Människokroppen LPP + Matris
Transcription
Människokroppen LPP + Matris
LPP – Människokroppen Syfte och innehåll Genom undervisningen kommer du att få möjlighet att utveckla din förmåga att: använda kunskaper i biologi för att kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa genomföra systematiska undersökningar i biologi använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen Centralt innehåll: Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Dokumentation av enkla undersökningar med tabeller, bilder och enkla skriftliga rapporter. Begrepp: Celler, organ, organsystem Skelett, muskler, leder Hjärta, blod, blodomlopp, förmak, kammare, klaffar, röda blodkroppar, vita blodkroppar, blodplätt, plasma, artär, ven, kapillärer Lungor, luftrör, luftstrupe Matspjälkningsapparaten, svalg, matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm, ändtarm, lever, njurar, urinblåsa Hjärnan, nervsystemet, stora hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen, nervtrådar, nervceller, reflexer Så här kommer vi att arbeta Din lärare kommer att ha gemensamma genomgångar och diskussioner med hela klassen. Du kommer att få genomföra och dokumentera olika undersökningar. Bedömning Underlag för bedömning: Genomförandet av laborationerna, muntliga diskussioner, skriftliga förhör. Det som bedöms är: Hur väl du väl du har tillägnat dig och kan beskriva de olika begreppen och hur alla funktioner i kroppen hänger ihop. Veta att kroppen är uppbyggd av celler. Veta att kroppen är uppbyggd av celler och att celler som har liknande uppgifter samarbetar och bildar ett organ. Ge exempel på olika typer av celler och förklara hur de arbetar tillsammans i olika organ och system/apparater. Veta att huden består av tre lager. Veta att huden har färgpigment. Veta att hudens tre lager kallas överhud, läderhud och underhud. Veta att huden har färgpigment. Kort kunna berätta om skelettets tre huvudfunktioner. Kunna berätta om skelettets tre huvudfunktioner och ge exempel. Kunna peka ut och namnge de största/viktigaste benen i kroppen. På kroppen kunna peka ut en vridled, en kulled och en gångjärnsled. Veta att hudens tre lager kallas överhud, läderhud och underhud. Kunna förklara hudens olika funktioner (underhudsfett, talgkörtlar, svettkörtlar). Kunna förklara pigmentens funktion. Kunna berätta om skelettets tre huvudfunktioner och ge exempel. Kunna peka ut och namnge flera viktiga ben i kroppen. Celler Huden Skelettet Veta att vi har olika typer av leder i kroppen. Lederna Musklerna Veta att vi har olika typer av muskler i kroppen – sådana som vi kan styra och sådana som vi inte kan styra med viljan. Kunna förklara skillnaden mellan skelettmuskler (=tvärstrimmig muskulatur) och glatta muskler samt kunna ge exempel på de olika muskeltyperna. Förklara varför musklerna arbetar tillsammans. På kroppen kunna peka ut en vridled, en kulled och en gångjärnsled. Kunna beskriva skillnaden mellan hur man kan röra de olika typerna av leder. Kunna förklara skillnaden mellan skelettmuskler (=tvärstrimmig muskulatur) och glatta muskler samt kunna ge exempel på de olika muskeltyperna. Kunna förklara hur musklerna arbetar två och två. Veta att hjärtat är en muskel som vi inte kan styra med viljan. Kunna hjärtats olika delar (vänster och höger förmak, vänster och höger kammare, klaffar) Veta att hjärtat är en muskel som vi inte kan styra med viljan. Kunna hjärtats olika delar (vänster och höger förmak, vänster och höger kammare, klaffar). Förklara blodets väg genom hjärtat. Kunna blodets beståndsdelar. (Röda och vita blodkroppar, blodplättar, blodplasma) Blodådrornas namn. Blodet och (vener, artärer, blodomloppet kapillärer) Veta att blodets cirkulation håller oss varma. Kunna blodets beståndsdelar och deras funktion. (Röda och vita blodkroppar, blodplättar, blodplasma) Blodådrornas namn och funktion (vener, artärer, kapillärer) Veta att blodets cirkulation håller oss varma. Kunna namnge och peka ut andningsvägarnas delar. Veta att vi andas in syre och att vi andas ut koldioxid samt att gasutbytet till blodet sker i lungorna. Hjärtat Andningen Matspjälkningen Hjärnan och nervsystemet Kunna namnge och peka ut andningsvägarnas viktigaste delar (näshåla, luftstrupe, luftrör, lungor). Veta att vi andas för att kroppen behöver syre. Kunna namnge och peka ut matspjälkningens viktigaste delar (matstrupe, magsäck, tunntarm, tjocktarm, ändtarm, lever, njurar). Veta att vi äter för att kroppen behöver näring. Kunna namnge och peka ut matspjälkningsapparatens delar. Veta vad som händer med maten i magsäcken och i tunn- och tjocktarmen. Kunna berätta om levern och njurarnas funktion. Kunna namnge och peka ut centrala nervsystemets huvuddelar (stora hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen, nerverna). Kunna namnge och peka ut centrala nervsystemets huvuddelar (stora hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen, nerverna). Kunna berätta om de olika delarnas funktion. Veta att hjärtat är en muskel som vi inte kan styra med viljan. Kunna hjärtats olika delar (vänster och höger förmak, vänster och höger kammare, klaffar). Förklara blodets väg genom hjärtat samt ”lilla och stora kretsloppet”. Kunna namnge och peka ut andningsvägarnas delar. Kunna förklara hur gasutbytet sker i lungblåsorna och hur andningen hänger ihop med blodet och blodomloppet. Kunna namnge och peka ut matspjälkningsapparatens delar. Kunna förklara funktionen hos matspjälkningsapparatens olika delar samt hur detta hänger ihop med blodet och blodomloppet. Kunna namnge och peka ut centrala nervsystemets huvuddelar (stora hjärnan, lillhjärnan, hjärnstammen, ryggmärgen, nerverna). Kunna berätta om de olika delarnas funktion. Kunna förklara hur en reflexrörelse fungerar.