Nr1 VI 2012 - Malmö stad

�Miljöarbete i stadsdelen
SIDAN 4
�Ungas inflytande
SIDAN 10
�Dialog
för ökad delaktighet
SIDAN 8
Västra Innerstadens
Stadsdelstidning
www.malmo.se/vastrainnerstaden
Nr 1 2012
Stadsdelsfullmäktige
Så kontaktar du oss
Ordinarie ledamöter *
Stadsdelsfullmäktige
Stadsdelsfullmäktige sammanträder i Stadsdelshuset, Västra Rönneholmsvägen 39 A, konferensrum 517, 5:e våningen. Sammanträdena är öppna för allmänheten och startar kl 17.30.
Ordförande
Sammanträdesdatum 2012
Vice ordförande
Handlingar finns på medborgarkontoret och i sammanträdeslokalen. Se även annons i dagspressen och information på
www.malmo.se/vastrainnerstaden.
Martina Jarnbring Palm (M)
[email protected]
Tel. 0721-64 62 51
Medborgarkontoret
Peter Anderlund (S)
[email protected]
Tel. 0707-53 61 43
Rose-Marie Carlsson (S)
[email protected]
Tel. 0708-92 67 41
Elin Westerberg (MP)
[email protected]
Tel. 0721-64 62 35
21 mars kl. 17-tema, utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering.
25 april, 23 maj, 13 juni, 29 augusti, 26 september, 24 oktober, 21
november samt 12 december kl. 17.30
2:e vice ordförande
Västra Rönneholmsvägen 39 A, vån 3, tel 040-34 61 40
e-post [email protected]. Öppet mån-tor 9-16 (lunchstängt 1213) samt fredagar 9-12
Johanna Schumacher (S)
[email protected]
Västra Innerstadens reception i stadsdelshuset
Västra Rönneholmsvägen 39 A, vån 1, tel 040-34 49 00
Kontakta verksamheterna
Jan Sonestedt (S)
[email protected]
Tel. 0702-21 46 81
Barn och Ungdom 040-34 53 34
Individ- och Familjeomsorg 040-34 49 00
Vård och Omsorg 040-34 38 02
Ingela Wallis (S)
[email protected]
Tel. 0701-71 67 20
Nyinflyttad?
Stadsdelstidningen
Riktar sig till alla som bor och verkar i stadsdelen.
Ansvarig utgivare: Ingemar Nilsson, tf stadsdelschef Västra
Innerstaden, [email protected]
Redaktion Magdalena Eriksson, magdalena,[email protected],
Camilla Wenngren, [email protected]
Produktion: Västra Innerstaden SDF, Tryck: Holmbergs i Malmö
Utdelning: Tidningsbärarna Upplaga: 22 600 exemplar
Taltidning: Ring 040-34 61 40 Utebliven tidning: 040-34 61 40
Utgivningsplan 2012: Nr 1 - mars, nr 2 - juli, nr 3 - november
Omslagsbild: Magdalena Eriksson. Övriga bilder Malmö stad, om
inget annat anges.
Västra Innerstadens Stadsdelstidning finns även att läsa/ladda ner
på www.malmo.se/vastrainnerstaden
* ersättarna i stadsdelsfullmäktige finns presenterade på malmo.se/vastrainnerstaden
Om du inte fått vårt välkomstpaket med information om Malmö
och Västra Innerstaden, kontakta medborgarkontoret,
tel 040-34 61 40.
Barbara Bromberger (V)
[email protected]
Tel. 0739-32 85 10
Jan Aurell (M)
Lars Mårtensson (M)
[email protected]
Tel. 0703-24 25 75
Danica Srnic (M)
[email protected]
Tel. 0708-57 25 59
Stefan Pettersson (FP)
[email protected]
Tel. 0707-30 73 00
Nina Kain (SD)
[email protected]
Tel. 0709-11 69 57
Foto: Leif Johansson, X-RAY foto
Vår... och nya utmaningar
Malmös utveckling påverkas självfallet av vad som händer i omvärlden.
Finanskriser med konsekvenser för
konjunkturen påverkar även oss
och den ekonomiska prognosen för
Malmö stad pekar mot ett kärvare
läge. För innevarande år tyder dock
allt på att den budget som är lagd för
stadsdelen kommer att vara i balans.
Bokslut och analys av 2011 är klart och
nu förbereder vi för nästa år. Under våren skall vi ta fram ett budgetunderlag
för 2013 och när Kommunfullmäktige
i juni beslutar om budgeten vet vi mer
om vilka ramar vi har under nästa år.
Det vi redan nu kan konstatera är att
det ekonomiska läget 2013 kommer
att vara en utmaning för stadsdelen.
Utöver detta ser man även över den
modell vi haft under många år för att
fördela resurserna till stadsdelarna.
Dessutom pågår det en diskussion och
en utredning om hur Malmös skolor
ska ledas och styras i framtiden. I dag
ligger ansvaret för förskola och skola
hos stadsdelarna. En politisk styrgrupp
utreder detta och kommer att vara
klara under våren. Dessa faktorer tillsammans gör att det är osäkert om hur
det kommer att bli 2013 och i skrivandets stund är inget klart.
För att möta de förändringar och
förväntningar vi ställs inför är det viktigt
att vi hela tiden ser över stadsdelens
verksamheter. Hur kan vi använda våra
resurser på bästa sätt? Hur kan vi ge
er som bor i stadsdelen den hjälp och
service ni efterfrågar? Det är det som är
den stora utmaningen…
Medborgardialog för ökad
delaktighet
Dialogen med er medborgare är viktig,
och detta är något som vi i stadsdelsfullmäktige vill skapa bättre förutsättningar för. Därför har vi tittat på
hur vi kan hitta nya former för möten
mellan oss förtroendevalda och er
som bor i stadsdelen. En arbetsgrupp
bestående av oss förtroendevalda har
sett över hur dessa möten med er kan
genomföras och kommit fram till att vi
regelbundet ska finnas ute på våra mötesplatser i stadsdelen. En gång varje
månad, med start i mars, kommer vi att
finnas antingen på Tuppen, Gyllebosalen eller Dammfrigården. Målet med
dialogen med er som bor i stadsdelen
är att främja den lokala demokratin i
Västra Innerstaden. Du kan läsa mer i
tidningen om medborgardialog och
hur du kan vara med och påverka.
Miljöarbetet i stadsdelen
Ett av stadsdelsfullmäktiges mål är att
miljöarbetet i Västra Innerstaden ska
vara ett föredöme i Malmö. Stadsdelen
arbetar därför aktivt med olika insatser
och åtgärder för att främja en hållbar
utveckling. Som ett resultat av detta arbete har exempelvis andelen ekologiska inköp ökat med nära tjugo procent
under förra året. För att uppmuntra och
stimulera miljöarbetet i våra verksamheter i Västra Innerstaden har en
miljöfond skapats. Du kan läsa mer om
miljöarbetet i stadsdelen i tidningen.
Väl mött och hör gärna av er!
Rose-Marie Carlsson (S)
Ordförande i stadsdelsfullmäktige
[email protected]
Nu kan du träffa dina lokala politiker på någon av mötesplatserna i stadsdelen.
Ta chansen att ställa frågor, diskutera, komma med förslag och vara med och påverka!
