För ett språkrikt Järfälla.

FÖR ETT SPRÅKRIKT JÄRFÄLLA
Språkutvecklingsplan för
- kommunala förskolor
- annan pedagogisk verksamhet såsom kommunala
familjedaghem
Följande Enskilda förskolor ansluter sig till språkutvecklingsplanen
Lasse-Maja, I Ur och Skur Skogsbacken,
Författare: Lena Ericsson, Malin Hallgren, Pi Högdahl, Ann-Charlott Lindström,
Christina Mustén, Annelie Sandell, Bibbi Tjernlund Ersson
Reviderad 2011. Gäller tom. 2013.
Innehållsförteckning:……………………………………………….. 1
Bakgrund………………………………………………………………….. 2
Styrdokument………………………………………………………………3
Läroplan för förskolan……………………………………… 3
Modersmål………………………………………………………………… 4
Pedagogiska verktyg och språkutvecklande modeller……………………. 5
Lövlies praxistriangel……………………………………… 5
J.Bruners begreppstriangel…..………………….................. 6
J.Cummins fyrfältare..……………………………………… 7
V.Tuomelas språkpedagogiska principer……………………8
Referenser………………………………………………………………….9
Bilaga:
TRAS………………………………………………………. 10
William
1
1. Bakgrund
I förskolans uppdrag ingår att arbeta språkutvecklande med alla barn.
All forskning ger belägg för att språkutveckling är som mest intensiv i
förskoleåldern.
Förskolans verksamhet skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar, där
sammanhang ska skapas för meningsfulla möten.
Att arbeta språkutvecklande innebär att ha fokus på språket i hela dagens lärande, i
lek, skapande och rutinsituationer. Det ställer höga krav på lyhördhet och medveten
het hos förskollärare och barnskötare och en miljö som väcker nyfikenhet på språket
i både tal och skrift. En riklig tillgång på alla typer av böcker, både fakta och fantasi
stärker förutsättningarna att lyckas med detta arbete.
Läroplanens (Lpfö98/2010) barn och kunskapssyn (fenomenologisk, konstruktivistisk)
innebär:
- att barn ses som aktiva, nyfikna kunskapsskapare i sina försök att förstå världen.
- att kunskap som är värdefull är den som ger mening och sammanhang. Den skapas i
möten när vi kommunicerar, den ses som en process och inte en produkt och kan
variera från individ till individ (jfr. Brasses ”lattjo lajban låda” från ”Fem myror är
fler än fyra elefanter”, 1973).
Detta får konsekvenser för pedagogrollen som mer är att vara handledare,
medupptäckare, problematiserare, utmanare, spänningsskapare och observatör än
förmedlare.
För att ta reda på om det vi gör utgår från barnens behov och intressen och leder till
utveckling av barnens språk, är det nödvändigt att kontinuerligt utvärdera och
reflektera tillsammans. Observationer och pedagogiska dokumentationer av barnens
lärande ger oss underlag till dessa samtal och de ledtrådar vi behöver för det fortsatta
arbetet.
Förskolorna ska utvärdera och utveckla sitt språkarbete, göra språkplaner som visar
hur de arbetar språkutvecklande i vardagen.
Carin Rosander (Nationellt centrum för sfi. och svenska som andraspråk) har genom
handledning av förskolornas språkombud varit ett stöd i arbetet med
språkutvecklingsplanen.
Planen kommer att följas upp och revideras 2013.
Elias
2
2. Styrdokument
2.1 FNs konvention om barns rättigheter
Barnkonventionen gäller för alla barn. Alla barn är lika mycket värda. Inga barn får
bli diskriminerade, det vill säga bli sämre behandlade. Det har ingen betydelse vilken
färg barnet och barnets föräldrar har på huden, om barnet är flicka eller pojke, vilket
språk barnet talar, vilken gud barnet tror på, om barnet har ett funktionshinder eller
om barnet är rikt eller fattigt. Mobbning i skolan kan till exempel vara
diskriminering. http://unicef.se/barnkonventionen
2.2 Skollagen (2010:800)
10§ Förskolan ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får
möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål.
2.3 Förskolans Läroplan – Lpfö 98 / 2010
Förskolan ska sträva efter att varje barn
utvecklar sin identitet och känner trygghet i den.
tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker
nya sätt att förstå sin omvärld.
utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna
uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv.
utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka
med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och
kommunicera med andra.
utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras
kommunikativa funktioner,
utveckla intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att
använda sig av, tolka och samtala om dessa,
utveckla sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser,
tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång
och musik, dans och drama,
utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera
över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar,
utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda
matematiska begrepp och samband mellan begrepp,
utveckla sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang,
utveckla sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och
samtala om naturvetenskap,
som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och
sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.
