Talarmanus - Fairtrade

Transcription

Talarmanus
Till Fairtrades flashpresentation
Talarmanus flashpresentation, uppdaterat: 2012-11-30
2
Innehåll
1 – Möt odlare........................................................................................................................... 6
2 – Vad är Fairtrade? ............................................................................................................... 7
3 – Varför finns Fairtrade? ...................................................................................................... 8
4 – Fairtrades arbete, hur funkar det? ................................................................................. 13
5 – Fairtrade i fakta och siffror ............................................................................................. 22
6 – Engagera dig! ................................................................................................................... 25
7 – Håll utkik efter Fairtrade när du handlar! ...................................................................... 27
Värderingsövningar ............................................................................................................... 29
Liten kommunikationsskola ................................................................................................. 28
3
Hej!
Vad roligt att du vill föreläsa om Fairtrade! Den här presentationen är framtagen för att
underlätta för dig som vill vara med och sprida information om Fairtrade och därmed bidra till
att öka konsumenters kunskap inom detta viktiga ämne.
Talarmanuset, som du nu läser, är ett dokument för dig som föreläsare där du kan hämta
information, stöd och inspiration till din presentation om Fairtrade. Talarmanuset är inte tänkt
att följas ord för ord, du får gärna utgå från dina egna erfarenheter och göra din föreläsning
personlig. Det kan dock vara bra att läsa igenom Fairtrades ”kommunikationsskola” på sista
sidan i det här dokumentet för att känna dig trygg med Fairtrades grundläggande
kommunikation.
Presentationen är upplagd så att du kan välja förprogrammerade presentationer eller skapa
din egen. Du behöver inte använda alla bilder när du föreläser, var kreativ och skapa din
egen variant.
Undrar du över något så tveka inte att höra av dig till oss på telefon 08-122 08 900 eller till
[email protected]. Stort lycka till och tack för ditt engagemang, du gör skillnad!
Varma hälsningar // Fairtrade Sverige
4
Hur fungerar presentationen?
Startbilden är upplagd som ett kollage där du själv kan välja bland olika bilder och skapa din
presentation. Ta hjälp av informationen nedan för att få koll på hur det fungerar.
Navigering. Du navigerar i presentationen med hjälp av piltangenterna
(framåt- och bakåtpil). Dubbelklick med framåtpil tar dig förbi filmer och bilder
med många klick.
Grundläggande är en förprogrammerad presentation som passar bra när
man vill presentera Fairtrade i stort och få med de huvudsakliga delarna.
Fördjupning är en förprogrammerad presentation som passar bra när man
har mycket tid, föreläsaren har djup kunskap om Fairtrade eller när man
föreläser för en engagerad och kunnig grupp. De rutor som har en flik längst
ned i högra hörnet är fördjupningsbilder.
Skapa. Här har du möjlighet att skräddarsy din egen presentation. Skapa en
presentation genom att klicka på ”skapa” och de bilder du vill ha med. Din
presentation sparas automatiskt på datorn du använder, du kan ej spara egen
presentation på USB. Namnge presentationen genom att dubbelklicka på
rutan.
Ta bort markerad presentation (egen presentation).
4A och 4B är slides (om kriterier) med två olika utseenden men med samma
innehåll, välj den som passar dig bäst!
Ljud/Ljudlös. Vill du ha en presentation med film eller stillbilder? Klickar du
på ljud visas filmer, väljer du ljudlös visas istället stillbilder med text.
Flash. För att visa presentationen måste programmet flash laddas ner. Här
hittar ni den: http://www.adobe.com/se/products/flashplayer/
Q
Tillbaks till menyn? Klicka på Q så återgår du till menyn.
Spela. När det är dags att köra igång!
5
1 – Möt odlare
I kapitel 1 ”Möt odlare” lyfter vi relationen mellan odlare och produkt. Vem står bakom de
produkter vi handlar?
Certifieringsmärke
Tid för introduktion och presentation.
Tips! Gör gärna din presentation personlig, utgå från dina erfarenheter
och glöm inte att vara positiv och tacka för att du har fått komma!
1:1 I butik
Tips! Fråga gärna åhörarna om vad de tänker på när de är i en butik.
Eller berätta personligt om hur du tänker när du handlar: Stressigt?
Många val? Extrapriser? Märken? Finns det möjlighet att påverka?
 Klick
Vi gör dagligen val som påverkar oss själva, miljön och människor runt
omkring vår jord. Många av de produkter vi tar för givet och kommer i
kontakt med så gott som varje dag har sitt ursprung långt härifrån.
Produkter som kaffe, te, kakao, bananer, rosor, ris och socker kommer
ofta från utvecklingsländer där arbetssituationen för många odlare och
anställda är anmärkningsvärt dålig, t.ex. låga löner som inte går att leva
på, osäkra arbetsvillkor och barnarbete.
Som konsument kan du vara med och skapa förutsättningar för odlare
och anställda i utvecklingsländer för att förbättra sina arbets- och
levnadsvillkor, genom att välja Fairtrade-märkta produkter när du
handlar.
Eller ljudlös:
1:2 Intro (film eller stillbild)
Det är de som producerar våra varor som står i centrum i Fairtrades
arbete, därför lyfter vi i den här presentationen fram odlares egna
berättelser om vad det innebär för dem att vara Fairtrade-certifierade.
Några av de personer som producerar det vi konsumerar presenterar
sig i den här filmen, alla arbetar på Fairtrade-certifierade plantage eller
kooperativ.
6
2 – Vad är Fairtrade?
I kapitel 2 tittar vi närmare på Fairtrades vision och certifieringsmärke.
2:1 Intro (film eller stillbild, ljudlöst alternativ)
Tips! Ställ gärna rubriken som en fråga till åhörarna, ”Vad är Fairtrade”
för dig?
Eller ljudlös:
FILM: Tsegaye Anebo arbetar på ett kaffekooperativ i Etiopien. Han vill
berätta med egna ord om vad Fairtrade är.
2:2 Vision
Tips! Skriv gärna ut visionen och klipp isär den i olika kortare meningar
eller ord, så deltagarna själva får pussla ihop den.
Vad är Fairtrade? Fairtrade är handel med mänskliga rättigheter i fokus.
2:3 Certifieringsmärke
Tips! Vad tänker du på när du ser certifieringsmärket? Fråga gärna
åhörarna vad de tycker sig se. Papegoja, yin&yang, en väg och en sol?
Certifieringsmärket ska symbolisera mötet mellan producent och
konsument i en global värld. Det föreställer en människa som sträcker
upp handen och vinkar, och som ger oss en vink från butikshyllan när vi
handlar. Men det är självklart upp till var och en vad man tycker sig se.
Tips! Vad skulle åhörarna svara om de fick frågan ”Vad är Fairtrade?”.
Denna fråga leder till nästa bild, där profiltexten är utskriven.
2:4 Certifieringsmärket med profiltext
Tips! Förklara gärna nyckelorden i profiltexten, så att åhörarna får en
förståelse för innebörden. Eller skriv ut ett papper med vissa nyckelord
borttagna som åhörarna får gissa och fylla i innan de ser texten.





