Överdeterminerade kriser

Kriser
Ge exempel på kriser! Vad är en kris? Individen… •  drabbas av en smärtsam händelse •  upplever a9 e9 vik:gt behov är starkt hotat •  har en självbild som håller på a9 förstöras •  kan känna stark ångest, och/eller lida av smärtor och andra soma:ska (kroppsliga) reak:oner •  behöver hjälp Trauma1ska kriser •  Trauma = skada •  Trauma:ska kriser uppstår av y9re faktorer, ex: •  Förlust: död, skilsmässa, separa:on, kraschad vänskap, amputering av kroppsdel •  Allvarliga/obehagliga besked: sjukdom, död, få sparken •  Naturkatastrofer: tsunamin 2004, vulkanutbro9, jordbävning •  Olyckor: Go9rörakraschen 1991, Estonia 1994, Backabranden 1998 •  Våld/hot: misshandel, rån •  Konflikter: krig, terror, WTC 2001 •  Kränkt självkänsla: otrohet, bli av med jobbet, inte kunna få barn, social skam, frihetsberövande •  Kombina:oner av flera olika faktorer Utvecklingskriser (livskriser) En utvecklingskris uppstår när en individ möter en händelse som kan anses höra :ll en viss fas i livet, men som ändå upplevs påfrestande och svår a9 hantera. Har ni några förslag på möjliga livskriser? Exempel på utvecklingskriser • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Börja skolan Puberteten (ex. fysisk utveckling) Sluta skolan Fly9a hemifrån Äktenskap Skaffa barn Medelåldern Pensionen Ålderdomen OBS! Ovanstående behöver inte leda :ll kris Jämförelse Trauma1ska kriser •  Oväntad knock-­‐out •  Vanligtvis svåra besvär •  Mer långvariga •  Sannolikt a9 professionell hjälp krävs •  Vik:gt a9 få hjälp vid behov för a9 kunna gå vidare Utvecklingskriser •  Mindre oväntade •  Vanligtvis må9liga besvär •  Mindre långvariga •  Inte lika sannolikt a9 professionell hjälp krävs, men det är långt ifrån omöjligt •  Vik:gt a9 få hjälp vid behov för a9 kunna gå vidare Krisens olika faser OBS! Alla går igenom dessa faser, men alla drabbas inte av alla punkter
Chockfasen Varar vanligtvis några :mmar eller dygn Förmågan a9 tänka är störd Handlingar sker närmast automa:skt Avtrubbade affekter (ex. apa:) Okontrollerat starka känslor (ex. gråt, skrik, skra9) •  Regression •  Förnekande • 
• 
• 
• 
• 
Alla reagerar olika •  Hur tror ni a9 ni reagerar eller har ni erfarenhet av krisartad situa:on? Klassiska försvarsmekanismer vid kris • 
• 
• 
• 
• 
Bor9rängning Reak:onsbildning Förskjutning Regression intellektualisering Reak1onsfasen •  Varar vanligtvis i dagar eller veckor •  Innebörden av det som har hänt sjunker in i medvetandet •  Påtagligt lidande i form av stor sorg, och eventuellt också känsla av vrede och skuld •  Soma:ska (kroppsliga) symtom •  Sömn-­‐ och ätstörningar •  Svårigheter med vardagliga sysslor •  Dra sig undan familj och vänner (konsekvenser?) •  Svårt a9 sköta skola/jobb (konsekvenser?) •  Risk för missbruk Bearbetningsfasen •  Läkningsperiod •  Varar vanligtvis i månader eller år, beroende på grad av trauma samt individens psykologiska och sociala förutsä9ningar •  Individen reflekterar och bearbetar upplevelser och känslor •  Individen börjar se realis:skt på förlusten (vanligt a9 i början idealisera den/det man har förlorat) •  Allt längre mellanrum mellan ”smärta9ackerna” •  Sömn-­‐ och ätstörningar vanliga •  Repe::on av traumat genom mardrömmar •  Ångest, nedstämdhet och soma:ska symtom vanligt Nyorienteringsfasen •  Avslutas i vissa fall aldrig •  Utan a9 glömma det som har hänt anpassar sig individen :ll rådande situa:on •  Den omgivande verkligheten kan åter tas in (innan dess ”tunnelseende”) •  Individen blir kapabel a9 glädjas åt nuet och se framåt •  Såret på själen ”ärras” •  Sorgen blir e9 smärtsamt minne som inte längre dominerar Igenom •  Klarar man sig igenom så… •  Har man lyckats hantera krisen och på något sä9 hantera den och gå vidare. •  Om inte? Obearbetad kris ex, Bemötande •  ”Stor respekt för sorgen.” •  ”Smi9as av olyckan.” •  Andra människors närvaro och stöd är vik:gt, även om ingen kan eliminera smärtan. Hur bemöta människor i kris Ta kontakt, a9 lyssna och vara intresserad Förmedla närhet och trygghet Bekräha och normalisera Förmedla kunskap om krisförlopp och vård(om man har det) •  Uppmuntra copingstrategier •  Uppmuntra kontakt med likasinnade • 
