LPA-ombudsman, ett toppenjobb!

<< A - Posti Ab <<
Posti Green
1 • 2015
Ta till vara!
LPA idag är Lantbruksföretagarnas pensionsanstalts kundtidning.
Detta ombudsmannanummer skickas till alla
LFÖPL-försäkrade, ett exemplar per hushåll.
Alla LPA-ombudsmän och deras kontaktinformation presenteras.
Bild: Mikko Käkelä
På bilden från vänster:
Gunilla Frantz,
Monica Oljemark,
Helena Fabritius,
Kerstin Westerholm
och Annika Grannas.
LPA-ombudsman, ett toppenjobb!
Vem är den viktigaste resursen i LPA:s organisation? Nå, det är förstås ombudsmannen!
Varför? Det är klart att alla är viktiga och att
alla gör ett värdefullt arbete, men fortfarande
idag är ombudsmannen vårt visitkort ute på
landsbygden bland kunderna. Ombudsmannen är den första och naturliga kontakten,
som man alltid kan ringa, sms:a eller mejla
i alla frågor som rör lantbruksföretagarnas
socialskydd.
Under de senaste åren har lantbruket genomgått stora förändringar, på samma sätt
har även LPA:s organisation förändrats. Men
grundtanken i LPA:s verksamhet är densamma som den alltid varit. Samtidigt finns behovet som tidigare kvar att få betjäning och
råd i frågorna kring socialskyddet. Frågorna
är ofta personliga och de upplevs av många
som svårbegripliga. Ombudsmannen behövs
för att reda ut begreppen och sammanhangen
samt informera kunden om hans eller hennes
rättigheter men också skyldigheter.
Kunden betjänas bäst
på sitt modersmål
LPA har ett nätverk av ombudsmän över hela
landet från Åland till Enare. Vi har i dagens
läge sammanlagt 45 ombudsmän av vilka fem
i huvudsak betjänar på svenska. Proportionellt är de svenskspråkigas andel större bland
jordbrukarna än bland befolkningen överlag.
På landsbygden är man också van vid att
kunna sköta sina ärenden på sitt modersmål.
För LPA har det alltid varit en hederssak att
kunna ge betjäning på kundens eget språk.
Ett uttryckligt deltidsuppdrag som skötts
av en tidigare så mansdominerad yrkeskår har
efterhand blivit ett arbete alltmer för heltidsproffs och tagits över alltmer av damer. Kan
det ha att göra med att frågorna blivit mer
komplicerade och komplexa? Faktum är att
de svenskspråkiga ombudsmännen idag alla
är kvinnor. Då jag började på LPA för 15 år
sedan var fördelningen fifty-fifty.
Den svenskspråkiga styrkan består idag
av två österbottningar, en åbolänning och
två nylänningar. Vi har Gunilla Frantz i
Vasa som sköter området söder om Vasa
och Annika Grannas i Vörå som har hand
om de resterande svenskspråkiga områdena
i Österbotten. Helena Fabritius ansvarar
för hela Åboland. I Nyland har vi Monica
Oljemark i Borgå och Kerstin Westerholm
i Ingå. Monica har också hand om Åland.
Får man inte tag i ombudsmannen direkt
beror det oftast på att hon betjänar en annan
kund. Vill man inte vänta kan man själv söka
fram informationen på LPA:s webbsidor.
Allt fler vill också sköta sina ärenden själv.
För självbetjäning har vi långt utvecklade
e-tjänster. Exempelvis en justering av arbetsinkomsten lyckas idag också den vägen. LPA
vill erbjuda olika alternativ för kunder med
varierande behov.
Ombudsmannen
behövs och hjälper
Jag stöter på Kerstin i matsalen på huvudkontoret i Hagalund, där hon jobbar en dag
i veckan. Jag frågar henne vad som är det
bästa med arbetet som LPA-ombudsman.