Fairtrade är en oberoende produktmärkning där certifieringen
och kontrollerna utförs av FLO-Cert, ett oberoende
internationellt kontrollorgan.
Fairtrade är en märkning på produkter, inte en märkning på
företag, butiker, städer... Om en produkt bär certifieringsmärket
kan du vara säker på att den är certifierad i enlighet med
internationella Fairtrade-kriterier. Kriterierna är utarbetade av
Fairtrade International (FLO) och baserade på ILOkonventioner.
Fairtrade skapar förutsättningar för människor i världens
utvecklingsländer att förbättra sina arbets- och levnadsvillkor
genom handel. Då du som konsument köper Fairtrade-märkt
kaffe, te, kakao m.m. är du delaktig i denna utvecklingsprocess.
Fairtrades kriterier berör odlare inom småskaligt jordbruk
(enskilda odlare äger egen mark) och anställd arbetskraft.
Fairtrade riktar sig till utvecklingsländer i Afrika, Asien och
Latinamerika inom de områden där det finns ett behov av att
förbättra de ekonomiska och sociala förhållandena för odlare
och anställda.
7
3 – Varför finns Fairtrade?
Kapitel 3 berör frågan varför en produktmärkning som Fairtrade behöver finnas och hur det
ser ut för odlare och anställda i världen idag.
Tips! Återknyt gärna till rubriken och fråga åhörarna varför de tror att en
produktmärkning som Fairtrade behöver finnas?
Eller ljudlös:
Arbetssituationen för många odlare och anställda i utvecklingsländer är
anmärkningsvärt dålig. Låga löner som inte går att leva på, osäkra
arbetsvillkor, barnarbete och hantering av miljöfarliga kemikalier
förekommer. Det är inte acceptabelt att mänskliga rättigheter kränks i
produktionen.
FILM: I detta filmklipp berättar Paul Tiony (Kenya), Adola Orisa
(Etiopien), Andy Anindo (Kenya) och Belaynesh Mamo (Etiopien) om
odlares arbetsvillkor och på vilket sätt Fairtrade bidrar till förbättringar.
3:2 Karta
Idag lever 1,4 miljarder människor i extrem fattigdom (Världsbanken)
detta är män, kvinnor och barn som lever på mindre än 1,25 dollar/dag.
 Klick
Var sjätte människa går och lägger sig hungrig och 75 % av världens
fattiga lever på landsbygden (FAO). 12,3 miljoner människor
tvångsarbetar (ILO).
218 miljoner barn arbetar, det är ett av sju barn mellan 5-17 år, och 126
miljoner av dem inom ”värsta formen av barnarbete” (med inverkan på barnets
hälsa och skolgång). Enligt en rapport från ILO (2010) minskar barnarbete
i sin helhet i världen men ökar i Afrika söder om Sahara.
 Klick
 Klick
Internationell handel är en nödvändighet för de flesta länders
utveckling. För att de allra fattigaste länderna ska kunna dra nytta av
den potential som internationell handel innebär krävs bl.a. tydligare och
rättvisare handelsregler. Det behövs även investeringar för att stärka
länders kapacitet vid handelsförhandlingar samt investeringar i
infrastruktur som gör det möjligt för odlare att nå internationella
marknader med sina varor.
Minst utvecklade länder (gulmarkerade länder i kartan)
Fairtrade-certifierade producentorganisationer finns i världens minst
utvecklade länder (MUL) samt i utvecklingsländer. De flesta länder som
definieras som MUL ligger i Afrika.
 Klick
Definition på MUL-länder (FN)
 mindre än 75 miljoner invånare
 låg nationalinkomst (under 900 dollar i BNP/invånare)
 låg nivå på mänsklig utveckling (ett index baserat på hälso-,
närings- och utbildningsstatistik)
 en viss ekonomisk sårbarhet (ett index baserat på instabilitet,
ouppnåelig diversifiering av ekonomin och svagheten med att
klassificeras som en liten ekonomi).
Utvecklingsländer (grönmarkerade länder i kartan)
Det finns ingen internationellt erkänd definition kring vad ett utvecklat
land är och mellan länder som är definierade som utvecklingsländer
finns stora skillnader.
8
Definition av utvecklingsländer, enligt IMF och Världsbanken:
 BNP per capita
 Export-diversifiering
 HDI (human development index).
Fairtrade-certifierade
producentorganisationer
(blåmarkerade
länder på kartan)
Alla Fairtrade-märkta produkter kommer från utvecklingsländer i Afrika,
Asien och Latinamerika.
Idag finns det 991 Fairtrade-certifierade producentorganisationer i 66
länder, men fler länder har möjlighet att arbeta med Fairtrade.
Fairtrade-certifieringens geografiska räckvidd (geographical scope)
täcker alla låg- och mellaninkomstländer definierade enligt
Världsbanken. Exkluderat är europeiska länder – även Turkiet och
Östeuropa – samt G8-länder bl.a. eftersom dessa länder kommit längre
gällande arbetslagsstiftning och där det finns en fungerande kontroll
hos myndigheterna för att följa upp att detta efterlevs.
Klickbara länder (svart kontur på kartan)
Detta är en interaktiv övning där ett urval länder, markerade med
kontur, är klickbara. Här kan du jämföra fakta om länderna.
HDI
FN:s utvecklingsprogram UNDP har sedan 1990 tagit fram en årlig rapport om mänsklig utveckling, Human
Development Report. Förutom att varje ny rapport tar upp ett specifikt tema innehåller den flera index som mäter
välstånd på olika sätt. Det mest kända av dessa index är Human Development Index, HDI. Värdet av indexet
sträcker sig från 0 till 1, där 0 är det sämsta och 1 är det bästa värdet. Indexet mäter olika länders genomsnittliga
resultat inom tre grundläggande områden:
1. Förväntad livslängd
2. Utbildning
3. Inkomst (BNP per invånare)
3:3 Inkomstfördelning
På den här skalan ser vi inkomst/dag mätt i US dollar. Här varierar det
mellan 1-100 dollar/dag. År 2000 fanns det cirka 6 miljarder människor
på vår jord, så här såg inkomstfördelningen ut i världen då (leder till
nästa bild).
 Klick
Det här berget visar antalet människor på olika inkomstnivåer.
 Klick
Inkomstfördelningen i världen är skev.
 Klick
9
20 % av de rikaste har 74 % av inkomsten, 80 % av befolkningen har
tillgång till 26 %.
 Klick
De fattigaste 20 % har endast 2 % av inkomsten.
 Klick
År 2000 levde cirka 1,2 miljarder människor i extrem fattigdom. 19 % av
världens befolkning levde på mindre än 1 dollar om dagen.
 Klick
1970 levde 38 % under fattigdomsgränsen, 1,4 miljarder människor, i
en värld med lägre inkomster och färre människor.
 Klick
Fram till 1990 hade fattigdomen minskat till 26 %, men p.g.a.
befolkningstillväxt var antalet fattiga fortfarande lika högt, 1,4 miljarder.
FN:s mål är att halvera detta till 2015.
 Klick
Till år 2000 hade fattigdomen minskat till 1,2 miljarder människor dvs.
19 %.
 Klick
En simulering av framtiden (år 2005) visade att till 2015 kan antalet
människor som lever i extrem fattigdom ha minskat till 10 %, 0,7
miljarder. I och med detta kan målet på global nivå uppnås (en
halvering av fattigdomen till 2015)!
 Klick
Men andelen fattiga för åren 1990-2000 är ungefärlig och illustrationen
om framtiden (2015) är baserad på ekonomisk tillväxt och
inkomstfördelningen fram till 2005. År 2008 skedde tyvärr ett trendbrott
och fattigdomen började öka igen.
Fattigdomsgränsen 1 dollar per dag höjdes 2008 till 1,25 dollar per dag,
detta p.g.a. uppdaterade globala prisuppgifter och det visade sig vara
dyrare att leva i ett utvecklingsland än man tidigare beräknat. I och med
detta ökar också antalet som lever i extrem fattigdom. Idag lever 1,4
miljarder i extrem fattigdom .
Det kommer att bli svårt att nå målet med halverad fattigdom trots
framsteg på global nivå p.g.a. högre matpriser och finanskris etc. 130-
10
155 milj. människor föll tillbaka i fattigdom 2008 och antalet människor
som lever på mindre än 2 dollar/dag kan växa med 50 miljoner under
2009 (UNDP). Men som vi såg i framtidssimuleringen så är det möjligt
att påverka utvecklingen!
Global utveckling om mätstocken hade varit 1,25 dollar om dagen från 1981 och framåt
Antal som levde i extrem fattigdom (mindre än motsvarande 1,25 dollar om dagen):
1981: 1,9 miljarder (tidigare uppskattning 1,5 miljarder)
1990: 1,8 miljarder (tidigare uppskattning 1,4 miljarder)
2015: 1 miljard (tidigare uppskattning ca 0,7 miljarder)
3:4 Levnadsvillkor för unga odlare
Att vara odlare är ett av världens vanligaste yrken, mer än 1/3 av
människorna på vår jord livnär sig på jordbruk. De flesta av världens
odlare lever i utvecklingsländer och i de fattigaste länderna utgör
andelen odlare uppemot 2/3 av befolkningen. De flesta lever också på
småskaligt jordbruk, och producerar huvudsakligen för självhushåll och
för en lokal marknad. 75 % av världens fattiga lever på landsbygden.
Juan Tum (på bilden) är 15 år och arbetar som grönsaksodlare i
Guatemala. Hans arbete på familjens majs- och bönodling är hårt och
att leva på små marginaler innebär en stress och sårbarhet för Juan
och hans familj. Särskilt sårbara är de för klimatförändringar då skördar
kan utebli p.g.a. regn eller torka. Under delar av året t.ex. mellan sådd
och skörd måste Juan och hans pappa extraarbeta som daglönare på
stora jordbruk med en lön på cirka 30 kr/dag. Juan har små möjligheter
att välja ett annat yrke eftersom han bara gått i skolan t.o.m. sjätte klass
och för att studera vidare krävs utbildning på annan ort och då måsta
han resa med buss. Detta är en extrautgift som Juans familj i dagsläget
inte har råd med. Juan arbetar inte på en Fairtrade-certifierad odling.
3:5 International Labour Organization
Vad görs på internationellt plan för att göra det bättre för odlare och
anställda? Kap. 3 tar upp två exempel, ILO och millenniemålen.
Internationella arbetsorganisationen (ILO) är FN:s fackorgan för
sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål
att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. Deklarationen är
bindande för alla ILO:s medlemmar (183 länder 2009), även de som
inte ratificerat de underliggande konventionerna. Därmed är den ett
universellt instrument som alla länder ska uppfylla. Fairtrade-kriterierna
baseras på de grundläggande ILO-konventionerna.
ILO:s 8 kärnkonventioner
1. Tvångsarbete (Nr 29). Kräver förbud mot alla former av tvångsarbete. Vissa undantag tillåts, såsom
militärtjänst och nödsituationer (till exempel krig, jordbävningar och bränder).
2. Fri förenings- och organisationsrätt (Nr 87). Fastslår alla arbetares och anställdas rätt att bilda och
ansluta sig till den organisation de vill.
3. Fri förhandlingsrätt (Nr 98). Skyddar mot antifacklig diskriminering, mot att arbetstagar- och
arbetsgivarorganisationer stör varandra samt mot åtgärder som hindrar kollektiva förhandlingar.
4. Jämställd lön (Nr 100). Lika lön och förmåner för män och kvinnor för likvärdigt arbete.
5. Slavarbete (Nr 105). Förbjuder användandet av varje form av tvångsarbete som utryck för politiskt
tvång eller utbildning, straff mot att utrycka politiska eller ideologiska åsikter, straff mot deltagande i
strejker eller demonstrationer etc.
6. Diskriminering (Nr 111). Det ska finnas en nationell policy för att utplåna diskriminering i fråga om
tillgång till arbete, vidareutbildning och arbetsförhållanden på grund av ras, kön, religion, politisk åsikt,
nationell eller social tillhörighet etc.
7. Minimiålder (Nr 138). För att få bort barnarbete fastställer denna konvention att det inte är tillåtet att
anställa personer som inte gått ur grundskolan (ålder varierar mellan länder).
8. Värsta formen av barnarbete (Nr 182). Kräver direkta och effektiva åtgärder för att förhindra och
eliminera värsta formerna av barnarbete. Dessa inkl. slaveri och liknande, tvångsrekrytering till
väpnade konflikter, användandet av barn i prostitution och pornografi samt förbud mot alla aktiviteter
och arbeten som riskerar att skada hälsa, säkerhet och moral hos barn.
11
3:6 Millenniemålen
För att förbättra livet för de som lever i världens allra fattigaste länder
enades världens ledare år 2000 om åtta utvecklingsmål som ska
uppnås till 2015. I vissa delar av världen går arbetet riktigt bra, medan
det står still eller går bakåt i andra. Löftet gavs vid millennietoppmötet i
FN:s generalförsamling 2000 av 189 samlade stats- och
regeringschefer.
Millenniemålen är nu centrum för utvecklingsarbetet runt om i världen,
och för första gången finns en gemensam agenda för den globala
utvecklingen. 2008 hade 192 länder ställt sig bakom målen och arbetar
för att de ska uppfyllas. Engagera dig för millenniemålen genom att
välja Fairtrade-märkta produkter!
3:7 Millenniemål 8
Det åttonde målet handlar om de ”rika” ländernas ansvar för
millenniemålen. Internationell handel är en nödvändighet för de flesta
länders utveckling. För att de allra fattigaste länderna ska kunna dra
nytta av den potential som internationell handel innebär krävs bland
annat tydligare och rättvisare handelsregler. Det behövs även
investeringar för att stärka länders kapacitet vid handelsförhandlingar
och investeringar i infrastruktur som gör det möjligt för t.ex. bönder att
nå internationella marknader med sina varor. Rika länders subventioner
till sitt eget jordbruk innebär också ett stort handelshinder för många
fattiga länder.
Ett enkelt sätt att hjälpa till i utvecklingen av millenniemål 8 och en
rättvisare handel, är genom att välja Fairtrade när du handlar!
Millenniemålen
1. Halvera världens fattigdom och hunger
2. Alla barn ska börja skolan
3. Öka jämlikheten mellan kvinnor och män
4. Minska barnadödligheten
5. Minska mödradödligheten
6. Stoppa spridningen av HIV/Aids och andra sjukdomar
7. Säkerställa en miljömässigt hållbar utveckling
8. Utveckla ett globalt partnerskap för utveckling, öka samarbetet mellan rika och fattiga länder genom
ökat bistånd, rättvisare handel och lättade skuldbördor.
 Läs mer:











