Göran Svensson: Malin Edén: Håll koll

Transcription

Göran Svensson: Malin Edén: Håll koll
Hur vill du ha det?
Svara på 21 frågor
om framtiden
redan idag. Sid 5
Hemera
Soldaten Svejk har
tinats upp av
Teater Tribunalen.
Sid 11
9 Revyn
★
GS Fackets tidning för Avdelning 9 Östra Svealand
Nr 2-2009
Göran
Svensson:
Sågverksarbetare och
brandman som tycker
gruppen är viktigast
om man ska få något
gjort.
Sid 3
Malin Edén:
Från Tidningstryck­
arna till DNEX.
Nu hotas jobbet igen.
Sid 8
Maire Karkkola har jobbat i 35 år på sågen i Heby. För tjugo år sedan var hon en av Sveriges
första kvinnliga sågare.
Håll koll
Arbetsmiljön är
arbets­giva­rens an­
svar, men hur följs
lagar och regler på din
arbets­plats?
Sid 10
Maire – mamma
på sågen Sid 6
2
9 ★ Revyn • 2 – 2009
ledaren
Nollavtal – en krigsförklaring
Facken inom industrin , där vårt
förbund GS-facket ingår, har presenterat sina lönekrav inför nästa års avtalsrörelse. Kravet är ett ettårigt avtal med
2,6 procents löneökning, något lägre än
snittet sett över tid, vilket kan ses som
ett hänsynstagande till det ekonomiska
läget.
Inflationen är just nu i stort sett
obe­fintlig, vilket borde garantera real­
löneökningar. Men att det ser likadant
ut andra halvåret 2010 finns det naturligtvis inga garantier för.
Arbetsgivarna , ivrigt påhejade av
borgerliga ledarskribenter, ser i krisens
spår en chans att pressa tillbaka löntagarna och förespråkar treåriga avtal
med noll i lönelyft år ett och låga lönelyft de två följande åren. I ett läge när
de ekonomiska hjulen ser ut att komma
igång igen vill de binda löntagarna till
en löneuppgörelse som med största sannolikhet skulle leda till reallönesänkningar.
Med en titt tillbaks på de senaste 15
åren, så har det skett en gigantisk förmögenhetsöverföring från det arbetande
folket till kapitalägarna. En process som
den borgerliga regeringen spätt på de senaste tre åren genom sina skattesänkningar som gett alla rika oerhört mycket
mer pengar.
De har så mycket pengar att de inte
vet vad de ska göra av dem, vilket i sin
tur har skapat ett enormt tryck att göra
en marknad av den gemensamma välfärdens tjänster.
Ett nollavtal skulle vara direkt skadlig för ekonomin och jobben, i ett läge
när konjunkturen håller på att stärkas.
Det är de breda löntagargrupperna som
kan lyfta konsumtionen och därmed
produktionen. Det är de breda lönta-
gargrupperna som finansierar den gemensamma välfärdssektorn som den
borgerliga regeringen svälter ut. Konjunkturinstitutet har räknat ut att ett
nollavtal skulle innebära ytterligare
40 000 arbetslösa.
är ett argument för nollavtal, men hon
låtsas inte om att det är höjd avgift till
a-kassan, sämre sjukförsäkring, sämre
arbetslöshetsförsäkring och slopad avdragsrätt på fackavgiften som finansierar kalaset.
Avtalskravet från Facken inom in-
I dåliga tider ser alltid kapitalägar-
dustrin innehåller en garanti att varje
individ får minst 430 kronor mer i månaden, snittet hamnar på 620 kronor.
I förslaget ligger också en satsning på
lägsta­lönerna.
Ett krav som finns med i avtalsplattformen, och som GS-facket drivit hårt,
är att få stopp på ofoget från arbetsgivare att runda lagen om anställningsskydd
genom att anlita bemanningsföretag.
Visstidsanställningar ska också regleras
hårdare.
Malin Siwe på Dagens Nyheters ledarsida tycker att jobbskatteavdraget
na sin chans att flytta fram sina positioner på det arbetande folkets bekostnad,
det är också då det är som viktigast för
fackföreningsrörelsen att stå emot.
I förbundet och GS-fackets avdelningar pågår arbetet med att bygga upp
en konfliktberedskap. Välinformerade
stridsberedda medlemmar är den kraft
som arbetsgivarna fruktar mest, vilket inte minst visade sig i avtalsrörelsen
2007 då det största grafiska avtalsom­
råden var en hårsmån från konflikt.
Seppo Sinimaa
Repskapsmöt
e
Tisdag d
en 24 nove
mber
för GS-facke
t avdelning 9
Östra Sveala
nd Mötet starta
r 9.30 och be
räknas pågå
till 15.00
På dagordnin
gen:
Val av avd
elningsor
dföra nde
Fyllnadsv
al av ordinar
ie styrelseled
samt supple
amöter och re
anter
visorer
Fastställ
a nde av v
e r ksa m h e
Fastställ
tspla n 201
a nde av b
0
udget 2010
Tvärfack
lig valrör
else 2010, E
LO-distrikte
lisabeth Bra
t Stockholm
ndt Ygeman,
Framtide
n i förbu n
det, P-O Sjöö
Arbetsrät
, förbundsord
t e n oc h f r
förande GS
amtiden, K
Avtalsrör
urt Junesjö
elsen 2010,
Tommy And
ersson, avta
lssekreterare
Mötet hålls i
GS
avdelningen
s lokaler på V
gatan 1, vid
äs
tmannaNorra Bantorg
et, i Stockhol
m.
Mötet har av
brott för lunch
som avdelnin
bjuder på. O
gen
m du är veget
arian eller har
funderingar
an
kring maten
dra
bör du höra av
dig.
Välkommen!
9 ★ Revyn • 2 – 2009
3
Deltidsbrand­
kåren
Arbetsmiljöfrågorna är det som engagerar Göran mest i det fackliga arbetet. På fritiden är det fotboll och pingis
som gäller.
