Leva med implanterbar defibrillator

Leva
implanterbar
Levamed
med
implanterbar
defibrillator
defibrillator
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
1
Leva med implanterbar
defibrillator
Många människor har genom åren blivit behandlade med
implanterbar defibrillator och lever ett normalt liv. Syftet
med detta informationshäfte är att försöka ge svar på de
vanligaste frågorna om defibrillatorbehandling.
Några av de ämnen som behandlas är:
• Hjärtats uppbyggnad och funktion
• Bakomliggande orsaker till defibrillatorbehandling
• Hur en defibrillator fungerar
• Defibrillatoroperationen
• Vad man bör känna till som defibrillatorbärare
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
3
Hjärtats förmak och kamrar
Vänster förmak
Höger förmak
Vänster kammare
Höger kammare
4
|
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
Septum
Hjärtat
Hjärtat är en fascinerande muskel. Det är ungefär lika stort som din egen knutna
hand och kan pumpa runt cirka fem liter blod i kroppen per minut. Hjärtat kan
öka eller minska takten beroende på om du vilar eller anstränger dig. Dess
­rytmiska pumpande skickar syresatt blod och näring till kroppens alla celler
och för samtidigt bort slaggprodukter och koldioxid.
Hjärtat har en muskelvägg (septum) som delar det i en höger- och en vänstersida.
Högersidan pumpar blodet igenom lungorna, där det tar upp syre, därefter passerar
blodet genom vänstersidan som pumpar det vidare ut till kroppens alla celler.
Höger- och vänstersidan är delade horisontellt så att fyra separata hjärtrum
bildas. De två övre hjärtrummen kallas för förmak och de två nedre för kammare.
Mellan varje förmak och kammare sitter en hjärtklaff, som ser till att blodet bara
kan röra sig i en riktning. Det är hjärtats kammare som utför själva pumparbetet.
Hjärtat har sitt eget elektriska system.
Detta system ser till att hjärtat slår
och kontrollerar rytmen så att
blodcirkulationen kan hållas
på en lämplig nivå.
Sinusknuta
His-Purkinje
System
AV-knuta
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
5
Den så kallade sinusknutan, som är en del av hjärtats elektriska system, alstrar
och skickar ut små elektriska signaler (precis som bilens tändstift). Signalerna
leds via retledningssystemet till alla delar av hjärtmuskeln. För varje signal drar
hjärtmuskeln snabbt ihop sig och pressar ut blodet i pulsådrorna. Om du känner
på pulsen vid handleden kan du själv räkna hur många gånger ditt hjärta drar
ihop sig under en minut. Normalpuls i vila är mellan 55 och 95 slag per minut.
Friskt hjärta
Blå pilar: Vid varje hjärtslag
­strömmar blodet från kroppen
in i högra förmaket och sedan
via den högra kammaren till
lungorna där det tar upp syre.
Röda pilar: Samtidigt strömmar
syrerikt blod från lungorna in
i det vänstra förmaket och sedan
vidare ut i kroppen via den
vänstra kammaren.
6
|
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
När hjärtat går för fort
Impulser kan ibland uppkomma från andra delar av hjärtat än sinusknutan
och ge upphov till en onormal rytm, en arytmi. Om impulsbildningen är
mycket snabb kan detta leda till en hjärtrusning, en takykardi. Vanliga orsaker
till hjärtrusning är bland annat syrebrist i hjärtat till följd av kranskärlssjukdom,
hjärtinfarkt eller olika hjärt­muskelsjukdomar. I en del fall kan man inte säkert
fastställa den egentliga orsaken till hjärtrusning.
När en snabb impulsbildning uppstår i någon av hjärtats kammare kallas
­hjärtrusningen för ventrikulär takykardi eller kammartakykardi, när en sådan
inträffar pumpar hjärtat inte lika effektivt som vid normal rytm. Hjärnan får
då inte tillräckligt med syrerikt blod och symtom som yrsel eller svimning kan
­uppstå. En ventrikulär takykardi kan övergå i ett livshotande tillstånd om den
inte behandlas med läkemedel eller en defibrillator. I de fall en ventrikulär
­takykardi övergår i en oregelbunden och kaotisk impulsbildning har ett livs­
hotande ventrikelflimmer uppstått; det är i praktiken det samma som
hjärtstopp. Inget blod pumpas då ut i kroppen och hjärnan som är mycket
­känslig för syrebrist, drabbas först. Tillståndet leder inom några få sekunder
till medvetslöshet och om inget görs, till döden.
Defibrillatorn
De som drabbas av ventrikelflimmer kan räddas till livet
med en defibrillator. Ambulans och sjukvårds­personal
har till sin hjälp en extern defibrillator. Den externa
defibrillatorn är ansluten till två defibrilleringselektroder
som placeras direkt på bröstkorgen. Via dessa elektroder
kan en kraftig elektrisk chock avges.
