Bättre möten! - Sveriges elevråd – SVEA

Transcription

Bättre möten! - Sveriges elevråd – SVEA
 Bättre möten!
En guide i hur elevrådet håller bättre och mer effektiva möten
INLEDNING
Läs det här dokumentet för att få tips om hur ni kan förbättra elevrådsmöten och andra
möten. Ibland fastnar vi i att ha möten på samma gamla vanliga sätt och klimatet riskerar
att då bli stelt, icke-kreativt eller så blir resultatet av mötet helt enkelt inte bra. Detta
dokument är därför fullt med smarta och roliga tips på hur ni kan göra era möten mer
effektiva och roliga med bättre resultat!
Sammanfattning av kapitel
MÖTET
I kapitlet som heter ”mötet” hittar du vad som är bra att tänka på innan ett möte, vilka
platser som är bra att vara på, vilka roller som kan finnas under ett möte, olika sätt att ta
beslut på, hur ni avslutar och rundar av mötet på ett snyggt sätt.
METODER
I detta kapitel hittar du olika tips och tricks på olika tillvägagångssätt ni kan ha för att till
exempel: ta fram en idé, sätta ramar för ert möte, hur ni kan utvärdera och mycket mer!
INKLUDERANDE MÖTEN
I kapitlet om ”inkluderande möten” finns information om saker ni kan göra för att vara
mer inkluderande i allt från vad ni skriver i era inbjudningar till möten till vilken mat eller
fika som serveras. Allt för att ni ska kunna nå ut till fler och se till att alla verkligen känner
sig välkomna på era möten och i er verksamhet.
MAKT, HÄRSKARTEKNIKER OCH BEKRÄFTARTEKNIKER
Detta kapitel handlar om maktstrukturer och på vilket sätt maktstrukturer kan yttra sig
under möten. Är det någon som är superbossig? Här får du tips om hur du kan bemöta
detta!
KONFLIKTHANTERING
När vi håller möten tillsammans finns det en risk för att det uppstår konflikter mellan oss.
I kapitlet om ”konflikthantering” finns information och metoder för att göra det bästa av
konflikter och omvända dem till någonting positivt och utvecklande för gruppen.
FEEDBACK
I kapitlet om ”feedback” läser du mer om hur du ska ge feedback på ett bra sätt. Det är
viktigt att vi kan hjälpas åt att utveckla varandra i gruppen som vi arbetar i och har möten
med. Men vi vill ju gärna göra det på ett snyggt sätt där mottagaren som du vill hjälpa
tar det du säger på ett bra sätt.
ÖVRIGA TIPS
Under denna rubrik finns massa länkar med ännu fler grymma tips för att skapa ännu
bättre och mer effektiva möten!
INNEHÅLL
MÖTET
Innan mötet
Platsen
Mötets inledning
Mötesfunktioner
Beslutsfattande
Gör mötet roligt!
Mötets avslutning
Efter mötet
METODER
Inledande övningar
Talartid och få folk att snacka!
Ta fram idéer och brainstorma
Planera
Ta beslut
Utvärdera
INKLUDERANDE MÖTEN
Inbjudningar
Lokalen
Förtäringen
Övningarna
Språket
Materialet
Dagordningen/innehållet
Dokumentation
Ceremonier/traditioner
MAKT, HÄRSKARTEKNIKER OCH BEKRÄFTARTEKNIKER
Härskarteknikerna
Bekräftartekniker - som motverkar härskartekniker
Diskrimineringsgrunderna
KONFLIKTHANTERING
Konfliktdjuren
FEEDBACK
Trestegsmetoden
Feedbacktrappan
ÖVRIGA TIPS
MÖTET
Innan mötet
För att få ett riktigt bra möte är det viktigt att förbereda sig. Här följer tips på vad som
kan vara viktigt att tänka på:
•
Planera mötet ordentligt, tänk in delaktighet så det inte bara är en person som står
och rapar ut information. Ha ett tydligt syfte med mötet, ska ni ta beslut?
Visionera? Teamworka? Informera? Göra dekorationer till matsalen? Om mötet har
flera olika syften, gör då en tydlig planering.
•
En tydlig tidsram är också bra, det är viktigt att hålla den så alla känner att de fått
möjlighet att delta under hela mötet. Informera deltagarna innan mötet vad målet
med mötet är så de kan förbereda sig.
•
Tänk även igenom så ni har allt praktiskt fungerande innan, exempelvis pennor till
whiteboarden eller en laddare till datorn. Om ni har fika eller mat, tål alla att äta av
den?
•
Är platsen ni valt att vara på tillgänglig för alla? Kan alla ta sig in, se, höra?
Platsen
Platsen ni har mötet på kan variera tills fantasin sätter gränsen. Här kommer några
förslag:
•
Fråga om ni får ha årsmöte i kommunfullmäktigesalen.
•
Ha picknick samtidigt på en filt i en park.
•
Sitt på en takås.
•
Åk hem till någon i elevrådet och hälsa på (obs! enbart om elevrådet betalar
resan!)
•
Håll möte på internet via till exempel skype!
Kom ihåg att tänka igenom möbleringen: En talarstol kan verka skrämmande och leda till
att bara några vågar prata. Om folk kan ha ögonkontakt skapas mer kreativitet. Att sitta i
cirkel ger bättre möjlighet för dialog; alla kan se varandra, ingen kan gömma sig, eller
glömmas bort. Aulasittning och traditionellt långbord bör undvikas.
Mötets inledning
Ett bra möte föregås av en bra inledning. Här kommer några bra saker att tänka på:
•
Få alla att känna sig välkomna.