Måndag 26 mars, kl 14.30-16.30 på Tuppen
Torsdag 26 april, kl 16.30-18.30 på Gyllebosalen
VÄLKOMNA!
NR 1 | 2012
Tisdag 29 maj, kl 16.30-18.30 på Dammfrigården
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
Passa på att träffa dina
stadsdelspolitiker!
3
Miljöarbete
Med miljön i fokus
Alla vet att miljön är viktig. Den angår och påverkar oss, samtidigt som var och en av oss påverkar miljön. I Västra Innerstaden ingår miljöarbetet som en naturlig och integrerad del av verksamheten. Att arbeta för hållbar utveckling är en
nödvändighet. Det kan vara att barnen har möjlighet att leka i hälsosamma och inspirerande miljöer. Att det serveras bra
och hälsosam mat och att matinköpen blir mer hållbara. Hur arbetar man med detta i vardagen? Följ med på en tur till
förskola, skola och vårdboende. Med miljön i fokus.
Utemiljö på barnens villkor
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
NR 1 | 2012
-Av den gamla gården fanns bara ett
träd kvar, och det försvann i stormen,
berättar Jeanette Schildt, förskolechef
på Mariehage förskola.
4
Nu är den nya utemiljön på plats på
Mariehage förskola och tillfället att
anlägga en helt ny lekplats från grunden har tagits väl tillvara.
-Gården har kommit till på barnens
villkor, som har varit med i hela processen. Vi har utgått från vilken miljö
som är bra för dem. Bland annat fick
barnen fotografera sina gamla favoritplatser och sedan har personalen
bidragit med sitt säkerhetskunnande,
berättar Jeanette Schildt.
-Utemiljön, som smälter samman
med den intilliggande parken,
betyder jättemycket och är ett av de
pedagogiska verktygen bland flera
andra i vår verksamhet, säger Jeanette Schildt.
Gården utmanar och lär
Utevistelsen är precis lika pedagogisk
som inomhusaktiviteterna.
För barnen betyder gården utmaningar, den lockar till nyfikenhet,
barnen lär sig vara rädda om naturen
och miljön de har omkring sig.
-De lär sig om ekologisk mat och hur
saker växer. Vi har ett växthus, som
finns där pedagogiskt för barnen.
Men i deras värld är det kockarnas
odlingar och barnen hjälper dem. För
barnen ska ha respekt för det vi odlar
och sedan äter, berättar Jeanette
Schildt.
Miljön är utformad som en gemensam yta, som skapar förutsättningar
för möten.
-Barnen leker mer tillsammans nu
och korggungorna gör att barnen
kan gunga flera samtidigt istället för
var och en för sig.
Den stora kullen med rutschkana mitt
på gården är mycket uppskattad och
ger motoriska utmaningar, berättar
Jeanette Schildt.
En kreativ miljö
Det finns mycket växtlighet på gården och träd är planterade för att bli
framtida klätterträd. Miljön är utformad för att skapa kreativitet och ska
även locka till sig fjärilar och humlor.
-Barnen är jättestolta över sin nya
gård. Den ger så mycket glädje för
både barnen och medarbetarna. Och
föräldrarna har ofta kommenterat
och tycker att det är en helt fantastisk
miljö, berättar Jeanette Schildt, som
ser fram emot vårfest och fixardagar.
Nya Mariehage förskola med utemiljö
invigdes i november 2011.
i stadsdelen
Hållbar utveckling på Hästhagens förskola
Både barnen och medarbetarna på
Hästhagens förskola har stort fokus
på hållbar utveckling.
-Att tänka hållbarhet går igen i alla
delar av vår verksamhet, säger Chris
Borggren, förskolechef på Hästhagens
förskola.
-Barnen får lära sig genom att experimentera, berättar Chris Borggren. Nu
experimenterar de med vatten och då
lär de sig samtidigt om naturresurser.
Vad händer med vattnet? Nyfikenheten väcks och barnen får själva lust att
ställa frågor. Samtidigt kan pedagogerna göra kopplingar ut i världen och
förklara att resurserna är olika fördelade,
att i vissa länder är vatten en bristvara.
Hur tar vi hand om våra resurser? Barn
är kloka och barn förstår. Det är spännande att jobba så.
Minikretslopp och källsortering
Barnen lär sig också om källsortering
och t.ex. jobbar de med minikretslopp
för att visa matens väg från bord till
jord. De lägger matrester i glasburkar,
för att se nedbrytningsprocessen till
jord. Barnen får själva källsortera sina
matrester efter måltiderna.
Att förskolan börjat källsortera matavfall
är både en pedagogisk och resurssparande vinst. Matsvinnet minskar och
barnen lär sig kretslopptänkande.
Maten, miljön och barnen
Det märks att Simon Giles är väldigt
engagerad i både maten, miljön och
barnen.
-Förskolan är en bra miljö för barn att
lära sig om mat. Barnen får lära sig att
det är ok att både tycka om och inte
tycka om en viss typ av mat. Alla är
olika, men barnen kan få ett öppnare
förhållande till mat, som de bär med
sig sen i livet, förklarar Simon Giles, som
menar att mycket av ens vanor och
smaker läggs till grund i barndomen.
Giles, som hellre ser till helheten och
pratar om hållbar utveckling.
I praktiken innebär det att de lagar sin
mat från grunden, bakar sitt eget bröd,
gör sin egen müsli. Förskolan har egen
kryddträdgård, där barnen hjälper till
att odla tomater och pumpor. De serverar vegetariskt två gånger i veckan,
köper in en stor mängd ekologiska
varor och mycket närproducerat.
-Det är en konst att laga bra mat med
en begränsad budget. Men jag ser
det som en utmaning och med sunt
förnuft och fantasi så går det! Säger
Simon Giles avslutningsvis.
Sen är det dags för mellanmål för barnen, som får smoothie, morotsstavar
och smörgås.
Förskolan serverar all sorts mat, och
förskolan har ibland olika teman som
de jobbar med. Under temat Världens
mat, har de smakat på renskav och lärt
sig om samisk kultur. Nästa gång blir
det indiskt. Simon Giles brukar också
prata med barnen och berätta lite om
maten han lagat eftersom maten då
får en annan betydelse. De blir mer
intresserade och får en annan känsla
för maten när de förstår att en person
stått och jobbat med det som serveras
på tallrikarna.
Bakar eget bröd
-Att använda mycket ekologiska produkter och att tänka hållbart är viktigt.
Men man får inte stirra sig blind på
bara ekologiska produkter, säger Simon
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
-Barnen tar med sig sina kunskaper
hem och visar sina föräldrar hur sopor
ska sorteras, säger Chris Borggren. De
blir som små miljöpoliser.
-Det känns jättebra att vi har börjat
källsortera matavfallet, berättar Simon
Giles. Han och Turkan Sulcevska är
förskolans två kockar. Tillsammans
lagar de all mat till Hästhagens och
Pildammsstadens förskola.
NR 1 | 2012
Vårsolen tittar fram på Hästhagens förskola
55
MILJÖARBETE I STADSDELEN
Det är roligt med ekologisk matlagning
Att laga ekologisk, tilltalande, god
och näringsriktig mat till äldre vårdtagare är en utmaning. Rönnbärets
kök har antagit den utmaningen och
lyckats. Idag är huvuddelen av det
som står på menyn ekologiskt.