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
7
När elchocken passerar hjärtat slår den ut det elektriska kaos
som råder i hjärtat, och den normala impulsbildningen ges
möjlighet att ta över och återställa ­hjärtrytmen till det normala.
Det finns defibrillatorer som är så små att de kan opereras
in under huden på bröst­korgen. Denna implanterbara
defibrillator kan direkt avgöra om hjärtats rytm blir onormalt
snabb och då avge en elchock eller en mildare typ av elektrisk ­
stimulering för att bryta arytmin.
Orsaken till att Du behöver
en implanterbar defibrillator
Din läkare har utifrån olika undersökningar och din sjukdomshistoria
gjort bedömningen att du behöver en implanterbar defibrillator. En
defibrillator botar inte, men skyddar dig mot de allvarliga konsekvenser som
kan bli följden av en hjärtrusning. Orsaken till att just du behöver en defibrillator
förklarar din läkare för dig men här är några av de ­vanligaste anledningarna:
• Konstaterad hjärtrusning (ventrikeltakykardi och /eller ventrikelflimmer)
• Överlevt hjärtstopp
• Dålig effekt med arytmidämpande medicin
• Svåra biverkningar av arytmidämpande medicin
• Hjärtsvikt i kombination med ovanstående.
8
|
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
Hur fungerar en
implanterbar defibrillator?
En implanterbar defibrillator fungerar helt automatiskt. Den bevakar ständigt
din hjärtrytm och kan, när så behövs, omedelbart behandla en snabb arytmi.
Läkaren kommer att justera din defibrillator så att den passar den typ av arytmi
som just du har. Ett defibrillatorsystem kan indelas i tre olika komponenter,
varav två är inopererade i kroppen. Dessa två är dosan (defibrillatorn) och de
­ledningar ­(elektroder) som förbinder dosan med hjärtat. Det finns idag olika
typer av defibrillatorsystem där man använder sig antingen av en, två eller tre
­elektroder. Den tredje komponenten är programmeraren som behövs för att
­finjustera defibrillatorns olika behandlingar.
Defibrillatorn
Defibrillatorn består av batteri, microprocessor och
elektriska kretsar. I defibrillatorns minne lagras viktig
­information om de eventuella arytmier du haft, hur
de blev behandlade och när. Dessa uppgifter samt
information om batteriets laddning och hur ­defibril­latorn är programmerad, kan läkaren utläsa med hjälp
av p
­ rogrammeraren.
Elektroder
De ledningar som förbinder defibrillatorn med hjärtat kallas
­elektroder. Genom dessa leds signaler från hjärtat till
dosan och på så sätt kan defibrillatorn upp­
fatta hur hjärtat arbetar. Genom elektroderna
avges också elchocker vid en eventuell hjärt­
rusning. Även svaga stimulerings­impulser kan
avges till hjärtat om det skulle gå för långsamt
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
9
(­ pacemakerfunktion). Elektrodens spets är försedd med små mjuka ”hullingar”
eller med en mycket liten ”korkskruv” för att kunna fixeras i hjärtats högra
­kammare respektive förmak. I de defibrillatorsystem där endast en elektrod
krävs, placeras den i höger kammare. I defibrillatorsystem med så kallad
­sviktpacefunktion placeras den tredje elektroden i ett blodkärl (koronarkärl)
som går utanpå hjärtat till vänster kammare.
Programmeraren
Via programmeraren kan man kommunicera med
den inopererade dosan genom huden. Med hjälp
av programmeraren kan läkaren sedan utföra en
rad olika funktionstester och mätningar av dosa
och elektrod samt inhämta data från dosans minne.
10
|
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
Hur går operationen till?
Elektroderna förs in i hjärtat via ett blodkärl strax nedanför nyckelbenet vanligen
på vänster sida. När elektroderna är på plats och förankrade ansluts de till dosan.
Dosan placeras vanligtvis i en ficka under huden på bröstet nedanför nyckel­
benet. Under operationen måste systemet testas för att kontrollera att det
kan uppfatta och bryta en arytmi på ett tillfredställande sätt. Detta moment
genomförs alltid i narkos. Operationstiden varierar, men i regel tar ingreppet
ca 1–2 timmar.