•
Berätta för deltagarna de gör där och vad mötet ska handla om.
•
Låt alla presentera sig.
•
Gör en lägesrunda där alla deltagarna får berätta hur läget är.
•
Stäm av vad deltagarnas förväntningar på mötet är.
•
Få alla känna sig peppade inför vad som kommer.
Hur mycket tid som läggs på presentation av deltagarna beror på hur länge gruppen
kommer att arbeta ihop. Är det bara ett enda möte så kör en kort namnrunda. Om det är
en grupp som ska arbeta under en längre tid ihop är det viktigt att lära känna varandra.
Det kan vara väldigt bra att starta mötet med en lägesrunda där deltagarna har chans att
säga vad de vill. Om en av deltagarna till exempel har pluggat till prov hela natten och
sovit enbart 2 timmar under natten kan det vara bra för de andra att veta detta, då
slipper de lägga onödig fokus och energi på att fundera på varför denna person känns
frånvarande idag.
Mötesfunktioner
Att alla deltagare har tydliga roller under mötet kan hjälpa mötet att rulla på bättre och
säkerställa att det hålls på ett demokratiskt vis. Rollfördelning görs enklast genom att ni
helt enkelt bestämmer tillsammans vem som ansvarar för vad. De olika rollerna som finns
under ett möte kan sammanfattas i ordet ”mötesfunktioner”.
Följande mötesfunktioner är bra att ha under ett möte:
• Moderator
Moderatorns uppgift är att alla känner sig delaktiga, alla känner sig accepterade, att
mötet känns meningsfullt och att alla känner sig behövda. När dessa saker uppfylls blir
deltagarna mer engagerade. Som moderator ska du sammanfatta diskussioner,
förtydliga saker, inte värdera vad deltagarna säger utan istället ställa frågor,
uppmärksamma de olika åsikterna som finns och få deltagarna att riktas mot det
gemensamma målet, leda tillbaka deltagare då diskussionen hamnat på sidospår, fånga
upp vad ni behöver göra och se till så att mötet är trevligt!
Moderatorns ansvar kan sammanfattas i att:
•
Inleda (skapa god stämning, presentera program, talare och deltagare)
•
Skapa röd tråd & sammanhang
•
Hålla tempo & passa tiden
•
Vårda processen (fråga, uppmärksamma alla, vägleda, summera, precisera, se
till att alla respekteras)
•
Avsluta (sammanfatta, visa på nästa steg, skapa ett bra slut)
• Tidshållare
Tidshållarens uppgift är att påminna om tiden så ni hinner genom allt ni skall göra på
mötet och inte lägger ”onödig tid” eller fastnar på någon specifik fråga. För att
tidshållaren ska kunna göra sitt jobb är det viktigt att sätta upp ett schema för mötet,
bestämma hur länge ni ska diskutera varje punkt, prioritera vad som är viktigast och vad
som är minst viktigt. Tidshållaren kan även ta ansvar för att se till att ni tar pauser i mötet
och inte sitter för länge.
• Sekreterare
Sekreteraren är den som dokumenterar diskussioner, bra saker att tänka på till framtiden,
vad som ska följas upp och eventuella beslut som tas på mötet. Att dokumentera vad
som sägs under mötet är viktigt för att ni själva skall komma ihåg vad ni gjort tills nästa
möte och för att det inte ska uppstå några konflikter i efterhand om vilka beslut som
togs eller vad som sades.
• Demokratiobservatör
Demokratiobservatören observerar deltagarna och mötet under själva mötets gång. Det
den ska analysera är hur demokratiskt mötet faktiskt är. Demokratiobservatören kan till
exempel uppmärksamma hur mycket talartid olika personer får, vilka som får mest
utrymme att uttrycka sig samt om mötet är tydligt och inkluderande mot alla.
• Maktkompis
Maktkompisar är till för att deltagarna i par ska tänka på och utmana sitt beteende under
mötet. Denna mötesfunktion är till för att ni ska utvecklas och utmanas inte för att ni ska
hitta fel hos er maktkompis. Såhär går det till:
1.
Dela upp er i par, eller tretal om ni är ojämna antal. Varje par är nu maktkompisar
och ni har i uppgift att medvetandegöra varandra om hur ni befäster normer eller
använder er av maktstrategier (läs mer om maktstrategier och härskartekniker
längre fram i detta dokument).
2. Peta din maktkompis på axeln varje gång hen under mötet befäster en norm eller
använder en maktstrategi.
3. Efter mötet, gör listor på vad er maktkompis gjort bra och mindre bra när det
gäller att utmana makt och normer på mötet. Skriv vad din maktkompis gjort bra
under plus (+), det mindre bra under minus (-) och det som är svårt att placera
som bra eller mindre bra som intressant (i).
4. Diskutera därefter listorna tillsammans och fokusera på utvecklande lösningar.
(Tips! Läs gärna mer om att lägga fram positiv och negativ kritik under kapitlet feedback)
Beslutsfattande
Det finns en mängd olika sätt att ta beslut på, olika sätt är bra att använda vid olika
tillfällen. Här nedan följer en rad olika alternativ ni kan variera mellan:
• Majoritetsbeslut
Flest röster vinner. Alltså: det beslut som fått majoriteten av röster vinner.
• Sluten omröstning
Ge alltid mötesdeltagarna alternativet att genomföra en sluten omröstning om de vill.
Vissa frågor kan vara känsliga att rösta om medan andra kanske inte är så värdeladdade.
