FÖRSTÅ KOMMUNICERA TÄNKA LÄSA och SKRIVA

Projekt: Undervisningsmaterial för barn som använder alternativ eller kompletterande kommunikation.
Utarbetat för Folkhälsans Resurscenter av Gitta Lönnqvist, med stöd av
Svenska Frimurarna i Helsingfors och Svenska Kulturfonden
FÖRSTÅ
KOMMUNICERA
TÄNKA
LÄSA och SKRIVA
INNEHÅLL
FÖRSTÅ:
(PCS / Bliss)
Sökbok med utvärderingssblankett
Pekböcker 12 x 6 arbetsblad (A5) (PCS /Bliss)
med memorykort att arbeta med.
Övningbilder på datorskärmen
KOMMUNICERA: (PCS / Bliss)
Kommunikationskarta med 72 symboler (pekböckernas)
Pratbok för barnträdgården
Exempel på personliga pratböcker i olika storlekar
Övningsbilder på datorskärmen
TÄNKA: (PCS / Bliss)
Övningstyper
1. SÖK en viss symbolkategori på varje rad.
2. VÄLJ svaret bland 3 eller 4 alternativ
3. TA BORT den av 4 symboler som ej passar in.
LÄSA och SKRIVA: (PCS / Bliss)
Böcker eller arbetsblad med bild + tomma textrutor som ska fyllas med
rätt (färdigskriven) text . Ökande svårighetsgrad på symbol-texterna.
1. Böcker
- Robins bok
- Markus bok
- Pojken går ut
- Plättboken
2. Arbetsblad
(2-ordssatser med färgkodade rutor)
(2-ordssatser med färgkodade rutor)
(flerordssatser)
(flerordssatser)
(2- till flerordssatser)
2
FÖRORD
Detta material är framtaget inom projektet:
Undervisningsmaterial för talhandikappade barn som använder alternativ
kommunikation.
Folkhälsans Resurscenter
med stöd av
Svenska Frimurarna i Helsingfors och
Svenska Kulturfonden i Finland
Sedan år 1977 har undertecknad, med stor glädje, arbetat med blissymboler och
senare också med andra grafiska symboler för talhandikappade barn och ungdomar.
Genom mitt arbete som talterapeut vid Folkhälsans resurscenter har jag haft kontakt
med många andra kolleger och lärare runtom i Finland. Det har gång på gång visat
sig att också om många under årens lopp fått tillgång till både datorer och fina
program så har de alltför sällan haft tid att planera sin terapi eller undervisning så
som de önskat. Detta är en erfarenhet som jag också själv ständigt gjorde, speciellt
gäller detta de multihandikappade klienterna som ju är mycket resurskrävande.
Sedan min pensionering i början av år 2000 har jag äntligen haft tid att se över de
möjligheter olika datorprogram erbjuder oss i dag.
I Finland används The Boardmaker Software med PCS-symboler allmänt inom
specialundervisningen , likaså är Microsoft Word ett populärt textbehandlingsprogram, därför har jag använt dessa program för projektmaterialet.
För många barn som använder teckenkommunikation är PCS-symbolerna mycket
lämpliga som extra stöd och det är min förhoppning att PCS-versionen av materialet
skall kunna utgöra ett stöd vid teckeninlärningen.
Blissymbolerna i materialets BLISS-version kommer från det i Sverige producerade
Winbliss-programmet och jag har vänligen fått tillstånd av Håkan Larsson och hans
team att fritt använda det.
Tanken är att Folkhälsans Resurscenter ska kunna framställa en CD-skiva som
sedan kan användas av dem som redan har Boardmaker- och Wordprogrammen, för
att själva skriva ut de delar av materialet de behöver. Den som har Winbliss eller
något annat blissprogram kan också själv lägga in fler blissymboler.
Författaren hoppas också att materialet skall inspirera andra att göra egna övningar,
som är lämpliga för just deras elev. "Baser" att göra sådana finns därför med i de
olika övningarna.
