umeå Waldorfskola

Kvalitet och måluppfyllelse
läsåret 2013/2014
Stiftelsen Umeå Waldorfskola
Grundskola
Dokumenttyp
Dokumentnamn
Fastställd/Upprättad
Version
Redovisning
Kvalitetssammanställning
2014-08-25
I
Dokumentägare
Stiftelsen Umeå
Waldorfskola
Dokumentansvarig
Madeleine Öigaard
Reviderad
Dokumentinformation
Upprättad med utgångspunkt från skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete
Giltighetstid
1 år
INNEHÅLL
Inledning
Förutsättningar
Kvalitet och måluppfyllelse
Resultat av årets mål och förbättringsåtgärder
Slutord
1
2
Inledning
Denna kvalitetsredovisning vänder sig till Stiftelsen Umeå Waldorfskolas styrelse, ledning, pedagoger, föräldrar,
elever samt till kommunens politiska ledning och dess tjänstemän.
Redovisningen grundar sig dels på samtal, diskussioner och utvärderingar vid skolans samlade kollegium, dels på
utvärderingar från arbetslagen, ämnesutvärderingar av lärare, kommunens elevenkäter samt egna personal-,
föräldra- och elevenkäter. Sammanställningar av måluppfyllelse åk 3, 6, 9 och resultat av Nationella prov har
används i analysen av måluppfyllelsen. Skolan använder BRUK som redskap i de egna utvärderingsarbetet.
Elevrådens synpunkter och samtal vid samrådsmöten med föräldrar har också beaktats.
Redovisningen omfattar förskoleklass och grundskola och är upprättad av rektor/förskolechef Madeleine Öigaard
samt biträdande rektor på grundskolan Samuel Holmlund.
Umeå Waldorfskola arbetar efter läroplanen Lgr 11 samt använder den Waldorfpedagogiska kursplanen som
vägledning för lärarnas pedagogiska planering.
Skolan har detta läsår haft totalt 176 elever i F till åk 9. Fritidshemmet har haft 99 elever inskrivna.
Sida 1
Förutsättningar
Umeå waldorfskola är Umeå kommuns första friskola och har varit verksam i 36 år. Verksamheten drivs i
stiftelseform och är politiskt och religiöst obunden. Stiftelsens samlade verksamhet innefattar grundskola,
gymnasium, förskoleklass, fritidshem och förskola.
Miljö och lokaler. Umeå Waldorfskolas skolområde består av tillsammans tretton hus vilka innehåller klassrum
för olika åldrar och ämnen.
Skolområdet har skapats med tanke på barnets utveckling i de olika åldrarna och har sina tillhörande uterum
vilka inbjuder främst till den fria leken. Arkitekturen är genomtänkt och klassrummen utformade efter den
Waldorfpedagogiska kursplanen. Samtliga klasser har ”hemklassrum” i egen eller del av byggnad; klass 8 har ett
klassrum som är länkat till en tekniskt fullt utrustad teaterlokal, vilket underlättar det pedagogiska arbetet med
den klassiska teateruppsättningen som ingår i den lokala kursplanen för årskurs 8. Klass 9 har, av utrymmesskäl,
inrymts i Gymnasiehuset, där gymnasiets data/studierum, bibliotek och cafeteria kommit eleverna till del. Klass
3 ligger i anslutning till växthus och skolträdgård, då bl. a odlingsprojekt och studier av uryrkena ingår i denna
årskurs. Naturvetarhusets hörsal används vid föreläsningar, naturkunskapslektioner samt dataundervisning
(utrustat med datorer för 16 elever). Huset innehåller också ett fullt utrustat kemilaboratorium, elevhälsa med
mottagning och behandlingsrum. På övervåningen ligger den stora målningssalen tillägnad bildämnet där också
fotolaboratorium finns. Hemkunskap bedrivs i tillredningsköket intill klassrum 3, där också fiolundervisningen
sker i halvklass. Inomhusidrott bedrivs i den kommunala idrottsanläggningen Musköten på Umedalen.