Deltidsbrandkåren ingår i brandförsvaret.
Personalen är utrustad
med sökare och har
vanliga jobb i närheten
av brandstationen.
Vid larm lämnar de
sitt ordinarie arbete
och tar sig snabbt till
brandstationen. Personalen har högst sju
minuter på sig till att
bilarna skall rulla. Deltidsstationerna skall
kunna rycka ut dygnet
runt.
En vanlig bemanning på deltidsstationerna är ett
brandbefäl plus fyra
brandmän. All personal har kvalificerad
grundutbildning, de
övar kontinuerligt och genomgår årligen
tester.
Göran Svensson:
– Det finns en parallell mellan
fotbollen och brandkåren
Tanken var nog att få jobba
heltid på brandkåren, säger
Göran Svensson, sågverksarbetare och deltidsbrandman.
Men de avbrutna gymnasiestudierna och livet kom emellan.
Text: Jonas Lundborg
■ ■ Det här var 1986 och Göran hade
precis fått jobb på den nya sågen i Björklinge, samtidigt hade han blivit värvad
till brandförsvaret hemma i Skyttorp.
Att Göran började inom sågverksindustrin berodde på allergier. Han gick
målarlinjen på gymnasiet, men klarade
inte av alla lösningsmedel. Då blev det
naturligt att börja på sågen i Skyttorp,
där även Görans pappa arbetade. När
företaget byggde en modern såg i Björklinge behövdes det kunnig personal och
Göran var en av dem som tyckte att det
skulle bli kul att starta upp något nytt.
Plantskola. På fritiden lirade Göran
fotboll med Skyttorps IF och det har varit den naturliga plantskolan för brandstationen. När Göran värvades till deltidsbrankåren växte drömmarna om
att han kanske skulle byta bana. Kärlek
och barn kom emellan. Och tankarna
sköts på framtiden.
Samtidigt trivdes Göran bra med
jobbet på sågen i Björklinge. På fritiden
blev han knatte­tränare i fotboll.
– Det finns en parallell mellan fotboll och brandkåren, båda bygger på
lagkänsla, säger Göran.
fackligt engagerad. Det här med
lagkänsla är något Göran återkommer
till flera gånger under intervjun. Han
ser sig själv som en lagspelare. Det var
också därför han engagerade sig fackligt. Ska något bli gjort menar Göran
att det är gruppen som måste göra jobbet. Oavsett om det handlar om fotboll,
brandkåren eller facket.Arbetsmiljöfrågorna är det som ligger honom varmast
om hjärtat. Göran har gått från att ha
varit lokalt skyddsombud till att bli regionalt skyddsombud. Det innebär att han
åker på uppdrag till arbetsplatser inom
avdelningens område som saknar egna
skyddsombud och hjälper dem med arbetsmiljön.
Knepig bransch. Göran berättar
att skogsbranschen kan vara lite knepig. Dels för att det kan vara svårt att
lokalisera var de arbetar eftersom att
de inte avverkar i samma skogsområde
varje dag. Dels för att det finns ett fåtal
oseriösa arbetsgivare. Idag finns det inte
många fackligt aktiva på skogssidan.
Något Göran hoppas ska ändra sig.
– Jag har sökt med ljus och lykta efter någon från skogen som vill bli regionalt skyddsombud. Det vore bra om någon som kan förhållandena ställde upp.
När vi rullar in i Skyttorp åker vi
förbi det gamla industriområdet, där sågen och husfabriken låg. Båda är idag
stängda, men byggnaderna står kvar
och minner om en annan tid.
– Det är lite vemodigt. Här är jag
uppvuxen och över järnvägen cyklade vi
hem på lunch. Nu är allt borta.
Hade det inte varit för Upptåget
hade nog Skyttorp varit en avfolkningsbygd, tror Göran. Nu jobbpendlar folk
till Uppsala och Arlanda.
Låg timpenning. På brandstationen
berättar Göran att det knappast handlar om ett särskilt glamoröst yrke. De är
20 man som har jour var fjärde vecka.
På en jourvecka tjänar de 3 300 kronor.
En timpenning på cirka 19 kronor med
andra ord. Men det är inte för pengarna
Göran gör det.
– Jag gillar att hjälpa till och jag
tycker inte om att se när någon far illa.
4
9 ★ Revyn • 2 – 2009
notiser
Få arbetslösa trots varsel
■ Enligt Arbetsförmedlingen
blir endast var fjärde varslad
arbetslös. Närmare 30 procent
av varslen verkställs aldrig. Arbetsförmedlingen menar att det
innebär att var tredje hittar ett
nytt arbete innan de blir arbetslösa. De rapporterar även att antalet nyanmälda jobb har slutat
minska.
Fem år efter Lavalblocka­
den – nytt lagförslag
■ För fem år sedan blockerade
Byggnads ett lettiskt företag,
Laval, vid ett bygge av en skola
på Lidingö, för att få till stånd
ett kollektivavtal och på så sätt
förhindra lönedumpning. Ärendet gick till Europadomstolen
som delvis skickade tillbaks frågan till Sveriges riksdag.
I en remiss föreslår nu regeringen att svenska fack får ta
till stridsåtgärder mot utländska företag för att nå kollektivavtal endast om de utländska
arbetarna har sämre villkor än
vad EU:s utstationeringsdirektiv anger, som lön, semester,
arbetstid och arbetsmiljö. Krav
om olycksfallsförsäkring räknas
dock inte in.
Byggnads är positiva till delar
av lagförslaget, men är ändå
oroade:
– Men allt är inte bra med regeringens förslag. De vill tyvärr
införa minimilöner. I likhet med
flera tjänstemannaavtal finns
det inga minimilöner i byggavtalet, säger Hans Tilly, Byggnads
ordförande.
Minskat anslag till Arbetsmiljöverket
■ I regeringens budget framgår att Arbetsmiljöverket ska
få anslagen minskade med 13,4
miljoner kronor. I anslaget finns
101 miljoner som är öronmärkta
till de regionala skyddsombuden. Summan är densamma som
2009. Det innebär att fackförbunden får skjuta till ytterligare pengar för att upprätthålla
verksamheten.