”Det är nog helt klart kunderna och att alla
ärenden och kunder är så olika. Jobbet kan
vara utmanande och det handlar inte alltid
bara om trevliga saker, men känslan att man
åtminstone kunnat hjälpa lite grann är väldigt
värdefull”, svarar Kerstin.
Jag ringer också upp de fyra andra damerna: hör och häpna, svaren är mer eller
mindre identiska.
De vill alla samtidigt uppmana kunderna
att gärna ta kontakt. Många frågor kan redas
ut med ett telefonsamtal i stället för att man
går i flera veckor hemma och grubblar.
Monica påminner om att NSL igen i sommar ordnar Nyländsk Fältdag på Västankvarn
i Ingå. LPA deltar med svenskspråkiga krafter. ”Om inte förr så träffas vi säkert där”,
säger Monica bestämt.
Utnyttja alla förmåner
som hör till LPA-tryggheten
Något som bekymrar ombudsmännen är
att det på svenskspråkigt håll är så svårt att
få deltagare till rehabiliterande konditionskurser. Av de fyra senaste svenskspråkiga
kurserna har tre inhiberats på grund av bris-
tande intresse, medan det är kö till de finska
kurserna! Mår vi faktiskt så mycket bättre
på svenskt håll eller är tröskeln att delta så
mycket högre?
Och ännu en sak, anslut er till företagshälsovården, inte för rabatten på OFLA-premien utan för att företagaren är den enda
oersättliga resursen på ett jordbruk! Via företagshälsovården får man många tips om hur
man kan sköta sin hälsa och göra gården till
en tryggare arbetsplats. I synnerhet Gunilla
talar varmt för företagshälsovården. Hon har
själv tidigare arbetat inom hälsovården och
sett i praktiken att man kan påverka mycket
den vägen.
Jag hade själv gårdsbesök från företagshälsovården förra veckan och på inrådan av
hälsovårdaren har jag skaffat en förstahjälpsförpackning till både traktorn och bilen. Det
handlar ofta om ganska små saker som inte
kostar så mycket, men som är nog så viktiga.
TEXT ERIK LINDROOS OCH BILD MIKKO KÄKELÄ
Skribenten Erik Lindroos är jordbrukare på deltid och arbetar som
arbetarskyddsagronom på LPA,
tidigare arbetade han på ombudsmannaenheten.
LPA-ombudsmän 2015
Tornionlaakso
Huhtanen Heikki
puh. 029 435 2621
Kemi
Keminmaa
Pello
Simo
Tervola
Tornio
Ylitornio
Kainuu
Kivijärvi Anita
puh. 029 435 2676
HyrynsalmiVaala
Kajaani
Kuhmo
Paltamo
Puolanka
Ristijärvi
Sotkamo
Suomussalmi
Kalajoen alue
Ainali Olli
puh. 029 435 2611
Kalajoki
Kannus
Toholampi
Järviseutu
Jaakkola Markku
puh. 029 435 2624
AlajärviKyyjärvi
EvijärviLappajärvi
KannonkoskiPihtipudas
KarstulaSaarijärvi
KinnulaViitasaari
Kivijärvi Vimpeli
•)
Työturvallisuusasiamies
Oulun eteläinen alue
Kontinen Osmo
puh. 029 435 2677
Hailuoto
Kempele
Liminka
Lumijoki
Raahe
Siikajoki
Tyrnävä
Kurikan alue
Koski-Laulaja Veikko
puh. 029 435 2633
Isokyrö
Jalasjärvi
Kurikka
Laihia
Vaasa (suomenk.)