Hantverkslokaler för trä och textilslöjd ligger nära skolans smedja.
Skolbarnsomsorgen har sin huvudsakliga aktivitet ute i fritidsskogen där skogen tas till vara som lekplats. På
området finns en kåta, eldplats och inrättning för servering av mellanmål. Fritidshemmet har en fritidsbyggnad
där klasserna 1-3 bedriver sin inomhusverksamhet.
Klasserna 4-6; Fritidsklubben, har haft sin verksamhet i musiksalens lokaler samt klassrum 3
Förskoleklassverksamheten har under läsåret inrymts i s.k. Vingen lokalen på skolområdet. Eleverna i klasser 1-3
serveras lunch i respektive klassrum. Klasserna 4-9 äter sin lunch på Klockargården, Häradsvägen 14.
Sida 2
Huvudman är stiftelsens styrelse vars huvuduppgift är att ansvara för att skollagens krav på Huvudmannaskap
verkställs och uppföljs samt att föreskrifterna i stiftelseförordningen efterföljs. Styrelsen har utsett
rektor/förskolechef som leder och samordnar det pedagogiska arbetet på förskola, grundskola, fritidshem och
gymnasium.
Styrelsen har under året bestått av följande ledamöter:
Elisabeth Zachrisson, ordf., Mikael Retsler, Annika Sandström, Karin Olofsson, Andreas Bergeli, Carl Åsemar och
Martin Ericsson.
Ledningen
Madeleine Öigaard, rektor/ förskolechef har till biträdande rektor F-9 utsett Linda Zachrisson och som ledare för
fritids Marie Sjöström. Samuel Holmlund har vikarierat för L. Zachrisson från och med september 2013 till
läsårets slut. Ordförande från varje arbetslag, Bodil Svalberg F-3, Charlotte Kuisma 5-6 och Paula Pleje 7-9 har
under året arbetat i nära samarbete med ledningen.
Personal läsåret 13/14
28 grundskole-och ämneslärare
2 stödlärare
1 specialpedagog
3 elevassistenter
1 skolsköterska
1 kurator
1 skolläkare
1
1
1
1
1
1
1
1
IT chef
vaktmästare
elevregistrator
ekonomiassistent
löneassistent
matsalsansvarig
rektor
biträdande rektor
Kompetensutveckling
Lärarna har under året deltagit i följande föreläsningar; waldorfpedagogik med Godi Keller och Leif Tjernstig,
formativ bedömning med Toruf Palm, anpassningar i undervisningen med Anna Tegström samt om allas lika rätt
med RFSL
1 lärare har påbörjat Waldorflärarhögskolans ämneslärarutbildning på distans.
Sida 3
4 lärare har deltagit i Oslo Steinerhögskolas veckokurser, 3 lärare har deltagit i Svenskt Waldorflärarmöte i
Stockholm. Rektorsutbildning och rektorsrekryteringsutbildning har rektor respektive biträdande rektor under
året genomfört. 1 lärare har deltagit i silversmide- och bokbinderikurs. Ansvarig för dyslexiutredningar har
deltagit i en fortbildning inom området dyslexi.
Personalenkät
Resultatet av personalenkäten visar att trivseln bland medarbetarna är mycket hög. Många pedagoger indikerar
dock att de upplever en ej tillfredställande arbetsbelastning vilket ibland innebär att man inte hinner med sina
arbetsuppgifter så bra. Kommande läsår kommer mer tid till för bearbetning och klasslärar- föreståndarskap att
läggas in i tjänsterna för att underlätta för lärare med hög arbetsbelastning. Också den organisatoriska
lokalförändringen nedan kommer att ge lärarna större möjlighet till samarbete.
Personalens arbetsmiljö
Detta läsår har arbetslagstiden utökats med en timme för att säkerställa samlade diskussioner kring pedagogiska
frågor, vilket har fallit väl ut och kommer att fortsätta kommande även läsår.
Att skolan satsar på tidiga förebyggande stödinsatser innebär att lärarna tidigt får stöd av elevhälsan vilken
också är en naturlig del av arbetslagen och klassrumslivet.
