skogen är full av liv

skogen är full av liv
BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG
1
SKOGEN ÄR FULL AV LIV
Den här boken är en bearbetad version av Skogen är full av liv (2004). Den andra utgåvan
(2011) gav vi ut endast på svenska och med stöd av Finlands Skogsstiftelse. Den nya utgåvan (2012) omfattar böcker både på finska och svenska och utgivningen sker med stöd av
Svenska Kulturfonden och stiftelsen Metsämiesten Säätiö.
Utgiven
2012
Finlands skogscentral
Offentliga tjänster
Kustens regionenhet
Text
Finlands skogscentral
Foto
Skogscentralens bildarkiv, om inget annat anges.
Illustrationer
Torolf Finnbäck
Ombrytning
Ann-Mari Snickars och Ville Puiras
Tryck
Waasa Graphics
Beställningar och information
441 822
Trycksak
Finlands skogscentral
Offentliga tjänster
Kustens regionenhet
M
ILJ
ÖMÄRK
T
skogen är full av liv
BERÄTTELSEN OM VÅR STÖRSTA NATURTILLGÅNG
4
Innehåll
Efter istiden kom skogen och livet
8
Skogstyperna ser olika ut
11
Lavmo12
Karg mo12
Torr mo13
Frisk mo13
Lundartad mo14
Lund14
Vem äger skogen?
18
Lagar och certifiering styr skogsbruket
20
Trä används till mycket
22
Vad gör skogsbrukaren – och varför?
27
Ny skog genom plantering och sådd
30
Gräsbekämpning och röjning ger skogen en bra start
31
Gallring – koncentrera tillväxten på färre stammar
32
Slutavverkning – dags att skörda
33
Miljöfrågor inom skogsbruket
36
Tips på skogliga aktiviteter
38
Skogsvimplar
38
Måla med skogens färgpalett
39
Klädnypor i skogen
39
Beräkna trädets ålder40
Beräkna skogens areal42
Beräkna antalet träd per hektar
43
Beräkna skogens medelhöjd
44
Beräkna skogens grundyta
46
Beräkna skogens volym
48
Beräkna trädens ekonomiska värde
49
Ute i skogen
50
Allemansrätten
50
Vad ska du göra om du går vilse 52
Kontakter till skogen på internet
54
Inforutor
Marken myllrar av liv
10
Skogarna växer så det knakar 15
Dikade torvmarker
16
Träden är syrefabriker 19
Trä överallt
25
Trä i kubik
26
Skogsbrukets olika skeden
28
Skogen tar inte slut33
Skogsbruket förr34
METSO
37
Skogens jättar
44
5
6
Skogen är full av liv
D
en här boken berättar om vår största naturtillgång – skogen.
Finland är ett land rikt på skog. Skogen är full av liv som
härstammar från naturen själv och människors arbete. Skogarna
bjuder på upptäcktsfärder, äventyr, lekplatser och stimulans för
alla sinnen. Allt detta kan vi tack vare vår unika allemansrätt ta
del av, men med ansvar. Skogen är också en av grundstenarna i
Finlands ekonomi och direkt eller indirekt arbetsplats för cirka
200 000 människor i vårt land.
Skogen lever och förändras hela tiden, oberoende av den står
orörd eller nyttjas för skogsbruk. Vi hoppas att du med hjälp av
den här boken får veta mera om livet i skogen. Därtill önskar vi
att boken ska fungera som en idébank för lärare som vill visa sina
elever vad skogen har att bjuda på.
Vi tackar å det varmaste våra sponsorer Svenska Kulturfonden
och stiftelsen Metsämiesten Säätiö, som gjort det möjligt att
utarbeta och trycka denna upplaga av boken Skogen är full av liv.
Tack även till författarna till den ursprungliga boken, Ralf Böling
och Lars Ekman, för grundmaterialet.
November 2012
Finlands skogscentral
Offentliga tjänster
Kustens regionenhet
7
Efter istiden kom
skogen och livet
U
nder senaste istid låg ett upp till tre kilometer tjockt istäcke
över Finland. Isen rörde på sig hela tiden och under den krossades, slipades och hyvlades allt som kom i dess väg. Istiden upphörde för 7 000 år sedan. Klimatet blev då allt varmare och
inlandsisen började smälta. Smältvatten täckte en stor del
av vårt land. Som högst stod vattnet 300 meter över havets
nuvarande nivå.
Isen var mycket tung och tryckte därför ner jordskorpan.
När den smälte började landet stiga ur havet och samma
fenomen fortgår än idag. I Kvarken är landhöjningen ungefär 85 cm på 100 år och i södra Finland något mindre.
För varje år blir Finland alltså lite större.
Under isen kunde inget växa. Då isen och vattnet drog
sig tillbaka spred sig björken till Finland som första
trädslag. Den följdes av andra lövträd och tall. Granen
anlände sist av alla. Idag har vi mer än tjugo naturligt
förekommande trädslag i Finland, fyra av dem är barrträd och resten lövträd. Tallen är det vanligaste trädslaget, följt
av granen och björken. Översvämningar, stormar, bränder samt
vissa skadliga insekter och svampar går nu som då hårt åt våra
skogar. Samtidigt är de här fenomenen något som hör till skogens
naturliga kretslopp. Det finns alltid träd som klarar sig.
såg Finlands
>> Strax efter istiden fjä
llbjörkskogar ut som dagens
skogar.
8
I skogen finns ett stort antal arter, som sinsemellan är beroende
av varandra. De kan bilda långa näringskedjor. Kedjan kan börja
med renlav, som äts av renen. Renen i sin tur kan bli uppäten av
en varg. Vargen dör och bryts då ner av små organismer i marken.
Slutresultatet är näringsämnen som ny renlav kan ha nytta av. I ett
naturligt kretslopp går ingenting förlorat, det finns alltid användning för det som finns i naturen.
9
Marken myllrar
av liv
Under en yta stor som en skosula av storlek 44 kan det finnas
120000 olika levande arter. De
flesta är mycket små. Det kan vara
fråga om svampar, bakterier, maskar, spindlar och skalbaggar och
de har en väldigt viktig uppgift i
skogen. De bryter ner förnan, det
vill säga alla barr, kottar, blad och
kvistar som hamnat på marken.
