FUP Mål nr B 2672-12

Transcription

Åklnr
Förundersökningsprotokoll
AM-64322-12
Signerat av
Polismyndighet
Roland Nordin
Rikspolisstyrelsen IU
Signerat
datum TINGSRÄTT
UPPSALA
Arkiv/Åkl. ex
Enhet
Enhet 3
2012-10-30
09:11
Utredningsenhet Västerås
INKOM:
2012-11-02
B 2672-12
AKTBIL: 9
2012-10-30
Handläggare (Protokollförare)
Datum
MÅLNR:
Kommissarie Roland Nordin
Undersökningsledare
Chefsåklagare Per Lind
Polisens diarienummer
0150-K2007-12, 0150-K2008-12
Målsägande
Målsägandebiträde/Stödperson/Särskild företrädare
Jakobsson, Eva
Ling, Anna, förordnad 2012-05-04
Förtursmål
Beslag
Nej
Finns
Ersättningsyrkanden
Målsägande vill bli underrättad om tidpunkt för huvudförhandlingen
Nej
Tolk krävs
Misstänkt (Efternamn och förnamn)
Personnummer
Knopf, Eric Thomas
19620921-1355
Brott
Ofredande, Misshandel
Underrättelse om utredning enligt RB 23:18
Underrättelsesätt, misstänkt
Protokoll skickat med A-post
Underrättelse
utsänd
Yttrande
senast
Underrättelse
slutförd
2012-09-14
2012-10-01
2012-10-12
2012-10-01
2012-10-12
Försvarare
Johan Eriksson, förordnad 2012-08-16
2012-09-14
Underrättelsesätt, försvarare
Resultat av underrättelse mt
Resultat av underrättelse försv
Ej erinran
Ej erinran
Utredningsuppgifter/Redovisningshandlingar
Diarienr
Uppgiftstyp
0150-K2008-12
Sida
Anmälan Ofredande. 0150-K2008-12.
Anmälan ............................................................................................................... 1
Bilaga: Ursprunglig anmälan
Förhör med målsägande
Förhör med målsägande, Jakobsson, Eva Maria .................................................
Tjänsteanteckning Brottsdatum............................................................................
4
9
Förhör med vittnen
Förhör med vittne, Barkfeldt, Anders Olof ......................................................... 10
Förhör med vittne, Özcan, Mehmet Hanifi .......................................................... 17
Förhör misstänkt. Ofredande 2012-03-17
Förhör med misstänkt, Knopf, Eric Thomas ....................................................... 23
0150-K2007-12
Anmälan Misshandel. 0150-K2007-12
Anmälan ............................................................................................................... 30
Bilaga: Ursprunglig anmälan
Tjänsteanteckning vid kontakt med målsäganden
Tjänsteanteckning Läkarundersökning av målsäganden...................................... 34
Förhör målsägande
Förhör med målsägande, Jakobsson, Eva Maria ................................................. 35
Förhör med målsägande, Jakobsson, Eva Maria ................................................. 44
Kontakter med målsäganden
GW ang läkarundersökning-målsägandebiträde.................................................. 61
Avrapporteringspm Kontakt med målsäganden................................................... 62
Journalanteckningar från Ekeby hälsocenter i Uppsala
Begäran om journalanteckningar.......................................................................... 63
Utlåtande Journalanteckningar avs. målsägandens skador................................... 64
Rättsintyg
Rättsintyg Begäran om rättsintyg......................................................................... 65
Tjänsteanteckning Rättsintyg/Målsägandens samtyckande.................................. 68
Rättsintyg.............................................................................................................. 69
Vittnet Caroline Hallqvists redogörelse
E-post handläggaren-vittnet Caroline Hallqvist................................................. 72
E-post med vittnet Caroline Hallqvist................................................................. 75
Vittnet Caroline Hallqvists redogörelse............................................................... 78
Tjänsteanteckning. Kontakter med personal vid rest. Stationen
Tjänsteanteckning ................................................................................................ 82
Förhör med andra vittnen
Förhör med vittne, Levin, Joakim David ............................................................. 83
Förhör med annan, Barkfeldt, Anders Olof ......................................................... 88
Förhör med vittne, Westin, Bo Valter ................................................................. 92
Förhör med vittne, Frydman Jonsson, Adam Rickard ......................................... 95
Förhör med vittne, Östvik, Erik Petter Christofer ...............................................100
Förhör vittnen avseende ofredande samt misshandel
Förhör med vittne, Hallberg, Lars-erik Stefan ................................................... 102
Förhör med vittne, Göransson, Jenny Cecilia ......................................................106
Förhör med misstänkt
Förhör med misstänkt, Knopf, Eric Thomas ....................................................... 110
Skrivelse från advokat Johan Eriksson
Yttrande ...............................................................................................................121
Personalia
Bilaga skäligen misstänkt, Knopf, Eric Thomas.................................................. 122
Personalia, Knopf, Eric Thomas...........................................................................123
1
Signerad av
Brottsanmälan
Signerad datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2008-12
Anmält datum
Registreringsdatum
Överförd från RAR
2012-04-17
2012-04-18
2012-04-18
Brottsplats
Områdeskod
PMD STOCKHOLM, SVANDAMMEN 1
0180
Brottstid
Lördag 2012-03-24 - Lördag 2012-03-24
Brottsbeskrivning
Ofredande
Brottskod
Antal
0408
1
Involverade personer
Roll
Jakobsson, Eva
Målsägande
Knopf, Eric Thomas
Misstänkt
Jakobsson, Eva Maria
Knopf, Thomas
Uppgiftslämnare
Utpekad person
Involverad personal
Funktion
Dennbrink Björn
Friberg Jan
Handläggare (RAR)
Anmälningsupptagare
Fritext grundanmälan
Kom A Haag kontaktade stationebefälet L Liesberger som delegerade rätten att
ta upp anmälan.
BROTTET
Thomas Knopf har med stor kraft tryckt upp Eva Jakobsson mot en vägg och
hållit fast henne. Trots att hon flera gånger har bett honom att släppa
henne så har han inte gjort det.
HÄNDELSE
Eva Jakobsson var tillsammans med två vänner på restaurang Flustret i
Uppsala när hon stötte på sin fördetta pojkvän Thomas Knopf. När de stötte
på varandra ville Thomas Knopf prata med Eva Jakobsson men hon ville inte
prata och då tryckte han upp Eva Jakobsson i ett hörn mot en vägg så hon
inte kunde komma loss. Hon bad honom släppa henne ett flertal gånger och han
vägrade släppa. När hon sen ser en vakt och påtalar det för honom så släpper
han henne.
ÖVRIGT
Eva Jakobsson är osäker på om hennes vänner såg händelsen.
2
A N M Ä L A N
ARKIVEXEMPLAR
2012-04-18 17.12
Rikspolisstyrelsen
0150-K2008-12
IU
Sida: 1
-----------------------------------------------------------------------------Anm.upptagande p-mynd: STOCKHOLMS LÄN
Dnr: 0150-K2008-12
Enhet: RPS
Myndighetskod: 0201
Dnr annan p-mynd: 0201-K106431-12
Anmälningsdatum: 2012-04-17 kl: 12.49 Anmälningssätt: Telefon
Upptagen av:
Kom Anette Haag
Inskriven av:
Kom Jan Friberg
Inskriven:
2012-04-18 kl: 08.52 Handl. p-mynd: INTERNUTREDNING
Enhet:
RPS
-----------------------------------------------------------------------------BROTTSPLATS
Områdeskod: 0180
PMD STOCKHOLM, SVANDAMMEN 1,
-----------------------------------------------------------------------------BROTTSTID
Lördag 2012-03-24 t.o.m Lördag 2012-03-24
-----------------------------------------------------------------------------BROTT/HÄNDELSE
1.40
Brottskod Ant
Ofredande
0408
1
-----------------------------------------------------------------------------SAMMANDRAG
MÅLSÄGANDE:
JAKOBSSON, EVA
MISSTÄNKT:
ANMÄLARE:
ÖVRIGT:
Fritext
VITTNE:
UTPEKAD:
KNOPF, THOMAS
BILAGOR:
-----------------------------------------------------------------------------FRITEXT
Kom A Haag kontaktade stationebefälet L Liesberger som delegerade rätten att
ta upp anmälan.
BROTTET
Thomas Knopf har med stor kraft tryckt upp Eva Jakobsson mot en vägg och
hållit fast henne. Trots att hon flera gånger har bett honom att släppa
henne så har han inte gjort det.
HÄNDELSE
Eva Jakobsson var tillsammans med två vänner på restaurang Flustret i
Uppsala när hon stötte på sin fördetta pojkvän Thomas Knopf. När de stötte
på varandra ville Thomas Knopf prata med Eva Jakobsson men hon ville inte
prata och då tryckte han upp Eva Jakobsson i ett hörn mot en vägg så hon
inte kunde komma loss. Hon bad honom släppa henne ett flertal gånger och han
vägrade släppa. När hon sen ser en vakt och påtalar det för honom så släpper
han henne.
-----------------------------------------------------------------------------Västerås
Besöksadress: Vasagatan 20
Box
722 15 VÄSTERÅS
Handläggande enhet: Västerås
Tfn:
Handläggare: Kom Björn Dennbrink
E-post:
A N M Ä L A N
ARKIVEXEMPLAR
2012-04-18 17.12
3
Rikspolisstyrelsen
0150-K2008-12
IU
Sida: 2
-----------------------------------------------------------------------------ÖVRIGT
Eva Jakobsson är osäker på om hennes vänner såg händelsen.
-----------------------------------------------------------------------------MÅLSÄGANDEN
JAKOBSSON, EVA MARIA Kön: K
Försäkringsbolag:
Rättsintyg: N
------------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------------Västerås
Box
722 15 VÄSTERÅS
Tfn:
E-post:
4
Signerat av
Förhör
Signerat datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2008-12
Hörd person
Personnummer
Jakobsson, Eva
Den hörde är
ID Styrkt
Målsägande
Nej
Ställning till misstänkt - målsägande - vittne
Tolk
Språk
Brottsmisstanke / Anledning till förhöret
Ofredande vid restaurang Flustret lördagen 2012-03-17
Underrättad om misstanke
Underrättad om rätt till försvarare (best i FUK 12§ iakttagna)
Försvarare/ombud önskas
Försvarare/ombud närvarande
Godtar den försvarare som rätten förordnar
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Roland Nordin
2012-04-26
10:21
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
RB 23:6
Telefonförhör
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
Förhör avslutat
Berättelse
Telefonförhör
F: förhörsledare Roland Nordin
J: hörd person Eva Jakobsson
F: Då får jag be dig att beskriva din relation till den utpekade Thomas Knopf, varsågod.
J: Mm. Vi träffades för drygt två år sen och har haft ett fungerande förhållande, förutom hans
svartsjuka som har varit otroligt påfrestande. Men som jag ändå har känt att jag har stått ut
med för att, ja kärleken övervinner allt brukar man säga. Nånstans trodde jag ändå att han
skulle kanske lugna ner sig med sin svartsjuka, men vi har trivts väldigt bra ihop under hela
vårt förhållande har vi bott på skilda håll. Så jag har bott själv, han har bott själv. Men vi har
träffats, ja väldigt, väldigt ofta. Så ofta det har gått. Han har inte under hela vårt förhållande
påvisat några, att han har tagit till våld mot mig. Utan det har bara varit hetsiga diskussioner
angående, ja svartsjuketendenser som han har haft. Så det är saker som har, han själv har tagit
ur luften bara. För att han kan växla från att vara helt lugn och sansad, på en sekund så blir
han, ser han svart bara helt utan anledning. Och då har han fått för sig nånting i sitt huvud
som har hänt, som inte ens har hänt. Så att jag har blivit utsatt för väldigt många obehagliga
påhopp utav han. Så jag har liksom försökt och lugna honom och övertygat att ingenting har
hänt, vilket det inte har gjort då.
F: Du säger att han inte har använt något våld mot dig tidigare.
J: Nä.
Förhör med Jakobsson, Eva; 2012-04-26 10:21 diarienr: 0150-K2008-12
5
F: Men har han vart hotfull mot dig?
J: Eh nä det kan jag inte tycka, nej det har han inte. Jag har alltid känt mig ganska trygg med
honom och jag har aldrig trott att han skulle kunna bruka våld mot mig heller. Mycket på
grund av hans yrke, där han själv har sagt att han aldrig kan göra nånting för då skulle han
åka dit. Han kan aldrig lägga sig i andras slagsmål och han måste liksom tänka på vad han
gör, på grund av sitt yrke, så att mycket därför har jag känt mig lugn och trygg med honom.
F: Jag vet att du nämnde innan vi fick igång bandinspelningen, att upplösningen av ert
förhållande skedde någon gång i januari.
J: Ja. Och det skedde på grund av att jag fick reda på, en kväll när jag sprang på han ute på
ett ställe, att han hade haft ett förhållande med sin ex-fru under hela vårt förhållande. Då, och
det var måndagen den 23:e januari som detta hände. Så då bestämde jag mig för att det var
över mellan oss två.
F: Hade ni bott tillsammans under den här tiden?
J: Nä, nä. Han hade, han har en dotter och det var väl inte läge att, ja börja liksom flytta ihop
och så där. Vi hade talat, eller jag, jag ifrågasatte väl flera gånger och frågade vart vårt
förhållande var på väg och vad vi skulle göra och så vidare, men.
F: Mm.
J: Det blir ju svårt när man har barn.
F: Kan vi gå över då på vad som inträffade den 17:e mars, vad gäller anmälan om ofredande.
J: Mm. Då infinner mig jag och en kollega till mig som heter Anders Barkfeldt som är
fotograf precis som jag på restaurang Flustret, där vi har gått till ett utav dansgolven eller vad
man ska kalla det för inne i Hitbaren som det heter. Och då ser jag att Thomas mitt ex
kommer in dit och kommer fram och ställer sig precis bredvid mig, och jag får en obehaglig
känsla. Dels för att jag har varit osams med honom sen vi separerade, jag bara kände att jag
inte ville ha nånting med honom och göra på grund av att jag inte litade på honom längre,
men då vill, ville han promt prata med mig och jag såg att han var på väg och bli, ja jag
brukar kalla det för galen, han får liksom en konstig blick och blir väldigt manisk och jag sa
att jag inte ville prata med honom och att han skulle lämna mig ifred, och då tog han tag i min
arm och sa men kan, men jag vill bara prata med dig sa han, Ja men det är inte läge för det nu
när vi har druckit alkohol båda två. Så jag och Anders bestämde oss för att gå ut från
Hitbaren, och gå till ett annat dansgolv eller nån annan bar och Thomas följer efter och tar tag
i mig och släpar in mig i ett hörn. Och i det hörnet så tar han tag i mina båda överarmar och
låser fast mig så att jag inte kommer nånstans, och trycker upp mig mot väggen, där han
promt ska prata med mig. Och där blir jag kvar i, jag kan inte avgöra hur lång tid men alla fall
under en, två minuter som han står och håller fast mig och jag säger flera gånger att han ska
släppa. Anders står, ser att det här håller på gå åt skogen och han blir orolig så han försöker
gå fram och avstyra, och då kommer det en annan vän till Thomas, som jag inte ens ser, jag
har inte sett honom och vet inte vem det är. Går emellan och hindrar Anders från att gå fram
och säger att Thomas har ouppklarade, ja business med mig ungefär, och att Anders inte
skulle lägga sig i. Så jag står fortfarande kvar där själv med Thomas. Då ser jag i ögonvrån att
en vakt är på väg åt vårat håll och då säger jag till Thomas, nu kommer vakten, och släpper
du inte mig så skriker jag och då vet du att det är du som råkar illa ut. Så då precis när vakten
passerar oss så släpper Thomas mig, och då bara går jag därifrån. Och sen tror jag att Thomas
lämnade Flustret efter det, för att Anders frågade om han och jag skulle gå därifrån för han
6
tyckte det var obehagligt och jag tyckte ju också att det var obehagligt. Men jag sa att Nej jag,
vi stannar kvar.
F: Kan man få ställa frågan vem eller vilka som kan ha blivit vittne till det här? Du har nämnt
att var mycket folk inne på Flustret.
J: Ja.
F: Är din kollega Anders Barkfeldt…
J: Ja.
F: Var uppehöll han sig då vid den här händelsen?
J: Han, han, han måste ha varit några meter ifrån mig bara. Vi var tre styckna, det var jag och
Anders och en kille som heter Per som stod inne i Hitbaren. Men jag och Anders lämnade ju
Hitbaren så Per stod kvar där inne så han såg ingenting av vad som hände. Så den enda jag
vet har sett det är Anders, i och med att han och jag lämnade Hitbaren för och liksom komma
ifrån Thomas.
F: Har du pratat med Anders?
J: Ja det är han som har berättat att det var nån som stoppade honom när han försökte gå in
och liksom ingripa och liksom få bort Thomas från mig. Men jag såg inte den människan.
Och det var liksom en nyhet för mig att, att Anders hade försökt gå in och, och ja få bort
Thomas från mig.
F: Och den här vakten, kan han ha sett händelsen?
J: Jag vet faktiskt inte om han såg nånting, i och med att jag inte sa nånting till honom. Utan
bara liksom så fort Thomas släppte mig när vakten kom, så liksom gick jag bara därifrån. Så
jag vet inte vad han såg.
F: Vet du vem vakten är, hur han ser ut om det är nå speciella kännetecken?
J: Nä, nä. Dom har jätte många vakter på Flustret, så att…
F: Sedan så har du ju då nämnt i och med att vi har pratat om dina skador, att vid det här
tillfället så gjorde det ont men du fick ingen ihållande smärta.
J: Nä.
F: Men kan du beskriva hur du kände när han höll om dina överarmar?
J: Det var ju hårt och han, alltså man får ju lite panikångest när man liksom bara blir
fasthållen och upptryckt i ett hörn, och jag inte vet vad han ska ta sig till. För även om jag
nånstans men jag trodde inte att Thomas skulle bruka våld. Men hans blick blir väldigt
obehaglig och man märker att han tappar kontrollen över sig själv, när han blir så där. Det
bara, det är som att det blir kortslutning i huvudet på han. Men smärtan efteråt i armarna den
känns ju bara precis, under tiden han höll så gör det ju ont, och efteråt så försvinner ju
smärtan efter ja ett tag så fort han har släppt. Så det är ingenting dan efter att jag kände av att
jag hade ont i armarna.
F: Fick du inga märken på överarmarna?
7
J: Inte vad jag vet. Jag tror inte det.
F: Kan du beskriva din egen och bedömningen av Thomas Knopfs eventuella berusningsgrad
vid det här tillfället?
J: Eh svårt och säga hur mycket han hade druckit. Vi, jag och Anders hade i alla fall säkert
druckit, vi hade delat på en flaska vin och sen kanske vi hade tagit en eller två öl på ett annat
uteställe innan. Thomas vet jag brukar dricka ganska mycket, men jag har aldrig under hela
vårt förhållande, har jag aldrig sett honom riktigt berusad förutom två gånger, när jag
verkligen, när han liksom verkligen vinglade. Men annars så är han ändå ganska, han går
upprätt och han har aldrig liksom sluddrat eller nått sånt. Så att jag tror att han var normal
berusad, jag uppfattade inte honom som, som för berusad, utan normal berusad.
F: Och hur upplevde du din egen påverkan?
J: Eh jag, jag kan, jag dricker aldrig så att jag stupar tänkte jag säga. Utan jag tycker om att ha
kontroll över mig själv så att. Jag vill ha kontroll över mig själv och jag vill ha kontroll på
min omgivning i och med att jag alltid har varit ganska rädd. För när man ska ta sig hem på
kvällen att man kommer hem säkert och vet att jag har alltid koll över situationen, för jag blir
inte mer berusad än så än att jag kände att jag är glad och, ja har trevligt.
F: Jag tänkte avsluta med och fråga om hur du upplevde den här händelsen. Det framgår ju att
du inte anmälde den här händelsen förrän du senare vart utsatt för ytterligare.
J: Mm.
F: Men hur tänkte du om det här då?
J: Obehag kände jag. Men som sagt var, samtidigt så kände jag att nej det finns liksom
ingenting och anmäla, för jag tyckte inte att, alltså det var inte på sån hög skala tyckte jag. Så
att jag kände att nej jag struntar i det här och hoppas att, att det inte händer nå mer.
F: Sa du att du tyckte att det kändes obehagligt?
J: Inte till honom. Jag trodde bara att han skulle släppa när det gör ont.
F: Ja. Men hur var din upplevelse av det här?
J: Alltså Thomas lyssnar inte när han blir så där, då stänger han av omvärlden. Så han lyssnar
liksom inte, utan det enda han tänker på det är vad hans mål är med det han gör. Så han blir
liksom inte riktigt kommunicerbar. Eh, så man får ju liksom upprepa, jag fick upprepa väldigt
många gånger Släpp mig, du, du gör ont, du har ingen rätt.
F: Vad tror du, vad tror du hans mål var med det här då?
J: När han har bestämt sig för att han ska prata med mig, och han ville ju att han och jag
skulle fortsätta vårt förhållande.
F: Var det det de gick ut på?
J : Ja, ja.
F: Ok.
8
J: Ja.
F: Ja men kan vi avsluta den här första delen, det första förhöret?
J: Mm, ja.
F: Så Ska vi gå över på det andra. Då avslutar vi här klockan 10:34.
9
Signerad av
Tjänsteanteckning
Brottsdatum
Signerad datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2008-12
Uppgiftslämnare
Datum
Tid
Nordin, Roland
2012-08-30
09:09
Mottaget datum
Tid
Beslag verkställt
Material för analys
Nej
Nej
Mottaget
Sätt på vilket uppgift lämnats
Upprättad av
Roland Nordin
Uppgiften avser
Uppgift
2012-08-30 ringde jag upp målsäganden Eva Jakobsson och frågade henne om vilken dag
som händelsen vid restaurang Flustret inträffade.
Eva säger spontant att när hon gjorde polisanmälan om misshandeln vid restaurang Stationen
som inträffade den 30 mars 2012, 0150-K2007-12, så frågade den kvinnliga polisen om
Thomas gjort någonting mot henne tidigare och Eva nämnde då händelsen vid Flustret.
Eva säger att hon inte själv tänkt polisanmäla händelsen vid restaurang Flustret, men att den
kvinnliga polisen upprättade en sådan. När Eva fick en kopia av anmälan upptäckte hon att
det antecknats fel datum för händelsen och menar att händelsen inträffade en vecka innan.
Efter att Eva pratat med Anders Barkfeldt som var vittne till händelsen så kunde de fastställa
det rätta datumet, lördagen den 17 mars 2012, vilket också Eva minns att hon nämnde för
mig, Kom. Roland Nordin, i samband med att hon förhördes om händelsen.
Samtliga involverade personer har av mig delgivits att de skall förhöras om händelsen med
korrekt brottsdatum 2012-03-17.
10
Signerat av
Förhör
Signerat datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2008-12
Hörd person
Personnummer
Barkfeldt, Anders
Den hörde är
ID Styrkt
Vittne
Nej
Tolk
Språk
Eva Jakobssons anmälan om att hon blivit utsatt för ofredande vid restaurang Flustret den 17 mars 2012
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Roland Nordin
2012-05-07
10:05
Förhör avslutat
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
Telefonförhör
RB 23:6
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
AK
Berättelse
Förhörsledaren skrivs med fet stil
Den hörde skrivs med normal stil
Ja Anders Eva Jakobsson har åberopat dig som vittne till den här händelsen. Kan du
först beskriva hur du är bekant med Eva Jakobsson. Var så god.
Jag arbetar som fotograf och har gjort det ganska länge, det är väl snart 20 år som jag vart
inom fotobranschen, och Eva är ju i samma bransch. Så att vi har väl känt varandra sedan, ja
15 år minst i alla fall, som vi är kollegor. Vi har väl haft en del uppehåll i vår vänskap på
grund av att Eva har arbetat utomlands och liknande, men vi har ju ändå haft en kontakt under
som här senaste 15 åren i alla fall och, ja mer eller mindre som så många andra vänskapliga
relationer förstås. Men vi har känt varandra, vi har tyckt om varann och vi har umgåtts och,
ja, vart kompisar helt enkelt och kollegor. Så se det ut ungefär.
Är du bekant med hennes före detta fästman?
Nej honom är jag inte bekant med, men jag har ju ryktesvägen hört en del om honom för jag
har andra bekanta som då känner honom, bland annat min egen bror känner honom sedan nåt
år tillbaka. Men jag själv har aldrig nånsin träffat honom för då den här händelsen egentligen
då 17 mars. Men jag har ju hört hans namn och jag har, ja jag har vetat om vem han är så att
säga, men jag är inte bekant med honom och jag har inte sett honom själv, men jag har hört
talas om honom.
Vad heter han?
Förhör med Barkfeldt, Anders; 2012-05-07 10:05 diarienr: 0150-K2008-12
11
Thomas Knopf
Vad har du fått för beskrivning av hur han är som person innan det här?
Det har jag inte fått, det har jag inte fått. Jag har inte fått nån sån uppfattning egentligen utan
jag har bara hört ja vem det är helt enkelt. Och min bror han tycker om att lyssna på blues och
rock och liknande och går på konserter och det vet jag Thomas också har gjort. Så att dom två
har haft en sådan relation plus att dom jobbar väl i samma bransch om man säger så. Min bror
jobbar som säkerhetsvakt på Arlanda och jag vet att Thomas har också jobbat som polis ute
på Arlanda. Så att dom har väl haft en del kontakt så genom jobbet och på så sätt också då
stiftat bekantskap och börjat att umgås utanför tjänsten om man säger så.
Mm, om vi då går in på den här aktuella händelsen den 17 mars på restaurang Flustret.
Är det riktigt att du var där inne tillsammans med Eva Jakobsson?
Ja vi hade umgåtts hela den kvällen och vi … framåt då senare på … mot nattkröken till
bestämde vi oss för att gå ut och dansa och hamnade då på flustret där. Och då … ska jag
fortsätta berätta helt vad som jag upplevde hela den kvällen …
Ja …
… eller vill du fråga mig istället?
Nej, var så god och redogör.
Vi stod inne i nånting som kallas Schlagerbaren, som då är en liten bardel av hela
restaurangkomplexet. Och vi står bredvid ett bord och helt plötsligt då kommer Thomas upp
och tar tag i Evas arm och säger då i stort sett att han vill … "Jag vill prata med dej" säger
han. Och leder bort henne typ en meter ifrån mig. Och det ser ju lite så där, inte våldsamt,
men han tar ju ändå tag i henne och tar bort och bär … eller inte bär … han flyttar bort henne
från mig. Och jag ser då att Eva tar då sin lediga hand och håller mot Thomas bröstkorg och
säger klart och tydligt "nej jag vill inte prata med dig". Och han fortsätter då liksom hålla fast
en stund och dom har ju då ett kort samtal och han fortfarande håller då fast henne. Och sen
släpper han taget och går därifrån. Och Eva sa ju då under hela den där tiden, under den
minuten liksom flera gånger "nej Thomas jag vill inte prata med dej" och liksom puffa bort
honom. Och han envisas hela tiden med att stå kvar och hålla fast henne.
Och sen senare på kvällen, kanske tjuge tretti minuter senare så gör han i stort sett samma sak
igen. Men den här gången så leder han bort henne ut till ett närliggande blackjackbord och i
stort sett trycker upp Eva mot en vägg för att då prata med henne. Och då tyckte jag att det
där såg ju … jag tycker inte det är okej. Har man då fått ett nej så får man ju respektera det.
Så att jag tänkte ju gå fram och säga åt Thomas att du hör ju att hon inte vill. Men då har
Thomas med sig en kompis som går emellan och säger då … förklarar för mig, att "äh du får
inte lägga dej i, dom har ouppklarade affärer", säger han. Och då säger jag då till den där
bekantingen, "men du hör ju själv Eva vill ju inte prata med honom". "Ja det spelar ingen
roll" säger han, lite så där hotfullt. Och efter kanske en halv minut, jag står där bara och tittar
på och ser ju att det händer ju ingenting våldsamt utan dom står ju och håller ett samtal. Men
jag märker då att Eva vill inte prata med honom. Hon vill ju inte umgås med honom. Och så
kommer då en vakt som jobbar då inne på restaurangen förbi. Och då släpper Thomas taget
och går därifrån. Och det är väl egentligen dom tre incidenterna som händer den kvällen. Och
jag märker ju klart och tydligt, för jag hörde flera gånger att Eva säger "nej Thomas jag vill
inte prata med dej" och han då fortfarande håller fast hennes arm och mer eller mindre tvingar
sig på att få samtala med henne. Det är väl ungefär det jag har att säga. Jag kan ju kanske
mera utförligt beskriva, men det är väl i stort sett händelseförloppet, att han håller då fast Eva
12
för att, ja få prata med henne fast hon inte själv vill. Och vad som sägs det vet jag faktiskt inte
för det är ganska högljutt och stimmigt därinne i lokalen och i och med att han gick iväg med
henne en bit ifrån mig så har jag ingen chans att höra egentligen vad han sa. Och det spelar
väl kanske ingen roll egentligen.
Mm. Du beskriver här två stycken tillfällen då han tar tag i Eva?
Ja precis.
Och hur länge varade dom här båda, om vi börjar med den första? Hur lång tid tog
dom?
Det första … ja jättesvårt att säga men kanske en minut ungefär nånting.
Och 20 minuter senare?
Ja det varade ju längre tid med tanke på … ja det samtalet kanske dom hade i ja uppåt en fyra
fem minuter i alla fall.
Och du …
Ja det var ju då den … som han trycker upp henne eller håller upp henne mot en vägg så att
hon kan ju inte gå därifrån. Och står då och samtalar med henne. Och då ser jag ju inte exakt
om han fortfarande håller fast henne med tanke på att han står ju mot ryggen mot mig plus att
då hans bekanta som han var ute med mer eller mindre hindrade ju mig från att gå fram. Han
tar ju tag i mig och säger då att "det där ska du inte lägga dej i dom har ouppklarade affärer"
typ eller "dom har nånting att snacka om". Och jag förklarade ju för honom också att jag
tycker inte det är okej för att hon säger nej. Hon vill ju inte. "Ja det spelar ingen roll" säger
han då till mig.
Hur långt ifrån Eva och hennes före detta är du då?
Ja vad kan jag vara, fyra meter från kanske. Nånting sånt.
Du sa att du inte hörde nånting, är det riktigt? Du uppfattade …
Nä av det samtalet hörde jag ingenting som dom sa. Absolut ingenting.
Hur reagerade Eva på det här?
Nej jag märker, hon vill ju liksom inte. Vid flera tillfällen så såg jag att hon tar en handflata
och trycker i bröstet på honom och puffar bort honom och säger, "nej Thomas jag vill inte".
Hon var ju upprörd. Hon tyckte ju inte att det där var … Det var ju absolut ingen trevlig
tillställning så. Hon … hon vill ju ta avstånd från honom och hon, så att säga, är ju ute och
roar sig på lokal. Vi var ju ute och dansa och allting, vill ju inte att nånting sånt här ska
hända. Hon vill ju inte ha med honom att göra och det markerade hon väldigt klart och tydligt
enligt mig, genom att just säga "nej jag vill inte".
Och du såg också henne då vid båda dom här två tillfällen, hur hon gjorde. Den för…
Ja första tillfället så står då … vi står ju tätt ihop och pratar vid ett bord och han kommer fram
och tar tag då i hennes överarm och hon på en gång då puffar bort honom och säger "nej
Thomas jag vill inte". Och han bryr sig inte om att lyssna på det, utan han går ju med henne
en meter ifrån mig och vänder upp ryggen mot mig och står då och pratar med henne. Och då
13
fortfarande, förmodar jag, står och håller fast henne.
Hörde du nånting vad som sades då?
Nej. Vi var ju mitt inne i en … nästan intill vid ett dansgolv. Så att jag hörde ingenting av det
som sas. Jag hörde ju (ohörbart)
Är det riktigt som jag uppfattade att hon vid båda tillfällena försökte stöta bort honom
med handflatan mot hans bröst?
Ja eller mot en arm eller nån… Vid första gången precis när han kommer fram när vi står tätt
intill då, så ser jag ju att hon tar en hand och puffar bort honom ordentligt. Och han kommer
ju inte … då första gången så lyckades hon ju få bort honom en liten bit, men han är ju
ganska stor kille så det är inte så lätt att flytta på honom med en handflata. Så han … ja han
gick på henne igen och tog tag i henne och gick då typ en meter ifrån mig. Och då ser jag
