pjäsen systrarna - Göteborgs Stadsteater

LÄRARHANDLEDNING
SYSTRARNA
LINDHOLMEN HISINGEN | WWW.BACKATEATER.SE | 031 708 71 00
LÄRARHANDLEDNING
SYSTRARNA
HEJ
Här kommer lite inspirationsmaterial till föreställningen Systrarna. Många lärare
som jag har haft kontakt med har relativt nyss jobbat med folksagor i svenskundervisningen och en del är precis på gång att börja jobba med temat. Malin Lindroths
pjäs Systrarna är ju en fortsättning av Askungesagan och därför kan man gärna prata om eller läsa Askungen innan man kommer till teatern. Men föreställningen kan
naturligtvis ses även om man inte läst sagan.
En annan ingång i föreställningen är vårt skrivprojekt som resulterade i att vi fick
in texter om kärlek och självförtroende från en massa barn i tonåren som sedan har
infogats i pjäsen. Kanske får eleverna lust att arbeta med egna dikter eller låttexter
på dessa teman efter besöket på teatern.
Till sist finns det ju mycket att prata om vad gäller det rådande skönhetsidealet och
våra krav på att passa in i mallen för hur man ”ska” se ut.
Man kan gärna gå in på vår hemsida för att få se bilder från Systrarna och få inblick i
hur det går till när man sätter upp en föreställning: www.backateater.se
Välkomna till Backa Teater!
Annelie Eriksson, Informatör
Hitta till oss
Båt Älvsnabben, Älvsnabbare
Hållplats Lindholmspiren
Buss 16, 510, 30, 31, 99 m fl
Hållplats Lindholmen
Skolbiljetter och info: 031 708 71 01
LÄRARHANDLEDNING: SYSTRARNA
MEDVERKANDE
STORASYSTER
LILLASYSTER
GUCCI
CUBUS
MUSIKER
MUSIKER
Josefin Neldén
POJKEN
Ashkan Ghods
Rolf Holmgren
Stefan Abelsson
Anna Harling
Laurence
Plumridge
Bo Stenholm
Premiär 8 april
AV malin lindroth och unga människor i göteborg
REGI och bearbetning gunilla johansson
SCENOGRAFI & KOSTYM linda wallgren
MUSIK Stefan Abelsson, bo stenholm
MASK Linda boije af gennäs DRAMATURG Lucia Cajchanová
LJUS christofer w fogelberg LJUD jonas redig
LÄRARHANDLEDNING SYSTRARNA
SAGAN OM ASKUNGEN
Askungen eller Cendrillon (franska, av cendre, aska) är hjältinnan i en mycket spridd
folksaga om en ung flicka, som behandlas hårt av sin styvmor och sina högfärdiga
styvsystrar, och tvingas arbeta som piga för dem. Hon förvisas till köket, men vinner slutligen genom skönhet och dygd, samt vissa inslag av trolldom, en kungasons
kärlek. Motivet för sagan återfinns så tidigt som under det första århundradet före
Kristus i en berättelse av greken Strabo. Där heter flickan Rhodopis och lever i farao
Amasis Egypten. En snarlik saga finns också i en berättelse av kinesen Tuan ChengShih från 800-talet e.Kr. Gemensamt för dem är en märkvärdig sko eller sandal som
hamnar hos kungen, faraon eller kejsaren, varpå denne börjar leta efter skons ägare.
Sagan om Askungen är känd i många varianter världen över. Idag är det i första hand
två versioner som är spridda, en grym och blodig av bröderna Grimm, och en snäl�lare och mera familjevänlig av Charles Perrault. Det är på den senare som Disney har
baserat sin film. I äldre nordiska folksagevarianter är askungen oftast en pojke istället, och kallas askeladden, askepjäsken, askefisen eller askepåten. De här varianterna
har ofta ett dråpligare motiv, askepåten överträffar oftast med list sina styvbröder.
Askepåtsvarianter av sagan finns utgivna av bland annat Nils Gabriel Djurklou.
tips:
Låt eleverna läsa Charles Perraults och
Bröderna Grimms versioner av Askungen och låt dem jämföra historierna med varandra. Låt dem sen titta på
Disneys filmversion.
PJÄSEN SYSTRARNA
Malin Lindroth som skrivit Systrarna är född 1965 i Surte utanför Göteborg. Malin
har arbetat mycket med ungdomar och teater: improviserat, skrivit texter och gjort
föreställningar. Sedan några år tillbaka ägnar hon sig åt sitt författande på heltid.