Ett stort varmt tack till Folkhälsans Resurscenter, Svenska Frimurarna i Helsingfors,
Svenska Kulturfonden, vänner, kolleger för allt stöd och till Markus och Robin
Pinomaa samt mina sju barnbarn, som alla tåligt poserat framför kameran.
Helsingfors den 1 oktober 2001
Gitta Lönnqvist
3
HANDLEDNING
En viktig målsättning för detta projekt har varit att skapa ett material som ger också de
multihandikappade barnen med begränsad kommunikationsförmåga möjlighet till ett aktivt skolarbete.
Barn utan aktivt tal och med starkt begränsad motorisk förmåga får ofta nöja sig med en undervisning
som huvudsakligen tar fasta på deras förmåga att lyssna.
Med detta material hoppas jag att lärarna
1) ska få ökade resurser att låta också de barn som kommunicerar med bilder eller symboler, mera
aktivt få arbeta med sin språkutveckling
2) lättare själva ska kunna producera arbetsmaterial för eleverna.
Jag är väl medveten om att de flesta av de multihandikappade eleverna ändå behöver ett individuellt
anpassat material som tar hänsyn till deras synförmåga, motoriska förmåga osv.
Tanken är att läraren själv ska kunna välja vilket material han skriver ut för den enskilda eleven.
Sedan måste materialet kanske skrivas ut i dubbel storlek, plastas och klippas sönder för att placeras
på ett visst sätt för att just denna elev ska klara av att SE och PEKA ut.
Min förhoppning är att läraren / terapeuten har möjlighet att skriva ut och laminera ett basmaterial åt
sig. Ett laminerat eller plastat material kan användas flera gånger och med olika elever. Då en elev
lärt sig arbeta med materialet kan man skriva ut personliga arbetsböcker där eleven t.ex som läxa får
att limma in svarsbilderna på rätt ställe. (Under alla mina arbetsår har jag ständigt slagits av hur sällan
specialbarnen får läxor och hur lyckliga de är då de får det) . Också föräldrana brukar uppleva barnens
"hemläxor" som något positivt också fast de ställer krav på föräldrarnas medverkan. Arbetsuppgifterna
får dock aldrig bli betungande, meningen är främst att ge föräldrar och barn en stunds motiverande
sysselsättning. Föräldrarna brukar också uppskatta att de på så sätt får en regelbunden inblick i
barnets utveckling och att de kan se en röd tråd i undervisningen.
Gör alltså så här:
1) Skriv ut Handledningen åt dig.
2) Bekanta dig med materialet.
3) Välj ut det du just nu tycker du har nytta av och skriv ut det.
Du måste ha tillgång till programmen WORD och BOARDMAKER.
4) Plasta, laminera eller placera i plastfickor så har du ett undervisningsmaterial som kan
återanvändas.
5) Då du är säker på att materialet fungerar för eleven, skriv ut en egen arbetsbok åt eleven.
6) I alla delar av materialet finns något jag kallat "bas" där du lätt kan fylla på med egna bilder från
ditt boardmakerprogram och det blissprogram du eventuellt själv har tillgång till. Om du inte har
något blissprogram kan du skriva ut de tomma rutorna och rita in blissymbolerna för hand.
Fler övningar är på kommande, speciellt till kapitlen TÄNKA samt LÄSA & SKRIVA.
Dina tankar, funderingar och önskemål kring vidareutveckling av materialet mottages med tacksamhet
av
Gitta Lönnqvist
Tallvägen 13 C 22
00270 Helsingfors, Finland
e-postadress: [email protected]
4
FÖRSTÅ
Målsättning:
Läraren, terapeuten ska
- lära känna elevens ordförståelse i relation till uttrycksförmågan
- lätt kunna dokumentera förmåga och framsteg
Eleven ska förstå
- att allting har ett namn.
- att man kan benämna med ORD, TECKEN eller genom att peka på en SYMBOL
- att det är roligt att kunna benämna.
Material:
1) Sökboken består av 10 ark (A5) med 6 bilder i 2 rader, valbart PCS eller
Bliss-version . Bedömningsblankett hör till. Materialet kan också användas
för undervisning. För att kontrollera barnets förmåga och sätt att själv
benämna kan man använda sökbokens kollbilder på datorskärmen.