återigen att hon säger då … då hör jag ju också, för då var hon ganska högljudd, då säger hon
"nej Thomas" på väg bort och försöker puffa bort honom igen.
Vad var det som gjorde att det här beteendet upphörde vid dom här två tillfällena?
Vid första tillfället så tror jag att han hade väl sagt det han hade sagt eller så sa väl Eva
nånting som gjorde att han släppte taget och gick därifrån. Vid andra tillfället vid
blackjackbordet så var det ju att det var en väktare som kom förbi … eller en vakt som jobbar
på restaurangen. Och när han kommer förbi så går han ju i en gång som hamnar då precis där
Thomas och Eva stod. Och då när han såg … förmodligen då när Thomas såg vakten kommer
gående så lämnade han Eva. Då gick han därifrån.
Vilket avstånd av vakten till dom då?
Ja där han skulle passerat så var det ju inte mer än ett par centimeter. Dom stod ju precis vid
en ingång in till restaurangdelen. Till en väggsnutt.
Såg du om vakten reagerade och stanna upp eller om han bara gick …
Nej vakten gjorde ingenting, han gick bara förbi. Så att förmodligen måste ju både Eva och
han sett honom komma gående och då gick Thomas ifrån Eva för att då inte orsaka nåt strul
eller bråk eller nånting kan jag tänka mig.
Vet du vad den här vakten heter eller om du kan beskriva honom…
Nä men jag känner igen honom så väl. Jag har ju vart i utelivet också ett tag, så jag känner
igen … Jag har inget namn på honom. Han är välkänd, han har jobbat där väldigt väldigt
många år.
Är det nånting som utmärker han utseendemässigt?
Han har lite halvutländskt utseende och så är han rakad och så är han ganska lång. Han är väl
säkert uppåt en och nittifem eller två meter kanske. En och nittifem är han alla gånger.
Kan du beskriva hur Thomas ser ut? Du sa att han var ganska stor.
Thomas är ju muskulös och är rakad. Lite spetsigt ansikte om man säger så. Men han är …
men han är ju kroppsbyggare i mina ögon. Jag tycker inte att det där är bara vältränad utan
det där är ju mera kroppsbyggartypen.
14
Hur lång är han?
Ja vad kan han vara? En och åtti kanske. Som sagt jag har ju inte träffat honom före den där
kvällen, så att jag har ju inte … Ja men han är kortare … jag är en och nitti och han är kortare
än mig. Han är kanske nånstans mellan en och åtti, en sjuttifem … en och åtti.
Visste du eller förstod du vilken han var när han kom fram till Eva först…
Ja det gjorde jag på en gång.
Vad var det som gjorde det?
Kan ha varit som så att … det är också jättesvårt att komma ihåg … men det kan vara som så
att Eva sa till mig att "Thomas är här i kväll". För det vet jag att hon gjorde vid det senare
tillfället vi ska prata om.
Kan den här kompisen, som kommer fram eller den här som säger att dom har
ouppklarade affärer eller vad det var för nånting … kan du … vet du vem det är eller?
Nej det vet jag inte vem det är. Och jag har pratat med Eva också, hon hade inte förstått att
Thomas var ute tillsammans med nån bekant eller kompis eller vad man ska säga. Hon såg
inte nånting sånt. Men jag såg att dom där två, Thomas och den andra killen, dom rörde ju sig
tillsammans sen resten av den där kvällen. Dom gick ju ihop då genom … ja mellan barerna
och på dansgolv och såna där saker. Så jag kände ju att do där hör ju ihop. Men jag har inte
sett honom förut. Jag har ingen aning om vem det kan vara.
Var han närvarande vid båda dom här två händelserna som du har beskrivit?
Ja.
Det var han?
Första tillfället då så stod han en bit ifrån när Thomas gick fram och skulle prata med Eva.
Andra tillfället så då när jag såg att Thomas började gå iväg med Eva så gick ju jag efter och
då kom ju den här killen fram och han tar ju tag i min axel och säger att jag ska då inte lägga
mig i eller … Jag kommer inte ihåg exakt hur han formulerade sig. Men jag sa att … han sa
ju att jag … dom där har ouppklarade affärer, låt dom vara, typ. Och då … ja han stod väl
också då en fyra meter från. För att han höll sig ju kring Thomas den kvällen.
Fanns det några andra vittnen som kan ha sett det här?
Jag vet att … för den kvällen hade ju Thomas… vi hade med oss en annan av hennes bekanta,
som jag har glömt bort namnet på, en kille i typ 45-årsåldern. Han vet ju eller han såg ju
första händelseförloppet i alla fall. Han var ju … eller om han såg eller inte, han och jag stod
ju också …eller ha stod ju bredvid mig också, vid första gången, men jag vet ju att han bara
gick iväg när han såg Thomas komma. Så jag vet inte om han har sett nånting, men han var i
alla fall med vid hän…vid kvällen.
Vid den andra händelsen, var han med då?
Nej,nej.
Inga … eller finns det några andra som kan ha sett det är som du känner till eller som
15
du noterade?
Nej det var ju väldigt mycket folk runt ikring oss, men det är ingen som jag kan förnimma
mig om att jag vet, den eller den, att jag känner dom personerna eller att jag skulle kunna
peka ut dom igen. Utan … näej. Det var ju klart att det var ju folk runt ikring oss, men det är
ingen som jag kan säga skulle kunna vara ett vittne.
När det gäller Thomas uppträdande, du har ju beskrivit hur … hur höll han fast i
henne?
Han höll ju med sin … ska jag väl kunna tänka ut … Han måste ju ha hållit med sin
vänsterhand i hennes högra överarm. För att hon stod ju på min högra sida och då tog hon sin
vänsterhand i bröstet på honom. För det var ju den handen som var närmast mig. Så det såg
jag ju. Så det måste ju vart hans vänsterhand i hennes högra överarm.
Höll han bara tag i hennes ena arm?
Ja precis.
Så den andra fick vara fri hela tiden eller kunde du se någonting …
Ja nej han … nej … nej det tror jag inte. Jag tror inte att han höll fast henne så med båda
armarna utan det var en arm som han … en arm som han höll fast med.
Men där du stod då, om vi utgår från det andra tillfället, då hon är mot en vägg, ser du
henne? Kan du avgöra exakt hur hennes vänsterhand och Thomas högerhand …
Nej andra tillfället … andra tillfället vet jag inte hur han höll i på nåt sätt. Det kan jag inte
säga. För då när dom gick iväg, det såg ut som han ledde iväg henne, att han höll tag i henne.
Alltså ledde iväg henne. Och sen då när dom väl kommer fram så är hon tvungen att vända
sig om så att hon hamnar med ryggen mot väggen. Och då kan jag inte se om han fortfarande
håller fast eller om han bara står och lutar sig typ med en hand mot väggen för att typ
blockera hennes, ja, utväg, om man säger så.
Hur reagerade du på den här händelsen eller dom båda händelserna med … framför
allt den här andra?
Ja den första händelsen tyckte jag väl inte var så där jättemärkvärdig egentligen, men jag
tycker ju att får man ett nej så ska man ju respektera det. Och får man höra att man då inte är
önskvärd, att man ska gå bort, då tycker jag man ska lyssna på det. Men jag tyckte ändå inte
att det var nån jättestor grej av det hela så. Andra gången däremot tycker jag då att det är inte
okej att bli, ja, bortförd eller vad man ska säga, att nån leder bort en för att tvinga sig till att
snacka och dessutom bli fasthållen. Och det var ju också då … jag tyckte inte att det var nån
sån där jättehotbild på nåt sätt. Men jag tyckte ändå att jag ville gå fram och säga åt Thomas,
att hör du nu får du låta Eva vara. Du märker ju att hon inte vill. Nånting sånt skulle jag
kunna säga. Men då hindrar ju då hennes … eller hans bekant min väg fram dit.
Efter den här händelsen när Thomas gick därifrån, vad berättade Eva och hur
uppträdde hon då?
Nej men Eva hon … hon ville ju då absolut inte ha nånting med honom att göra och hon
tycker då att det är obehagligt. Hon kan ju liksom inte riktigt slappna av i hans närvaro, utan
16
jag tror nästan att våran kväll avslutades efter den där händelsen. Jag tror att vi bestämde oss
för att gå därifrån.
Men har Eva berättat nånting om vad som utspelades mellan dom för du hörde ju inte
själv vad som …
Nej jag hörde inte själv. Vad jag förstått … han … han vill ju fortsätta sin relation med Eva
och hon är inte intresserad av det. Det är ju det, vad jag förstått, det grundar sig på. Det är
anledningen till att han återigen tar kontakt med henne.
Och det bygger på vad Eva har berättat för dig då?
Ja precis.
Men hur uppträdde hon rent känslomässigt då han lämnade henne efter det andra
tillfället?
Eva är lite för mig svår att läsa av i alla fall. Hon var ju inte lika glad och pigg och på alerten,
om man säger så, som innan. Och det är ju också därför som vi bestämde oss för att vi skulle
lämna Flustret helt enkelt och gå hem. Tyckte att nu var det dags att avbryta den här kvällen.
Så att hon var väl kanske då lite medtagen eller i alla fall fundersam ikring det som hade hänt.
Det var inte så att hon var ledsen eller upprörd eller på nåt sätt nånting sånt, men hon var lite
nedstämd kan man säga (ohörbart). Hon tyckte väl att det var obehagligt och det hade förtagit
glädjen av kvällen kan man säga.
Kan du … man brukar rutinmässigt fråga om hur spritpåverkan var hos dom som har
varit inblandade, kan du uppge det?
Vi hade … jag hur mycket hade vi dru… Vi hade ätit middag innan. Vid hade kanske druckit,
ja max var sin flaska vin. Så det var ju … visst det är klart att man var salongsberusad skulle
jag vilja säga. Jag brukar väldigt sällan dricka så mycket så att jag blir ordentligt full utan jag
brukar dricka för att vara social och hantera det på ett bra sätt. Och Eva … vi hade ju dansat.
Det var ingen som sluddrade i talet eller vinglade eller nånting utan vi hade bara kul. Vi
(ohörbart) …
Jag tänker närmast på om du kunde bedöma Thomas spritpåverkan.
Ingen ingen aning alltså. Med tanke på att jag vet inte hur han är och går och beter sig i
normalfallet, så kan jag inte säga … Det var absolut inte så att jag tyckte att han uppträdde
berusad. Det tyckte jag inte.
Är det nånting du vill tillägga i den här delen?
Nej jag tror att … nej det känns nog ganska bra.
Då kan jag stänga av det här bandade förhöret och vad är klockan då?
Nu är klockan 10.25.
17
Signerat av
Förhör
Roland Nordin
Signerat datum
2012-08-31 10:07
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2008-12
Hörd person
Personnummer
Özcan, Hanifi
Den hörde är
ID Styrkt
Vittne
Nej
Tolk
Språk
Ofrdande. Efter begäran från Tomas Knopf och dennes försvarare har chefsåklagare Per Lind lämnat
utredningsdirektiv om att Hanifi skall förhöras ang. hans iakttagelser av Thomas Knopfs och Eva
Jakobssons möte inne på restaurang Flustret i Uppsala, den 17 mars 2012
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Förhör avslutat
Roland Nordin
2012-08-30
13:21
13:36
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
RB 23:6
Telefonförhör
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
RN
Berättelse
F: Förhörsledare, Kommissarie Roland Nordin. RPS internutredningsenhet Västerås
H: Vittnet Özcan, Mehmet HANIFI
F: Varsågod Hanifi att fritt berätta, först om din relation till Thomas Knopf, hur du känner
honom
H: Ja jag känner honom sen tidigare från Arlanda flygplats där jag jobbat som skyddsvakt och
flygplatskontrollant och han jobbar ju som polis därute. Jag och så ha man träffats vid ett fåtal
gånger och fikat och så där
F: Är du bekant med Eva Jakobsson?
H: Nej det är jag inte
F: Har du sett henne inne på restaurang Flustret vid något annat tillfälle än det här som du
minns, jag har förstått av dig att du minns den här händelsen då dom kom…
H: Ja det har jag gjort, jag känner inte henne personligen så men ser ju, Uppsalaborna, man
ser ju folk, man känner igen och så
Förhör med Özcan, Hanifi; 2012-08-30 13:21 diarienr: 0150-K2008-12
18
F: Så du har sett henne där inne tidigare?
H: Ja vid annat tillfälle när jag själv har varit själv, med andra vänner och så. Man känner
igen folk…
F: Men har du sett henne därinne då du har varit tillsammans med Thomas vid något fler än
ett tillfälle?
H: Nej den enda gången jag såg var senast vi var ute. Jag kommer inte ihåg datumet men det
var vid den senaste vi var ute, då jag såg jag, vad heter det, med honom
F: Hur kom det sig att ni gick ut tillsammans?
H: Ja vi sågs tidigare på dagen och tänkte, ja vi hade inget att göra och tänkte att vi kunde gå
ut och se saker och ha trevligt
F: Har Thomas berättat nånting för dig om Eva Jakobsson?
H: Nej
F: Visste du att de hade haft ett förhållande tidigare då du såg henne…?
H: Ja innan det så hade han berättat, så när vi var ute så då sa han,"jag har sett min före detta
här, jag vill bara prata med henne" och så, så pekade han på henne och så gick han fram och
pratade med henne och så där
F: Kan du berätta vad som hände den här aktuella kvällen eller natten?
H: Vi stod vi någon bar och pratade och så där. Jag själv hade inte druckit nånting, det är
sällan jag dricker, det händer kanske bara en eller två gånger om året och den kvällen drack
jag inget förutom läsk. Och då sa han så här, "jag skall bara, jag såg min före detta, jag ska
bara prata med henne". Så tittade jag när han gick iväg till henne och tog om, vad heter det,
midjan och tog henne åt sidan och så. Ja jag vet inte vad dom pratade om och så där men det
är hög musik och så där. Man såg att dom pratade och så där. Det gick några sekunder
sen…sköt hon iväg honom och så gick hon bara så. Så gick jag fram och frågade vad det var
för nånting.
Han va,"nä hon är sur och irriterad."
Jag, ja ja men låt det va då sa jag. Han sa till mig, " vi kan ju prata en annan dag i så fall"…
Och det var allt som hände då
F: Såg du om Eva Jakobsson hade någon i sitt sällskap?
H: Ja det var, hon stod med några stycken. Jag vet inte vilka det var
F: Såg du om hon hade något manligt sällskap?
H: Ja det var två tre stycken, tror jag, som stod och pratade innan han gick fram till henne.
Och det är allt jag minns i stora drag
F: Hur långt ifrån dom stod du när du såg att Thomas gick fram till Eva?
H: Det var fem sex meter ifrån kanske, men kanske tio meter nånstans där
F: Var det några människor som stod emellan dig och dom, eller?
19
H: Ja det sprang ju folk fram och tillbaka hela tiden och så. Det var inte liksom så att jag stod
och spanade på dom hela tiden så där för jag tänkte, ja dom får väl prata i lugn och ro så jag
väntade bara att han skulle ha pratat färdigt så vi kunde fortsätta att umgås
F: Vet du om eller om Thomas och Eva stötte ihop vid fler än ett tillfälle den här kvällen?
H: Nej inte vad jag minns, faktiskt. Jag har ju gått, sprungit på toan nån gång så jag har ingen
aning om dom har stött ihop då eller nå, men som sagt, vi har ju umgåtts hela kvällen
tillsammans förutom när han gick fram och pratade med henne då och var där.
Men var är det som har hänt om jag får fråga eftersom, ni har vad heter det. Jag är inte riktigt
införstådd med vad saken gäller
F: Det påstås att Thomas skulle ha tagit tag i Eva Jakobsson och därigenom ofredat henne på
det sätt han tagit tag i henne
H: Ja men det kan jag ju säga att det är bara skitsnack,
Vadå, om man, om du vill prata med nån och då säga nånting och så råkar ta, ja ja och han
har inte ens, det kan jag ju säga att han var inte ens hårdhänt. Han tog ju henne bara runt
midjan och gick åt sidan och pratade, det tycker jag inte är nånting konstig med det. Jag vet
inte vad det är för konstiga grejer
F: En i hennes sällskap, en man, han försökte avstyra det här och då var det så att en annan
man som var i Thomas sällskap som inte ville att han skulle blanda sig i det där och den
mannen skulle ha sagt till Eva Jakobsson manliga sällskap att man inte skulle lägga sig i för
Thomas och Eva hade ouppklarade affärer
H: Ja
F: Och vad jag kan förstå var det bara du som var i Thomas sällskap. Sa du till någon man att
man inte skulle lägga sig i..
H: Ja men det, ja det kan stämma det gjorde jag, ja det var en lång kille som var med henne
där
F: Kan du berätta om det
H: Jo men han, han gick ju fram och jag vet inte, han, lite så här, vad ska man säga. Jag är ju
så här, jag tycker inte man ska gå och vad heter det, om det är nån person som pratar med
någon annan, med varandra, då tycker inte han man skall gå och lägga sig i och säga..och låta
dom vara ifred, vad det nu gällde, jag vet inte vad saken gällde men man gick ju fram och
störde. Jag bara, låt dom vara låt dom prata ifred, sen kan du gå till henne igen. Det var allt
jag sa till honom.
F: Mm
H: Sen blev hon sur och irriterad och.. för man såg i den här, jag hörde inte vad hon sa på
grund av ljudet men att hon blev sur och irriterad och man märkte på kroppsspråket att hon
blev irriterad och gick därifrån.
Så gick jag fram till Thomas och frågade vad det var så här, varför hon betedde sig så. "nej
hon är bara arg och irriterad". Ja men då sa jag, men skit samma då prata med henne nån
annan dag…vid bättre tillfälle. Och det var allt som hände, sen gick vi iväg bara så där
20
F: Hur märkte du på hennes kroppsspråk att hon blev irriterad?
H: ..man ser på nån, man ser på nån om nån är irriterad eller om det inte är så
F: Ja kan du närmare beskriva hur hon då uppträdde?
H: Jag vet inte hur jag skall beskriva, ärligt talat. Om man säger att nån, gestikulation och jag
vet inte vad
F: Hur stod dom till jämfört med dig, du sa att du inte tittade på dom hela tiden, men när du
tittade på dom. Är det riktigt så som ja sa att du inte hade uppsikt över dom hela tiden, det
sprang folk emellan och, men när du …
H: Ja men det tog inte så lång tid det där kanske, eller, ja under minuten kanske eller fram
tills han ville prata med henne och så där. Det var ju ett snabbt händelseförlopp så..
F: Men när du tittade på dom, hur stod dom då i förhållande till dig?
H: Dom stod snett mittemot mig
F: Och avståndet till dig var ungefär?
H: Ja tio meter ungefär, mellan fem och tio meter nånstans där, jag kan inte bestämma exakt
F: Ja, var det nån som hade ryggen mot dig?
H: Nej…det hade dom inte
F: Den här mannen som var i Eva Jakobssons sällskap, var stod han nånstans i förhållande till
Eva och Thomas?
H: Han stod, ja..väl, han stod väl, vad ska man säga, sidan då, några meter bort
F: Och i förhållande till dig då?
H: Ja nån meter ifrån mig bara, en två meter ifrån mig kanske
F: Så ni stod ganska nära varandra under det här händelseförloppet
H: Ja, jag vill inte lägga mig i och gå och stå och hänga bredvid honom…för han sa bara, "
jag vill prata min ex där-ja bara ja jag väntar här då" sen gick han iväg då och pratade med
henne.
Och jag kan säga det att det är inget konstigt som har hänt. Jag vet inte, vad är det för
konstigheter hon har för sig och säger ofredande.
Jag brukar ta mina tjejkompisar om man vill prata med nån så tar man väl lite lätt i midjan,
hej kan inte jag få prata med dig. Så jag vet inte om det är ett brott att man tar nån, att man tar
nån åt sidan och vill prata med nån
F: Vi behöver inte prata om det, men det kan bli ett brott om man tar hårt om man mer eller
mindre tvingar någon till det, men hur som helst..
H: Hon såg inte så tvingad ut om jag ska vara ärlig. Hon följde med självmant och ställde sig
på sidan, bredvid. Sen pratade dom lite och så blev hon irriterad och gick
21
F: Mm. Efter att det hållits vittnesförhör och förhör med målsäganden Eva Jakobsson och
Thomas Knopf så är åklagarens bedömning att han ofredat henne genom att ta tag i hennes
båda överarmar och tryckt upp henne och hållit fast henne
H: Ja det kan jag säga, det gjorde han inte
F: Sen vet jag att du har samtalat med Thomas om det här, vad har ni pratat om då?
H: Va sa du?
F: Sen vet jag att du har pratat med Thomas om det här, om att du skulle kunna komma att
vittna, vad har ni under de samtalen pratat om när det gäller den här….?
H: Ja men jag frågade, jag ringde honom en gång och frågade om dygnet, om nåt datum men
jag kom inte ihåg datumet så jag ringde Thomas och frågade om datumet och han trodde det
var nån gång 17 mars ungefär. Jag vet inte om du kommer ihåg det, du frågade mig om att jag
skulle ta reda på datum
F: Ja, men vad pratade ni om när det gäller den här händelsen då?
H: Nej han, jag frågade vad är det som har hänt, han, "hon har anmält mig för ofredande."
Jag bara; "det är djävligt konstigt, du har inte gjort nånting" sa jag ju, så det är det enda jag sa
till honom, så jag tycker det är, jag sa det till honom också; " jag tycker det här är löjligt, fan,
hur erat svenska system funkar och så där, man kan inte ens ta tag i en människa lite enkelt
och så där och bara ta åt sidan och prata, att det skall vara nån anmälan, ofredande hit och dit"
Jag tycker, om jag skall vara ärlig så tycker jag att det här är skit och det är så här överdrivet,
löjligt
F: Ja är det något mer du vill säga Hanifi?
H: Ja det äre en sak, vad man nu skall säga, jag tycker dom ska, jag vet inte vad åklagaren har
för syn på grejen, men det här löjligt bara, tycker jag
F: Inget annat?
H: Nej, och så dom åren jag har känt Thomas, han har inte varit arg, aggressiv eller nånting.
Jag har inte sett dom sidorna hos honom, alltid varit trevlig och så där, trevlig mot andra och
folk har tyckt bra om honom så jag vet inte vad det är hon är ute efter.
Och det tråkiga med Sverige, det kan jag tala om för dig, som invandrare, så fort någon råkar
höja rösten eller bara råkar ta tag i nån tjej ja då är det, det svenska systemet är så konstigt
uppbyggt. Då är det bara, du vet, ja det är bara kvinnans ord som gäller, ingenting annat.
Så jag tycker att dom som har gjort dom här lagarna borde se över lite själva grejen här, att
det faktiskt kan vara killar också som faktiskt råkar illa ut, men så fort det är en kvinnlig, vad
heter det, ja det är en kvinna som pratar då är det bara hon som har rätt, ingen annan
F: Mm är du nöjd, har du fått säga det som du ville ha sagt?
H: Ja det har jag gjort och det kan jag säga att Thomas inte har gjort nåt fel, det kan jag stå för
Förhöret avslutas kl. 13.36
22
23
Signerat av
Förhör
Roland Nordin
Signerat datum
2012-08-29 12:53
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2008-12
Hörd person
Personnummer
Knopf, Eric Thomas
19620921-1355
Den hörde är
ID Styrkt
Misstänkt
Nej
Tolk
Språk
Ofredande 17 mars 2012, se åklagarens gärningsbeskrivning i berättelsen
Ja
Ja
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Förhör avslutat
Roland Nordin
2012-08-27
17:35
17:56
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
Adv Johan Erikssons kontor Stockholm
RB 23:6
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
RN
Berättelse
Närvarande under förhöret är Tomas Knopfs offentliga försvarare advokat Johan Eriksson.
Thomas Knopf är anställd vid polismyndigheten i Stockholm och stationerad vid Arlanda
flygplats.
Dialogförhör.
F: Roland Nordin, förhörsledare
H: Thomas Knopf, hörd person
A: Johan Eriksson, advokat
Thomas Knopf delges åklagarens gärningsbeskrivning.
F: Thomas Knopf har den 17 mars 2012 på restaurang Flustret i Uppsala ofredat Eva
Jakobsson genom att ta tag i hennes båda överarmar och tryckt upp henne mot en vägg och
hållit fast henne mot väggen under minst två minuter.
F: Om du kommer lite närmare Thomas. Hur är din inställning till åklagarens
gärningsbeskrivning?
H: Förnekar brott.
F: Är de riktigt att du tog kontakt med Eva Jakobsson den här aktuella kvällen, natten på
restaurang Flustret?
Förhör med Knopf, Eric Thomas; 2012-08-27 17:35 diarienr: 0150-K2008-12
24
H: Ja det stämmer.
F: Var du i sällskap med någon eller några?
H: Ja jag hade en, en kompis med mig.
F: Vad heter han?
H: Han heter Hanifi. Efternamnet vet inte jag faktiskt, men jag har hans telefonnummer i min
telefon.
F: Var det ingen annan du var i sällskap med?
H: Jag vet att han var med just då när jag träffade Eva så att säga.
F: Där inne på restaurang Flustret?
H: Ja.
F: Vi kan väl i efterhand försöka få fram mera uppgifter om du har nån telefon eller adress till
honom.
H: Ja.
F: Vart han vittne till den här händelsen?
H: Ja det tror jag, det måste han, alltså det måste han ha blivit.
F: Har du pratat med han om det i efterhand?
H: Ja, jag, ja det har jag gjort.
F: Vad sa han då?
H: När jag fick reda på att… Ja han sa ja, precis jag var ju med, pratade väldigt kort, jag vet
inte vad, han höll på, jag tror det lät som att han var lite upptagen. Men jag sa att jag kanske
kommer använda dig som vittne eller ja.
F: Hur långt efter händelsen var det?
H: Ja det, det är jätte, det är ju länge sen, det är ju, det är ju i förra veckan som jag kontaktade
honom.
F: Ja det är första gången alltså, som, som han berättade att han hade sett hela…
H: Ja men han var ju, alltså han bör ha sett vad som hände eftersom han, jag vet att han var
med.
F: Mm, mm.
H: Men jag har inte pratat med han vad han har sett eller inte har sett. Men han bör ha sett
eftersom han var vid min sida. Jag kommer mycket väl ihåg att han var med vid min sida då.
F: Och varför var han det?
25
H: Ja vi var ju ute tillsammans så att säga.
F: Ja, kan du då själv med egna ord berätta…
H: Om den händelsen.
F: Om den händelsen på restaurang Flustret, vad som utspelade sig mellan dig och Eva.
H: Ja alltså jag vet inte, ska jag börja med nån sorts bakgrundsinformation hur våran relation
såg ut eller?
F: Börja gärna med det.
H: Mm. För att då var det ju som så att i ungefär två års tid så hade vi en relation. Eh, sen så
blev det ju som så att det kom upp i dagen att jag hade ju en, träffade en annan kvinna också,
vilket jag inte alls är stolt över men så var det. Och när det uppdagades, det gjorde ju Eva
väldigt besviken alltså. Det, det vart kraftiga reaktioner på hennes person så att säga, eller ja
hon vart fruktansvärt ledsen har jag förstått. Och besviken.
Eh, men hur som helst så efter några veckor när vi inte hade träffats alls så återupptog vi
kontakten. Och vi började träffas igen så att säga, umgås på alla sätt. Sen så blev det som så
att jag svarade rent artigt på ett sms till den här andra kvinnan då, som jag hade träffat
samtidigt, vilket jag talade om för Eva. Och i och med det så helt plötsligt så då, då vart hon
ju så pass förbaskad och arg så att hon ville inte träffa mig, då sa hon, "Och försök rädda det
här om du kan" vet jag att hon sa.
Jag tyckte att hon hade överreagerat lite grann. Så att när jag gick fram till Eva den här
kvällen på Flustret, så var det bara för och liksom fråga "Är du riktigt säker på det här och,
har du inte…?", och ställa frågan, "Har du inte, alltså jag har skickat ett helt artigt sms vilket
jag talade om för dig. Har du inte överreagerat lite grann nu va?".
Och jag kan säga det var definitivt inte två minuter som det har sagts här, utan det jag, jag.
Och jag tröck inte upp henne mot nån vägg heller, utan det var ju fritt, det var inte vid nån
vägg utan jag höll mina händer om henne som, kramade om henne lite grann. Höll händerna
vid midjan på henne och det kan ha varit 20 sekunder kanske.
F: Mm. Ska vi göra så att jag redogör lite granna för vad Eva Jakobsson har sagt.
H: Mm.
F: Eva har sagt att hon och hennes arbetskollega Anders Barkfeldt besökte restaurang Flustret
den här aktuella kvällen och enligt henne så kom du fram till henne och ställde dig precis
bredvid henne och det framkom att du ville prata med henne, vilket hon inte ville eftersom ni
tidigare separerat och varit osams och också med tanke på att ni nu båda hade druckit alkohol.
Eva har sagt att hon förklarade att hon inte ville prata med dig, utan att hon istället ville bli
lämnad ifred. Enligt Eva tog du då tag i hennes ena arm och förklarade att du ändå ville prata
med henne. Eva och Anders bestämde sig då för att dom skulle gå ut från Hitbaren och gå till
ett annat dansgolv. Men att du ändå följde efter dom och tog tag i Eva och släpade in henne i
ett hörn.
Nu citerar jag Eva "I det hörnet så tar han tag i mina båda överarmar och låser fast mig så att
jag inte kommer nånstans, och trycker upp mig mot väggen där han promt ska prata med mig.
Och där blir jag kvar, jag kan inte avgöra hur lång tid men alla fall under en två minuter som
han står där och håller fast mig, och jag säger flera gånger att han ska släppa".
Enligt Eva försökte Anders Barkfeldt avstyra detta men att han förhindrades att göra det. Den
26
omständigheten kommer jag att gå in på lite senare under det här förhöret.
Jag fortsätter att citera Eva "Så jag står fortfarande kvar där själv med Thomas, då ser jag i
ögonvrån att en vakt är på väg åt vårat håll och då säger jag till Thomas, nu kommer vakten
och släpper du inte mig så skriker jag och då vet du att det är du som råkar illa ut.
Så då precis när vakten passerar oss så släpper Thomas mig"
När Eva tillfrågas om hur taget om överarmarna kändes uppgav hon att det var hårt och att
hon fick lite panikångest när hon blev fasthållen och upptryckt i ett hörn och när hon inte
visste vad hon skulle ta sig till. Även om hon nånstans inte trodde att Thomas skulle bruka
våld. Hon förklarar att din blick blev väldigt obehaglig och att hon märkte att du tappade
kontrollen över dig själv, när du blev så där som hon har beskrivit. Hon upplevde det som att
det blev kortslutning.
Eva har sagt att smärtan i hennes armar kändes bara precis under tiden då du höll tag om
henne. Efter att du släppt taget försvann smärtan enligt Eva och hon vet inte om hon fått
några märken, inte vad hon vet eller har noterat.
Avslutningsvis tillfrågades Eva om hur hon upplevde den här händelsen och varför hon inte
anmälde det inledningsvis. Eva uppgav att hon kände obehag men att hon inte tyckte att det
var tillräckligt för att göra en polisanmälan. Hon valde att inte göra det i förhoppningen att
det inte skulle hända något mer.
Eva fick i efterhand veta att Anders Barkfeldt försökte gå fram och avstyra detta men att han
förhindrades från att göra det, genom att en man gick emellan och sa att Thomas hade
ouppklarade affärer med Eva och att han Anders Barkfeldt inte skulle lägga sig i.
Kan du säga vem den här personen är? Är det din kompis?
H: Nä jag hade ingen aning om det faktiskt. Men men det, det, ja det kan det, jag vet inte.
F: Vad var det han hette den där kompisen?
H: Hanifi.
F: Hanifi.
H: Som jag vet att jag hade med mig. Men det där är ingenting jag har uppfattat.
F: Hanifi är det förnamnet?
H: Ja.
F: Jag fortsätter. Anders Barkfeldt, som också har hörts, han uppger att han arbetar som
fotograf liksom Eva, att dom känt varandra under cirka 15 år som kolleger och umgåtts som
kamrater. Anders Barkfeldt har aldrig träffat dig Thomas tidigare förrän den här händelsen
den 17:e mars. Men han har hört talas om dig och vet att du och hans bror har ett gemensamt
intresse i att lyssna på bluesrock och att ni båda tjänstgör på Arlanda. Brodern som
säkerhetsvakt och du som polis och att ni där igenom stiftat bekantskap.
Enligt Anders Barkfeldt bestämde han och Eva sig för att gå ut på restaurang Flustret den här
aktuella dagen och han minns att dom kom dit sent. När dom stod bredvid ett bord inne i
nånting som kallas Schlagerbaren som är en liten bardel av hela restaurangkomplexet, så kom
Thomas upp och tog tag i Evas arm och sa "Jag vill prata med dig", och ledde bort henne typ
27
en meter ifrån Anders. Anders såg att Eva höll emot Thomas bröstkorg med sin lediga hand
och sa klart och tydligt "Nej jag vill inte prata med dig". Då skulle du ha fortsatt att hålla fast