Beslut har i år tagits om att skolan från och med förskoleklassen ht 2014 endast kommer att erbjuda 20 platser
fram till och med årskurs 6 vilket förväntas stärka kvalitén för elever men också för pedagogerna.
Att lärarna, är tämligen isolerade i sina klassrumshus och hänvisade till arbetslagens kollegiala mötesform har
upplevts av många pedagoger som en negativ personalorganisatorisk faktor. Under efterarbetsdagarna i juni
kunde en flytt av åk 6-8 till gymnasiehuset ske för att möjliggöra ett större samarbete lärarna emellan i åk 6-9.
Gymnasiet fick istället flytta till Teaterhuset och Naturvetarhuset vilket både elever och lärare uppskattade.
Ett fåtal ärenden avseende kränkningar i klasserna har meddelats vilket innebär ett tryggt arbetsklimat för såväl
elever som medarbetare.
Varje medarbetare på skolan har ett IKSU spa kort till sitt förfogande i hälsofrämjande syfte.
Föräldraenkät
I genomförd föräldraenkät uppger många av föräldrarna att de önskar att information om möten kommer ut i
god tid och att möte läggs i anslutning till annan aktivitet på skolan. Önskvärda teman för mötena är framförallt
det som rör det egna barnet. Föräldrarna uppger att frågor om klassrumsmiljö, trivsel, läxor och samarbete är
viktiga för dem. Vidare vill de även vara med och diskutera förändringar som påverkar det egna barnet.
De pedagogiska frågorna är inte de viktigaste enligt föräldrarna utan de överlåter det pedagogiska ansvaret till
skolan, tillsammans med ansvaret för organisation, undervisningens upplägg, personalfrågor, pedagogiska frågor
om bedömning.
Sida 4
Kvalitet och måluppfyllelse
Umeå Waldorfskola är en skola med som har en pedagogisk medvetenhet kring barnens och elevernas miljö..
Detta både vad gäller inomhusmiljö som utomhusmiljö. Skolgården delas mellan förskoleklass, fritids, grundskola
och gymnasium. Vi arbetar aktivt med skolans närmiljö och har en ”skolskog” som är utöver det vanliga, samt av
en trädgårdsmästare välskötta grönområden och skolträdgård där även barnen själva odlar och skördar. Det
finns en tydlig tanke med utomhusmiljöerna som stimulerar till lek och övande av olika färdigheter och som
återspeglar den waldorfpedagogiska tanken kring kursplanen. Vi har ett nära och betydande samarbete mellan
medarbetarna på förskoleklass, fritids, grundskola och gymnasium. Detta bidrar till att Umeå Waldorfskola sällan
behöver anlita okänd personal som vikarier utan använder för barnen välkända och bekanta ansikten, vilket i sin
tur skapar kontinuitet och bidrar till trygghet för barnen. För att bibehålla kvaliteten vid pedagogers frånvaro
prioriterar skolan att alla lektioner är bemannade
Vår utgångspunkt är att Umeå Waldorfskola skall erbjuda en miljö som ständigt förbättras för att på bästa sätt
stödja alla barn- och elevers rätt att nå kunskapsmålen så långt som möjligt genom ett kontinuerligt
utvecklingsarbete av skolans kultur, struktur och ledarskap genom waldorfpedagogiken.
Trygghet, trivsel och studiero
Umeå Waldorfskola kännetecknas av mycket hög måluppfyllelse gällande trivsel och trygghet. Detta är troligtvis
mycket på grund av skolans ”litenhet” vad gäller små klasser, egna hus och hög lärartäthet samt lärarkontinuitet
och slutligen med engagemang av föräldrar. Umeå Waldorfskola har under året arbetat med arbetslag som bas
med uppdelningen F-3, 4-6 och 7-12 för att alla elever skall få möjlighet att nå målen så långt som möjligt.