3
3. Modersmål.
I Järfällas förskolor och skolor talas idag (2011) 65 olika språk och cirka 33 % av
barnen äger annat modersmål än svenska.
Mångfaldsprojektet i Järfälla (2006-2009) innebar en bred satsning för att
kommunens flerspråkiga barn ska lära sig det svenska språket snabbast möjligt, samt
utveckla sitt modersmål för aktiv flerspråkighet, det i sin tur bidrar positivt i deras
fortsatta ”kunskapande”. Dessa barn får tillgång till flera språk och flera kulturer,
men de är först och främst individer med olika erfarenheter och värderingar. Det är
förskolans uppgift att möta varje enskilt barn där det befinner sig och ta till vara alla
resurser det har med sig. För att barnet ska få en stark självkänsla måste det få känna
att allas erfarenheter och kunskaper är betydelsefulla. I förskolan måste vi skapa en
miljö där olikheter ses som en tillgång, där vi visar varandra ömsesidig respekt och
aktivt försöker förstå och lära av varandra, d.v.s. en verksamhet som präglas av ett
interkulturellt förhållningssätt. .
Modersmålsstöd i förskolan innebär att barn får möjlighet att använda sitt modersmål
med andra barn och vuxna. Detta kan ske genom flerspråkig personal eller genom
ambulerande modersmålslärare. Modersmålslärare /flerspråkig personal samarbetar
med personal med svenska som modersmål kring barnets språkutveckling. Barnet får
bästa möjliga utveckling i sitt modersmål genom att modersmålslärare, förskollärare,
barnskötare och föräldrar samverkar och därigenom kompletterar varandra. Svensk
och internationell forskning visar att de barn som får och fått modersmålsstöd
kontinuerligt i förskolan uppvisar bättre resultat i skolan.
Alla i förskolan ska aktivt motivera föräldrar till att söka modersmålsstöd, bland
annat genom samtal om modersmålets betydelse. Stöd för detta ges i broschyrerna
Växelvis på modersmål och svenska och Två språk eller flera utgivna av skolverket.
Modersmålsstöd sökes av förälder på särskild blankett som finns på Järfälla
kommuns hemsida under förskola, modersmål.
Nora
4
4. Pedagogiska verktyg och språkutvecklande modeller.
4.1
Praxistriangeln
Praktisk yrkesteori = PYT = Hur tänker jag som pedagog, vad är det som styr
mina handlingar? Det är inte en viss ”teori” utan ett ”nystan” av kunskaper,
erfarenheter och värderingar som påverkar det jag gör. Lövlies Praxistriangel är ett
bra hjälpmedel för att synliggöra sin PYT och sitt erfarenhetslärande vid den
pedagogiska reflektionen. Den kan även användas vid utvärdering eftersom man
utgår från det man verkligen gör.
(tolkning utifrån G. Handal & P. Lauvås beskrivning)
P3
Styrdokument, Lpfö98/2010
Etisk legitimering
Vad rättfärdigar mina handlingar
Legitimera
-----------------------------------------------------------------------------------------------------Erfarenheter,
Varför handlar jag som jag gör
Pedagogisk
P2 Motivera
teori
Handlingarna
P1
Konkretisera
Vad och hur gör jag
Man för en konkret handling genom nivåerna P1, P2 och P3 . Se exemplet nedan.
P1. En del av dagen delas barnen i mindre grupper med färre barn i varje grupp. I
den mindre gruppen ger förskollärare och barnskötare varje barn uppmärksamhet och
tid att tala (utflöde) och lyssna (inflöde)
P2. Språket utvecklas när barn ges språkutrymme, när de producerar språk (utflöde)
och hör språk(inflöde). Se Veli Tuomelas språkpedagogiska principer.
P3. Ur Lpfö98/2010 sid.10 Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin
förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker
förstå andras perspektiv.
5
4.2. Bruners teori
Jerome Bruner en amerikansk psykolog menar att lärandet av ett språk sker och
skall bearbetas i fyra steg. Språklig bearbetning bör ske i alla led för att barnet skall
nå full förståelse av ordets betydelse och för att barnet sedan skall kunna använda sig
av ordet i olika sammanhang.
1. Basen för att förstå ett ord/begrepp skall utgå från barnet och dess
realupplevelser. Barnet behöver uppleva orden med kroppen och med
sinnesintryck som ger erfarenheter, exempelvis orden ”över och under” kan
göras och höras om barnet kryper över eller under exempelvis en pinne eller
ett hinder samtidigt som en vuxen klär händelsen i ord.
2. Andra steget är att förstå orden i en framställd verklighet av exempelvis
lekmaterial som är tredimensionellt, exempelvis vid bygg och
konstruktionslek behöver klossar/ byggmaterialet förflyttas över och/eller
under varandra för att kunna sammanfogas i byggkonstruktionen. Detta sker
samtidigt som den vuxne benämner lägesbegreppen. ”över och under”.
