Behandling av bipolär sjukdom

Transcription

Behandling av bipolär sjukdom
Behandling av
bipolär sjukdom
Information till patienter och närstående
Broschyren lämnas ut av hälso- och sjukvårdspersonal
INNEHÅLL
Bipolär sjukdom
5
Orsaker
13
Behandling
17
DEN HÄR BROSCHYREN vänder sig till dig som har eller känner någon
som fått diagnosen bipolär sjukdom.
De följande sidorna ger dig information om sjukdomen och hur den
behandlas som även anhöriga kan ha nytta av att lära sig mer om.
Biverkningar
25
När du har läst den här broschyren kanske du har frågor som inte tagits
upp eller som du själv inte tänkt på tidigare. Skriv ner dem på antecknings­
sidan i slutet och ta upp dem med din läkare eller kontaktperson.
Vägen till att må bättre
29
LYCka tiLL !
Mina sidor
33
Föreningen
Balans
Föreningen Balans har medverkat med
synpunkter vid produktionen av denna
broschyr.
3
BIpOLär
sjukdOM
Bipolär sjukdom påverkar många av de
funktioner som styrs av hjärnan, t ex
stämningsläge, livsenergi, initiativförmåga,
sömn, tal, tankar, bedömningsförmåga och
beteende.
4
Vad är BIpOLär sjukdOM ?
syMtOM VId MaNI
Bipolär sjukdom, ibland även kallad manodepressiv sjukdom, är ett till­
stånd i hjärnan som orsakar stora skiftningar i stämningsläge, livsenergi
och beteende. Ett exempel på beteende som påverkas är den sociala
förmågan.
alla nedanstående symtom kan förekomma vid bipolär sjukdom.
Graden av symtom kan emellertid skifta. alla symtom behöver inte heller
förekomma just hos dig.
Sjukdomen kännetecknas av perioder då man är ”uppåt” och ”nedåt”.
Dessa episoder kallas mani respektive depression. Sjukdomen börjar
ganska tidigt i livet, i puberteten eller i tidig vuxenålder och är i regel
livslång.
Känslor
känslan av att vara ovanligt ”hög” eller uppe i varv
känslan av att vara extremt lättirriterad eller arg
Överdriven känsla av att man är en extremt viktig person, stark
och storslagen
TanKar
tankarna är flyktiga eller ovanligt snabba, fler tankar än vanligt finns i
huvudet
Svårigheter med koncentrationen, man blir lätt distraherad
BeTeende
Ökad livsenergi och ökad initiativförmåga, många bollar i luften
Forcerat och snabbt tal
Ökat sexuellt intresse och/eller ökad sexuell aktivitet
Minskat sömnbehov, man sover mindre, sömnrubbningar kan
förekomma
tendens att utföra impulsiva och oansvariga aktiviteter utan att oroa sig
för konsekvenserna (t ex att spendera alltför mycket pengar, engagera
sig i farliga sexuella aktiviteter, köra bil hänsynslöst, hamna i slagsmål)
6
7
syMtOM VId dEprEssION
Vad INNEBär dEt att Ha
BIpOLär sjukdOM ?
alla nedanstående symtom kan förekomma vid bipolär sjukdom. Graden
av symtom kan emellertid skifta. alla symtom behöver inte heller före­
komma just hos dig.
Förloppet vid bipolär sjukdom är mycket individuellt. Vissa personer
drabbas endast av få episoder och fungerar däremellan relativt normalt.
andra har mer täta episoder och kan även uppleva symtom (korta maniska
eller depressiva) mellan episoderna. Bipolär sjukdom kan också utmärkas
av tillstånden nedan.
Känslor
En känsla av sorg, man känner sig ”nere” eller ”deppad” och förlorar
intresset för saker man vanligtvis gillar
En känsla av hopplöshet, negativ inställning
En överdriven känsla av att vara värdelös
känslor av skuld, hjälplöshet eller av att vara förkrossad
TanKar
tänkandet går långsamt, känslan av att ha färre tankar i huvudet än
vanligt
Man har svårt att koncentrera sig, svårt att minnas saker och har svårt
att ta beslut
BeTeende
Minskad livsenergi och minskad initiativförmåga, trötthet, känsla av att
allting går trögt
Man talar mindre och långsammare
Förlorat sexuellt intresse
Hypomani
Hypomani kännetecknas av milda till måttliga maniska symtom som varar
i minst fyra dagar, men är oftast inte så svåra att det dagliga livet påverkas
allvarligt1. tillståndet kan utvecklas till en allvarlig mani eller växla om till en
depression.