2) Pekböcker som görs av arbetsblad. Varje bok består av 6 arbetsblad med en
stor bild (PCS i 11 x 11 cm) samt en mindre tom ruta (5 x 5 cm) samt memorykort i bliss eller PCS (5 x 5cm) som ska klistras in på arbetsbladet.
Materialet kan gärna plastas eller lamineras så kan det användas om och om
igen.
3) Övningar där man kan se en stor PCS-bild i taget på skärmen och så kan
benämna den genom att peka på rätt symbolkort (PCS eller Bliss)
5
SÖKboken
Målsättning:
Att läraren ska få en uppfattning om elevens:
1) ordförståelse
2) förmåga att tolka bilder
3) pekförmåga
4) förmåga att uttrycka sig, sätt att benämna
5) behov av alternativ kommunikation
Material:
(BKR\FÖRSTÅ\PCS\SÖKBOK\SÖK 1ab - 6ab)
(BKR\FÖRSTÅ\Bliss\SÖKBOK\SÖK1ab - 6ab)
Sökboken sätts ihop av 6 ark med 6 + 6 PCS -bilder på
varje ark. Varje ark ska skrivas ut och delas i två
liggande A5 sidor (a och b) med 6 bilder på vardera.
(WORD\utvärdering - sök)
Blankett på två sidor där läraren kan notera elevens
förmåga att förstå ordet , hitta rätt bild, benämna med
ord, tecken, bild eller blissymbol.
(BKR\FÖRSTÅ\PCS\SÖKBOK\koll 1ab - 6ab)
(BKR\FÖRSTÅ\Bliss\SÖKBOK\koll 1ab - 6ab)
Sökbokens bilder visas på datorskärmen, en i taget i större format.
Vill man inte använda datorn bör man skriva ut materialet i en extra
upplaga att klippa sönder till enskilda kort.
Metodik:
1) Visa eleven en sida, benämn en bild (se blanketten)
först med ord, om eleven inte svarar ge tecknet och om eleven
fortfarande inte svarar visa PCS-bild på datorn eller motsvarande
bildkort och se om eleven hittar paret.
2) Efter varje sida ni gått igenom ska ni göra det på nytt så att
eleven försöker benämna bilderna som du kan visa på datorskärmen
eller genom att visa upp motsvarande kort. Om du använder datorns
KOLLA-bilder ska du markera en bild, då eleven svarat klickar någon
av er på DELETE och nästa bild kommer fram.
3) Anteckna iakttagelserna i protokollet som sedan kan ge dej en
fingervisning om eleven förstår ord eller tecken, hur eleven
uppfattar bilder, hur han pekar, hur han själv helst uttrycker sig osv.
6
FÖRSTÅ: Sökbok (BKR\FÖRSTÅ\PCS\SÖKBOK\1a)
med protokoll (Word\utv. - sök)
FÖRSTÅ: KOLLA - (BKR\FÖRSTÅ\PCS\SÖKBOK\kolla\ 1ab-6ab)
en bild i taget på datorskärmen
7
PEKböckerna
Målsättning:
1)
2)
3)
4)
Att lära in PCS eller blissymboler
Att ha roligt med symboler.
Att lära sig benämna med symboler
Att ge den vuxna och barnet material att leka och
jobba med.
5) Att vänja barnet vid att "läsa" symboler
Material:
(BKR\FÖRSTÅ\PCS\PEKBOK\alternativ 1ab-6ab)
(BKR\FÖRSTÅ\Bliss\PEKBOK\alternativ 1ab-6ab)
(BKR\FÖRSTÅ\PCS\Memory\mem 1 -6)
(BKR\FÖRSTÅ\BLISS\Memory\mem 1 -6)
(BKR\FÖRSTÅ\PCS\Pekbok\Översikt)
Alternativen är 12: djur, leksaker, fordon, färger,
möbler, verb 1, verb 2, mat, kläder, kökssaker, personer,
frågor o prepositioner och det finns 6 bilder per
alternativ.