3. Tredje steget handlar om att förstå orden då barnet ser och tolkar bilder och
bildsymboler som är tvådimensionella, exempelvis, rita föremål som är
placerade ”över och under”, rita en boll under en säng, en fågel som flyger
över ett hustak, eller benämna det man ser på bilderna i en bok där det finns
över och under.
4. Fjärde steget. Barnet förstår talat språk och kan koppla det till sina tidigare
erfarenheter av ordet, exempelvis lyssna på en berättelse och saga utan stöd
av bilder eller tredimensionellt material och förstår orden ”över och under”.
(Bildmodellen är en tolkning av Bruners teorier)
6
4.3. Cummin’s modell.
Jim Cummins, professor i utvecklingspsykologi, University of Toronto är en av de
ledande inom andraspråksutveckling och språkförståelseforskning.
”För att barn ska utvecklas både tankemässigt och språkligt måste de få kognitiva
(tankemässiga) utmaningar samtidigt som de får stöd av omgivningen” (ur Stärkta
trådar. Axelsson, Rosander, Sellgren. 2005 sid 109). Modellen nedan visar den
progression som anses främja barns språkutveckling allra bäst. Aktiviteterna bör
börja med sådant som inte kräver så stor tankemässig ansträngning av barnet och där
förståelsen underlättas av stöd i omgivningen eller i sammanhanget för att sedan bli
sådana att de mer och mer utmanar barnets kognitiva förmåga. Se pilen och
exemplen nedan.
Modellen måste också förstås utifrån barnets ålder och utvecklingsnivå.
Exempel att arbeta med ”Sagan om vanten” i Cummins modell
Ruta 1 Berätta sagan med hjälp av tredimensionella figurer.
Ruta 2 Läsa sagan med hjälp av bilder, exempelvis bilderbok eller ”flano”, dvs. tvådimensionellt.
Att låta barnen återberätta och beskriva innehållet i sagan, ligger i ruta 1-2.
Ruta 3 Läsa sagan utan stöd av bilder och figurer (kontextreducerat). Man kan också
utifrån texten gå vidare till faktaböcker och läsa om något som finns i sagan. Att
skapa nya teorier genom att använda de erövrade kunskaperna i ett nytt sammanhang
ligger i ruta 3. Exempelvis reflektera kring verklighet och fantasi. Kan så många djur
få plats i en vante? Är vanten töjbar (Matematik – rumsuppfattning)?
Barnen behöver få tillgång till ett kunskapsrelaterat språk och inte bara sätta ord på
sådant som sker här och nu.
7
4.4. Veli Tuomela
Veli Tuomela är forskare och filosofie doktor i tvåspråkighet, han talar om hur vi som
förskollärare och barnskötare förhåller oss till språket. Desto mer vi vuxna fokuserar på vad
vi säger och hur vi använder språket desto mer utvecklas barnens språk. Använder vi ett
nyanserat språk lär sig barnen fler ord. Veli Tuomela rekommenderar lek och arbete i små
grupper med färre barn, eftersom det ger möjlighet till mer talutrymme för barnen. Det är
viktigt att barnen får ett rikt och varierat språk presenterat för sig men det är också viktigt att
de får tid att använda sig av språket, samt att det finns vuxna som visar att det är
betydelsefullt att barnen uttrycker sig.
1.Språkutrymme. Hur mycket talar jag som vuxen med det enskilda barnet jämfört med mina
kollegor? På förskolor talar ofta de vuxna c:a 70% och barnen c:a 30% varav de pratglada barnen
tar den mesta tiden.
Exponera barnet för språket genom att tänka på:
- När får barnen tillfällen att prata, och berätta till punkt? Skapa fler sådana
tillfällen!
- Vilka forum finns det för barnens berättande? Använd dem ännu mer!
- Får varje barn tid till att prata med andra barn eller med en vuxen? Skapa tid till
att prata.
2.Nya upplevelser, Vilka nya upplevelser erbjuder vi barnen?
Nya upplevelser ger nya samtalsämnen som blir till nya ord och barnens ordförråd
ökar. Som förskollärare och barnskötare bör du:
- Stanna upp i det vi pratar om och förklara ord, fråga om barnen vet vad orden
betyder, visa konkreta saker.
- Fokusera på det lilla och utveckla det, det ger nya ord. Ge barnen en förståelse
för orden.
3.Rikt språkbruk. Hur rikt språkbruk har jag som vuxen egentligen?
Nyansera språket genom att ta bort ”tomma” ord så som; den, det, här och där. De
orden skall bytas ut mot det ”riktiga” ordet. Exempelvis: Kan du ge mig tröjan som
ligger på stolen, borta vid matbordet. Att tänka på:
- Hjälp kollegorna med att ta bort tomma ord genom att påminna varandra.