BlandTillsTånd
Blandtillstånd innebär att maniska och depressiva symtom förekommer
samtidigt. Vanligt förekommande är upprördhet, sömnsvårigheter, aptit­
förändringar och självmordstankar.
Förändrad verKligHeTsuppFaTTning
Förändrad verklighetsuppfattning är ett så kallat psykossymtom och kan
ibland förekomma samtidigt som maniska symtom, blandtillstånd eller
depressiva symtom. Hallucinationer (man hör eller ser något som inte
finns) och illusioner (mycket egendomliga tankar som andra inte kan
föreställa sig) kan tillstöta. Dessa försvinner när manin eller depressionen
upphör.
Man sover för mycket eller dåligt
tankar på döden, självmord eller försök till självmord
Referens: 1. american Psychiatric association (2002). Mini­D iV. Diagnostiska kriterier enligt
DSM­iV­tR. Danderyd: Pilgrim Press.
8
9
typEr aV BIpOLär sjukdOM
sjukdOMar sOM kaN förEkOMMa
saMtIdIgt sOM BIpOLär sjukdOM
Bipolär i
andra tillstånd kan förekomma samtidigt som bipolär sjukdom, t ex: sjuk­
domar på grund av alkohol­ och drogmissbruk, ångestsjukdomar (inklusive
tvångssjukdomar), liksom personlighets­ och beteendestörningar. Vissa av
dessa tillstånd kan ibland svara på samma behandling som ges vid bipolär
sjukdom, andra kan kräva speciell behandling.
Bipolär i kännetecknas av återkommande maniska och depressiva
episoder samt fullskaliga maniska perioder.
Bipolär ii
Bipolär ii kännetecknas av episoder av depression och hypomani, utan
fullskaliga maniska episoder.
rapid cycling
Rapid cycling (snabba cykler) innebär att man får fyra eller fler maniska,
hypomana eller depressiva episoder inom ett år. Vissa personer kan även
uppleva ett flertal episoder inom en och samma vecka, eller till och med
under samma dag. Rapid cycling kan förekomma hos patienter med såväl
bipolär i­ som bipolär ii­sjukdom.
10
11
OrsakEr
Tillsammans med din läkare eller annan
vårdgivare är det bra om du lär dig identifiera de
utlösande faktorer som kan vara unika just för
dig.
12
VEM draBBas aV BIpOLär sjukdOM
OcH Varför ?
utLösaNdE faktOrEr
VId BIpOLär sjukdOM
Orsakerna till bipolär sjukdom är fortfarande inte helt klarlagda. Man vet att
sjukdomen inte beror på upplevelser i barndomen, dåligt föräldraskap eller
personliga svagheter. Vi vet också att genetiska faktorer har betydelse.
Små förändringar i flera geners uttryck gör att vissa nervceller i hjärnan inte
fungerar som de ska. Därmed uppstår en obalans i de kemiska substanser
som sköter kommunikationen mellan hjärncellerna.
Vissa faktorer kan ibland aktivera en episod vid bipolär sjukdom. till dessa
brukar man räkna:
Nästan två tredjedelar av dem som drabbas har bipolär sjukdom i släkten.
Om en förälder har sjukdomen är risken att den går i arv ganska liten, bara
5 %. Siffran stiger dock om även andra släktingar bär på anlagen och når
upp till 30 % om båda föräldrarna är sjuka.2
stressande händelser, t ex att få sparken från arbetet, genomgå en
skilsmässa eller svår sjukdom
större positiv händelse i livet, t ex giftermål eller befordran
årstidsväxlingar
behandling av depression med antidepressiv medicin (kan möjligen
aktivera övergång till en manisk episod)
brist på sömn eller avbruten sömn
nyttjande av alkohol eller missbruk av narkotika eller andra psykoaktiva
substanser
Episoder kan också förekomma utan identifierbara utlösande faktorer.
Referens: 2. Berretini WH, Ferrado tN, Goldin LR et al. Chromosone 18 DNa markers
and manic­depressive illness: evidence for a susceptibility gene. Proc Natl acad Sci USa
1994;91:5918­21.
14
15
BEHaNdLINg
Läkemedel, psykosocial behandling och olika
livsstilsförändringar är viktiga delar i behandlingen av bipolär sjukdom.