Nya sjuklöneregler
■ Arbetsgivare som anställer
unga förtidspensionerade ska
slippa betala sjuklön. Riksdagen
har beslutat om ett särskilt högkostnadsskydd. Det ska gälla anställda som har haft aktivitetsersättning, förtidspension, de
senaste tolv månaderna och är i
åldern 19 – 29 år. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari.
Avtalsrörelsen 2010
kan bli en rysare
LO och arbetsgivarföreningarna står som det verkar väldigt
långt ifrån varandra.
Avtalens löptider
Text Lena Rosén
■ ■ Vad innebär detta? Vilken bety­
delse har avtalen och hur ser det ut
för mig som jobbar?
Våra arbetsplatser styrs av regler,
och inte av någon högre makt eller av
arbetsgivares välvilja.
Alla kollektivavtal är överenskommelser, kompromisser mellan två parter,
i detta fall arbetsgivare och arbetstagare. Avtalsrörelsen gäller hela avtalsboken, alla paragrafer och allt som vi
kämpat för att få in. Det har aldrig varit
enkelt att få vara med och reglera vardagen och i oårstider är det ännu tuffare.
Strid eller? Men i slutänden brukar
parterna bli överens, eftersom alternativet är skrämmande för många.
Hittar inte parterna den acceptabla
kompromissen, då blir det inget avtal.
Och i och med detta är arenan krattad
för stora stridigheter. Utan kollektivavtal finns ju ingen skyldighet att hålla
fred på arbetsmarknaden, vilket i sin
tur sannolikt skulle resultera i fler strejker från vår sida och från deras sida fler
lockouter.
Båda orsakar produktionsstopp och
inkomstbortfall för alla inblandade parter. Visserligen har fackliga medlemmar
en strejkkassa att lita till i detta läge. Likaså arbetsgivarna. Och i värsta fall kan
företag gå under med arbetslöshet och
elände i släptåg. Vi vet allt detta. Men i
ett läge där inga kompromisser finns att
tillgå kommer vi att ta konflikten.
Avtalen. GS kollektivavtal tar slut,
löper ut lite olika tider. Den 31 mars löper vårt första avtal ut, sen pågår avtals­
rörelsen för GS fram till 31 december då
vårt sista avtal löper ut.
Som den uppmärksamme läsaren
snabbt märker, kommer avtalsrörelsen
att dra ut på tiden.
GS har påbörjat arbetet med att ställa samman de krav på ändringar som inkommit från klubbar, sektioner, avdelningar och enskilda medlemmar.
Den 25 – 27 augusti träffades GS förhandlingsdelegationer i Västerås. Uppdraget var att avtal för avtal gå igenom
alla de förslag på ändringar, alla de önskemål och krav som kommit in.
Förtroendevalda. Vår delegation
består till största delen av förtroendevalda som till vardags jobbar på stora eller små arbetsplatser inom varje avtals-
31 mars 2010
Trä-, Såg-, Skogs-, Trävaruhandels-, Skog- Kyrkanoch Stoppmöbel­avtalen löper ut.
30 april 2010
Virkesmätar- och Bemanningsavtalen löper ut.
31 maj 2010
Civil-, Förpacknings- och Tidningsavtalen löper ut.
30 juni 2010
Samhallavtalet löper ut.
31 oktober 2010
Visbyavtalet löper ut.
31 december 2010
Skog-R-avtalet löper ut.
område. Delegationsarbetet leds av den
centrala ombudsman som har ansvaret
på förbundsnivå. Ett par, tre ombudsmän finns också med.
Allt inkommet material gicks då igenom, ”grovgallring gjord”. Några gånger till ska var delegation träffas innan
det i slutet av året är dags att överlämna
kraven till arbetsgivarsidan.
Då kommer också de att visa sina
kort. Sedan ska det förhandlas.
Var och en som valts till avtalsdelegationerna vet att det finns risk för både
kvälls- och helgarbete innan våra kollektivavtal har rotts iland.
Men alla vi vill göra vårt bästa för
ett bra avtal för våra medlemmar. ■ Några av GS krav
• Ett löneutrymme skapas på varje avtalsområde genom att varje
individ bidrar med 2,6 procent,
dock lägst 620 kronor. Lönekraven är anpassade till de samhällsekonomiska förutsättningarna
och ligger på en nivå som gör att
den internationella konkurrenskraften bibehålls.
• Att avtalen ska slå fast att tillsvidareanställning är huvudregler samt att parterna ska komma
överrens om regler som säker­
ställer att en arbetstagares före-
trädesrätt i praktiken inte kränks
när det specifikt gäller anlitande
av bemanningsföretag.
• De lokala parterna ska årligen
genomföra en lönekartläggning
i syfte att rätta till osakliga löneskillnader mellan till exempel.
kvinnor och män. En partgemensam nämnd ska inrättas som har
till uppgift att granska att lönekartläggningar genomförs och
kontrollera att chefer och fackliga företrädare får utbildningar
om lönesättning.
9 ★ Revyn • 2 – 2009
5
Notiser
Dags att vässa pennan:
Gör din röst hörd !
I förra numret av 9-Revyn berättade vi om den kampanj som
ska sätta LO-medlemmarnas
frågor på den politiska dagordningen.
text Peter Isgren
■ ■ Kampanjen är beroende av den enkät som alla medlemmar i Stockholms
län ska fylla i. När svaren sammanställts är det meningen att de politiska
partierna ska ta ställning till våra krav.
Sedan ska partiernas svar redovisas för
att ge alla medlemmar en praktisk guide
att hitta rätt i valet 2010.