Ett enkelt sätt att genomföra en sluten omröstning är att antingen rösta på lappar som
sedan räknas, eller att alla blundar och räcker upp handen för det alternativ de röstar för.
Den som räknar rösterna får självklart titta.
• Öppen omröstning
En öppen omröstning motsatsen till en sluten omröstning – alla deltagare röstar öppet
inför varandra, med till exempel handuppräckning.
• Konsensus
Konsensus betyder att alla är helt överrens. Det kan ta lång tid att komma fram till
konsensusbeslut då det kräver att det diskuteras tills alla tycker likadant, men fördelen är
att alla står bakom beslutet som tas. Det kan vara bra att jobba i smågrupper med
representanter för olika åsikter för att nå konsensus.
• ”Vinna-vinna”-lösningar
Detta betyder lösningar där ”båda sidorna” vinner på beslutet på något sätt. Här behöver
ni vara nytänkande, ha en bra dialog och nyfikenhet för att tillsammans komma på olika
sätt att hitta positiva lösningar. Viktigt att tänka på är att det ofta är olika saker som
”vinns”. En grupp kanske får igenom sitt namn på ett projekt, medan den andra gruppens
syftesförklaring på projektet går igenom. Tänk på att bådas ”vinst” skall väga någorlunda
lika så vinna-vinna-lösningen inte blir orättvis.
• Reservation
Reservation betyder att du reserverar dig och avstår från ett beslut efter att det tagits.
Detta är ett sätt att markera att du tar avstånd från beslutet för att det är viktigt för dig
att poängtera att du inte står bakom det. Detta skall skrivas in i mötesprotokollet.
Gör mötet roligt!
Det ska vara roligt att vara engagerad, se till att underhålla er så att ni har roligt ihop! Här
följer tips på vad ni skulle kunna göra för att krydda era möten:
•
Be en elev från musiklinjen att komma och uppträda för er.
•
Fika.
•
Beställ hem pizza, skär upp och bjud på.
•
Måla er drömskola på papper över hela väggen.
•
Gå på studiebesök någonstans.
•
Ät på en god restaurang ihop (obs! enbart om elevrådets pengar täcker
kostnaden, tänk på att alla inte har råd).
•
Låt alla skriva ett brev till sig själva om hur det känns idag och hur de själva vill
utvecklas. Efter ett halvår eller ett år kan en person se till att posta dem så att alla
får sina brev.
•
Ha en bingobricka med ”vanliga” ord som brukar komma upp under ett möte,
försten med 3 i rad ropar BINGO och vinner en klubba.
•
Direktsänd mötet på internet med bambuser, http://bambuser.com/
Mötets avslutning
Lika viktigt som det är att inleda möten på ett bra sätt är det att ha förberett hur det ska
avslutas. Det är viktigt att få ett bra avslut, sammanfatta vad som hänt och skapa pepp
inför besluten som tagits. Här följer tips på vad som är bra att tänka på:
•
Avsluta alltid mötet i en positiv stämning.
•
Beröm folk för att de deltagit och gjort/bestämt viktiga saker.
•
Sammanfatta det som gjorts/bestämts.
•
Bestäm när nästa möte ska vara.
•
Se till att ha en tydlig ansvarsfördelning, så ni inte tar beslut som inte blir
genomförda.
•
Utvärdera mötet. Hur kändes det? Vad gick bra? Vad gick mindre bra?
Efter mötet
Kom ihåg att bestämma hur ni följer upp det som händer på mötet! Är det via mail, på
nästa möte, på anslagstavla, på facebook? Hur ska de som inte var med få information
om vad som hände under mötet? Finns det dokumentation som ska skickas ut? Är det
någon som fått ett ansvar att göra något kan det vara bra att följa upp hur det går och
om de behöver stöd eller pepp, Behöver personen hjälp? Har det dykt upp oväntade
hinder?
METODER
Ibland kan det vara svårt att till exempel bestämma vad temat på en temadag ska vara –
ta då hjälp av en metod för att underlätta och få igång era tankar! Det finns massvis med
bra metoder som kan göra era möten lättare, här följer en rad med toppentips som är
uppdelade i olika kategorier:
Inledande övningar
• ”M.A.R.S” - Mål, Agenda, Roller, Spelregler.
Ett sätt att gemensamt starta upp mötet med att bestämma lite ramar.
• Farhågor och förväntningar
Bestäm två farhågor och två förväntningar med mötet. Presentera dem för varandra eller
skriv upp på post-it´s och sätt upp på väggen så alla kan arbeta gemensamt med att se
till att farhågorna inte sker och att vi uppnår förväntningarna.
• Nytt & Bra
Gör en runda i gruppen, där var och en får säga något positivt som har hänt under dagen,
eller sedan senaste mötet. Syftar mer till att få en positiv start på mötet.
• ”LEGO” - Läget, Eftertanke, Glädjeämne, Orosmoln
”LEGO” går till på så sätt att alla skriver ner bokstäverna (L, E, G, O) och sedan skriver
varje deltagare något under varje rubrik. Gör sedan en ”LEGO-runda” där var och en
berättar vad den skrivit under alla bokstäverna. Passar bra i mindre grupper (eftersom
det kan ta lite tid). Läget är den enda bokstaven som kan kopplas till privatliv (helt enkelt
svaret på ”Hur är läget?”) resten skall kopplas till möten/sitt uppdrag.