www.hdr.undp.org
www.worldbank.org
www.unicef.org
www.fao.org
www.ilo.org
www.gapminder.org
www.millenniemalen.nu
www.undp.se
www.utangranser.se
www.rattviseakademin.se
www.undp.se
12
4 – Fairtrades arbete, hur funkar det?
I kapitel 4 går vi på djupet med Fairtrades arbete, kriterier och kontroller, hur fungerar det
egentligen? Kan man verkligen lita på att Fairtrade funkar?
4:1 Intro (film eller stillbild)
Fairtrade arbetar för en världshandel med rättvisa villkor, där
producenter i utvecklingsländer har möjlighet att skapa sig en trygg och
hållbar tillvaro, i vilken de kan utvecklas och bestämma över sin egen
framtid. Men hur går det till rent praktiskt?
Eller ljudlös:
4:2A
Eller 4:2B:
 Klick
I filmen berättar Andy Anindo från Kenya kort om Fairtrade-kriterierna,
en grundläggande del i Fairtrades arbete.
4:2a eller 4:2b Fairtrade-kriterier
Tips! För att lyfta producenternas röster följer efter 4:2 ett citat kopplat
till samtliga kriterier samt en fördjupningsbild. 4:2 kan därför vara en
bild som generellt visar vilka kriterier som finns för att därefter gå
djupare in på var och en av dem. Understryk gärna att man kan läsa
kriterierna i detalj på Fairtrade Internationals hemsida.
Fairtrades arbete är baserat på kriterier som är utvecklade av Fairtrade
International (FLO, mer info senare i kapitlet). Dessa generella kriterier
rör alla producenter oavsett vilken produkt det gäller. Kriterierna skiljer
sig något åt beroende på om producenten är en enskild odlare
(småskaligt jordbruk) eller en större arbetsgivare med anställd
arbetskraft. Kriterierna baseras på ILO:s kärnkonventioner. Handeln
med råvaran, efter producent, regleras genom handelskriterier och
produktspecifika kriterier. Handelskriterierna ställer krav på bl.a.
spårbarhet och skriftliga avtal gällande kvantiteter, kvalitet, pris,
betalnings- och leveransvillkor.
4:2A
Hållbar utveckling består av tre delar: ekonomisk, social och ekologiskt
hållbarhet. Här är även kriterierna uppdelade på detta sätt.
 Klick
4:2B
Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor. När du
väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till att odlare och anställda
får förbättrade ekonomiska villkor, en inkomst som ger möjlighet till en
bättre levnadsstandard och ökad ekonomisk trygghet. Läs mer 4:3 och
4:4.
 Klick
Barnarbete motverkas. När du väljer Fairtrade-märkta produkter
motverkar du barnarbete. En förbättrad familjeekonomi gör t.ex. att barn
kan gå i skolan istället för att arbeta. Läs mer 4:8 och 4:9.
Diskriminering motverkas. När du väljer Fairtrade-märkta produkter
är du med och motverkar diskriminering p.g.a. etnicitet, kön, hudfärg,
ålder, religiös tillhörighet, etc. Läs mer 4:10 och 4:11.
Demokratin främjas. När du väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar
du till demokratiutveckling i världens utvecklingsländer, en möjlighet för
odlare och anställda att få ökat inflytande och medbestämmande i sitt
arbete och sin vardag. Läs mer 4:12 och 4:13.
13
Organisationsrätten främjas. När du väljer Fairtrade-märkta produkter
bidrar du till att anställda i världens utvecklingsländer får ökade
möjligheter att organisera sig fackligt. Läs mer 4:14 och 4:15.
Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet. När du
väljer Fairtrade-märkta produkter bidrar du till samhällsutveckling, bl.a.
genom premien. Läs mer 4:5, 4:6 och 4:7.
Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas. När du väljer
Fairtrade-märkta produkter bidrar du till ökad miljöhänsyn och
omställning till ekologisk produktion i världens utvecklingsländer. Läs
mer 4:16 och 4:17.
Tips! Det är samma innehåll i 4a och 4b men de visas på två olika sätt.
Gör gärna en värderingsövning kring kriterierna, t.ex. vilken del tycker
de är viktigast: ekonomisk, social eller miljömässig?
4:3 Förbättrade ekonomiska villkor
Comisajul är ett kaffekooperativ på Honduras.
4:4 Förbättrade ekonomiska villkor
Minimipris: priset odlarna får när de säljer sina produkter märkta som
Fairtrade bestäms precis som för alla produkter utifrån förhandlingar
mellan köparen och säljaren beroende på kvalitet, volym, utbud och
efterfrågan. Skillnaden är att priset för en Fairtrade-märkt produkt aldrig
kan understiga ett fastställt minimipris. Minimipriset ska täcka
produktionskostnaden och räknas ut av Fairtrade International, utifrån
insamlad information från producenter, handlare och externa rapporter
med fokus på COSP (Cost of sustainable production). Minimipriset
skiljer sig mellan olika produkter och länder. Minimipriset är extra viktigt
för producenterna när världsmarknadspriserna är låga. Fairtrade är den
enda produktmärkningen som säkerställer att betalningen till odlarna
som lägst ska täcka produktionskostnaderna.
Minimilön: med minimilön avses lön som ligger i nivå med eller
överstiger lagstadgad minimilön i respektive land eller utifrån ett
regionalt genomsnitt. Genom utvecklingskriterierna säkerställs
dessutom att de anställdas löner kontinuerligt ökas, till nivåer
motsvarande "levnadslön". Kriterierna för minimilön avser anställd
arbetskraft som jobbar på plantage eller i fabriker.
Handelsrelationer, avtal, förfinansiering: kriterierna kring ekonomisk
utveckling handlar inte enbart om den ekonomiska transaktionen.
Grundläggande för Fairtrade är också krav på långsiktiga
handelsrelationer och avtal mellan producent och köpare, vilket ger
ekonomisk stabilitet och möjlighet till kontinuerlig kvalitets- och
verksamhetsutveckling.
Producentorganisationen
kan
begära
förfinansiering av köparen, med upp till 60 % av det avtalade priset
(ordervärdet).
Fairtrade-premie: köparen förbinder sig också att betala en premie, ett
ekonomiskt tillskott, till producenten (utöver minimipriset). Premien
används till att utveckla lokalsamhället socialt och ekonomiskt, t.ex. i en
ny skola, utbildning, bostäder, daghem och hälsovård, eller till
investeringar i produktionen. Ibland används premien för att bekosta en
14
omställning till ekologisk produktion/certifiering, vilket ger ett ytterligare
högre pris för produkten genom den "ekologiska prisdifferentialen".
Beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av odlarna, en
viktig aspekt av demokratiutvecklingen.
Ex. på förbättrade ekonomiska villkor (2007) Källa: FLO, barchart.com
Odlare i Fairtrade-certifierade kaffekooperativ erhöll 88 miljoner kr. i premie, vilket användes främst till:
1. Investeringar i produktionen
2. Samhällsutveckling (infrastruktur, byggnader, bostäder, mikrokrediter, äldreomsorg)
3. Hälsa (hälsovård, sanitet, medicin, nödsituationer)
Minimipris, odlarna fick också 252 milj. kronor i prisfördel (utöver premien) en extra intäkt utöver konventionellt
pris.
4:5 Fairtrade-premie
4:6 Fairtrade-premie
Fairtrade-premien är ett extra ekonomiskt tillskott vid försäljning
(utöver minimipriset), detta är unikt för Fairtrade bland
produktmärkningar. Köparen av en Fairtrade-certifierad råvara
förbinder sig att betala en premie, ett extra ekonomiskt tillskott till
producenten, utöver minimipriset. Ju större volymer som köps/säljs
desto högre blir premien i absoluta tal.
Prisexempel: premien ligger på ca 5 % (beroende på produktgrupp)
av försäljningsvärdet. För te är t.ex. premien 0,5-1,10 dollar/kg te. För
bananer är det 1 dollar per såld låda.
Demokrati: beslutet för hur premien ska användas tas gemensamt av
odlarna, vilket är en viktig del i demokratiutvecklingen. Inom
Fairtrade-certifierade kooperativ eller liknande organisationsformer
tas dessa beslut vid årsmöten, medan man hos producenter med
anställd arbetskraft fattar besluten i en demokratiskt vald
premiekommitté.
Vid
besök
hos