-Vi har blivit bättre och bättre på att
få in det ekologiska på menyn, i takt
med att vi fått mer kunskap och att vi
får tillgång till fler sådana produkter,
berättar Joanna Ciechowska, kock och
inköpsansvarig på Rönnbärets kök.
Rönnbärets kök lagar varje dag mat till
elva vårdboenden. Det blir två lagade
mål om dagen: cirka 320 portioner till
lunch och 240 portioner till kvällsmat,
varje dag, sju dagar i veckan.
Maträtterna som serveras de äldre ska
givetvis vara goda och tilltalande. Det
ska dessutom vara bra och näringsriktig
mat. Maten ska också vara ekologisk i så
stor utsträckning som möjligt och vårdtagarna har oftast en bestämd uppfattning om vad det är för mat de vill ha.
-De vill ha kött och fisk, säger Joanna
Ciechowska.
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
NR 1 | 2012
Ekologiskt på menyn
Idag står kokt sej, senapssås, rårivna morötter och potatis på menyn.
Lunchrätten består till största del av
ekologiska produkter och ingredienser: Fisken, såsen och morötterna är
ekologiska. En gång i veckan serveras
vegetarisk soppa, som alternativ till kött
och fisk.
6
Medarbetarna lagar till största del
mat från grunden. Köket sätter vissa
begränsningar, trots det lagas cirka 70
procent av maten i köket, där huvuddelen består av ekologiska produkter. I
den mån det är möjligt lagar och köper
köket in ekologiskt. Joanna Ciechowska
förklarar:
-Det mesta är ekologiskt, men ibland
är det inte alla produkter som finns i inköpssortimentet, t.ex. buljong kan vara
svårt att få tag på. Men oftast är större
delen av maträtterna baserade på ekologiska produkter. Som frukt, grönsaker,
mejeriprodukter och basvaror som
mjöl. Hon fortsätter:
Ulla-Britt Hägneryd och Joanna Ciechowska är kollegor vid Rönnbärets kök
-Nu är det roligt att jobba med ekologisk matlagning, men i början var det
svårt att få ihop alla delar.
ekologisk mat hemma, berättar Joanna
Ciechowska, som fått smak för ekologisk matlagning.
Ekologisk matlagning kan ibland kräva
ett annat tänkande jämfört med mer
traditionell matlagning. Därför har
medarbetarna på Rönnbärets kök haft
inspirationsdagar och fått lära sig mer
om ekologisk matlagning.
-Ju mer kunskap vi har, desto lättare är
det att jobba med ekologisk matlagning och att tänka rätt. Nu utgår jag
mycket mer ifrån utbudet av ekologiska
produkter och därefter komponerar jag
menyerna. Innan gjorde jag matsedeln
först och köpte sedan in varorna. Hon
fortsätter:
-De här utbildningarna har varit både
roliga och jättenyttiga. Vi har varit på
studiebesök och lärt oss om köttproduktion, haft föreläsningar och vi
lagade mat tillsammans med en kock
som visade hur vi kan laga mat utifrån
kökets förutsättningar och våra leverantörers sortiment. Det har verkligen
varit inspirerande och efter kurserna på
jobbet, har jag även börjat köpa mer
-Det bästa med ekologiskt är att
maten innehåller färre gifter och att
frukten inte är besprutad. Att man
vet att maten är ”ren”, avslutar Joanna
Ciechowska, som är väldigt mån om att
vårdtagarna ska få bra mat.
MILJÖARBETE I STADSDELEN
Tre priser för
klimatsmarta
inköp
Västra Innerstaden fick tre utmärkelser när Miljöförvaltningen delade ut
diplom till de stadsdelar som visat bäst
resultat för ekologiskt och etiskt certifierat inköp under 2011.
Stadsdelen fick dubbelt pris för andel
ekologiska inköp, med den största
ökningen av alla stadsdelar, från 13 till
30 procent sedan 2010, och blev ӌrets
raket”. Det blev också pris för inköp av
Fairtrade-märkt kaffe, te och kakao.
All mat som serveras i Malmö stad
ska vara ekologisk 2020, enligt Malmö
stads Policy för hållbar utveckling och
mat.
Fonden som bidrar till
Hållbar utveckling
Västra Innerstaden ska vara ett föredöme i Malmö stads arbete med miljöfrågor. Därför finns en miljöfond som
verksamheterna i förvaltningen kan
söka pengar ur för extra satsningar.
Basunens vårdboende gör också sin
utemiljö trivsammare, för de boendes
välmående och den biologiska mångfalden. Arbetet är påbörjat och kommer vara färdigt under våren.
Som exempel har inspirationsdagar för
ekologisk matlagning för vårdboendena kunnat hållas tack vare miljöfonden. Gyllebogårdens vårdboende har
nyligen anlagt en växtö, för att göra
utemiljön trevligare för både boende
och medarbetare.
Västra Innerstadens miljöfond ska
gynna insatser och åtgärder som bidrar
till en hållbar utveckling och leder till
en bättre miljö. Det kan också handla
om insatser som skapar guldkant på
tillvaron och ger mervärde sett ur
ett hållbarhetsperspektiv. Alla idéer
uppmärksammas, men prioriterat är
de med tydlig inriktning mot angivna
politiska mål, som att:
-Än så länge finns en pärlrönn på plats,
men till våren hoppas vi kunna plantera fler perenner och andra växter som
gynnar insekts- och fågellivet. Vissa av
vårdtagarna kan se uteplatsen från sina
fönster och tanken är att de boende
framöver ska kunna delta i plantering
av lökar och även hjälpa till med att
rensa ogräs för den som vill, berättar
Eva Nyhlén, sektionschef för Gyllebogårdens vårdboende.
• Alla verksamheter ska ha en välfung erande och fastighetsnära källsorte-
ring och mängden osorterat avfall ska minska.
• Ekologiskt och etiskt certifierade produkter ska vara förstahandsvalet vid upphandling och inköp.
Tips till dig på hållbara matvanor
Hur kan du göra dina matvanor så
bra som möjligt för miljön, klimatet
och kommande generationer? Här
finns tips som gör dina matvanor mer
hållbara. Tänk på att ingen kan göra
allt, men alla kan gör något!