• Gemensamma spelregler
För att alla ska känna sig delaktiga är det bra att tillsammans komma fram till de regler
som ska gälla dagen. Bra regler att komma fram till är; ”Förbjud det automatiska Nejet”,
”Låt alla komma till tals”, ”Alla idéer är värda att tänkas på” och så vidare…
• Tysta applåder
Vifta med händerna i luften utan att göra ljud så ser de andra deltagarna om ett förslag
är uppskattat. Kan användas för att applåder inte ska sno tid av mötet.
Talartid och att få deltagarna att snacka!
• Runda
Alla pratar en och en efter hur de sitter. Ingen får avbryta. Bra metod eftersom att alla får
säga sitt och det är demokratiskt, kan däremot ta lång tid.
• Buzzgroups
Dela upp i par, diskutera enskilt, redovisa inför gruppen
• Byt platser
Om deltagarna tar för vana att byta plats efter varje paus ni har kommer det bli enklare
för dem att ha en bra dialog. Ni kan också säga till alla att diskutera med den som sitter
bredvid just då för att också hjälpa gruppdynamiken lite på traven.
• Talarlista
För att underlätta när många vill prata kan ni föra talarlista, alltså får den som vill säga
något anmäla sig till talarlistan, istället för att till exempel sitta och räcka upp handen.
Den person som ansvarar för talarlistan får gärna vara någon annan än mötesordförande.
Ta fram idéer och brainstorma
• Opera
Omedelbara egna tankar (vad tänker du på just nu?)
Parets tankar (Sätt er i par och diskutera)
Exponera (Låt alla grupper dela med sig)
Rangordna (Vilka tankar vill vi ta med oss? Vilka idéer är grymma?)
Analysera (Prata, diskutera och kom fram till ett beslut)
• Roterande Brainstorm
Låt gruppen tillsammans brainstorma på ett och samma papper. Rotera sedan på
pappret cirka en gång i minuten. Då kan ni se vad de andra skrivit och komplettera med
fler idéer själv.
• Stafettbrainstorm
Dela upp deltagarna i två lag. Ha ett block, blädderblock, en whiteboard redo för varje
lag. Låt lagen stå på en linje och byta av varandra när en deltagare har skrivit upp en idé.
Säg att laget som kommit på flest idéer vinner (fast egentligen är den här övningen inte
en tävling utan ett sätt att få alla deltagare att tänka ordentligt, så klart!).
• Tvärtommetoden
Ett bra sätt att komma fram till lösningar på tämligen olösliga problem är att vända på
det. Det är oftast lättare att klaga. ”Hur får vi mötet så dåligt som möjligt?” Efteråt så är
det bara att vända på det, så har ni hur mötet blir bra!
• Vision->verklighet
Tänk ut en vision om den ultimata temadagen (som ett exempel) och kom på 5 konkreta
sätt hur ni kan uppnå detta. Använd gärna post-it’s!
• Friendlies
I större grupper, där många är osäkra eller där många olika åsikter florerar kan det vara
bra att köra en Friendlies. Det innebär att deltagarna går två och två under några minuter
och pratar om förutbestämda ämnen. Detta hjälper till att få fler att berätta om sin syn
på en fråga och för att få höra andras argument. Ofta kommer paren in på andra ämnen,
lär känna varandra bättre och får fler perspektiv.
• Alfabetet
Metod för att hitta på idéer. Spåna fram idéer på ert ämne utifrån bokstäverna i alfabetet,
en för varje bokstav.
• Byt perspektiv
Sätt in dig i någon annans situation. Hur skulle en utomstående tänka? Eller en ny
medlem? Rektorn?
• Fråga publiken
Gå ut och fråga fem personer utanför möteslokalen vad de skulle gjort.
• Lappar på väggarna
Att använda sig av lappar på väggarna är bra för att öka delaktigheten och för att göra
alla idéer synliga. Det kan lösa problem av olika slag och ger en översikt. Det ger också
möjlighet för andra än de som använder hörsel och tal i första hand vid inlärning.
1.
Ta upp frågan ni vill lösa eller det ni vill ha fler idéer om. Dela ut post-it-lappar
eller liknande till alla deltagare.
2. Skriv en idé på varje lapp, gärna med tjocka tuschpennor så att det är lätt att läsa
från övriga lokalen, försök beskriva idén med så få ord som möjligt.
3. Samla in alla lappar och sortera in liknande idéer i kategorier.
- Den som skrivit lappen har tolkningsföreträde om det finns flera olika förslag på
vilken kategori lappen ska ingå i.
- En del lappar kommer troligen hänga för sig själva, men det gör ingenting.
4. Sätt upp lapparna på väggen utifrån kategorierna.
5. Använd sedan dessa lappar för att få inspiration, lösa ett problem eller som
diskussionsunderlag.
- Om det är problem som ni vill lösa med hjälp av övningen är ett förslag att dela
upp er i grupper och diskutera olika lösningar utifrån de olika kategorierna.
OBS! Tänk på att stoppa förlöjligande av idéer och se till att alla förstår vad som menas
med det som står på lapparna.
Planera
• Projektplan
Skriv ner och bestäm kring följande rubriker: Vision, mål, delmål, metoder, deadlines,
ansvarig.
• SMART:a mål
När det ska sättas mål är det viktigt att de inte är för stora, för små eller luddiga. Då kan
det hjälpa att tänka utefter följande bokstäver och helt enkelt skapa SMART:a mål:
Specifika
Mätbara
Attraktiva/accepterade
Realistiska
Tidsbestämda
Ta beslut
• Dutta
Ge alla deltagare varsin penna och låt alla gå fram till tavlan och sätt tre duttar (prickar)
på de förslag eller citat som de tycker är viktigast. Syfte: En slags omröstning, deltagarna
får röra på sig lite och trängas med andra (att trängas gör att de känner sig mer hemma i
gruppen).