Tanken är också att svaren ska kunna användas under nästa mandatperiod
för att kontrollera om partierna levt upp
till det som utlovats och inte bara använt det för att vinna valet.
dags att fylla i enkäten. För att
modellen ska få så stort genomslag som
möjligt är det viktigt att så många med-
lemmar som möjligt deltar. Därför hoppas vi att alla ni som läser detta vill hjälpa till. Vi hoppas också att ni vill hjälpa
till att sprida detta genom att prata med
arbetskamrater, familj och vänner. Det
enda som krävs för att få skriva på är att
man är medlem i ett LO-förbund och
att man bor i Stockholms län. Självklart
är enkäten anonym.
För att göra ifyllandet så smidigt
som möjligt förklarar vi därför nedan de
olika sätten som finns för att fylla i enkäten.
Hur kommer jag åt enkäten?
Enkäten går att delta i på två olika sätt.
Dels finns en upptryckt folder med de
21 frågorna som enkäten består av. Om
ni på er arbetsplats, eller som enskild
medlem, vill ha denna utskickad till
er, kontakta Stellan Englund på telefon
010 470 84 96.
Efter att man fyllt i enkäten river
man bara bort den perforerade förstasidan och lägger själva enkäten i en
Få slår larm om miss­
förhållanden
postlåda. Portot är betalt och mottagaradressen förtryckt.
Du som har tillgång till Internet kan
fylla i enkäten online på www.lo.se/
stockholmsmodellen. Du fyller i din
mailadress och får en personlig kod som
gör att du kan fylla i enkäten. Gör du
enkäten över internet får du automatiskt
resultatet hemskickat.
Hur fyller jag i enkäten? Oavsett om du fyller i enkäten på nätet eller i pappersversionen så är det samma
frågor som ska besvaras. På första sidan
fyller man i sitt kön, ålder, postnummer
och vilket förbund man tillhör. Detta
gör inte att man på något sätt kan identifiera de som fyllt i utan behövs därför
att man ska kunna plocka ut relevant
underlag för olika redovisningar.
Man skulle exempelvis kunna tänka sig att vi i GS kan få underlag från
sammanställningen för att se om kvinnor och män eller ungdomar och medel­
ålders personer i vårt förbund tycker
olika om a-kassan eller någon annan
fråga.
Vad gäller de 21 frågor som de politiska partierna sedan ska ta ställning
till så spänner de över fyra områden: arbetsmarknad, bostäder, trafik/miljö och
välfärden. Svarsmodellen är dock likadan för alla frågor.
Rubriken för varje fråga är ett påstående som man sedan, på en skala från
1 till 10, ska ta ställning till. Till exempel är den första frågan: ”Samhället ska
aktivt agera för en lägre arbetslöshet”.
Håller du delvis med om detta kryssar
du kanske i 3 medan du om du tycker
detta är oerhört viktigt kanske hellre
kryssar 10.
Sist men inte minst har alla medlemmar, på sista sidan, möjlighet att berätta vad man tycker är särskilt viktigt
med egna ord. Detta kommer inte med
någon automatik att delges partierna.
Skulle det dock visa sig att någon fråga
är så stor bland medlemmarna att den
får stort genomslag så är det mycket
möjligt att den då lyfts upp som ett ytterligare krav att ställa mot de politiska
partierna.
Nu kör vi!
För att få genom­
slag krävs din röst.
Besvara 21 viktiga
frågor redan idag!
www.lo.se/stockholmsmodellen
■ Sex av tio anser att det behövs
människor som larmar om missförhållanden på jobbet. Men endast två av tio kan tänka sig att
vara den som larmar, det visar en
enkätundersökning som Unionens medlemstidning, Kollega,
har gjort.
Enkäten visar också att rädslan för att bli straffad av arbetsgivaren är stor om man larmar.
Dolt missbruk skäl för
uppsägning
■ Om en anställd döljer sina
missbruksproblem för sin arbetsgivare är det skäl till uppsägning. Så kan en aktuell dom från
Arbetsdomstolen (AD) tolkas.
Missbruk är oftast inte skäl för
uppsägning. Men i det aktuella
fallet hade mannen dolt sina alkoholproblem för arbetsgivaren.
Missbruket hade lett till flera fall
av olovlig frånvaro. Då arbetsgivaren tagit upp frånvaron med
mannen vid flera tillfällen och
han också hade fått en varning
ansåg AD att arbetsgivaren hade
rätt att säga upp honom.
Bara hälften kartlägger
löner
■ Över hälften av svenska företag fortsätter att bryta mot
lagen då de inte gör den årliga
lönekartläggningen, det har visat sig i en undersökning som
fackförbundet Unionen gjort.
Regeringen har ändrat reglerna
från och med årsskiftet så att
lönekartläggning i framtiden endast ska göras var tredje år.
Rea på chefer
■ Nu kan företag anlita bemanningsföretag om de behöver en
hel ledningsgrupp. Senior Work
AB kör med lockerbjudandet:
”Hyr en hel ledningsgrupp – betala för en”. Affärsidén är att
många företag behöver olika
slags chefskompetenser, men få
av dem på heltid.
Ensamstående utan jobb
får rätt till hjälp
■ En granne eller vän till ensamstående förälder som är sjuk och
saknar arbete kan med en ny lag
vabba. Nu är det endast föräldrar som har arbete och blir sjuka
som kan överlåta tillfällig föräldrapenning till någon annan.
Lagändringen träder i kraft från
1 januari.
6
9 ★ Revyn • 2 – 2009
Maires ”pojkar”, från vänster: Rolf Jakobsson, Stefan Hedberg och Johnny Leat till höger om Maire.
Maire Karkkola:
– Det är lätt att jobba med pojkar
Text & foto Jonas Lundborg
I 35 år har Maire Karkkola jobbat på sågen i Heby. Det är bara
en på samma skift som hon
inte skulle kunna vara mamma
till. Och så tycks det vara: Maire
gör inte bara sitt jobb, hon är
morsan som sett till att lunchrummet ser trevligt ut.
satt i en hytt och vände timret rätt så att
barken skalas av. Hon visar en bild från
sjuttiotalet. Maire sitter i en fin stickad
blå tröja och jeans. På det andra skiftet satt en annan tjej och gjorde samma
sak.