16
Varför är BEHaNdLINg
uNdEr LÅNg tId sÅ VIktIg ?
LäkEMEdEL är NödVäNdIga för
fraMgÅNgsrIk BEHaNdLINg aV
BIpOLär sjukdOM
Bipolär sjukdom kan inte botas, men sjukdomen kan behandlas på
olika sätt genom att lindra symtom och motverka återfall.
Det finns en mängd läkemedel mot bipolär sjukdom. Många behöver
en kombination av olika preparat för att mildra de depressiva symto­
men, kontrollera de maniska symtomen och förhindra svängningarna
däremellan.
Vilken behandling läkaren väljer beror bland annat på vilken form
av bipolär sjukdom det rör sig om, hur allvarlig den är och om
man har andra sjukdomar. Målet är att man ska må bra genom att
depressionen eller manin behandlas, framtida episoder mildras
eller minskas i frekvens och att man får hjälp med att acceptera och
hantera sin sjukdom.
Den som har bipolär sjukdom behöver ta läkemedel för att mildra,
minska eller inte återfå sina symtom. Psykosocial behandling (t ex
psykoedukation/kognitiv beteendeterapi, familjebehandling och stöd
i arbetssituationen) och enkla förändringar i livsstilen kan också vara
viktiga delar av behandlingen.
Om sjukdomen inte behandlas kan symtomen förvärras eller åter­
komma. Risken är även att sjukdomen förvärras med tiden och att
livskvaliteten försämras.
Med fortlöpande välanpassad behandling kan även en person med
bipolär sjukdom leva ett friskt och produktivt liv.
18
Vilken typ av läkemedel din läkare förskriver beror på dina symtom.
Eftersom bipolär sjukdom är ett livslångt tillstånd är det nästan alltid
nödvändigt med långtidsbehandling.
Du och din läkare kommer att diskutera vilken medicinering som är
effektivast för dig.
19
LäkEMEdEL LINdrar syMtOMEN
psykOsOcIaL BEHaNdLINg
Läkemedlen hjälper till att balansera nivåerna av vissa kemiska substanser
i hjärnan vilket gör att du kommer att känna dig bättre, fungera bättre och
tänka klarare. Du kommer snart att märka en lindring av dina symtom.
Utöver läkemedel och kunskap om sin sjukdom, behöver många även
någon form av psykosocial behandling3.
Läkemedlen är även till stor hjälp för att förhindra framtida episoder. För att
läkemedlen ska vara effektiva måste de dock alltid tas i förskriven dos och
dagligen – även när du känner dig bra!
tänk också på att tala om för din läkare eller annan vårdgivare om du
använder andra läkemedel eller naturläkemedel, även receptfria preparat.
kognitiv beteendeterapi (kBt) är en forskningsbaserad terapiform med
fokus på individens tankar, reaktioner och handlingsmönster. terapin
inriktas på att förändra mindre funktionella uppfattningar, tankemönster
och beteenden. inom kBt förekommer både individuell behandling och
gruppbehandling där flera patienter deltar samtidigt.
kBt har visat sig effektivt vid många av de symtom man upplever vid bi­
polär sjukdom, t ex depression, stress, ångest, social fobi, tvångstankar
och självskadebeteende. Behandlingen som utformas individuellt, kombi­
neras vanligtvis med medicinering.
Referens: 3. 10 teser om bipolär sjukdom, Svenska Sällskapet för Bipolär sjukdom 2004.
20
21
trE stEg för VäLBEfINNaNdE
sTeg 1
sTeg 3
Läkemedel måste användas för att symtomen ska kunna kontrolleras,
minskas eller försvinna. Ett läkemedel eller en kombination av olika läke­
medel måste i de flesta fall tas dagligen för att behandlingen ska hjälpa dig
att må bättre. Läkemedlen måste därmed även tas när du känner dig bra!
i kombination med den medicinska behandlingen kan hälsosamma vanor
och en balanserad livsstil förbättra symtomen.
Upprätthåll en öppen och ärlig dialog med din läkare eller annan vårdgivare
om de fördelar och nackdelar du upplever med den medicinska behand­
lingen.
sTeg 2
För att lära dig att handskas med dina symtom och de situationer som
kan utlösa en episod kan det vara till stor hjälp att ha någon att prata med,
både anhöriga, nära vänner och specialister. Rådgivning kan ges av
psykiater, psykolog, sjuksköterska med speciell psykiatrisk kompetens
eller kurator.