henne, och senare släppte du taget och gick därifrån. Han bedömer det som att det rörde sig
om ca en minut. Eva skulle liksom puffat bort dig och envist hela tiden hävdat att du skulle
släppa henne.
Senare på kvällen, kanske 20-30 minuter senare gör Thomas i stort sett samma sak igen
enligt Anders Barkfeldt.
"Men den här gången så leder han bort henne ut till ett närliggande Blackjack-bord och stort
sett trycker upp Eva mot en vägg för att prata med henne. Och då tyckte inte jag (Anders) att
det här var ok. Har man fått ett nej så får man ju respektera det. så att jag tänkte ju gå fram
och säga åt Thomas att du hör ju vad hon vill, men då har Thomas med sig en kompis som
går emellan och förklarar för mig att äh du får inte lägga dig i dom här ouppklarade affärerna.
Och då säger jag till den här bekantingen, men du hör ju själv, Eva vill ju inte prata med
honom. Ja det spelar ingen roll, säger han lite så där hotfullt. Och efter kanske en halv minut,
jag står där bara och tittar på och ser ju att det händer ju inget våldsamt utan dom står ju och
håller ett samtal, men jag märker då att Eva inte vill prata med honom, hon vill ju inte umgås
med honom. Och så kommer det en vakt förbi som jobbar inne på restaurangen och då
släpper Thomas taget och går därifrån."
Och det är väl egentligen dom här två incidenterna som han har noterat.
H: Mm. Ska jag, får jag…
F: Han säger då också… Ja du ska få göra det men. Han säger också att det här första mötet
mellan er varade kanske en minut ungefär. Och det andra mötet uppåt en fyra, fem minuter i
alla fall. Ja, jag kan väl redovisa klart vad han har sagt.
På fråga hur Eva reagerade på det här säger Anders att han märkte att hon vid flera tillfällen
tog en handflata och tryckte mot ditt bröst Thomas, och puffade, försökte puffa bort dig och
att hon upprepade det här flera gånger att hon inte ville.
Enligt Anders så var det här absolut ingen trevlig tillställning, "Eva ville ju ta avstånd och
dom var ute för att roa sig på lokal och för och dansa, ville ju inte att nånting sånt här skulle
hända".
Ja det är väl i stora drag. Och sen avslutas det med att, dom kände inte för att vara kvar där
på restaurangen, så dom lämnade den.
Ja var så god och kommentera då Thomas.
H: Ja för det första kan jag ju säga att dagen efter så ringde Eva till mig och sen så träffades
vi. Så att, och sen fortsatte vi att träffas i två veckor till. Så att jag vet inte om hon kan ha känt
sig så besvärad. Jag har ju sms som jag kan visa på att vi hade kontakt efter den här händelsen
så att säga. Eh, och sen så att jag ska hållit i hennes överarmar, eh min uppfattning är att jag
höll mina händer runt hennes midja och vi pratade under, alltså lugnt och fint. Eh, hon sa
"Släpp" en eller två gånger och efter andra gången, alltså, jag släppte henne. Och så, så lång
tid som en minut eller minuter kan det inte ha handlat om. Jag sa det till henne att "Jag tycker
du har överreagerat. Är det verkligen så att du, ja, vet vad du gör nu liksom och…?" Sa jag
till henne va. Och sen så släppte jag henne. Och att det skulle ha varit nån, nå flera personer
inblandade på nått vis, det , det har jag ingen uppfattning om. Jag har inte trans, alltså
förflyttat henne nånting. Utan jag, jag ehm jag kramade om henne, alltså där hon va. Men jag
har inte tryckt upp henne i nått hörn så att säga. Men då, eh hon stod alltså inte mot nån vägg.
Jag har hållit mina händer kring hennes midja några sekunder.
F: Vad ville du?
H: Nä jag ville prata med henne för jag tyckte hon hade överreagerat. Alltså jag ville höra
28
liksom är, är du verkligen säker på det här. Och med facit i hand så var hon ju inte det för att
dagen efter så ringde hon till mig och ville att vi skulle träffas. Vilket vi gjorde.
F: Vad jag kan förstå av Eva och vad jag minns direkt så här i huvudet, det är att ni
separerade nån gång i januari?
H: Ja.
F: Vad bestod umgänget av, från den 17:e och fram till den 30:e mars då ni konfronterades
igen. Vad bestod det av? Umgicks ni tillsammans med andra som vanligt eller?
H: Ja vi umgicks tillsammans i alla fall, jag och Eva. Men jag vet inte om jag kommer ihåg
att vi umgicks ihop med några andra. Det var väl, det var väl inte alltid vi gjorde det under
dom här två åren heller, utan som sagt vi hade väl ett umgänge hon och jag.
F: Var det en relation menar du mellan er igen då? Som tidigare, innan..?
H: Nån typ utav relation när man träffas på det sättet, det kan man väl ändå säga att det är.
Alltså Eva sa till mig att "Ja men då bestämmer vi att vi ska bara ha sex med varandra", sa
hon. Och det är väl, det är väl, kan man väl räkna som nån typ utav relation.
F: Och det hade ni också då?
H: Ja. Från alltså, fram till då eh. Några dagar innan, eh max en vecka innan så var det ju det
här med sms:et som jag berättade om som jag hade skickat iväg som jag själv talade om, och
då ville hon, ja då ville hon inte ha nån kontakt. Men, men jag tänkte alltså, jag tyckte ju att
hon hade överreagerat. För att fram till det så hade vi ju träffats och umgåtts och haft någon
typ utav relation.
F: Ja vi ska ju strax gå in på den andra punkten, misshandel vid restaurang Station den 30:e
mars. Är det nånting i det här första som du vill tillägga? Det här som avhandlar händelsen på
restaurang Flustret.
H: Nä men jag får ge dig telefonnumret till Hanifi som jag vet var med vid tillfället, han bör
ha sett vad som hände så att säga.
F: Den stödbevisning som finns för Evas uppgifter är ju då Anders Barkfeldts. Känner du
honom?
H: Nä jag känner hans bror men, men jag vet ju att Eva har själv sagt att eh, Anders och Eva
har ja, haft också då nån typ utav relation.
F: Ja dom hade ju känt varandra i vart fall under 15 år.
H: Ja dom hade även haft sexuell relation.
F: Ja är det nånting mera du vill säga i den här delen?
H: Nä.
F: Johan?
A: Nä jag, nä jag har ingenting. Jag har ingenting.
29
30
Signerad av
Brottsanmälan
Signerad datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Anmält datum
Registreringsdatum
Överförd från RAR
2012-04-17
2012-04-18
2012-04-18
Brottsplats
Områdeskod
PMD STOCKHOLM, OLOF PALMES PLATS 6
0180
Brottstid
Fredag 2012-03-30 23:30 - Fredag 2012-03-30 23:45
Brottsbeskrivning
Misshandel
Brottskod
Antal
9350
1
Involverade personer
Roll
Jakobsson, Eva
Målsägande
Hallqvist, Caroline Anna Desirée
Vittne
Knopf, Eric Thomas
Misstänkt
Jakobsson, Eva Maria
Knopf, Thomas
Uppgiftslämnare
Utpekad person
Involverad personal
Funktion
Dennbrink Björn
Friberg Jan
Handläggare (RAR)
Anmälningsupptagare
Fritext grundanmälan
Kom A Haag kontaktade Stationsbefälet L Liesberger och han delegerade
rätten att ta upp denna anmälan.
BROTTET
Eva Jakobsson uppgav att hon kvällen den 30/3 fick ett kraftigt slag i
bakhuvudet av Thomas Knopf. Slaget var så kraftigt att hon fick en Whiplashkänsla i nacken och det ömmade på huvudet efter slaget.
Thomas Knops har även med kraft knuffat in Eva Jakobsson in i bardisken så
hon slog i ryggen och fick ont.
HÄNDELSEN
Eva Jakobsson var tillsammans med sin väninna på restaurang Stationen i
Uppsala. Där träffade hon på sin föredetta pojkvän Thomas Knopf. Hon bad
honom lämna henne i fred och vände ryggen till honom och fick då ett
kraftigt slag i bakhuvudet. Hon vände sig till honom och han skrek
"-djävla barhora" till henne och sedan tog han sina båda händer och knuffade
henne med stor kraft in i bardisken. Hon skrek till honom att han skulle gå
och det kom fram en man som ledde iväg honom.
Efter händelsen kom hovmästaren fram till Eva Jakobsson och undrade hur
31
det gick för henne. Hon har inget namn på den mannen men han jobbar på
stället.
SKADOR
Eva Jakobsson fick två mindre blåmärken på vänstra sidan av midjan. Dessa
har hon visat för en vän.
ÖVRIGT
Eva Jakobsson är väldigt rädd för Thomas Knopf och har pga. rädslan valt att
inte anmäla honom förrän idag. Hon önskar att hon får veta när han blir
informerad om att hon har gjort en amälan mot honom.
Hon önskar målsägandebiträde.
32
A N M Ä L A N
ARKIVEXEMPLAR
2012-04-18 17.12
Rikspolisstyrelsen
0150-K2007-12
IU
Sida: 1
-----------------------------------------------------------------------------Anm.upptagande p-mynd: STOCKHOLMS LÄN
Dnr: 0150-K2007-12
Enhet: RPS
Myndighetskod: 0201
Dnr annan p-mynd: 0201-K106271-12
Anmälningsdatum: 2012-04-17 kl: 12.59 Anmälningssätt: Telefon
Upptagen av:
Kom Anette Haag
Inskriven av:
Kom Jan Friberg
Inskriven:
2012-04-18 kl: 08.32 Handl. p-mynd: INTERNUTREDNING
Enhet:
RPS
-----------------------------------------------------------------------------BROTTSPLATS
Områdeskod: 0180
PMD STOCKHOLM, OLOF PALMES PLATS 6,
-----------------------------------------------------------------------------BROTTSTID
Fredag 2012-03-30 kl 23.30 t.o.m Fredag 2012-03-30 kl 23.45
-----------------------------------------------------------------------------BROTT/HÄNDELSE
1.10
Brottskod Ant
Misshandel
9350
1
-----------------------------------------------------------------------------SAMMANDRAG
MÅLSÄGANDE:
JAKOBSSON, EVA
MISSTÄNKT:
ANMÄLARE:
ÖVRIGT:
Fritext
VITTNE:
HALLQVIST, CAROLINE
UTPEKAD:
KNOPF, THOMAS
BILAGOR:
-----------------------------------------------------------------------------FRITEXT
Kom A Haag kontaktade Stationsbefälet L Liesberger och han delegerade
rätten att ta upp denna anmälan.
BROTTET
Eva Jakobsson uppgav att hon kvällen den 30/3 fick ett kraftigt slag i
bakhuvudet av Thomas Knopf. Slaget var så kraftigt att hon fick en Whiplashkänsla i nacken och det ömmade på huvudet efter slaget.
Thomas Knops har även med kraft knuffat in Eva Jakobsson in i bardisken så
hon slog i ryggen och fick ont.
HÄNDELSEN
Eva Jakobsson var tillsammans med sin väninna på restaurang Stationen i
Uppsala. Där träffade hon på sin föredetta pojkvän Thomas Knopf. Hon bad
honom lämna henne i fred och vände ryggen till honom och fick då ett
-----------------------------------------------------------------------------Västerås
Box
722 15 VÄSTERÅS
Tfn:
E-post:
A N M Ä L A N
ARKIVEXEMPLAR
2012-04-18 17.12
33
Rikspolisstyrelsen
0150-K2007-12
IU
Sida: 2
-----------------------------------------------------------------------------kraftigt slag i bakhuvudet. Hon vände sig till honom och han skrek
"-djävla barhora" till henne och sedan tog han sina båda händer och knuffade
henne med stor kraft in i bardisken. Hon skrek till honom att han skulle gå
och det kom fram en man som ledde iväg honom.
Efter händelsen kom hovmästaren fram till Eva Jakobsson och undrade hur
det gick för henne. Hon har inget namn på den mannen men han jobbar på
stället.
SKADOR
Eva Jakobsson fick två mindre blåmärken på vänstra sidan av midjan. Dessa
har hon visat för en vän.
ÖVRIGT
Eva Jakobsson är väldigt rädd för Thomas Knopf och har pga. rädslan valt att
inte anmäla honom förrän idag. Hon önskar att hon får veta när han blir
informerad om att hon har gjort en amälan mot honom.
Hon önskar målsägandebiträde.
-----------------------------------------------------------------------------MÅLSÄGANDEN
JAKOBSSON, EVA MARIA Kön: K
Försäkringsbolag:
Rättsintyg: N
-----------------------------------------------------------------------------VITTNE
HALLQVIST, CAROLINE Kön: K
------------------------------------------------------------------------------
-----------------------------------------------------------------------------Västerås
Box
722 15 VÄSTERÅS
Tfn:
E-post:
34
Signerad av
Tjänsteanteckning
Läkarundersökning av målsäganden
Signerad datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Uppgiftslämnare
Datum
Tid
Nordin, Roland
2012-04-24
13:44
Mottaget datum
Tid
Beslag verkställt
Nej
Nej
Mottaget
Upprättad av
Roland Nordin
Uppgiften avser
Uppgift
Målsäganden Eva Jakobsson ringer och meddelar att hon fortfarande har ont i ryggen efter
den aktuella misshandeln, 2012-03-30.
När Eva nu har tänkt söka upp läkare med anledning av detta har hon fått råd från en person
om att det skulle kunna kompletteras med en rättsläkarundersökning.
På fråga uppger hon att hon inte har kvar några yttre skador och de blåmärken som uppstod
initialt har försvunnit.
Jag tar kontakt med rättsläkare Anna Ybo vid Rättsmedicinska avdelningen i Uppsala.
Hon uppger att hon endast gör en yttre besiktning av skador som ärr och blåmärken.
Hon menar att målsäganden behöver en klinisk undersökning av husläkare eller akutläkare.
För rättsläkaren är det viktigt att en röntgenundersökning genomförs och att den kan vara till
stöd för ett rättsläkarutlåtande om målsäganden godtar att journalanteckningar kan inhämtas i
utredningen. Anna Ybo säger att hon kan ta emot målsäganden om hon inte får hjälp via
annan läkare.
Eva Jakobsson informeras om detta. Senare under dagen återkommer hon och säger att hon
fått besked om att hennes husläkare inte är tillbaka förrän i mitten på maj, men att hon skall
försöka få någon annan läkare som kan undersöka henne och skicka remiss för röntgen.
Eva godtar att vi kan begära ut journalanteckningar från läkarbesök med anledning av skadan.
För övrigt bestämdes att målsägandeförhör skall hållas med henne torsdagen den 26 april kl.
10.00.
35
Signerat av
Förhör
Signerat datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Jakobsson, Eva
Den hörde är
ID Styrkt
Målsägande
Nej
Tolk
Språk
Misshandel vid restaurang Stationen i Uppsala, 2012-03-30 kl. 23.20-23.45 enligt anmälan.
Anmälaren har lämnat in anmälan 2012-04-17
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Förhör avslutat
Roland Nordin
2012-04-26
10:35
11:08
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
RB 23:6
Telefonförhör
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
Lp
Berättelse
Mä Eva Jakobsson har informerats om att åklagaren har inlett förundersökning avseende två
anmälningar som mä gjort 2012-04-17 det avser dels anmälan om ofredande lördagen den
17 mars diarienummer 0150-K2008-12 samt misshandel fredagen den 30 mars avseende
diarienummer 0150-K2007-12. Mä har angett att båda händelserna har inträffat inne på
restaurang Flustret i Uppsala. I båda fallen anges att mä angripits av sin f.d. fästman Tomas
Knoph inne på restaurangen.
F: Förhörsledare, Kom. Roland Nordin
J: Eva Jakobsson
F: Det vart lite upprepningar här men det blir ju så när man måste ta med formalia
J: Andra händelsen hände på stationen inte på Flustret
F: Det var på stationen
J: Mmm, restaurangstationen
F: Ja, jag har för mig att det står i berättelsen här i anmälan att det var på Flustret men det står
fel, på restaurangstationen
J: Mmm
F: Varsågod då kan du berätta fritt om händelsen och jag kommer att infoga er relation som
36
du har beskrivit och infoga från det tidigare förhöret som inledning här, är det okej
J: Ja
F: Då kan vi gå in på händelsen, varsågod
J: Jag och min vän Carolin var ute på ett ställe som heter Plock först och skulle äta lite tapas
och där satt vi först och sedan så gick vi vidare till restaurangstationen som har blivit ett
jättepopulärt ställe i Uppsala. När vi kom in på stationen så ställde vi oss direkt i början av
baren, det är en väldigt lång bar där då. Direkt i början av baren så ställde vi oss mycket på
grund av att en bartender där, jag tror han heter Adam, som jag har han är lite rolig så där så
vi stod där och pratade med honom och beställde in ett glas vin och ja hade allmänt trevligt.
Efter ungefär en halvtimme tror jag att vi hade varit på stationen så kom Tomas fram till mig
och sa att han ville presentera en vän till honom som heter Kristoffer, jag tror att han är vakt
som jag tydligen hade träffat någon gång tidigare ute på ett annat ställe ihop med Tomas men
han ville komma fram och presentera honom. Då ville den här Kristoffer bjuda mig och
Carolin på en drink, vilket han gjorde och då stod dom kvar vid oss där hela tiden och då
kände jag och även Carolin, Carolin hade aldrig sett Tomas eller träffat Tomas och det här
var liksom första gången som hon fick ja se honom och jag sa att det här är mitt ex.
Vi försökte både jag och Carolin liksom visa att vi inte ville ha med dom att göra, i och med
att jag kände liksom obehag och Tomas stod bakom mig i baren hela tiden och efter bara
några minuter som dom hade stått där så började han vad ska jag säga markera revir runt mig.
På något vis ville han visa för alla andra, kom inte fram hit det här var hur jag uppfattade det
hela. Det här är min tjej att vi inte var tillsammans, han ville liksom hindra ja vem som helst
av att komma fram och prata med oss. Han stod och försökte hålla om mig och det var väldigt
hårt som han höll om mig, han ville typ liksom krama och ja lite äganderätt. Jag sa sluta sa
jag åt honom hela tiden, han försökte pussa mig, han pussade mig på kinden och jag försökte
hela tiden vända bort och i och med att jag vet hur Tomas är som människa så ville jag liksom
inte ställa till en scen för jag var väldigt lugn och sansad. Så länge han inte börjar bråka så är
det okej för jag vet ju hur galen han kan bli så att jag var väldigt lugn men bestämd när jag sa
åt honom flera gånger men sluta nu liksom och sedan fick jag upprepa hela tiden och säga jag
är faktiskt ute med Carolin i kväll så jag vill, ja umgås med henne.
Kvällen gick, Tomas stod kvar och han är väl inte speciellt alltså otrevlig eller så men jag
kände obehag över att han hela tiden skulle liksom hålla och klappa mig, alltså jag kände mig
instängd igen av honom. Jag går på toaletten för jag kände att jag måste ha lite andrum och
sedan försökte jag och Carolin komma på hur vi skulle liksom komma undan dom här två för
att ja hon tyckte också att det var obehagligt.
Jag går på toaletten, Carolin står kvar med dom här två killarna och när jag kommer tillbaka
då börjar Kristoffer att gå därifrån så han säger bara att han ska gå så vi säger hej då till
honom men Tomas står kvar hos oss fortfarande.
Då när jag kommer tillbaka så säger Tomas när han blir så här konstig mot mig, jaha har du
varit och raggat med någon nu och då blir jag då bara kände jag liksom att nej nu börjas det
liksom så jag blev väldigt irriterad och sa nu får du sluta du har ingen rätt att ifrågasätta vad
jag gör eller om jag nu skulle ragga men jag har faktiskt varit på toaletten. Redan där började
han anklaga mig för någonting som han inte ens hade rätt på anklaga mig för. Jag vänder mig
då mot Carolin för att hon och jag står mitt emot varandra bara för att markera att Tomas inte
har med mig att göra och jag känner att jag blir, alltså man kan inte säga åt Tomas att gå
härifrån för då kan han flippa så jag försökte utan ord markera att han skulle gå. Jag tänkte
nånstans måste han ju ledsna när jag inte visar något intresse. Han står bakom mig och liksom
hela tiden pockar på uppmärksamhet och liksom ja kniper och drar i mig och
F: Hur då
37
J: Ja liksom tar på mig och drar i min blus jag har på mig och vill att jag ska vända mig mot
honom. Till slut så tar han tag i min arm och liksom vrider upp mig mot honom fast jag är
liksom tvungen att vända mig mot honom och jag är väldigt irriterad då och säger till Tomas
att nu får du faktiskt sluta. Jag är ute med Carolin och jag vill fortsätta vara ute med henne
och jag tycker att du faktiskt kan gå någon annanstans. Jag menar station är stort du kan gå i
en annan del av stationen det finns tre olika avdelningar där. Du kan gå härifrån för jag
känner liksom att du står bara och vaktar mig.
Han tyckte att han skulle få följa med mig hem den kvällen och jag sa ja men jag är inte redo
att gå hem än jag ska vara kvar med Carolin så du får faktiskt gå härifrån. Då vänder jag mig
om igen mot Carolin för jag orkar liksom inte diskutera med honom för det blir bara hetsigare
och hetsigare märker jag och han blir mer och mer tokig. Precis när jag har vänt mig om, nej
innan jag vänder mig om mot henne när jag står och diskuterar så ser, hon står bakom min
rygg då Carolin, hon ser ju Tomas och hon får en jätteobehaglig känsla för hon ser på hans
blick att han blir som hon säger helt svart och slutar att blinka så hon drar iväg. Jag vet inte
vart hon försvinner. Sedan kommer hon tillbaka efter bara ja 30 sekunder tror jag och jag
fattar liksom inte varför hon drog iväg och kom tillbaka på en gång men hon hade alltså fått
lite panik för hon tänkte bara att nu smäller det, han kommer liksom att slå henne så hon
skulle springa iväg och hämta en vakt, men det finns inga vakter inne på stationen utan det
finns en enda vakt och han står utanför vid dörren och Carolin kände att hon vågade liksom
inte lämna mig och gå ända bort till vakten och vad skulle hon säga till honom i och med att
det inte hade hänt någonting än så valde hon att gå tillbaka till mig istället och se om hon
kunde liksom lugna situationen eller vad som helst.
Precis när hon kommer tillbaka det är då jag vänder mig om mot Carolin och då får jag
jordens kraftigaste smäll i bakskallen av Tomas, precis när jag vänt mig om så skriker han din
jävla barhora till mig. Då blev jag helt chockad för min skalle alltså bara skar ju liksom hela
nacken det känns som whiplash skada, fast på, ja vänster, han slår ju med höger hand och på
höger sida bakifrån på mitt huvud. Huvet far liksom åt vänster. Jag blir så chockad så jag
liksom bara, jag får sådan här kick i kroppen och liksom adrenalinet bara kommer igång och
jag liksom jag vet inte jag blev bara helt ställd. Det var det sista jag trodde han skulle göra, då
han slår mig och allra helst kallar mig barhora, han har liksom aldrig sagt några såna ja fula
ord.
Han slår i alla fall till mig och jag vänder mig om och skriker, vad fan gör du, jag bara fick
sådan panik liksom och blev så chockad. Carolin står också och säger till honom gå härifrån
så jag går emot honom och säger liksom, jag kanske står en meter från bardisken då med
ryggen mot baren och bara, vad fan gör du skriker jag. Då kommer han emot mig och så tar
han tag med båda sina händer och trycker till och en hand tror jag var på bröstkorgen och den
andra måste ha varit i magen eller i midjan för jag fick ett blåmärke i midjan efter. Det måste
ha varit från det när han tar tag och bara skjutsar iväg in mig in i bardisken med en sådan
kraft att jag ramlar baklänges och slår i ryggen i bardisken plus att jag biter mig själv i
underläppen som det går hål på underläppen. Dom drinkarna som står på bardisken bakom
dom ramlar inte omkull men jag får vin på mina kläder och då bara känner jag liksom att då
får jag panik i och med att jag kände att vilken smärta det blev i ryggen när han kastade in
mig där så att jag liksom tappade andan.
Då bara kommer en vän till Tomas som inte jag har sett som varit där inne förut eller en vän
det är bekant, han umgås, dom brukar vara ute tillsammans, en kille som heter Bosse.
Han kommer, jag vet inte hur mycket han har sett av den här händelsen men han får tag i
Tomas och säger väl att han ska gå därifrån för jag ser bara, jag står bara och skakar för jag är
så himla rädd då, helt chockad över vad som har hänt. Carolin var helt chockad, det var väl
första gången hon ser Tomas och hon blev väl måttligt imponerad och liksom, jaha var inte
han polis och gör så här.
Den här Bosse drar iväg Tomas ut därifrån i alla fall, jag vet inte om han säger till honom
38
men han försvinner. Sedan kommer Tomas tillbaka och ska ha sin jacka och då får jag panik
och bara tror att han ska ge sig på mig igen för jackan hänger vid bardisken där jag står, så jag
tar hans jacka och bara kastar iväg mot honom för att han inte ska komma emot mig igen och
sedan bara sparkar jag med benen för att han inte ska komma emot mig för jag bara kände att
vad händer här näst.
Då går han ut igen därifrån och bara några sekunder efter så kommer hovmästaren fram till
mig och jag vet liksom inte, han måste ju ha sett också vad som har hänt och han kommer
fram och frågar, men gud hur gick det och då bara blir jag liksom, varför är det inga vakter
här inne det är ju inte klokt liksom varför har ni inga vakter här inne står jag bara och säger.
Han bara, det har aldrig hänt någonting här inne på stationen förut det var första gången sa
han. Jag och Carolin kanske står kvar där inne i ja en kvart till, allt det här hände ungefär
kvart över ett tror jag på natten alltså, natten mot lördagen då.
Efter 15 minuter när vi har liksom lugnat ner oss och bara, gud vad hände liksom och Carolin
sa direkt, ska du inte anmäla honom sa hon, jag går och hämtar vakten, nej aldrig i livet sa
jag, jag vågar inte. Ja men jag anmäler honom sa hon, nej jag skulle inte göra det om jag var
du så jag avstyrde väl alltihopa. Vi skiter i det här för att han, ja du ser ju hur galen han blir sa
jag och vi struntar i det så att jag och Carolin lämnade stationen sedan vid halv två för då var
både hon och jag lite ur form måste jag säga efter allt som hade hänt.
F: Får jag fråga, har du träffat Tomas någonting efter den här händelsen
J: Ja det har jag
F: I vilken sammanhang, kan du berätta om det
J: Kvällen efter så satt jag vid ett bord inne på samma restaurang ihop med Anders Bergfelt
igen och var egentligen inte alls på humör utan jag bara liksom. Jag vet inte, jag mådde inte
bra psykiskt över det som hade hänt kvällen innan och jag kände mig bara ja lite illa till mods
ja att ens gå ut. Samtidigt så var jag för rastlös för att vara kvar hemma men jag och Anders
satt vid ett bord och skulle bara ta en öl och så skulle vi gå hem egentligen.
Då ser jag bara en skugga komma emot mig för jag sitter och tittar ner i min telefon då ser jag
bara en skugga komma emot mig och jag känner hur någon tar mig på axeln och bara hej, jag
skulle bara säga hej. Då bara tittar jag upp och då ser jag att Tomas står där och då beter han
sig som att ingenting har hänt. Det är det som är så hemskt med honom att han tycker inte att
han har gjort fel någon gång. Över hela den tiden vi har varit tillsammans så alla bråk som
han har startat på grund av sin svartsjuka och sitt beteende så, det är som att knäppa med
fingrarna, det ska bara försvinna dan efter.
F: Kan du berätta mer om den här händelsen, dagen efter alltså
J: Ja då kom han bara fram och picka mig på axeln och jag tittar upp snabbt och är helt ställd
jag fattar inte ens att han kommer fram och ser helt normal ut. Jag hade väl kanske förväntat
mig att han skulle säga, gud förlåt så hemskt mycket för allt tok jag gjorde igår. Alltså
någonting en reaktion på vad som hade hänt men för honom var det som att ingenting hade
hänt det var precis som vanligt. Han bara, hej, hej jag skulle bara säga hej.
F: Vad hände mera
J: Nej sedan bara vände han på klacken och gick
F: Har du träffat honom något mer efter det eller haft någon kontakt med honom
J: Nej jag har inte haft någon kontakt med honom, jag har sett honom, vi tränar ju på samma
39
gym så att stan är ju liten men jag har inte hejat på honom, jag vill inte ens titta på honom, jag
har i stort sett behandlat honom som luft.
F: Om vi då återgår till händelsen den 30, som avser den här misshandeln, slaget mot din
nacke du har sagt, kan du upprepa igen hur det utdelades
J: Jag har precis vänt mig bort från honom så jag står mitt emot Carolin igen och i samma
sekund som jag vänder mig om så bara får jag ett jätteslag i bakskallen med hans högra
handflata bara sopar han till mig så mitt huvud alltså far ja till vänster blir det ju med himla
kraft och det gjorde verkligen ont och det var ju det att jag blev så chockad efteråt. Först blev
jag ju liksom bara, vad hände men det var med en jättekraft han slog till med, det var inte att
han bara viftade till håret utan det var ett rejält slag i bakskallen
F: Sedan så har du kontaktat mig, du gjorde ju inte anmälan förrän ganska långt senare och
vad var det som gjorde att du då, du har ju förklarat varför du inte ville göra anmälan och det
var på grund av rädsla har du sagt
J: Ja och sedan har jag tänkt, jag har gått alltså varje dag har jag tänkt ska jag, ska jag inte nej
jag ska inte och så nästa dag så har jag tänkt nej men jag måste för det är inte, nånstans måste
jag markera att det är inte okej att gå ut att slå på mig på krogen
F: Vad var det som gjorde att du bestämde dig för att göra anmälan
J: Jag pratade med en väninna till mig, jag berättade händelsen för och hon känner mig sedan
väldigt många år tillbaka och hon känner Tomas sedan väldigt många år tillbaka och hon är
polis också fast inte här i Uppsala. Jag berättade för henne vad som hade hänt då. Hon har
alltid känt en oro under hela tiden som jag har varit tillsammans med Tomas för hon har
aldrig tyckt om honom, så hon sa att du måste anmäla, det är inte okej.
F: Vad heter hon
J: Jenny Göransson
F: Var tjänstgör hon som polis
J: I norrort hon sitter i Märsta som närpolis. Jag fick liksom lite mer kraft av att våga göra det
för hon menade på att händer det någonting mer och det är som jag säger själv, jag vet inte
vad han tar sig till för när han blir arg ser han svart
F: Jag måste fråga, vad känner du för, de här skadorna som du pratat om nu som du vill ha
undersökt, du har ju då inte gått till någon läkare och fått det här dokumenterat
J: Nej jag har bara gått till en naprapat och massör för jag har haft så fruktansvärt ont i ryggen
F: Har dom, naprapaten och massören sett några synliga skador på dig
J: Nej dom har ju bara fattat att någonting är fel med min rygg och min naprapat har jag inte
ens berättat, jag berättade inte för någon utav dom vad som hade hänt utan jag gick dit och sa
bara jag har fått en muskelsträckning i ryggen och jag har jätteont i ryggen. Vanligtvis jag har
ju gått till en naprapat under flera års tid, det blir ju så när man tränar mycket som jag gör och
man blir stel och man behöver liksom korrigera saker
F: Men ingen utav dom har sett några skador då eller du har inte berättat för någon utav dom
massören och naprapaten
40
J: Jo sista besöket jag hade hos naprapaten så sa jag till henne för hon var konfunderad över
varför jag inte blev bra, jag hade så himla ont så jag låg och grinade där hos henne för tårarna
kommer av smärta jag kan liksom inte, jag kan inte lägga mig ner på magen på britsen för det
gör så himla ont i ryggen så hon blev konfunderad och undrar, men vad har du gjort menar
hon på. Då berättade jag för henne vad som hade hänt att jag hade åkt in i med en jäkla smäll
i bardisken så då började hon, då sa hon till mig nu förstår jag nu börjar pusselbitarna falla på
plats, alltså det här är inte bara en vanlig muskelsträckning det måste ha hänt något med din
rygg.
F: Vad heter den naprapaten
J: Vivi Dunhall
F: Verksam i Uppsala då
J: Ja på Totalhälsan och det var hon som uppmanade mig att gå till läkare
F: Jag förstår. Kan du beskriva de här smärtorna som du har haft och om du kan härleda dom
till slaget eller om det kan ha uppstått på annat sätt eller
J: Jag tror ju i och med att jag slog i bröstryggen i bardisken när jag ramlade bakåt in i
bardisken så någonting har hänt men jag har hela tiden trott direkt efter att ja det är en vanlig
smäll alltså och det går över men det har inte gått över. Jag har haft jätteproblem när jag
andas, jag kan inte andas normalt, jag har gått och fått ta alltså halva andetag hela tiden för