Fairtrade-certifierade
producentorganisationer
syns
ofta
tydliga
resultat
av
premieanvändning.
Utveckla samhället/produktionen: premien går till ett separat konto
och används för investeringar i lokalsamhället, till exempel en ny
skola, utbildning, nya bostäder, daghem och hälsovård, alltså projekt
som gynnar fler människor än enbart dem som är sysselsatta inom
produktionen. Men premien kan också användas för just utveckling av
produktionen
(endast
inom
kooperativ
och
liknande
organisationsformer, dvs ej plantage med anställd arbetskraft), såsom
att bekosta en omställning till ekologisk produktion.
4:7 Premieanvändning
Citat om hur premien använts.
15
4:8 Barnarbete motverkas
4:9 Barnarbete
Fairtrade skiljer i sin definition av barnarbete på barn som hjälper till i
arbetet på familjens egen gård och barn som anställs som
arbetskraft. Enligt internationella Fairtrade-kriterier får barn hjälpa till
på familjens gård så länge det inte inskränker barnets skolgång,
utbildning och sociala utveckling. Däremot får inte barn utföra
uppgifter av sådant riskfyllt slag att detta kan påverka barnets hälsa
och utveckling. Tvångs- eller slavarbete, inklusive trafficking, får inte
förekomma – enligt definitionen på ”den värsta formen av barnarbete”
– och barn under 15 år får inte anställas som arbetskraft.
Ett av sju barn är i världen involverade i arbete som negativt påverkar
dess utbildning, hälsa eller säkerhet. Fattigdom är grundorsaken till
att barn tvingas arbeta för familjens överlevnad. Fairtrade arbetar för
att motverka de grundläggande orsakerna till barnarbete genom att
bidra till att producenter i utvecklingsländer får högre inkomster och
långsiktiga handelsavtal. Kontroller, stöd och utbildning är viktiga
inslag i detta arbete, med syfte att komma till rätta med eventuella
missförhållanden och sätta igång en utvecklingsprocess. Det pågår
ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom Fairtrade, för att stärka
verksamheten och öka möjligheterna att upptäcka och motverka
förekomsten av barnarbete.
4:10 Diskriminering motverkas
4:11 Diskriminering motverkas
Internationella Fairtrade-kriterier följer ILO:s konvention 111 om
förbud mot diskriminering på grund av etnicitet, hudfärg, kön, sexuell
läggning, ålder, funktionshinder och politisk eller religiös övertygelse.
Detta innebär att nämnda variabler inte får ligga till grund för beslut
som rör anställning eller arbetsvillkor, reglerat genom krav på intern
policy och en plan för hur diskriminering motverkas på arbetsplatsen.
Vidare ställer utvecklingskriterierna krav på att extra hänsyn ska tas
till minoritetsgruppers möjlighet att utvecklas inom verksamheten.
4:12 Demokratiutveckling
4:13 Demokratiutveckling
De som arbetar i en Fairtrade-certifierad producentorganisation ska få
uttrycka sig fritt och ha möjlighet till inflytande och medbestämmande
i frågor som rör verksamheten. Detta yttrar sig t.ex. genom krav på en
demokratisk organisationsstruktur och obligatoriska årsmöten där alla
kan delta i beslut och uttrycka sig fritt. Den enskilda individen har
också möjlighet att göra sin röst hörd i samband med beslut som rör
användandet av premien, dvs. medbestämmande i utvecklingen av
verksamhet och lokalsamhälle.
16
4:14 Organisationsrätt
4:15 Organisationsrätt
Alla odlare och anställda har rätt att gå med i fackföreningar, att bilda
egna fackföreningar och/eller att som grupp förhandla arbetsvillkor
direkt med arbetsgivaren. Fackföreningar får fritt träffa och
kommunicera med de anställda på arbetsplatsen och arbetsgivaren
ska ha regelbundna möten med fackens representanter.
4:16 Miljöhänsyn
4:17 Miljöhänsyn
En Fairtrade-certifierad producentorganisation måste arbeta med att
minska sin miljöpåverkan och att integrera miljöhänsyn i hela
verksamheten. Det handlar t.ex. om ansvar för grund- och ytvatten,
hänsyn till biologisk mångfald och buffertzoner för att skydda känsliga
områden och skydd av utrotningshotade arter i området. Som grund
för förbjudna kemikalier och bekämpningsmedel finns FLO:s
Prohibited Materials List.
Därutöver finns det även ekonomiska incitament att arbeta aktivt med
miljöfrågan. En ekologisk certifiering innebär ett ytterligare högre pris
för varan, utöver minimipriset och premien. En ekologisk certifiering,
ofta bekostad av premien, innebär ofta en ökad försäljning, då
produkten kan säljas på nya marknader. Majoriteten av alla Fairtrademärkta produkter i Sverige är ekologiskt odlade, år 2011 var siffran 73
procent.
4:18 Produktgrupper
Kriterier utarbetade av Fairtrade International finns för
produktgrupperna på bilden. De flesta är livsmedelsprodukter,
förutom blommor, bomull, guld, sportbollar, trä och skönhet &
hudvård.
För "sammansatta" produkter, t ex glass eller chokladkakor, är regeln
att allt som finns att tillgå i en produkt som är Fairtrade-märkt också
ska vara det, t.ex. socker och vanilj i vaniljglass. Ytterligare en regel
är att minst 50 % av ingredienserna i en sammansatt produkt ska
vara Fairtrade-certifierade för att man ska kunna märka produkten.
Dock gäller att om en betydande ingrediens, utan vilken produkten
inte skulle kunna existera, utgör 20 % av torrvikten för produkten så
kan man också Fairtrade-märka den (t.ex. juicekoncentrat i
apelsinjuice som annars består mestadels av vatten).
4:19 Fairtrade-kriteriernas indelning
Generella kriterier
 Odlare och anställda får förbättrade ekonomiska villkor
 Premier till investeringar i lokalsamhälle och verksamhet
 Barnarbete och diskriminering motverkas
 Demokratin och organisationsrätten främjas
 Miljöhänsyn och ekologisk produktion främjas
17
Kriterierna är utarbetade av Fairtrade International i samarbete med
de producentnätverk och de nationella Fairtrade-organisationerna
som finns i länder runt om i världen. Kriterierna har alla en gemensam
utgångspunkt - genom att garantera ett minimipris för råvaran och en
långsiktig affärsrelation erbjuds förbättrade villkor för odlare och
anställd arbetskraft i utvecklingsländer som annars kan missgynnas
av villkoren för världshandeln.
Kriterier för utveckling
Arbets- och produktionsvillkor varierar oftast från produkt till produkt.
Kaffe och kakao odlas till exempel mestadels av odlare som livnär sig
genom familjejordbruk. För dessa människor är betalningen för
råvaran avgörande för familjeekonomin. Te däremot, odlas oftast på
större plantager med anställd arbetskraft. Här spelar lönenivån och
arbetsvillkoren en viktigare roll. Med detta som bakgrund bygger de
generella internationella Fairtrade-kriterierna på en uppdelning i
odlare respektive anställd arbetskraft, baserat på kärnkriterier och
utvecklingskriterier:
Kriterier för odlare
Med odlare avses enskilda individer eller familjer som livnär sig på
familjejordbruk och som har gått samman i en producentorganisation,
ofta ett kooperativ, förening eller liknande organisationsform, för att
skapa skalfördelar och tillsammans utgöra en starkare kraft i den
internationella handeln. I de fall då det finns en betydande andel fast
eller tillfälligt anställda (t ex säsongsanställda) inom
producentorganisationen gäller även kriterier för anställningsvillkor,
såsom ickediskriminering, organisationsrätt, hälsa och säkerhet, m.m.
Kriterier för anställda
Anställd arbetskraft utgörs oftast av människor som jobbar på
plantager eller i fabriker som ägs och drivs privat. Kriterierna för
anställd arbetskraft handlar framförallt om anställningsvillkor samt
hänsyn till de anställdas hälsa och säkerhet. En revidering av
kriterierna för anställd arbetskraft har under 2012 varit under arbete.
Handelskriterier
Handelskriterierna gäller alla aktörer som handlar med (köper och