Också döda djur bryts ned.
Av allt detta ”skräp” blir det näringsrik jord. Om inte dessa små
nedbrytare fanns skulle vi ha ett
åtta meter tjockt lager av döda
djur och växter ovanpå marken!
Eftersom klimatet i Finland är rätt
kallt är inte nedbrytningen fullständig. Resterna bildar det vi kallar humus.
10
Skogstyperna ser
olika ut
Har du tänkt på att skogarna kan se ut på flera olika sätt?
Ibland växer skogen på berg, träden är små och knotiga och på
marken hittar du mest lavar. På vissa ställen är träden stora och
ståtliga och marken är täckt av
blåbärsris. Olikheterna beror på
markens näringshalt och fuktighet samt platsernas temperatur- och ljusförhållanden. Tillsammans brukar det här kallas
markens bördighet. Olika trädslag och växter har också olika
krav och egenskaper. Tallarna
tål till exempel torka bra, medan
granarna inte gör det.
0
10
20
30
40
Lund 2,5%
Lundartad mo 15,5%
Frisk mo 51%
Torr mo 26,8%
Karg mo 3,9%
Lavmo 0,3%
50
60
%
Utgående från markens bördighet har man i Finland delat
in skogarna i olika skogstyper. >> Skogstypernas fördelning (%) i Finland.
Markens bördighet avspeglas i
de träd och växter som växer på platserna och därför ser skogstyperna lite olika ut. Våra skogstyper, med början från den kargaste,
det vill säga den mest näringsfattiga och torra, presenteras på de
följande uppslagen.
11
Lavmo
En lavmo, även kallad lavtyp, finns på näringsfattig och torr
mark, ofta på berg. Marken är täckt av lavar och en del kråkbär
och ljung kan förekomma. Tallen tål torka och är det dominerande trädet. Träden på en lavmo är ofta små och knotiga. De
kan ändå vara riktigt gamla, för skogen växer mycket långsamt
på en torr backe.
Karg mo
En karg mo, även kallad ljungtyp, finns ofta på sand eller grus
och är därför både torr och näringsfattig. Här finns både lavar,
mossor och ris såsom ljung, kråkris och lingon. Den torktåliga
tallen är det vanligaste trädslaget och träden växer nöjaktigt.
12
Torr mo
På en torr mo, även kallad lingontyp, finns mycket mossor och
lingon är vanliga. Man kan även hitta blåbär, skogsstjärna,
ekorrbär och vårfryle. Tallen är det vanligaste trädslaget, men
även gran och lövträd förekommer. De torra moarna är redan
så pass bra växtplatser att trädens tillväxt är fullgod.
Frisk mo
På en frisk mo, även kallad blåbärstyp, växer ofta ståtlig granskog. Även tall och björk förekommer. På marken finns rikligt
med mossor och blåbär. Ofta hittar du också lingon, skogsfräken, ekbräken eller hallon.
13
Lundartad mo
Den lundartade mon, även kallad harsyre-blåbärstyp, har en rik
ört- och gräsvegetation. Harsyran är typisk. Granen dominerar
men även lövträd förekommer. Den här skogstypen är den bördigaste vi kan idka skogsbruk på och träden växer snabbt.
Lund
Lundarna är riktigt bördiga och artrika växtplatser. På marken
finns storväxta örter, gräs och ormbunkar samt en hel del krävande buskar som olvon, tibast och skogstry. De flesta av våra
lundar är röjda till odlingsmark. Därför är lundskogarna sällsynta och många av de som finns kvar är skyddade.
14
Skogarna växer så det knakar
Skogarna i Finland växer långsamt i jämförelse med varmare länder.
Tillväxten under en enda finsk sommardag är ändå imponerande. Den
motsvaras av en virkestrave som är 1 meter hög, 1 meter bred och 1 000
kilometer lång. En sådan trave skulle nå från Helsingfors till Enare.
Träden växer på höjden, på bredden och neråt under marken genom rötterna. Varje år får trädet nya
knoppar och ur dem växer det nya skott som gör att
trädet blir högre. Tillväxten på bredden sker under
trädets bark, där ny ved bildas. Varje år växer det ut
ett nytt skikt av ved liksom en strut ovanpå tidigare skikt. På våren bildas mycket ny ved men under
sommaren går det långsammare. När man fällt ett
träd ser man årsringarna i stubben och trädstammen. Årsringarna består av två delar: en ljus och
en mörk. Den ljusa kallas vårved och den mörka
sommarved. Om du räknar antingen de ljusa eller
de mörka ringarna får du reda på hur gammalt trädet var då det fälldes.
I marken växer trädets rötter både neråt och åt sidorna. De förser trädet
med vatten och näring samtidigt som de håller trädet på plats.
Tillväxtperioden, det vill säga våren och sommaren, är bara 80 dagar
lång i Finland. Efter tillväxtperioden använder träden energi för fröproduktion och för nästa års blad- och blomknoppar. Årsskotten förvedas
under hösten för att tåla vinterkyla.
15
Dikade torvmarker
<<
Torvmarker är alltför våta
växtplatser för ekonomiskogsbruk,
men väldigt viktiga för skogens
mångfald.
Med torvmarker avser vi mossar, myrar
och kärr som har ett torvskikt som är
minst 30 centimeter tjockt. Torv är delvis nedbrutna växtdelar. Marken i mossarna, myrarna och kärren är våt och
därmed också syrefattig, varför de döda
växterna bryts ned bara delvis.
Torvmarkerna är väldigt värdefulla för
mångfalden i skogsnaturen. På kärren
växer gran och glasbjörk. På myrar växer
främst tall och du kan också hitta mycket starr, vitmossa, hjortron, tranbär och
getpors. Öppna mossar är nästan trädlösa. I naturtillstånd är torvmarkerna så
våta att skogen växer väldigt dåligt, därför bedriver man inte skogsbruk där.
Under 1960 - 1980-talen dikades drygt
häften av Finlands torvmarker för att
16
skapa mer skogsmark. Målet uppnåddes på de flesta ställen. Skogarna
som idag växer på dikade torvmarker kallar vi torvmoar. Skogstyperna
kallas lavtorvmo, ristorvmo, lingontorvmo, blåbärstorvmo och örttorvmo. Idag sköter vi dikena och skogen
på de torvmarker som dikats tidigare, men de orörda torvmarker som
finns kvar i vårt land ska sparas för
de växter och djur som behöver dem.
