Artikel i Nya Åland 30.3.2011 - Hållbar livsstil – Personlig utveckling

ONSDAGEN DEN 30 MARS 2011
14 NYA ÅLAND
Värsta åländskan med Fredrik Lindström
Inficon Aaland är
Årets företag 2010
Ålands företagareförening
har utsett Inficon Aaland Ab i
Mariehamn till Årets företag
2010.
Juryns motivering är bland
annat att Inficon Aaland är
ett högteknologiföretag som
utvecklats från ett lokalt teknikprojekt till en av de ledande
tillverkarna i världen inom sitt
område.
Dessutom pekar man på
att bolaget skapar betydande
exportintäkter till landskapet,
bidrar till internationaliseringen, erbjuder kontinuerlig sysselsättning och är en förebild
inom industrin.
Inficon Aaland grundades på
1970-talet som hobbyföretaget
CCM Instruments och ingår
sedan 1997 i den internationella
Inficon Holding-koncernen.
Inficon Aaland tillverkar
bland annat keramiska vakuumgivare. Bolagets omsättning 2009 var 2,4 miljoner
euro. Företaget har 32 anställda, vd är Johan Eriksson.
Utmärkelsen Årets Företag
delades i år ut för tjugonde
gången. (tt-s)
Fler debatter
i riksdagsvalet
INSPELNING Eckeröborna Stina och Runar Wilén intervjuades av Fredrik Lindström till programmet Svenska dialektmysterier. I bakgrunden står kameramännen.
En östersjödialekt med
blandning från både öst
och väst. Så beskrivs
åländskan av komikern och
språkhistorikern Fredrik
Lindström.
För två veckor sedan var
han här och intervjuade
ålänningar till programmet
Svenska dialektmysterier.
Konstnären Jonas Wilén och
hans farföräldrar Stina och
Runar Wilén fick den 16 mars
påhälsning av författaren, programledaren och språkvetaren
Fredrik Lindström.
– Han ville prata med oss
om vardagliga saker och höra
dialekt. Han intervjuade oss och
vi berättade om vårt liv, säger
Stina.
Hon beskriver språkhistorikern som ”så vänlig och fin”.
– Det var mycket trevligt!
Och ovanligt för oss som båda
är över 90 år att få besök från
teve.
Gammal hjälte
Fredrik hälsade också på i Jonas
ateljé och pratade om konst.
– Han är en gammal hjälte för
mig och det var precis som att
ha domaren i På spåret i ateljén.
Han är löjligt lång, så han fyllde
upp nästan hela, säger Jonas och
skrattar.
Jonas bidrog också med en film
med hans farfars far som var med
på postrotetiden och bandupptagningar med Eckeröbor av Matts
Dreijer.
– Eftersom det var genuin Eckerödialekt han var ute efter letade
jag upp lite mer material åt honom.
Intervjuerna med Wiléns kommer att ingå i ett avsnitt av programmet Svenska dialektmys-
terier som sänds i januari 2012.
Avsnittet handlar om uppländskan, och enligt inslagsproducenten Kalle Torslund ville Fredrik
leta efter genuin uppländska i
Eckerö.
– Programmet går ofta ut på att
han vill hitta något specifikt, säger
han.
Enastående prövning
När Nya Åland ringer upp Fredrik Lindström sitter han i bilen på
väg till Knutby för ytterligare inspelningar och meddelar att hans
”simultanförmåga utsätts för en
enastående prövning” när han talar i telefon och rattar teveteamet
samtidigt.
Hittade du det du sökte på
Åland?
– Ja, det var väldigt kul eftersom
man sällan hör en så gedigen dialekt. Det var bättre än jag någonsin kunde drömma om!
Särskilt nöjd är han över att han
fick lyssna på Stinas blandning av
Lemlands- och Eckerödialekt.
– Hon sa ”laddugårn” med
kort a. Det är porr för mina
språkvetaröron!
Vad har åländskan med uppländskan att göra?
– Åländskan ligger närmast uppländskan, särskilt på västra
Åland, men eftersom ön inte
tillhör Sverige finns egentligen ingen påverkan från rikssvenskan. Därför är dialekten
bättre bevarad här, vilket är väldigt givande för oss.
Fredrik menar att svenskar
överlag har dålig koll på Åland
och åländskan.
– Folk åker kanske över med
Ålandsbåten, men de vet ingenting. Svenskar kan inte heller
placera en åländsk dialekt, utan
tror att ålänningen kommer från
Dalarna eller Gotland. Det finns
Foto: Jonas Wilén
en generellt dålig kunskap som vi
vill råda bot på, säger han.
Han beskriver åländskan som
en östersjödialekt som är en blandning av dialekterna i öst och väst.
– Den är intressant eftersom den
knyter ihop de finlandssvenska
dialekterna med uppländska och
gotländska. Det är diftongerna,
ö-ljudet och u-ljudet som avslöjar
ålänningen.
Nya Ålands kampanj med ordadoptioner av åländska ord tycker
han är en kul grej.