Vidare ger arbetslagens arbete en tydlig röd tråd och kontinuitet för elevernas skolgång och
kunskapsinhämtande som ett led i den Waldorfpedagogiska F-12 tanken. Umeå Waldorfskola har vidare mycket
hög måluppfyllelse gällande nyfikenhet och lust att lära i skolan. I skolans trivselenkät framgår det att skolan
uppfattas av många elever som rolig och spännande och där de får en chans a tt utveckla sig själva och sina
färdigheter. Detta kan förmodligen ses som ett uttryck och resultat av den pedagogik som drivs vid skolan.
Åtgärder
Skolan har en mycket stor skolgård och många ställen som kan skymmas från rastvärdarnas ögon. Vi bör
förbättra information om resultatet av trygghetskartor till samtliga medarbetare på skolan, en samlad
genomgång höst och vinter bör genomföras.
Likabehandlingsplanen bör tydligare levandegöras för alla parter i verksamheten även om vi arbetar aktivt med
vissa delar ur den skall kriterierna kontinuerligt följas upp i arbetslagen.
Vi har en nolltolerans vad gäller kränkande behandling, trots detta upplever några elever att de blivit kränkta.
Vårt mål är en fortsatt vision om nolltolerans. Vi fortsätter att tillsammans med eleverna och föräldrarna
vidareutveckla medvetenhet om vad som sker och inte sker på skolan.
Sida 5
Inflytande och elevdemokrati.
De flesta elever vid Umeå Waldorfskola känner sig i hög grad delaktiga och lyssnade på i olika beslutsprocesser.
De allra flesta känner att de vet vad som förväntas av dem och vilka de uppsatta målen är. Överlag upplever
flickor i högre uträckning än pojkar att de får utöva inflytande, detta måste dock sättas i relation och paritet till
viljan att vilja påverka och utöva inflytande. Elevråden upplevs av både lärare och elever som någonting viktigt
och som någonting som skall prioriteras för att eleverna i så stor utsträckning som möjligt kunna påverka sin
skolgång.
En demokratiplan har utformats och i det samlade kollegiet har under tre torsdagar genomförs genomgång och
diskussioner om elevinflytande i undervisningen utifrån skollagens skrivning.
Åtgärder
Vi behöver bli ännu tydligare att informera eleverna om vad elevinflytande innebär och vilka rättigheter de har då
26% upplever att de inte har möjlighet att påverka skolans verksamhet. Elevråden måste ges en tydligare insikt i
vilja möjligheter de har att påverka. Mer regelbundna möten måste organiseras med elevråd och ledning så att
eleverna med säkerhet alltid blir involverade i de frågor som de har rätt att ha inflytande över.
IUP och utvecklingssamtal.
Rutinerna för skriftliga omdömen har förändrats detta läsår i enlighet med ny lagförordning, från att ha
utformats vid två tillfällen har ett av dessa ersatts med utvecklingssamtal. Arbetslagen har under året arbetat
med att formalisera de skriftliga omdömena och detta arbete kommer att fortsätta under nästa läsår.
Bedömning och betyg och skolans studieresultat.
Umeå Waldorfskola har hög måluppfyllelse.
Resultatet av screening och kartläggning läs- och skriv i åk 3 har visat fortsatt goda resultat i åk 3 och skolan
har samma medelvärde som rikets. Samtliga elever i åk 3 som deltog i nationella proven i svenska och engelska
har nått målen
Samtliga elever i åk 6 som deltog i nationella proven i svenska, matematik, religion och kemi har nått målen.
Samtliga elever har nått m ålen i de nationella proven i svenska, engelska, matematik och fysik i åk 9. Alla
elever har inte nått lägsta kravnivån i historia.
Resultaten i elevenkäten F-3 har mycket hög måluppfyllelse vad gäller eget ansvar, samarbete i grupp, trygghet
på skolan, att bli lyssnad till av lärare samt kvaliteten på lärarnas undervisning och att eleverna får den hjälp de
behöver samt får förklarat när de inte förstår. I ämnet matematik upplever eleverna till 97,8% att de får träna
matematik på annat sätt än genom traditionell matematikboksundervisning. 91,3% av eleverna tror att de får
kunskaper i skolan som de kan ha nytta av i framtiden.