>>
På dikade torvmarker kan
man bedriva skogsbruk och
skogarna kallas torvmoar.
Torvmarksskogar skiljer sig på många
sätt från momarksskogar, vilka växer
på fast mark. Torvmarksskogarna
växer ofta dåligt då marken fortfarande är rätt våt och inte innehåller
tillräckligt av vissa näringsämnen.
Det är också svårare att sköta dem
eftersom marken är mjuk. De stora
skogsmaskinerna kan köra där bara
under vintern då marken är frusen.
17
Vem äger skogen?
Visste du att...
Nästan var sjunde
finländare är skogsägare.
Närmare 86 procent av Finland är täckt av skog och tre fjärdedelar av skogsmarken är lämplig för produktion av virke. Skogarna ägs av närmare 740 000 skogsägare. I genomsnitt äger en
finsk skogsägare 30 hektar skog. En hektar motsvarar 10 000 kvadratmeter eller knappt en och en halv fotbollsplan.
Merparten av skogsområdena, cirka 52 procent, ägs av privatpersoner. Var sjätte grundskolelev kommer någon gång under sitt
liv att vara skogsägare. Var fjärde skogsägare är kvinna. Över
häften av skogsägarna är äldre än 60 år, och pensionärer utgör
idag den största skogsägargruppen. I Finland och övriga Norden
är familjeskogsbruket dominerande, i andra delar av världen är
statens eller bolagens andel större. Finska staten äger 35 procent
av Finlands skogar och de sköts av Forststyrelsen. Våra skogsbolag äger 8 procent av skogsmarken. Den sista 5 procent av våra
skogar ägs av kommuner, församlingar, samfund
och dylika.
Om man fördelar skogsmarken jämnt mellan
alla finländare blir arealen knappt fyra hektar per
person. Det motsvarar nästan sex fotbollsplaner
skog per person! Det är tio gånger mer per person
än genomsnittet för EU-länderna. Samma värde
gäller för Kanada, medan man i USA har 0,78 hektar skog per person och i Danmark endast 0,009
hektar.
18
Träden är syrefabriker
Av luftens koldioxid och vattnet i marken
framställer träden livsviktigt syre och
sockerarter, bland annat glukos, som trädet behöver för att växa . Det här sker
genom en process som kallas fotosyntes. Fotosyntesen sker i barren och löven
med hjälp av det klorofyll som också gör
dem gröna. Solen är motorn som ger träden energi att utföra fotosyntesen.
Inne i trädstammen, nära barken, finns
ett system av smala rör i vilka vatten,
näring och sockerarter transporteras.
Transporten av vatten och näring sker
från rötterna upp till grenarna och bladen, medan sockerarter transporteras från bladen ner till rotsystemet.
Avdunstningen från bladen och barren skapar ett undertryck i rören
vilket gör att vattnet dras uppåt längs transportrörens väggar.
Vattenupptagningen i marken underlättas av svamptrådar (så kallad
mykorrhiza) som lever på trädens rotspetsar. Som tack för hjälpen får
svampen näring av träden. Träd och svamparna har ett nyttigt samarbete, som kallas symbios.
19
Lagar och certifiering
styr skogsbruket
Skogsägaren får i hög grad själv välja hur han eller hon sköter
sin skog, men det finns vissa regler och begränsningar. Orsaken
till det är att skogen är viktig också för många andra än skogsägaren. Skogarnas användning regleras av flera lagar, förordningar
och andra bestämmelser.
Finlands första lag om skogar stiftades år 1886. Den nuvarande skogslagen trädde i kraft år 1997. Skogslagen ger ramar
för hur Finlands skogar får användas. Skogslagen innehåller till
exempel bestämmelser om hur och när skogsägarna får avverka
sin skog och om att de måste se till att ny skog växer upp efter
en slutavverkning. Undersökningar visar att de flesta skogsägare
sköter sig bra.
Lagen om bekämpning av insekt- och svampskador finns till
för att förebygga angrepp av svampar och insekter som kan skada
de levande träden. Naturvårdslagen, som omfattar naturskydd
och artskydd, påverkar också skogsägaren. Ifall det i skogen finns
flygekorrar som är en skyddad art enligt naturvårdslagen, måste
skogsägaren vara extra försiktig. Vattenlagen är aktuell då man
jobbar med till exempel diken, bäckar eller skogstjärnar.
Nästan 95 procent av våra ekonomiskogar omfattas av Finlands skogscertifiering FFCS (Finnish Forest Certification System). Skogscertifieringen ger en slags miljöstämpel på det skogs-
20
bruk som skogsbrukaren bedriver och på virket som kommer
från skogen. Det betyder att skogsvården och slutprodukterna är
ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbara. Skogscertifieringen
började år 1999 och certifieringskriterierna granskas med fem års
mellanrum.
21
Trä används till
mycket
Skogen har alltid varit viktig för oss i Finland. Ur skogen har man tagit mat, ved och virke till arbetsredskap och
byggnader. Idag kan hundratusentals finländare promenera, åka skidor, orientera, jaga och plocka bär och svamp i
skogarna. Samtidigt brukas skogen ekonomiskt genom ett
stort virkesuttag. I skogen avverkar vi träden för att tillverka produkter vi behöver. Du har säkert sett stora högar
med virke invid vägkanterna eller lastbilar fullastade med
virke. Virket används till väldigt många saker och träprodukter finns nästan överallt omkring dig.
Olika delar av trädet används till olika saker. Stammens nedre del är oftast tjock, rak och saknar kvistar. Den här
stamdelen kallas ofta för stock eller timmer och den används till
sågade produkter som plankor och bräder. Ungefär hälften av de
sågade trävarorna används i Finland, resten exporteras. Den
avsmalnande, övre delen av stammen som är för klen för att
göra sågvaror av kallas massaved, och den kokas eller slipas
ned till massa för tillverkning av papper och kartong. En stor
del av dessa produkter exporteras till andra länder. Även tjocka
stammar kan bli massaved ifall de till exempel är krokiga eller
rötskadade. Mer än hälften av allt virke som avverkas går till
massavedsfabriker. Trädets topp och grenarna, vilka tillsammans
kallas grot (grenar och toppar), samlas ibland ihop och används
som biobränsle i värmeverk. Även stubbarna kan bli biobränsle. I
Finland värms många skolor och hem med biobränsle.