Kuusamon alue
Määttä Martti
puh. 029 435 2646
Kuusamo
Posio
Taivalkoski
Oulun alue
Ranta Pertti
puh. 029 435 2659
Ii
Muhos
Oulu
Pudasjärvi
Utajärvi
Pohjois-Pohjanmaa
eteläinen
Jylhä Elsa-Maija
puh. 029 435 2675
AlavieskaPyhäjärvi
HaapajärviSievi
HaapavesiYlivieska
Merijärvi
Nivala
Oulainen
Pyhäjoki
Kokkolan alue
Karhula Seija
puh. 029 435 2627
Halsua
Kaustinen
Kokkola
Lestijärvi
Perho
Reisjärvi
Veteli
Seinäjoen alue
Mäkirintala Heikki
puh. 029 435 2644
Ilmajoki
Kauhava
Lapua
Seinäjoki
Siikalatvan alue
Pentikäinen Paula
puh.029 435 2655
Kärsämäki
Pyhäntä
Siikalatva
Työturvallisuusasiamies
Iisalmen alue
Halttunen Pirkko
puh. 029 435 2668
Iisalmi
Juankoski
Kaavi
Rautavaara
Siilinjärvi
Sonkajärvi
Tuusniemi
Lapinlahti
Kiuruveden alue
Hurskainen Harri
puh. 029 435 2629
Keitele
Kiuruvesi
Pielavesi
Vieremä
Kotkan-Haminan alue
Lappi Jukka
puh. 029 435 2638
Hamina
Kotka
Miehikkälä
Pyhtää (suomenk.)
Virolahti
Työturvallisuusasiamies
Rauman alue
Ala-Rohdainen Jarkko
puh. 029 435 2612
Eura
Eurajoki
Köyliö
Rauma
Säkylä
Sastamalan alue
Nuutila Tapio
puh. 029 435 2648
Huittinen
Kokemäki
Punkalaidun
Sastamala
Åboland
Fabritius Helena
tfn 029 435 2617
Kimitoön
Pargas
Joensuun alue
Hämäläinen Helena
puh. 029 435 2623
Ilomantsi
Joensuu
Kitee
Rääkkylä
Tohmajärvi
Ylä-Karjala ja Liperi
Ikonen Asko
puh. 029 435 2643
Juuka
Kontiolahti
Lieksa
Liperi
Nurmes
Outokumpu
Polvijärvi
Valtimo
Jyväskylän alue
Maijala Johanna
puh. 029 435 2696
HankasalmiMuurame
JyväskyläPetäjävesi
JämsäToivakka
KeuruuUurainen
KonnevesiÄänekoski
Kuhmoinen
Laukaa
Multia
Imatran alue
Moilanen Kyösti
puh. 029 435 2642
Imatra
Parikkala
Rautjärvi
Ruokolahti
Mikkelin alue
Pajunen Marjaana
puh. 029 435 2652
HirvensalmiPertunmaa
JoroinenPieksämäki
JuvaPuumala
Kangasniemi
Mikkeli
Mäntyharju
Salon alue
Andelmaa Markku
puh. 029 435 2613
Paimio
Salo
Sauvo
Somero
Luoteis-Pirkanmaa
Hinttu Timo
puh. 029 435 2620
Hämeenkyrö
Ikaalinen
Jämijärvi
Kihniö
Parkano
Työturvallisuusasiamies
Työturvallisuusasiamies
Päijät-Häme
Olkkonen Leena
puh. 029 435 2651
AsikkalaKärkölä
Hartola Lahti
HeinolaLuhanka
HollolaNastola
HämeenkoskiPadasjoki
JoutsaSysmä
Tampereen alue
Paulaniemi Ville
puh. 029 435 2654
Akaa Tampere
KangasalaUrjala
LempääläYlöjärvi
NokiaValkeakoski
Pirkkala Vesilahti
Pälkäne
Työturvallisuusasiamies
Työturvallisuusasiamies
Södra Kust-Österbotten
Frantz Gunilla
tfn 029 435 2618
KasköNärpes
KorsholmVasa
Korsnäs
Kristinestad
Malax
Norra Kust-Österbotten