Det finns material för 12 olika pekböcker. Varje bok
består av 6 arbetsblad (A5) med en stor bild (PCS i 11 x
11 cm) samt en mindre tom ruta (5 x 5 cm) samt 6 kort i
bliss eller PCS (5 x 5cm) som ska klistras in på
arbetsbladet. Materialet kan gärna plastas eller
lamineras så kan det användas om och om igen.
För elever som lär sig bliss rekommenderas att man gör
korten dubbelsidiga, då kan eleven själv kontrollera om
han valt rätt blissymbol för PCS-bilden. För dubbelsidiga
kort skall du först skriva ut
(BKR\FÖRSTÅ\PCS\Memory\mem 1 , vänd pappret i
skrivaren och skriv ut
(BKR\FÖRSTÅ\BLISS\Memory\mem 1) på baksidan.
Översiktssidan över de 12 pekböckerna kan också klippas
ut till diminutiv "pratbok".
Metodik:
1) Förbered en pekbok med bilder som du tror intresserar eleven,
skriv också ut tillhörande memory-kort. Placera en boksida och två
olika memorykort (PCS eller BLISS) framför eleven , (eller tvärtom).
Eleven ska välja det kort som stämmer med boksidan och limma in
(eller fästa ) kortet i den tomma rutan.
2) Då alla 6 sidor som hör till en bok är färdiga kan boken bindas ihop
och eleven får läsa den genom att försöka säga ordet, teckna det
eller peka ut PCS-bilden eller blissymbolen på sin "karta" av 6
symboler.
8
FÖRSTÅ: Pekbokssidor (BKR\FÖRSTÅ\PCS\PEKBOK\2b) för bilboken, delas till
storlek A5, eleven ska placera PCS- eller Bliss-memorykort i de tomma rutorna
FÖRSTÅ: memorykort till pekböckerna
(BKR\FÖRSTÅ\Pcs \Pekbok\memory\2ab)
(BKR\FÖRSTÅ\Bliss\memory\2ab)
9
3) Om en blisselev klarar av att peka ut en blissymbol av
de sex på skärmen kan du markera den ruta han valt och
trycka på DELETE, då skall PCS-bilden komma fram och
han ser själv om han valt rätt.
4) Alternativt kan ni arbeta med dubbelsidiga kort:
Välj ut några blissymboler ni vill jobba med. Lägg ut
korten med blissymbolen uppåt, be eleven välja ut den
symbol som motsvarar ordet du ber om, eller visa upp en
PCS-bild som eleven ska benämna genom att peka på rätt
blisskort.
Vänd och kolla svaret. Är svaret rätt vinner eleven det,
annars får du bilden (och koll på vad som skall övas mera)
Ny bild placeras ut så alternativens antal anpassas till
elevens förmåga.
5) Bilderna kan också användas för olika
sorteringsuppgifter. Postlådor (plastburkar med hål för
korten i locket) med skyltar som "kläder", "djur" osv
placeras framför barnet, utvalda kort läggs i en hög
framför barnet eller visas upp ett i gången. Barnet ska
ange i vilken postlåda kortet ska läggas.
Fäst vid behov burkarna med "sinitarra " (häftmassa) i
underlaget.
Kontrollera till slut att alla burkar innehåller kort av rätt
sort!
6) Alla kort kan givetvis också användas för traditionella
memoryspel, PCS + PCS, Bliss + Bliss eller PCS + Bliss allt
efter elevens förmåga.
10
KOMMUNICERA
Målsättning:
Eleven ska upptäcka
- att det är roligt att kommunicera
- att man har nytta av att kommunicera
- att man kan påverka sin omgivning genom att kommunicera
- att man kan planera vad man ska göra
- att man kan berätta vad man varit med om
Material:
1) (BKR\ Kommunicera \Karta\PCS 1 och PCS 2)
(BKR\ Kommunicera \Karta\Bliss 1 och Bliss 2)
Kommunikationskarta med 72 symboler, baserande sig på pekböckerna.