Sida 6
Elevenkäten 4-6 visar att eleverna är nöjda med skolan som helhet. Enkäten 7-9 visar att skolpersonalen bryr sig
om eleverna och ger stöd. 89% anser att man är trygg i skolan. 80% att det man lär sig i skolan är viktigt. 85%
tycker att man hinner med sitt skolarbete och 80% är nöjda med sitt skolresultat.
Betygen i åk 9 visar ett genomsnittligt meritvärde på 227,3 vilket är högre än föregående år då vi hade ett
meritvärde på 223,6.
Umeå Waldorfskola har arbetat målinriktat med att höja meritvärdet. Detta arbete har gett resultat. Sedan 2012
till vårterminen 2014 har skolan höjt sitt genomsnittliga meritvärde med 13,6 p i årskurs 9. Eleverna på skolan
har i mycket hög utsträckning hög närvaro vilket kan förklara de goda resultaten vad gäller måluppfyllnad.
Endast ett fåtal elever har en låg närvaro. I dessa fall är elevhälsan inkopplad och stödinsatser finns. De ämnen
som eleverna uppvisar svårigheter i är de traditionella naturvetarämnena i synnerhet fysik och kemi. Även
matematiken som ofta uppfattas som ett svårare ämne återspeglas som svåra i våra resultat. I de ämnen som
eleverna skrivit nationella prov korrelerar de nationella proven väl överens med vad eleverna får i slutbetyg.
Endast i engelskämnet kan man finna elever som presterat högre på NP än vad de får i slutbetyg. I övrigt är
slutbetyget högre än de Nationella provens mätningar i de övriga ämnena hos de elever där slutbetyget inte
korrelerar med betyget från nationella provet.
Åtgärder
Ämnet historia i högstadiet har under de senaste åren inte haft en kontinuitet i lärartjänsten varför ämnet har
påverkats negativt vad gäller progression och innehåll vilket kan vara en orsak till att inte samtliga elever i åk 9
klarade kravnivån vid nationella provet. En analys över hur vi hanterar nationella prov i SO ämnet måste
genomföras. Skolan måste arbeta aktivt för att höja antalet elever som kan nå betyget B och A i enlighet med
den nya betygsskalan. Den pedagogiska diskussionen kring den nya betygsskalan måste därför fördjupas. En
prioritering bör ske av kompetenshöjande föreläsningar som ger pedagogerna fler verktyg vid anpassningar i
undervisningen för att stärka att integreringen av undervisning i klassrummet sker inom ramen för ordinarie
undervisning.
Individuell hjälp och särskilt stöd.
Umeå Waldorfskola arbetar med stöd i förebyggande syfte för de elever med särskilda behov. Detta för att så
tidigt som möjligt ge eleverna de verktyg de behöver för sin fortsatta skolgång. Elevhälsan är en aktiv del i
elevernas och lärarnas vardag. Detta då elevhälsan finns representerade i de olika arbetslagen som stöd för
lärarna. Elevhälsan består av specialpedagoger, speciallärare, representant från ledningen (rektor eller
biträdande rektor, oftast båda), kurator och skolsköterska. Detta medför att de barn som uppmärksammar
svårigheter och är i behov av hjälp får sin situation belyst ur en mängd olika professioner och där ett
helhetstänkande på eleven sätts i fokus. Genom detta helhetstänkande effektiviseras de åtgärder som sätts in till
Sida 7
rätt plats och person. I förhållande till detta är de undervisande lärarna och pedagogerna vid Umeå Waldorfskola
mycket skickliga på att anpassa sin undervisning till de behov som eleverna har.
Vi kan påvisa hög måluppfyllelse för alla elever oavsett individuella förutsättningar. Ingen särskild
undervisningsgrupp har förekommit detta läsår.