22
23
24
Trä överallt
Av träden får vi material till att bygga allt från
hus till möbler och dessutom papper i alla dess
former: ritpapper, toalettpapper, tidningspapper
och mjölkförpackningar. Sågspånet i hamsterburen och träet i din skateboard eller gitarr kommer
också från skogen.
Men visste du att man kan göra tyg av trä? Materialet viskos är gjort av träfibrer. Vissa ämnen
i träet kan göra vätskor tjockare och de används
som förtjockningsmedel i till exempel ketchup
och målarfärg. Tycker du om vaniljglass? Ofta är
vaniljglass smaksatt med ämnet vanillin, som görs
av granved. Xylitolet i ditt favorittuggummi är också en träprodukt eftersom det fås från björkved.
25
Trä i kubik
Virke mäts och prissätts
alltid i kubikmeter. En kubikmeter motsvarar 1 000
liter. En virkestrave som är
en meter hög, en meter
bred och en meter lång
motsvarar en kubikmeter
virke. Ett enda stort stockträd kan ge en kubikmeter
virke, likaså en gallringsyta
som är lika stor som en
tennisplan.
En kubikmeter virke räcker
till:
• 60 000 ark ritpapper
av storlek A4
• Toalett- och hushållspapper som räcker för 12 personer i ett år.
• 1 400 dagstidningar med 50 sidor
• Över 10 000 chokladaskar
• Biodiesel som räcker för att köra 1 250 kilometer
26
Vad gör skogsbrukaren
– och varför?
Skogsbruket kan jämföras med jordbruket.
Jordbrukaren odlar säd och potatis som vi kan
äta, medan skogsbrukaren odlar träd som vi kan
bygga hus och göra papper av. Skogsbruk betyder
att skogsägaren sköter om skogen och använder
den. Den skog som är påverkad av människan,
kallas ekonomiskog eller kulturskog. Den skog
som växer upp utan att människan någonsin har
påverkat den kallas naturskog.
All skog är i förändring; den föds, växer och
dör. Det naturliga kretsloppet går långsamt. Träden i skogen är av olika art och ålder och mängden död ved är stor. I naturskogen är det bränder
eller stormar som sätter igång förnyelsen. I ekonomiskogen skyndar man på kretsloppet. Man
anpassar sig till skogens naturliga kretslopp men
genom skogsvård försöker man skynda på och
styra utvecklingen i önskad riktning. Man satsar
på de trädslag som passar på växtplatsen och man
röjer, gallrar och avverkar innan träden dör en naturlig död på grund av ålderdom eller sjukdom.
Sedan planterar eller sår man ny skog. Vanligtvis
är nästan alla träd av samma ålder och det finns
få döda träd.
27
>>
>>
Skogsbrukets
Skogen växer till
sig och är lätt att
röra sig i.
>>
När skogen är 30-40 år är det
trångt igen och dags för gallring.
>>
28
...och väntar invid vägen på
vidare transport.
Virket körs ut ur skogen med
en skotare...
Avverkning med skördare
då skogen är ca 100 år.
I gallringarna tas
virket tillvara.
>>
>>
Träden har igen tillräckligt med
utrymme, ljus och näring.
>>
>>
>>
>>
Markberedning ger plantorna
en bra växtplats.
Plantorna är
2-3 år vid plantering.
olika skeden
Efter några år är platsen full av träd.
>>
Då ungskogen är 15-20 år
börjar det bli trångt.
>>
Skogen röjs med röjsåg.
>>
>>
Plantering är ett bra sätt
att anlägga ny skog.
>>
På kalhygget sparas död ved
och naturvårdsträd.
>>
29
Ny skog genom plantering och sådd
Visste du att...
• Tallen trivs på
torra och karga
marker.
• Gran planteras
på
bördigare
marker.
• Björken tar sig
oftast in i skogarna på egen
hand eftersom
dess frön sprids
långt.
Snytbaggen är en
illa omtyckt skalbagge. Den gnagar
bark av små plantor
och kan på så sätt
ta livet av dem.
30
Efter slutavverkningen av den gamla skogen vill skogsägaren
att ny skog snabbt ska växa upp. Det är skogsägaren också skyldig till enligt skogslagen, som säger att man måste se till att ny
skog växer upp i tillräcklig omfattning och inom en viss tid efter
slutavverkningen.
För att den nya skogen ska få bästa möjliga start brukar skogsägaren börja med att bearbeta marken. Detta kallas markberedning och innebär att mossa och andra växter delvis skalas bort och
jorden luckras upp så att de små plantorna trivs. Markberedningen i skogen sköts med grävskopa eller med en skogsharv efter
traktor. Markberedning ökar näringstillgången, höjer marktemperaturen och skyddar de små plantorna mot insektangrepp. På bearbetad mark växer det inte upp gräs lika fort som på obearbetad
mark och plantorna får ett bra försprång över det kvävande gräset.
Skogsägaren kan välja mellan tre metoder för att starta den nya
skogen: naturlig förnyelse, sådd eller plantering. Naturlig förnyelse
eller sådd är möjligt på torra och karga marker. Här vet skogsägaren att tall är det lämpligaste huvudträdslaget. Vid naturlig förnyelse låter man fröträd själva sprida sina frön. Fröträden är fina tallar
som står kvar efter slutavverkningen. Sådd utförs ofta så, att maskinen som markbereder ytan samtidigt sprider frön ur en behållare. Skogsägaren kan också själv gå runt och sprida tallfrön. På
bördigare marker väljer skogsägaren att plantera gran. Plantorna
kommer i kruka från en plantskola och är oftast två år gamla när de
planteras med planteringsrör.
Gräsbekämpning och röjning ger
skogen en bra start
De små plantorna kvävs lätt av gräs som växer mycket snabbt
och skuggar på sommaren, för att sedan på hösten dö och lägga
sig över plantorna. Därför är det viktigt att trampa ner gräset runt
de små plantorna. Om marken har blivit markberedd får plantorna
ett stort försprång över gräset.