säljer) Fairtrade-certifierade produkter/råvaror, fram till och med att
produkten förpackas och märks. Sedan maj 2011 är
handelskriterierna indelade i fyra områden: Generellt, handel,
produktion samt verksamhet och utveckling. Nedan beskrivs
kriterierna övergripande.
Generellt
Samtliga handelsaktörer som köper/säljer (tillverkar/förpackar/märker)
Fairtrade-certifierad råvara inspekteras och certifieras samt följer
riktlinjer som rör användningen av Fairtrade-märket på såväl
produkter som i marknadsföring.
Handel
Det ska alltid finnas ett skriftligt avtal mellan köparen och den
Fairtrade-certifierade producentorganisationen. Detta avtal bygger på
ömsesidighet och tydlig dokumentation, gällande bl a volymer,
kvalitet, pris samt betalnings- och leveransvillkor. Produkter/råvara
som köps och säljs som Fairtrade-certifierad måste alltid ha
producerats av Fairtrade-certifierade producentorganisationer och
vara spårbara genom hela handelskedjan, genom dokumentation och
18
tydlig märkning. Krav på fysisk spårbarhet undantas för kakao,
socker, juice och te, på grund av produktionstekniska orsaker.
Produktion
Inga generella kriterier. Här gäller de produktspecifika kriterierna.
Verksamhet och utveckling
Fairtrade syftar till att ge producentorganisationer i utvecklingsländer
långsiktig tillgång till en internationell marknad, genom
handelsrelationer som bygger på ömsesidig respekt, transparens och
engagemang. I detta är också informationsutbyte en viktig del,
framförallt för producentorganisationen som då mer effektivt kan
planera för sin produktion och leveranser. Producentorganisationen
kan begära förfinansiering av köparen, med upp till 60 procent av det
avtalade priset (ordervärdet). Prissättningen för en Fairtradecertifierad råvara påverkas bl.a. av minimipriset, premien och den
”ekologiska prisdifferentialen”, samt i övrigt av utbud och efterfrågan.
Mer information om minimipris och premie finns specificerat, per
produktkategori, i förteckningen över minimipris och premie
Produktspecifika kriterier
Innehåller produktspecifika tillägg till de generella kriterierna och
handelskriterierna. För varje produktgrupp finns det också en
förteckning över minimipris, Fairtrade-premie och ekologisk
prisdifferential.
4:20 Fairtrade International
Fairtrade Sverige är svensk representant i Fairtrade International
(FLO). Fairtrade International, bildat 1997, är en paraplyorganisation
med 24 medlemmar. Medlemmarna är 19 märkningsinitiativ (t.ex.
Fairtrade Sverige), tre ”marketing organizations” (organisationer som
ansvarar för marknadsföring av Fairtrade i sina länder, för närvarande
Tjeckien, Korea och Hongkong samt en associerad medlem, Mexiko.
Däremot har Fairtrade International ansvar för att teckna
licensavtalen) samt tre producentnätverk som representerar
Fairtrade-certifierade producentorganisationer i Latinamerika, Afrika
och Asien.
Fairtrade International utvecklar kriterier och fungerar som stöd för
odlare och anställda med hjälp av drygt 50 regionala representanter
runt om i 60 länder. Deras jobb består bl.a. i att ha tät kontakt med
producentorganisationer inom en viss region; att erbjuda information,
råd och utbildning samt att hjälpa odlarna att leva upp till
internationella Fairtrade-kriterier och hitta nya marknader för sina
produkter.
4:21 Regional representant
Manuel Aguirre arbetar som regional representant i Peru, och
fungerar som stöd för odlare på plats.
4.22 FLO-Cert
Hur vet vi att kriterierna efterföljs? FLO-Cert är ett oberoende
internationellt certifieringsorgan, som har ansvar för inspektioner
och certifiering av producentorganisationer samt hela handelskedjan
fram till dess att produkten är förpackad och märkt. FLO-Certs
huvudkontor finns i Bonn, men inspektörerna är kontrakterade lokalt
och har god kunskap om kulturen och lagarna i landet där
inspektionerna utförs. Det finns i dagsläget (2012) ca 120
inspektörer. Alla inspektörer måste varje år genomgå en veckas
19
utbildning. FLO-Cert ägs av FLO men drivs som ett oberoende
internationellt certifieringsorgan.
ISO65: FLO-Cert följer ISO65-standard, d.v.s. den ledande
kvalitetsnorm som gäller för certifieringsorganisationer. Detta
innebär bl.a.:
 FLO-Cert har ett kvalitetskontrollsystem för kontinuerlig
utveckling av verksamheten
 FLO-Cert uppfyller krav på transparens i alla processer,
d.v.s. öppenhet gentemot kunder och konsumenter i alla led
 FLO-Cert är en oberoende certifieringsorganisation och
behandlar alla kunder lika
 FLO-Cert utfärder certifikat (garantier) med högsta
trovärdighet
 FLO-Cert kontrolleras av en oberoende tredje part gentemot
kriterierna för ISO65.
4.23 Hela handelskedjan
Tips! Den här bilden visar handelskedjan i fyra steg: producent,
traders, licenstagares samt butik och deras relation till FLO-Cert. Ta
en bild i taget, och prata om hur FLO-Cert arbetar med den delen i
kedjan.
 Klick
 Klick
 Klick
Hur arbetar FLO-Cert?
Odlare: de flesta inspektörerna arbetar gentemot producenter. För
att en producentorganisation ska kunna bli Fairtrade-certifierad
måste kärnkriterierna uppfyllas. Efter att en initial inspektion är
genomförd och godkänd startar sedan en certifieringscykel som
innebär årliga kontroller av att kriterierna uppfylls samt gradvisa
förbättringar enligt utvecklingskriterierna. Inspektörerna gör
intervjuer samt kontrollerar dokumentation såsom köp- och
betalningsdokument. En inspektion tar, beroende på storlek, ett par
dagar upp till flera veckor att genomföra.
Hela handelskedjan: bilden på handelskedjan är förenklad, en
generalisering av vilka handelsaktörer som kan ingå i kedjan från
producent till konsument. Ibland är de olika funktionerna hopslagna i
en och samma aktör, t.ex. producent + processor + exportör, eller
importör + tillverkare/förpackare + licenstagare. Hur handelskedjan
ser ut kan variera beroende på produktgrupp och förädlingsprocess.
Hos övriga handelskedjan sker inspektion en gång var 1-3 år. Då
kontrolleras kriterier och dokumentation (t.ex. köp- och
betalningsdokument).
De i handelskedjan som betalar pris och premie till producent
skickar kvartalsvis rapporter till FLO-Cert om vad de köpt och sålt.
Licenstagare är de företag som märker en produkt under sitt
varumärke, t.ex. Löfbergs Lila. De betalar cirka 2 % av
konsumentpriset i licensavgift till Fairtrade (nationellt). Licenstagare
inspekteras endast om de även är en del i handelskedjan (fram till
att produkten är förpackad och klar).
Butik: aktörer inom dagligvaruhandeln, såväl stora som små
butiker. Det kan även vara hotell, restaurang, café och
vendingföretag. Dessa aktörer som enbart är kopplade till
slutkonsument kontrolleras inte av Fairtrade.
20
4.24 Inspektör
Felipe Arango har varit inspektör för FLO-Cert sedan 2003.
Förklaring av de olika begreppen i handelskedjan
Producent = plantage eller kooperativ som producerar råvaran. Då Fairtrade-certifieringens syfte är att förbättra
villkoren för odlare och anställda i utvecklingsländer ligger tyngdpunkten i kriterier och kontroll här.
Processor = ett fristående företag som bearbetar produkten i det land där varan odlas, t.ex. en sockerkvarn.
Förekommer endast som aktör om produkten förädlas i någon form.
Exportör = förekommer som handelsaktör i de fall producentorganisationen inte själv har kapacitet att exportera,
eller där det specifika landets handelsregler kräver en sådan aktör.
Importör = den aktör/företag som köper in produkten direkt från utvecklingslandet.
Tillverkare/förpackare = aktör som förädlar och förpackar produkten, t.ex. ett kafferosteri.
Licenstagare = de företag som märker en produkt under sitt varumärke.