–Allt som skapar uppmärksamhet kring språk är bra, men det är
viktigt att det inte blir något musealt bevarande, det är sista spiken
i kistan. Jag tycker att åländska
ungdomar istället ska hitta på nya
uttryck för att hålla dialekten levande.
Linnea Friman
[email protected]
tfn 528 463
Hjälper föreningar hitta glädjen
Hur ska medlemmarna i en
förening hitta motivation
och glädje att utvecklas?
Coachen Jessica Eriksson
ger tips när ett nytt koncept startar nästa vecka.
där vi ser hur det blir beroende på vilka som kommer och
vad de har för frågor. Efter
det hoppas jag vi kan erbjuda
coaching till intresserade föreningar, säger Hanström.
ABF-Åland har valt att satsa
på temat ”Hållbar utveckling
för din förening” och hoppas
få med sig så många åländska
föreningsaktiva som möjligt.
– Det handlar inte bara om
miljöfrågor, utan om hur man
kan skapa glädje och framgång. Ta ett större grepp
om vad som är hållbart i en
förening, säger studieledare
Mia Hanström.
Hon kom i kontakt med
Jessica Eriksson, certifierad
coach, med fokus på just en
hållbar livsstil.
– Nu ska vi ha en pilotkväll
Långsiktigt
Jessica Eriksson säger att
hon jobbar processinriktat.
Hon finns med som stöd utan
att direkt ge råd och tips, istället ska föreningen själv
fundera på hur den vill och
kan utvecklas.
– Det gäller att ta fram
glädjen i att arbeta i en förening. Vi vill fylla på med
inspiration och motivation,
något som är en färskvara,
säger hon.
Ekonomiska trångmål, få
aktiva och många ideella arbetstimmar kan förta glädjen
i föreningsverksamheten.
– Glädje skapar teamkänsla, därför är det viktigt att
hitta den! Fokusera till exempel på lösningar istället
för problem, syns utåt och
jobba långsiktigt. Det gäller
att skapa förutsättningar till
att bli en stabil förening, säger Eriksson.
– Precis som inom ridningen behöver man göra en halvhalt. Alltså bromsa upp och
reflektera för att sedan fortsätta. Många föreningar bara
mal på, säger Mia Hanström.
Alla föreningar
Måndag 4 april klockan 19.00
i Blå teatern, Ålandsvägen
55, går starten för konceptet.
– Det är förstås inte bara
för de föreningar som har det
jobbigt, eller bara våra med-
Alliansen för Åland har planer
på att ordna en egen valdebatt
med riksdagskandidaterna.
– Vi har den avsikten och
återkommer då tid, plats och
debattledare är fastslaget, säger
Johan Ehn (M).
För de sammanlagt 4.609 personer i Sverige som har rösträtt i
den åländska valkretsen arrangeras också en valdebatt. Den
äger rum på Finlands ambassad i
Stockholm i morgon torsdag.
Sju av de åtta åländska
kandidaterna deltar. YLE:s nya
korrespondent i Sverige, Bengt
Östling, är moderator och debattledare.
Måndagens debatt i stadsbiblioteket var alltså inte det enda
tillfället att möta riksdagskandidaterna öga mot öga i en debatt
som vi felaktigt påstod i gårdagens tidning. (tt-s)
Planeringen av
Nyängen framskrider
MARIEHAMN. Stadsstyrelsen
beslöt att föreslå till fullmäktige
att godkänna skissritningar som
underlag för en entreprenadförfrågan till modulleverantörer
för nybygget vid daghemmet
Nyängen.
Man beslöt också att tekniska
nämnden ges i uppdrag att i samband med att man antar anbuden
för projektet slutligen godkänna
ritningarna. Då finns också
möjlighet för nämnden att göra
ändringar i ritningarna.
Enligt nu gällande förslag ska
byggnaden vara klar för inflyttning i januari-februari 2011. (ns)
Nyland och Åland
växte mest i fjol
COACHAR Mia Hanström (till vänster) från ABF-Åland kom i kontakt
med coachen Jessica Eriksson som nu ska peppa det åländska
föreningslivet i ett nytt koncept.
Foto: Malin Tillström
lemmar, utan för alla som är
intresserade, påpekar Hanström.
– De som har de bra just nu
kan behöva verktygen för att
se till att det består, säger Eriksson.
Malin Tillström
[email protected]
tfn 528 469
HELSINGFORS. Nyland fick
i fjol närmare 15.000 nya
invånare och var landskapet
där befolkningsmängden ökade
mest, framgår det av uppgifter
från Statistikcentralen. Birkaland kom på andra plats med
3.500 nya invånare.
Procentuellt var befolkningstillväxten dock lika snabb på
Åland som i Nyland, det vill
säga cirka en procent.
Södra Savolax var å sin sida
det landskap som förlorade
flest invånare i fjol. Cirka 900
personer lämnade landskapet.
Kajanaland förlorade å sin sida
560 invånare, och hade den
procentuellt största befolkningsminskningen. (FNB)