Grannas Annika
tfn 029 435 2615
Jakobstad
Karleby
Kronoby
Larsmo
Nykarleby
Pedersöre
Vörå
•)
Arbetarskyddsombudsman
•)
Työturvallisuusasiamies
Turun alue
Köpilä Arto
puh. 029 435 2637
KaarinaPyhäranta
KustaviRaisio
LaitilaRusko
LietoTaivassalo
Masku Turku
MynämäkiUusikaupunki
NaantaliVehmaa
Nousiainen
Kanta-Häme ja
Lounais-Häme
Siukola Kaarlo
puh. 029 435 2665
Forssa Loppi
HattulaRiihimäki
HausjärviTammela
HumppilaYpäjä
Hämeenlinna
Janakkala
Jokioinen
Östra Nyland
Oljemark Monica
tfn 029 435 2679
Askola Nurmijärvi
BorgnäsOrimattila
BorgåPukkila
HyvingePyttis
Kervo Sibbo
LappträskTräskända
Lovisa Tusby
Mäntsälä
Åland
Mörskom
Arbetarskyddsombudsman
Rovaniemi ja Itä-Lappi
Ronkainen Jarno
puh. 029 435 2662
Kemijärvi
Pelkosenniemi
Ranua
Rovaniemi
Salla
Savukoski
Sodankylä
Pohjois-Lappi
West Nina Maarit
puh. 029 435 2664
Enontekiö
Inari
Kittilä
Kolari
Muonio
Utsjoki
Työturvallisuusasiamies
sähköposti: [email protected]
Det är bara att ringa ombudsmannen
Samma kontaktinformation som i denna tidning finns
också på www.lpa.fi
Det går att skicka textmeddelanden till ombudsmännens
telefonnummer.
E-post till en ombudsman: [email protected]
Kuusiokuntien alue
Kivenmäki Ari
puh. 029 435 2630
Alavus
Kuortane
Soini
Ähtäri
Du når ombudsmännen också via LPA:s växel.
Kundtjänst- och växelnumret är 029 435 11.
Du kan kontrollera nivån på ditt eget försäkringsskydd när
som helst på dygnet via LPA:s elektroniska tjänster. Logga in
med dina personliga nätbankskoder på www.lpa.fi/etjanster
När du ringer till en ombudsman eller LPA från det fasta telefonnätet debiteras
bara lokalnätsavgiften i hela landet. Om du ringer från en mobiltelefon beror
mobilsamtalsavgiften på din operatör.
Suupohja
Rintahaka Tapio
puh. 029 435 2661
Isojoki
Karijoki
Kauhajoki
Teuva
Arbetarskyddsombudsmän
En del ombudsmän har specialiserat sig på rådgivning om skydd
och säkerhet utöver LPA-tryggheten. Eftersom lantbruket är en
riskfylld bransch är det viktigt att informera om hur olycksfall och
yrkessjukdomar kan förebyggas.
Savonlinnan alue
Jantunen Mikko
puh. 029 435 2674
Enonkoski
Heinävesi
Rantasalmi
Savonlinna
Sulkava
Sisä-Savo
Karhunen Pertti
puh. 029 435 2628
Kuopio
Leppävirta
Rautalampi
Suonenjoki
Tervo
Varkaus
Vesanto
Työturvallisuusasiamies
Arbetarskyddsombudsmännen kommer och talar på olika tillställningar på landsbygden. Du får höra om det nyaste vad gäller
personlig skyddsutrustning och förebyggande av olycksfall.