När plantorna i skogen småningom växer till sig börjar en hård
kamp om utrymme, vatten, näring och ljus. Det är inte säkert att
de trädslag som ägaren önskar ha i sin skog utgår som segrare.
Skogsägaren börjar därför sköta plantskogen i ett tidigt skede. I
början är det barrträden som behöver hjälp för att klara sig mot
de snabbt växande lövträdskronorna. Lövträden piskar ofta med
vindens hjälp sönder topparna på både gran och tall som då inte
kan växa ordentligt. Därför tar skogsägaren bort lövträdsplantor
som står för nära barrträdsplantorna.
När plantorna är ungefär 15 år eller mellan fyra och åtta meter
höga är det dags att röja. Det är nu den framtida skogen formas,
genom att man med röjsåg tar bort träd som står för tätt. Små träd
som fälls lämnas kvar på marken. Efter röjningen ska det i skogen
finnas mest av det trädslag som lämpar sig bäst på platsen. Skogen ska ändå helst vara en blandskog, vilket betyder att där ska
finnas både barrträd och lövträd.
Visste du att...
Efter röjningen ska
det vara drygt två
meter mellan varje
litet träd, så att du
i princip ska kunna
röra dig med utsträckta armar mellan dem.
Mjölkört,
hallon
och olika gräs älskar
ljus och kväve och
är därför snabba att
kolonisera kalhyggen. De kallas pionjärväxter.
31
Gallring – koncentrera tillväxten på
färre stammar
Visste du att...
I Finland finns
cirka 500 ätbara
svamparter, varav
runt 200 arter anses duga som matsvamp.
I våra skogar mognar varje år i medeltal 23 kg blåbär per
hektar, variationen
mellan orter och år
är stor.
32
När skogen är mellan 30 och 40 år gammal har den vuxit sig tät
igen och det är dags för gallring. Vid gallring avverkas klena, sjuka
och krokiga träd för att de kvarstående träden ska få mer utrymme,
ljus, vatten och näring. Förr utfördes gallringen med yxa och såg. I
dag utförs avverkningen främst med skogsmaskin men i vissa fall
med motorsåg. Skogen gallras vanligen två eller tre gånger. Efter
den första gallringen ska avståndet mellan träden vara ungefär tre
meter. De stammar man fäller i den första gallringen är ganska klena men kan säljas som energived eller massaved. I de senare gallringarna är målet ett avstånd mellan träden på fyra till fem meter.
Nu har träden hunnit bli grova, vilket gör att de fällda stammarna
lämpar sig som energived, massaved och sågtimmer.
Om skogsägaren önskar få lite extra avkastning kan gödsling i
samband med någon av gallringarna vara ett alternativ.
Då skötselåtgärderna i ett skogsbestånd är avslutade återstår det
att vänta på en stor och värdefull virkesskörd. Skogen får växa till
sig för att producera mesta möjliga timmer. De här skogarna är
ofta goda svamp- och bärmarker som det är lätt att röra sig i.
Slutavverkning – dags att skörda
Vanligen är det dags att avverka skogen när träden närmar sig 100
år. Då börjar trädens livskraft avta och de lider ofta av insektangrepp
och svampsjukdomar. Avverkningen sker med skogsmaskiner.
Alla träd får inte huggas bort utan några lämnas kvar som naturvårdsträd. Dessa naturvårdsträd eller evighetsträd ska helst lämnas i
grupp. Tanken är att de ska stå kvar och småningom bli död ved i den
nya skogen. Alla träd som redan är döda, antingen stående eller liggande, ska också lämnas kvar på kalytan. De här bestämmelserna finns
till för att bland annat tickor och småkryp som har svårt att förflytta sig
långa sträckor ska klara sig efter avverkningen.
Visste du att...
En modern avverkningsmaskin är lika
effektiv som tjugo
skogshuggare tillsammans.
Skogen tar inte slut
Under de senaste 50 åren har skogsvården och utdikningen av torvmarker nästan fördubblat tillväxten i de finländska skogarna. Det är den
snabbaste tillväxtökningen i hela västra Europa. Endast skogarna i Norge, Italien och Sverige har nått ungefär samma tillväxtökning. Tillväxten i våra skogar är idag nästan 100 miljoner kubikmeter per år. Detta
motsvarar 100 miljarder mjölkförpackningar på en liter som fyllts med
virke, eller en virkestrave som är en meter hög och en meter bred och
räcker två varv runt jorden. För närvarande avverkar vi i Finland ungefär
70 procent av tillväxten per år. Det betyder att virkesförrådet ökar för
varje år och nu uppgår till 2 284 miljoner kubikmeter.
33
Skogsbruket förr
Förr använde man såg och yxa för att fälla träd.
Foto: Forststyrelsen
Djuren hölls på bete i utmarkernas skogar, där
fick de röra sig fritt. Inägorna, alltså åkrarna och
ängarna, var inhägnade. Idag är det tvärtom!
Foto: Lusto-Suomen metsäyhdistyksen kokoelma, Metsätaloudellinen valistustoimisto
34
Vattendrag användes förr som transportleder. Man flottade virke från skogarna till
gruvor nerströms och till skogsindustrin vid
kusten.
Foto: Forststyrelsen
Det mesta gjordes med mänsklig kraft men vid
transport kunde man ha hjälp av hästar eller ibland till och med oxar.
Foto: Forststyrelsen
Svedjebruket innebar att skogen brändes för att sedan odlas med säd och rotfrukter under några år. Kolet gjorde marken näringsrik. Normalt tog man tre
skördar från en sved, sedan slog man gräs till boskapen ytterligare några år innan platsen igen blev skog.
Efter ungefär 25 år kunde skogen återigen brännas,
men den andra sveden blev sällan lika bra som den
första. Svedjebruket fortgick långt in på 1800-talet.
Foto: Seppo Remes
Tjära, skogarnas svarta guld, blev Finlands
främsta exportvara i slutet av 1500-talet och
under 1600-talet svarade vi för största delen av
världsproduktionen. På vissa håll var tjärbränningen så omfattande att den ledde till skogsskövling. Tjära består av tallkåda. Barkade trädstammar övertäcktes av torv och sedan fick
tjärdalen sakta brinna tills tallkådan rann ut i
form av tjära. Till en tunna tjära behövdes hela
50 tallstammar. Tjäran användes för att skydda
träprodukter, till exempel fartygsskrov, mot väder och vind. De sista tjärdalarna slocknade i
början av 1900-talet när metall ersatte trä i fartygen och efterfrågan på tjära minskade.