det känns som ett ja revben har stuckit rätt in i lungan på mig rent ut sagt, den känslan jag
haft är att fruktansvärt ont jag har fått ätit värktabletter hela tiden. Jag har fått kämpa mig
igenom, jag har trots allt gått och tränat på grund av att jag vet att hålla igång kroppen och att
få blodtillförsel i musklerna då läker kroppen snabbare om man nu har fått någon form av
muskelsträckning eller någonting. Allt har varit en pina under den här tiden jag har mått
jättedåligt.
F: För att återgå till skadorna, jag har för mig att det var omnämnt att du hade blåmärken
J: Mmm
F: Kan du beskriva var dom satt
J: Ja det var två blåmärken som såg ut att komma från antingen två fingrar eller knogar i
vänster sida i midjan
F: Var i midjan
J: Alltså precis ovanför höften
F: Är det någon som har bevittnat det, sett dom där blåmärkena
J: Jag har ju visat blåmärkena för en enda person men han vill inte alls säger han, alltså han
vill inte ens vittna för han har krashat Tomas en gång och han tycker att det där var ingen
människa att ja komma i olag med. I och med att jag inte tänkte anmäla det här har jag inte
brytt mig om, jag har berättat för flera att jag fick blåmärken, men i och med att man har
träffat folk ute kanske på ett fik eller jag har varit ute och shoppat med en kompis och nämnt
att jag fick blåmärken. Man drar inte upp tröjan på offentliga platser och visar så det är
41
egentligen ingen som har sett det
F: Jag ska gå in på vilka som kan ha varit vittnen till den här händelsen. Du nämnde
inledningsvis en Kristoffer
J: Mmm
F: Var det en vakt där inne på
J: Nej det är, jag vet inte var han är vakt nånstans jag har bara ett svagt minne av att Tomas
har sagt att han jobbar som vakt det kan vara att han jobbar på Arlanda i och med att Tomas
är stationerad som polis på Arlanda
F: Kan han ha sett den här händelsen
J: Nej för jag tror att han hade gått redan för han gick ju när jag
F: Bartendern Adam då
J: Bartendern, om inte han såg det så måste för dom var två stycken som stod nere i vår ända
utav baren, det är en väldigt lång bar så dom brukar i alla fall ha en tre fyra personal där
bakom, så någon utav dom två måste ha sett någonting
F: Din väninna Carolina Palmkvist hon var där
J: Ja hon stod med mig under hela tiden så hon såg ju allt
F: Den stund som hon var borta vad hände då
J: Det var under den stunden jag och Tomas stod och diskuterade och jag försökte förklara för
honom att jag tyckte att han betedde sig illa, jag tyckte han hade orimliga krav och att han
skulle gå därifrån. Det hände ingenting mer än att vi hade ett hetsigt samtal och Carolin såg ja
F: Hovmästaren kan han ha sett det här för han kom fram och frågade hur det gick
J: Ja så någonting måste ju han ha sett eller om någon har sagt till honom för jag kom på det
efteråt jag frågade just men varför kom han fram jag frågade om Carolin hade varit framme
och sagt till honom när hon inte hittade en vakt men hon hade inte ens sett honom. Han måste
ju ha stått och sett delar av det som hände eller om någon har rapporterat till honom
F: Sedan nämnde du att det fanns en Bosse som var bekant till Tomas som också var där
J: Ja
F: Kan han ha sett
J: Jag tycker att han borde ha sett i och med att han ändå tog tag i Tomas och försökte få bort
honom därifrån
F: Men du vet inte var den här Bosse och även Kristoffer som kunde vara vakt nånstans vad
dom heter i efternamn
J: Kristoffer vet jag inte vem det är men Bosse vet jag jobbar på, han har ett företag som heter
Trycksaksmäklaren här i Uppsala
42
F: Han äger företaget
J: Ja
F: Mmm ja och sedan så hade du berättat för Vivi Dunhall naprapaten och även för polisen
Jenny
J: Mmm och den där hovmästaren kan jag nämna att han heter Joakim Levin
F: Ja det vet du
J: Ja
F: Joakim Levin hur stavar du efternamnet
J: L E V I N
F: Ska vi ta en paus får jag titta igenom, klockan är då 11.01, stänger jag av för en stund
Sätter jag på bandspelaren igen klockan 11.05. Du har sagt innan förhöret att du idag klockan
14.00 ska på läkarebesök hos Ekebyhälsan i Uppsala
J: Mmm
F: På grund av ryggsmärtorna som du anser har uppstått i samband med den här händelsen.
Kan du beskriva hur smärtorna har varit, har dom varit konstant sedan den här händelsen den
30 mars eller om det har varierat eller om det ökat eller hur kan du säga det
J: Dom har varit, en smärtskala från 1-10 så kan det vara 10 ena dan, 9 nästa dag och sedan
är jag nere på 7 då tror jag men gud nu går det över och sedan är jag tillbaka på 10 igen så i
måndags när jag var hos naprapaten, det var därför jag var tvungen att berätta vad som hade
hänt, men herregud du är ju tillbaka på ruta 1 då kunde jag liksom inte andas, jag kan inte
röra mig, jag kunde inte ligga, jag kunde inte sitta jag kunde inte göra någonting
F: Har du gjort någonting annat som kan ha förvärrat skadan
J: Nej jag har verkligen gjort allt som jag skulle göra, träna i lugn takt, jag har legat på
spikmatta, jag har använt liniment jag har legat på värmekudde, jag har gjort alla tips och råd
om vad jag ska göra för att det ska bli bättre
F: Ja då ska jag bara fråga också hur din berusningsgrad och om du kan bedöma Tomas
berusningsgrad den 30 mars inne på restaurangstationen, när händelsen inträffade
J: Jag vet att jag hade druckit 3 glas vin innan jag kom till stationen när vi satt och åt på Plock
innan och sedan tog vi ett glas vin på stationen och sedan fick vi en drink av Kristoffer och
jag kände mig inte speciellt berusad. Det här var som sagt var, i och med att Tomas var där så
var ju jag på helspänd så att jag hade full kontroll över allting. Tomas berusningsgrad, jag har
tänkt efteråt, det som jag var förvånad över den kvällen, Tomas har aldrig under hela vårt
förhållande varit, han har varit väldig återhållsam på att visa vad ska säga kärlek öppet, han
har aldrig velat hållit mig i handen han har aldrig tagit i mig offentligt han har vi har säkert
sett ut som två kompisar när vi har varit ute på restaurang eller gått på konsert eller vad det nu
har varit. Han har aldrig visat ömhetsbetygelser offentligt så jag blev så förvånad den här
kvällen på stationen när han stod och liksom skulle ta i mig hela tiden och tvångskrama mig
och liksom pussa på mig. Nånstans så tror jag kanske att han var lite mer berusad än vanligt i
43
och med att han gjorde såna saker som inte jag har varit van vid under den tiden vi var
tillsammans. Kan ha berott på nåt annat, jag vet inte
F: Sedan så frågade jag dig under pausen om du har någon särskild person som du önskar
som målsägandebiträde eller om du godtar den som rätten förordnar
J: Ja än så länge så vet jag ingen som jag kan tänka mig så att jag godtar det som jag blir
tilldelad
F: Är det så att du ändrar dig så får du höra av dig så snart som möjligt. Är det någonting du
vill tillägga
J: Nej inte vad jag kommer på nu ????
F: Ska vi avsluta då klockan är 11.08.
44
Signerat av
Förhör
Roland Nordin
Signerat datum
2012-09-14 09:26
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Jakobsson, Eva
Den hörde är
ID Styrkt
Målsägande
Nej
Tolk
Språk
Chefsåklagare Per Linds direktiv om att målsäganden skall höras personligen mot de uppgifter som
framkommit under förundersökningen i ärende 0150-K2007-12 m fl.
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Förhör avslutat
Roland Nordin
2012-09-12
11:05
12:24
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
Advokat Anna Lings kontor i Uppsala
RB 23:6
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
CA+RN
Berättelse
Närvarande målsägandebiträdet: Advokat Anna Ling, Uppsala
Inledning:
Bandet går hela tiden och jag kommer att presentera delar av vad som framkommit under
förundersökningen avseende ofredande 17 mars och misshandel den 30 mars 2012, där
polisinspektör Tomas Knopf i båda fallen delgivits misstanke.
Chefsåklagare Per Lind har uppdragit åt mig att förhöra alla inblandade personer i dessa två
ärenden. Eftersom det avser två händelser nära inpå varandra där det påstås att Thomas Knopf
har konfronterat dig och fysiskt angripit dig då du har varit i sällskap med andra personer på
två olika restauranger i Uppsala och av den anledningen har jag valt att sammanfatta dem.
Presentationen inleds:
Thomas Knopf har förhörts som misstänkt för ofredande mot dig vid restaurang Flustret i
Uppsala den 17 mars 2012. Den här händelsen har rubricerats som ofredande och inträffade
två veckor innan händelsen vid restaurang Stationen som vi går in på senare.
Du har sagt att Thomas aldrig tidigare använt våld mot dig och att det här var första gången.
När Thomas har hörts om händelsen vid Flustret har han sagt att du och han hade en relation
under ca två års tid, fram till januari 2012.
Enligt Thomas fick du kännedom om att han också träffade en annan kvinna vilket gjorde dig
väldigt besviken och fruktansvärt ledsen, men att ni återupptog kontakten efter några veckor
och började träffas igen.
När det kom fram att Thomas svarat på ett sms till den här andra kvinnan som han hade
45
träffat samtidigt som ni hade en relation då vart du, enligt Thomas, så förbaskad och arg så att
du inte ville träffa honom mer och att du sa någonting om att, "försök rädda det här om du
kan".
Thomas tyckte att du hade överreagerat och han har förklarat att anledningen till att han tog
kontakt med dig på restaurang Flustret den 17 mars, bara var för att fråga om du var riktigt
säker på det här och om du inte hade överreagerat.
Enligt Thomas tryckte han inte upp dig mot någon vägg inne på Flustret. Han har sagt att han
höll sina händer om din midja och kramade om dig lite grann och att det sammantaget kanske
bara varade i 20 sekunder.
Thomas presenterades under förhöret vad du och vittnet Anders Barkfeldt sagt om händelsen
inne på Flustret. Thomas bemötte det med att säga att du ringde upp honom dagen efter
händelsen vid Flustret och att ni fortsatte att träffas under två veckor därefter.
Enligt Thomas höll han sina händer runt din midja under några sekunder inne på Flustret och
att ni pratade lugnt och fint. Han påstår att han sa till dig att du hade överreagerat och att han
sa" är det verkligen så att du vet vad du gör nu" och när han hade fått veta vad du hade sagt,
sa han att du i samband med det här skulle ha sagt, släpp en eller två gånger och att Thomas
efter andra tillsägelsen släppte dig. Han gör alltså gällande att det inte alls skulle ha pågått
under så lång tid som en eller flera minuter som har nämnts för övrigt.
Thomas tillfrågades under det här förhöret, om ert påstådda umgänge från det här datumet
17:e mars fram till den 30:e mars då ni konfronterades igen inne på restaurang Stationen.
Han uppgav att ni under den här tiden hade ett umgänge, någon typ av relation.
Han påstår att du i samband med det här sa, "Ja men då bestämmer vi att vi bara ska ha sex
med varandra", vilket ni enligt Thomas också hade fram till några dagar, max en vecka, innan
han skickade ett SMS till dig.
Enligt Thomas ville du då inte längre ha någon kontakt i samband med det här SMS:et som
han skickade, men att ni hade en relation fram till tiden före det senaste SMS:et som han
skickade.
Din kollega Anders Barkfeldt, som liksom du är fotograf, har under förhör berättat om
händelsen inne på restaurang Flustret och hur han upplevde att han måste ingripa för att
avstyra det som utspelades när Thomas konfronterade dig och han har också beskrivit hur det
gick till när en vän till Thomas förhindrade honom att ingripa.
Hanifi som är en vän till Thomas, var i sällskap med honom den här kvällen på Flustret.
Han har under förhör sagt att han lärt känna Thomas genom att han tjänstgjort som bl a
skyddsvakt vid Arlanda flygplats medan Thomas tjänstgjort som polis där.
Hanifi har också berättat att de var tillsammans i samband med den här händelsen och att det
var han som förhindrade en lång man som försökte lägga sig i dina och Thomas
mellanhavanden, eftersom han själv inte tyckte att man skulle göra det.
Som sagt var, det här var en sammanfattning av det hela (den händelsen) och nu går jag över
till att presentera den aktuella händelsen inne på restaurang Stationen i Uppsala den 30 mars
2012.
Thomas har berättat att ni träffades redan tidigare på dagen den 30 mars, innan händelsen på
restaurang Stationen. Vid det tidigare mötet på dagen uppfattade Thomas det som att allting
var frid och fröjd och han har sagt att när han lämnade dig sent på eftermiddagen eller tidigt
på kvällen så skulle du ha framfört att du ville att han skulle sova över hos dig.
När Thomas har förhörts om händelsen inne på restaurang Stationen den 30 mars 2012 har
46
han sagt att han under kvällen var i sällskap med Christoffer Östvik och att de tillsammans
besökte restaurang Stationen senare på kvällen och att de då träffade dig och din väninna
Carolin.
En stund efter det att Christofer Östvik bjudit er alla på drinkar så lämnade Christofer
sällskapet.
Christofer har förhörts om detta tillfälle och han har sagt att stämningen var mycket god
medan han var kvar, men att han lämnade restaurangen en stund efter det att han bjudit er på
drinkar och han har därför bara kunnat återge det som Thomas i efterhand har berättat för
honom.
Thomas har också sagt att han vet om att Bo Westin också besökte restaurang Stationen vid
det här tillfället och Thomas har pratat med Bo om händelsen. Enligt Thomas har Bo då sagt
att han såg att det vart något tumult.
Enligt Thomas var det två händelser inne på restaurang Stationen som utspelades mellan dig
och honom och att du Eva vid båda tillfällena angrep honom på olika sätt.
Jag skall nu sammanfatta vad Thomas sagt:
När Thomas stod ensam med Eva och Carolin sa Eva till honom "nu tycker jag att du
inkräktar lite väl mycket på min och Carros tid här". "Ja ja okej jag kan ju gå vidare, sa
Thomas".
Restaurangen skulle snart stängas och enligt Thomas sa han "Ja men du ville ju att jag skulle
sova hos dig sen". "Ja neej, det är ändrade planer nu", sa Eva.
Thomas kände sig sårad, och besviken och han tycker vid förhörstillfället att han då gjorde en
dum sak, när han sa några fula ord till dig och att han i samband med det knäppte med ett
finger på din näsa.
Enligt Thomas slog du honom då kraftfullt med ett slag som träffade på hans vänstra sida
ganska högt upp mot revbenen och enligt Thomas kände han en fruktansvärd smärta av det
slaget.
Thomas tänkte att du måste bort, eftersom du var så väldigt nära honom. Han har uppgett att
han reagerade reflexmässigt och eftersom han inte ville ha en sån smäll till stötte han bort dig
och han tror att han gjorde det med sin högra hand.
Enligt Thomas åkte du inte in i någon bardisk, så som du har påstått.
Ja enligt Thomas följdes den här händelsen av lite tumult och han valde att gå därifrån
eftersom han inte ville vara med om det här.
När Thomas presenteras att Bo Westin ingripit och tagit ut honom därifrån så säger Thomas
att Bo kom och la armen om honom men att Thomas själv hade bestämt sig för att lämna
platsen.
Thomas uppger vidare att han kom på att han skulle hämta sin jacka som vart kvar vid
bardisken och han gick därför tillbaka och sa till dig att han bara skulle hämta jackan, men att
du då tog jackan och kastade den på golvet. Thomas hävdar att han vid det här tillfället bara
petade lite grann på dig med fingertopparna, vilket han nu tycker var dumt.
Enligt Thomas gick du då fram till honom och tog tag i honom och sparkade honom minst två
gånger mot hans vänstra smalben och att sparkarna måste ha utdelats med din högra fot.
Thomas tror att du hade högklackade vassa skor på dig vid tillfället. Sparkarna ledde, enligt
honom, till att han fick ganska ordentliga blåmärken.
Även vid det här tillfället påstår han att han försökte skjuta dig ifrån honom.
Det här tillfället har du Eva tidigare beskrivit under förhör med mig.
47
Eva: Mm
Fhl: Är det riktigt att du träffade honom med sparkar?
Eva: Nej jag kastade iväg jackan för jag ville inte att han skulle komma i närheten av mig.
Fhl: Jag fortsätter;
Det slag som du påstås ha slagit mot Thomas en stund innan, uppfattade han som ett
knytnävsslag med höger hand och att det gick väldigt fort och att han hade knäppt dig på
näsan då ni kom varandra väldigt nära. Thomas är osäker på om han hann se slaget som du
utdelade då du stod vänd mot honom. Thomas tyckte att han kunde ta det här, men att han
inte ville ta emot mera smällar, varför han försökte avvärja ytterligare angrepp.
Thomas hävdar att han inte slagit mot ditt huvud och menar att du ljuger om det och han
förnekar att han sagt barhora till dig, men att han sagt, " i mina ögon så är du inget annat en
än hora och i samband med det så knäppte jag mot näsan".
Thomas beskrev dig som fruktansvärt aggressiv i samband med att du slog honom kraftfullt
med höger knytnäve högt upp mot hans vänstra revben i direkt anslutning till att han knäppte
dig på näsan och han uppfattade det som att du ville ha någon sorts uppträde.
När Thomas konfronterades med vad du har sagt, uppgav han att du ljuger och att detta är en
ren hämndåtgärd från din sida. När Thomas tillfrågas varför du skulle ljuga om det säger han
att det är för att hämnas på honom eftersom han tidigare varit otrogen och att du vet att det
skulle få konsekvenser för honom.
Thomas nämner också en teori som han har, han uppger att du drabbades av en väldigt
traumatisk händelse långt tillbaka i tiden som gör att du drivs av någon slags hämnd och att
du vid det här aktuella tillfället också drevs av hämnd även för den händelsen trots att
Thomas inte var inblandad i den tidigare långt tillbaka.
Thomas vill inte avslöja någonting om den traumatiska händelsen som han påstår att du
skulle ha varit utsatt för långt tillbaka i tiden och som också skulle ha någon slags betydelse
för hur du agerade. Han har sagt att det är alltför personligt varför han i vart fall inte ville
berätta det under förhöret.
Thomas tillfrågades varför du fortfarande skulle ha motiv att vilja hämnas. Han har då
förklarat att han tyckte att ni var färdiga med varandra, men att du kanske hade förväntat dig
att han skulle ta kontakt med dig igen.
Thomas vet inte varför du skulle göra på det här sättet annars.
Du Eva, har sagt att du inte tänkte anmäla händelsen vid restaurang Flustret den 17 mars utan
att du hoppades att det inte skulle inträffa något mer, men att du nämnde vad som hände vid
Flustret i samband med att du anmälde den senare misshandeln
Eva: Mm
Fhl: den 30 mars på restaurang Stationen och att du nämnde det här när
anmälningsupptagaren frågade om han gjort något mot dig tidigare.
Eva: Precis.
Fhl: Och då upprättade hon på eget initiativ den här anmälan om ofredande. Är det riktigt?
Eva: Ja.
48
Fhl: Händelserna vid restaurang Flustret och Stationen inträffade ett par månader efter er
separation och det gick två veckor mellan händelserna, som inträffade på helgdagskvällar ute
på restauranger med intag av alkohol.
Som du kanske har insett så har Thomas sett sig mer som ett offer än du
Eva: Mm
Fhl: Och här kan man ifrågasätta varför du inte har gjort anmälan i ett tidigare skede, Dels vid
Flustret och dels efter händelsen vid restaurang Stationen. Vi kommer att gå in på det sedan.
För övrigt kan jag nämna att personalen vid restaurang Stationen har sagt att de inte sett
själva händelsen men att de uppmärksammades på den. Joakim Levin som var kvällsansvarig
har sagt att han gick fram till dig och pratade med dig och att han gjorde bedömningen att alla
i det här sällskapet var berusade och att det var mannen som på något sätt var den som hade
startat det som han bedömde som ett tjafs och att han bedömde att mannen skulle avvisas men
att ni övriga inte var mer berusade än att ni kunde få vara kvar och Levin underrättade en vakt
för att effektuera avvisningen av mannen.
Ja och sen skall jag tillägga att din väninna har fått lämna en skriftlig redogörelse.
Eva: Mm
Fhl: Vilken ger stöd för din berättelse.
Ja nu är jag klar med min presentation och nu kommer du att med egna ord fritt få lämna dina
kommentarer och om du ser någon koppling mellan de olika händelserna, eftersom ni hade
varit ihop under två år och i alla fall vad du har sagt tidigare, så hade han inte tidigare visat att
han, att du inte förväntade dig att han skulle använda våld mot dig på något sätt.
Eva: Nej nej det var det sista jag trodde, mycket på grund av hans yrkesroll så har han alltid
talat om för mig att han alltid måste vara försiktig när han är ute på lokal. Han kan inte hålla
på och ingripa hur som helst, han måste alltid tänka på sin yrkesroll även om han är ledig så
är han polis. Det är alltid så han har sagt till mig så jag hade inte en tanke på att han skulle
kunna göra nånting mot mig, även om han har varit, alltså han var ju sjukligt svartsjuk under
hela vår tid tillsammans men jag kände aldrig, alltså man kunde känna att han höll på att
explodera, så nära en alltså, men jag trodde aldrig han skulle göra nånting mot mig, så det var
inte det jag var rädd för utan jag tyckte bara att han var, alltså han psykade ner en med sitt sätt
när han var så där svartsjuk och påstod saker som han hade tagit från, ja luften, som inte ens
hade hänt.
Men, nej aldrig att han skulle göra nånting mot mig, det trodde jag inte.
Fhl: Ja vill du kommentera då, du har gjort en del anteckningar har jag sett.
Eva: Mm. Nu kommer jag inte ihåg vart i händelserna det här stod, men det stod, Thomas
påstår, den 17 mars på Flustet, att han kramade mig när han, det som jag påstår när han
tryckte upp mig mot väggen, det stämde inte alls.
Den kvällen, för att återberätta det lite snabbt, jag, Anders Barkfeldt och en annan vän till mig
som heter Per går in och ställer oss i den så kallade Hitbaren och Thomas är där. Veckan
innan hade jag Thomas inte haft nån kontakt alls för han och jag kom fram till att han skulle
göra allt för att ändra sig och han skulle inte vara otrogen bla bla och då kom vi överens om
att han skulle börja att gå i terapi. Jag sa, jag kan ge dig en andra chans om du verkligen
försöker, du måste går i terapi och du måste totalt bryta kontakten med ditt ex. för han hade
49
förklarat för mig att dom två hade någon form av starka band som inte gick att bryta. Då
menade jag på, men hur skall dom gå att bryta i fortsättningen, det kanske inte ens är någon
ide att vi försöker för du måste ju förstå att från min sida att jag är inte beredd att prova igen
om du fortfarande skall hänga kvar vid henne liksom. Antingen är det nolltolerans, då får ni
inte han nån kontakt för de har ju inga barn gemensamt så de behöver inte ha kontakt med
varandra överhuvudtaget.
Så jag sa att du får väl bestämma dig, skall du och jag försöka överhuvudtaget då är det terapi
som gäller, för jag sa, din svartsjuka måste du lära dig att hantera för det går liksom inte för
jag står inte ut och sen får inte du ha kontakt med din ex.fru i så fall för då tror jag att ni
kommer och.. som han påstår, att hon manipulerar mig så att jag halkar dit igen, det här var
hans ord och då sa jag att det är bättre att ni inte har någon kontakt.
Så veckan innan han kom till Flustret, det berodde på att jag inte haft nån kontakt med
honom, jag kom på mig själv, att herregud jag måste ju fråga, jag har ju aldrig varit svartsjuk
och jag har aldrig ifrågasatt vad han har gjort, ingenting. Jag förväntar mig att folk är ärliga,
men då kände jag så här, nej jag måste fråga, har du haft nån kontakt med ditt ex. Nej sa han.
Ingenting inte ens ett SMS. Jo då erkände han. Ja men vad handlar det om. Då sa jag, visa
SMS.et. Nej det har jag raderat. Varför då, sa jag, det hade varit bättre att du hade haft det
kvar och kunna visa vad ni skrev till varandra. Nej, och då sa han att vi bara skrev bla bla bla
om nån bok. Jag bara kände så här, nej men Thomas det här funkar inte, jag kan inte lita på
dig för du har redan brutit en regel och det var egentligen den lättaste regeln, att du inte ska
ha kontakt med henne. Så jag sa att det är inte nån ide att vi ens provar för jag mår så himla
dåligt av dig och ditt beteende och jag känner att jag kan inte gå omkring och liksom vara
orolig hela tiden över vad du har för dig. Så jag sa, vi bryter och vi behöver inte ha någon mer
kontakt med varandra och då ringde han och ringde han och jag ville inte svara och han var
hem till mig och ringde på dörren och jag vägrade att öppna.
Efter en vecka då dyker han upp på Flustret och då kommer han in i den här baren där jag
står med Anders och Per, och ställer sig precis bredvid mej och ska börja diskutera allt det
här. Jag sa gå härifrån, det här är ingenting vi ska diskutera här. Men du svarar inte på mina
samtal, nej för jag vill inte ha någon mer kontakt med dig, jag känner det, du är inte bra för
mej. När jag inte ville prata med honom, då drog han mej i armen ut ur det här rummet och
trycker upp mej mot väggen och tar sina händer så, står mitt emot mej, tar sina händer
Fhl: Ja du visar här, mot överarmarna
Eva: Ja precis, håller fast och Thomas är en stor
Anna: Det syns inte dina rörelser som du förklarar, han håller med
Eva: Båda sina händer runt mina överarmar och Thomas är ju som sagt var ingen liten kille,
så han är ju en stor bodybuilder, så han lyfte ju direkt upp mej och trycker upp mej mot
väggen och håller fast mej. Jag sa flera gånger, släpp mej, Thomas du om nån vet att det här
är mot lagen, du som är polis, släpp mej. Han vägrade att släppa mej och sen ser jag i
ögonvrån hur en vakt kommer. Då sa jag bara nu jäklar släpper du mej annars skriker jag och
då är det du som råkar illa ut för det är du som står och gör fel här nu. När han såg vakten
komma och precis när vakten var här, då släpper han mej. Då går jag bara därifrån och under
den här tiden försöker ju Anders, för han blev ju orolig när han såg vad Thomas gjorde.
Thomas, han har ett jäkla, innan det här hände, alltså han ger sig liksom inte, han anser sig ha
rätten att stå en centimeter ifrån mej inne i det här stället. Alltså det blev ju bara obehagligt.
Jag flyttade mej och ställde mej på andra sidan Anders, ja men då kommer Thomas efter och
ställer sig bredvid. Han ska liksom psyka ner en liksom och vara uppe i ansiktet och liksom,
nej det var bara liksom helt för mycket i alla fall. Det var det som hände på Flustret, så det var
ingen kram kan jag säga. Det kan nog Anders också stå för, att det inte var någon kram.
50
Fhl: Du sa tidigare att du då inte tyckte att det här var tillräckligt för att göra anmälan, står du
fast vid det?
Eva: Jag hade inte ens tänkt att anmäla någonting av det, på grund av att jag kände bara så
här, nej jag är en liten vanlig människa, han är polis, han kommer, men jag kände alltså jag
orkade inte, jag ville bara bort med honom, glöm, jag ville inte ha med han att göra och det
kändes som att jag har ingen chans.
Fhl: Du sa också att du hade en förhoppning att det inte skulle upprepas?
Eva: Ja. Dagen efter den här händelsen så ringer jag till honom, för då är jag så arg och
ifrågasätter, vad håller du på med. För det var ju liksom första gången han hade tagit i mej,
alltså hårt, handgripligen, och han har som sagt aldrig gjort det. Så då sa jag, vad håller du på
med, du vet att du inte får göra så här. Ja men jag blir så jäkla frustrerad när du inte kan prata
med mej. Så han erkänner ju själv för mej att han hade gjort fel.
Men det var i alla fall första gången det hände och efter det så, alltså jag, jag vet att jag kände
liksom, jag tänkte nog inte att, jaha nu nästa gång så kan det bli liksom en misshandel, men
på nåt vis, alltså jag har tänkt så mycket i efterhand, varför har jag inte lärt mej att läsa av
hans signaler. Alla i min omgivning har ju frågat, hur kunde du vara ihop med han så länge
när han var som han var. Ja men får man saker och ting i små små portioner hela tiden, att
han är lite tokig, lite obehaglig, då lär man sig att hantera det. Alltså jag är väldigt stark och
jag är så här, men mej kan du inte trycka ner liksom, det går inte, utan jag bara… Jag sa hela
tiden att du måste lära dej att hantera din svartsjuka och ditt sätt att hantera alltså vårt
förhållande för det här kommer liksom inte att funka annars. Men jag trodde ändå inte att han
skulle börja slåss. Alltså göra mej illa fysiskt.
Fhl: De här som ifrågasatt hur du kunde vara kvar hos honom, byggde deras bedömning
utifrån dina uppgifter?
Eva: Nej, nej alltså det läskiga nu i efterhand när folk har träffat mej efter allt det här som har
hänt och de som inte ens vet om vad som har hänt. De frågar är du ihop med Thomas
fortfarande, nej sa jag. Åh herregud vad skönt jag undrade just hur kunde du vara ihop med
honom. Alltså Thomas har inget gott rykte om sig och jag har fått höra så mycket hemska
saker som jag också har blivit så förvånad över hur jag själv har kunnat, men man säger ju
det, kärleken är blind, blir man kär så så ser man inte och jag är en som framförallt inte
lyssnar på skitsnack. För det som inte är sanning, alltså folk kan ju fabricera ihop saker som
av ren avundsjuka eller dom vill jävlas eller vad det nu än är. Jag har aldrig lyssnat på
nånting, men i efterhand har jag nu hört så mycket dåligt och folk i min omgivning som
känner mej och som känner honom, de har varit förvånade över att jag har stått ut så länge
med honom. De har bara väntat på, ett citat som jag fick höra av en kille när han fick höra,
vet du om att Thomas har misshandlat Eva, ja jag är inte förvånad, det var hans svar. Så det är
liksom, alltså folk i min omgivning, dom har inte sagt nånting till mej under tiden jag var
tillsammans med honom, men det är sånt som jag får höra i efterhand, jag är inte förvånad
över vad han har gjort.
Fhl: Kan du namnge vilka som har sagt på det här sättet, som det här senaste till exempel?
Eva: Ja det var en kille i Märsta som heter Hans Ståhl.
Fhl: Hans Ståhl, vad jobbar han med?
Eva: Han håller på med gymutrustning. Alltså det är så många människor som
51
Fhl: Är det någon polis som har sagt någonting?
Eva: Nej, han är inte, alltså alla mina, jag har ju jättemånga poliskompisar, det är ju tack vare
min kompis Jenny som är polis, det är ju hon som har fått mej att anmäla honom för hon
säger själv att
Fhl: Vad heter hon?
Eva: Jenny Göransson. Hon sa, alltså hon fick ju inte reda på nånting förrän efter fem veckor.
Hon sa är du helt galen, och hon tyckte inte om att jag var tillsammans med Thomas, för hon
kände, hon sa hela tiden, jag känner sånt obehag av den här människan, men om du är lycklig
då, jag kan ju inte gå in och tala om för dej vilka du ska vara ihop med men.. men hon ringde
och kollade av, hur går det, nej men det går väl bra, han är svartsjuk och så där men, ja bla bla
liksom.
Fhl: Hade hon några egna erfarenheter av honom, jobbat ihop med honom eller?
Eva: Ja dom har ju jobbat ihop på Arlanda och hon jobbar ju också på Norrort så hon tillhör
ju liksom samma distrikt. Det är så hemskt att säga men det finns liksom, finns inga som har
något gott att säga om honom och det känns så fruktansvärt att höra så här i efterhand och
varför inga kommer och säger det till mej, liksom medan jag är ihop med honom, var lite