Välj sedan ekologiska och miljömärkta livsmedel
• Ekologiska varor är märkta med KRAV-
märket eller EUs logga för ekologiska livsmedel
• Fisk kan vara märkt med KRAV-märket eller MSC
Minska energiåtgången vid inköpen
• Ta cykeln till affären
• Handla på vägen hem
Minska svinnet
• Köp inte mer än du äter upp
• Använd resterna
• Se till att det du ändå måste slänga går till biogasproduktion
Minska energiåtgången i köket
• Koka upp vattnet i vattenkokaren
• Laga hellre mat i mikron eller på
spisen än i ugnen
• Lägg lock på kastrullen
• Utnyttja eftervärmen
• Tina det djupfrysta i kylen
NR 1 2012
Välj närproducerade och transportsnåla livsmedel
• Köp närproducerade livsmedel
• Säsongsanpassa inköpen
• Försök undvika livsmedel som trans-
porterats långt med flyg
• Köp hellre koncentrat och torkade produkter än färska om de transporte-
rats långt
Välj etiskt producerade livsmedel
• Välj Fairtrade-märkta produkter
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
Gör först ditt kostval
• Välj mindre kött och ät mer vegeta-
riskt. Se till att det kött du ändå köper är ekologiskt och/eller naturbeteskött
• Ät mer baljväxter; ärtor, bönor och linser
• Ät mer grova frilandsgrönsaker som t.ex. kål, lök, rotfrukter och mindre växthusodlad mat som sallad, gurka och tomat
• Säsongsanpassa dina inköp
• Ät hellre potatis, säd och gryn än ris
• Ät färre tomma kalorier
• Drick kranvatten i stället för flask-
vatten
• Välj fisk och skaldjur som inte är
rödlistade, t.ex. svensk insjöfisk, sill,
sej och musslor
• Minska konsumtionen av mejeripro- dukter
• Köp hellre rapsolja än olivolja
7
VAD MED Å PÅVERKA
Rose-Marie Carlsson, ordförande i
Västra Innerstadens stadsdelsfullmäktige
Dialogför ökad delaktighet
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
NR 1 | 2012
Som vi tidigare har skrivit om i
stadsdelstidningen arbetar man inom
stadsdelsfullmäktige med utveckling
av medborgardialogen. En arbetsgrupp bestående av förtroendevalda
har tittat på hur man kan hitta och
genomföra nya former för möten
mellan förtroendevalda och medborgare. Vi har träffat stadsdelsfullmäktiges ordförande, Rose-Marie Carlsson,
för att veta mer om arbetsgruppens
arbete och vilka nya former för möten
man tänker prova.
8
över hur dessa nya former för möten
med medborgare kan genomföras
och kommit fram till förslaget att man
regelbundet ska finnas ute på mötesplatserna i stadsdelen. Arbetsgruppens
förslag presenterades och godkändes
i samband med stadsdelsfullmäktiges
sammanträde i slutet av förra året.
-Dialogen med medborgarna är
viktig och det är något som vi inom
stadsdelsfullmäktige vill skapa bättre
förutsättningar för. Därför bildades
under förra året en arbetsgrupp som
har tittat på hur vi kan hitta nya former
för möten mellan oss förtroendevalda
och de boende i stadsdelen, berättar
Rose-Marie Carlsson.
-Det finns många engagerade boende
i stadsdelen och nu vill vi utveckla
dialogen. Vi förtroendevalda kommer därför en gång i månaden, med
start den 26 mars, att finnas på någon
av mötesplatserna i stadsdelen för
att lyssna och fånga upp synpunkter,
förslag och önskemål från boende,
säger Rose-Marie Carlsson. Att föra en
regelbunden dialog med de boende
i stadsdelen ger många vinster såsom
ökad delaktighet och ökad kompetens
för oss förtroendevalda och därmed
bättre beslutsunderlag.
Som grund till arbetet med att utveckla
medborgardialogen har arbetsgruppen haft en ”temperaturtagning”,
som stadsdelsförvaltningen har gjort,
om hur boende i stadsdelen vill
träffa förtroendevalda. Med den som
utgångspunkt har arbetsgruppen sett
Målet med utvecklingen av dialogen
med medborgarna i stadsdelen är att
det ska främja den lokala demokratin i
Västra Innerstaden och att träffarna på
mötesplatserna ska bli en regelbunden
företeelse i den politiska processen. Till
förmån för medborgardialogträffarna
kommer allmänhetens frågestund i
samband med stadsdelsfullmäktiges
sammanträden att upphöra.
-Det som också är viktigt är att det blir
en återkoppling till medborgarna som
vi träffar på mötesplatserna och här
är stadsdelstidningen och stadsdelsfullmäktiges sammanträden viktiga
informationskällor, säger Rose-Marie
Carlsson. Återkoppling beträffande de
frågor som tas upp vid mötena samt
vilka åtgärder som har gjorts eller förslag till beslut kommer att ske kvartalsvis till stadsdelsfullmäktige.
Ungdomsrådet en viktig resurs
Rose-Marie Carlsson berättar att det
är viktigt att även nå och utveckla
dialogen med de yngre medborgarna. I
detta sammanhang är ungdomsrådet i
Västra Innerstaden en viktig resurs och
man har utsett tre kontaktpersoner från
stadsdelsfullmäktige som tillsammans
med rådet ska se över lämpliga former
för möten. Ungdomsrådet, som består
av ungdomar från olika skolområden i
stadsdelen, arbetar för att på olika sätt
stärka barns och ungdomars möjligheter att påverka och göra sin röst
hörd. Bland annat fungerar rådet som
remissinstans till stadsdelsfullmäktige i
frågor som rör ungdomar.
-Det är viktigt att ungdomars engagemang, skapandeförmåga och kritiskt
tänkande tas tillvara, säger Rose-Marie
Carlsson. Därför vill vi tillsammans med
ungdomsrådet se över hur vi skapar
förutsättningar för dialog med de lite
yngre medborgarna.
Tematräffar i stadsdelen
Utöver medborgardialogträffarna är
tanken att vid ett par tillfällen per år
anordna någon form av tematräff för
boende i stadsdelen. Hur detta ska
genomföras är i planeringsfasen, men
för att ge ett exempel kan det vara att
en föreläsare bjuds in för att prata om
ett aktuellt ämne som rör stadsdelen
och att det ges utrymme för frågor och
dialog.
-Genom att på olika sätt föra en bra
dialog kan man åstadkomma mycket
tillsammans, säger Rose-Marie Carlsson avslutningsvis. Och flikar in att
det givetvis går bra att kontakta alla
förtroendevalda i stadsdelen direkt, via
telefon eller e-post.
Passa på att träffa dina stadsdelspolitiker
Tuppen
Måndag 26 mars, kl 14.30-16.30
Gyllebosalen
Torsdag 26 april, kl 16.30-18.30
Dammfrigården
Tisdag 29 maj, kl 16.30-18.30
Vem ansvarar för vad i
Malmö stad?
Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning ansvarar för att den kommunala
servicen till stadsdelsborna håller god
kvalitet. Med kommunal service menas
exempelvis förskola, grundskola, fritidshem, individ- och familjeomsorg samt
vård och omsorg.
Medborgardialogträff
Du har möjlighet att ställa frågor, diskutera och komma med förslag till dina
stadsdelspolitiker på medborgardialogträffarna, som hålls på någon av mötesplatserna i stadsdelen.
Medborgarförslag
Du som är boende i Malmö kan lämna
egna förslag, så kallade medborgarförslag till stadsdelsfullmäktige i den
stadsdel du bor. Läs mer om medborgarförslag på www.malmo.se/vastrainnerstaden
Malmöinitiativet
Malmöinitiativet är en plattform där alla
Malmöbor kan komma med förslag och
synpunkter som gäller Malmö. Läs mer
om Malmöinitiativet på www.malmo.se
Kontakta Stadsdelstidningen
Denna stadsdelstidning kommer ut 3
gånger om året. Har du tips eller synpunkter på tidningen, är du välkommen med dessa till vastrainnerstaden@
malmo.se
Gå med i ett parti
Du kan engagera dig politiskt genom att
gå med i ett parti. Kontakta partireceptionen för det parti du vill representera.