- Om vi tar bort de tomma orden blir det ett mer nyanserat och rikt språkbruk.
4 Språknivå Vilken språknivå har jag?
Ge språkliga utmaningar, nyansera och avancera ditt språk, våga använda främmande
ord. Bygg ut meningarna genom att:
- Göra meningarna längre, gärna med som – meningar ex, Där är katten, ”som har
en lång svans”. Eller med – meningar ex; jag vill ha den svarta väskan , med den
lilla röda blomman på”!
- Använda lite svårare ord och förklara dem.
- Nyansera språket genom att säga vad det är så som: en penna, blyertspenna,
tuschpenna, bläckpenna, överstrykningspenna mm
5 Begriplighet Hur begriplig är jag som vuxen?
Att tänka på:
- Förskollärare och barnskötare i förskolan överskattar ofta barns språk och tror att
de förstår mer än vad de gör då vi använder vårt kroppsspråk som barnen läser av.
- Berätta vad du gör med händerna: ”vill du att jag ska dra upp dragkedjan i din
jacka, nu drar jag upp dragkedjan i din jacka, blev det bra när jag drog upp
dragkedjan i din jacka”. ”jag river av en bit hushållspapper till dig”. ”jag häller
upp lite vatten från plastkannan till dig” etc.
8
Referenser:
Skollagen(2010:800)
Läroplan för förskolan, Lpfö 98,(2010) Skolverket
FNs konvention om barns rättigheter.
Växelvis på modersmål och svenska, skrift på 15 språk.(2006) Skolverket
Komma till tals, flerspråkiga barn i förskolan. (2006) Skolverket
Två språk eller flera. (2006) Skolverket
Stärkta trådar- flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och
kunskap. M. Axelsson & C. Rosander& M. Sellgren.( 2005). Stockholm:
Språkforskningsinstitutet i Rinkeby.
Flerspråkighet i förskolan. (2008) Skolverket
Stärk språket - stärk lärandet. P. Gibbons. Hallgren och Fallgren.
(2006). Stockholm:
Interkulturellt ledarskap. P. Lahdenperä (2004). Stockholm: Studentlitteratur.
Barn utvecklar sitt språk. Bjar & Liberg.(2003). Stockholm: Studentlitteratur.
Handledning och praktisk yrkesteori. P. Lauvås & G. Handal. (2001)
Studentlitteratur
Små barns matematik. Doverborg & Emanuelsson.(2006). Göteborg: NCM.
Fem myror är fler än fyra elefanter.(1973). SVT.
Webbsida svt.se / barn.
Webbsida Tema modersmål, Modersmålsstöd för förskolan
Webbsida Nationellt centrum för sfi och svenska som andraspråk Stockholms
Universitet
Webbsida Järfälla kommuns hemsida, ansökan om modersmålsstöd
Webbsida http://mangfaldssatsningen.jfog.net/
9
Bilaga
TRAS
TRAS står för Tidig Registrering Av Språkutveckling i dagligt samspel och är
resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete kring små barns språkutveckling.
TRAS används i förskolan som ett observations- och kompetenshöjande material.
Målsättningen med materialet är att
förmedla betydelsen av tidiga insatser
öka kunskapen om barns språkutveckling
och att barn som ligger i riskzonen tidigt blir uppfångade.
Rätt använt är TRAS ett redskap för att skärpa hela arbetslagets observationer och
gemensamma diskussioner kring varje barns utveckling och tydliggöra
vad barnet behärskar
vad man bör arbeta vidare med
framsteg - utveckling
De språkliga områden som observeras är samspel, kommunikation, uppmärksamhet,
språkförståelse, språklig medvetenhet, uttal, ordproduktion och satsproduktion.
För bedömning av den språkliga utvecklingen av andraspråket, gäller generellt att
barnet aktivt och kontinuerligt har använt språket i några år. Man bör väga in hur
språkmiljön har sett ut i förskolan. Har barnet hört god svenska varje dag? Har barnet
själv kunnat använda svenska i många sammanhang varje dag? Det är viktigt att
också följa upp utvecklingen i modersmålet med hjälp av föräldrar,
modersmålstalande förskollärare och barnskötare och modersmålslärare.
För att kunna använda TRAS på rätt sätt måste personalen genomgå en särskild
TRAS-kurs som bl.a. ges av kommunens special/tal pedagoger. Under kursen förs
även samtal om hur man kan använda TRAS-materialet för flerspråkiga barn, bland
annat genom att göra avsteg från åldersangivelserna och hur man kan se hur barnets
förstaspråk kan påverka svenskan t.ex. grammatiskt eller i uttalet.
10