uppmärksam på den här människan, ingen sa nånting, förrän efteråt.
Fhl: Nu är det ju så att dom här som jag har förhört, dels Christoffer Östvik och Hanifi.
Eva: Det vet jag inte ens vem det är.
Fhl: Båda har tjänstgjort som vakt tillsammans med Thomas vad jag har förstått, men där är
det ju överlag positiva omdömen om Thomas.
Eva: Det förstår jag.
Fhl: Där i alla fall en av dom beskriver honom som lugn och som klarar många olika svåra
situationer.
Eva: Det är till och med en i hans arbetslag som har gjort en skrivelse om honom, där han
beskrev honom som en tickande bomb.
Fhl: En skrivelse som finns inom polismyndigheten?
Eva: Ja.
Fhl: Vem är det?
Eva: Ali eller nåt sånt där heter han vet jag.
Fhl: Ali eller
Eva: Ja, Ali Ali, jag tror han heter samma sak i för- och efternamn.
Fhl: En polis som beskriver honom som en tickande bomb?
Eva: Ja.
52
Fhl: Som har jobbat ihop med Thomas?
Eva: Ja dom jobbar väl fortfarande ihop tror jag. Thomas kom hem och visade ett utdrag, ja
kolla här vad dom har skrivit, hur fan kan man vara rädd för mej. Jag sa men jag tyckte bara
det var obehagligt att en kollega till honom hade liksom tyckt nånting, att han skulle vara
rädd för Thomas. Någonstans så kunde jag förstå men samtidigt kunde jag tycka, jaha men
gud är han polis och är rädd för sin kollega, men. Jag kan förstå att Thomas, när han vill, kan
han skrämma skiten ur folk. Han behöver liksom bara visa upp sig.
Fhl: Jag tänkte, ska vi gå in på händelsen vid restaurang Stationen, du har ju berättat om den
så du behöver inte..
Anna: Ska jag ta mina frågor innan vi, till varje händelse eller vill du ta mej på slutet?
Fhl: Ja jag tänkte att du får avsluta, om det är okej?
Anna: Ja.
Fhl: Om du fortsätter berättelsen där du bemöter vad som har framkommit i den här
presentationen, för din berättelse finns ju med sen tidigare förhör.
Eva: Ja om vi ska gå till Stationen det han säger där, alltså ursäkta om jag skrattar men alltså
det är ju helt, det är ju liksom komiskt. Det är ju bara, vem skulle våga över huvudet taget
som tjej, 60 kilo, slå på honom, alltså man gör inte det. Det som hände exakt på Stationen när
han och Christoffer står vid oss och jag sa, jag kan inte säga så här till Thomas, nu får du gå
härifrån för jag vill inte ha dej här.
Under hela vårt förhållande har jag fått strykit honom medhårs och liksom utöva någon form
av psykologi för att liksom, nu ska jag trycka på rätt knappar så att han är lugn, för jag vet att
han exploderar och som han skriver, jag känner mej avvisad och kränkt. Det var det enda jag
fick höra under hela vårt förhållande. Han blev kränkt och avvisad för precis allting. Han
kunde ringa mej när han kom hem från nattpasset klockan halv tolv, kan jag komma ner till
dej nu. Nej men det går inte, jag har gått och lagt mej, jag måste sova, jag ska upp och jobba.
Ja då blev han kränkt. Jag sa, men mitt liv då, jag måste upp imorgon och jobba, nej allting
var bara på hans villkor hela tiden. Jag sa så här, men om du ska gå upp klockan fem imorgon
bitti då kräver ju inte jag att du ska vara uppe till klockan tolv på natten, för att jag vill träffa
dej. Jag förstår att du måste i säng och sova dina timmar för att orka med jobbet.
Så på Stationen, när han står vid oss, då sa jag till honom flera gånger, försök, måste du stå
här, alltså det känns olustigt, jag är faktiskt ute med Caroline ikväll och det är våran sista
kväll tillsammans innan hon åker iväg på sin utlandstjänst. Ja han gick ju aldrig därifrån, han
stod hela tiden och passade mej och vaktade mej och markerade revir så att vi kunde inte
prata med några andra, vare sig folk vi kände eller inte kände. När jag väl gick på toaletten,
när jag kom tillbaka så blev jag anklagad för att jag hade varit och raggat på nån kille och då
var han förbannad över det, då fick jag liksom bara, jag försöka liksom, men lägg av nu
liksom, jag var på toa bara. Annars vet man liksom inte, då kan han explodera och sen börjar
han bråka. Så jag försökte liksom bara för att hålla, jag ville inte förstöra kvällen. Jag och
Caroline ville liksom ha kul den där kvällen i och med att det var våran sista kväll
tillsammans.
När väl Christoffer har gått, då kände jag att nej men nu får du faktiskt gå härifrån Thomas.
Jag sa inte det till honom, utan jag sa men vad ska du göra nu då, ska inte du gå eller?
Nej jag ska vara kvar här. Ja men alltså jag är ute med Caroline och kan inte du liksom, för
53
det första Stationen är stort, bardisken är ju hur lång som helst. Kan inte du gå och ställa dej
någon annanstans, det känns lite som att du står och vaktar på oss.
Då blev han förbannad och då när han påstår att jag har klappat till honom, jag vänder mej
om mot honom och lägger min hand på hans högra, någonstans så här för han står ju och
hänger på bardisken, så här på hans högra arm, så här lugnt lägger jag handen bara, men
Thomas snälla, säger jag till honom. Det är precis dom orden, men Thomas snälla, tänk på att
jag är ute med Caroline, kan inte vi få vara ifred nu liksom, snart ska vi ändå gå hem hon och
jag.
Nej då skulle han följa med mej hem påstår han och vi hade inte bestämt att han skulle följa
med mej hem. Utan jag gjorde klart att jag ska gå ut med Caroline ikväll punkt slut och jag sa
nej för det första ska jag inte ens gå hem än, för det andra, då var ju jag förbannad på honom
för att han hade stått och liksom mot min vilja hela tiden, skulle krama om mej och stå och
liksom pussa på mej, jag kände liksom men, alltså det är sånt där en äganderätt som han
besitter liksom och så här kändes det som han stod med sina armar runt om och markera,
ingen kommer i närheten av henne för hon är min.
Jag var inte ens hans, vi hade inte ett förhållande utan jag hade ju sagt till honom, jag är
beredd att ge dej en andra chans om du börjar i terapi, men nu hade han ju redan liksom brutit
ett förtroende genom att ha kontakt med sin exfru. Men han försökte fortfarande, jag ska gå i
terapi, jag ska gå i terapi, men han kom aldrig till skott. Jag sa så här att vi kommer inte att
börja inleda ett riktigt förhållande igen som är seriöst förrän du har gått i terapi och blivit en
lugn och harmonisk människa.
Men jag ska ju börja, vi måste ju ändå börja ha ett förhållande. Ja men Thomas det här är
ungefär som att du måste ju jobba en månad först, sen får du ju lön månaden efter. Det är väl
samma sak med ett förhållande, du måste ju först bevisa att du kan hantera, att du är lugn och
att du för det första kan lita på mej. Jag har väl aldrig gjort dej något ont, jag har aldrig svikit
dej, jag har alltid varit ärlig, jag har alltid försökt att trygga honom i hans tokiga idéer som
poppar upp i skallen på han liksom. Jag har alltid försökt förklara, men varför, hur kan du
tänka så, men var får du dom tankarna ifrån. Jag har faktiskt lekt psykolog under den här
tiden, för att jag ville att det skulle funka mellan oss, för vi hade väldigt kul tillsammans, när
han inte fick sina tokiga idéer.
Så länge vi var själva så hade vi det jättebra. Så fort det kom in andra människor i vår
omgivning, då blev han galen. Han började ju till och med bråka, blev förbannad på en
kollega till honom, när vi var ute för då tyckte han att hans kollega hade stått och liksom
smörat och stött på mej, vilket han inte alls gjorde, vi stod och hade roligt och skrattade och
hade trevligt, men ingen fick prata med mej, ingen fick titta på mej, han liksom bara
flippade.
Så då på Stationen, jag lade handen på hans arm och sa men Thomas snälla, ta det lugnt nu
liksom, det här blir inte bättre av att du håller på så här. Då blev han helt svart i blicken, helt
galen och jag bara såg hur han spände hela kroppen. Det var då Caroline insåg att nu håller
det på att hända någonting och hon springer iväg och försöker hitta en vakt, men hon kände
sig så himla orolig för hon visste att det fanns ju bara en vakt ute vid dörren och då kände hon
så här, nej jag måste snabbt tillbaka för att se vad som händer så att inte han flyger på henne.
För det var hennes första tanke, nu kommer det bli något riktigt liksom, för hans blick var
bara helt galen.
Han blir helt svart, man kan liksom knäppa så här, han, det går inte att få kontakt med han.
Han bara liksom blir som en rasande tjur. Så Caroline kommer tillbaka efter bara några
sekunder, för hon vågade ju inte dra iväg. Då står jag och säger till Thomas, nu får du ge dej
för jag har försökt lugna honom och han blir bara hetsigare och hetsigare och säger, du
kränker mej, bara för att jag sa att han inte fick följa med hem.
Så när jag vänder mej om, det är då jag får en dagsedel över hela skallen så här, tjong, så jag
far iväg och Caroline står ju mitt emot mej då och hon blir ju livrädd och skriker vad fan gör
54
du, hjälp, kom hit nån liksom. Alla runt omkring backar, för det är ingen som går emellan en
sån bjässe och alla andra väger normala kilon. Så när jag har fått den här smällen och ramlar
utåt sidan så här, då vänder
Fhl: Du visar att du ramlar åt
Eva: alltså jag vacklar ju ut, jag står ju
Fhl: vänster sida
Eva: jag står ju mot bardisken så här, om bardisken är så på min högra sida, Thomas står ju
bakom mej, och jag har precis stått vänd mot honom och lagt handen på hans arm och säger,
men Thomas snälla lugna ner dej nu liksom och han ger sig inte, du bara kränker mej.
Jag bara, nej men nu får du gå härifrån sa jag och då vänder jag mej om mot Caroline igen så
jag står med ryggen mot Thomas. Då får jag jordens dagsedel över, på min högra sida över
skallen så tjong så jag vacklar ut, ja från bardisken. Då kände jag bara liksom hur jag blev
livrädd och så himla chockad över. Det är då han skriker din jävla barhora. Då kände man
bara, grundat på vad, det är inte jag som har varit otrogen under två års tid liksom.
Då när jag vänder mej om mot honom, då är ju jag en bit från bardisken i och med att han har
liksom slagit till mej med en sån kraft så jag har stapplat ut från bardisken, när jag vänder mej
om mot honom och bara, men gud vad fan gör du liksom är du inte klok. Då kommer han
emot mej och tar med sina händer och antagligen måste han ha haft en hand i midjan på mej
och en hand i bröstkorgen och skickar in mej bakåt i bardisken så vinglaset som står bakom
mej, det välts inte omkull men det händer nånting med det så vinet skvimper ut på bardisken i
alla fall. Men det slogs inte omkull vet jag.
Fhl: Om jag bara får komma in där, du sa att han knuffar in dej mot bardisken, du hade av
slaget vacklat ut,
Eva: Ja.
Fhl: från bardisken?
Eva: Ja.
Fhl: Kan du beskriva hur, har han gått runt dej på något vis för att kunna knuffa in dej mot
bardisken?
Eva: Nej alltså, Thomas gick ju ut en bit, för när han klappar till mej, då går han iväg utåt
några steg för han står inte kvar bakom mej, utan han går ut så han står också ute på golvet.
Jag vet inte varför alltså var han är på väg nånstans, jag vet bara att när jag vänder mej om, då
står han framför mej, han är inte kvar vid bardisken och då när jag skriker, vad fan gör du är
du inte klok, då kommer han emot mej igen och knuffar in mej i bardisken.
Jag vet att jag ramlar in och jag vet inte var min, om det var en armbåge eller om det var
skallen som slog till vinglaset, för det var vin över hela disken.
Fhl: Försökte du värja dej på något vis med händerna, få bort honom ifrån dej?
Eva: Efteråt när han kom och skulle hämta sin jacka, för då kastade ju jag iväg jackan, då
kommer jag ihåg att jag, när han kom emot mej, då bara höll jag upp mina händer så här och
bara gå härifrån för fan jag skriker. Men jag slog inte honom nånstans. Alltså jag skulle inte
ens våga.
55
Han är ju psykiskt sjuk kan jag tycka. Han blir som två personer är han blir, alltså när han är
normal är han så snäll och så god och så varm och sen när han får såna här svartsjukegrejer i
skallen, han blir, jag det är som två personer, han blir helt galen. Det går inte att prata med
han, han bara ser svart.
Fhl: Så att det här knytnävsslaget som han påstår att du skulle ha utdelat mot honom,
Eva: Ja.
Fhl: fick du nån knäpp på näsan så som han säger?
Eva: Jag kommer faktiskt inte ihåg om jag fick någon, det kan jag ha fått faktiskt, men det var
det minsta problemet den kvällen kan jag säga.
Fhl: Men i samband med det, var det väl vill jag minnas som han påstår att du skulle ha slagit
honom med höger knytnävsslag mot hans vänstra sida.
Eva: Nej du honom skulle jag inte ens komma på tanken att slå för då skulle jag kunna, då
skulle jag kunna förstå att han skulle kunna ha ihjäl mej i rena ilskan, förstår du?
Jag skulle aldrig våga slå honom. Jag slåss inte heller. Hans exfru har berättat hur han har
slagit henne och hon har slagit honom, sånt där finns liksom inte i min värld att man slår
varandra. Jag är den som pratar och diskuterar och löser problemen. Thomas har alltid sagt
till mej, ja du har verkligen talets gåva, du kan verkligen, alltså jag har alltid löst våra
problem i och med att jag har tagit tag i dom, diskuterat, så här gör vi, vad tycker du, känns
det bra och sen har vi rett ut alla svartsjukedraman.
Fhl: Du har ju tidigare berättat att du sparkade mot honom?
Eva: I luften.
Fhl: När han skulle hämta jackan?
Eva: Ja.
Fhl: Är du säker på att du aldrig träffade?
Eva: Ja, kan inte tänka.., nej jag sparkade i luften för att jag var så rädd att han skulle komma
emot mej igen. Jag tror till och med Caroline kanske också gjorde nåt, kom inte hit för fan.
Han var så
Fhl: Hon var med hela tiden?
Eva: Ja, hon stod, hon vågade ju inte gå ifrån, för hon stod ju bredvid mej hela tiden, för han
var ju som en ångvält.
Fhl: Är det en kort sekvens när hon går iväg för att hämta hjälp?
Eva: Ja men innan dess hade han ju inte han slagit mej utan det var när hon kom tillbaka, det
var då allting hände, så hon fanns ju hela tiden vid mej.
Fhl: I vilket skede kommer Bo Westin in och tar bort Thomas
Eva: När han har knuffat in mej i bardisken, då ser jag Bosse komma och gå och ta tag i
Thomas och leder ut honom och jag och Carolin bara står så här och bara är helt chockade
56
och man börjar titta, det är liksom vin över disken och vad fan hände och hon bara, hur mår
du och jag bara, jag vet inte.
Och då ser jag Thomas komma tillbaka, då får jag panik och då skriker han bara så här, jag
ska ha min jacka och jag bara, var är hans jacka, låt han inte komma hit så jag tar hans jacka
och kastar ut den på golvet och när han tar den och kommer emot då vet jag att jag höll ut
händerna och sparkade i luften för att han…kom inte in i mitt revir här igen liksom utan nu är
det dags för dig att gå härifrån, jag har fått nog liksom, så jag kände att så länge jag kunde
hålla honom på avstånd.
Så Bosse ledde ut honom och sen kom han in igen.
Fhl: Det här att han säger att ni skulle ha haft en fortsatt relation, sexuellt om inte annat.
Eva: Efter att det blev slut?
Fhl: Ja
Eva: Ja vi skulle ju försöka, han och jag.
Fhl: Men hade ni nån relation, du ringde honom dagen efter händelsen på Flustret den 17 mars
Eva: Ja ja
Fhl: Utöver det, hade ni nån relation efter det?
Eva: Ja, alltså vi försökte ju skapa en ny relation med varandra men hela tiden så fick jag ju
aldrig det här bekräftat, att har du ringt och bokat tid, du skulle ju gå i terapi och allt det här
liksom. Så vi hade telefonkontakt hela tiden, vi träffades några få gånger men jag kände
liksom, han var ju hela tiden så, vad ska jag säga, men det är väl bra nu och allting, allting är
bra. Nej det är inte bra, du måste förstå att jag kan fortfarande inte lita på dig, det här kommer
att ta lång tid. Det kanske kommer att ta ett år, två år när jag kan lita på dig helt och fullt. Du
måste ju bevisa nu att du kan vara trogen, kan lugna ner ditt..alltså din sjukliga sida och inte
bli svartsjuk och det är ju sånt som vi får jobba oss igenom, det går ju inte bara så här, att
knäppa med fingrarna.
Fhl: Är det riktigt som han säger, att ni träffades tidigare på dagen den 30 mars?
Eva: Jag har faktiskt inget minne av att vi gjorde det, det kan inte jag, det vet jag faktiskt inte.
Fhl: Uppsala är litet, jag tänkte om ni skulle..
Eva: Ja jag vet faktiskt inte om vi gjorde det.
Fhl: Om det skulle vara ett avtalat möte, skulle du komma ihåg det då?
Eva: Nej, alltså, nej jag vet inte om vi träffades den dagen. Jag har ingen aning faktiskt.
Fhl: Ja, du hade ju inte tänkt anmäla händelsen vid Flustret
Eva: Nej.
Fhl: Fram till händelsen vid Stationen den 30 mars, då var förhållandet på det sätt som du har
beskrivit, men det var ju även så efter händelsen vid Stationen, att du inte anmälde den förrän
långt senare.
57
Eva: Mm
Ffhl: Kan du berätta om dina bevekelsegrunder för..
Eva: Nej men jag kände ju liksom direkt. Carro sa ju till mig där inne på Stationen, nej men
gud, ring polisen och jag liksom, men varför då, alltså vad blir det av det här, man vet ju att
poliser går fria liksom, lite så kände jag, att äh det här blir ju ingenting liksom. Så sa jag väl
så här, ja men vadå jag hade ju tur ändå, jag hur ju liksom, du vet, jag har ju inget krossat
näsben och bla bla bla, men jag sa, men nu vet jag liksom, det här var droppen nu är han
borta i mitt liv liksom. För att, visst man vara otrogen, alla kan göra snedsteg, sen kanske man
inte ska göra snedsteg under två års tid, men på nåt vis så finns det ju en grund till varför folk
väljer att ha en annan på sidan om, men att slå en annan människa det är..alltså jag tolererar
inte sånt, det är liksom verkligen övertramp.
Efter det så kände jag bara, nej jag vill bara glömma honom, allting som har hänt och det
första jag gjorde några dagar efter, om det här var på lördagen så kanske på måndagen eller
tisdagen efter så ringde jag till en annan killkompis som är polis
Fhl: Vad heter han?
Eva: Stefan Hallberg, frågade honom, jag berättade vad som hade hänt och sa, vad tycker du
att jag ska göra, alltså vad ska jag göra med det här som har hänt, för jag kände, alltså det var
en så obehaglig känsla av allting som jag hade upplevt.
Han sa, du får väga för och nackdelar, alltså antingen så glömmer du alltihopa, det som har
hänt. Eller så får du liksom ta tag i alltihopa och göra en anmälan om..då vet du liksom vilken
process du kommer att få gå igenom, orkar du det, ja då är det bara att köra, å andra sidan kan
du tänka på, alltså om…Thomas är ju liksom, ja, ingen lugn och sansad person, tänk på att
det kan bli ännu värre om du anmäler, ha det bara i åtanke, sa han. Alltså det kan bli sju resor
värre för dig om du anmäler honom. Och då sa jag bara, nej jag skiter i det, jag orkar inte med
det här. Alltså det enklaste för mig är om jag bara glömmer alltihopa och hoppas att jag
slipper se han, då vet jag i alla fall att då är det lugnt och skönt på marknaden, men nej så
kände jag liksom efter ett tag, alltså jag hade ju så jäkla ont i ryggen, i revbenen, så att jag
mådde ju jättedåligt då av alltihopa och sen när tiden hade gått..
Fhl: Ett ögonblick bara, Thomas han hävdar att du alltid haft problem med ryggen och gått
hos naprapat och..
Eva: Ja gud ja, jag har en ryggskada från början och därför tränar jag jättemycket och så där,
men jag jobbade ju på, det är inget fel på min rygg så, men jag måste röra på mig och hålla
igång för att inte, alltså jag kan inte sitta för länge framför datorn och såna där saker.
Men efter det där så var det ju helt sanslöst alltså, jag hade ju sån smärta så när jag kom till
min naprapat eller till massören, alltså jag grinade av smärta, jag kunde inte ens lägga på
britsen och min naprapat sa flera gånger, men vad har du gjort, det här inte du liksom.
Jag sa ju ingenting förrän en lång lång tid och då sa hon, men nu förstår jag varför du har så
här jäkla ont, att du har åkt på en rejäl smäll för så här ont brukar inte du ha.
Fhl: Vad heter naparapaten?
Eva: Vivvi Dunhall, håller till på Totalhälsan.
Nej och sen när jag pratade med min kompis Jenny som är polis i Norrort, hon gick i taket när
hon fick höra det här och hon sa, men Eva du måste anmäla han. Men jag vill inte, sa jag, jag
tycker att det känns obehagligt. Ja men herregud sa hon. Jag har pratat med Stefan om det här
och bla bla bla. Nej jag ringer upp Stefan, sa hon. Så hon hade ringt upp Stefan.
58
Fhl: Hallberg
Eva: Ja och konfererat fram och tillbaka och han var väl fortfarande så här att, men Eva måste
ju få göra det hon själv känner att hon orkar med liksom, men, ja och sen ringde Jenny upp
mig och sa, jag tycker i alla fall att du ska anmäla honom, alltså det är inte..han ska inte vara
polis om han går omkring och slår folk, det är liksom, jag vill inte ha en sån kollega och du
markerar ju, om du inte anmäler markerar ju du att det är okey för det första att misshandla
dig, att det är okey för en polis att misshandla nån när han är privat ute på krogen.
Så hon sa, jag stöttar dig i det här, nu fixar vi det här liksom och sen gick allting så jäkla fort
så jag hann väl liksom inte tänka efter. Jag tror att det tog en halvtimme så ringde
hennes..hade hon fixat fram nån som kunde ta emot anmälan. Sen var det bara för mig att
redogöra för den här kvällen och det var ju då hon frågade mig, har det hänt att han slagit dig
tidigare, nej aldrig, ja det enda som hände det var det där på Flustret när han tryckte upp mig
mot väggen, men det var ju liksom inget slag, det var bara att han föll fast mig med tvång
liksom och jag tyckte liksom att han ska inte ens göra, eller ingen ska göra, man ska ju inte
hålla fast nån människa med tvång.
Nej och sen rullade det bara allting på så att…Jenny är ju den som har, hon har verkligen
övertalat mig att göra den här anmälan.
Fhl: Jenny
Eva: Göransson. För att, för att, hon sa, du måste göra rätt för dig, alltså det är rätt.
Sen har alla sagt, alltså du har gjort rätt Eva, även om jag kan känna att det kanske inte
kändes (djupandning) alltså det är bara jobbigt alltihopa och sen folk säger liksom också när
man, ja du vet ju att det kommer inte bli roligt för dig för du vet ju, Thomas får ju ljuga när
han ska redogöra för sin…det har ju han rätt till liksom.
Ja men det är väl inte så konstigt, han har väl ljugit under två års tid egentligen så jag
förväntar mig inget annat så det blir ju liksom att på nåt vis känns det som att jag är boven i
dramat för att jag ska sitta och säga saker, ja men.
När han säger, men jag kramade henne och att jag skulle ha slagit på honom, den där stora
bjässen, alltså det blir så…man blir nästan full i skratt över alltihopa för det är så sjukt.
Fhl: Ska vi låta Anna få komma in.
Advokat Anna Ling: Mm. Nu har ju du berättar Eva, att du är lite tveksam eller var i alla fall
tveksam
Eva: Mm
Advokat Anna Ling: Och när det gäller händelsen på Flustret så är det rubricerat som ett
ofredande
Eva: Mm
Advokat Anna Ling: Och det ligger inte under allmänt åtal utan då måste man ange det till
åtal, alltså du måste ge åklagaren i uppdrag att sköta din talan
Eva: Mm
Advokat Anna Ling: Så det är väl bra om det kommer med om du gör det
Eva: Vad händer om jag inte gör det, då läggs det bara ner
59
Advokat Anna Ling: Mm
Eva: jag vet inte vad som är..alltså jag bara känner så här, usch jag vill inte fatta nåt beslut för
jag tycker att det här är så jobbigt.
Advokat Anna Ling: Okey
Eva: Vad bör man göra, alltså finns det några riktlinjer, alltså om det här ens blir nånting, är
det bättre att man tagit upp båda sakerna än bara en sak?
Advokat Anna Ling: Det där kan vi prata om, det behöver inte komma ut på
Eva: Nej
Advokat Anna Ling: Utan då får ditt svar till förhöret vara att du vill fundera på det.
Eva: Ja
Advokat Anna Ling: Som jag förstod det så har han sagt att det här skall röra sig om nån
annan händelse som gör att du har reagerat på. Du behöver inte alls tala om vad det är för
nånting men du kan väl kommentera det i alla fall.
Eva: Jag förstår inte vad jag har gjort tidigare i livet det har inte med honom att göra utan
allting har ju med att göra hur han har behandlat mej. Det har absolut ingenting med det att
göra och frågan om hämnd, nej alltså jag..som jag, min tanke var att jag bara skulle vända på
ryggen och lämna honom och sen försöka glömma honom. Alltså jag har verkligen inte…det
här är jobbigare för mig att sitta så här och jag är inte den hämndlystne personen. Jag hade
nog hellre känt att nej det är bättre att jag vänder på klacken och går och det här får tillfalla
historien och så är det liksom över, men jag förstår att han säger såna saker, han måste ju
liksom göra allt för att försöka upprätthålla liksom sina egna, ja försöka få fram en bra sida
om sig själv.
Advokat Anna Ling: Mm. Jag har inga fler frågor.
Fhl: Har ni haft några kontakter med varandra sedan den 30 mars?
Eva: Nej. Det enda jag har fått av honom är ett SMS där han frågade om jag hade polisanmält
honom och det har jag inte svarat på.
Fhl: Stod det ingenting mer i SMS.et?
Eva: Nej
Fhl: Du har inte svarat honom och du har inte träffat på honom?
Eva: Nej. Nu i lördags så var han ute på samma ställe som mig. Efter att du ringde och sa att
nu skall vi hålla förhör med Thomas, efter, mellan den tiden, nu kommer jag inte ihåg exakt
när det var, men då fick jag lite panikångest och ville inte gå utanför dörren så jag har hållit
mig hemma. Nu i lördags när det var kulturnatten så sa mina kompisar, men du kan inte sitta
hemma, kom förbi så går vi ut och då var Thomas faktiskt ute naturligtvis och alla stöttar mig
så himla mycket och visst jag känner obehag, men det känns som att alla går runt mig och
håller koll och alla liksom tittar, ja där är Thomas nu går vi hitåt så slipper vi se honom. Jag
känner att alla verkligen skyddar mig.
60
Fhl: Vilka är det som skyddar dig?
Eva: Alla mina vänner som jag nu är ute med, för alla vet ju om vad som har hänt och det är
ingen av mina vänner som har tyckt, gud vilken bra Thomas har varit. Alla har ju tyckt, hela
tiden som vi varit tillsamman, att han har varit..
Fhl: är det dom här personerna som du har nämnt?
Eva: Ja plus flera andra också. Han har ju varit, han har hela tiden visat..bara som ett
exempel, i lördags var jag ute med Per som är en kille som jag hjälpt att måla, han är målare.
När jag jobbade hos honom under min semester förra sommaren så jobbade vi på Hjalmar
Brantings gatan och Thomas visste inte vilken Per var, men så fort jag be…ja jag ska börja
måla och det ska bli jätteroligt, för jag tycker det är kul att göra lite nya grejer och få lära mig
nånting nytt. Jag fick springa på byggställningar och måla fönster och då kommer Thomas
dit. Då var han tvungen att kolla vem Per är. Alltså han är så lurig liksom och sen efteråt
måste han kolla hur många andra det är som jobbar på det här bygget och sen så är det tjugo
förhör efter arbetsdagen, vilka var där, är det nån som har sagt någonting.
Så Per kände ju också liksom, var är det för fel på människan, han är ju som en, alltså hök på
dig hela tiden.
En annan gång när jag och Per skulle åka på lunch, då är det är ju också så här, ja nu har vi
lunch så då måste vi snabba oss för sen ska vi tillbaka och göra dom här jobben. Då står
Thomas vid bilen utanför och ringer mej, ja jag är här, jag vill träffa dig nu.
Nej men vi ska precis åka och äta lunch. Då blev han helt galen i telefonen och bara skriker
liksom och jag tycker att det är så pinsamt och Perra sitter bredvid mej. Ja sa, jag har inte tid,
vi måste vi är på väg att äta lunch nu, säger jag, alltså jag har inte tid att träffa dig nu, vi
jobbar.
Perra har också känt, är han så bra för dig, så nu…det var Perra jag var ute med i lördags så
han är ju livrädd att jag skall råka ut för Thomas igen så att…och han träffade en massa andra
kompisar så alla var ju så här, ja där är Thomas, nu går vi hitåt. Och dom är verkligen inga
som skulle få för sig att bråka utan dom går undan, dom håller koll och ser var han är, nu går
vi hit så slipper vi ens komma i närheten av han.
Fhl: Är det någonting mer du ville.
Advokat Anna Ling: Nej tack.
Fhl: Jag tänkte att vi tar en paus för att se om vi gått igenom allt.
Bandet stängs av kl. 12.08
Tillägg kl. 12.22:
Efter att Jakobsson samtalat med sitt målsägandebiträde Anna Ling meddelar Eva att hon
anger ofredandet vid Flustret den 17 mars till åtal.
GW ang läkarundersökning-målsägandebiträde , 2012-05-03 15:20 diarienr: 0150-K2007-12
61
62
Avrapporteringspm
Kontakt med målsäganden
Signerad av
Signerad datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Uppgiftslämnare
Datum
Tid
Nordin, Roland
2012-07-09
10:23
Mottaget datum
Tid
Beslag verkställt
Nej
Nej
Mottaget
Upprättad av
Roland Nordin
Uppgiften avser
Uppgift
Vid telefonkontakt med målsäganden Eva Jakobsson uppger hon att hon nu mår mycket
bättre.
Eva informeras om utredningsläget, att samtliga förhör har hållits i enlighet med åklagarens
begäran samt att åklagaren kommer att fatta beslut i ärendet, sannolikt under augusti månad.
På fråga uppger Eva, att vittnet Caroline Hallqvist kommer hem till Uppsala redan i början av
december 2012 och att hon troligen kommer att vara hemma, i vart fall till årsskiftet.
För övrigt nämner hon att Thomas Knopf skickade ett SMS till henne för ett par veckor sedan
i vilket han frågade om det blivit ett polisärende av händelsen. Eva svarade inte på frågan och
för övrigt har hon inte haft någon kontakt med honom.
Begäran om journalanteckningar , 2012-05-09 09:05 diarienr: 0150-K2007-12
63
Utlåtande Journalanteckningar avs. målsägandens skador, 2012-05-14 10:35 diarienr: 0150-K2007-12
64
Rättsintyg Begäran om rättsintyg, 2012-08-17 09:34 diarienr: 0150-K2007-12
65
66
67
68
Signerad av
Tjänsteanteckning
Rättsintyg/Målsägandens samtyckande
Signerad datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Uppgiftslämnare
Datum
Tid
Nordin, Roland
2012-08-16
15:50
Mottaget datum
Tid
Beslag verkställt
Nej
Nej
Mottaget
Upprättad av
Roland Nordin
Uppgiften avser
Uppgift
Målsäganden Eva Jakobsson informeras om att Cåkl Per Lind begärt att ett rättsintyg skall
inhämtas och vad det innebär, att samtliga handlingar i ärendet, inkl. journalanteckningar,
skickas till en rättsmedicinsk avdelning för utlåtande om de beskrivna skadorna kan ha
uppkommit i samband med det våld som utförts mot henne
Eva Jakobsson uppger att hennes tidigare medgivande till att inhämta journalanteckningar
även innefattar medgivande till att polisen inhämtar ett rättsintyg.
Rättsintyg , 2012-08-27 10:15 diarienr: 0150-K2007-12
69
70
71
E-post handläggaren-vittnet Caroline Hallqvist , 2012-05-07 15:40 diarienr: 0150-K2007-12
72
73
74
E-post med vittnet Caroline Hallqvist , 2012-05-08 14:05 diarienr: 0150-K2007-12
75
76
77
Vittnet Caroline Hallqvists redogörelse , 2012-05-14 11:05 diarienr: 0150-K2007-12
78
79
80
81
82
Signerad av
Tjänsteanteckning
Signerad datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Uppgiftslämnare
Datum
Tid
Nordin, Roland
2012-05-21
10:12
Mottaget datum
Tid
Beslag verkställt
Nej
Nej
Mottaget
Upprättad av
Roland Nordin
Uppgiften avser
Uppgift
15 maj 2012 var jag i telefonkontakt med vittnet Adam Frydman och vi bestämde tid för
förhör den 16 maj kl. 14.00. Han svarade inte då och inte heller senare, varför jag skickat en