Foto: Lusto-Suomen metsäyhdistyksen kokoelma, Metsätaloudellinen valistustoimisto
Diken grävdes för hand.
Foto: Lusto-Forststyrelsens samling, H. Borg
35
Miljöfrågor inom
skogsbruket
Många specialiserade djur och växter, till exempel sådana som
behöver döda träd, kan ha svårt att överleva i ekonomiskog. Genom skogslagen och skogscertifieringen har man ställt upp vissa
så kallade minimikrav på miljöhänsyn i skogsbruket. Med miljöhänsyn avses sådant som att lämna döda träd, gamla träd och
en del lövträd som sälg och rönn orörda vid avverkning samt att
spara ett skogsbryn invid åkrar, bäckar och skogstjärnar.
Enligt skogslagen måste skogsägaren lämna så kallade särskilt
viktiga livsmiljöer orörda vid alla skogsarbeten. De viktiga livsmiljöerna är platser i skogsnaturen som skiljer sig från det normala
skogslandskapet och därför ökar områdets mångfald. Exempel på
sådana livsmiljöer är orörda små berg, myrar, lundar och skogskanter intill skogstjärnar och bäckar. Fler skyddsbestämmelser gäller i
skog som har certifierats. Genom naturvårdslagen skyddas hotade
arter, till exempel havsörnen och flygekorren. Särskilda regler finns
för skogsarbeten på områden där sådana arter förekommer.
Skogsbruket påverkar inte vattenkvaliteten i våra vattendrag
speciellt mycket. Det är främst vid slutavverkning, markberedning, iståndsättningsdikning och gödsling som fasta partiklar och
näringsämnen sköljs ut i vattendragen. De kan orsaka övergödning och igenväxning av bäckar och små träsk. Med hjälp av
översilningsområden, våtmarker, grävavbrott, slamgropar och sedimenteringsbassänger kan vi minska problemen.
36
METSO
Den biologiska mångfalden i Finlands skogar skyddas med olika
skyddsprogram och avtal. Åtgärdsprogrammet METSO, som fortgår
fram till 2020, är ett program där skogsägaren frivilligt kan bjuda ut
skyddsvärda områden och få ersättning för dem. En skogsägare kan,
om han eller hon så vill, välja att skydda ett skogsområde för en viss
tid eller permanent.
37
Tips på skogliga
aktiviteter
På internet hittar du tips och idéer om vad du som lärare kan
göra med dina elever kring temat skog. Längst bak i den här boken finns en lista med intressanta webblänkar. Då det gäller färdigt material, pyssel och lekar rekommenderar vi Skogsreflexens
webbsida. Gå in och titta där!
Nedan ett urval andra aktiviteter du kan göra i skogen.
Skogsvimplar med skogstryck
Du behöver:
•
Tyg, gamla lakan går bra
•
Sax
•
Hammare och en bräda
•
Gröna växter
•
Pinnar
Klipp tyget i trianglar, så att de får formen av vimplar. Placera din
vimpel ovanpå brädan och lägg ut de gröna växterna på tyget.
Slå med hammaren på växterna så att den gröna färgen överförs
till tyget (björkblad och ormbunkar fungerar riktigt bra). Då ditt
skogstryck är klart kan du klippa en rad små hål i vimpelns kant
och trä vimpeln på en käpp, så är vimpeln klar. Du kan också fästa
tyget kring käppen med en häftapparat.
38
Måla med skogens färgpalett
Du behöver:
•
Små burkar
•
Papper
Alla barn får en egen burk och ett papper. Låt dem gå
omkring i skogen i lugn och ro och göra egna färger av
det vad skogen har att bjuda och göra en målning med
färgerna. De kan blanda färgerna och måla med fingrarna. Krossade blåbär ger en vacker lila färg, lingon ljust
rosa, björkblad grönt, mull ger brunt och så vidare. Om
du vill kan du be barnen måla något speciellt, ett utmanande tema är att måla vindens sus i trädkronorna.
Hitta klädnypor i skogen
Du behöver:
•
Klädnypor, gärna träfärgade
•
Fiberband eller liknande
Medan barnen inte ser på märker du ut en ruta i skogen, till exempel 10 m x 10 m. Ju större ruta desto svårare blir det. I rutan
gömmer du dina klädnypor. Lägg dem på marken och knip fast
dem i grenar. Träfärgade klädnypor är naturligtvis svårare att hitta än färgglada sådana. Kom ihåg hur många klädnypor du placerat ut och försök också minnas var du gömt dem. Låt barnen söka
klädnyporna i rutan. Om du vill kan du dela in barnen i lag, som
får tävla om vilket lag som hittar flest klädnypor.
39
Beräkna trädets ålder
Åldern på ett träd
kan du räkna dig
fram till genom att
räkna årsringarna.
Det här fungerar
förstås bara på
fällda träd och
stubbar. Vårveden
är ljus i färgen
och sommarveden
mörk. Om du räknar antingen de ljusa eller de mörka
ringarna får du reda på hur gammalt trädet var då det
fälldes. Om skogsägaren tillåter kan du åldersbestämma
stående stammar genom att borra i stammen med en
tillväxtborr och räkna årsringarna i borrspånet.
40
Unga tallar är mycket lätta att åldersbestämma. Tallen får nämligen ett nytt kvistvarv varje år. Räkna antalet kvistvarv och lägg
till ett par år för plantans första år. Lite äldre tallar tappar de
nedersta kvistarna, du måste då uppskatta hur många kvistvarv
som saknas.
Även när det gäller gran ger kvistvarven en ganska god uppskattning av åldern. Räkna bara de kvistvarv som har lite tjockare kvistar. Granen kan nämligen producera flera kvistvarv vissa år, men
de flesta kvistarna är då tunna.
<< Tallen får ett nytt
kvistvarv varje år.
41
Beräkna skogens areal
Visste du att...
En hektar är 100
meter x 100 meter.
Det betyder att en
hektar är 10 000
kvadratmeter (m2).