Se till att få tillräckligt med vila och sömn
Minimera bruket av alkohol
Försök att äta en välbalanserad kost
Utöva någon form av fysisk aktivitet regelbundet
För ett så regelbundet dagligt liv som möjligt
Håll kontakt med familj och vänner
Utveckla olika tekniker för att hantera stress (t ex med hjälp av kBt,
meditation och avslappningsövningar)
Många väljer även att gå med i en patientgrupp eller patientförening som
också kan erbjuda tillfällen att delta i olika samtalsgrupper, utbildningar och
seminarier. andra patienters erfarenheter kan hjälpa dig att förstå dig själv,
att leva i nuet och att hantera känslor och relationer.
22
23
BIVErkNINgar
Berätta för din läkare om de biverkningar som
du upplever. Tillsammans kan ni med säkerhet
hitta lösningar för hur biverkningarna kan
minimeras eller undvikas.
24
BIVErkNINgar gÅr att Åtgärda
taLa MEd dIN LäkarE
alla läkemedel kan orsaka olika biverkningar. i svåra fall kan biverk­
ningarna leda till att man slutar ta sin medicin. Det är därför viktigt att
man tillsammans med sin läkare får prova sig fram till den medicinering
som har bäst effekt med så lite biverkningar som möjligt. De moderna
läkemedel som används idag har i regel färre och mindre allvarliga
biverkningar.
Berätta alltid för din läkare vilka biverkningar du upplever. Din läkare kan
hjälpa dig att minimera biverkningarna genom att justera doseringen eller
genom att byta till ett annat läkemedel. Sluta inte med medicineringen utan
att först tala med din läkare. Om du avbryter behandlingen är risken stor
att dina symtom kommer tillbaka eller att du får en ny episod av mani eller
depression.
De vanligaste biverkningarna av de läkemedel som används vid bipolär
sjukdom är:
Viktuppgång
Förändringar i blodsockernivåer
illamående eller diarré
Stelhet eller rastlöshet
Skakningar och andra rörelseproblem
Minskat sexuellt intresse
trötthet
Håravfall
Muntorrhet
Förstoppning
Hudutslag
Dubbelseende, dimsyn
kom ihåg att det ibland tar ett tag för kroppen att anpassa sig till
behandlingen, biverkningarna minskar ofta efter en tid.
26
27
VägEN tILL
att MÅ BättrE
Att följa din behandlingsplan är det viktigaste du
kan göra för att fortsätta må bra.
28
träffa dIN LäkarE OcH/ELLEr aNNaN
VÅrdgIVarE rEgELBuNdEt
föLj dIN BEHaNdLINgspLaN
Din läkare och andra vårdgivare kommer regelbundet att stämma av
hur du mår och hur du svarar på medicineringen. Periodvis kommer
din läkare även att kontrollera vikt, blodsocker, blodtryck, koncentra­
tionen av läkemedel i blodet, kolesterol­ och fettnivåer, njur­ och/
eller leverfunktionen och nivåerna av olika hormoner, t ex sköldkörtel­
och sexualhormoner. allt beroende på vilket eller vilka läkemedel du
behandlas med.
ta dina läkemedel varje dag – även då du känner dig bra! Det är det
absolut bästa sättet att hålla sjukdomen under kontroll. Om du slutar med
behandlingen kan det innebära att symtomen återkommer och kanske
ökar i svårighetsgrad.
Om du känner av signaler som tyder på återfall, meddela din läkare
omedelbart. Återfallssymtom brukar oftast vara samma symtom som du
upplevt tidigare. Det kan dock vara svårt att känna igen signalerna på
egen hand. Fråga någon du litar på, någon i familjen, annan anhörig eller
vän, som kan hjälpa dig att kontrollera symtomen och identifiera tecken på
återfall.
ta HaNd OM dIg
Försök att:
ha regelbundna tider
sova ordentligt
minimera alkoholanvändningen
äta välbalanserat
följa dina dagliga rutiner
röra på dig regelbundet
behålla kontakterna med familj och vänner
hitta metoder för att minska stressen
30
31
dEt fINNs aNdra sOM du
Som drabbad av bipolär sjukdom är du långt ifrån ensam. 3–5 % av
Sveriges vuxna befolkning har diagnosen och mörkertalet är stort4.