Åtgärder
Individuella anpassningar i ordinarie undervisning behöver förstärkas. Arbetslagens avsättning av tid till
diskussioner kring uppföljningar av anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram är en process som påbörjats
och som måste fortsatt utvecklas och fördjupas. Inbyggt i waldorfpedagogiken ligger ett givet förhållningssätt till
barn med särskilda behov. Med utvecklingen av pedagogiken följer också förändringar som till exempel
användandet av läroböcker, förhållande till Lgr 11 Fördjupade diskussioner kring waldorfpedagogiken idag,
konsekvenser, styrkor-svagheter måste fortsatt ske i arbetslagen. Alla pedagoger har inte waldorfpedagogisk
påbyggnad, ett mål är att dessa utbildas i snabb takt.
Slutord
Årets redovisning av skolans kvalitets- och måluppfyllese är en positiv läsning.
Svaren från kommunens enkät visar att skolan har hög måluppfyllelse gällande trivsel och trygghet, eleverna
känner en nyfikenhet och lust att lära. Skolan uppfattas också som rolig och spännande och att de får chans att
utveckla sig själva och sina färdigheter. Måluppfyllelsen gällande färdigheter visar mycket goda resultat i
nationella proven i åk 3 och 6 och betygen i åk 9 ligger över rikets snitt och verksamhetens tidigare resultat.
En hög andel av eleverna känner sig trygga i skolan, där måste vi arbeta vidare för målet att 100% av eleverna
känner sig trygga genom ett fortsatt värdegrundsarbete i klasserna och över klassgränserna.
Fortsatt arbete måste dock ske vad gäller anpassningar i undervisningen och formativ bedömning för säkerställa
att elever med särskilda behov får integrerad undervisning i klassrummet samt att lärarnas arbetsbelastning
underlättas.
Alla elever upplever inte att de känner sig delaktiga och lyssnade på i olika beslutsprocesser vilket behöver
medvetandegöras i beslutsprocesser i klassrummet såväl som i arbetslagen och på kollegiet.
Sida 8
Förbättringsområden och prioriteringar för ökad måluppfyllelse läsåret 2014-2015
-
-
Sida 9
Fortsatt förankring av styrdokument sker i arbetslagen, samtidigt som diskussioner om waldorfpedagogiken
prövas mot styrdokumenten.
Fortsatt kompetensutbildning i anpassningar och formativ bedömning.
Kontinuerlig utvärdering av arbetslagens struktur för att tillförsäkra pedagogiska utvecklingsfrågor.
Bredda arbetet med elevråden så att dessa i större utsträckning involveras i ledningens, arbetslagens och
föräldraföreningens elevnära frågor, som berör deras lärande och arbetsmiljö. Större förändringar skall alltid
förankras hos eleverna. Elevråden skall också ges tydligbeskrivning av elevrepresentantens uppgift i
förhållande till övriga elever.
Möjliggöra att elever och pedagogisk personal tillsammans planerar aktiviteter som berör hela skolan i
enlighet med planen mot diskriminering och kränkande behandling.
Fortsatt kontinuerligt arbete med tolkning av mål, pedagogisk planering samt bedömning och betyg i
arbetslag och studium.
BILAGA
GEMENSAM VISION
Kreativitet, skapande och lärande. En väg till frihet.
BARN & ELEVERS
KUNSKAPER
Mål
Delmål
Kännetecken för måluppfyllelse
Ansvarig
Uppföljning
Åk 1-9
Alla elever ges
möjligheter att
utvecklas så
långt som
möjligt.
Fortsatt implementering av nya
styrdokument i grundskolans
arbetslag.
Goda resultat vid screening/kartläggning
läs- och skriv åk 3
Samtal och diskussion kring
Waldorfpedagogikens utveckling i förhållande till nationella
styrdokument.
NP åk 3,6 och 9
Färdigställande av lokala
kursplaner.
Utvärderingar åk F-9
Sida 10
Tydliga och väl implementerade rutiner för stöd, särskilt
stöd och individanpassning.
December 2013
Skriftliga omdömen och betyg
Efterarbetsdagar 2014
Föreläsningsserie under våren
som omfattar barns olika
lärandebehov.
Samsyn vad gäller inkluderat
stöd.
Efterarbetsdagar 2014
Elevenkäten åk 7-9
Pedagogisk planering.