Olika defibrillator­
behandlingar
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
11
När defibrillatorn registrerar att en hjärtrusning startat kan den avge olika
behandlingar beroende på hur snabb hjärtrusningen är. Defibrillatorn har olika
behandlingsalternativ:
Antitakykardipacing
Denna behandling är avsedd för ventrikulär takykardi dvs en regelbunden
och något långsammare hjärtrusning än ventrikelflimmer. Defibrillatorn avger
en serie svaga elektriska impulser för att ”ta över”impulsbildningen i hjärtat
och på så sätt bryta takykardin. Om detta fungerar behöver ingen annan
behandling ges. Skulle behandlingen vara ineffektiv eller hjärtrusningen
bli snabbare ­kommer annan behandling att avges (se nedan). Den här
­behandlingen är smärtfri men man kan förstås känna symtom av själva
­hjärtrusningen. Samma typ av svaga stimuleringsimpulser kommer också
att avges om hjärtat skulle gå för långsamt; defibrillatorn fungerar då som
en pacemaker.
Defibrillering
Här avger defibrillatorn och elektroden i höger kammare en elektrisk
stöt i hjärtat. Ventrikelflimmer behandlas alltid med defibrillering. I regel
­programmeras en kraftig stöt (stor energimängd) vid denna behandling.
Läkaren kan programmera defibrillatorn att använda de olika behandlings­
alternativen stegvis. Först försöker man utnyttja det skonsammaste
alternativet som är antitakykardipacing. Om detta inte kan bryta arytmin
kan defibrillering avges. Beroende på energin, kraften i chocken, kan den
­upplevas som allt ifrån en dunk i bröstet till ett ordentligt slag i bröstkorgen.
Många upplever defibrilleringschocken som obehaglig men snabbt
övergående. Vid ett ­ventrikel-flimmer förlorar de flesta medvetandet
och känner inte alls av d
­ efibrilleringschocken.
12
|
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
Efter operationen
Allt eftersom du återhämtar dig från operationen kan du återgå till normala
aktiviteter. Den första tiden kommer du säkert att tänka på och känna av din
defibrillator men med tiden märker du av den allt mindre. Eftersom defibrillatorn kommer att ta hand om eventuella arytmier automatiskt, behöver du
inte tänka på att alltid vara i närheten av ett sjukhus utan du kan röra dig fritt.
Defibrillatorbehandlingen kan innebära att du behöver färre mediciner mot
arytmierna, men i vissa fall behövs ändå dessa mediciner för att sänka hastig­
heten på arytmin, så den lättare kan behandlas av defibrillatorn.
De första veckorna
efter implantationen
Var uppmärksam på följande:
• Rodnad, svullnad, feber, svår smärta från såret. Det kan vara tecken på
en infektion och ska alltid rapporteras till din läkare.
•Undvik att lyfta tungt.
•Undvik tungt fysiskt arbete med armarna över huvudet.
•Undvik kläder som sitter åt över dosan, det kan orsaka hudirritation.
•Vid sjuk- och tandläkarbesök: tala alltid om att du har en defibrillator.
Eventuellt behöver du före vissa behandlingar få antibiotika för
att förebygga infektioner.
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
13
Dagliga aktiviteter
Beroende på din underliggande sjukdom och ditt allmäntillstånd
kan läkaren be dig undvika situationer där ett par sekunders medvetslöshet kan
vara mycket farlig för dig själv eller andra. Det kan vara t.ex bilkörning, simning,
ensamsegling etc. I övrigt kan du återgå till en helt normal livsföring:
• Återgå till arbete
• Resa
• Ha ett normalt sexualliv
• Återuppta dina fritidsintressen
Detta är mycket viktigt för att du ska må så bra som möjligt. Tanken är ju att
defibrillatorbehandlingen ska innebära en möjlighet till normal livsföring och
inte vara en begränsning för dig.
Hushållsapparater och verktyg
I vissa miljöer finns apparater som kan ge störningar; exempelvis på sjukhus,
hos tandläkaren eller hos sjukgymnasten. Vanliga hushålls­apparater som mikrovågsugn, brödrost, dammsugare, tvättmaskin, TV, rakapparat, borrmaskin eller
gräsklippare har däremot ingen störande effekt. Maskiner eller apparater som
alstrar mycket starka elektromagnetiska fält, eller som innehåller en kraftig radiosändare, kan däremot störa. Dit hör elkraftstationer, starka elektriska maskiner
(exempelvis elsvetsar) och amatörradiosändare.
Om du känner av hjärtklappning eller långsam oregelbunden puls ska du
stänga av den aktuella apparaten eller flytta dig från den, så försvinner obehagen. Du bör heller inte stanna någon längre stund i närheten av affärernas
stöldskyddsanordningar.
Mobiltelefon
I vissa fall kan defibrillatorn påverkas av mobiltelefoner. Om du
använder mobiltelefon, tänk på följande: Om din defibrillator sitter på vänster
sida, håll då alltid telefonen mot höger öra när du talar, och vise versa. Stäng av
14
|
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
telefonen när du har den i innerfickan på kavajen eller jackan. Telefonen kan
störa även när man inte pratar i den. Håll ett avstånd av minst 20 centimeter
mellan din defibrillator och din mobiltelefon, för att minimera risken för att
defibrillatorn störs. Undvik att använda mobiltelefonen när du sitter i bilen.