• Metaplan
Metaplan är en visuell metod för ökad delaktighet. Den är bra att använda för att hitta
många lösningar på en och samma fråga men också för att komma vidare till vad som
ska göras. Metoden gynnar också dem som inte brukar prata mest. Låt säga att
organisationen har ett problem som ska lösas. Vad är då hindret för att göra något åt
det? I förväg har ledaren formulerat en fråga utifrån problemet. Det är viktigt att frågan
är bra. Testa den gärna på några personer innan ni sätter igång. Fortsätt med frågan om
vilka hinder som finns och vilka behov som finns kring detta i organisationen. Sedan får
alla deltagare skriva ner förslag på
lappar, ett på varje lapp. När ingen kommer på något mer samlas alla lappar in: Två
personer hjälps åt vid en vägg eller tavla och tejpar upp lapparna i kategorier, utifrån
deltagarnas förslag om vilka som hör ihop. Tveksamheter får förklaras. Om oenighet
råder i gruppen om var en lapp hör till, har den person som skrev den tolkningsföreträde.
Hittills liknar detta metoden med lappar på väggarna. Men här finns det även en
fortsättning: deltagarna har lappar i olika färger och breda tuschpennor. Det är bra om ni
försöker formulera sig med så få ord som möjligt på varje lapp, så att det blir enkelt att
läsa. Ett svar på varje lapp.
Jobba enligt följande mall:
1. Varför finns detta problem? Svaren skrivs på röda lappar
2. Vilka möjligheter finns det att lösa problemet? Svaren skrivs på gröna lappar.
3. Vad kan vi göra inom två månader? Svaren skrivs på blå lappar
4. Vad kan vi göra inom vår mandatperiod? Svaren skrivs på lila lappar
Se till att allt blir så konkret som möjligt och att fördela ansvar.
Följande uppdelning kan vara till hjälp:
- Åtagande
- Vad ska göras?
- Hur ska det göras?
- Vem ansvarar?
- Tillsammans med vem?
- Resurser?
- När ska det vara klart?
- Hur vet vi att det är klart?
• Fyrfältare
Den här övningen går ut på att ni skapar fyra alternativ. Går att använda hur ni vill,
Utvärdera
• SWOT
Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats)
Rita upp fyra fält på tavlan eller blädderblocket. I den ena rutan skriver ni elevrådets
styrkor. I den andra, elevrådets svagheter. I det tredje fältet skriver ni elevrådets
möjligheter och i det fjärde och sista fältet skriver ni ner alla hot som finns
• Vykort/fotografier
Lägg ut dem på ett bord eller på golvet, deltagarna får välja ett kort som till exempel
beskriver deras sinnesstämning just nu. Eller ett som de tycker sammanfattar dagen.
• PMI
Plus, Minus och Intressant. Kan användas som utvärderingsmetod eller analysmetod.
Efter en brainstorm kan det vara aktuellt att sortera upp alla förslag i olika kategorier.
Plus = bra saker, minus = mindre bra saker, Intressant = förslag som kanske inte är
relevanta just nu men värda att tänka på. Eller kanske varken är plus eller minus.
• PKÅ
Utförs på samma sätt som PMI men med orden Problem, Konsekvens och Åtgärd.
• Ja, nej, kanske
Förklara för deltagarna att ena sidan av rummet är “ja” och andra sidan är “nej”. Om du
vill kan du ha “kanske” i mitten av rummet. Ställ frågor till deltagarna och be dem
förflytta sig i rummet. Du kan ställa frågor om allt från vad de lärt sig och hur de har
känt, till hur utbildningen genomfördes och vad som var bra och vad som skulle kunna
utvecklas till nästa gång. Om du vill kan du låta några berätta om vad de tänker på och
varför de har ställt sig där de står. På så sätt kan deltagarna få ta de av varandras tankar.
• Piltavlan
Måla upp en rund piltavla. Dela upp den i tårtbitar. I varje tårtbit står en sak ni vill
utvärdera. Till exempel antalet raster, nivån, metoder, ledare, relevans. Deltagarna duttar i
varje ruta. Ju längre in mot mitten dutten sitter desto mer nöjd är deltagaren med det
den tårtbiten symboliserar.
• 7+7+7
Skriv upp 7 idéer, sen 7 till, sen 7 till! Nu har ni en massa idéer av varierande slag som ni
kan välja mellan eller utveckla vidare. Kom ihåg att förbjuda det automatiska nejet, alla
idéer kan antingen utveckla nya tankebanor och inspirera till nytänkande eller utvecklas
och bli bra även om de vid första anblicken verkar sådär.
• HKDN
Hur känns det nu? Deltagarna pratar antingen öppet i grupp eller så skriver de ner svaret
på en lapp. Be dem gärna beskriva med flera ord. Samla in dem och läs upp. Bra sätt för
dig som ledare att få koll på stämningen i rummet.
• Jag och gruppen
Skriva ner eller diskutera dessa frågor
- Jag idag
- Jag själv som person
- Jag och mitt ledarskap
- Jag och den här gruppen
• Börja sluta fortsätt
- Vad ska jag göra mer av?
- Vad ska jag göra mindre av?
- Vad ska jag börja göra?
• Backspegel
Denna metod går att använda när ett beslut är fattat, i slutet av dagen, eller dag två på
utbildning. Gå en runda där deltagarna berättar hur de upplevt det tidigare, om de har
några funderingar som de vill ta upp. Om det är en utbildning kan frågorna vara, vad har
vi gjort? Vad var mest intressant? Vad tar jag med mig?