skriftlig kallelse till honom.
Vid telefonkontakt med restaurang Stationens VD David Åström framkommer att de har en
filmkamera i baren, i enlighet med Länsstyrelsens krav. Filmkameran är endast fokuserad på
alkohol och barhanteringen.
Anmälan inkom drygt två veckor efter händelsen och det finns inte någon film sparad från
den 30 mars 2012, enligt David Åström som kollat upp det.
Enligt David Åström var:
Enrique Jofre, Armijo SEBASTIAN ansvarig för baren den aktuella kvällen.
Toma Polic var ansvarig dörrvakt.
Tillägg 2012-05-25:
Vittnet Adam Frydman har inte heller svarat på skriflig kallelse när han skulle höra av sig till
mig den 24 maj kl. 13.00.
Vid besök på rest. stationen den 24 maj, i annat ärende, lämnade jag mitt visitkort till
barpersonalen och bad dem informera Adam om att han skall kontakta mig snarast då han
kom i tjänst senare under kvällen. Han har ej avhörts.
83
Signerat av
Förhör
Signerat datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Levin, Joakim
Den hörde är
ID Styrkt
Vittne
Nej
Tolk
Språk
Anmälan om misshandel inne på restaurang Stationen i Uppsala 2012-03-30 kl. 23.30-23.45
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Roland Nordin
2012-05-07
14:41
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
RB 23:6
Telefonförhör
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
RN
Förhör avslutat
Berättelse
Fredagen den 3 maj kontaktades vittnet Joakim Levin och informerades om att han skall
förhöras som vittne. Joakim hade svårt att direkt erinra sig händelsen utifrån de uppgifter som
jag indikterat hittills. Joakim informerades då om att det avser en anmälan om misshandel och
att målsäganden heter Eva Jakobsson som den här aktuella kvällen var i sällskap med en
väninna vid namn Caroline, att de stod vid baren och att målsägandens f.d. kom fram till dem
varefter den påstådda misshandeln skulle ha utövats vid den här platsen.
Fhl
Förhörsledare Kommissarie Roland Nordin
Joakim
Vittnet Joakim Levin
Fhl: Ja det var vad jag informerade dig om
Joakim: ja
Fhl: och då kunde du, vad jag förstod, erinra dig den här händelsen. Då undrar jag om du
själv kan fritt berätta vad du minns från det
Joakim: ehh det jag minns är att jag får, det är någon i baren, jag minns inte riktigt och jag har
frågat runt och jag kommer inte ihåg vilka som jobbade då, säger att det är något i baren och
då går jag dit för jag är ute på golvet för de har svårt att göra någonting från baren utan det är
jag som har koll därute på vad som händer. Och jag går fram dit och då ser jag liksom att de
Förhör med Levin, Joakim; 2012-05-07 14:41 diarienr: 0150-K2007-12
84
har en ganska het diskussion
Fhl: vilka är det
Joakim: mannen där och kvinnan där, Jakobsson. Mannen vet jag inte vad han heter.
Fhl: nej, varsågod och fortsätt
Joakim: Ehh och det slutar med att jag hämtar en vakt, direkt det första jag gör och sedan tar
vi honom där, men jag ser absolut inget slagsmål eller någon form av, alltså fysiskt våld, vare
sig från henne eller honom. Det måste jag ha missat i så fall, om det skedde innan det vet jag
faktiskt inte. Efter det skickade vi ut honom och sen var inte han där nå mer på kvällen. Så
jag kan inte säga att jag har sett han slå henne eller förgripa sig på henne på nåt sätt. Ehh
tyvärr har inte jag sett nånting
Fhl: du kan inte minnas, säger du, vem det var som uppmärksammade dig på det här
Joakim: nej det gör jag inte. Jag kan höra runt ytterligare om de fått någon klarhet i vilken
händelse jag menar. Jag har frågat runt på jobbet nämligen
Fhl: men vad var det man sade när man uppmärksammade dig på..
Joakim: att det var lite tjafs i baren, att det var en het diskussion där. De här borde inte stå
här. Vi har en ganska hög och god stämning på stället. Vi vill inte ha någon form av, ens att
någon höjer rösten till varandra eller att folk beter sig fulla och så vidare. Så det var det som
de i baren reagerade på
Fhl: vilket avstånd stod du på när du uppmärksammades på det här
Joakim: ja då gick jag ju dit och då stod jag två meter därifrån
Fhl: ja när du gick dit, men från början då du fick klart för dig, hur långt hade du fram till
deras plats
Joakim: ja vad kan det ha vart, kanske femton meter
Fhl: stod du redan från början så att du hade uppsikt mot dem om du hade tittat åt det hållet
Joakim: nej det gjorde jag inte. Jag var längre in i restaurangen så det var omöjligt att se
eftersom det var så mycket folk också, emellan
Fhl: sen kom du fram dit. Stod du på andra sidan någon disk eller hur..
Joakim: nej då stod jag direkt vid baren och då såg jag ju precis själva, alltså dem
Fhl: känner du igen den här kvinnan sedan tidigare, när jag berättade vad hon heter
Joakim: ja om jag ser henne igen så. Om jag får se henne med namn och hennes bild så skulle
jag känna igen henne säkert. Jag antar att hon ofta är hos oss. Den här mannen vet jag precis
vem det är för han är jämnt hos oss också
Fhl: kan du beskriva hur han ser ut
Joakim: mannen, han är, jag antar att han är rakad och väldigt muskulös. Vad kan han vara,
85
185 kanske, ser ut som en byggare
Fhl: jag förstår. Var det några fler personer runt i kring den här kvinnan Eva och den här
mannen
Joakim: det var ju hennes väninna som var där. Jag antar att det var väninnan som stod
bredvid också. Det var det ju ganska mycket folk, jag har inte en aning om vilka det var
Fhl: hur uppträdde de när du kom fram till dem
Joakim: de var ju väldigt fulla alla tre och sen så pratade jag med kvinnan där och frågade hur
det var. Hon sa, det är lugnt, det är lugnt, nu är han borta härifrån. Då sa jag att sånt här ska
inte få hända, att det blir tjafs och så, jag hoppas att det är okey med dig, liksom. Hon
berättade för mig att det hade blivit lite tjafs och så där, men det hade inte jag sett utan direkt
när baren sa till mig så gick jag dit och hämtade en vakt som fick ta bort honom, men jag såg
inget riktigt slag eller sånt
Fhl: förklarades det var det var för typ av tjafs
Joakim: nej det gjorde hon inte
Fhl: inte han heller
Joakim: nej jag fick ingen information över att de var tillsammans eller att de varit
tillsammans eller så
Fhl: och den här andra kvinnan, som var i sällskap med målsäganden, sa hon någonting
Joakim: nej inget om vad bråket hade handlat om eller så utan bara att de inte, att han inte
skulle vara kvar där så jag tog dit en (ohörbart) så fort som möjligt och sen var jag tvungen att
gå vidare och jobba på eftersom. De sade inget om att de hade blivit slagen eller, det
upplevde jag inte heller
Fhl: vad har du för tjänst där inne på restaurangen
Joakim: jag är lite kvällsansvarig. Vi har en hovmästare som är chef och sen är det jag som är
kvällsansvarig och ser till att det ser fräscht och snyggt ut och att det är en bra stämning i
lokalerna
Fhl: Det var ju mycket folk inne på restaurangen, men var det några fler än de här tre som
hörde ihop, var tillsammans på något sätt
Joakim: det vet jag faktiskt inte. De här kom ju lite senare och stod i baren, barhängde. De var
ju inte middagsgäster
Fhl: nej jag förstår, men gick han därifrån självmant eller fick du säga åt honom eller…
Joakim: nej jag hämtade våran vakt och sa att han inte fick vara kvar och då gick han lugnt
med vakten ut, vad jag kunde se av honom
Fhl: Mm. Det var en bartender där som benämnts som Adam. Vet du vem det är
Joakim: absolut
86
Fhl: han skulle ha tjänstgjort den här kvällen också och vad heter han i efternamn och hur kan
jag nå honom. Du behöver inte uppger telefonnummer för det kan jag ta separat
Joakim: Adam Frydman heter han
Fhl: han bor i Uppsalatrakten då
Joakim: ja
Fhl: vet du om han har sett nåt. Har du pratat med honom om han sett nånting
Joakim: jag har inte pratat med honom, han har varit i New York men kom hem häromdagen
Fhl: vet du om det kan finnas några andra som sett något förutom personalen. Är det någon
som har hört av sig eller nån som..
Joakim: nej jag har inte fått nån sån information alls. Det är jättesvårt att veta vilka som kan
ha sett det här då jag inte uppmärksammade vilka som var runt i kring
Fhl: skall vi avsluta här då för jag förmodar att du inte har något mer att tillägga
Joakim: nej jag är jätteledsen. Jag känner mig väldigt dum men jag har inget mer att tillägga.
Jag har berättat det jag vet.
Förhöret avbryts kl. 14.51
Tillägg:
Fhl: Joakim tillfrågas om berusningsgraden på de här tre inblandade personerna och du har
tidigare sagt att den manliga personen inte fick vara kvar medan kvinnorna fick vara kvar.
Kan du utifrån de bedömningarna bedöma berusningsgraderna och vad som var orsak till att
han inte fick vara kvar
Joakim: jag upplevde det som att de var fulla alla tre men det var liksom han som hade startat
det här tjafset på nåt sätt. Det vet jag inte om han hade gjort men det kändes så
Fhl: varför kändes det så
Joakim: för att de två stod och liksom mot honom på nåt sätt och då pratade de och
argumenterade högt och då gjorde vi, jag och vakten, den bedömningen att han inte skulle
vara kvar, eller jag gjorde den bedömningen och sa till vakten att han inte skulle vara kvar
och då gjorde vakten som jag sa
Fhl: och kvinnorna var alltså inte mer berusade än att de fick vara kvar i restaurangen
Joakim: nej precis, jag upplevde inte att de var, de förstörde ingen stämning, de var inte
speciellt fulla. Alltså de var fulla, men de kunde bete sig som vanligt folk
Fhl: Mm, vet du var den här vakten heter
Joakim: nu blev jag osäker på vem som jobbade som vakt den här kvällen men det kan jag
lätt kolla upp
87
Fhl: det kan du komplettera med sen så slutar vi nu då
Joakim: ja absolut
88
Signerat av
Förhör
Signerat datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Barkfeldt, Anders
Den hörde är
ID Styrkt
Annan
Nej
Tolk
Språk
Eva Jakobssons anmälan om att hon blivit misshandlad inne på restuarang Stationen i Uppsala fredagen
den 30 mars 2012 mellan 23.30 och 23.45.
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Roland Nordin
2012-05-07
10:25
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
RB 23:6
Telefonförhör
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
AK
Förhör avslutat
Berättelse
Förhörsledaren skrivs med fet stil
Den hörde skrivs med normal stil
Enligt Eva Jakobsson var du och hon tillsammans kvällen efter den här misshandeln på
samma restaurang, kan du beskriva vad Eva berättade då under kvällen för dig? Om
det var nåt ytterligare som hon berättade kring den här relationen till hennes fästman?
Hon berättade att hon och en väninna till henne hade varit ute på kvällen just på Stationen,
och hon hade då sett att Tomas, hennes före detting också var på samma ställe. Och hon och
väninnan stod ju i stort sett vid baren hela kvällen och vad jag har hört henne berätta är att
han vid flertalet tillfällen kommer fram till henne och försöker få kontakt, men Eva är ju inte
intresserad av att ha nån kontakt med honom så hon mer eller mindre vänder ju ryggen mot
honom hela tiden. Men han provokativt står ju kvar nånstans bredvid eller ute vid bardisken
eller vid sidan av eller nånting sånt. Mycket mer än så vet jag inte annat då än att just själva
misshandelsförfarandet att hon hade förklarat för honom att han inte var välkommen och att
hon inte ville prata med honom och att hon då vänder sig bort från honom och nånstans då i
ögonvrån skymtar en hand eller arm kommer svingande i luften som då träffade henne över
kinden och munnen. Och därefter så vänder hon sig om för att förmodligen skydda sig på nåt
sätt och då blir hon inknuffad med ryggen in i bardisken.
Det är väl ungefär det hon har förklarat av händelseförloppet och det är ju lite luddigt med
tanke på att hon ser inte honom direkt slå, om man säger så, med tanke på att hon har ju vänt
bort blicken och ansiktet från honom. Smällen eller slaget kommer ju så att säga bakifrån.
Mm. Var träffade det här slaget?
89
Hon sa att hon hade ju fått en spricka i läppen, så det måste ju ha tagit över kinden och
ansiktet då.
Ja. Men vet du att hon själv har sagt att hon … att slaget träffade över läppen och
kinden?
Det vet jag inte, men jag såg ju hur hennes läpp såg ut, så att hon hade ju en spricka eller
läppen hade ju gått sönder av tryck mot tänderna. Det visa hon mig.
Jaha. Är det så att du grundar din uppfattning på att slaget ska ha träffat där eftersom
hon uppvisade den skada på läppen?
Ja det skulle jag väl säga. Jag såg ju inte själva händelseförloppet.
Nänä.
Utan för mig är det ju bara en hörsägen som det kallas. Jag har ju inte sett eller närvarat, så att
… jag såg att hon hade en spricka på läppen.
Ja. När hon berättade om den här händelsen, var det när ni satt där inne på Station
lördagen den 31 mars?
Hon har ju berättat vid flera tillfällen om det där, men just då när vi satt på Stationen så var
det ju en gång som hon nämnde det, ja.
Har hon berättat på samma sätt varje gång eller har det varit fragmentariskt
(ohörbart)
Nä det har vart … nä det har vart ganska tydligt, och hennes väninna såg allting med tanke på
att hon står ju då och betraktar dom två. Så att hon såg ju också slaget komma.
Men sa man nånting om hur slaget utdelades, om det var med öppen hand eller med
knuten …
Öppen hand, öppen hand.
Mm. Det är nämligen så att Eva har sagt att det här slaget med handflatan träffade på
en annan punkt bakifrån på henne. Därför funderar jag om det är så att hon skulle sagt
att … till dig, att slaget tog emot ansiktet eller om det kan vara så att du har uppfattat
det så bara?
Det kan väl vara så att jag uppfatta det med tanke på att hon hade en spricka i läppen.
Mm. Ja när ni satt där på kvällen lördagen den 31 mars, enligt uppgift så skulle Tomas
ha kommit dit även vid det här tillfället. Är det riktigt?
Ja. Då träffade jag honom igen. Hon, Eva och jag, sitter vid ett bord och jag tror att Eva satt
och håll på med nånting med sin telefon, så att hon sitter ju då och tittar ned i telefonen. Och
han kommer fram och så ställer han sig en meter från vårt bord och så tittar han på mig och
nickar så där igenkännande, typ som hej. Och så tittar han på Eva och så tar han väl
egentligen ingen mera kontakt, utan säger typ "hej" eller nånting liknande. Sen går han
därifrån. Det var i stort sett den enda kontakten han hade med henne då den kvällen.
90
Hur reagerade Eva vid det här tillfället?
Hon nonchalerade ju honom totalt, men hon tycker ju fortfarande då det känns lite obehagligt
att ha honom i sin närhet. Det var ju så hon sa till mig i alla fall, att hon känner sig inte
bekväm när han är på samma ställe, men hon är också en sån person så att hon skulle aldrig
göra avkall på vad hon själv vill göra för hans skull. Det vill säga att hon skulle ju inte låta bli
att gå ut på krogen eller på restaurang eller göra nånting annat då hon vet att hon kan bli
tvungen att konfrontera honom, utan vill ju fortsätta leva sitt liv precis som hon själv vill och
inte behöva ta ställning till att jag kanske inte ska gå dit för att möta honom, utan sånt tänker
inte Eva på. Men hon tycker ju som sagt att det är olustigt, obehagligt om han då är på samma
ställe som hon.
Har hon berättat nånting mer om hur Tomas har varit gentemot henne i deras relation?
Nää det tycker jag faktiskt inte. Men han har ju aldrig nånsin, vad jag har förstått, visat nån
våldsam tendens. Det har inte framkommit. Det har hon inte sagt nånting om och det tror jag
att hon skulle göra i såna fall. Utan det där på Stationen då kvällen innan, den 30:e, det var …
måste väl ha vart första gången som han är våldsam helt enkelt mot henne.
Det som inträffade den 17 mars upplever du inte det som så våldsamt?
Inte våldsamt. Det tycker jag inte. Men jag tycker att det är över gränsen för hur en man ska
bete sig.
Mm, jag förstår. Är det nånting du vill tillägga här då när vi är inne på den 31 mars
och då ni är där tillsammans? Är det nånting mera du har fått veta genom Eva?
Eva har väl egentligen inte pratat så otroligt mycket om det här, utan hon hanterar väl det på
sitt sätt. Det tog ju en ganska lång tid innan hon bestämde sig för att göra en anmälan. Nää jag
har nog ingenting mer att tillägga.
Jag ska bara fråga, vet du nånting om hon har fått några skador? Du har ju pratat om
den här läppen som var sprucken, men känner du till om hon har haft några fysiska
besvär efter den händelsen den 30 mars?
Hon har ju klagat på att hon har väldigt ont i ryggen. Hon har ju flera gånger i veckan nästan
gått på massage hos naprapat på grund av att hon har ju ont i ryggen och svårt att röra sig
ibland. Jag vet sen förut att Eva har en nackskada, men hon har inte vart hos naprapat och
behandlats senaste tiden för den. Så att det kanske är ryggen då som hon har klagat på att hon
har ont i, sista tiden.
Den här nackskadan, vad handlar den om?
Jag tror det är bilolycka för många många år sen.
Okej. Ja, vet du om hon fick några, utöver skada på läppen, vet du om hon fick några
ytliga synliga skador nånstans? Om hon har berättat om det
Inget som hon sagt och jag är ju inte bekant så med Eva så att vi ser varann … i fall hon
skulle ha några blåmärken eller nånting. Det har jag inte sett.
Nää. Ja är det nånting du för övrigt vill säga?
Nej.
91
Då tänkte jag att vi avslutar där då. Hur mycket var klockan då?
10.37.
Då stänger jag av då.
92
Signerat av
Förhör
Signerat datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Westin, Bo
Den hörde är
ID Styrkt
Vittne
Nej
Tolk
Språk
Eva Jakobssons anmälan om misshandel vid baren, restaurang Stationen, 2012-03-30 kl. 23.30-23.45
enligt anmälan
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Förhör avslutat
Roland Nordin
2012-06-13
15:26
15:25
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
RB 23:6
Telefonförhör
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
RN
Berättelse
Förhörsledare Kommissarie Roland Nordin: Fhl
Vittne Westin, Bo
Fhl: Jag ringde och pratade med dig för en stund sedan och du berättade att Eva Jakobson
nyligen hade kontaktat dig med anledning av att du skulle höras av internutredare. Är du
bekant med vad det är för situation.
Bo: Ja eftersom det är den enda situation som jag har sett eller upplevt med de personerna så
då måste det vara samma.
Fhl: Kan du bara kort berätta hur du känner eller är bekant med Eva Jakobsson och Tomas
som han heter, hennes före detta..
Bo: Eva Jakobsson är jag som sagt flyktig bekant med eftersom hon haft en relation till
Tomas och jag har träffat dem tillsammans ute och blivit presenterad och sen så träffas vi ju
ute nu också och hälsar och hejar bara, men inte mer bekant än så.
Tomas däremot bor i ett område nära där jag bor i dag och han är polis och jag har även flera
bekanta som är poliser så det är väl via bekantas bekanta som vi lärt känna varandra.
Fhl: Kan du då berätta vad som hände den här kvällen inne på restaurangen.
Förhör med Westin, Bo; 2012-06-13 15:26 diarienr: 0150-K2007-12
93
Bo: Jag var där med mina vänner och Tomas var där med sina vänner och de hade väl nån
kontakt på restaurangen under kvällen och pratade och vad jag kan dra mig till minnes så
nämnde Tomas att han och Eva hade träffats tidigare under dagen på något vis, men det var
någonting som var lite irriterat eller om hon var sur eller om han var sur där på kvällen
förstod jag, men tidigare på dagen eller nånting uttryckte han att de hade träffats och då hade
det visst inte varit något problem. Senare sen på kvällen/natten såg jag inte till dem så mycket
men vid det här aktuella tillfället nu då så satt jag vid ett par stolar och ett bord ett par meter
från bardisken inne på Stationen där Eva står och samtalar med lite bekanta och Eva står
längst in mot bardisken och det står lite folk runt omkring och då upptäcker jag att Tomas
kommer fram och sträcker sig in genom personerna som står för och sträcker sig in med
handen precis som om han skulle knuffa henne eller kanske bara skulle ta tag i henne på nåt
vis. Inte alls att han försökte slå eller nån knytnäve eller nåt sånt där utan han sträckte sig in
igenom de andra och trängde sig emellan och eftersom jag satt precis bakom då så kände jag
att det där ser inte bra ut så att jag flög upp ur stolen och tar tag i Tomas arm och vrider ner
den och tar med honom och går ut mot utgången och säger att det här är inte bra, nu skall du
lugna ner dig och gå ut och sen så går jag ut och lämnar honom utanför entrén och där slutar
hela incidenten.
Fhl: Pratade du någonting med Eva om den här händelsen under kvällen.
Bo: Nej jag gick tillbaks till mina bekanta. Jag vet inte om hon möjligen sa nån kommentar
eller någonting. Alltså vi stod inte och pratade direkt om händelsen vad jag kommer ihåg.
Utan det var mera mina vänner som funderade på vad jag höll på med för nånting.
Fhl: Varför då.
Bo: Ja dels funderade dem väl, för de kände inte Tomas och sen så funderade de väl varför
jag som är så liten och klen flyger upp och hoppar på en så stor karl med så stora muskler och
ger mig på honom och föser ut honom så de tyckte det såg lite komiskt ut så att då förklarade
jag för dem att det var en gammal bekant till mig och att jag såg att det var nåt som höll på att
hända.
Fhl: Har du haft någon kontakt med Tomas efter det här.
Bo: Ja det här var ju på helgen och Tomas ringde upp mig efter helgen, efter ett par dagar,
och bad om ursäkt för incidenten och tyckte att det var bra att jag gjorde som jag gjorde och
förklarade för mig att det absolut inte var hans mening att slå eller nånting och det sa jag att,
nej det såg jag sa jag. Utan det var inget så men jag såg ju att det var nånting som var fel så
det var därför jag hoppade upp rev tag i dig och styrde ut dig för att du kan ju inte hålla på
och bråka. Dels är du ju polis och dels är du känd av många bekanta så då är det bara att gå ut
och kyla ner sig. Så vi pratade inte så mycket men han ringde väl och bad om ursäkt och
tackade för att jag lugnade ner honom helt enkelt om han var upprörd.
Fhl: Förklarade han varför han var upprörd, om han var det
Bo: Ja han berättade väl bara lite flyktigt att de hade haft lite gruff och nån incident inne på
Stationen tidigare på kvällen och om de hade hållit på och knuffat på varann och kanske att
hon sparkat till honom eller om de hade knuffat på varandra, nånting sånt, men det kommer
jag inte ihåg ordagrant. Han nämnde det bara i förbifarten.
Fhl: Den här händelsen som du såg, hade du överblick över den hela tiden.
Bo: Ja jag satt några meter från bardisken och Tomas passerade förbi mig och går rakt in mot
Förhör med Westin, Bo; 2012-06-13 15:26 diarienr: 0150-K2007-12
94
henne så att när han kom fram till henne och hennes vänner då hade jag överblick eftersom
jag reagerade blixtsnabbt och hoppade upp direkt så fort han trängde sig emellan.
Fhl: Vad var det som gjorde att du rusade fram direkt och reagerade så där snabbt.
Bo: Alltså situationen kändes väldigt främmande för jag känner Tomas sedan många år, vi
har varit mycket ute på krogar och Tomas är sällan berusad. Han är sällan otrevlig. Jag har
aldrig sett honom höja ett finger mot någon person om det är fulla människor eller vad det än
är så att för mig var det väldigt, väldigt overkligt och därför kändes det väl att nånting var fel
och kanske kunde gå överstyr och därför reagerade jag.
Fhl: Vad var det han rent konkret gjorde gentemot henne. Han trängde sig förbi andra sa du.
Bo: Han höjde armen och sträckte armen in mot Eva och trängde sig förbi hennes bekanta
eftersom hon stod längst in mot bardisken och då uppfattad jag det som att han trängde sig
emellan för att antingen ta tag i henne eller för att knuffa henne eftersom det var ju inte nån
arm eller hand som var höjd eller nån knytnäve som ville slå utan han liksom bara sträckte
den rakt in ungefär som att ta tag i eller knuffa eller nånting
Fhl: Såg du om han utdelade nån knuff eller nånting
Bo: Jag uppfattade inte det som att han hann fram. Jag tror att jag hann få fram handen
tidigare men om det hade varit så kanske han hann stöta till henne i axeln eller nånting men
vad jag kommer ihåg så skall han inte ha hunnit gjort det
Fhl: De här personerna som stod runt omkring, är det några som du känner och vet vilka de
är.
Bo: Nej jag varken tittade på dem eller pratade med dem eller nånting utan jag tror att de var
bekanta till Eva.
Fhl: Hur många var de.
Bo: Jaa eftersom några stod vid sidan om och några stod framför så kan det ha varit en tre,
fyra fem som var runt omkring. Jag vet inte om alla var Evas bekanta, det brukar ju vara
trångt i baren.
Fhl: Och där du satt, fanns det några fler som satt och hade uppsikt.
Bo: Ja mina vänner satt där men de satt och pratade och drack och konverserade med
varandra så där. Så det var väl bara jag som reagerade eftersom jag satt på stolen längt ut på
kanten mot själva baren och de andra satt vid bordet längre in mot andra hållet så det var nog
ingen som reflekterade på vad som hände där och ingen känner Tomas heller så att..
Fhl: Är det nånting som du vill tillägga som du tycker bör komma med
Bo: Nej inte annat än att det var en väldigt främmande situation som jag aldrig har sett förut
från hans sida.
95
Signerat av
Förhör
Signerat datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Frydman Jonsson, Adam
Den hörde är
ID Styrkt
Vittne
Nej
Tolk
Språk
Frydman Jonsson, Adam förhörs med anledning av en anmälan om misshandel. Restaurang Stationen,
2012-03-30 kl. 23.30-23.45
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Roland Nordin
2012-06-26
12:00
Förhör avslutat
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
Drottninggatan 14 Uppsala
RB 23:6
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
RN
Berättelse
Fhl: Kommissarie Roland Nordin, Rikspolisstyrelsens internutredningsenhet i Västerås
Adam: Vittnet Adam Frydman Jonsson, bartender vid restaurang Stationen i Uppsala
Fhl: Tisdagen den 15 maj kallades Adam Jonsson till förhöret via telefon.
Förhöret skulle hållas den 16 maj. Tisdagen den 15 maj, när Adam kallades, hade han svårt
att direkt erinra sig händelsen.
Adam informerades då om att det avser en anmälan om misshandel och att målsäganden
heter Eva Jakobsson som den här aktuella kvällen var i sällskap med en väninna vid namn
Caroline, att de stod vid baren och småpratade med Adam som tjänstgjorde som bartender.
Och att det också framkommit att en man i samband med det angripit Eva Jakobsson i
anslutning till baren och där bartendern Adam befann sig, varför han kan ha sett händelsen,
enligt målsäganden.
Ja Adam, efter att jag presenterat dessa uppgifter för dig sade du att du mindes händelsen. Är
det riktigt ?
Förhör med Frydman Jonsson, Adam; 2012-06-26 12:00 diarienr: 0150-K2007-12
96
Adam: Alltså, hm, nej det är det inte. Det var, ehh jag har inte sett någon angripa någon.
Fhl: Men är det riktigt att du kunde minnas händelsen ?
Adam: Ehh, jag minns att de var där, men jag har inte sett någon bli angripen.
Fhl: Kan du med egna ord berätta vad du såg ?
Adam: Nej vi stod och småpratade där bara, ehh, jag och dom två, de är där ibland,
framförallt den ena tjejen, ehh, nej bara stod och pratade lite, ja jag hade rätt fullt upp den
kvällen och ja, jag hade en del att göra.
Fhl: Du nämnde att liknande händelser är ovanliga inne på restaurang Stationen och du
nämnde att den här mannen som dök upp där uppträdde framfusigt, vulgärt och att du bad
honom att låta kvinnorna få vara ifred.
Adam: Ja så är det, eller öh ja men öh, jag tror jag, jag kommer inte ihåg vad jag sa riktigt
då, men jag tror inte det är samma situation liksom.
Det här var en väldigt kort sekvens och det, sen försvann han.
Fhl: På vilket sätt försvann han ?
Adam: Han gick.
Fhl: Var det någon som tog med honom därifrån ?
Adam: Nej. Han var själv.
Fhl: Kan du beskriva den här korta sekvensen så som du upplevde ?
Adam: Nej han kom fram och var, försökte stöta lite på dom och sen gick han. Alltså jag tror
inte det är samma händelse liksom för det här var absolut ingen misshandel i någon form. Så
jag har inte sett någon misshandel.
Fhl: Vad förknippar du med misshandel, är det slag och liknande ?
Adam: Nej men, ja det kan det ju vara, ja.
Fhl: Men var den här mannen på något sätt rent fysiskt i kontakt med Eva Jakobsson ?
Adam: Inte vad jag såg.
Fhl: Känner du den här mannen ?
Adam: Jag har sett honom men jag känner han inte.
Fhl: Vet du vad han heter ?
Adam: Ehh nej.
Fhl: Inte ens i förnamn ?
Adam: Eh, kan han heta, jag tror han heter, ja ehh, kan han heta Johan , nåt sånt.
97
Fhl: Hur känner du Eva Jakobsson som är målsägande i det här fallet ?
Adam: Bara genom att hon har vart där, påstår hon.
Fhl: Hon kände dig till namn, eftersom hon angav ditt namn.
Adam: Ja, men hon är där ibland och jag presenterar mig för henne och hon brukar komma in
och ta nåt glas vin eller så där. Det är bara genom jobbet, jag har aldrig sett henne förut.
Fhl: Kan du ha sagt så som jag upplevde det när jag kallade dig, att den här mannen
uppträdde framfusigt ?
Adam: Nej men han var väl intresserad och dom var väl inte det….(ohörbart)
Fhl: Kan du beskriva hur han ser ut ?
Adam: Ehh, alltså, jag tror att det här är två olika situationer, ehh, nej men han, svensk, rätt
lång, ja halvblond, kanske, va kan han vara, runt 25-26.
Fhl: Kroppsbyggnaden då ?
Adam: Nej normal, normal.
Fhl: Du säger att det kan vara två historier som du blandar ihop.
Adam: Alltså det enda jag har sett är det där, nåt annat har inte jag sett. Han kom fram och
försökte stöta lite och så försvann han.
Fhl: Hur lång tid kan han ha varit kvar hos dom som du såg det ?
Adam: Nej men, jag vet inte hur länge det var. Jag jobbade under tiden och när jag kollade
dit var han där och sen var han inte där lite senare, eller vad det kan ha vart, några minuter,
jag vet inte.
Fhl: När jag pratade med dig förra gången den 15 maj, då sa du att du tyckte att han
uppträdde vulgärt och att du bad honom att låta kvinnorna vara ifred.
Adam: Ja det kanske jag, så kan det har varit. De var inte intresserade. De satt och drack nån
drink där och ja ville väl vara ifred och då bad jag honom att inte stå där.
Fhl: Ja, målsäganden tror jag det var, har sagt att du hade serverat dem vin.
Adam: Ja det är möjligt, det kommer jag inte ihåg vad de drack men det kan ha varit vin.
Fhl: Det har varit svårt att få tag på dig. Vad beror det på Adam ?
För vi skulle hålla förhöret den 16.e enligt avtalat.
Adam: Det är, jag har varit bortrest en del och sen har jag jobbat väldigt mycket. Jag har inte
nån telefon just nu heller, mobiltelefon.
Fhl: Har ni pratat om den här händelsen på jobbet ?
Adam: Ja det har vi och ehh, jag har ju fått förklarat för mig att det är en polis som är
inblandad, som jag förstått det, som också, jag vet inte exakt vem det är, men om det är den
98
jag tror det är så har han vart på Stationen en del och, men jag har inte sett han i samband
med de där två tjejerna. Jag har aldrig sett dem i närheten av varandra. Jag vi.. ja.
Fhl: Så du menar att den här händelsen som du relaterar till det är inte samma person som du
Adam: Nej.
Fhl: Hur säker är du på att det är olika personer ?
Adam: Jag är hundra procent säker på, jag känner igen den andra killen, som sagt, och jag