Här hittar du adressen till Föreningen Balans, en patient­ och intresse­
förening där du kan få hjälp att öka din kunskap om sjukdomen och
få kontakt med andra att dela dina erfarenheter med. Du kan också få
goda råd kring hur du ska agera i dina kontakter med sjukvården.
Även om det inte finns någon avdelning där du bor, kan du få tips om
var du hittar närmaste lokalförening.
[email protected]
www.foreningenbalans.se
Referens: 4. Hirschfeld RM et al. J Clin Psychiatry 2003;64(1):53­9.
32
MINa sIdOr
kONtaktpErsONEr
MINa MEdIcINEr
1. Min behandlande läkare: .......................................................................
Läkemedel
Dosering
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................
..............................................................
................................................................................ tel: ...........................
2. Min kontaktsjuksköterska: ....................................................................
................................................................................ tel: ...........................
3. Övriga kontaktpersoner:
................................................................................ tel: ...........................
................................................................................ tel: ...........................
................................................................................ tel: ...........................
................................................................................ tel: ...........................
................................................................................ tel: ...........................
................................................................................ tel: ...........................
................................................................................ tel: ...........................
................................................................................ tel: ...........................
34
35
MINa tIdIga tEckEN
Hur MÅr jag ?
Här skriver du ner just dina tidiga tecken på försämring – så att du och
dina närstående kan vara observanta på just dem, om de skulle smyga
sig på.
På följande sidor kan du fylla i hur du upplever livet och vardagen när
du påbörjat din behandling. kanske märker du skillnad på humöret
och hur vardagssysslorna fungerar eller någon annan effekt av din
medicin ? Oavsett vilket, är det bra att regelbundet göra en liten
anteckning för att lättare komma ihåg vad du vill ta upp nästa gång
du träffar din läkare.
........................................................................................................
.........................................................................................................
36
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
37
Hur MÅr jag ?
38
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
........................................................................................................
........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
39
Hur MÅr jag ? – cHEckLIsta
Checklistan är utformad för att hjälpa dig när du talar med din läkare om
dina läkemedel. Om du drabbas av något av dessa besvär markerar du
med ett kryss på den aktuella raden. Beskriv sedan hur besvärligt du
tycker att det är genom att rangordna på skalan 1 till 4, där 4 är värst.
1
2
3
4
milda
måttliga
allvarliga
mycketallvarliga
Visa checklistan vid ditt nästa besök. Sluta inte ta din medicin utan att först
tala med din läkare ! Sjukdomssymtomen riskerar annars att komma tillbaka.
40
Jagharupplevt
dettanyligen
Svårighetsgrad
(påenskala1till4)
Minskadenergi
......................................
.................................
1
2
3
4
Långsammare
tankeförmåga
......................................
.................................
1
2
3
4
Nedstämdhet
......................................
.................................
1
2
3
4
Trötthet
......................................
.................................
1
2
3
4
Koncentrationsstörning
......................................
.................................
1
2
3
4
Overkligaupplevelser
......................................
.................................
1
2
3
4
Illamående
......................................
.................................
1
2
3
4
Muntorrhet
......................................
.................................
1
2
3
4
Minskatsexuellt
intresse
......................................
.................................
1
2
3
4
Sexuellaproblem
......................................
.................................
1
2
3
4
Stelhet
......................................
.................................
1
2
3
4
Rastlöshet
......................................
.................................
1
2
3
4
Skakningareller
andrarörelseproblem
......................................
.................................
1
2
3
4
Viktökning
......................................
.................................
1
2
3
4
Påverkanpåaptiten
......................................
.................................
1
2
3
4
Diarré
......................................
.................................
1
2
3
4
Förstoppning
......................................
.................................
1
2
3
4
41
aNtEckNINgar/frÅgOr
.........................................................................................................
.........................................................................................................
........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
.........................................................................................................
42
43
Vad menas med bipolär sjukdom? Vem drabbas och varför?
Vad går behandlingen ut på och hur länge dröjer det innan
man känner sig bättre?
Den här broschyren vänder sig till dig som har eller känner
någon som fått diagnosen bipolär sjukdom. Här hittar du
allmän information om sjukdomen och vad man bör tänka
AstraZeneca Nordic 151 85 Södertälje Sverige Tel +46 (0) 8 553 260 00 www.astrazeneca.se
CNS 11.XXXXXS
på i samband med medicinering och övrig behandling.