Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15

Transcription

Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Sjöfruskolan
Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2014/15
Sammanfattning
Att bedriva skol- och fritidsverksamhet i ett ständigt expanderande område kräver en
organisation med beredskap för ständig förändring och anpassning till nya förutsättningar,
både när det gäller lokal- och resursutnyttjande. Vi tycker att vi har en fantastisk personal
som klarar av att vara flexibla och samtidigt fokusera på ständiga förbättringar i arbetet med
elever och vårdnadshavare. Över tid ser vi elever som lämnar åk 9 med mycket goda resultat
och förutsättningar att klara gymnasiestudier. En kultur att skolarbete är viktigt, att den som
anstränger sig och gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar har lyckats och förtjänar
erkännande för det får ett allt starkare fäste bland eleverna, oavsett kön och årskurs. Det ska
vi vara rädda om och försöka bevara och befästa även fortsättningsvis. Det är dock en
utmaning att få alla elever att trivas och må så bra att de kan nyttja sin fulla potential och
utvecklas på ett för dem optimalt sätt. Vi är stolta över att vara den kommunala skola i
Umeå med högst meritvärde för andra året i rad. Att vi har en tanke om och arbetar för en
sammanhållen skola och fritidshem åk F-9 tror vi är en starkt bidragande orsak till detta.
En annan utmaning är hur vi ska organisera och planera för framtida fortsatta elevökningar
på ett lokalmässigt och ekonomiskt hållbart sätt. Vi kommer att få plats i våra nuvarande
lokaler minst ett läsår till.
Innehållsförteckning
Sammanfattning ......................................................................................................................... 2
Innehållsförteckning ................................................................................................................... 2
Inledning ..................................................................................................................................... 3
Förutsättningar ........................................................................................................................... 5
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse ................................................................................ 6
Beslutade mål och förbättringsåtgärder .................................................................................... 9
Bilagor....................................................................................................................................... 11
2 (25)
Inledning
Skolan på Tomtebo består av två enheter, Sjöfruskolan och Tomtebogård. Tomtebogård
öppnades hösten 1995 och Sjöfruskolan i januari 2002. Hösten 2009 nyöppnade Sjöfruskolan
efter ut- och ombyggnad för att rymma elever upp till åk 9. Under läsåret 2013/2014
genomfördes en utbyggnad även på Tomtebogård där bl.a. fler klassrum och matsal
byggdes. Från hösten 2014 togs alla lokaler på Tomtebogård i drift. Skolorna bedriver sin
verksamhet i nära samverkan och räknar sig som en skola i två hus.
Vision
Sjöfruskolan - Tomtebogård
Vi lär, samarbetar och
tar ansvar för en hållbar livsstil och värld
Vi trivs och bygger framtiden tillsammans
Organisation
Sjöfruskolan har fyra skolavdelningar för yngre elever, Aqua (åk 3,5), Luxus (åk 3,4), Ventus
(åk 4,5,6) och Terra (åk 4,5) med tillsammans 13 klasser. För de äldre eleverna finns två
avdelningar Stella och Nova. De har tillsammans 7 klasser i åk 7-9. Nytt för i år är att åk 6 inte
längre tillhör högstadiearbetslagen samt att de yngsta eleverna på skolan är åk 3. Det finns
två fritidsavdelningar för åk 3, Aqua och Luxus. Barnen tillhör samma avdelning under skoltid
och fritidsverksamhet. För åk 4-6 finns fritidsklubb som har sina lokaler på Ventus.
Samverkan för utveckling och lärande är den gemensamma verksamhetsidén. Samverkan
sker på både organisations- personal- och elevnivå. Ett tydligt 1-16-årsperspektiv
genomsyrar såväl värdegrundsarbete som lärande där vi ser de båda skolorna, Sjöfruskolan
och Tomtebogård skola/förskola, som en skola i två hus. Alla barn/elever är allas barn/elever
är inte enbart en vision utan en realitet i vardagen. Ansvaret för att alla barn och elever når
målen, har alla pedagoger sin del i, hela vägen genom förskolan och skolan.