tror mig veta vem polisen är också och det är inte samma person och jag, ja. Det är inte, jag
har inte sett honom i närheten av dom någon gång.
Fhl: När ni pratat om det här på jobbet, var det någon som hade sett händelsen ?
Adam: Ehh nej, det var det inte, inte nån jag har pratat med. Jag har inte pratat med så
många.
Fhl: Vilka mer än du var det som stod i baren den här kvällen/natten ?
Adam: Ehh ja. Det kommer jag inte ihåg, men det var, mm jag kommer faktiskt inte ihåg,
men det kan man lätt kolla upp, det finns ju stämplingsklocka på det.
Fhl: det var en händelse som gjorde att personer runt ikring uppmärksammade det här och
reagerade och agerade.
Adam: Ok.
Fhl: och tog med den här personen ut därifrån.
Adam: Ok.
Fhl: och man har sagt att det borde vara så att även ni i baren skulle ha uppmärksammat det.
Adam: Ja. Det är möjligt, som sagt. Vad var det för dag, vad var det för veckodag, var det en
helgdag, det var det va ?
Fhl: Ja det var den 30 mars så det var en helgdag.
Adam: Ja vi brukar ha extremt mycket att göra. Det är klart, vi kanske skulle ha
uppmärksammat det, men vi har även vakter som skall ta hand om sånt där. Vi, det är ett
väldigt intensivt arbetande. Nu kommer jag inte exakt ihåg hur mycket folk det var där den
dagen men om det är en fredag eller lördag så är det säkerligen mycket folk och vi hade
säkerligen mycket att göra, eh men det var väldigt fint av dom såg det och att ingripa.
Fhl: Är det någonting som du registrerade ?
Adam: Nej, nej.
Fhl: Fanns det någon vakt i närheterna de här händelserna som du har sett ?
Adam: Eh inte vad jag såg, nej. Det var det inte, nej. Inte vad jag kan minnas heller.
Fhl: Den här andra händelsen som du pratar om, vad inträffade då ?
99
Adam: Nej, som sagt, han var väl intresserad av dom, de ser väldigt bra ut och kom fram och
stötte lite och som sagt, det var inget ja, ingenting annat.
Fhl: Och den andra händelsen. Du pratar om två, vad inträffade då ?
Adam: Nej det enda jag har sett det är han som kom fram och stötte på dom. Nåt annat har
jag inte sett.
Fhl: Jaha, du menar att när du pratat med övriga arbetskamrater så har de berättat om en
annan händelse som du själv inte blivit vittne till, menar du.
Adam: Ja det kan man säga. Vi har bara småpratat och jag har hört att det var en polis som
angrep en kvinna fysiskt inne på stationen där och det har inte jag sett någonting av.
Fhl: Vem är det som har berättat om det på jobbet ?
Adam: Det kommer jag inte ihåg, ehh ryktet går bara
Fhl: Är det någonting mer som du vill säga ?
Adam: Nej
100
Signerat av
Förhör
Roland Nordin
Signerat datum
2012-09-06 09:28
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Östvik, Christofer
Den hörde är
ID Styrkt
Vittne
Nej
Tolk
Språk
Misshandel vid restaurang Stationen i Uppsala, 2012-03-30.
Christofer Östvik hörs om sina eventuella iakttagelser i ärendet
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Förhör avslutat
Roland Nordin
2012-09-05
13:35
13:45
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
RB 23:6
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
RN
Berättelse
Christofer Östvik informeras om att han skall höras som vittne till en händelse som inträffade
vid restaurang Stationen i Uppsala den 30 mars 2012 och att Thomas Knopf uppgett att de
haft sällskap under kvällen.
Christofer vet vad saken gäller och vilken kväll som avses. Han uppger att han och Thomas
kom till restaurang Stationen runt 23-tiden. Han tror att de dessförinnan hade varit hemma
hos Thomas och lyssnat på musik och att de tänkte ta en sväng ner på stan, vilket de gjorde.
Inne på Stationen träffade de en tjej vid baren som Thomas haft en relation till tidigare och
hon hade en väninna i sitt sällskap.
På fråga säger Christofer att han inte känner Thomas före detta och att han bara hälsat på
henne vid ett fåtal tillfällen då han och Thomas tidigare varit ute.
Enligt Christofer stod alla fyra tillsammans vid baren. Christofer pratade med väninnan.
Christofer tror att han till och med att han "slog på stort" och beställde in drinkar till alla.
Christofer upplevde det som att de hade det jättetrevligt och att det var en bra stämning.
Christofer kommer inte ihåg hur länge han var där eller hur länge han stod kvar där vid baren,
men efter en stund gick han vidare eftersom han skulle möta en annan kompis på ett annat
ställe. Christofer sa till Thomas när han gick, de hade tidigare pratat om att de eventuellt
skulle träffas senare, men Christofer tror inte att de träffades senare eftersom han gick hem
ganska tidigt den här kvällen.
På fråga om Christofer gick direkt ut från restaurangen eller om han hade någon mer kontakt
med sällskapet så säger han gick direkt därifrån.
Christofer uppger spontant att relationen mellan Thomas och hans före detta varit lite av och
Förhör med Östvik, Christofer; 2012-09-05 13:35 diarienr: 0150-K2007-12
101
till, men just den här kvällen tyckte han att det var en bra stämning mellan dem, i alla fall så
länge han var i deras sällskap. De pratade alla med varandra och även Thomas och hans före
detta pratade med varandra.
På fråga uppger Christofer att det tidigare under våren har hänt att han träffat Thomas före
detta tillsammans med honom och under samma tid började också Thomas och Christofer att
umgås.
Första gången Christofer träffade henne var när Thomas var ute med några arbetskamrater på
en konsert vid konsertsalen Katalin i Uppsala. Då var Thomas i sällskap med Eva och då
presenterade Thomas Eva och Christofer för varandra. Detta kan ha varit en eller två månader
innan den 30 mars.
Christofer tillfrågas vad han vet om vad som inträffade efter det att han gick från restaurang
Stationen den 30 mars. Enligt Christofer vet han bara vad som Thomas har berättat för honom
och det är att så fort Christofer gått därifrån så var det som att Eva blev som en annan
människa och tyckte att "nej nu får du gå härifrån, nu tycker jag att du inkräktar på min kväll
här med"
Christofer förstår att Thomas blev lite ställd och måttligt road av det. Christofer tror också att
Thomas sagt att han hade knäppt till henne på näsan med fingret eftersom han väl blev
irriterad då hon blev otrevlig. Sen hade hon slagit eller sparkat honom när han hade knäppt
till henne på näsan och Thomas förklarade att han knuffat bort henne.
På fråga säger Christofer att det är allt som han har hört Thomas säga om vad som inträffade,
i övrigt har han inte hört någon annan beskriva händelseförloppet, men menar att Evas
väninna väl måste ha varit kvar när det här hände, antar han. I övrigt beskriver Christofer att
det var mycket folk inne på restaurangen men han vet inte hur många som var kvar när det
här inträffade och som kan ha blivit vittnen.
Christofer säger att han har träffat Eva ett antal tillfällen och beskriver henne som ganska
vältränad och en ganska stor tjej, så vitt han kan minnas henne.
Christofer säger att Thomas väl bara hade knuffat bort henne.
Spontant berättar Christofer att han nästan blev chockad när Thomas berättade vad som hade
hänt eftersom stämningen ju var mer än god så länge han var kvar där, varför han tyckte att
det var lite konstigt när han fick detta berättat för sig
Förhörsutskriften redovisas som en resumé av bandförhöret och läses upp för Christofer kl.
16.00.
Christofer säger efter uppläsningen att sammanfattningen stämmer mycket väl med vad han
har sagt.
Christofer vill tillägga att han jobbat med Thomas under många år, han själv som skyddsvakt
och Thomas som polis. Christofer menar att Thomas alltid uppträtt väldigt lugnt oavsett
situation och inte visat någon tendens till att bli aggressiv.
Enligt Christofer låter det främmande att Thomas skulle ha agerat på något annat sätt än som
han lärt känna honom. Christofer vet inte men undrar om detta kan vara en hämnd med
anledning av att Thomas inte längre ville träffa sin före detta.
102
Signerat av
Förhör
Signerat datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Hallberg, Stefan
Den hörde är
ID Styrkt
Vittne
Nej
Tolk
Språk
Misshandel vid restaurang Stationen den 30 mars 2012 samt ofredande vid restaurang Flustret den 17
mars 2012.
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Förhör avslutat
Roland Nordin
2012-09-17
09:04
09:22
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
RB 23:6
Telefonförhör
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
CA
Berättelse
Fhl: Stefan, kan du med egna ord först berätta hur du är bekant med målsäganden Eva
Jakobsson.
SH: Ja, jag och Eva lärde känna varandra i samband med en gemensam vän 1998 i december
eller januari 1999. Sen dess har vi väl haft kontakter till och från. Vi har träffats på någon
middag eller vi har umgåtts och varit ute någon gång då och då. Det har helt och hållet
beroende på vad vi har varit inne i för skeenden under livet. Ibland så har hon haft ganska
mycket att göra, hon har ju bott i Spanien och då har det varit längre tid, uppehåll emellan.
Jag har ju gjort någon utlandstjänstgöring, hon har hjälpt mej att ta hand om räkningar eller
besikta bilen eller, en god vän.
Eva har också en, vad ska jag säga, hon är ju väldigt, hon har en integritet när det gäller att
berätta om sina egna alltså privat, av mer privat natur. Den har det väl inte varit direkt mellan
oss utan vi har sett vårt umgänge som ett trevligt sätt att umgås på helt enkelt, eftersom att
hon är en fantastiskt trevlig person helt enkelt.
Sen under tiden, sista tiden då hon hade, jag träffade henne i, jag tror det var i maj, nej det var
juni 2010, som jag var och hälsade på henne. Då berättade hon att hon hade träffat en ny kille
som hon var tillsammans med och att det var då Thomas Knopf. Det visste jag vem det var,
han har jag träffat ute på restaurang och krogar vid ett antal tillfällen men jag känner inte han
som person, utan jag vet bara att det är en kollega och att han jobbar på Arlanda.
När de här händelserna som du beskriver kom upp, i tid vet jag exakt inte när det var och hur
lång tid det hade gått efteråt. Men det måste ju ha varit veckan eller veckorna efteråt,
Förhör med Hallberg, Stefan; 2012-09-17 09:04 diarienr: 0150-K2007-12
103
eftersom att jag då hade fått klart för mej innan, att det var någon form av trassel och någon
form av otrohetshistoria. Den beskrev hon för mej och sen också då att det skulle ha varit en
incident på Flustret där han skulle ha tagit i hennes armar eller arm och hållt i den. Vad som
sades, om han var själv eller om det var någon mer med honom, det kommer jag inte ihåg.
Jag har för mej att Eva nämnde att någon gick emellan eller sa till vederbörande att släppa.
Någonting åt det hållet är vad jag tror Eva sa i alla fall.
När det gäller andra händelsen, eller den händelsen som var på Flustret, där uppgav hon att
han hade knuffat henne i bardisken, som jag förstod det. Jag kommer inte ihåg om hon sa att
han hade gjort något mer handgripligt men att hon fick smärtor av det och att hon hade varit
till sin massör eller naprapat som då trodde att just den händelsen kunde bero på det som hade
skett på Stationen. Men inte riktigt allt i detalj, men mera också att hon var uppriven och
ledsen och kränkt över att det här hade skett med en person som hon då hade haft ett
förhållande med. Som jag förstod det så var hon då också rädd för att det skulle bli fler
konfrontationer med honom eftersom hon hade inte för avsikt att sluta gå ut bara för att
undvika att träffa honom.
Jag uppfattade nog henne som rädd och jag sa det att det här har ju kommit till min kännedom
och alldeles oavsett så måste jag agera i alla fall. Det förstod hon men hon ville fundera på
det här. Jag sa det, gör det för att det här måste du medverka till fullt ut och du måste också
veta att det här blir processer som kan ta tid och du kommer att få en massa tänkbara frågor
från försvaret om det skulle gå vidare till ett åtal.
Hon ville då fundera på det här och som sagt var, det här är en mycket god vän så jag springer
inte direkt på station till de närmaste eller staben som då handlägger internärenden och gör en
anmälan där. Jag ville ge henne några dagar att fundera på det här så att hon verkligen skulle
kunna medverka fullt ut för att det här över huvudet taget skulle kunna eventuellt leda till ett
åtal.
Sen ringde en kamrat, en gemensam vän också, som heter Jenny Göransson. Hon berättade att
hon hade pratat med Eva och i sin tur hade då Eva bestämt sig för att göra anmälan. Den
anmälan, vad jag förstod, togs upp av en polischef eller en chef av något slag på Arlanda eller
Märsta, jag kommer inte ihåg var det var.
Det är det som jag kommer ihåg från själva händelserna. Sen har jag ju träffat Eva ett antal
gånger efteråt och med anledning av att hon mådde dåligt av den här händelsen och hon var
ju dessutom rädd att det eventuellt skulle komma några, någon form av reaktion från Thomas.
Jag sa då, att om det är så, så vet du att du kan ringa mej dygnet runt och du ringer 112 om
det skulle vara någonting, så kommer ju polis på plats om du skulle vara i konfrontation. Jag
har inte hört att hon har varit konfronterad med honom mer, men däremot sa jag till henne att
vid de tillfällen när hon berättade om de här händelserna, att hon skulle se till att spara alla
sms eller någon form av kontakt som kunde leda till någon form av bevisning eller liknande.
Samtidigt om det skulle komma mail eller att hon skulle stöta på honom något mer på något
sätt, att hon hade det dokumenterat ifall det skulle rinna iväg till någon form av övergrepp i
rättssak om den här anmälan var gjord.
Så långt är vad jag har av de här minnesbilderna. Det som hon har berättat i efterhand, jag tror
inte att hon har berättat något mer just om de här händelserna såsom hon berättade första
gången. Det är möjligt att jag har haft någon kontakt med henne via telefon efter att hon hade
hörts av dej, men det här är min minnesbild från den gången hon berättade i alla fall.
Fhl: Utifrån hur du känner henne, hur uppfattade du hennes berättelser?
104
SH: Ja, så som jag känner Eva, så är hon ju trovärdig och jag har inget belägg för min del att
hon skulle överdriva eller fara med någon form av osanning eller hitta på någonting, utan
hennes upplevelser har så som hon beskrev det, det såg jag ingen anledning att tvivla på över
huvudet taget.
Fhl: Hon berättade om att hon hade blivit hållen, fasthållen eller hur du uttryckte dej vid ett
tillfälle.
SH: Ja, att om han tog tag i båda armarna på henne eller om han tog tag i en arm och höll den
hårt, det kommer jag inte ihåg, men att han hade gjort det i varje fall på Flustret. Om någon
ingrep där eller inte, eller sa till, det kommer jag inte ihåg.
Fhl: Berättade hon någonting om hur hon upplevde det?
SH: Ja det är klart att hon upplevde det som väldigt obehagligt och att hon vart rädd för att
hon hade börjat få upp ögonen lite grann på att han kanske kunde göra någonting värre
eftersom hon hade sett sidor tidigare från honom, att han verkar vara väldigt svartsjuk. Att
han hade varit svartsjuk, det hade uttryckt sig verbalt och inte vad jag förstod någon gång
tidigare, i handgripligheter.
Fhl: Vid det andra tillfället som du återgav, där hon skulle ha hamnat in i bardisken, hur gick
det till?
SH: Vad som utlöste det, om det var någon form av diskussion eller inte, det kommer jag inte
ihåg. Men att hon då blev knuffad rakt in i bardisken, om det var att hon vände sig om från
honom eller om de stod mot ansikte mot ansikte, kommer jag inte ihåg. Jag tror att hon hade
vänt sig om från han, att han knuffade henne bakifrån. Jag tror att det var så hon sa.
Fhl: Kan du minnas om hon nämnde att han gjorde något ytterligare, tilldelade henne något
slag eller så?
SH: Alltså det här är, frågan är ju om det här är det som jag hörde, om det var någon form av,
jag kommer faktiskt inte ihåg om jag har hört det här senare när hon pratat om det här eller
om det var vid det tillfället. Jag kan inte säga det, men om det hade varit någon form av
handflata mot huvudet, om det var vid det här tillfället när hon berättade det första gången
eller om jag fått det till livs senare, det kan jag inte svara på.
Fhl: Har du pratat med någon annan om det här, eller är det bara Eva som har berättat om det
som har hänt henne?
SH: Ja.
Fhl: Bara Eva?
SH: Ja.
Fhl: När du har pratat med Jenny, hon har alltså inte framfört vad det är för någonting hon har
blivit utsatt för?
SH: Alltså Jenny och jag har ju pratat med varandra hur man skulle lägga upp anmälan, så att
säga man skulle gå vidare till och att nu verkligen Eva var med på att driva det här fullt ut,
alltså medverkan. Sen kommer inte jag ihåg om jag och Jenny specifikt pratade om
händelserna mellan varandra vad som hade hänt, utan jag tror att Jenny hade fått samma
information som mej vad jag förstod. Mera utifrån vart så att säga, anmälan skulle göras eller
105
om jag skulle gå upp till våran stab eller om man skulle göra en anmälan utifrån Märsta eller
Arlanda eller vart Jenny jobbar någonstans. Jag tror inte att vi pratade någonting om just vad
som hade hänt. Det var nog en berättelse som hon hade fått av Eva och min berättelse som jag
hade fått, förstod jag som att det var samma sak, om det var detaljerat eller inte, det pratade vi
aldrig om.
Fhl: Vid det första tillfället, om jag förstod dej rätt, så var det via telefon som Eva berättade
det här
SH: Nej, nej det var det inte.
Fhl: Nehej.
SH: Utan Eva kom, hon kom på besök för, jag kommer inte ihåg om det var då hon hade
upptäckt att han var, att han hade varit otrogen. Då var det efter den otrohetsaffären som hon
då hade brutit upp. Därefter kom vi att träffas igen och då berättade hon det här, i tid och rum
kan jag exakt inte svara från händelsen till att hon berätta det här för mej, jag har inte exakt
när det var faktiskt i tid och rum.
Fhl: Och inte var någonstans?
SH: Vadå menar du, var någonstans?
Fhl: När hon berättade det för dej?
SH: Hon berättade det för mej muntligen när hon kom hem till mej.
Fhl: Okej. Har hon återberättat det för dej?
SH: Nej jag pratade ju med Eva kort efter om det förra veckan då hon hade haft ett förhör
med dej, då hon då sa att hon upplevde det som väldigt jobbigt eftersom hon tyckte att det
hade varit uppgifter som då skulle ha kommit ifrån den andra partens håll som hon tyckte var
nästan kränkande. Det var det som vi pratade om då och jag beskrev också processen som kan
ske om det blir ett åtal om det blir en fällande dom, ett överklagande och så vidare. Så att det
var mera proceduren hon ville ha reda på vad som kommer att ske om det här blir en sak som,
om åklagaren väcker åtal.
Fhl: Nej jag har inga fler frågor Stefan, är det någonting du vill tillägga som jag inte har
frågat om kanske?
SH: Nej. Det gäller ju att hålla isär på vad, det är lite svårt att veta när exakt i tid jag fick
första gången höra att Thomas då hade utsatt henne för det här vid Flustret och Stationen. Jag
och Jenny hade då i varje fall kontakt kort efteråt, för just det här för anmälan då, proceduren
där då hur vi skulle lägga upp det eller var hon skulle anmäla någonstans.
Fhl: Det är inget mera då?
SH: Nej.
Fhl: Ska vi avsluta det här, klockan är 09.22.
SH: Det kan vi göra.
106
Signerat av
Förhör
Signerat datum
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Göransson, Jenny Cecilia
Den hörde är
ID Styrkt
Vittne
Nej
Tolk
Språk
Jenny Göransson förhörs upplysningsvis som vittne angående vad målsägande Eva Jakobsson uppgivit
angående sin relation till den misstänkte Thomas Knopf och om Eva berättat något om de anmälda
brotten, avseende ofredande vid restaurang Flustret i Uppsala den 17 mars 2012 och misshandel vid
restaurang Stationen i Uppsala den 30 mars 2012.
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Förhör avslutat
Roland Nordin
2012-09-18
10:36
10:50
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
Polisstationen i Märsta
RB 23:6
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
RN
Berättelse
Fhl: Kommissarie Roland Nordin, Rikspolisstyrelsens internutredningsenhet Västerås
Jenny: Inspektör Jenny Göransson, ungdomsutredare vid polisen Märsta
Fhl: Ja Jenny, kan du inleda med att beskriva hur du känner Eva Jakobsson.
Jenny: Mm. Jag lärde känna Eva för fjorton år sedan när hon jobbade som fotograf här nere i
Märsta centrum och jag frilansade som makeup artist. Jag gjorde sminkningar åt brudpar och
hon fotograferade. Sen dess har vi hållit ihop och umgåtts regelbundet och pratat på telefon
(ohörbart)
Fhl: Kan du beskriva henne som person.
Jenny: Mm. Eva är en tjej som alltid är väldigt glad och hon väldigt, väldigt social och har
lätt för att bli omtyckt. Det är ingen tjej som man sätter sig på. Hon har väldigt mycket skinn
på näsan och hon driver eget företag och hon är väldigt målmedveten. Det är verkligen en tjej
att lita på. Hon finns alltid där och ställer alltid upp om det är nåt problem eller om det är nåt
hon vill prata om så hon är omtyckt av väldigt många.
Fhl: Kan du berätta vad du känner till om Thomas Knopf.
Förhör med Göransson, Jenny Cecilia; 2012-09-18 10:36 diarienr: 0150-K2007-12
107
Jenny: Mm. Jag tror att jag träffade honom första gången när jag jobbade vid
säkerhetskontrollen på Arlanda. Han jobbade som polis på Arlanda och jag i
säkerhetskontrollen så jag har bara träffat honom vid några tillfällen när jag har jobbat. Jag
har aldrig direkt pratat med honom så, utan det är andra runt omkring mig som känner honom
och som har pratat med honom.
Nej, jag har egentligen inte så mycket att säga om honom som person eftersom jag inte
känner honom utan det jag vet är vad jag hört är rykten från andra.
Fhl: Kan du redogöra lite för de rykten som du har hört.
Jenny: Jaa, det är, ja vad ska jag säga om det, nej att han jobbat på Arlanda i alla år som polis
vad jag vet och att han tränat på gymet och det gick väl rykten när jag jobbade på Arlanda om
att han använt anabola, styrketränade och tävlade i styrketräning, men som sagt, jag vet
ingenting mer om det än vad man sa då.
Fhl: Vad har Eva sagt till dig om sin relation till Thomas?
Jenny: Ja vad har hon sagt, hon berättade då när dom träffades att hon hade träffade Thomas
och frågade givetvis mig också om vad jag tyckte och om jag visste någonting om honom och
jag sa att jag inte vet så mycket, jag vet bara vad jag hört av andra, du får bilda dig en egen
uppfattning om vem han är och så.
Sen så var domväl tillsammans ganska länge och hon var väldigt förälskad i honom och så.
Ja jag tyckte att det var lite, det som var oroväckande i relationen var att hon ganska tidigt i
relationen berättade för mig att han hade ett kontrollbehov och var ganska svartsjuk, att han
frågade väldigt mycket om andra så där och ja, det tyckte hon var ett stort problem, att han
var väldigt svartsjuk och jag tyckte att det kändes väldigt oroväckande också att det så pass
tidigt visade sig. Bland annat var han svartsjuk och trodde att jag och Eva hade haft en
kärleksrelation (skratt) så han var, i mina ögon var han sjukligt svartsjuk, om man blir arg på
såna saker.
Fhl: Och det är vad Eva har berättade för dig, inte vad du själv hade sett, vad jag förstår.
Jenny: Nej Eva berättade allting för mig. Vi berättar alltid allting för varandra.
Fhl: Har du varit tillsammans med dom?
Jenny: Nej. Jag har träffat dom en gång tillsammans, om jag inte missminner mig var det i
Sigtuna vid något tillfälle, men inte annars.
Fhl: Vad har Eva berättat om de här anmälda brotten?
Jenny: Öhh ja hon ringde till mig, det måste ha varit, jag vet inte om det var efter påsk, jag
kommer inte ihåg när i tid det var, men hon ringer till mig, först skickar hon ett SMS där det
bara står, kan du ringa till mig och så ringer jag till henne och då är hon jätteledsen.
Sen så berättar hon vad som har hänt. Thomas har slagit mig säger hon och ja, alltså jag blir
väldigt, väldigt chockad och så pratade vi ganska länge för jag blev också chockad över att
det gått så lång tid från det att det hände till att hon ringer mig och det är därför jag också
frågade henne också varför, jag hoppas verkligen att du anmält det här, att du har, jag
förutsätter det sa jag. Nej det har jag inte gjort säger hon och då, ja varför ringer du och
berättar det för mig då, du vet ju att jag måste anmäla det här, jag är skyldig att anmäla, jag
kan inte bara släppa det du berättar.
Hon grinar och är jätterädd och hon säger, jag vågar inte anmäla och han är ju för fan polis
108
och det är ingen mening att anmäla en polis och så där, det kommer bara att bli mycket värre
om jag anmäler.
Ja, så vi pratade väldigt, väldigt länge om hela den biten. Det hon berättade för mig om
själva händelsen, när hon berättade det, var att hon hade varit ute på krogen med Carro,
hennes kompis och på det här stället är Thomas också och han är efter henne och Carro hela
kvällen, går efter dom och att hon har sagt åt honom vid tidigare tillfälle, nu är Carro och jag
ute tillsammans och sluta att gå efter mig, sluta förfölj mig. Dom går bort och ställer sig, vad
jag förstår vid bardisken. Thomas ställer sig väldigt, ja hon, som jag förstår på Eva så förstår
hon av Carros min att Thomas står precis bakom henne och när hon vänder sig om, då för att
be Thomas gå därifrån, hon lägger liksom, hon ska lägga nån arm på honom eller bara
Thomas snälla kan du bara gå härifrån, så får hon en smäll, jag tror att det är vid det tillfället.
Jag kommer inte riktigt ihåg hur hon berättade, men en smäll i bakhuvudet, hon får en
knytnäve i sidan och sedan blir hon intryckt i bardisken eller kastad in i bardisken, som jag
förstår det.
Sen går då Carro som är en tvärhand hög(skratt) försöker väl gå emellan eller kliver fram på
nåt sätt där för att säga åt honom att gå därifrån och i samma veva säger Eva att det kommer
nån, hon blir så chockad, men hon ser att det kommer nån och drar iväg Thomas därifrån och
det är flera människor runt omkring som finns där b.la. väldigt många killar, men ingen
ingriper eller gör någonting och som hon säger, det är inte så konstigt för man ser hur han ser
ut, stor och stark och ingen som vågar gå emellan.
Det berättade hon för mig att det hände, vid det tillfället då som hon pratade om.
Fhl: Har hon berättat om något tidigare tillfälle då hon träffat Thomas ute på krogen.
Jenny: Ja just då när vi pratade om det här så berättade hon bara om det här tillfället. Det är
sen senare, om jag inte helt missminner mig, när den här anmälan blir gjord som hon börjar
berätta om ett till tillfälle. Om det är för den polisen som tog upp anmälan, det vet jag inte,
men hon säger det till mig senare i telefon ett par dagar senare när det här är gjort, jag glömde
bort att berätta, han har faktiskt gett sig på mig vid ett tidigare tillfälle när vi var på Flustret
och det var väl ungefär på samma sätt. Han ville prata och hon ville inte ha med honom att
göra med anledning av det som han har gjort mot henne tidigare, det här med att han varit
otrogen.
Då tar han, hon får inte gå därifrån och han tar tag i henne, vad jag förstår och trycker upp
henne mot en vägg så att hon skall stå still och lyssna på vad han har att säga och ja, så det
berättade hon lite senare.
Fhl: Är det någonting mer du vill berätta?
Jenny: Nej inte mer än att vi, alltså jag pratade jättemycket med henne den där kvällen och
det är därför anmälan upprättades för att hon, nånstans (ohörbart) insåg hon att vi, att det här,
det är klart att det måste anmälas och jag, som sagt var, sa till henne också att jag inte bara
kunde släppa det här. Så vi pratades vid dagen efter och hon sa då att hon kände sig, det var
mycket, att det var jätteskönt att fått ur sig allt och att det blir anmält, att hon får den hjälp
och det stöd som hon behöver för att hon är, det var verkligen av rädsla som hon inte hade
ringt mig på de här veckorna och berättat om händelsen och hon var rädd för hon visste
nånstans att ringer jag till Jenny så kommer det att bli en polisanmälan och det var där hon,
hon ville inte riktigt så, men sen så hjälpte jag henne att få prata med en kollega här på
stationen då som tog upp anmälan och gjorde klart allting här.
Fhl: Hur regerade du själv när Eva ringde och berättade om det här?
Jenny: Jag blir jätteledsen så klart eftersom det är min bästa vän och jag blir också ledsen för
att det är en kollega, det gör ju också jätte ont att det faktiskt är en polis som gör på det här
109
sättet. Sen blir jag inte jätteförvånad för ända sedan det uppdagades att han, Thomas då, hade
haft en relation under de här två åren med sin före detta och det tog slut mellan Eva och
Thomas så har han varit där hos henne och ringt på och legat i och Eva har känt rädsla för att,
ja han har vart och ringt på dörren och hon har inte öppnat för hon har inte vågat och så där.
Så jag har haft en oro kan jag ju säga, att nånting skulle kunna hända henne, självklart så har
jag gått och funderat på det eftersom svartsjukan och sen det här
Fhl: Du menar alltså innan den här händelsen?
Jenny: Innan händelsen, precis, så har ju han varit där och ringt på och ville komma in och be
om ursäkt och hon har försökt hålla honom borta och hon har avisat honom hela tiden, så
klart, både ute och när han har ringt och så där för hon har varit så himla ledsen och ja, rädd
när han, så att det är kombinationen med den här svartsjukan som hon har berättat för mig
tidigare och sen kommer misshandeln, det är, ja en del av mig blir inte speciellt förvånad,
faktiskt.
Fhl: Du säger att du inte blev särskilt förvånad och enligt Eva så tyckte du tydligen inte om
att hon var tillsammans med Thomas, redan i ett tidigare skede.
Jenny: Mm. Nej alltså, jag kan väl inte, nej jag vet inte, det är, när hon berättade om
svartsjukan och när hon berättade om hur han är med henne så, nej jag kan inte tycka att det
känns jättekul att ens bästa kompis har en sån pojkvän, nej.
Fhl: Byggde den uppfattningen på något annat också, vad du kände till, utöver att han var
svartsjuk och
Jenny: Det är väl alltid, det blir alltid så att man har en uppfattning om en människa som inte
är positiv och sen att det är, ja som sagt, det är inte jag som ska vara tillsammans med honom,
det är inte jag som har valt att leva med honom eller vara tillsammans med honom.
Jag tycker inte att jag hade så mycket att lägga mig i det, hennes beslut i det och det har jag
ju, det sa jag till henne redan från början, det är ditt val och jag, är du lycklig och glad så är
det bra.
Fhl: Är det nånting mer du vill säga?
Jenny: Öhh, nej ingenting som jag kommer på just nu i alla fall
110
Signerat av
Förhör
Roland Nordin
Signerat datum
2012-09-03 13:23
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
Hörd person
Personnummer
Knopf, Eric Thomas
19620921-1355
Den hörde är
ID Styrkt
Misstänkt
Nej
Tolk
Språk
Thomas Knopf delges misstanke om misshandel 2012-03-30 på restaurang Stationen i Uppsala.
Ja
Ja
Advokat Johan Eriksson
Ja
Förhörsledare
Förhörsdatum
Förhör påbörjat
Förhör avslutat
Roland Nordin
2012-08-27
17:57
18:37
Förhörsplats
Typ av förhör
Förhörssätt
Adv. Johan Erikssons kontor, Sthlm
RB 23:6
Ljudbandsförhör