INKLUDERANDE MÖTEN
När människor känner sig delaktiga och inkluderas så mår de bra, detta skapar bättre
resultat oavsett vad ni ska göra och är en viktig del i att hålla bra möten. Här kommer
tips, trix och utmanande frågor på hur ni kan tänka på för att inkludera mera!
Inbjudningen
Vem skickas den till? Hur? Vilka kan läsa den? Personer med lässvårigheter eller nedsatt
syn – hur får jag då del av inbjudan? Om jag talar ett annat språk? Finns det möjlighet att
anmäla särskilda behov? Görs jag till ett problem om jag skulle göra det? Kostar det
något för mig att delta?
Lokalen
Går det att ta sig dit? Känner deltagarna sig trygga där? Går det att komma in i lokalen
med rullstol? Kan jag vistas där även om jag har allergi? Hur fungerar det att gå på
toaletten? Om jag definierar mig som varken tjej eller kille, finns det en toalett för mig?
Finns det möjlighet att i anslutning till lokalen finna en plats om jag vill be? Förresten –
finns det utrymme i schemat att gå iväg och be? Om jag är kort – går det att använda
talarstolen utan att försvinna bakom? Förresten – talarstol – vågar alla gå fram och prata
i den? Ska ni tänka på alternativa mötesformer?
Förtäringen
Finns det olika varianter? För allergiker av olika slag? För veganer och vegetarianer? För
köttätare? Finns det alternativ även vid snacks och fika? Finns det möjlighet att anmäla
allergier i förväg? Går det att utesluta det som personen/personerna är allergiska/inte
äter i all mat så ingen behöver
vara ”undantaget”?
Övningarna
Om jag är en person med en hörselnedsättning - finns det då möjlighet att använda
mikrofoner och hörselslinga? Har vi snabbutbildat de som ska prata i mikrofonen så vi
slipper en massa oljud? Om det används musik, går det att markera med till exempel
lampan under tiden musiken spelas? Går det att skriva upp instruktioner inför
övningarna? Kan vi använda svart penna på whiteboarden istället för röd? Finns
papperskopior av presentationer? Är övningarna anpassade så att alla kan delta – om inte
går det att byta ut några av övningarna? Hur gör vi gruppindelningen så inga behöver
känna sig exkluderade eller utsättas för val de inte önskar? Får de välja grupp själva?
Fungerar alla fysiska övningar för alla?
Språket
Hur kan vi använda språket för att inkludera? Vad säger vi? ”Vi svenskar” eller ”Vi i
Sverige”? Eller är det inte självklart att en tjej blir kär i en kille och tvärtom – hur kan du
uttrycka dig normbrytande? Också i innehållet finns det med fler perspektiv. Finns tolkar
bokade i de fall som det behövs? Lämnas det utrymme för att tolken ska hinna tolka? Är
metoderna förklarade så alla har möjlighet att hänga med? Om jag är en person med
synnedsättning, är det någon som förklarar bilder och filmer?
Materialet
Vilka normer och värderingar finns i materialet som ni använder under era möten? Vem
passar det? Vem är det skrivet av och för? Vilka teorier och tankar utgår de ifrån? Vilka
alternativa material finns?
Dagordningen/innehållet
Vem har fått möjlighet att bestämma innehållet för mötet? Vilka har fått chansen att
påverka och vilka har inte fått det? I vilken ordning kommer alla punkter? Vem har
bestämt det? Om vi inte hinner med allt – vad försvinner då? Varför just det?
Dokumentation
Dokumentation är helt enkelt vad som skrivs ner under mötena. Vem skriver? Skriver den
så att alla kan förstå? Vem får tillgång till dokumentationen? Görs den på ett sätt så att
alla kan ta del av den?
Ceremonier och traditioner
Har vi några ceremonier och traditioner som är exkluderande? Eller som bygger på
gamla föreställningar? Känner sig nya elever välkomna in i elevrådet och känner de sig
bekväma för att de förstår vad som händer? Drar ni en massa skämt som bygger på
saker som hände för ett tag sedan som nya inte förstår?
MAKT, HÄRSKARTEKNIKER OCH
FRÄMJARTEKNIKER
Det är viktigt att planera in metoder som tillåter alla att prata. Vissa människor är vana vid
att prata och att folk lyssnar på dem, det kan hända att människor som är vana vid att
prata mycket lätt kör över andra (ofta omedvetet) som inte pratar så ofta. Diskutera
maktordningar och härskartekniker i elevrådet, det kan ge era möten helt nya häftiga
dimensioner. För viss blir det coolare idéer om ni blandar era erfarenheter och alla får
komma till tals!
Härskartekniker används medvetet eller omedvetet för att förstärka maktstrukturer som
finns i samhället i stort. Dessa tekniker begränsar och försvårar för den som inte har
makten/följer normen. Det är alltså mönster som går igenom där personer som tillhör en
grupp som har mer makt i samhället lätt sätter sig över en person från en underordnad
grupp. Förtrycket förstärks av normer och föreställningar kring hur saker ”ska” vara. Ett
exempel är att det är naturligt att kvinnan tar hand om barnen för så har det ju alltid varit,
varför bryta en sådant invant beteende då det fungerar jättebra att mannen försörjer
familjen… Eller? Härskartekniksteorin generaliserar gruppen män och kvinnor, men det
betyder inte att alla inom den gruppen är lika, inte heller att det bara finns män och
kvinnor som könsidentitet, vi tillhör alla en massa olika grupper som samverkar med
varandra, det är detta som kallas intersektionalitet. En människa kan till exempel vara
kvinna, religiös och homosexuell - samtidigt. Beroende på vilka som finns i rummet kan
det vara olika personer som använder härskartekniker för att hävda sin egen
maktposition.