Alla elever i upptagningsområdet börjar förskoleklass på Tomtebogårdsskolan. Där får de en
gemensam ingång. Nu (hösten 2014) när ombyggnaden av Tomtebogårdsskolan är klar
kommer alla elever att gå åk F-2 där, för att sedan flytta över till Sjöfruskolan åk 3-9.
Antal elever Sjöfruskolan 140915
Årskurs
Antal elever
Flickor/Pojkar Antal klasser
3
88
49/39
4
4
71
39/32
3
5
81
39/42
4
6
54
19/35
2
3 (25)
7
58
31/27
3
8
45
28/17
2
9
52
29/23
2
449
234/215
13
Summa
Antal barn inskrivna på fritids/fritidsklubb Sjöfruskolans fritidshem 140915
Födelseår
Antal
Flickor/pojkar
05
83
47/36
04
48
25/23
03
27
16/11
02
9
0/9
Summa
167
Avdelning
Antal
Flickor/pojkar
Aqua
38
23 / 15
Luxus
46
25 / 21
Terra
43
24 / 19
Ventus
40
16 / 24
Summa
167
88 / 79
88/79
Fritids har haft öppet mellan kl. 6.15 och 18.15.
Ledning
Skolan leds av två rektorer. I Sjöfruskolan ledningsgrupp ingår arbetslagsledare från skola
och fritids.
Arbetsplan och kvalitetsarbete
Sjöfruskolan och Tomtebogård har en gemensam arbetsplan, STAP (Sjöfruskolans och
Tomtebogårds ArbetsPlan). Alla arbetslag, utvecklings- och ansvarsgrupper skriver egna
arbetsplaner med utgångspunkt i den gemensamma. I arbetsplanerna planeras och
utvärderas årets arbete under rubrikerna, förutsättningar, mål , metod och
planering, dokumentation, resultat, analys - tolkning och värdering av
resultat samt åtgärder för utveckling och förbättring . Dessa utgör underlag för
årets kvalitetsredovisning och nästa års arbetsplan. Barnen och eleverna medverkar genom
interjuver, elevenkäter samt via formellt och informellt elevinflytande.
4 (25)
Förutsättningar
Yttre förutsättningar
Sjöfruskolan ligger i bostadsområdet Tomtebo i Umeås östra del. Området har successivt
byggts ut de senaste 20 åren och består av både flerfamiljshus, radhus och villor. Eftersom
området fortfarande växer har nya förskolor och en utbyggnad av Sjöfruskolan till åk 9
genomförts under senare år. Sjöfruskolans lokaler som de ser ut idag stod färdiga inför
höstterminen 2009. Skolan har goda socioekonomiska förutsättningar.
Sjöfruskolan har en trevlig och inspirerande skolgård med bl.a. ett antal lekredskap, stora
lekytor och en konstgräsplan. Närheten till sjön, en äventyrslekplats och naturen runt
omkring ger stora möjligheter till lek och lärande. Skolan har även en skolskog att tillgå.
I Sjöfruskolan finns även en fritidsgård som använder delar av skolans lokaler under kvällar
och helger. Fritidsgården har också personal på plats under skoldagen i ett samverkande
syfte.
Inre förutsättningar
Personal
På Sjöfruskolan ligger 42,7 heltidstjänst i skolan (varav 3,5 specialpedagog), 9,7 tjänster på
fritids. Några fritidspedagoger har haft viss del av tjänst som stöd till elev under skoldagen.
Sjöfruskolan har även 0,55 IT-pedagog/tekniker. Vi har tillgång till 0,4 SYV, 0,5
skolbibliotekarie, 1,0 skolsköterska samt del av en kurators- och skolpsykologtjänst. Budget
och ledning för denna personal ligger under andra delar av För- och grundskolan.