Hon skriver manus till beställningsfilm, manus till TV-såpa, krönikor och bearbetar romaner till lättlästa versioner för människor med lässvårigheter. Malin gör också
författarbesök ute i skolor då hon berättar om sina böcker, om tankarna bakom,
om drivkrafterna, om innehåll och tema och sökandet efter språket. Hon gör ofta
skrivarverkstäder där hon vill förmedla en tillit till den egna rösten, men också visa
på olika sätt att bygga en historia, skapa en karaktär eller gestalta en känsla. Så här
beskriver hon varför hon skrev pjäsen Systrarna:
- Jag känner en djup vänskap med Askungens styvsystrar. I en tid och kultur som
helt genomsyras med drömmar om framgång, evig kärlek, skönhet och bekräftelse
ställer flickorna med de sönderskurna fötterna en akutviktig fråga: Vilka pris betalar
vi för att få tillträde till den stora samtidsbalen? Hur stympar vi oss för att leva upp
till slottets normer? Jag skrev Systrarna för att jag vill försvara det oanpassliga i människan.
LÄRARHANDLEDNING: SYSTRARNA
FAKTA OM FOLKSAGOR
Ordet ”saga” betyder egentligen ”något som sägs muntligen”. Folksagor har vandrat
från land till land som sk vandringshistorier och man vet inte var de först berättades
eller av vem. Folksagorna var inte tänkta för barn i första hand men de var heller inte
barnförbjudna utan kunde fungera i uppfostrande syfte tex att flit och dygd lönar sig
i längden. Typiskt för en folksaga:
•
•
•
•
•
Börjar ofta med ”Det var en gång …” och slutar med ”Och så levde de lyckliga i
alla sina dagar”.
Hjältarna eller hjältinnorna utsätts för svåra prövningar men lyckas övervinna
prövningarna genom magi eller list och därefter slutar sagan lyckligt.
Den svage men listiga segrar oftast över den starke och dumme. Det är oftast
den fattige som får prinsessan och halva kungariket.
Övernaturliga väsen förekommer ofta som tex troll, feer, häxor och tomtar.
Fantastiska saker sker som att människor blir förvandlade till djur eller saker.
tips:
Hitta lite olika folksagor och jämför vad
som är typiskt för dem. Kan eleverna
hitta fler saker som återkommer ?
Be eleverna fundera på vad folksagorna
kan ha haft för funktion genom historien dvs vad man lärde sig av dessa sagor.
Hjältens resa
En av de vanligaste berättelserna är den om ”hjältens resa” dvs huvudpersonen måste
lämna en värld för att bege sig till en annan värld genom en resa. Det behöver inte
vara en fysisk förflyttning, det kan också vara en inre resa, men huvudpersonen
genomgår en utveckling och tar lärdom av sin resa.
tips:
Vilka kvinnliga hjältar finns det i våra
kända folksagor och på vilket sätt lyckas
de övervinna sina svårigheter?
Vilka egenskaper har en typisk folksagehjältinna/ hjälte?
LÄRARHANDLEDNING SYSTRARNA
EN BERÄTTELSES DRAMATURGI
Drama är ett grekiskt ord som betyder handling. Dramaturgin är berättandets
”grammatik” som förklarar hur man når fram med sitt budskap genom en berättelse.
Som manusförfattare använder man sig av dramaturgi för att berätta en handling
så att den fängslar publiken. Den används ofta i film, teater, romaner, datorspel och
serietidningar. Den klassiska dramaturgiska modellen beskriver hur ett drama ska
byggas upp. Nästan all teater och film följer mer eller mindre denna modell.
Den dramaturgiska modellen -början, mitt och slut
Anslag Förväntningar väcks, huvudkonflikt anas, framåtrörelsen inleds.
Presentation Fakta kring huvudkonflikten, sammanhangen kring huvudpersoner.
Fördjupning Huvudpersoner och ev skurkar presenteras mer ingående. Konfliktens
bakgrund utvecklas, sympati/avsky väcks.
Upptrappning Tempot ökar, konflikter trappas upp.
Klimax Konflikten/konflikterna avgörs, det utlovade anslaget infrias, presentationen och fördjupningen bekräftas, upptrappningen når sin kulmen.
Avrundning Lugnet efter stormen, man får ta del av huvudpersonernas känslor ev
sidokonflikter reds ut, personliga relationer reds ut eller bryts.
Berättelsens premiss Historiens utgångspunkt, berättelsens budskap, tex ”Kärleken
övervinner allt”
Hjälparen
I nästan alla filmer finns det en person som står huvudpersonen nära och som på
olika sätt följer och hjälper hjälten på hans eller hennes resa. I filmen ”Shrek” är det
Åsnan och i ”Den lilla sjöjungfrun” är det krabban Sebastian och fisken Blunder.
Ibland genomgår även hjälparen en inre resa och utvecklas precis som huvudpersonen.
tips:
Be eleverna titta på en film utifrån den
dramaturgiska modellen. Kan de hitta
filmens upptrappning, klimax och
premiss?