– Man tyckte väl att det var lättare
för tjejer att köra kran.
■ ■ Maire och hennes man Pentti kom
från Salla i Finland 1969. I Finland
fanns inga jobb att få, medan den svenska industrin dammsög Europa efter arbetskraft. Först hamnade det unga paret i Småland och på några få år hann
Maire med en rad olika arbeten; allt
från att fålla klänningar till att jobba i
en betongfabrik. På semestrarna packades bilen och färden gick hem till Lappland. Det blev långa resor.
På en semester träffade de en ”gammal gubbe” som rådde dem att söka
jobb i Heby i stället. Sagt och gjort. Både
Maire och Pentti fick jobb på sågen.
– Vi kom närmre Finland i och med
flytten.
Maire fick jobb som barkare, hon
Olika skift. Strax innan de började
på sågen kom andra barnet. Föräldraledighet var inte att tänka på. Maire och
Pentti jobbade på motsatta skift för att
kunna ta hand om barnen.
– På 45-minutersrasten cyklade jag
hem till barnen. Vi hade aldrig barnvakt. Det var tufft.
Inne på sågen jobbade bara män. I
fjorton år satt Maire i sin hytt. Det var
ensamt och enformigt. Till slut kom
förslitningsskadorna, Maire fick ”tennisarmbåge”. Hjälpen fanns bland arbetskamraterna. En kille som körde råsorteringen föreslog att de skulle bytas
av ibland. Maire märkte att hon blev
bättre av att göra något annat.
–Alla ställer upp för varandra här.
Det var inte ledningen som hjälpte
Maire att byta jobb. Det var en sågare
som tröttnat på sitt jobb och föreslog
Maire att de skulle byta. Först var hon
tveksam.
– Jag var rädd att jag inte skulle klara av de tyngre jobben.
Först bytte de i fem minuter, sen
tio, sen tjugo minuter. En arbetsledare
märkte att det funkade och tjatade på
henne att byta.
– Man fick prestera. Jag fick göra något med stocken. Sen kom man närmre
varandra. Nu såg jag folk på jobbet!
Tiden när alla har sitt bestämda arbete är över på Setra såg. Nu är alla sågverksoperatörer och har rundgång på
alla arbetsuppgifter. Men omsorgen om
varandra har inte slutat för det. För ett
år sedan fick Maire problem med fotleden, då såg arbetskamraterna till att hon
slapp jobben som krävde att gå och stå.
I 35 år har Maire trivts på jobbet.
Att hon ofta har varit den enda tjejen i
produktion har ibland varit tufft. Andra
tjejer har kommit och gått.
– Ibland har det varit ganska tungt.
Men jag har ofta velat överbevisa mig.
Och det är lätt att jobba med pojkar. Jag
har aldrig känt mig diskriminerad.
Motgång. Allt har dock inte varit frid
och fröjd. I början 1990-talet kom två
slag på varandra. Det första var hårt.
Maires son, Jukka, körde av vägen och
svävade mellan liv och död i en vecka
och låg i koma i sex veckor. Under ett
års tid bodde Maire i princip på lasarettet. Tack och lov överlevde Jukka.
Ett år senare brann sågen ner på
Maires 40-årsdag. När Maire träffade
platschefen samma natt sa han åt henne
”att det här ska vi bygga upp”. Och det
gjorde man tillsammans. De anställda
fick ett stort inflytande i hur den nya sågen skulle se ut.
– Det är de två värsta sakerna i mitt
liv. Annars har jag haft det riktigt bra
och verkligen trivts med jobbet.
Att Maire är omtyckt bland ”pojkarna” märks när jag vill fotografera henne
med dem. Till och med den motsträvigaste går med på att plåtas när jag ber
honom ställa upp för morsan. ■ 9 ★ Revyn • 2 – 2009
7
1974 1989 2009
Maire är nyanställd som ”barkare” på
sågen i Heby. Det blev långa ensamma dagar i hytten.
Bara Maire har en titel på kaffekoppshyllan.
Maire har efter 14 år som barkare troligen blivit Sveriges första
kvinnliga sågare. Något förbundstidningen SIA tyckte var värt ett
reportage.
Tiden när alla har sitt bestämda arbete är över på Setra såg. Nu är alla
sågverks­operatörer och har rundgång
på alla arbetsuppgifter.
Maire och skiftledare Olle Johansson. Olle har Maire känt sen
han var barn.
8
9 ★ Revyn • 2 – 2009
Uppsagd – men
När Tidningstryckarna successivt lades ned 2005 och 2006 förlorade närmare 200 grafiker jobbet. En del
gick ut i lång arbetslöshet, andra fick jobb direkt. De flesta av dem har lämnat den grafiska branschen,
men några är kvar. 9-Revyn har träffat Jonny, Malin och Åke, två av dem har bytt bransch och en är kvar.
Text & Foto Jonas Lundborg
Arbetslöshetsfakta
Inom förbundet
Augusti 2008:
1 993 personer arbetslösa
= 3,2 procent av medlemmarna.
Augusti 2009:
4 616 personer arbetslösa
= 7,7 procent av medlemmarna.
Inom avdelningens
område
Augusti 2008:
167 personer arbetslösa.
Augusti 2009:
338 personer arbetslösa.
Förstetryckare Malin Edén blev arbetslös, fick jobb på DNEX' plåtavdelning, men är sist in. Det har nyligen lagts ett stort varsel.
– Jag var så ledsen
”Förlamande”, så beskriver Malin Edén känslan när hon blev
arbetslös efter uppsägningen
från Tidningstryckarna 2005.
■ ■ Malin gick in i djup svacka. Hon
sökte jobb, sen tog orken slut. Malin
blev sittande hela dagarna. När hennes
man kom hem från jobbet stod disken
kvar i diskhon. All ork var borta.
– Jag var så ledsen över att det var
över. Jag kände fortfarande en glädje
över att gå till jobbet och hade mycket
kvar att lära mig.