Under året har vi haft tillgång på vikarier även om det inte alltid varit rätt kompetens. När
det varit möjligt har vi valt att omfördela personal så att det finns kända pedagoger i grupper
med större behov av förutsägbarhet och trygghet. Arbetslagen tar stort eget ansvar för att
bemanning finns på plats vid planerad frånvaro samt till viss del plötslig korttidsfrånvaro.
Sjukfrånvaron bland Sjöfruskolans personal har varit låg och ligger under
kommungenomsnittet för alla yrkesgrupper.
Utrustning och läromedel
I Sjöfruskolan finns skolbibliotek, salar för bild, musik, hemkunskap och slöjd samt NO. I
anslutning till skolan finns även en modern och fullt utrustad idrottshall. Alla skolans
klassrum är utrustade med interaktiva skrivtavlor. På Sjöfruskolan har eleverna i åk 6-9
tillgång till egen dator i enlighet med kommunens IT-strategiska satsning. För övriga
årskurser finns cirka 50 bärbara elevdatorer. Några elever i åk 1-5 disponerar egen dator som
kompensatoriskt stöd i inlärningen. Några Ipads har också funnits med under läsåret som
kompensatoriska hjälpmedel.
5 (25)
Bedömning av kvalitet och måluppfyllelse
Styrkor och svagheter/utvecklingsområden
Vår utgångspunkt generellt sett är att vår skolas olika verksamheter minst bör erbjuda en
kvalitet och måluppfyllelse som ligger i nivå med de bästa skolorna i Sverige. Vi har höga
ambitioner och förväntningar på vår verksamhet och dess måluppfyllelse, både
kunskapsmässigt och socialt. Skolan ligger i ett närområde som enligt Salsa ska ge goda
förutsättningar för hög måluppfyllelse.
Vi definierar styrkor som de metoder, processer och verktyg som leder våra barn och elever
till hög måluppfyllelse.
Vi definierar svagheter/utvecklingsområden som brister i metoder, processer och verktyg vi
måste åtgärda för att nå högsta möjlig måluppfyllelse kunskapsmässigt och socialt.
Tillgänglig statistik från elevenkäten åk 7-9 visar sig inte vara tillförlitlig när det gäller åk 9
svar på Sjöfruskolan. I efterarbete och analys av resultaten tillsammans med eleverna
framkom att en betydande andel av eleverna i åk 9 inte ansträngt sig och värderat sina svar
på ett sanningsenligt sätt. Det ser vi som en brist i vårt arbete med att genomföra enkäten
och ett stort förbättringsområde till nästa mättillfälle. Det medför att Sjöfruskolans totala
resultat i jämförelse med kommunen samt resultatskillnader över tid inte till alla delar håller
för att dra slutsatser och bedöma verksamhetens kvalité.
Miljö för utveckling och lärande
Styrka: Både 7-9 enkäten och den egen trivselenkät som vi genomför alla terminer, utom
kommunenkätstermin, tillsammans med alla klasser på skolan visar att eleverna trivs (84%
åk 7,8 78% åk 9) och är trygga (96%, 100% pojkar och 94% flickor) på Sjöfruskolan. Eleverna
är särskilt nöjda med arbetsron jämfört med kommunen i stort. Flickor upplever något bättre
arbetsro än pojkar på högstadiet. Vår egen enkät för åk 3-6 har vi inga jämförelser till. 97%
av eleverna trivs mycket bra eller bra och 98% är trygga mycket ofta/ganska ofta. Arbetsron
upplever pojkarna något bättre. Av alla elever i åk 3-6 har 87% mycket ofta/ganska ofta
arbetsro.
Sjöfruskolan har nya och välplanerade lokaler som stödjer och underlättar att bygga och
upprätthålla en god psykosocial miljö för elever och personal. Det råder en välkomnande och
öppen atmosfär i huset, både bland elever och bland personal. Nästan alla elever känner sig
trygga på skolan. All personal i huset äter pedagogisk lunch och vi eftersträvar i allmänhet
hög vuxennärvaro där vi har stor elevtäthet. Rutiner för likabehandlingsarbetet har stärkts
och det är en tydligare ärendegång vid incidenter och kränkningar.