Vem / vilka står mot huvudpersonen /
hjälten dvs är problemet i filmen?
Vem hjälper huvudpersonen / hjälten att
nå sitt mål?
Hur utvecklas huvudpersonen från början till slutet?
LÄRARHANDLEDNING SYSTRARNA
OM BACKA TEATERS SKRIVPROJEKT
Efter att tidigare spelår ha researchat vår publik, djupintervjuat vår publik och låtit
skådespelarna bytas ut mot vår publik, har vi nu använt oss av texter skrivna av vår
publik. Under hösten 2010 efterlyste vi texter skrivna av 12-19-åringar. Allt material vi fått in, lästes och användes som inspiration och vissa av texterna ingår också
i föreställningen. Texterna vi sökte kunde vara allt från en vanlig text till en låttext
eller en dikt, max en A4. Skribenterna valde själva om de ville vara anonyma eller
uppge sitt namn. Skribenterna uppmanades skriva utifrån två teman som tas upp i
Systrarna - kärlek och självförtroende. Här är ett exempel på en av alla fina texter vi
fick och som också används i föreställningen som en sångtext.
Uppmana att skriva själva i klassr
”Carpe Diem...Carpe Diem...
Kärlek är livet. Kärlek är livet...
Man slutar aldrig att älska någon.
Det är som ett ljus, blir stor som eld.
I solen som bara växer större hela tiden
Carpe Diem... Carpe Diem
Värme tillhör kärlek ”
Kalle 14 år
BERÄTTAR- OCH SKRIVÖVNINGAR
Vill ni jobba mer med skrivande kanske ”Makete-metoden” passar er. På webbsidan www.makete.se finns förslag på berättar- och skrivövningar som hjälper till att
steg för steg locka fram, medvetandegöra och utveckla den inneboende berättartalangen. Sidan är i första hand skapad med tanke på skola och undervisning.
Besök också Barnens bibliotek www.barnensbibliotek.se/skriv. Här finns en ”skrivhörna” där man kan publicera sina dikter och texter samt få tips om olika kurser i
skrivande för barn och unga. Men också en hel rad med skrivövningar och tips på
litteratur om skrivande.
Via författarförbundet kan man anlita en skrivpedagog till skolan: www.forfattarforbundet.se.
SQUOOSH är en webbplats som på ett lustfyllt sätt vill locka ungdomar till eget
skrivande. SMS-dikter, nyordsnoveller, slumpade kortisar - det kan rent av sluta med
en tryckt och färdig egengjord bok : www.squoosh.se
Läs mer
www.backateater.se
www.makete.se
www.forfattarcentrum.se
WWW.BARNENSBIBLIOTEK.SE/
SKRIV
LÄRARHANDLEDNING SYSTRARNA
SAMTAL EFTER FÖRESTÄLLNINGEN
När man ska hålla i ett samtal om en teaterföreställning brukar det vara bra att ställa
”öppna frågor” dvs frågor som börjar med; när, vad, varför, vem, hur, på vilket sätt.
Det kan också vara bra att variera frågor som riktar sig till huvudet (tanken) frågor
till kroppen (känslan) och den yttre världen (handling) när man håller i ett samtal.
Man kan också ställa frågor som rymmer två av begreppen i samma fråga tex ”Hur
tror du det kändes för lillasyster när storasyster gjorde så?”
Man kan inleda hela samtalet med en minnesrunda där man ber alla berätta något
speciellt de minns från föreställningen och varför man mindes just den scenen.
Tänk också på att det kan finnas många olika tolkningar av det man sett och att
man inte ska utgå från att det finns ett färdigt ”facit”. Bolla gärna tillbaka frågor
från eleverna tillbaka till gruppen med ”Intressant! Ja det var en bra fråga! Vad tror
ni om det? Är det någon som tror något annat? Om det känns bättre kan man också
be eleverna återberätta handlingen i smågrupper för varandra.
Man kan också ställa frågor utifrån scenografi, ljud, ljus och kostym det har man
nästan alltid många tankar och åsikter omkring:
Hur såg rummet ut?
Var utspelades sig handlingen?
När utspelas handlingen? Berättar kostym och mask någonting om när eller var?
Varför hade pojken vanliga ”moderna” kläder på sig ?
Varför var hästen turkos?
Hur kändes det att ha på sig hörlurarna när man gick in?
tips:
Låt eleverna fantisera om vad som hände
när storasyster, pojken och de andra
lämnat sagan! Skriv eller berätta en fortsättning på pjäsen.
Fundera över filmen som visades i början,
och hur den hänger ihop med pjäsen?
Varför hade man valt att ta med ungdomstexter i föreställningen?