Det var en annons i Platsjournalen
som fick Malin att söka sig till den grafiska branschen. Det var 1997 och hon
gick på Komvux. I annonsen stod det
att Tidningstryckarna sökte ”trainees”.
Malin hade inte en aning om vad det
kunde innebära. En svåger som var lastbilschaffis och brukade köra ut tidningar sa åt henne att söka.
I slutet av 90-talet var arbetslösheten
över tio procent. Malin var en av 250 sökande. De fick göra en massa tester. Till
sist hade det vaskats fram sex personer
som skulle få bli lärlingar. Malin var en
av dem.
Förstetryckare. När lärlingstiden
var slut efter ett år hamnade Malin på
tryckplåtsframställningen. Hon tog
emot negativ, granskade, retuscherade
och gjorde plåt. År 2002 ville hon ha
nya utmaningar och började i tryckeriet.
När beskedet om uppsägning kom var
hon förstetryckare.
Efter några månader kom Malin tillbaka från den förlamande svackan och
började söka massor av jobb som inte
krävde någon utbildning. Det var sällan
hon fick något svar.
Till slut hörde hon sig för efter jobb
på företag i närheten av bostaden. Ett
företag som tillverkade skyltar tänkte Malin borde passa henne, hon var
ju tryckare och på gymnasiet hade hon
gått plåt och svets. Företaget hade inte
annonserat om personal, men behövde
en receptionist.
Erbjudande . Malin jobbade på prov
i tre månader. Precis när det var dags att
bestämma sig om hon ville fortsätta fick
hon erbjudande om att börja på JMSTidningstryckarna igen, Malin tog det.
Men det blev en kortvarig lycka. Julen
2006 gick företaget i konkurs. Ett kort
tag såg det ut som om företaget skulle
räddas genom att Bonniers gick in som
delägare, men det stöp.
För Malin blev det en ny arbetslöshetsperiod innan hon fick jobb på
DNEX-Tryckeriet. Först som vikarie,
senare som fast anställd. Nu riskerar
Malin att bli arbetslös igen.
– Det ligger ett stort varsel. Jag kommer att få gå. Sist in – först ut, du vet.
Men den här gången är jag mer mentalt
förberedd.
För Malin betyder det att hon redan
nu läser platsannonserna och funderar
på vad hon kan tänka sig att jobba med.
Men hon är realistisk:
– Jag tittar på allt. ■ 9 ★ Revyn • 2 – 2009
9
vad hände sen?
– Tur som fan
Jonny Hurtig är mer eller mindre född in i grafiska branschen. Pappa var tryckare och
faktor på Aftonbladet. Att
Jonny också blev tryckare var
därför inte så konstigt.
■ ■ På tidningstryckerierna har det alltid varit vanligt med familjeband. Pappan i tryckeriet, mamman i packsalen
och ungarna som sommarjobbade och
sen fick fasta anställningar tillhörde
vardagen. Därför var det närmast en
självklarhet att Jonny och hans bror
fick jobb på Aftonbladet.
Det var i mitten av 1980-talet och
det fanns gott om jobb. Jonny var utbildad som verkstadsmekaniker, men
efter lumpen började han i tryckeriet.
– Det var när Aftonbladet gick från
högtryck till offset, jag fick utbildning
till offsettryckare och blev kvar. Slog ihop. I slutet på 1980-talet slog
Aftonbladet och Svenska Dagbladet
ihop sina tryckerier i det gemensamma
bolaget Tidningstryckarna. Redaktioner och tryckerier separerades. Tidningtryckarna hamnade i Akalla.
För Jonny blev det nästan 20 år
som tryckare när beskedet om uppsäg-
ning kom 2005. Jonny hann knappt gå
till arbetsförmedlingen innan de hörde
av sig från gamla jobbet. JMS hade tagit över och behövde en stor del av personalen. Det höll i nästan ett år. När
Metro flyttade tryckningen och JMS
inte lyckades få in någon större titel att
trycka var konkursen ett faktum. Julen
2006 kom beskedet.
Konkursförvaltaren drev Tidningstryckarna vidare i ett par månader. Ett
bolag samägt av Bonniers och V-TAB
bildades för att ta över driften, men det
skar sig direkt mellan de två ägarna.
– Vi hoppades att få jobba kvar.
Sen var det ett möte på jobbet och då
förstod vi att det var kört.
Det var ingen självklarhet
att söka jobbet som
cementbilschaffis.
Oro för lån. Jonny började söka
jobb på en gång. Samtidigt gnagde en
oro i kroppen, hur skulle det gå? Jonny
och hans familj hade lån och köpt hus.
Att jobba kvar i branschen var inte att
tänka på. De som fick jobb i Södertälje med att trycka Aftonbladet och
Svenskan tjänade 19 000 kronor i månaden. – Jag har haft tur som fan. En svåger som jobbade på NCC berättade att
de sökte folk. Så jag fick en betald utbildning till anläggare. ■ – Det bästa
jag gjort
Åke Albom har inte ångrat en
dag att han lämnade den grafiska branschen. Att sadla om
till lastbilschaufför säger han
är det bästa han har gjort.
Jonny trivs
med det nya
jobbet, utom
de dagar då
det regnar
blötsnö och
blåser.
– Då är det inte
så skojigt, säger
Jonny med ett
leende.
■ ■ Något år innan Tidningstryckarna
gick i konkurs 2006 frågade en kompis
till Åke om han inte kunde tänka sig att
bli lastbilschaffis. Åke tackade nej till
erbjudandet.
– Jag resonerade väl som alla andra,
man vet vad man har men inte vad man
får.
När konkursen väl var ett faktum
ringde han och kollade om erbjudandet
fortfarande gällde, det gjorde det. Åke
kunde börja när han ville.
Yrket borta. Åke började på Aftonbladet 1974. När han kom tillbaka efter
lumpen fanns inte hans yrke kvar. Tekniken hade gjort en yrkesgrupp överflödig.
Åke frågade om han fick köra lastbil,
men chefen tyckte att han var för ung.