Håll dig uppdaterad
Följ med i vad som händer i din stadsdel
genom tidningar, webb, radio och
tv. Du kan också gå till öppna nämndsmöten, begära ut kommunala handgatukontorets ansvar. Felanmälan kan
göras till Gatukontorets kundservice, tel
020-34 45 00
Fritidsförvaltningen har ansvaret för
att utveckla och stödja föreningslivet i
Malmö och sköter stadens sport- och
idrottsanläggningar.
Kulturförvaltningen ska företräda och
ha det samlade ansvaret för kommunens kulturverksamheter, främja
samordning och utveckling inom kulturområdet samt bidra till kulturutbyte
och samverkan på regional nivå.
lingar och sätta in dig i ämnen. I och med
offentlighetsprincipen är de flesta kommunala handlingar offentliga och
vem som helst får ta del av dem.
Sök på kommunens/stadsdelens hemsida eller fråga på medborgarkontoret.
www.malmo.se eller www.malmo.se/
vastrainnerstaden
Vill du lämna synpunkter eller klagomål? - Så här gör du
Har du synpunkter på eller är missnöjd
med den service som du får av stadsdelsförvaltningen? Då är det viktigt att
du meddelar oss. Vi behöver dina synpunkter. De är viktiga för att kunna göra
verksamheten bättre och du kan hjälpa
oss med det.
Prata med personalen
Vänd dig i första hand till personalen eller
chefen på den enhet du har synpunkter
på. Om du trots detta inte fått svar på din
frågeställning kan du därefter vända dig
till respektive verksamhetschef.
Lämna in dina synpunkter/klagomål
Skulle du inte bli nöjd efter att du pratat
med personalen kan du skriva ned dina
synpunkter och lämna in dem till förvaltningen. Du kan mejla in dina synpunkter,
skicka dem via post eller via formulär
som finns på webben. www.malmo.se/
vastrainnerstaden
Förslag till förbättringar
Har du förslag till förbättringar kan du
lämna dem samtidigt som du lämnar in
dina synpunkter/klagomål.
Synpunkter som rör andra kommunala
verksamheter kan inte behandlas av
Västra Innerstadens stadsdelsförvaltning,
men vi kommer att sända dem vidare till
den förvaltning de berör.
Miljöförvaltningen arbetar för att för
hindra skador på människors hälsa och
på miljön.
Stadsbyggnadskontoret ansvarar för
den översiktliga planeringen av staden,
att ta fram detaljplaner för utbyggnadsområden och att godkänna bygglov.
Skånetrafiken är en regionövergripande förvaltning inom Region Skåne som
utvecklar och sköter kollektivtrafiken i
Malmö.
NR 1 2012
Gatukontoret har ansvar för skötsel
och utveckling av allmän platsmark,
såsom parker, torg, stränder och gator.
Gatukontoret bygger också nya gator
och parker. Trafikplanering vad gäller
trafiksäkerhet och trafikmiljö är också
Vi på stadsdelsförvaltningen vill ge dig
god service och vi behöver din hjälp för
att kunna bli bättre! Det finns många
olika sätt att göra sin röst hörd och vara
med och påverka. Här är några exempel på vad du kan göra.
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
Om du som medborgare vill vara med
och påverka i den stadsdel du bor
eller arbetar, är det bra att veta vart
du vänder dig med olika frågor eller
synpunkter. Inom Malmö Stad finns
det många olika förvaltningar som
var och en har sitt ansvar. Här benar
vi upp vem som ansvarar för vad.
Hur kan du vara med och påverka?
9
Workshop för elevråden
– Ungas inflytande
Det var full aktivitet i Ungdomens hus när elevråden från Dammfriskolan och
Slottsstadens skola samlades för en heldag i demokratins tecken i december.
Ett 40-tal elever var på plats för att lära sig mer om hur elevråden och de ungas
inflytande kan bli starkare. Det var även ett tillfälle för att öka samarbetet mellan skolorna. Workshopen är en del i arbetet för demokratifrågor och elevinflytande.
Aktionen filmades och eleverna fick
möjlighet att sprida sitt budskap till
kommunstyrelsen, rektorer och utbildningsminister Jan Björklund. I skrivande
stund har eleverna även fått svar från
Jan Björklunds stab. Några av budskapen eleverna spred var ”Modernisera
lärandet” och ”Mer engagerade lärare”.
”
Det är skönt att
veta att man kan
vara med och påverka skolan.
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
NR 1 | 2012
Ali Sina, Dammfriskolan 8A. Elsa Brynje Slottsstadens skola 9B, Hanan Sadek Dammfriskolan 9E
10
Workshopen var, som namnet antyder,
en praktiskt orienterad utbildning och
eleverna fick göra många inspirerande
övningar. En av övningarna var att komma på bra aktiviteter som skulle stärka
gemenskapen på skolan, som både
elever och lärare kunde vara med på.
Vad tar du med hem från den här
dagen?
-Jag har lärt mig mycket och det kommer jag ta upp i elevrådet på vår skola.
Hanan Sadek, från Dammfriskolan 9E,
sammanfattar dagen:
-Jättekul. Det har varit en lärorik dag
och det är mycket som man vill ändra
på. Att kunna utföra, att göra dessa
aktiviteter med budskap, det har varit
det bästa med dagen.
Hur är det att vara med i elevrådet?
-Det är skönt att veta att man kan vara
med och påverka skolan.
Eleverna arbetade gruppvis och fick presentera sina kreativa idéer för varandra.
På eftermiddagen fick eleverna lära sig
Förslagen var alltifrån brännbollsturnéatt göra sin röst hörd på temat: Från idé
ring till vattenkrig där hela skolan kan
till verklighet- Hur gör man?
vara med.
Eleverna fick först diskutera sig fram till
Amina Nabi, 8B, från Dammfriskolan var ett budskap som de ville föra ut. Sen
med i gruppen som kom på förslaget att gick de ut på stan med sina budskap,
ha en modevisning på skolan, ungefär
som antingen spreds via banderolsom tv-programmet Project runway.
ler de själva gjort eller målades (med
Hon tyckte att det var en bra och rolig
miljövänliga, vattenlösliga kritor) på
övning.
gatustenar framför Stadshuset.
Amina Nabi, Dammfriskolan 8B
Miljögruppen man lyssnar på!
-Att få vara med och bestämma och
att påverka, att kunna se förändringar, det är det roligaste med att
vara med i Miljögruppen, säger Anna
Bergman och Josefine Hansson. Lärarna lyssnar på ett helt annat sätt när
vi gör något i Miljögruppen.
De har varit med sen gruppen startade
när de gick i 6:an och tycker att de har
kommit igång bra med processen.
Miljögruppen vill påverka sin närmiljö
och göra olika insatser på skolan som
gynnar miljön. De är överens om att
de projekt de jobbar med kan ta tid
och de försöker få fler att gå med och
aktivera sig för miljön.
-Det är ju något som tar tid och som
andra elever kommer att kunna fortsätta med och ha glädje av även efter att
vi har slutat på skolan, säger Josefine.
Stora och små projekt
Miljögruppen har hunnit genomföra en
hel del mindre och större projekt. Bland
annat har de skaffat växter och fixat
pappersinsamling till klassrummen och
ordnat en vattenautomat till eleverna.
-Då dricker vi mindre flaskvatten och
sparar in på transporter som orsakar
miljöpåverkan, så det är bra, säger
Josefine.