Pohjois-Kymen alue
Pasila Olli
puh. 029 435 2653
Iitti
Kouvola
Lappeenrannan alue
Uski Helena
puh. 029 435 2669
Lappeenranta
Lemi
Luumäki
Savitaipale
Taipalsaari
Loimaan alue
Mikkola Jaakko
puh. 029 435 2641
Aura
Koski Tl
Loimaa Marttila
Oripää
Pöytyä
Pohjois-Pirkanmaa
Mäkinen-Hankamäki Sari
puh. 029 435 2647
Juupajoki
Mänttä-Vilppula
Orivesi
Ruovesi
Virrat
•)
•)
Pohjois-Satakunta
Suoranta Asta
puh. 029 435 2666
HarjavaltaNakkila
HonkajokiPomarkku
KankaanpääPori
KarviaSiikainen
LuviaUlvila
Merikarvia
Johanna Maijalas område handhas
från 16.3.2015 till årets slut av:
Sari Mäkinen-Hankamäki
JyväskyläMultia
Jämsä Muurame
KeuruuPetäjävesi
KuhmoinenToivakka
LaukaaUurainen
Marjaana Pajunen
Hankasalmi
Västra Nyland
Westerholm Kerstin
tfn 029 435 2672
EsboRaseborg
GrankullaSjundeå
HangöVanda
HelsingforsVichtis
Högfors
Ingå
Kyrkslätt
Lojo
Markku Jaakkola
Konnevesi
Äänekoski
LPA har öppnat en blogg
Vår blogg Juureva joukko, som närmast betyder en rotfast och robust skara,
finns på adressen juurevajoukko.fi. I bloggen diskuterar och berättar vi på finska
om aktuella frågor och fenomen som gäller lantbruksföretagarnas välbefinnande,
arbete och fritid samt om LPA-tryggheten.
Bloggen skrivs av LPA:s egna experter. Då och då medverkar gästbloggare.
Du kan också följa oss på Facebook under namnet Juureva joukko, på Twitter
@Melaviestinta och på Instagram juurevajoukko. På vår Youtubekanal kan du
se videor om arbete och hälsa.
Vi ses i de sociala medierna!
juurevajoukko.fi
LPA-sjukdagpenning
Dagen för läkarbesöket + högst 9 vardagar > ansök hos LPA
Längre sjukskrivning > ansök hos FPA
Dagpenningarna från LPA baseras på din LFÖPLarbetsinkomst. Även FPA beaktar LFÖPL-arbetsinkomsten i sina ersättningar. Det är ytterst viktigt
att du dimensionerar din arbetsinkomst rätt!
En LFÖPL-försäkrad företagare kan vid sjukdom få LPA-sjukdagpenning under självrisktiden i sjukförsäkringen (= FPA:s självrisktid). LPA-sjukdagpenningen betalas räknat från
den femte sjukdagen. För betalningen av dagpenning behövs alltid ett läkarintyg på
arbetsoförmåga. Skjut alltså inte upp läkarbesöket!
Beskattningen av sjukdagpenningen
• LPA-sjukdagpenningen har också alltid en självrisktid, som är dagen för läkar-
Håll reda på ansökningstiderna
besöket + 3 dagar.
• LPA-sjukdagpenningen betalas för alla veckodagar, dvs. också för de sön- och
helgdagar som ingår i FPA:s självrisktid.
• Betalningen av LPA-sjukdagpenning upphör senast vid utgången av FPA:s självrisktid, som är dagen för läkarbesöket + 9 vardagar, där helgfria lördagar medräknas.
• LPA-sjukdagpenningen beräknas på LFÖPL-arbetsinkomsten, av vilken den är
1/514 per dag.
• Om dagpenningen understiger 10,09 euro för hela sjukperioden utbetalas den inte.
• Sjukvårdskostnader ersätts inte från systemet med LPA-sjukdagpenning.
Ansökningstiden för LPA-sjukdagpenning är 6 månader. Däremot måste sjukdagpenning från FPA sökas inom 2 månader från insjuknandet. Det lönar sig alltid att lämna in
ansökan så snart som möjligt.
Sjukskrivningens längd avgör om dagpenning
ska sökas hos LPA eller FPA
Om sjukdomen varar mer än 9 vardagar utöver dagen för läkarbesöket ska du söka
ersättning hos FPA. I detta fall avgör FPA ansökan och förmedlar uppgifterna till oss för
LPA-sjukdagpenningen. När du fyller i ansökan till FPA ska du kryssa för punkten om
LFÖPL-försäkring. LFÖPL-arbetsinkomsten tas som grund för båda dagpenningarna.