Om du följer dessa råd finns det ingen anledning att avstå från att använda
mobil­telefon på grund av defibrillatorn.
Säkerhetskontroller på flygplatser
En implanterbar defibrillator kan aktivera metalldetektorn i säkerhetskontrollen
på flygplatsen. Visa upp ditt patientkort och be personalen undersöka dig med
händerna i stället. Metalldetektorer på flyg­platser påverkar inte din defibrillator
men de kan larma eftersom de reagerar på den metall defibrillatorn innehåller.
Tala om att du är defibrillatorbärare.
Medicinsk utrustning
Vissa sjukhus har en utrustning som kallas magnetresonanskamera (MR-kamera).
Du ska ej undersökas med denna utrustning pga att den utsänder ett starkt
magnetfält vilket kommer att påverka defibrillatorn. Förvissa dig alltid om att
den läkare eller sjukvårdspersonal som behandlar dig vet om att du har en
defibrillator inopererad.
Patientkort
Innan du skrivs hem från sjukhuset kommer du att få ett kort som talar om
att du har en implanterad defibrillator. Bär detta kort med digöverallt. Om du
behöver uppsöka sjukhus, finns alla nödvändiga uppgifter om dig och din
defibrillator på kortet. Om du inte fått något kort eller tappat bort det, kontakta
din läkare som sköter dina kontroller.
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
15
Tänk på följande:
•
•
•
•
Följ den medicinering som läkaren föreskrivit.
Bär alltid ditt patientkort med dig.
Vid sjuk- och tandläkarbesök: tala om att du har en defibrillator.
Fråga läkare eller sjuksköterska om det är något du inte förstår eller undrar över.
Du bör ringa
till sjukhuset när:
•Du får en chock av dosan; särskilt om du inte upplevt att chocken föregåtts av
symtom som vid hjärtrusning.
• Du känner symtom som vid hjärtrusning och dessa inte går över.
• Du planerar att åka utomlands.
Kontroller
Kontrollerna är viktiga eftersom defibrillatorns funktion då säkerställs. Under dessa
kontroller undersöks ditt allmäntillstånd, om defibrillatorn har behandlat några
arytmier, batterispänning m.m. Det finns också möjlighet att omprogrammera
systemet om det skulle behövas. Kontrollerna brukar ske var 6:e månad.
16
|
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
Byte av defibrillator
Eftersom defibrillatorn drivs av ett batteri, måste den bytas ut efter fem till tio
år, beroende på hur ofta den har aktiverats. Detta ingrepp är i regel enklare och
snabbare än implantationen, då man bara ansluter en ny dosa till de elektroder
som redan finns på plats.
Vad din familj bör veta
Ge dig och din familj tid att anpassa er till livet med en defibrillator. Det finns
idag en patientorganisation för defibrillatorbärare i Sverige. Tala med din läkare
för mer information om denna. Uppmuntra gärna dina anhöriga att läsa denna
broschyr för att de också ska känna trygghet genom en ökad kunskap om
defibrillatorbehandling.
Resor
Inför en längre resa:
• Ta alltid med dig ditt patientkort.
•Visa personalen på flygplatsen ditt patientkort, så att du slipper bli undersökt
med metalldetektor.
•Om du blir borta en längre tid, fråga läkaren var närmsta sjukhus finns ­
som har möjlighet att kontrollera din defibillator. Du kan själv hitta lämpliga
­sjukhus för din resa på Internet adressen: www.medtronic.com/traveling
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
17
Noteringar
Om defibrillatorn behandlar en arytmi, notera följande:
• Datum och tid
• Vad du gjorde före resp. efter behandlingen.
• Vilka symtom du upplevde före och efter behandlingen.
Frågor och funderingar
18
|
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
pacemakermodell:
Implantationsdatum:
Dosans modellnummer:
Serienummer:
Ansvarig läkare/TELEFON:
Övrig information:
Denna patientinformation är framtagen
i samarbete med:
Öl. Christina Fluur, Kardiologkliniken,
Universitetssjukhuset i Linköping
Stockholm 2009, tredje upplagan.
Martin Holmstrand
Illustrationer och foton: Medtronic Inc ©
I M P L A N T E R B A R D E F I B R I L L AT O R
|
19
Medtronic Inc ©, 2009. Alla rättigheter förbehålles.
Medtronic AB
Isafjordsgatan 1
Box 1034, 164 21 KISTA
Tel: 08 - 568 585 00
Fax: 08 - 568 585 01
E-mail: [email protected]
www.medtronic.se