entreprenö rerna och med bovärdarna som informe rar hyresgästerna. – En del miljömedvetna hyresgäster na uppmanar också varandra med med delanden i trapphusen om hanteringen av sopor, säger Henry. Och när det gäller gropsopor så har ju alla hyresgäster i ett hus gemensamt ansvar för att inte be lamra soprummen. mats lundqvist MARKNADSTIDNING B foto: stockholms stadsmuseum. Huset på Mästers Pers gränd ska nu genomgå en varsam upprustning. huset berät tar Nu ska det lilla huset i kvarteret Flintan rustas upp I Vita Bergen äger och förvaltar Stadsholmen flera hus som ger karaktär åt den småskaliga stadsbilden kring Sofia kyrka. Nu är det dags att renovera det lilla huset på Mäster Pers gränd 1 – ett hus som saknar moderna bekvämligheter. I kvarteret Flintan ligger det lilla huset med en vacker trädgård runt om. Den sista hyresgästen i huset hade flyttat hit med sin familj redan 1928. Familjen ville inte ha någon modernisering och huset saknar idag både vatten avlopp. – Vatten hämtades från en pump på Bergsprängargränd och på tomten finns ett utedass, berättar Stadsholmens fastig hetsingenjör Ulrika Bask. Den sista hy resgästen, som flyttade ut i höstas, ville att det skulle vara så. Kanske är det det sista bostadshuset i stan som saknar dessa idag självklara bekvämligheter. Nu pla nerar vi för en varsam upprustning. en del av huset byggdes sannolikt på 1720-talet. Då var platsen en fattig utkant i staden, tillsammans med Mariaberget, Skinnarviken, Stigberget och Åsöberget. Husen i dessa områden byggdes ofta ut efterhand och fungerade både som bo städer och hantverkslokaler. Vissa av tomterna var som små lantliga gårdar med djur. I slutet av 1800-talet fanns starka krafter som verkade för att man skulle riva kåkstäderna på bergen, som ansågs som både brandfarliga och sanitärt undermåliga. Ändå klarade sig många hus. När Sofia kyrka byggdes här intill år 1905, hade man inte råd att sanera, och i samband med det växte en ny syn på dessa områden fram. Idag är de reservats områden och omistliga som bebyggelse lokaler i staden. huset på Mäster Pers gränd har också en mycket fin trädgård som anlagts och odlats av den familj som bodde i huset från 1920-talet slut. Här finns stockrosor, en pimpinellaroshäck, krikonträd, löjt nantshjärta, luktpion och en syrenberså. Mannen som anlade trädgården, Alrik Sundberg, bar vatten till sina odlingar med hjälp av ett ok. Jorden fick han från en vall som Stockholms stad lagt upp vid vedboden. Allt enligt Stadsholmens träd gårdshistoriker Maria Flinck, som inven terade trädgården för ett tiotal år sedan. – Huset är säkert påbyggt på 1800talet, säger Ulrika Bask. Vi har beställt en inventering av huset av Stadsmuseet som kommer att ge oss mer kunskap. Vi räknar med att påbörja en fullständig upprust ning i sommar. Självklart ska vi gå var samt fram och behålla husets patina. Hur vi gör med vatten och avlopp får vi se. Huset är byggt direkt på berget, så ska man dra in vatten till tomten måste man spränga. mats lundqvist Vi planerar att följa upprustningen av huset på Mäster Pers gränd här i tidningen Stadsholmen. I kommande nummer berättar vi mer om husets historia och människorna som bott i det.