Det vanligaste måttet på arealen eller ytan på ett skogsområde
är hektar (ha). Säkrast mäts ytan genom att med ett långt måttband mäta längd och bredd. Låt oss anta att ytan är 25 meter
bred och 415 meter lång. Arealen är då 25 meter x 415 meter =
10 375 m2 eller 1,04 ha.
Om du har en karta över området är räkneövningen lättare. Rita
in kanterna av ditt skogsområde på kartan och mät längden och
bredden med en linjal. På kartan finns en skala angiven. Oftast
finns den på kartans nedre del. Där kan det stå 1:20 000. Det
betyder att 1 centimeter på kartan motsvarar 20 000 centimeter
(200 meter) i verkligheten.
Ibland är figuren som du vill mäta oregelbunden och då kan det
vara nästan omöjligt att mäta den med linjal. Skaffa då ett genomskinligt rutnät där rutorna är 1 millimeter x 1 millimeter. Sätt
rutnätet över kartan, där du ritat in figuren. Räkna in alla rutor
som täcker figuren och ta
reda på hur många kvadratmeter rutorna motsvarar i verkligheten.
>> Arealmätning med
millimeterpapper
42
Beräkna antalet träd per hektar
Ibland behöver man känna till antalet träd i en skog. I de flesta
fall handlar det om plantskog, men samma teknik kan också användas i äldre skog. Det är nästan omöjligt att räkna alla träd på
ett större område. Man använder i stället en metod med provytor jämnt spridda över ytan.
Det är vanligt att man mäter cirkelprovytor med radien fyra meter. Ta till exempel ett fyra meter långt metspö och snurra ett
varv runt samtidigt som du räknar alla träd som faller innanför
cirkeln. Det tal du kom fram till motsvarar antalet stammar på 50
m2 skogsyta. Multiplicera trädantalet med 200 så får du antalet
träd per hektar. Gör flera provytor för att få ett pålitligt medeltal.
Medeltalet får du genom att addera resultatet från provytorna
och sedan dividera med antalet provytor.
Radien
m
Radien4
4m
<< Tätheten mäts enklast med
en käpp som är 4 meter. Varje
träd i cirkeln motsvaras av 200
träd per hektar.
43
Beräkna skogens medelhöjd
Det enklaste sättet att mäta trädens höjd är med hjälp av en
käpp. Sök reda på en rak käpp som är cirka 1 meter lång. Håll
käppen upprätt i handen och sträck ut armen framför dig. För
att vara säker på att käppens längd ovanför din knytnäve är den
rätta kan du, med armen fortfarande utsträckt, föra käppens övre
ända mot din kind. Om ändan vilar mot kinden när käppen ligger
vågrätt har käppen rätt längd.
Skogens jättar
Det är inte lätt att mäta höjden på ett verkligt högt träd, varför många
gamla mätningar är kraftigt överdrivna. Det finns helt enkelt inte
några träd som är 150 meter höga. Tack vare nya mätmetoder med
laser är de flesta forskare nu överens om att världens fem högsta
trädarter är de nordamerikanska barrträden amerikansk sekvoja,
douglasgran, sitkagran och mammutträd samt jätteeukalyptus som
växer i Tasmanien. Dessa träd kan bli omkring 100 meter höga.
Världens högsta träd är en amerikans sekvoja som växer i Redwood
National Park i den amerikanska delstaten Kalifornien. När trädet
senast mättes år 2007 var det 115,56 meter högt.
Finlands högsta träd är en europeisk lärk som växer i Skogsforskningsinstitutets trädslagspark i Punkaharju. Trädet är 46,3 meter
högt och 130 år gammalt.
44
Med käppen lodrätt i handen och armen utsträckt framför dig
ska du sikta mot trädet du vill mäta. Då du tittar mot trädet ska
det se ut som att din knytnäve ligger vid trädets rot. Flytta dig
därefter framåt eller bakåt tills du hittar ett ställe där trädet du
mäter ser precis lika långt ut som käppen i din hand. Från den här
punkten stegar du upp avståndet till trädet så att varje steg du tar
är en meter långt. Om du tog 16 steg är trädet 16 meter högt.
Mät höjden på några träd och beräkna ett medeltal för att få ett
säkert värde. Vid noggranna mätningar mäter man varje trädslag
för sig med en speciell höjdmätare.
45
Beräkna skogens grundyta
Grundytan är ett mått på hur tät skogen är. Grundytan
beräknas med relaskop. Relaskopet är ett enkelt instrument som består av en 1 centimeter bred spalt som sitter fast i en 50 centimeter lång kedja eller käpp. Du kan
själv tillverka ett relaskop med hjälp av ett styvt papper eller en fanerbit och en käpp eller ett snöre som är
50 centimeter långt. Det är viktigt är att förhållandet
mellan spalten och käppen är exakt 1 centimeter : 50
centimeter.
Att använda relaskopet är enkelt. Ställ dig i skogen och
håll ändan av snöret/käppen mot kinden och spalten
bort från dig. Snurra långsamt ett helt varv på stället
och kika samtidigt genom spalten mot alla träd runtomkring dig. Räkna in och anteckna alla stammar som
ser ut att vara större än spalten. Observera att stammarna kan skymma varandra från utsiktspunkten, så
du kanske måste luta dig lite för att se alla träd. Spalten
ska riktas på träden ungefär 1,3 meter över markytan.
Relaskopet fungerar så att antalet träd man räknar in
motsvaras av samma antal kvadratmeter träd per hektar (m2/ha). Låt oss anta att du räknade in 20 stammar,
då är skogens täthet 20 m2/ha. Är man noggrann kan
antalet inräknade stammar delas upp enligt trädslag.
Ju större grundyta du uppnår desto tätare och grövre
är skogen.
46
Räkna rätt
För att få ett säkrare grundytevärde för din skog kan
du göra minst tre relaskopmätningar på olika platser och därefter räkna ut ett medeltal. Addera alla
mätningar och dela resultatet med antalet mätningar. Om relaskopmätningarna har gett grundytorna
10, 15, 21 och 27 träd ska du addera 10+15+21+27
= 73, som delas med fyra (du gjorde fyra mätningar). Medeltalet av alla mätningar blir då 18,25 eller
avrundat 18. Skogens grundyta är 18 m2/ha.