• 
• 
• 
•  Lysnna •  Härbergera •  Och orka lyssna mer8ältandet en steg i läkningen) Existen1ella frågor •  Varför hände det? •  Varför hände det just mig? Den som drabbas av en kris försöker oha finna/skapa mening i det som har hänt för a9 minska känslan av a9 det är slumpen som styr. De9a meningssökande är e9 sä9 för individen a9 återfå kontrollen. Exempel på hjälp aJ få • 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
• 
Nära anhöriga Kurator Psykolog Psykiatriker Kristerapeut (speciellt utbildad för sådana former av samtal, får inte ha för brå9om, men måste ändå kunna sä9a ord på det svåra som händer) Krisgrupper (ex. debriefing: snabb krishantering i grupp vid stora olyckor (Vad har hänt? Hur har det känts?) BUP (Barn-­‐ och Ungdomspsykiatrin) Jourhavande medmänniska Jourhavande kompis Jourhavande präst Röda Korsets telefonjour Na:onella Hjälplinjen BRIS (Barnens Rä9 I Samhället) Rädda Barnens föräldratelefon I värsta fall… …håller den drabbade sina känslor :llbaka på grund av (omedveten) förnekelse av betydelsen av det som har hänt, eller av rädsla för a9 krascha. De9a är e9 hinder för a9 arbeta sig igenom krisens olika faser. En kris är inte detsamma som en psykisk sjukdom, men om den inte blir hanterad och löst på e9 bra sä9 kan den leda :ll en sådan. Men vanligtvis… …leder kriser :ll självkännedom och livskunskap! Överdeterminerade kriser •  Överdeterminerad kris när krisreak:onen blir värre än väntat. •  Uppstår på grund av :digare obearbetad kris, och river upp gamla sår. •  Utöver den direkta anledningen :ll krisen (ex. risk a9 behöva lämna si9 hem) finns det andra faktorer (ex. en turbulent barndom med många fly9ar) som påverkar (determinerar) krisförloppet. Kris-­‐matema1k Kris -­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐ Försvarsmekaniskm -­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐-­‐ Ny kris + Obearbetade känslor + obearbetad kris = överdeterminerad kris (maktlöshet/känsla av övergivenhet/känsla av a9 vara oälskad/
känsla av a9 bli bortvald/osv…) PosJrauma1skt stressyndrom Trauma1sk stress uppkommer när individen utsä9s för något som genererar affekterna skräck, rädsla eller hjälplöshet. Händelsen rubbar individens grundläggande antaganden om en förutsägbar värld och dennes eget värde. Individen förlorar med andra ord en trygghetsskapande illusion. PosJrauma1skt stressyndrom PosJrauma1sk stress förkortas ”PTSD” och kan drabba individer som har varit med om livshotande upplevelser eller allvarlig kränkning av integritet. Exempel på sådant är krig, tortyr, rån, sexuella övergrepp, svåra olyckor, naturkatastrofer, svåra förlossningar, etc. PTSD är e9 syndrom som består av flera olika symtom. Alltså: symtom + symtom + symtom + … = PTSD Vanligtvis tar det några veckor innan symtomen visar sig, ibland flera år. Symtomen kan uppstå i samband med nya påfrestningar eller PosJrauma1skt stressyndrom Vanliga symtom är aJ… …individen återupplever den trauma:ska situa:onen genom minnen, mardrömmar, flash-­‐backs eller något den ser, hör, känner lukten av o.s.v. …individen blir känslomässigt avtrubbad (likgil:g) inför all:ng. …individen försöker undvika allt som påminner om traumat (isolerar sig). …:llfällig minnesförlust. …individen blir överspänd och känner sig ständigt stressad, vilket kan leda :ll sömnstörningar, vredesutbro9, misstänksamhet, koncentra:onssvårigheter, a9 vara lä9skrämd m.m. PosJrauma1skt stressyndrom Vad gäller behandling, för a9 bota eller lindra PTSD, är kogni:v beteendeterapi mycket vanligt. I KBT närmar sig den hjälp-­‐ sökande, :llsammans med en terapeut, de trauma:serande upplevelserna. Målet är a9 personen dels ska våga minnas det som har hänt, dels våga utsä9a sig för omständigheter som förknippas med traumat. Forskningsresultat indikerar a9 snabb behandling ger bä9re resultat än om :den mellan traumat och behandlingen dröjer. För cirka 40 % av dem som utvecklat PTSD en månad eher traumat har inga besvär e9 år senare. Källor Levander, M. (2010) www.lartecken.se/psykologi (2011) www.ne.se (Na:onalencyklopedin, 2011) www.vardguiden.se (Vårdguiden, 2011)