En vecka senare satt Åke ändå i en lastbil och körde ut tidningarna. Efter fem
år bytte Åke bana igen, han utbildade
sig till offsettryckare, ett jobb han sedan
har haft fram till konkursen. Fast genom åren jobbade han ibland extra som
lastbilschaffis.
Trots det var det ingen självklarhet
att söka jobbet att köra cementbil, något
som är betydligt mer avancerat än jobbet som vanlig lastbilschaffis.
Hos den första åkaren blev inte Åke
långvarig:
– Det var strul med löneutbetalningarna. När det hände tredje gången sa
jag upp mig.
Bättre än på fabrik. Åke fick omedelbart jobb på Swerock och han stortrivs:
– Det är bra mycket bättre än att
vara instängd i en fabrik. Att firman
dessutom satsar på en femtioåring med
en ny bil känns riktigt bra.
Han längtar inte tillbaka till den
grafiska branschen.
– Nu har jag nästan normala arbetstider och träffar trevliga människor varenda dag. ■
10
9 ★ Revyn • 2 – 2009
ABF i Uppsala län
Nyvald som skyddsombud i Uppland?
Då ska du gå kurs!
ABF och LO inbjuder skyddsombud och arbetsledare till
utbildning i Bättre arbetsmiljö.
Kursavgiften är 4 900 kr per
deltagare och kurs, arbets­
givaren står för alla kostnader
(kurs, förlorad arbetsinkomst
och ev. resekostnader).
Här kommer vårens datum.
Alla kurser är på fem hela arbetsdagar = 40 studie­
timmar.
Datum:
Kurs 1: 15 – 16 februari +
10 – 12 mars, anmälan senast
den 20 januari 2010.
Kurs 2: 29 – 30 mars +
14 – 16 april, anmälan senast
den 17 mars 2010.
Kurs 3: 3 – 4 maj + 19 – 21 maj,
anmälan senast den
7 april 2010.
Tid:
Klockan 09.00 – 16.00
(kaffe och lunch ingår
i avgiften).
Plats:
ABFs expedition, rum 1 och 2,
Bredgränd 14, Uppsala
För information om
anmälan kontakta:
ABF i Uppsala län
Kristina Thorén
018-15 47 17
LO-distriktet i Mellansverige
Marie Sundqvist och Blagojce Becliovski går kursen Bättre arbetsmiljö.
Två skyddsombud
Två frågor
1. Varför har du låtit dig väljas
till skyddsombud?
2. Hur är det att gå kursen
Bättre arbetsmiljö?
Marie Sundqvist,
DNEX:
Blagojce Becliovski,
Strålfors:
– Vi hade inget skyddsombud på vårt
skift, då tänkta jag att jag kanske
kan bidra med något.
– Jag vill vi ska en bra arbetsmiljö på
jobbet och skyddsombud kan förbättra arbetsmiljön.
– Det känns bra! Men det är mycket
att lära sig.
– Jag fördjupar mina kunskaper så
jag vet vilka krav vi kan driva. Sen är
det jättebra att träffa folk från andra
arbetsplatser och byta erfaren­heter.
Känn till dina
rättigheter!
■ ”Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön. Skyddsombudet är uteslutande arbetstagarnas talesman i
arbetsmiljö­sammanhang och har inte
tagit över någon skyldighet som ligger på arbetsgivaren.
Det finns ingen bestämmelse i arbetsmiljölagen som säger att skyddsombudet är ansvarig för arbetsmiljön.”
Så inleds Skyddsombudets rättig­
heter – och nyheter i Arbetsmiljölag­
stiftningen, en skrift framtagen av
LO/TCO-Rättsskydd. Skriften kan
tankas ner från förbundets hemsida,
och finns under fliken ”nyheter”.
Den finns också på LO:s hemsida
under Viktiga områden, klicka vidare
till Arbetsmiljö och Arbetsmiljöma­
terial.
9 ★ Revyn • 2 – 2009
11
SMÅTT & blandat
Hemera
Foto: Elinor Ek
Vad är
Gotlandsmodellen?
Förhandlingar
Märk o Tryck AB
Arbetsbrist. En medlem uppsagd.
Arkitektkopia AB
Arbetsbrist. Sex personer uppsagda, varav en medlem.
EO-Grafiska
Arbetsbrist. Två personer uppsagda, varav en medlem.
Bo Moderatho & Co AB
Arbetsbrist. En medlem uppsagd.
Station 5 AB
Arbetsbrist. En medlem uppsagd.
Rolges AB
Arbetsbrist. Två medlemmar uppsagda.
Gotlandsmodellen är ett projekt som startats av LO-distriktet på Gotland där de förbund
som är representerade på ön
tillsammans diskuterar ett fördjupat samarbete.
Ett samarbete som till viss
del redan pågår.
■ ■ Tre områden är vi överens om och
ska inledningsvis prioriteras:
En gemensam expedition/reception
i Arbetarrörelsens hus för medlemsservice och viss administration för alla LOförbund.
En gemensam arbetsgrupp/verksamhet inom områdena, arbetsmiljö, RSO-
verksamhet, försäkringar och rehabilitering.
En gemensam arbetsgrupp/verksamhet inom områdena, medlemsvärvning,
uppsökeri, kampanjer och facklig introduktion.
Tre tvärfackliga grupper har arbetat
med och diskuterat frågorna. Grupparbetena ska redovisas i LO-distriktet den
27 november.
Fackliga studier;
Skolinformation;
Facklig utveckling (värva förtroen­
devalda och klubbstyrelseutbild­
ning);
Förhandlingsverksamhet och
avtalsfrågor;
Näringspolitiska frågor;
Facklig-politisk samverkan;
Internationellt solidaritetsarbete.