2) (BKR\ Kommunicera \Pratbok för BTG\PCS\sidor\ alternativ)
(BKR\Kommunicera\ Pratbok för BTG \ Bliss\sidor\alternativ)
Alternativen är ja -nej, personlig, förger, kläder, lek, mat, rum, sånger,
utelek, verb
"Pratbok" för daghemmet
3) (BKR\Kommunicera\person\a4, a5 , mini eller dimi )
Exempel på personlig "pratbok" i olika storlekar.
4) (BKR\Kommunicera\ÖVNINGAR \alternativ) (se metodik 2) sid 6)
Enskilda bilder på datorskärmen, eleven använder sin manuella karta
för att berätta vad bilden föreställer. Minibokens symbolförråd.
11
KOMMUNICERA:
(BKR\Kommunicera\Karta\Pcs1 och Pcs2)
(BKR\Kommunicera\Karta\Bliss1 och Bliss2)
Kartor i PCS och BLISS, baserade på pekböckerna
12
KOMMUNICERA: Pratböcker för daghemmet
(BKR\Kommunicera\Pratbok för BTG\PCS eller Bliss)
13
METODIK:
I er grupp har ni ett språkhandikappat barn som behöver stöd av bilder för att utveckla sin
kommunikationsförmåga. Både vuxna och barn i er grupp kan ge barnet oerhört värdefull hjälp
genom att:
1) Visa intresse för barnets sätt att kommunicera.
2) Använda bilder själva för att ge barnet en kommunikationsmodell och för att det inte ska
behöva känna sig "annorlunda".
3) Alltid fråga efter barnets åsikter, önskemål och upplevelser.
4) Alltid ha "pratboken" till hands!
Då det gäller ett litet barn ska man inte bry sig om ifall barnet svarar "rätt eller fel", i början är
det viktigaste att barnet kommer underfund med att man kan "tala", bli förstådd och kan
påverka genom att peka på bilder.
Här följer några tips om hur en "pratbok" kan användas. Ni hittar säkert själva på en massa olika
användningssätt då ni väl kommer igång.
1) Gör en sida med rutor och foton där ni skriver in barnets namn, adress, namnet på föräldrar
och viktiga personer. Då kan barnet snart lära sig tala om sitt namn och sin adress genom att
peka på rätt ruta.
2) Färgerna! Då ni ritar och färglägger , placera pennorna så långt ifrån barnet att det måste
be om dem. Hjälp barnet på traven genom att själv peka på alternativ: vill du ha röd eller gul?
Lek färglekar, typ: alla som har något blått får gå framåt ett steg. Använd barnets färgsida,
peka och säg färgens namn samtidigt. Den som kommer först i mål får leda leken nästa tur.
3) Leksidan! Då barnen skall få leka fritt, ta alltid fram boken så barnet kan få bestämma vad
det vill leka. Om lämplig bild saknas, gör en ny sida med adekvata bilder!
Kanske barnet sedan i sin lek kan använda en annan sida i pratboken.
Ex: om barnet valt att leka med dockan kan man lägga fram verbsidan så barnet kan planera
vad dockan ska göra, eller klädesplaggen så barnet kan be om önskat klädesplagg osv.
4) Butikslek fungerar vanligen fint med bildkommunikation. Ni kan ha matbutik, leksaksbutik,
klädbutik osv, se bara till att barnet verkligen har tillgång till bilder som passar ihop med
varorna.
5) Sånger! Låt barnen välja sång genom att peka på den bild ni bestämt att symboliserar
sången.
.
Glöm aldrig att använda orden samtidigt som ni pekar på en bild.
HA TREVLIGT TILLSAMMANS!
14
KOMMUNICERA: exempel på personliga pratböcker
Här storlek A4 och mini
(BKR\Kommunicera\Personlig pratbok\storlek)
Ett uppslag i miniboken
15
TÄNKA
Målsättning:
Eleven ska lära sig
- arbeta och lösa problem med hjälp av symboler.
- arbeta med rätt "lästeknik", från vänster till höger och rad för rad.
Material:
Övningsuppgifter där eleven "tänker i symboler".
Materialet kan skrivas ut eller användas som datorövning.
16
TÄNKA: arbetsblad i pcs och bliss
(BKR\TÄNKA\PCS eller Bliss\övningar)
17
METODIK:
VÄLJ RÄTT SVAR!