Miljögruppen har också varit involverade i större projekt, som nu när skolgården ska göras om och bli grönare.
Det ser alla fyra fram emot att den nya
och gröna skolgården ska växa fram.
Första spadtaget har redan tagits och
asfalten har börjat brytas.
Alla är överens om att miljön är något
väldigt viktig som alla måste engagera
sig i.
-Det är inte bara för eleverna här på
skolan, vi vill också att de ska ta med
sig miljötänket hem, säger Josefine. Vi
vill att alla ska förstå och tänka på att
miljön är viktig och vi måste alla hjälpas
åt och ta hand om den.
Nytt miljöhus
Nyligen har skolan fått ett miljöhus,
med plats för källsortering. Miljögruppen driver nu på för att matavfallet från
hemkunskapen ska källsorteras.
-Det blir ju jättemycket skal och avfall
från de lektionerna, säger Anna, så det
borde man kunna göra.
-Vi gör det här för att vi är engagerade,
säger Anna, och tycker det är värt jobbet. Även om vi missar en del lektionstid och får ta en hel del inte alltid så positiva synpunkter från klasskamraterna.
- Men till sist kan de ändå bli nöjda
när något är genomfört och de ser
resultatet, att det vi gör är bra, avslutar
Josefine.
Följ utvecklingen av
Malmös miljömål
Nu finns Miljöbarometern – en webbplats där du kan följa Malmö stads
arbete med målen i miljöprogrammet.
Malmö stad har satt upp fyra övergripande miljömål i miljöprogrammet
2009-2020:
• Sveriges klimatsmartaste stad
• Framtidens stadsmiljö finns i Malmö
• Naturtillgångar brukas hållbart
• I Malmö är det lätt att göra rätt.
Varje miljömål är uppdelat i ett antal
delområden. För att kunna bedöma
i vilken mån målen uppfylls har man
beslutat om 114 nyckeltal – mätbara
beräkningar som kan berätta om hur
bra eller dåligt det går. Med nyckeltalen
som grund visar Miljöbarometern det
aktuella miljöläget i färgade smileys,
som även kan förses med trendpilar
beroende på i vilken utvecklingen går.
Mer information om Miljöbarometern
finns på www.malmo.se
Miljösmarta tips i
din mobil
Miljöappen tar hänsyn till säsong och
säger exempelvis till den som är sugen
på körsbär att vänta till i juni då den
svenska säsongen börjar. Applikationen
innehåller också diverse miljötips och
har en sökfunktion där man kan hitta
svenska butiker som tänker lite extra på
miljö och rättvisa.
Mer information finns på www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
Via Naturskyddsföreningens app Grön
Guide kan du få tips i mobilen om vilka
matprodukter som är okej att äta ur
hållbarhetssynpunkt. Appen innehåller fisk-, frukt och grönsaksväljaren och
återvinnaren som är till hjälp i butiken.
NR 1 | 2012
David Hagberg 8D, Melina Idolor 8B, Josefine Hansson 8B, Anna Bergman 8B
11
Bli grön
med bruna
papperspåsar!
När du sorterar ditt matavfall gör du
enkelt en insats för miljön och vår
hållbara stad.
Matavfallet, som sorteras i bruna papperspåsar, blir till biogas och biogödsel.
Till exempel drivs stadsbussarna på
biogas. Med det får vi ett renare samhälle och mindre klimatpåverkan.
Redan 2007 började Malmö med frivillig sortering av matavfall, men nu kommer alla att sortera sitt matavfall. Detta
införs successivt och i Västra Innerstaden beräknas det börja i juni 2013.
VaSyd ansvarar för att soporna hanteras
och tas om hand på ett korrekt sätt.
Intresset för att sortera matavfall ökar,
men trots det går bara åtta procent av
matavfallet till de bruna påsarna. Varje
år slängs cirka 30 000 ton matavfall
bland hushållssoporna i Malmö. Därför
har kommunfullmäktige beslutat att
göra matavfallshanteringen obligatorisk.
•
Malmö har som mål att 40 procent av matavfallet samlas in och behand-
las biologiskt 2015.
Nu börjar Malmö med mobil insamling
av farligt avfall
För boende i Malmö ska det vara
enkelt att göra rätt och enkelt att göra
en miljöinsats. Därför erbjuds alla
kommuninvånare en mobil insamling
av farligt avfall från hushållen.
Farligt avfall kan ställa till stor skada
för miljö och hälsa om det inte sorteras och återvinns på ett säkert sätt.
Vanliga exempel på farligt avfall som
ofta hamnar i soporna är nagellack, lim
målarfärg, lacknafta, rengöringsmedel
och hårspray. Exempel på elavfall, som
också räknas som farligt avfall och som
ofta hamnar i soporna är leksaker med
inbyggda batterier, brödrostar, gamla
mobiltelefoner och lågenergilampor.
Kortare väg till den mobila insamlingen
Farligt avfall-bilen är en specialutrustad
lastbil med en chaufför och kemist.
Det är möjligt att lämna farligt avfall
samt mindre el- och elektronikprodukter från hushållen, maxstorleken är
en mikrovågsugn. Det farliga avfallet
lämnas kostnadsfritt. Farligt avfall-bilen
kommer 2012 att göra stopp i samtliga
stadsdelar vid ett tillfälle under våren
och ett tillfälle under hösten. Självklart
går det också bra att lämna det farliga
avfallet på återvinningscentralen.
Påminnelse via sms
Anmäl dig till Sysavs sms-tjänst så får
du en kostnadsfri påminnelse när
Farligt Avfall-bilen kommer till Västra
Innerstaden. Start av prenumeration
kostar som ett vanligt sms.
Du kan också anmäla dig gratis via
www.sysav.se
Anmälan till Sysavs sms-tjänst för påminnelse gällande Västra Innerstaden
(sms ej kursiv text) sms:a sysavvastra till
71350.
För mer information om Farligt avfallbilen se www.sysav.se
Farligt avfall-bilen
kommer 2012 till Västra Innerstaden:
• Torsdag 29 mars klockan 16.00-16.45
• Torsdag 11 oktober klockan 16.00-16.45
Plats: Återvinningsstationen vid Ribersborgsstranden/Grönvångsstigen.
• Om 40 procent samlas in, blir mäng
den biogas 1,3 miljoner kubikmeter per år. Det sparar cirka 3 900 ton koldioxid per år.
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
NR 1 | 2012
• Malmö blir den första av Sveriges 12
tre storstäder med obligatorisk in
samling.
Foto: Andreas Offesson
Här kan du prova hjälpmedel som underlättar i vardagen
Greppvänliga osthyvlar och smarta
prylar som hjälper dig i hemmet.
Nu finns en visningsmiljö där
du kan prova enkla hjälpmedel
som kan vara ett stöd och underlätta din vardag. Visningsmiljön är
inredd som ett vanligt hem med
kök och toalett, dit Malmöbor och
deras anhöriga är välkomna.
-Här visar vi ett urval av smarta
vardagshjälpmedel och kognitiva
hjälpmedel, berättar Mats Renard,
chef för Hjälpmedelscentrum.
Några exempel på kognitiva hjälpmedel är datatjänster som hjälper
dig att hålla rätt på tiden, hitta från
en plats till en annan, påminnelser
etc.