Mer samarbete. Under 2010 kom-
Frågorna om det fördjupande samarbetet avgörs slutligen av förbundens avdelningsstyrelser.
mer vi att föra fortsatta diskussioner om
fördjupat samarbete när det gäller:
Arbetsmarknads- och utbildningspoli­
tiska frågor;
Göran Gabrielsson
Bättre arbetsmiljö
inom träindustrin
ABF Stockholms Fackliga utbildningar
våren 2010
Handledar/cirkelledarutbildningen, 29-31 mars
Kassörs & revisorsutbildning, 21-23 april
Sekreterarutbildningen, 26-28 april
Ordförandeutbildningen, 3-5 maj
Vald på jobbet, 17-19 maj
Facklig medlemsutbildning, 8-10 mars eller 5-7 maj
Anmälan till kurs kan göras på: www.fackligutbildning.se
eller till [email protected]
senast tre veckor före kursstart. Glöm inte att begära ledigt från ditt
arbete minst två veckor före utbildningen startar.
■ Nu finns ett nytt branschanpassat utbildningsmaterial Bätt­
re arbetsmiljö (BAM) – Träindu­
strin framtaget av Prevent, GS
och Trä- och Möbelindustriförbundet.
Utbildningsmaterialet är ett
komplement till Prevents grundutbildningsmaterial Handbok –
Bättre arbetsmiljö.
Materialet fungerar bäst om
man har utbildning med skyddsombud och representanter för
företaget tillsammans och gemensamt studerar olika problemsituationer, så kallade fall.
Häftet finns att beställa hos
Prevent (http://www.prevent.se/
Klicka på ”bokhandel”, sök på
”träindustri” så hittar du skriften) för 120 kronor, artikelnummer 870.
CM Gruppen AB
Arbetsbrist. En person uppsagd.
Wasa Grafiska AB
Arbetsbrist. En person uppsagd.
Ljugarns Snickerifabrik AB.
Arbetsbrist. Tre medlemmar uppsagda.
IOGT-NTO
Arbetsbrist. En medlem uppsagd.
Karossan
Arbetsbrist. Fem uppsagda varav
fyra medlemmar.
Soldaten Svejk och kapten
Johansson.
Soldaten Svejk
■ Teater Tribunalen har tinat upp
soldaten Svejk och galenpannan är
nu i full sving i krigets Afghanistan.
Man skrattar mycket och ibland
sätter sig skrattet också i halsen , vilket väl är meningen.
Pjäsen har fått lysande kritik och
är absolut värd en kväll. Eric Stern är
perfekt i rollen som Svejk. Han gör
vad han blir tillsagt till punkt och
pricka. Hans kapten – Johansson
(Gustav Bloom) mals långsamt ner
av kriget – men framförallt av Svejk.
Man sitter nära, blodet rinner, kroppsdelar far. Det är hundra
knyck från början till slut. Och ändå
galet kul.
Tribunalen ligger i Stockholm,
men nära pendeln. Se mer på www.
tribunalen.com
Losita Garcia Marklund
B-post
krönikan
Så jävligt är det…
”What you see is what you get
You’ve made your bed,
you better lie in it
You choose your leaders
and place your trust
As their lies put you down
and their promises rust”*
Det finns en ologisk ekvation som brer
ut sig allt mer i samhället: Vi som medborgare/medlemmar är i allt mindre utsträckning beredda på att ta ett eget ansvar för våra och andras liv, men kräver
att andra ska göra mer – men till obefintliga kostnader. Låt oss ta ett exempel:
För cirka trettio år sedan hade de
flesta arbetsplatser en fackklubb, nästan
oavsett hur stor eller liten den var. Den
lokala fackklubben förhandlade om
löne­potter, arbetstider och arbetsmiljö.
Avgiften till förbundet var inte sällan
mellan 1,5 – 2 procent av lön, utan tak.
Förbundens ombudsmän förhandlade
åt dem som inte hade någon klubb, var
förhandlingsstöd till dem som behövde
det och fungerade som kursledare i arbetsrätt till klubbarna.
De senaste 15 åren har allt fler fack
infört tak i avgifterna med effekten att
förbunden har fått skära ned på personal. Och det hade väl varit ok om engagemanget hade varit lika stort som i
början av åttiotalet. Det är det inte.
Att få folk att engagera sig är ofta
lögn i helvete. Däremot går det ofta bra
att gnälla över de höga medlemsavgifterna (eller varför inte skatterna) och
beklaga att man får vänta när man behöver hjälp.
Sorry, men det håller faktiskt inte.
Vare sig medlemsavgifter eller skatter
kan bli lägre om vi själva inte är beredda att offra lite av vår tid för vårt eget
och andras bästa. Det mina damer och
herrar är den enda ekvationen som går
ihop.
Det går också bra att sitta och klaga
över dem som har tagit de fackliga eller politiska uppdragen. Och visst finns
det tomtar både här och där. Men såvida man inte själv är beredd att offra
sin egen bekvämlighet, måste man nog
fråga sig vad ens klagomål är värt. Vi
får näm­ligen de ledare vi förtjänar. Tar
vi inte vårt egna ansvar är det någon
annan som tar det ifrån oss. Så jävligt
är det.
9★Revyn
Jonas Lundborg
GS fackets avdelning 9, Östra Svealand
Redaktion Stellan Englund, Peter Isgren,
Jonas Lundborg, Seppo Sinimaa.
*The Jam, Going Underground
Barnhusgatan 20, 2 tr
Box 737, 101 35 Stockholm
Tfn 010-470 84 90, e-post: [email protected]
Ny utställning öppnar den 1 december 2009
ETIKETTER
på tändsticksaskar och annat
Öppet onsdagar 11-15 eller enligt överenskommelse
Grudes Ateljé & Stentryckeri
Sundby Gård, Huddinge
Tel: 08-746 90 91
www.grudesmuseum.se
Hemsida www.gsfacket.se/avd9
Redaktör Jonas Lundborg, 010-470 84 95
[email protected]
Ansvarig utgivare Seppo Sinimaa,
tel 0708-29 88 05
Grafisk form Losita Design,
www.lositadesign.se
Omslagsbilder Jonas Lundborg
Tryck UNT 2009