Förhörsvittne
Utskrivet av
AO
Berättelse
Dialogförhör
F: Förhörsledare komm. Roland Nordin
K: Hörd person Thomas Knopf
A: Advokat Johan Eriksson
Gärningsbeskrivning: Thomas Knopf har den 30 mars 2012 på restaurang Stationen i
Uppsala misshandlat Eva Jakobsson genom att tilldela henne ett slag i huvudet, trycka till i
bröstkorgen och magen samt knuffa henne in i en bardisk vilket medfört smärta, ömhet och
blåmärken.
F: Ja, hur är din inställning till den här gärningsbeskrivningen?
K: Förnekar brott.
F: Är det riktigt att du och Eva Jakobsson träffades på restaurang Stationen?
K: Ja.
F: Var du i sällskap med några andra vid det här tillfället?
K: Ja, i alla fall tidigare på…på kvällen, så hade jag en…en vän med mig ja.
F: Vem var det?
K: Han heter Christoffer Östvik.
111
F: Bosatt i Uppsala?
K: Ja.
F: Är det en arbetskamrat eller?
K: Ja, på sätt och vis. Han jobbar också som Securitasvakt alltså då…är han.
F: Ute vid…
K: Vi träffas ju genom jobbet då vi…fast vi umgås privat också.
F: Mm. Känner du någon annan som kan ha sett och hört någonting utav det…händelsen då
ni konfronterades med varandra?
K: Nej, jag vet att en bekant som heter Bo Vestin var där också.
F: Har du pratat med det här efter händelsen om det inträffade?
K: Eh ja jag hade av…jaa, för…genom förbifarten har jag gjort.
F: Hur, är det bara i förbifarten ni har…?
K: A alltså jag har inte…jag tror, ja jag har talat om att det verkar som att jag är anmäld här
och…det har jag gjort.
F: Har de sagt någonting om vad de har sett och hört då?
K: Ja alltså, jag tror att Kristoffer hade gå…gått iväg alltså när det hände och…och nja ja
egentligen har väl inte Bosse…(andas ut ljudligt)…Bo där heller egentligen sagt va…han, jo
han sa väl att han såg att det var något tumult.
F: Kristoffer, hade han gått iväg så att han hade lämnat restaurangen?
K: Jag vet…han hade i alla fall…han var i alla fall inte…där precis vid bardisken då.
F: Kan du då fritt berätta om den här händelsen också, om vad som hände mellan dig och Eva
Jakobsson.
K: Mm. Jag kan ju börja med och säga att vi, vi hade ju då träffats den här da…veck…två
veckor innan den här händelsen, alltså umgåtts då och haft någon då typ utav relation
innefattande sexuell relation då. Vi hade träffats samma kväll. Jag hade jobbat först, vi
träffades efter jag hade jobbat och vi umgicks, allting var frid och fröjd.
När jag lämnade Eva sen på eftermiddagen då eller tidig kväll, så…vi visste att Eva skulle ut
med en väninna och jag skulle liksom roa mig på mitt håll då, så att säga, sen om våra vägar
korsas då, så att säga, det fick vi se och…men Eva, alltså på hennes initiativ så ber hon mig
att…hon ville att jag skulle sova hos henne då sen senare samma kväll. Och hur som helst så
jaa, jag och Kristoffer är på ett annat ställe, sen så kommer vi till "Stationen".
Då är Eva där med sin väninna Caroline, tror jag hon heter. Jag hade aldrig träffat Caroline
förut utan det var mitt första möte eller det var första gången jag presenterades för henne. Eh
allting var frid och fröjd, så att säga, min vän Kristoffer vet jag köper bland annat drinkar till
Eva och Caroline. Men sen då, så att säga, Kristoffer….jag vet inte om han skulle gå vidare
eller hur som helst så gick han ifrån bardisken i alla fall där. Och…då blir jag kvar…blir jag
112
ståendes kvar där en stund, liksom utan och liksom egentligen säga någonting. Men hur som
helst så (harklar sig) säger Eva då helt plötsligt att "ja men…" till mig att "nu tycker jag att du
inkräktar lite väl mycket på min och Carros tid här". "Ja ja", säger jag, "det…okej". Ja, jag
kan ju gå vidare och sådär, men då var klockan kan ha varit kanske vid 01:30 eller någonting
sånt där och det var ju liksom, det var ju nästan stängningsdags, som jag uppfattat. "Ja
men…ja du vill ju att jag skulle sova hos dig sen", sa du.
"Ja neej, det är ändrade planer nu", sa Eva va. Och ja…då… då alltså jag vart ju sårad
o…o…och gjorde en dum sak…jag sa några fula ord och med ett finger så knäppte jag henne
på näsan. Och det…det är ett agerande som hon har gjort på mig vid ett helt annat tillfälle. Eh
men när (skrattar till) jag gjorde det så då slå…slog hon mig kraftfullt med…i ett slag som
träffar vänster sida ganska högt upp på revbenen så att jag…kände en fruktansvärd smärta.
Och min tanke det…alltså jag vet inte att… men alltså det reflexmässigt, hon måste bort, för
hon var väldigt nära…jag vill inte ha en sån smäll till va. Så att då stötte jag bort henne och
det tror jag att jag gjorde med min högra hand alltså. (harklar sig)
F: Mm. Vad hände sen?
K: Jaa, se…sen efter det så, alltså det blir ju liksom…ja jag ska ju…alltså det blir ju lite
tumult alltså, men…men…jag ska hämta min ja…eller jag tänker, det här…alltså jag vill inte
vara med om det här, nu…jag går härifrån. Bara det att problemet var att när jag hade gått ut,
så kom jag på jackan hänger ju kvar vid bardisken där. Då går jag tillbaks och jag säger: "jag
ska bara hämta min jacka". Öh alltså…men då tar hon tag i jackan, kastar den bara liksom på
golvet såhär och ja, då vet jag att jag liksom (ohörbart) bara petar på henne liksom såhär med
fingertopparna liksom och det, det var väl dumt. Men då går hon fram till mig, tar tag i mig
och så sparkar hon två gånger…minst två gånger, mot mitt vänstra smalben. Och
även…o…så det, det var liksom tog ny fart då så att säga, och likadant då alltså, jag måste
bort me´na. Och…så jag menar jag hade ju blåmärken och…på vänster smalben efteråt va,
det…det…alltså men det här första slaget som hon slog mot revbenen, där gick jag och hade
ont faktiskt i upp till sex veckor, mellan fem och sex veckor, så att det det gjorde riktigt ont.
Eh…
F: I vilket läge kom det här slaget?
K: Ja det kom ju efter att jag hade knäppt henne, direkt när jag hade knäppt henne på näsan.
F: Hur slog hon det här slaget?
K: Jaa, hon…jag uppfattade det som att det var hennes högra hand alltså. Och det gå…det går
ju väldigt fort allting. Hon kom ju väldigt nära, så att jag…ja…jag ville ju liksom inte ha
något mer slag va.
F: Såg du slaget?
K: Alltså det är ju svårt och säga…det…det…om jag såg, jo men det gjorde jag, alltså det…
Ja det är svårt och säga faktiskt, om de…det gick väldigt fort. Jag menar jag uppfattade det
som att det var alltså hon stod ju vänd mot mig va och jag vet ju så väl var det tog, så att säga,
eftersom jag hade sån smärta efteråt. (harklar sig)
F: Var det med öppen hand eller med knytnäve?
K: Ja det måste varit med knytnäve.
F: Var det någon som var i närheten som såg det här som du känner till?
113
K: Jag vet inte, om hennes väninna…alltså hon…jag ve…tror att hon stod…Eva var ju vänd
mot mig, väninnan måste ha stått till höger, så att säga. (harklar sig)
F: Mm. Gick du till läkare på grund av…?
K: Nej, alltså jag tyckte väl att eh…i och med att ja…jag hade varit otrogen och jag menar
det är, som sagt, ingenting jag är stolt över. Jag tyckte jag kunde ta det där…eh men som sagt
jag ville ju inte ha mera smällar, så att säga. Det blir ju…självklart så skyddar man sig
(harklar sig) eller försöker avvärja liksom ytterligare angrepp.
F: Är du klar? Eller är det något mer du vill tillägga här? För sen tänkte jag presentera vad
som i övrigt har framkommit under förundersökningen här i det här ärendet.
K: Ja, nä jag är nog klar så långt.
F: Ja, du får ju tillfälle senare att komma med flera kommentarer eller vad du än vill säga.
Ja då ska jag då återge delar av vad som framkommit under förundersökningen.
Målsäganden Eva Jakobsson har sagt att du och en kamrat till dig kom fram till henne och
hennes väninna då de stod i baren på restaurang Stationen och att du presenterade din kamrat
Christoffer, som enligt Eva ska vara någon form av vakt, som hon har uppfattat det.
Enligt Eva bjöd Christoffer, kamraten, alltså bjöd på en drink och Eva presenterade dig,
Thomas, för sin väninna. Efter en stund kände sig Eva instängd. Hon upplevde det som att du,
Thomas, ville hindra andra från att komma fram och att du försökte hålla om henne, krama
och pussa henne. Enligt Eva har du aldrig tidigare visat sådana ömhetsbetygelser offentligt,
varför hon blev förvånad när du stod och skulle ta i henne hela tiden, tvångskrama och pussa
henne, eftersom hon inte har upplevt det tidigare rent offentligt, bland andra människor.
Eva kände att det taget som togs om henne var hårdhänt och hon upprepade flera gånger att
du skulle sluta med det här, men det hjälpte inte. Eva ville inte ställa till med en scen, hon
försökte därför uppträda lugnt och sa att du in…för att du inte skulle bli arg. Och hon
försökte förklara att hon var ute med sin väninna och att hon ville fortsätta att umgås med
henne, men att du ändå stod kvar och fortsatte att bete dig på samma sätt.
Eva Kände obehag över hur hon behandlades och gick till toaletten eftersom hon kände att
hon måste få lite andrum. När Eva kom tillbaka till baren stod hennes väninna kvar hos
Thomas och Christoffer. Christoffer gick därefter därifrån, men Thomas stannade kvar.
Enligt Eva sa du då: "Jaha, har du varit och raggat med någon nu?" Eva tyckte inte att du
hade någon rätt att ifrågasätta vad hon gjorde, men hon intygade ändå att hon faktiskt varit på
toaletten bara. I samband med det här så vände sig då Eva mot sin väninna för att markera att
hon ville vara ifred. Inledningsvis så vågade inte hon rent ut säga att du skulle gå därifrån för
hon var rädd hur du skulle reagera. Hon försökte istället att markera på det här sättet, men att
du ändå fortsatte att pocka på uppmärksamhet genom att dra i henne och ta på henne och dra i
hennes blus och därigenom försöka få henne att vända sig mot dig.
Enligt Eva tog du då tag i hennes ena arm och vred upp henne mot dig och hon sa då till dig
att nu får du faktiskt sluta och att du också skulle gå därifrån eftersom hon kände att du bara
stod och vaktade henne.
Enligt Eva följdes det av att hon vände sig om mot Caroline igen eftersom hon inte längre
orkade diskutera då det blev hetsigare och hetsigare mellan er. I samband med att hon vände
sig om så gick väninnan iväg. Senare fick Eva veta att väninnan gick iväg för att försöka hitta
en vakt men att hon inte upptäckte någon varför hon valde att återvända till er. Precis när
Caroline, väninnan alltså, kom tillbaka till er, vände sig Eva om mot henne igen.
114
Jag citerar nu Eva: "Då får jag jordens kraftigaste smäll i bakskallen av Thomas.
Precis när jag vänt mig om så skriker han: "din jävla barhora" till mig. Då blev jag helt
chockad för min skalle alltså bara skar ju, liksom hela nacken. Det känns som en
whiplash-skada.
Han slår ju med höger hand och på höger sida bakifrån på mitt huvud. Huvudet far liksom åt
vänster. Jag blir så chockad så jag liksom bara…jag får sån här kick i kroppen och liksom
adrenalinet bara kommer igång och jag vet inte, jag blev bara helt ställd.
Det var det sista jag trodde han skulle göra, då han slår mig och allra helst kallar mig barhora.
Han har liksom aldrig sagt några såna fula ord tidigare."
Det här berättade Eva under den fria berättelsen som inledde förhöret. Senare under förhöret
tillfrågades hon om kan upprepa hur slaget utdelades. Och då citerar jag hennes svar:
" Jag har precis vänt mig bort från honom så jag står mitt emot Caroline igen och i samma
sekund som jag vänder mig om så får jag ett jätteslag i bakskallen med hans högra handflata
bara sopar han till mig så mitt huvud far till vänster med himla kraft och det gjorde verkligen
ont. Och det var ju det att jag blev så chockad efteråt. Först blev jag liksom bara "vad hände",
men det var med en jättekraft han slog till. Det var inte bara att han viftade till håret utan det
var ett rejält slag i bakskallen." Slut på citatet.
Enligt Eva vände hon sig om och skrek: "Va fan gör du?" och att du då kom emot henne och
tog tag med båda dina händer och tryckte till med ena handen mot hennes bröstkorg och den
andra måste, enligt Eva, varit i magtrakten eller i midjan eftersom hon efteråt fick ett
blåmärke i midjan efteråt.
Eva menar att skadorna måste ha uppstått i samband med att du skjutsade iväg henne in i
bardisken med en sådan kraft att hon ramlade baklänges och slog ryggen i bardisken och att
hon i samband med det bet sig själv i underläppen.
Eva beskriver hur hon chockades och att hon stod och skakade av rädsla och att hon i
samband med det såg att det kom fram en vän till Thomas, som heter Bosse, och att han tog
tag i Thomas och drog iväg med honom ut därifrån.
Är det riktigt, Thomas?
K: Eh ja alltså, drog iväg…Bosse han kom och la armen om mig i princip, jaa.
Men det var när allting hade blossat upp efter…igen, så att säga. Så det var inte…det var
liksom två egentligen händelser, kan man säga. Men jag återkommer till det när ja…
F: Ja, du kan ju få kommentera nu hur du ser på vad hon har sagt:
K: Ja. Alltså för det första, jag har inte slagit på något sätt mot hennes huvud. Det är precis
som jag sa tidigare, vad jag har gjort jag knäppte med ett finger på hennes näsa, vilket är ett
agerande som hon har gjort på mig vid ett annat tillfälle. Det gjorde jag och jag sa några fula
ord. Jag sa inte "barhora" men…men jag kan ha sagt "ja i mina ögon så är du inget annat en
än hora", typ, det…och i samband med det så knäppte jag mot näsan. I direkt anslutning till
att jag knäppte henne på näsan så slår hon mig, kraftfullt. Som jag uppfattar måste ha varit
med höger knytnäve alltså och det träffar högt upp på mina revben. Eh ja alltså jag…hon har
inte åkt in i någon bardisk, har hon inte gjort. Och, som sagt, jag vill lämna stället och börjar
gå mot utgången men jag kommer ju på att jag har jackan kvar vid bardisken så jag är
tvungen och komma tillbaks för och hämta jackan, för det var rätt kallt ute. Och då säger jag:
"Jag ska bara hämta jackan." Då tar hon tag…alltså hon är fruktansvärt…hon är aggressiv
alltså, hon är…vill ha…det känns som att hon vill ha någon sorts uppträde. Ja hon tar min
jacka och bara kastar den på golvet såhär. Och jag kan väl ta…men alltså jag vet att jag, det
var väl onödigt, och så petar jag liksom med fingrarna på henne lite grann. Men då kommer
115
hon fram till mig, hon tar tag i mig och hon sparkar. Det är ju alltså…då tar det ny fart. Hon
sparkar två gånger och det måste ha varit med sin högra…minst två gånger, med sin högra fot
och det träffar på mitt vänstra smalben så att jag får ganska ordentliga blåmärken. Likadant då
så försöker jag skjuta ifrån mig henne. Men det…så det är alltså två gånger som hon angriper
mig, om man säger så.
F: Du säger att hon sparkar med sin fot. Hade hon någonting på fötterna?
K: Jaa.
F: Vad var det för något?
K: Ja, alltså skor, skulle tro högklackade skor alltså, det är ganska vassa skor.
F: Men vad säger du om att hon säger på det här viset. För det är ju viss skillnad att knäppa
någon på näsan…
K: Ja,…
F: …jämfört med en sån här kraftig smäll.
K: Ja…men…men det är…jag säger, det är rent ljug, ja.
F: Och varför skulle hon ljuga?
K: Jaa, det är för att hämnas på mig eftersom jag har varit otrogen. Hon vet att det blir
konsekvenser för mig. Det är en ren hämndåtgärd och jag kan säga en annan sak också här att
två dagar innan det här tillfället så berättade hon en sak som hon drabbades av som…under
sin uppväxt. En väldigt traumatisk händelse och att det där det kommer ny information här.
Jag tänker inte gå in på i detalj här nu, men att hon alltså…hon drivs av hämnd och hon
drev…hon drevs av hämnd även på den händelsen som inte jag är inblandad i, så att säga.
F: Vad handlade den händelsen om?
K: Ja, alltså det…det ganska personligt för hennes del så jag vet inte om det är läge och ta
upp det här och nu utan det…men det finns en väldigt traumatisk händelse som…och jag
menar hon låg och grina i mitt knä och det var två dagar innan det här, så det var…jag kan
säga att det var mycket som snurrade i hennes huvud.
F: Du menar att hon skulle ta ut den hämnden…
K: Ja, det är ju en teori jag har.
F: …på dig?
K: Ja, alltså jag…alltså hon vill väl hämnas på mig eftersom jag var otrogen. Alltså hon
sa…jag var man…alltså hon tyckte ju under en period att jag var mannen i hennes liv. Jag vet
att jag har gjort henne väldigt besviken och det är jag ledsen, det…det…av olika anledningar
så blev det som det blev och det…det är jag ledsen för va men…jag ser det här, alltså bara det
faktum att hon 2½ vecka efter då sista då påstådda händelsen här så gör hon anmälan. Varför
gjorde hon inte det direkt? Alltså jag ser det som en ren hämndåtgärd.
F: Men om hon hade för avsikt att hämnas den här aktuella kvällen den 30 mars, varför skulle
hon inte då anmält det direkt om hade…motivet var hämnd?
116
K: Ja jag vänder på frågan varför…alltså ja jag ser det som…ja varför anmälde hon det inte
direkt ja?
F: Ja, jag menar om det skulle vara en hämnd som hon var ute efter.
K: Nej, men alltså hon är ju sårad, alltså det… Ja om det vore, ja jag vet inte eh…ja, jag
uppfattar det som att det är ren hämnd bara, för att jag menar det…och det…att det här, ett
slag mot hennes huvud är rent ljug. Alltså det, det säg…alltså skulle jag, alltså det säger väl
sig självt alltså det…det finns inte.
F: Mm. Jag ska kanske gå vidare då.
Eva har efter det här, den händelsen haft ryggsmärtor som hon härleder till händelsen när hon
med bröstryggen knuffades in i bardisken. Hon har också haft problem när hon har andats och
det har känts som att det skulle vara någon form av revbensproblem och hon har fått äta
värktabletter under en ganska lång tid. Hon fick dessutom två blåmärken som såg ut att
komma från antingen två fingrar eller knogar i vänster sida i midjan precis ovanför höften.
Eva var tveksam till att polisanmäla även detta liksom den här tidigare händelsen som
inträffade på restaurang Flustret den 24 mars (rätt datum 17 mars/RN) som rubricerades som
ofredande. Men hon uppsökte naprapat och massör vid olika tillfällen men behandlingarna
gjorde henne inte bättre. Hon anförtrodde sig till olika personer och efter att hon hade gjort
det så bestämde hon sig för att anmäla den våldsanvändning som hon har påstått att du har
utövat vid de här två tillfällena, den 17:e och 30:e mars.
K: Får jag kommentera en sak.
F: Mm.
K: Eva hon har alltså he…alltid problem med ryggen och går på vård hos naprapater
kontinuerligt på grund utav att hon har ryggsmärtor.
(Förhörsledaren och advokaten konverserar om rätt datumangivelse för den tidigare
händelsen vid restaurang Flustret i Uppsala. Det klargörs att den tidigare händelsen vid
restaurang Flustret inträffade den 17 mars, samt att den nu aktuella händelsen vid restaurang
Stationen i Uppsala inträffade den 30 mars)
F: Eva har sagt att du inte tidigare har använt våld mot henne och att hon inte heller känt sig
orolig för att du skulle komma att göra det och inte minst mot bakgrund av att du är polis.
Men här verkar det ju som att du inte vill kännas vid att du har använt våld mot henne.
K: Inte annat än att avvärja hennes vålds…våld mot mig. Jag vidhåller att jag har knäppt med
ett finger mot hennes näsa vilket är ett beteende som hon känner igen själv att hon har gjort
på mig vid ett helt annat tillfälle.
F: Och sen menar du att det här är frågan om en hämnd från henne därför att du hade varit
otrogen.
K: Ja, det är ju min uppfattning. Det kan inte vara något annat för att…jag uppfattar det så.
F: Du har sagt tidigare att ni separerade i januari 2012.
K: Jaa.
117
F: Skulle hon fortfarande ha motiv att hämnas?
K: Ja, alltså nu blev det ju…det kan var så att hon kanske hade förväntat sig att jag…skulle ta
kontakt med henne igen, men nu tyckte jag att det var färdigt. Så att när hon insåg att det inte
blir någonting mer mellan oss…det…det…a det spe…alltså det är min uppfattning. Jag vet
inte varför hon skulle göra på det här sättet annars.
F: Vad sa ni till varandra just vid det här tillfället?
K: Ja, men jag berättade ju att hon sa att nu…hon sa till mig att nu tycker jag du inkräktar lite
mycket här på min och Carros tid. Ja ja ja, sa jag, det köpte jag. Men sen…då tänkte jag ja jag
kan gå undan en stund och så men…ja det var du som ville att jag skulle sova hos dig.
Men nej då var det ändrade planer helt plötsligt och det gjorde mig lite besviken, kan man
säga, och då tänkte jag att det är det här ja…för att det hade märkts på flera sätt, alltså hon
…hon trodde att hon kunde göra vad som helst nu nä…eftersom jag hade varit otrogen, så att
säga va, det…och…men det funka liksom inte, det…
F: Ja, som vi var inne på tidigare så gjorde då Eva Jakobsson anmälan i båda de här fallen.
Anmälan upprättades den 17 april 2012.
K: För båda de här fallen då, så att säga, samma datum.
F: Ja. Den 26 april uppsökte hon läkare som dokumenterade skadorna. Och sen…
K: 26 april, sa du.
F: Ja.
K: Det är fyra veckor senare alltså.
F: Sen är det ju vittnen som har hörts och en utav dem är ju naturligtvis väninnan Caroline
och hon har lämnat en redogörelse för händelseförloppet och den ger stöd för Evas
påståenden och hon är ju den som står tajt intill er, som du själv har sagt.
K: Det är väl det att om Eva har varit vänd mot mig så…så kan kanske inte Caroline
ha…eller vad hon Carro eller Caroline där ha…alltså, en knäpp mot näsan, det är vad jag har
gjort.
F: Men Caroline berättar också om det här slaget och…
K: Ja.
F: …jag menar det är ju en väldig stor skillnad, knäpp på näsan och slag mot bakskallen.
K: Ja.
F: Och sen har Bo Westin hörts, som du har nämnt också.
K: Mm.
F: Han har sagt att ni är bekanta med varandra. Han har sagt att han satt ett par meter ifrån
baren och att han hade sett Eva stå längst in mot baren och samtalade med bekanta och att det
stod lite andra personer runt omkring.
118
Bosse upptäckte att du Thomas sträckte dig in med handen och trängde dig emellan som om
du skulle knuffa eller bara ta tag i henne på något vis. Bosse kände att något var fel och han
uppfattade det som att du gjorde det för att antingen ta tag i henne eller för att knuffa henne.
Han kände att det här inte såg bra ut och att det var något fel varför han reagerade blixtsnabbt
och flög upp från stolen och tog tag i din ena arm och vred den neråt och därefter tog han
med dig ut från restaurangen.
Han har också sagt att du efter helgen ringt upp honom och bett om ursäkt för incidenten och
att du tyckte att det var bra att han hade lugnat ner dig, Thomas.
Sen har vi då också hört Anders Barkfeldt som dagen efter träffade Eva och Eva berättade om
den här händelsen för honom, så han har då berättat vad hon i sin tur har sagt till honom.
Han är alltså inget vittne som har varit med vid det här tillfället som vid det tidigare.
K: Nej.
F: Du skulle ha kommit fram dit också då, när de satt där.
K: Ja precis, alltså ja det som ha…att jag sa "hej" och då…Eva säger "stick!" och jag stack
direkt, jag gick därifrån på en gång. Men det är riktigt, hon var ute då igen, så att säga.
Och jag kan ju bara tillägga också att jag gick hem, alltså då den här…Bosse, alltså det är
en…jag kan ga…en liten till växten och alltså han tog liksom, han la armen om mig, så att
säga och alltså jag var på väg, jag skulle ju gå ut därifrån. Han kan…alltså det…eh han
behövde liksom inte använda nån kraft liksom. Jag var på väg och skulle gå va, eh…
F: Ja, det är riktigt som du säger. Han har ju beskrivit skillnaden i kroppsbyggnad och så
vidare emellan er och de kamrater som han satt tillsammans med de förundrades över hur han
vågade agera så mot dig.
K: Ja ja precis alltså…men då visste väl inte de att vi kände varann och allting, så att jag
menar det…ja alltså jag…ville inte ha något mer bråk.
F: Sen har jag pratat med personal där på restaurang Stationen och hittills är det ingen som
har sett själva händelsen, utan man har uppmärksammats på händelsen och kommit till…i
vart fall en utav dem kom fram i samband med att du fördes ut, ja jag förmodar att det var då
av Bo Westin du fördes ut, gick ut från restaurangen.
K: Ja fördes, jag gick själv ut från…
F: Ja, ja. Ja det finns uppgifter också…
K: …men Bosse tog med mig (båda talar samtidigt)
F: …om att du gick självmant.
K: Ja, just det. Sen ringde jag till Bosse och då fick jag klart för mig att Eva hon
var…fortsatte ju festandet, så att säga. Jag hade väldigt ont i ett revben. Smalbenen kändes
inte så mycket då, det vart märken efteråt, men jag hade väldigt ont i mitt revben så att säga
och jag hade ingen lust och fortsätta festandet.
F: Jaa.
K: Hon som satt bredvid, jag såg ju Eva dagen efter också och ja, då var vi båda ute igen, så
att säga.
F: Mm. Uppsala är inte så stort.
119
K: Nej.
F: Johan, är det någonting du vill fråga om?
A: Nej, jag har inga frågor.
F: Är det någonting mera du vill ta upp Thomas? … i den här delen alltså.
K: Nej.
F: Ja och sen förhören med dem…nu har ju jag bara sammanfattningsvis tagit ut det som jag
tycker har varit relevant och blir det en delgivning så får ni ju naturligtvis allting då med…då
vi har samlat ihop allt material. Men ska vi avsluta där?
K: Jag måste bara fråga, det finns alltså inga vittnen som har sett alltså någonting mer där,
alltså personalen eller någonting, som har sett alltså att det har ju varit två tumultsituationer,
en före jag hämta jackan och en i samband med när jag kommer tillbaks och hämtar jackan.
Så det är ju liksom inte…
F: Neej.
K: …det är ju två egentligen.
F: Det är två personer (personal vid rest.Stationen/RN) vi har hört och det kan jag väl nämna,
för att det var väldigt svårt och få tag på i vart fall en utav dem trots att jag hade kallat och
bestämt tid. Och det tror jag inte finns redovisat i protokoll men när jag sökte honom så
ringde jag, fick tag på den som var vd för alla de här, för bland annat restaurang Stationen,
och det här är inte protokollerat då men jag kan ju redovisa i den här formen, då sa han att "vi
har pratat om den här händelsen och det är ingen som har sett något."
Ja, man kan tolka det hur man vill. Men hur som helst två stycken har jag kunnat höra, den
ena till synes lite motsträvigt, den andra fick jag uppgifter ifrån direkt. Är det något mer du
vill…eller undrar om?
K: Nej, nej, jag tycker det är anmärkningsvärt, alltså för det borde finnas…någon som har sett
eftersom det var två olika tumult, så att säga. Men sen kan jag bara understryka att jag
uppfattar ju Eva som väldigt aggressiv och jag kan förstå eftersom jag har gjort henne så pass
besviken, så att jag vet att det blev ju…ja, konsekvenser, så att säga, när hon fick reda på att
jag hade varit otrogen för det första va och sen den här andra traumatiska berättelsen som hon
då kom med två dagar innan tumultet på Stationen, att alltså, att det var mycket som rörde
sig i hennes huvud.
F: Hur långt tillbaka var den här traumatiska händelsen som hon har upplevt och som du inte
vill återge vad hon har sagt?
K: Alltså det var en traumatisk händelse som ligger väldigt långt tillbaks i tiden men som hon
har berättat om flera gånger och som fortfarande påverkar henne i olika relationer, kan jag
säga. Det har påverkat henne genom hela sitt liv, har hon förklarat för mig, och nu hade det
hänt en alltså…det kom en ny information i…som hade med den händelsen och göra.
F: Men det är ingenting du vill berätta?
K: Alltså det…inte nu i alla fall.
120
F: När då? Det är ju bra om du berättar det innan en eventuell rättegång.
A: Jag tror, ja… jag ska inte lägga mig i men eftersom det inte har direkt samband med
händelsen och det är en ganska privat sak så tror jag att det kan vara klokt och avstå från och
berätta detaljerna om det just nu, tror jag av olika skäl. Skulle kunna uppfattas på annat sätt
faktiskt, tror jag.
F: Och det vill inte advokaten utveckla? (skrattar till)
A: Nej, jag vill inte utveckla det på annat sätt för jag tror att det kommer bara att uppfattas ja
felaktigt, så jag tror att det är bra att det är som det är.
F: Mm. För övrigt då Thomas, är det någonting mera?
K: Nej, alltså jag tycker det är magstarkt att hon faktiskt ljuger så pass…så om ett slag. Det är
när det faktiskt är hon som har slagit mig, men det…jag har ju ingen…jaa, ingen ytterligare
kommentar.
F: Nej, ska vi avsluta förhöret då klockan 18:37. Ja, då stänger vi av.
Yttrande , 2012-10-12 12:00 diarienr: 0150-K2007-12
121
122
Bilaga - Skäligen misstänkt
Polismyndighet
Enhet
Diarienr
0150-K2007-12
m.fl.
Skäligen misstänkt person
Personnr
Knopf, Eric Thomas
19620921-1355
Misstankeuppgift
Brottsmisstankenr
Diarienr
820C12000080
0150-K2007-12
Brottskod
Brottsbeskrivning
9350
Misshandel
Beslutsdatum misstankebeslut
Beslutsfattare misstankebeslut
2012-09-04
Lind, Per
Misstankeuppgift
Brottsmisstankenr
Diarienr
820C12000081
0150-K2008-12
Brottskod
Brottsbeskrivning
0408
Ofredande
Beslutsdatum misstankebeslut
Beslutsfattare misstankebeslut
2012-09-04
Lind, Per
123
Personalia och dagsbotsuppgift
Utskriftsdatum
2012-10-30
Namn
Personnummer
Knopf, Eric Thomas
19620921-1355
Tilltalsnamn
Kallas för
Öknamn
Födelseförsamling
Födelselän
Födelseort utland
Medborgarskap
Hemvistland
Telefonnr
Thomas
Man
Sverige
070-9841321: Mobiltelefon
Adress
Tunagatan 47
753 37 Uppsala
Folkbokföringsort
Senast kontrollerad mot folkbokföring
Uppsala
- -
Föräldrars/Vårdnadshavares namn och adress (beträffande den som inte fyllt 20 år)
Utbildning
Yrke / Titel
Arbetsgivare
Telefonnr
Anställning (nuvarande och tidigare)
Arbetsförhet och hälsotillstånd
Kompletterande uppgifter
Uppgiven inkomst
Bidrag
Civilstånd
Ogift
Maka/make/sambos inkomst
Hemmavarande barn under 18 år
Försörjningsplikt
Skulder
Förmögenhet
0
Kontroll utförd
Taxerad inkomst
Taxeringsår
437
2011
Maka/make/sambos taxerade inkomst
Taxeringskontroll utförd av
Kön
Datum
- -
Underrättelse/Delgivning jml RB 23:18
Polismyndighet
Enhet
Ärende
Diarienr
Handläggare
0150-K2007-12
0150-K2008-12
Nordin, Roland
Gärning
Ofredande K2008-12, 2012-03-17. Misshandel K2007-12, 2012-03-30
Berörd person
Personnr
Efternamn
19620921-1355
Knopf
Förnamn
Underrättelse utsänd
Yttrande senast
Underrättelse slutförd
2012-09-14
2012-10-01
2012-10-12
Eric Thomas
Delgiven info. om ev. förenklad delgivning
Underrättelsesätt
Notering
Se yttrande från advokat Johan Eriksson, sist i huvudprotokollet.
Resultat av underrättelsen/delgivningen
Ej erinran
Försvarare
Namn
Johan Eriksson
Underrättelse utsänd
Yttrande senast
Underrättselse slutförd
2012-09-14
2012-10-01
2012-10-12
Underrättelsesätt
Notering
Se yttrande från advokat Johan Eriksson, sist i huvudprotokollet.
Resultat av underrättelsen/delgivningen
Ej erinran

FUP Mål nr B 2672-12

Transcription

Similar documents

Ladda ner PDF

Tilläggsprotokoll Arkiv/Åkl. ex

Förundersökningsprotokoll Arkiv/Åkl. ex

Ingrid Lundqvist - Mullhyttans Bygdeförening

JUCN23 Ringborg Christine - Juridiska fakulteten

B 6854-13 aktb 2 - Petterssons gör skillnad

Stenkumla Gammeldansklubb/-förening, Eskelhem Dansförening

Här - Nya Upplagan

välkommen in i naturen

Situation Stockholm (pdf)

högsta kvalitet - lätt att använda

FUP Mål nr B 13494-12

Bilder och dokument - Forum för levande historia

Nr 35 - Nya Upplagan

Identifiering av områden med betydande översvämningsrisk. Steg 1

samlad visbok riesen 5