Läs mer
att öppna nya världar - en
handledning om att gå på
teater med barn i förskola
och skola
www.riksteatern.se
LÄRARHANDLEDNING SYSTRARNA
TOPMODEL OCH RETUSCHERADE MODEBILDER
Inledningsfilmen visar klipp från Top Model blandat med bilder från plastikoperationer. Varje vecka kan man se olika program som Biggest loser eller Top model
på olika TV-kanaler. Här visas unga tjejer som visserligen är söta men inte har
”rätt kvaliteter” framför kameran eller människor som inte lyckas banta tillräckligt
mycket för att bli Biggest loser. Eller så väljs man bort för att man sägs sakna personlighet. Bilderna på fotoperationerna i inledningsfilmen är verklighet i USA och
kallas ”foot facelifts”. I Sverige är fenomenet än så länge ovanligt, här är det mest
bröst-och läppförstoringar och fettsugning som gäller. Hur mycket är man idag
egentligen beredd att offra för jakten på den perfekta kroppen? Hur många skulle
göra om sig om de bara hade råd? En bröstförstoring i 18-årspresent eller som den
perfekta bröllopspresenten? Och kroppsbehåring betraktas som något onaturligt
och bekämpas med allt från rakhyvlar och krämer till avancerade laserbehandlingar.
I veckotidningarna och kvällspressen matas vi med bilder på fotomodeller och artister med perfekt hy och trådsmala kroppar. Det man inte pratar så mycket om är att
alla veckotidningar retuscherar sina bilder. Det kan vara allt ifrån påsar under ögonen till finnar och födelsemärken som suddas bort. Branschen menar att de inte kan
göra så mycket åt de retuscherade bilderna de köper från olika bildbyråer men att
de har som policy att inte själva göra modellerna smalare med hjälp av retuschering.
Men de tar uppenbarligen inte helt avstånd från dessa bilder. Under 2010 gjorde
ändå Veckorevyn en artikel om retuscheringen av modebilder efter den uppmärksammade skandalen med fotomodellen Filippa Hamilton som såg ut som en ”alien”
i en modeannons. Här visades hur man med några enkla handgrepp kunde förändra
en persons utseende radikalt. Men det är inte bara modebilder som retuscheras, fotografer som tar porträttfoton åt olika företag uppmanas också att ta bort dubbelhakor
eller bleka tänderna så att medarbetarna ska se så fördelaktiga ut som möjligt.
tips:
Hur ser drömprinsen /drömprinsessan ut
i mode- och filmvärlden? Leta i veckotidningar och på nätet och diskutera.
Kan man hitta bilder på modeller i veckotidningarna som är retuscherade?
Hur påverkas man av alla dessa perfekta
kroppar och ansikten utan en enda skönhetsfläck som finns i reklam och media?
Läs mer:
www.veckorevyn nr 17 2010
Det galna retuschfusket
www.skonhetsideal.com/
home.php
LÄRARHANDLEDNING SYSTRARNA
LITTERATUR, FILM OCH FAKTA
Romaner
Gunnar Ardelius,
Bara kärlek kan krossa ditt hjärta, R&S 2010
Jag behöver dig mer än vad jag älskar dig och jag älskar dig så himla mycket
R&S 2004
Johanna Tydell
I taket lyser stjärnorna, Alfabeta 2003(Pocket 2010)
Ursäkta att man vill bli lite älskad, Alfabeta 2010
Jenny Jägerfeld
Här ligger jag och blöder, Gilla böcker 2010
Christina Herrström
Tusen gånger starkare Alfabeta, (Pocket 2010)
Per Nilsson
Hjärtans fröjd, R&S (Pocket 2007)
Filmer
Sanning eller konsekvens, Manus: Annika Thor, Regi: Christina Olofsson, 1997
Fucking Åmål, Manus och regi: Lukas Moodysson, 1998
Bombay Dreams, Regi: Lena Koppel, 2004
I taket lyser stjärnorna, Manus och regi Linn Gottfridsson och Lisa Siwe, 2009
Tusen gånger starkare, Manus: Christina Herrström Regi: Peter Schildt, 2010
Fakta
Johanna Nihlén, Sara Nilsson
Genusboken, Liber, 2006
Dan Höjer
Allt det tjejer inte vet om killar och killar inte vet om tjejer, Semic 2005
Om skrivande
Ylva Karlsson och Katarina Kuick
Skriv om och om igen. (Agustprisvinnare 2009)X Publishing, 2009
Annika Nasiell och Maria Ström
Börja skriv! Opal, 2009
Läs mer:
www.gp.se/kulturnoje/
pubertet-som-skapande-kraft
WWW.SYDSVENSKAN.SE/KULTUR.
RETUSCHEN SUDDAR SANNINGEN