Läs
mer: inom dagligvaruhandeln eller restaurang och café etc. Dessa aktörer som enbart är kopplade
Butiker
= aktörer
till 
slutkonsument
kontrolleras INTE av Fairtrade. Fairtrade styr därmed inte över slutpriset gentemot konsument.
www.fairtrade.net




www.fairtrade.se
www.ico.or - dagligt världsmarknadspris på kaffe
www.flo-cert.net
www.fairtrade.org.uk/resources/natural_resources_institute.aspx
21
5 – Fairtrade i fakta och siffror
Kapitel 5 berör Fairtrades historia, försäljningssiffror och Fairtrades framtidsplaner.
 Klick
 Klick
 Klick
 Klick
 Klick
5:1 Historia (fördjupning)
Hur startade Fairtrade? Fairtrade (tidigare Rättvisemärkt) har funnits i
Sverige sedan 1997 då den första produkten lanserades på den
svenska marknaden (kaffe). Men initiativen kring en rättvisare handel
kom långt tidigare. Under 60- och 70-talet började en frustration bland
olika aktörer växa, personer världen över ville arbeta för förbättrade
villkor för odlare och anställda i utvecklingsländer.
Mexiko: på 70-talet kom Frans Van der Hoff, holländsk missionär som
tidigare bott i Chile, till Mexico. Han märkte hur svårt det var för odlarna
att sälja sitt kaffe. Under många år hade de varit tvungna att sälja kaffet
till rekordlåga priser till s.k. ”coyotes” (mellanhänder). Eftersom odlarna
inte hade några andra köpare så var de tvungna att sälja till
mellanhänderna, till det pris de erbjöd. Frans Van der Hoff samlade i
början av 80-talet ett hundratal bönder till ett möte för att tillsammans
göra något åt deras situation. De startade kooperativet UCIRI.
Mexiko – Holland: UCIRI kom sedan i kontakt med organisationer för
rättvis handel i ”Nord” för att tillsammans bl.a. råda bot på problemen
med många mellanhänder och låga priser. I samarbete med Holland
var UCIRI med och grundade den holländska motsvarigheten till
Fairtrade ”Max Havelaar” och blev det första certifierade kooperativet.
Först ut med en produktmärkning som garanterade förbättrade
produktionsförhållanden var därmed Holland 1988. Syftet var att ge
marginaliserade odlare marknadstillträde och möjlighet att sälja i stora
volymer samt att erbjuda konsumenten en vara som garanterar
produktion enligt kriterier för rättvis handel. Max Havelaar var en
holländsk sagofigur som kämpade mot exploateringen av kaffeodlare i
de holländska kolonierna.
Olika
certifieringsmärken:
efter
några
år
spred
sig
märkningskonceptet vidare och fler nationella initiativ skapades, t.ex.
tyska Transfair och engelska Fairtrade Foundation. I USA och Kanada
skapades Transfair. I Finland Reilu Kauppa och Max Havelaar i
Danmark och Frankrike. På bilden ser ni ett urval.
Rättvisemärkt: bildades 1996 och den första certifierade produkten
kom ut på marknaden 1997. Det började i något av en uppförsbacke för
Rättvisemärkt i Sverige. Men år 2004 började den ditintills ganska svåra
situationen för Rättvisemärkt vända, sakta men säkert.
 Klick
 Klick
FLO bildades 1997 med syfte att samordna kriterier och kontroll för
Fairtrade. En ny internationell produktmärkning var född. Ideella
organisationer låg bakom. Alla olika märkningsorganisationer verkade
självständigt tills FLO bildades 1997.
Internationellt märke, allt eftersom tiden gick började man samarbeta
allt mer mellan länderna och 2002 kom ett nytt gemensamt
internationellt certifieringsmärke. År 2004 gick dåvarande Rättvisemärkt
(nu Fairtrade Sverige) över till det internationella certifieringsmärket.
Nästan alla övriga länder med märkningsinitiativ har gått över till det
internationella certifieringsmärket.
Fairtrade 2010 började Rättvisemärkt använda sitt internationella namn
Fairtrade.
 Klick
22
Fairtrade idag, i dagsläget finns
marknadsorganisationer i 27 länder!
 Klick
det
märkningsinitiativ
och
5:2 Fairtrade idag
Idag finns det ett tjugotal märkningsinitiativ och marknadsorganisationer
i 27 länder, t.ex. Fairtrade Sverige. Marknadsorganisationerna skiljer
sig från märkningsinitiativen genom att de tecknar licensavtal genom
Fairtrade International (märkningsinitiativen tecknar avtalet i sitt land).
Marknadsorganisationerna finns i dagsläget i Tjeckien, Korea och
Hongkong, dessutom är Mexiko associerad medlem. Sydafrika blev
fullvärdig medlem år 2012. Inte mindre än 905 Fairtrade-certifierade
producentorganisationer i drygt 60 länder. (Uppdatering nov 2012 – 991
producentorganisationer). Drygt 1,2 miljoner odlare och anställda
beräknas gynnas av Fairtrade.
Internationellt finns cirka 27 000 (Uppdatering nov 2012 – ca 30 000)
olika produkter på marknaden och i Sverige kan vi nu välja mellan drygt
1300 olika produkter. (Uppdatering nov 2012 – 1600 produkter). Och
från att det i början bara fanns kriterier för kaffe finns nu kriterier för ett
20-tal olika produktgrupper.
5:3 Försäljningsökning
Försäljningen av Fairtrade-märkta produkter i Sverige ökade med 17
procent under 2011 och uppgår till 1,2 miljarder kronor i
konsumentvärde. 2007 var ökningen 165 %, 2008 var den 75 %, 2009
25 % och 2010 18 %.
 Klick
 Klick
Tips! Fråga gärna åhörarna hur många kaffekoppar av 100 som de tror
är Fairtrade-märkta i dagsläget i Sverige. Denna bild leder till nästa
slide.
Men trots fantastiska framgångar är fortfarande endast (i Sverige) 4,8
kaffekoppar av 100 Fairtrade. 4,25 bananer av 100, 2,81 av 100 koppar
te. Det finns med andra ord mycket du som konsument kan göra!
Och Sverige kan göra mycket mer för att öka efterfrågan av Fairtrademärkta produkter. Här följer några bilder på andelen Fairtrade-märkta
bananer i Sverige, Finland, UK och Schweiz.
Tips! Fråga gärna åhörarna hur många bananer som de tror är
Fairtrade-märkta i de olika länderna innan du visar resultatet.
 Klick
Sverige: 7 %
Finland: 17 %
UK: 30 %
Schweiz: 58 %
 Klick
Fairtrade-märkta bananer och kaffe är de produktgrupper med högst
marknadsandel (drygt 5 % vardera) på den svenska marknaden.
23
 Klick
 Klick
 Klick
 Klick
Finansiering Fairtrade Sverige
Fairtrade Sverige AB är ett icke vinstdrivande bolag som finansieras av licensintäkter från företag som säljer
Fairtrade-märkta produkter. I början sköt ägarna, Svenska K:an och LO, till med pengar men sedan 2007 har det
gått runt ekonomiskt tack vare licensintäkter. En del av licensintäkterna förs vidare till Fairtrade International för
att finansiera dess verksamhet. Svenska kyrkan och LO har aldrig tagit ut vinst, allt överskott återinvesteras i
Fairtrade Sveriges eller Fairtrade Internationals arbete.
Föreningen för Fairtrade Sverige är en ideell organisation, d.v.s. en icke vinstdrivande verksamhet.
Föreningen finansierar sin verksamhet genom anslag bl.a. från SIDA, Postkodstiftelsen och Konsumentverket.
Dessutom får föreningen inkomster genom medlemsavgifter, samt försäljning av material och föreläsningar.
 Läs mer:



www.fairtrade.net
www.fairtrade.se
Rättvis handel – rörelse i rätt riktning, Bokförlaget Tranan, 2002
24
6 – Engagera dig!
Kapitel 6 visar på olika sätt som du kan engagera dig för Fairtrade!
Det är enkelt och kul att vara med och göra skillnad! Gräsrotsrörelsen
för Fairtrade är stor och över världen finns tusentals människor som är
med och gör skillnad. Detta är en av Fairtrades framgångsfaktorer.
6:2 Produkter
Det viktigaste sättet att engagera sig för Fairtrade är att välja Fairtrademärkta produkter när du handlar, går på café eller bor på hotell. Om vi
blir fler som väljer Fairtrade-märkta produkter kan vi göra ännu större
skillnad – för fler. Fairtrade handlar om att ge människor möjligheten att
själva kunna påverka sin livs- och arbetssituation, genom handel och
entreprenörskap. Fairtrade handlar om marknadskrafter, om utbud och
efterfrågan. Ju fler som handlar Fairtrade-märkta produkter, desto
större blir skillnaden för odlarna.
Film om det stora utbudet av Fairtrade-märkta produkter
6:3 Ambassadör (fördjupning)
Sedan 1999 har över 4000 personer utbildat sig till ambassadörer för
Fairtrade.
Uppdraget är frivilligt och som ambassadör bestämmer man själv om
och hur aktiv man vill vara. Kontakta Fairtrade om du vill bli
ambassadör.
6:4 Aktivitetsguiden (fördjupning)
Får du idétorka? Aktivitetsguiden är sprängfylld med tips på aktiviteter!
Beställ eller ladda ner på Fairtrades hemsida.
Tips! Beställ gärna en aktivitetsguide och visa upp under föreläsningen.
6:5 Fairtrade Fokus (fördjupning)
Fairtrade Sveriges årliga kampanj infaller på hösten och heter Fairtrade
Fokus.
Under
kampanjveckorna
samlas
dagligvarukedjor,
ambassadörer, medlemsorganisationer, Fairtrade City-styrgrupper,
politiker och konsumenter för att gemensamt sätta fokus på Fairtrade.
Målen med Fairtrade Fokus är att:
 Öka utbud av och tillgång till Fairtrade-märkta produkter
 Öka allmänhetens kännedom och kunskap om Fairtrade
 Öka konsumtionen av Fairtrade-märkta produkter
6:6 Fairtrade City (fördjupning)
Är din kommun Fairtrade City? Var med och påverka din kommun att
välja etiskt märkta produkter när de gör upphandlingar.
 Klick
På bilden är de länder markerade där det finns Fairtrade Cities. År 2006
lanserades konceptet Fairtrade City i Sverige. Diplomeringen har
funnits sedan 2000 i Storbritannien och i dag finns det över 1000
Fairtrade Cities i Europa, USA, Kanada, Japan och Australien!
Karta på Sverige
Fairtrade City i Sverige. Det totala värdet av den offentliga
25
 Klick
upphandlingen i Sverige uppgår till cirka 400 miljarder kronor. Av det
står kommunerna för 250 miljarder. Mycket av det som upphandlas
produceras i utvecklingsländer där mänskliga rättigheter ofta kränks
under produktionen. Trots att det finns många anledningar till att ta ett
större socialt ansvar i den offentliga konsumtionen, och trots att det är
lagligt att i samband med upphandling ställa etiska krav, är det
fortfarande ovanligt att det sker. Var med och förändra detta!
Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för
etisk konsumtion. Det innebär att kommunen lever upp till kriterier som
rör etisk upphandling, ett aktivt informationsarbete samt utbud av etiskt
märkta produkter i butik och på arbetsplatser. Alla Fairtrade Citydiplomerade kommuner leds av en styrgrupp.
Den 17:e maj 2006 diplomerades Malmö, Sveriges första Fairtrade City.
Därefter har flera kommuner diplomerats och idag är drygt 50
kommuner diplomerade till Fairtrade City (nov 2012).
6:7 Medlemsorganisationer (fördjupning)
I dagsläget (nov 2012) står drygt 50 svenska organisationer bakom
föreningen för Fairtrades verksamhet och är med och styr och deltar i
föreningens arbete. Medlemsorganisationerna utgör tillsammans fler än
13 miljoner medlemmar och har därmed en enorm potential som arenor
för informationsarbete om rättvis handel och Fairtrade!
Vilka medlemsorganisationer är du med i? Bland dessa organisationer
finns goda möjligheter att både låta sig påverkas av, och att själv
påverka! Föreningen för Fairtrade välkomnar fler organisationer att bli
medlemmar. Kontakta Fairtrade för mer information.
26
7 – Håll utkik efter Fairtrade när du handlar!
Kapitel 7 är ett avslutande kort kapitel.
7:1 Avslutande bild.
Välj Fairtrade när du handlar, ett enkelt sätt att göra skillnad!
7:2 Frågor?
Tips! Lämna gärna utrymme för frågor och reflektion. Och om det
kommer frågor som du inte kan svara på, hänvisa till oss på Fairtrade
Sverige. Vi hjälper mer än gärna till.
27
Värderingsövningar
Ett bra sätt att få deltagarna engagerade under en föreläsning är genom att låta
deltagarna få röra på sig och ta ställning i viktiga frågor. Detta kan man göra bl.a. genom
värderingsövningar. ”Fyra hörn” och ”termometern” är jättebra övningar för att få
deltagarna att ta ställning och argumentera.
Fyra hörn
Dela in rummet i fyra hörn som representerar fyra olika svar. Deltagarna väljer ett svar
och ställer sig i motsvarande hörn. Det är viktigt att ha ett öppet hörn där andra åsikter
kan komma fram. Diskutera sedan varför de har ställt sig i respektive hörn. Understryk att
det är tillåtet att byta hörn under övningens gång. Förslag på frågor:
1. Vilka har störst möjlighet att påverka/förändra en orättvis världshandel?
2. Vilka har störst ansvar att påverka/förändra en orättvis världshandel?
A) Politiker
B) Konsumenter
C) Företag
D) Eget alternativ
3. Vad innebär globalisering?
A) Människors sociala nätverk växer och krig och fördomar minskar
B) Klyftorna mellan rika och fattiga växer
C) En öppnare världsmarknad som ger ökade möjligheter till utveckling för alla
D) Eget alternativ
4. Vilken fråga är viktigast för en bättre värld?
A) Rättvis handel
B) Jämställdhet
C) Demokrati
D) Eget alternativ
Termometern
Förklara för gruppen att det finns en termometer i rummet, som ligger på golvet från ena
till andra sidan av rummet. Ena sidan är varm, den andra kall. Den varma sidan är för de
som håller med, den kalla för de som inte håller med. Låt deltagarna ställa sig på den
grad som motsvarar vad de tycker. Låt sedan några från varje läger berätta om varför de
ställde sig just där. Var öppen för diskussion! Förslag nedan:






Fattiga länder får skylla sig själva
Jag har makt
Jag kan göra världen bättre
Det är svårt att göra skillnad
Demokrati är viktigt i min vardag
Fairtrade är ineffektivt
28
Liten kommunikationsskola
Som ambassadör/frivillig för Fairtrade är du inte en officiell representant för Fairtrade. Du
representerar alltid i första hand dig själv och konsumentmakten. Men i ditt engagemang
kan det ändå vara en trygghet att känna till Fairtrades grundläggande kommunikation och
ta del av några tips.
Huvudbudskap
 Fairtrade bygger på handel. Om vi konsumenter efterfrågar varor som är
producerade med respekt för mänskliga rättigheter så får vi det. Att handla
Fairtrade-märkta produkter är ett enkelt sätt att göra skillnad.
Ton


Förmedla trovärdighet. När konsumenten köper en Fairtrade-märkt produkt
garanteras att Fairtrade-kriterierna är uppfyllda. Budskapet ska vara trovärdigt,
lova inte mer än kriteriernas faktiska innebörd.
Förmedla positiva associationer! Världen måste givetvis få beskrivas som den ser
ut, men tonläget bör aldrig vara fördömande eller enbart fokuserat på problemen.
Vi vill fokusera på de positiva värden Fairtrade bidrar till och på konsumentens
möjlighet att påverka och förbättra. Vi undviker att kritisera andra märkningar.
Målgrupp
 Vår målsättning är att så många som möjligt ska efterfråga och köpa Fairtrademärkta produkter. Därför undviker vi budskap som förstorar köpbeslutet mer än
nödvändigt. Att köpa Fairtrade-märkt ska vara ett enkelt val, och behöver inte
vara kopplat till ”hög moral” eller ”politiskt medveten konsumtion”.
 Tänk på att du som ambassadör framförallt bör rikta dig till ditt lokala område;
butiker, caféer, media, politiker, konsumenter i allmänhet och framförallt dina nära
och kära!
Att kommunicera
 Dessa frågor är bra att ha väl inövade svar på: Vad är Fairtrade? Varför ska jag
köpa Fairtrade-märkta produkter? Hur vet jag att det funkar?
 När du informerar om Fairtrade, utgå från dig själv, t.ex. ”Jag väljer Fairtrademärkt för att…”.
Kommunikation kring namnet Fairtrade
 Då vi refererar till Fairtrade som en produktmärkning använder vi i första hand
uttrycket Fairtrade-märkta produkter, i andra hand Fairtrade-certifierade
produkter. Uttrycket certifiering används oftast för att referera till de Fairtradecertifierade producenterna.
 Det går också att använda Fairtrade-producenter och t.ex. Fairtrade-kaffe vid
enklare kommunikation. Ibland går det bra att använda grundformen Fairtrade,
t.ex. vid kommunikation kring engagemanget för Fairtrade, kännedomen om
Fairtrade och ambassadörer för Fairtrade.
 Vårt namn, Fairtrade, skrivs alltid i ett ord och med versalt F. Relationen mellan
Fairtrade och fair trade finns beskriven på www.fairtrade.se/cldoc/17.htm
29

Talarmanus - Fairtrade

Transcription

Similar documents

Konsten a_ göra bra inköp K8

Untitled - IT Byggtjänst

Får vi bjuda på en kopp gott kaffe?

Vad betyder märkningen? - Konsumentföreningen Stockholm

KyrkTorget - Betlehemskyrkan

Vissen blomsterhandel

Veckans flygblad

ÅF Green Day 2015

Det säger bara klick