Gemensam mall.
Alla barn/elever
deltar och lär i
sin naturliga
grupp, i så stor
utsträckning
som möjligt.
Rektor och bitr. rektor samt
medarbetare
Uppdaterade och väl fungerande
utredningar och åtgärdsprogram.
Hög måluppfyllelse för alla elever
oavsett individuella förutsättningar och
behov.
ELEVINFLYTANDE OCH
ELEVDEMOKRATI
Mål
Alla barn och
elever upplever
att de har
inflytande för
sitt lärande och
sin arbetsmiljö.
Delmål
Utvecklingsgrupp för elevdemokrati.
Demokratiplan för grundskolan.
Väl fungerande elevråd som
verkar som remissgrupp till SL,
arbetslagen, rastvärdsgruppen
och utemiljögruppen i elevnära
frågor.
Väl förankrat och tydligt
undervisningssyfte, innehåll
och genomförande.
Kontinuerlig uppföljning,
utvärdering och återkoppling
av undervisningen.
Sida 11
Kännetecken för måluppfyllelse
Ansvarig
Uppföljning
Maj 2014
Färdigställd demokratiplan
Demokratigruppen: AS, PB, PP
Trivselenkät
Rektor, medarbetare
Elevenkät
VT 2014
Ökad måluppfyllelse
Elevrådssamordnare
Utvecklingssamtal
Medarbetare
Hela läsåret
NORMER OCH VÄRDEN
Mål
Skolan skall
erbjuda en lugn
och trygg miljö
där lärande kan
växa och blomstra för alla barn,
elever och
vuxna.
Delmål
Väl förankrade ordningsregler
Trivselenkät
Reviderad och väl förankrad
plan mot diskriminering och
kränkande behandling.
Elevenkät
Tema: Rätten att vara olika.
Föräldraenkät
Se separat projektplan.
Rastvärdsmöten
Trygghetskartor
Sida 12
Kännetecken för måluppfyllelse
Ansvarig
Rektor och all personal
Rektor samt kurator
Uppföljning
Efterarbetsdagar 2014
Juni 2014
Utvecklingssamtal
Projektutvärdering
Uppföljning av trygghetskartor
Bitr. rektor, demokratigrupp
samt kurator
Bitr. rektor
Rektor
Juni 2014
Kontinuerligt under läsåret
Mars 2014
ARBETSLAGEN
Mål
Delmål
Arbetslagen
som bas för
barnens och
elevernas individuella utveckling mot skolans kunskapsoch sociala mål.
Arbetslaget tar ett gemensamt
ansvar för alla barn/elever i
arbetslaget och särskilt för de
barn/elever som är i behov av
särskilt stöd.
.
Kännetecken för måluppfyllelse
Ansvarig
Utredningar och åtgärdsprogram
genomförs och dokumenteras enligt
skolans rutin för särskilt stöd.
Bitr. rektor, speciallärare och
lärare
Samsyn och god kunskap i arbetslagen
om utrednings- och åtgärdsporgramsprocessen.
Bitr. rektor och speciallärare
Samsyn och kunskap i arbetslagen kring
elevernas behov.
Bitr. rektor, speciallärare och
lärare
Vidareutbildning, information och
inspiration för lärarna i arbetslaget.
Uppföljning
Medarbetarenkät i januari
Medarbetarsamtal i mars
Kontinuerliga stödschemamöten,
var sjätte till sjunde vecka
Rektorsmöte löpande varje tisdag
hela läsåret
EHT möten löpande varje onsdag
hela läsåret
Speciallärare och bitr. rektor
Efterarbetsdagarna juni 2014
Samsyn kring styrdokumenten.
SYSTEMATISKT
KVALITETSARBETE I
ARBETSLAGEN
Sida 13
En röd tråd från
styrdokument
till pedagogisk
planering och
mötet med elev
och förälder.
Pedagogisk dokumentation.
Samsyn kring utformning och
uppföljning av pedagogisk planering.
Bitr. rektor
Efterarbetsdagarna juni 2014