Skatt innehålls enligt en fast procentsats som baseras på dagpenningens storlek. Om dagpenningen till exempel är mellan 26,10 och 41 euro är skatteprocenten 25. Om dagpenningen
är mellan 41,10 och 56 euro innehålls 30 procent i skatt.
Ansökan om LPA-sjukdagpenning
Du kan ansöka om LPA-sjukdagpenning via LPA:s e-tjänster efter inloggning med dina
personliga nätbankskoder. Utöver den elektroniska ansökan behövs ett läkarintyg för att
dagpenning ska kunna betalas. Posta eller faxa intyget till LPA. Alternativt kan du be att få
ansökningsblanketten av LPA-ombudsmannen eller skriva ut den från vår webbplats och
posta den.
Ansök om annan ersättning
Olycksfall i lantbruksföretagararbetet > från OFLA-olycksfallsförsäkringen.
Olycksfall i annat förvärvsarbete > från arbetsgivarens försäkringsbolag.
Trafikskada > från trafikförsäkringen.
Lantbruksföretagare och närstående,
skriv om ensamhet!
Soile Kilpeläinen håller på att skriva en pro gradu-avhandling vid Helsingfors universitets statsvetenskapliga fakultet om erfarenheter av ensamhet
på landsbygden och särskilt i lantbruksföretagaryrket. Handledare för avhandlingen är professor
Timo Harrikari.
För avhandlingen önskas texter om hur ensamhet
kommer till synes i lantbruksföretagarens liv. Man
kan skriva till exempel i form av en berättelse och
LPA idag är LPA:s kundtidning
ISBN 952-5275-01-9
utgivare Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
Norrskensparken 2, 02100 Esbo,
växel 029 435 11, www.lpa.fi
skicka den anonymt. Stilen och längden är fri och
man behöver inte skriva på finska, utan svenska
går lika bra.
Den som vill kan också skicka uppgifter om sig själv,
såsom kön, ålder, familjesituation, ort, gårdsstorlek
och produktionsinriktning. Det är också möjligt att
delta utan att lämna bakgrundsinformation. Det är
synnerligen önskvärt att inte bara lantbruksföretagare utan också deras makar samt personer som
chefredaktör Elina Nihtilä,
[email protected]
översättning Ghita Eklund
layout Virve Laine
tryckeri Lönnberg 1/2015
vuxit upp på gårdar och pensionerade lantbruksföretagare skriver om sina erfarenheter.
När du skriver kan till exempel följande frågor
vara till hjälp: Hur kommer ensamheten fram i
din egen eller dina närståendes livshistoria? Under
vilka livsskeden har ensamhet upplevts? Vilka faktorer har medverkat till upplevelsen av ensamhet?
Vilka känslor väcks av ensamhet? Vilka positiva
och negativa saker är förknippade med ensam-
Följ oss på juurevajoukko.fi
het? Vad hjälper en att klara av ensamhet? Vilken
betydelse har det att man bor på landsbygden?
Hur inverkar arbetet som lantbruksföretagare på
upplevelserna av ensamhet?
Alla texter behandlas anonymt och konfidentiellt.
De används bara för forskningsändamål. Skicka
berättelserna före 1.3.2015 per e-post till
[email protected] eller med brevpost till
Soile Kilpeläinen/Socialt arbete (kansliet), PB 16,
00014 HELSINGFORS UNIVERSITET.
Bild: Mikko Käkelä
Materialet är finskspråkigt, men välkommen att besöka och gilla oss ändå!
Du kan klicka dig till alla våra kanaler direkt från bloggen Juureva joukko. Du
behöver inte egna Facebook- och Twitterkonton för att följa våra uppdateringar.
Om du har ett eget konto kan du delta i diskussionen och genom att gilla vår
Facebooksida och följa LPA på Twitter får du alla våra uppdateringar och nyheter
genast i ditt eget nyhetsflöde.