-Vi ger information om inköpsställe,
pris och artikelnummer så att du lätt
ska kunna hitta produkten i affären,
säger Mats Renard.
Foto: Charlotte Carlberg Bärg
Visningsmiljön kommer att vara
bemannad av personal som kan ge
allmänna råd om hjälpmedel.
Hitta hit
Välkommen till visningsmiljön på
Hjälpmedelscentrum, Regnvattengatan 2.
Har du frågor? Ring 040 34 75 00
Öppettider
Öppet vardagar måndag-fredag
kl. 8.30-16.00.
Lunchstängt klockan 12-13.
Äldreomsorgen får fortsatt godkänt av brukarna i Malmö. Det visar en brukarundersökning som har genomförts inom hemtjänsten och äldreboenden. Undersökningen, som mäter nöjd-kund-index (NKI), har utförts av Statistiska centralbyrån (SCB)
under sensommaren förra året. Resultatet för Malmö stad visar på en något minskad nöjdhet, vilket ligger i linje med utvecklingen för hela riket.
Här i Västra Innerstaden ligger vi över kommunsnittet för nöjd-kund-index inom hemtjänsten och inom äldreboende följer
vi kommunsnittet. Jämfört med förra undersökningen följer resultatet utvecklingen för Malmö stad, vilket innebär en något
minskad nöjdhet.
NR 1 | 2012
- Undersökningen ger stöd till oss i vårt arbete och bekräftar det vi redan vet och behöver utveckla ytterligare. Vi arbetar
ständigt med kvalitetsutveckling av våra verksamheter och undersökningen hjälper oss i arbetet med att fokusera på delar vi
behöver bli bättre på, säger Ann Letorp, vård- och omsorgschef i Västra Innerstaden.
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
Äldreomsorgen får fortsatt godkänt
13
Närpolisen i Västra
Innerstaden tipsar...
Malmö har den senaste tiden drabbats
av ett flertal grova våldsbrott. Dessa har
begåtts under en relativt kort period.
Situationen i Malmö har uppmärksammats även nationellt och vi har tillförts
stora resurser som bland annat ska
arbeta med trygghetsskapande arbete
i staden men också med att utreda de
brott som inträffat och hindra att nya
begås. Som alltid inom polisen måste
vi arbeta både i stort och i smått. Det
innebär att vi fortsätter vårt arbete
med exempelvis trafiksäkerhetsarbete i
Västra innerstaden.
Jag får ofta samtal från engagerade
medborgare som tipsar om platser/gator där trafiksituationen lämnar mycket
i övrigt att önska. Jag får också e-post
och samtal från människor som vill
tipsa om andra brott exempelvis alkoholbrott, narkotikabrott eller misstänkta
häleribrott. Detta är mycket tacksamt
eftersom det hjälper oss i vårt arbete.
Det är framförallt under årets mörka
period som vi i större utsträckning
drabbas av inbrott. Men oavsett årstid
kan det vara bra se över bostadens
inbrottsskydd. De lägenheter som
drabbas är oftast marklägenheter och
det vanligaste sättet att ta sig in i lägenheten är i dessa fall genom en altandörr
eller ett fönster på baksidan av huset.
Gärningsmannen krossar oftast rutan i
dörren och öppnar vredet från insidan.
En låsbar altandörr försvårar betydligt
för gärningsmannen. Som tur är har
Västra innerstaden inte drabbats särskilt
hårt när det gäller inbrott i bostad men
det kan ändå vara bra att se över bostadens lås, dörrar och fönster.
Slutligen vill jag påminna alla er som
av någon anledning kommer i kontakt
med våra äldre att vara vaksamma på
om någon försöker få tillträde till deras
bostad genom att erbjuda service av
rollatorer. Varken omsorgs- eller rehabpersonal gör oannonserade besök vare
sig för att reparera, byta ut eller prata
hjälpmedel. De gånger hjälpmedel
behöver ses över eller bytas ut är det
initierat av brukaren själv eller av en
kontaktperson.
Polisen i Malmö önskar trevliga vårveckor.
Pernilla Nilsson
Biträdande närpolischef Malmö city
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
NR 1 | 2012
Malmös största gäng mot
organiserad brottslighet
14
Pernilla Nilsson
Biträdande närpolischef Malmö city
I februari var det premiär för Heja Malmö, ett initiativ av
Malmö stad och Polisen med målsättningen att få fler att
ta avstånd från den organiserade brottsligheten. Heja
Malmö handlar om att samla alla som gillar Malmö för att
bilda Malmös största gäng – mot organiserad brottslighet.
Att den senaste tidens skottlossningar i Malmö haft kopplingar till organiserad brottslighet har nog inte gått någon
förbi. Arbetet för ett tryggare Malmö kräver en gemensam
insats. Mellan Malmö stad, Polisen och alla Malmöbor. Som
privatperson är det viktigt att känna till sambanden mellan
det egna agerandet och den organiserade brottsligheten.
Där spelar allas dagliga inköp en stor roll. Många Malmöbor
sponsrar de kriminella nätverken utan att veta om det. Det
kan röra sig om att handla cigaretter och alkohol till misstänkt låga priser, gå på svartklubb och kanske ta en svarttaxi
hem. Den svarta ekonomin driver den organiserade brottsligheten framåt och omsätter enorma belopp; pengar som
aldrig går in i statskassan och än mindre når den kommunala
budgeten. De här pengarna hamnar till stor del i de kriminella nätverkens fickor.
Lågpriskultur som alla betalar dyrt för
Det kvittolösa samhället innebär en lågpriskultur som alla får
betala dyrt för i längden. Varje år går Malmö stad miste om
bortåt 6 miljarder skattekronor. Det kvittolösa samhället har
dock inga givna syndabockar. I nästan alla branscher finns
både de som bidrar till välfärden och de som inte gör det. De
flesta krogar, caféer, frisersalonger och närbutiker har inga
kopplingar till kriminella nätverk. Men eftersom det är omöjligt att veta vem som är vem i det kvittolösa samhället, måste
vi vänja oss vid att aldrig handla utan kvitto. Ett enkelt sätt att
ta avstånd mot organiserad brottslighet är därför att se över
inköpsvanor och begära ett kvitto när man handlar. 300 000
Malmöbor kan göra stor skillnad. Och alla behövs i Malmös
största gäng mot organiserad brottslighet.
Mer information finns på hejamalmo.se
Följ oss på Twitter: hejamalmo
Gå med på facebook.com/hejamalmo
UngBo 12 prisar kreativa bostadslösningar i staden
På UngBo12:s releasefest i februari presenterades vinnarna i deltävlingen för Västra
Innerstaden och Husie.
Alicia Bristulf vann förstapris i ombyggnadskategorin för sitt förslag om boende på
tak vid Köpenhamnsvägen i Västra Innerstaden.
-Det känns extremt jättebra, utbrister Alicia Bristulf, med den stora prischecken på
25 000 kronor i handen. Och det var helt klart oväntat, fortsätter hon.
I tävlingen efterlyses idéer till hur staden bäst kan utnyttjas för att bygga nya eller
bygga om bostäder för unga. I Västra innerstaden kvalificerade sig 17 intressanta
och kreativa bidrag. De tävlande föreslår boende i parkmiljö, på idrottsplatser samt
ta tillvara på outnyttjade vindsytor. Återkommande teman är boende i mobila boxar,
bygga på tak samt under och ovan vatten.