Målsättning:
1) Att lära sig förstå arbetssättet. (Titta på
uppgiftsrutan, välja rätt svar av tre eller 4
alternativ.,
2) Att öva läsriktning
3) Att lära sig nya symboler
4) Att svara på frågor..
Material:
(BKR\TÄNKA\PCS\övn)
( BKR\TÄNKA\Bliss\övn)
Plastade ark med 6 uppgiftsrader. Vid behov kan varje
ark klippas i 3 eller i 6 delar.
Materialet finns också som datorövning för den som
klarar tekniken.
Metodik:
Läs frågan för barnet som skall titta på bilden i
uppgiftsrutan och sedan peka ut rätt svarsalternativ
som sedan ringas in med vattenlöslig tusch .( Om
uppgiftsarket placeras på magnetskiva kan det rätta
svaret märkas ut med en magnetknapp.)
Göres övningen i datorn kan man färglägga elevens svar,
när hela sidan är genomgången och svaren färglagda kan
sidan skrivas ut och införas i elevens egen arbetspärm.
18
LÄSA och SKRIVA
Målsättning:
Eleven ska utveckla sitt språk och lära sig
- förstå innehållet i en bild.
- att bilder / symboler kan sammanfogas för att bilda en mening.
- att man kan beskriva en händelse med en symbolsats
- att läsa och förstå symbolsatser
Material:
1) (WORD\Läsa o skriva\Markus bok\alternativ)
Markus bok
2) (WORD\ Läsa och Skriva\Bildsidor\alternativ)
(WORD\ Läsa och Skriva\PCS-text\alternativ)
(WORD\ Läsa och Skriva\Blisstext\alternativ)
Arbetsblad med fotografi och tomma textrutor där eleven ska klistra in rätt
symbol eller symbolsats. Materialet finns med PCS- eller Bliss-text, ökande
svårighetsgrad.
19
Markus bok
(Word\LÄSA och SKRIVA\Markus bok\alternativ)
Arbetsblad med PCS - text
(Word\LÄSA och SKRIVA\Bildsidor+PCStext)
20
METODIK:
1) Titta tillsammans på en bild, diskutera innehållet och
studera symbolsatserna som hör till.
Helst ska de enskilda symbolerna redan vara bekanta
för eleven. Undersök annars de obekanta.
Arbeta med åtminstone två bilder + symboltext på
detta sätt
2) Placera två (eller flera) bilder bredvid varandra,
beskriv en bild och se om eleven hittar rätt bild. Det
är viktigt att på detta sätt kontrollera om eleven ser
och kan tolka bilderna ordentligt.
3) Ge sedan en symboltext åt eleven som själv ska
försöka läsa den och placera den på rätt bild. Ge
eleven det stöd han behöver.
4) Då ni har jobbat med många olika texter kan ni
placera flera texter framför barnet och ge en bild i
taget, barnet ska välja rätt text (rätta texter) till
bilden.
5) Alternativt kan ni öva diktamen så att eleven har ett
antal texter framför sig, du dikterar en mening i
taget och eleven ska hitta rätt text och placera dem i
rätt ordning under varandra.
21
Blissymbolerna skapades av Charles K. Bliss i slutet på 1940-talet.
Systemet var avsett som ett medel för internationell kommunikation och
publicerades i boken Semantography.
Sin stora användning fick det dock först på 1970-talet som ett hjälpmedel för
människor med stora talsvårigheter, oftast i kombination med rörelsehinder.
Idag används det av tusentals människor i olika delar av världen och sedan 1977
också i Finland.
Detta material är gjort i och med datorprogrammen
1)
2)
3)
Microsoft Word 97
Boardmaker , version 1.01.1 4\12\94
från Mayer- Johnson Co.
P.O.Box 1579
Solana Beach, CA 92075-7579
U.S.A.
Winbliss 1.0
från Specialpedagogiska institutet
[email protected]
Blissymbolics used herein derived from the symbols described in the work, Semantography, original copyright
c C.K.Bliss, 1949. Blissymbolics Communication Institute - Exclusive licensee, 1982.
22