Härskarteknikerna
Nedan beskrivs olika typer av härskartekniker. Att känna till de olika härskarteknikerna
hjälper oss att bli medvetna om dem och kunna bemöta dem. Enklaste sättet är att
reagera tydligt på dem och på så sätt synliggöra dem. Ni kan även använda
bekräftarteknikerna som beskrivs efter de olika härskarteknikerna.
Osynliggörande
Ett effektivt sätt att tysta människor. Låtsas att personen inte finns. Ignorera eller
marginalisera. Det kan göras till exempel genom att deltagarna bläddrar i papper när
personen talar, eller inte erkänner att ett förslag kommer från en viss person.
Förlöjligande
Att förminska någon och göra sig rolig på dennes bekostnad. Att använda skämt och
humor för att skapa en ojämlik relation. Kommentarer såsom ”Har du ingen humor?” eller
”Det var ju bara ett skämt!” är ett sätt att förminska en person ytterligare. Förlöjligande är
ett effektivt sätt att befästa normer i en grupp för att skapa en ”vi och dom”-känsla, och
en ojämn maktrelation.
Undanhållande av information
Skapar en känsla av att ett beslut är uppgjorda någon annanstans, eller att du känner att
du inte har fått ta del av all information. Det är ett effektivt sätt att stänga ute personer.
Finns arenor där information sprids och beslut fattas informellt?
Dubbel bestraffning
Hur du är gör blir det galet. Är du bestämd tycker andra att du är för bitchig, om du
lyssnar och tar in andras idéer är du svag. Denna härskarteknik skapar en känsla av att
aldrig vara tillräcklig.
Påförande av skuld och skam
Ett sätt att lägga ansvaret på någon för fel sak och skapa dåliga samveten, genom
kommentarer som ”skulle du inte ha gjort si eller så”, ”vi andra kan ju inte göra så mycket
om inte du…”. Att inte duga, att känna sig skyldig trots att en inte gjort något fel, men inte
hållit sig till det som ”anses” vara det rätta.
Objektifiering
Att göras till ett objekt, till exempel genom uttryck som ”Du som ser så smaskig ut i kort
kjol kan ju kanske stå och dela ut lappar”. Som objekt är det svårt att göra sin röst hörd.
På mötet kan det komma kommentarer om utseende istället för sakfrågan.
Våld och hot om våld
Detta är starkt knutet till jargongen i en grupp och mellan personer. Är mötesmiljön fri
från sexuella trakasserier? Utnyttjar någon ett fysiskt övertag som ett hot om våld och
ett sätt att skaffa sig makt? Är mötet lagt på en plats där alla kan känna sig trygga på
vägen dit/hem?
Bekräftartekniker som motverkar härskartekniker
Det här är alltså motsatsen till härskarteknikerna och helt enkelt tips på hur ni kan agera
för att undvika maktordningar!
Synliggöra
Vi lyssnar på varandra. Synliggör och bekräftar andra personer som annars ges en
undervärderad maktställning
Respektera
En teknik där vi seriöst bemöter och stöttar varandra. Skapa en inbjudande atmosfär för
deltagarna genom att ställa frågor om vad de tycker och tänker. Stötta varandra på
mötena.
Informera
Bli delaktig i att sprida information och se till att alla berörda får del av informationen.
Redovisa diskussioner. Skjut upp beslut om inte alla fått ta del av informationen. Skapa
informella nätverk och bjud in personer som kanske annars utesluts.
Dubbelbelöning
Utgå från värderingen ”Vad jag än gör, så gör jag rätt”. Utgå från att alla människor gör
det bästa de kan utifrån sina förutsättningar. Uppmuntra och påminn varandra om att ni
gör så gott ni kan.
Bekräfta sig själv och andra
Öka kunskapen om att strukturella och kulturella föreställningar kan ställa orimliga krav
på dig och ger dig skuld. Lär dig se dessa mönster. Bekräfta dig själv och bekräfta andra.
Subjektifiera
Gör dig själv och andra till subjekt och aktörer med ansvar, makt och röst. Ta utrymme,
ge utrymme. Namnge varandra och varandras idéer. Uppskatta människor, dig själv och
andra, för den de är och inte bara för ytan.
Respekt och icke-våld
Skapa en miljö fri från trakasserier och våld. Skapa en miljö som präglas av respekt och
icke-våld genom att samtala om frågan och att anta en policy. Utbilda och samtala om
förtryckande normer, om hur till exempel könsideal, dominans och våld skapar starka
negativa effekter på jämställda och jämlika relationer.
Diskrimineringsgrunderna (Text; O/lika)
Diskriminering kommer från latinets diskrimen som betyder skiljelinje. Diskriminering
handlar just om det; om att göra skillnad och dra gränser mellan den som får vara med
och den som inte får det, den som är konstig och den som är normal och den som har
och den som inte har. Genom att dra gränser mellan människor skapas de grupper som
är grunden för diskriminering. Det finns lagar som förbjuder diskriminering i skolan och
arbetslivet.
Diskrimineringsgrunderna är:
1. Etnisk tillhörighet
2. Funktionshinder
3. Kön
4. Könsöverskridande identitet eller uttryck
5. Religion eller annan trosuppfattning
6. Sexuell läggning
7. Ålder
Att bli retad och orättvist behandlad för att man är kort, har stora fötter eller läspar
handlar alltså inte om diskriminering enligt lagens mening, även om det inte är kul och inte
borde hända.