47
Beräkna skogens volym
Skogsägarnas inkomster beror på hur många kubikmeter virke
de kan avverka i skogen. Med stöd av relaskopmätningarna och
höjdmätningarna som beskrivits tidigare är det lätt att beräkna
trädens volym. Med relaskopet har du mätt skogens grundyta.
Multiplicera grundytan med medelhöjden så får du fram volymen per hektar. Eftersom trädens form är avsmalnande mot
toppen är det erhållna värdet dubbelt för stort. Minska till halva
värdet så får du rätt volym. Ifall du beräknat grundytan till 18 m2/
ha och medelhöjden är 17 m blir virkesvolymen då 18 m2/ha x
17 m = 306 m3/ha och detta värde ska du ännu dela på hälften. I
skogen finns då 153 m3 virke/ha.
Det är enkelt att räkna ut värden för ytor som är större eller mindre än en hektar. Du multiplicerar bara hektarvärdet med arealvärdet. Om det finns 153 m3 virke per hektar i din skog och skogsfiguren är 0,8 hektar så beräknar du 153 m3/ha x 0,8 ha = 122,4
m3 virke på din skogsfigur.
48
Beräkna trädens ekonomiska
värde
För att kunna beräkna virkets värde måste du veta virkesvolymen
(grundyta x medelhöjd) särskilt för tall, gran och björk. Kom ihåg
att mätvärdena har beräknats per hektar och att du behöver räkna om dem för att passa just din skogsfigur genom att multiplicera mätvärdena med figurens areal. Du behöver också uppskatta
ungefär hur stor del av virket som kommer att bli massa och hur
stor del som kommer att bli timmer. Priset på virke för varje sortiment och trädslag hittar du till exempel i skogstidningar eller på
internet. Volymen x priset per kubikmeter ger skogens pris.
I skogen finns:
Inköparen betalar: Du får:
3
70 m granstock
58,2 €/m3
4 074 €
3
153 m granmassaved
27,7 €/m3
4 238 €
3
3
97 m björkmassaved
18,5 €/m 1 795 €
Totalt 10 107 €
49
Ute i skogen
Allemansrätten
I största delen av Europa får man inte röra sig fritt i skogen utan
man får bara använda vissa speciella områden. Ofta kostar det
till och med att besöka dessa platser. I Finland och övriga Norden har vi något som kallas allemansrätten. Den erbjuder oss alla
möjlighet att röra oss ganska fritt i naturen, helt gratis. Men frihet
och ansvar går alltid hand i hand, även i naturen.
50
Kom ihåg följande:
• Du får promenera, gå, cykla och ta en paus på annans mark men
kom ihåg att det inte gäller gårdsplaner eller planteringar och åkrar
sommartid. På vissa platser har rörelsefriheten begränsats under
delar av året, till exempel vid känsliga fåglarnas häckningsplatser.
• Det är förbjudet att färdas med motorfordon på annans mark utan
markägarens tillstånd.
• Undvika att tälta i närheten av någons hus eller simstränder.
• På annans mark får man inte göra upp eld. På friluftsområden
finns det särskilda eldstäder, dessa kan du använda. Ifall det är risk
för skogsbrand får du inte göra upp eld ens på egen mark.
• Det är förbjudet att skräpa ner.
• Djurens bon och deras ungar får inte störas. Växande träd får inte
skadas eller fällas och du får inte heller ta lavar eller mossa.
• Du får plocka sådana blommor, bär och svampar som inte är fridlysta.
• Det är tillåtet att meta eller pilka i hela landet. Alla som är 18-64
år gamla måste betala fiskevårdsavgift för att få fiska med andra
redskap.
51
Vad ska du göra om du går vilse?
Det är lätt att för ett ögonblick tappa orienteringen i skogen.
Om panikkänslorna hotar att ta överhanden, sätt dig på en stubbe
och börja med att lugna ner dig själv. Under tiden kan du lyssna
efter ljud som kanske kan leda dig på rätt väg. Tänk på att det
oftast lönar sig att stanna kvar på den plats där man tappade bort
sig. Krama ett träd och stå eller sitt på en bädd av granris under
väntetiden, kylan kommer ofta från marken. Någon vuxen kommer förr eller senare och letar efter dig! Ropa för att höras. Har du
en mobiltelefon kan du ringa och be om hjälp.
Det är också viktigt att du håller dig
torr, annars kommer du att frysa. Det
gäller att inte bli svettig eller ramla i
ett dike. Gå i den riktning som känns
rätt, och placera ut mossa på trädgrenar vartefter du går. Då vet du själv var
du gått och de som söker dig hittar dig
lättare. Följ ett dike eller en körväg, de
leder alltid någonstans. Kom ihåg att
solen står i söder då klockar är 12 och
att träden ofta har grövre kvistar på
södra sidan av stammen. Också myrorna bygger sina stackar mot söder.
Vila ofta, då fungerar hjärnan bra och
du fattar kloka beslut.
Kom ihåg att det alltid är någon
som letar efter dig!
52
53
Kontakter till
skogen på internet
Internet vimlar också av skog
– Här exempel på några adresser.
54
För lärare och elever
Skogsreflexen Finska forstföreningen Skogen i skolan Skoven i skolen
Naturskolorna
Föreningen för Skogskultur Finlands skogsstiftelse www.skogsreflexen.net
www.smy.fi
www.oppimispolku.fi
www.skogeniskolan.se
www.skoveniskolen.dk
www.metsavastaa.net/naturskolor-1
www.skogskultur.fi
www.metsasaatio.fi
Om skogsbruk
SkogsFinland SkogsSverige www.forest.fi
www.skogssverige.se
Organisationer
Finlands skogscentral Skogsvårdsföreningar & skogsrevir Tapio Skogsforskningsinstitutet Forststyrelsen Jägarnas centralorganisation Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet Finlands Svenska 4H Suomen 4H-liitto Skogsindustrin rf.
MetsäGroup UPM Stora Enso www.skogscentralen.fi
www.mhy.fi
www.tapio.fi
www.metla.fi
www.metsa.fi
www.utinaturen.fi
www.riista.fi
www.suurpedot.fi
www.rktl.fi
www.fs4h.fi/start/
www.4h.fi
www.metsateollisuus.fi
www.metsagroup.fi
www.upm.com
www.storaenso.com