Priset för bästa nybyggnadsförslag gick till Andrei Deacu och Karl Östgård vann specialpris för sitt bidrag ”Lille Prinsen”. Läs mer och se alla bidrag på www.ungbo12.se
Vad är UngBo 12?
UngBo 12 är Sveriges första bomässa med fokus på boende och bostäder för unga.
Malmö stad lyfter debatten om hur ungas boendesituation kan förbättras. UngBo 12
utgör också en arena för nationell och internationell debatt, i syfte att stimulera byggandet av bostäder som unga i Malmö kan efterfråga. UngBo 12 avser att lyfta fram
unga människors kreativitet och engagemang.
Vinnande tävlingsbidrag kommer byggas i fullskalemodeller eller på annat sätt gestaltas och visas upp i UngBo 12:s slututställning, som äger rum i Malmö september
2012.
Förskoleutbyggnaden i stadsdelen
Utbyggnaden av förskolorna i stadsdelen fortsätter. Som vi skrivit om tidigare är svårigheten för stadsdelen tillgång på mark och lämpliga lokaler att
bedriva förskoleverksamhet i. Alla möjligheter tas därför tillvara när det gäller möjligheten att utöka förskoleverksamheten.
Solbackens förskola
I hörnet Stadiongatan/Vendelsfridsparken har Solbackens förskola öppnat.
Förskolan tillhör Rönneholms förskoleområde och har plats för cirka 60-70
barn.
Rönneholms förskola
I Rönneholmsparken kommer nuvarande Rönneholms förskola utökas
med plats för omkring ytterligare 60
barn. Detta blir möjligt då angränsande
lokaler nu finns till vårt förfogande.
Den nya delen öppnar den 16 april och
utökningen av platser sker successivt.
Har du frågor angående förskoleplatserna i stadsdelen?
Kontakta skolsekreterare Agneta Ericsson, telefon 34 67 91, agneta.ericsson@
malmo.se
I samband med att stadsdelsfullmäktige i december fastställde 2012års
internbudget beslutade man att, på
grund av det kärvare ekonomiska
läget, skjuta fram beslutet om tidpunkt
för uppstart av mötesplats Dammfri.
Boendeparkering
införs i Kronborg
Den 15 oktober 2011 skulle det vara
startdatum för införande av boendeparkering i området Kronborg. Upphandlingen av parkeringsautomater
har dock blivit överklagad, så startdatumet har senarelagts. I dagsläget har
Gatukontoret inget exakt startdatum
på när detta blir av, men troligtvis i
slutet av maj. Gatukontoret kommer att
skicka ut information till boende som
berörs i området när de vet mer.
Detta gäller när det införs:
Boendeparkeringsområdet begränsas
av Kronborgsvägen, Roskildevägen,
John Ericssons väg och Mariedalsvägen. Biljettaxan för boendeparkering är
10kr/dygn.
Blanketter och mer information finns
på malmo.se/boendeparkering
NR 1 | 2012
Erikslust förskola
I utkanten av Mellanhedsparken har
Erikslust förskola öppnat. Även denna
förskola tillhör Rönneholms förskoleområde. Förskolan har plats för cirka 70
barn.
Mariehage förskola
Nya Mariehage invigdes i november
och förskolan har plats för 145 barn,
vilket är en utökning med 55 platser.
I förra numret av stadsdelstidningen
skrev vi om nuvarande Dammfrigården
och hur den skulle kunna utvecklas till
”Mötesplats Dammfri” – en mötesplats
för alla.
VÄSTRA INNERSTADENS STADSDELSTIDNING
Två nya förskolor, Erikslust och Solbackens förskola har öppnat i stadsdelen
och nya Mariehage förskola invigdes
i november. Utbygganden av Rönneholms förskola är nu också beslutad.
Mötesplats
Dammfri
15
Det händer på våra mötesplatser i vår...
För mer information och fullständiga program kontakta respektive mötesplats
eller se mer information på www.malmo.se/motesplatserforaldre
Dammfrigården 040-34 39 20
Gyllebosalen 040-34 50 50
Tuppen 040-34 39 90
IDSGÅ
IT
FR
K
Ö
S
BE
PÅ
RDEN
I Västra Innerstaden finns Ribersborgs
fritidsgård som främst vänder sig till
ungdomar i åldern 12-18 år. Här kan
du träffa kompisar, lyssna på musik,
spela spel och playstation, använda
datorerna, spela fotboll, fika och
mycket annat.
Vi kan också gå på bio tillsammans
och någon gång åker vi på läger med
gården.
Kom ner till oss på Sergels väg 3 eller
ring 34 60 04 om du vill veta mera.
!
RG
O
B
S
BER
RI
Hör gärna av dig med förslag på vad
du vill göra på gården.
Är du intresserad av tjejgrupp så kom
ner och anmäl dig. Vi brukar starta upp
en eller två tjejgrupper per termin.
Under sommaren kan du oftast hitta
någon av oss på Vattenverkstaden SEAU där besökarna kan lära sig om havsmiljö och hur man värnar den. Dykning
och snorkling är exempel på en mängd
aktiviteter besökarna kan ägna sig åt.
Fritidsgården är öppen:
Måndag - torsdag kl.16-21
Fredag kl. 14-17.30
Vi vill gärna att du berättar
vad du skulle vilja göra här!
DAMMFRIGÅRDEN
Onsdagar
Onsdagsträff kl.13-15
• Allsång på Dammfrigården med Åke Hjärpe och gäst.
30/4 kl.14
25/5 kl.16
25/6 kl.16
• Nyöppning av restaurang på Dammfrigården i början av april
Läs mer på malmo.se
GYLLEBOGÅRDEN
Måndagar
• Bingo kl.13.15-15
Torsdagar
• Filmvisning kl.13.15
(en gång i månaden)
Fredagar
• Frukostbuffé kl.10.15-11.15
(sista fredagen i månaden)
• Wii-spel kl.11.30-13
(sista fredagen i månaden)
• Påskfest 3 april kl.13-15 (anmäl senast 29 mars)
• Malmö Kvartettsångsällskap vår
konsert 3 maj kl.18.00
• Vårmarknad 10 maj kl.11-16
• Sveriges nationaldag 6 juni (tid, se Gyllebobladet)
• Midsommarfest 19 juni kl.13-15 (anmäl senast 14 juni)
TUPPEN
Passa på att träffa dina stadsdelspolitiker
Tuppen
Måndag 26 mars, kl 14.30-16.30
Gyllebosalen
Torsdag 26 april, kl 16.30-18.30
Dammfrigården
Tisdag 29 maj, kl 16.30-18.30
Fre 23/3 20.30 Mogendans till Bosse
Wickström Insläpp 19.30
Tis 27/3 15.00 Musikunderhållning
med violinduon Victoria & George
Tors 29/3 14.00 Filmvisning
Fre 30/3 20.00 Hot House Finney´s
Jazzmen från Köpenhamn Insläpp
19.30
Tuppen erbjuder också aktiviteter
som:
• Biljard • Balansträning • Bridge
• Datakurser • Frågetävlingar
• Oljemålning • Motorklubb
• Gymnastik • Sy/handarbete • Canasta