Sedan 2006 finns Barn- och elevskyddslagen. Enligt denna ska alla skolor ha en
likabehandlingsplan där de tar upp hur de arbetar förebyggande och akut mot
diskriminering och annan kränkande behandling såsom mobbing. Skolorna måste alltså
arbeta förebyggande med detta. Lagen säger också att diskriminering inte kan ske direkt
mellan elever. Det klassificeras istället som trakasserier. Diskriminering kan bara ske
genom beslut eller bestämmelser som myndigheter eller skolor utfärdar.
KONFLIKTHANTERING
Det finns mycket att säga om konflikter och konflikthantering. När vi arbetar flera
människor tillsammans är konflikter näst intill omöjligt att undvika. Viktigt att poängtera
är att konflikter inte enbart är negativa, utan kan leda till en betydelsefull utveckling för
inblandade och andra samt att det går att lära sig massor av konflikter. Det viktiga är att
ta tag i det som sker, prata med varandra och hitta en lösning så att ni kan ta er framåt –
ännu starkare än förut!
Konfliktdjuren
Här nedan följer exempel på olika ”konfliktdjur”. De beskriver stereotypa sätt vi
människor ofta hamnar i när vi blandas in i en konflikt. Det kan vara bra att tänka på att
ibland kanske du (som är ett lejon) behöver tänka lite annorlunda när du ska förklara
varför du blev upprörd (för du kanske pratar med en sköldpadda). Modellerna är
hämtade från Fred i våra händers utbildningsmaterial “Ickevåld & konflikthanering - ett
förkortat utbildningsmaterial med lättare övningar”.
FEEDBACK
Att förklara för någon annan hur du tycker och tänker kan ibland vara svårt. Det är lätt
att det kan misstas som att du kanske är elak eller säger saker ”bara för att”. Det är dock
väldigt viktigt att vi uttrycker vad vi tycker om varandras tankar, idéer och sätt att vara så
att vi kan bli ännu bättre tillsammans!
Fråga först!
Det allra första steget i att ge någon feedback är att börja med att fråga ifall personen
VILL ha feedback. Det är onödigt att ge feedback till en person som inte är mottaglig
eller som inte vill ha feedback just då. Personen kanske känner sig stressad eller pressad
och kanske hellre pratar någon annan tid eller dag.
Trestegsmetoden
1.
”Jag såg att det här hände …”
Det här handlar om att du i steg 1 pratar om dig själv och någonting du
sett/hört/känt. Inte något som någon annan har hört – utan det är just DU som
ska ha varit med om det.
2. ”…då kände jag så här…”
Sen är det dags att beskriva hur du kände då. Blev du ledsen? Imponerad?
3. ”…hur kan vi ta detta vidare?”
Sista steget handlar dels om att fråga den du pratar med vad den tänker att ni
kan göra åt saken men även om att ge tips på vad du har tänkt på!
- Ovanstående tre steg är otroligt viktiga när det kommer till feedback.
Feedbackstrappan
En annan metod att ta hjälp av är feedbacktrappan nedanför. Ju villigare någon är att ta
emot feedback, ju högre upp på trappan befinner den sig. Det kan därför vara viktigt
klura lite på vilket steg i trappan du tror att personen du tänkt ge feedback befinner sig
innan du sätter igång och sedan helt enkelt anpassa din feedback efter detta!
ÖVRIGA TIPS
Ordförandehandboken
Ladda ner LSU, Sveriges Ungdomsorganisatoiners ordförandehandbok på
http://www.rfsl.se/public/bil4_ordforandehandboken_lsu.pdf
Material från Barnombudsmannen
http://www.barnombudsmannen.se/publikationer/bestall-och-ladda-ner/
Scouternas kunskapsbank
http://www.aktivitetsbanken.se/wiki/Aktivitetsbanken:Hem
KFUK/KFUM kunskapsbank om jämställdhet, genus, mångfald, makt och normer
http://www.kfukkfum.se/kunskapsbank
Powerpointprogram på internet
http://prezi.com
Youtube
Changing educations paradigms - http://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U
Filmer om diskrimineringsgrunderna
UMO se (ungdomsmottagning på nätet) - http://www.umo.se/Vald--krankningar/Duhar-ratt-attbehandlas-rattvist-3/
Källor och inspiration
LSUs kunskapsbank på internet, http://kunskapsbanken.lsu.se/
Det goda mötet, författare: Emmanuel Ezra, utgiven av: Norstedts, www.ordrum.se
Kreativa möten, författare: Ulrika Eklund & Brit Stakston, utgiven av: LSU – Sveriges
Ungdomsorganisationer,
http://kunskapsbanken.lsu.se/organisation/moten/kreativa_moten/kreativa_moten_b.h
tml
Mer kreativa möten, författare: Ulrika Eklund, utgiven av: LSU – Sveriges
Ungdomsorganisationer
Ageraguiden, projektledare: Frida Mörtlund, utgiven av: Vi Unga, http://viunga.se/modattmata/
ageraguiden-1/ageraguiden-web3.pdf/view
Detta dokument är skapat av Charlotta Öberg, Sveriges elevråd – SVEA, juni 2011.
Reviderat av Ulrika Dane, Sveriges elevråd – SVEA, augusti 2013.
Reviderat av Julia Ohlin, Sveriges elevråd – SVEA, oktober 2014.