Svaghet: Eleverna upplever i hög grad att de inte får beröm av lärare när de gör något bra.
En tänkbar koppling kan göras till att vi uttrycker att vi har höga förväntningar på elever och
samtidigt har en rädsla för att förstärka många elevers höga egna krav på goda prestationer i
jämförelse både med sig själv och andra. Det kanske leder till att eleverna uppfattar att de
sällan får beröm för prestation.
6 (25)
Normer och värden
Styrka: Antalet incidentrapporter och ärenden för likabehandlingsgruppen är lägre än året
innan. Skolans ordningsregler arbetas det intensivt med under inledning av hösttermin och
92% av högstadieeleverna svarar att de är känner till dessa (98% av åk 8) att jämföra med
kommunens snitt på 83%. För åk 3-6 är ordningsreglerna kända för 95% av eleverna. Det ger
goda resultat och underlättar arbetet med normer och värden samt rättigheter och
skyldigheter.
Svaghet: Vi är inte en skola helt utan kränkningar. Det tas på största allvar, vi har
nolltolerans mot kränkningar. Under läsåret 14-15 har vi fortsatt arbeta medvetet med detta
som ett utvecklingsområde. Utvecklingen är positiv då rutiner och ärendehantering har
kvalitetssäkrats, dock är vi inte nöjda förrän vi är en skola utan kränkningar. Den fysiska plats
där flest elever upplever kränkningar i åk 3-6 är skolgården. Antal incidenter är inte jämnt
fördelade bland alla årskurser. Det ger vägledning till vart vi behöver fokusera på att
förbättra främjande och förebyggande insatser i vårt likabehandlingsarbete.
Elevers ansvar och inflytande
Styrka: Eleverna i åk 7 och 8 upplever att lärarna i hög grad bryr sig om vad elever säger
jämfört med kommunen elever i stort (79% åk 7 och 88% åk 8 jämfört med kommunens
70%). Flickorna än mer positiva än pojkarna. En förklaring till detta kan vara det
elevinflytande projekt som påbörjades förra läsåret och avslutades med en handlingsplan
under hösten. I åk 3-6 svarar 76% av eleverna att deras åsikter alltid/ofta tas på allvar.
Undervisning
Styrka: Genomsnittligt meritvärde var i åk 9 252. Glädjande nog är det kommunala skolornas
bästa resultat. Jämfört med tidigare år har meritvärdet ökat (252-249-225) och står sig väl i
jämförelse med kommunens resultat (227-223-215). Aktuell årskurs utveckling av
meritvärdet ser också bra ut från åk 7-9 (200-235-252), samt att andelen godkända i alla
ämnen ökat från 78% i åk 7 till 85% i åk 9. Skillnaden mellan pojkars och flickors resultat
varierar en del över tid. Vår strävan är att den ska vara så liten som möjligt. För åren 20152013 ser serien för Sjöfruskolans pojkars i relation till flickors medelbetygspoäng ut som
följer: (95% - 79% - 103%) att jämföra med kommunens (86% - 87% - 87%). Den stora
skillnaden 2014 för Sjöfruskolan förklaras av väldigt höga betyg för flickorna i den årskursen
samtidigt som pojkarna låg över kommunsnitt men inte bäst av kommunens pojkar (4:e
plats).
91 % av eleverna har betyg i alla ämnen. De tre senaste åren är siffrorna (91% - 94% - 88%)
Medelbetygspoängen har ökat och är nu 14,3 i jämförelse med kommunens 13,7. Över tid
blir serien (14,3-14,1-13,5) i jämförelse med kommunens (13,7-13,5-13,5)
Skillnaderna mellan pojkars och flickor resultat har minskat över tid (2015-2013) och
relationen mellan pojkars och flickors medelbetygspoäng i jämförelse med kommunen i stort
ser ut som följer – (94% - 91% - 84%) jämfört med (92% - 89% - 89%).
7 (25)
Svaghet: Andelen behöriga till gymnasiets olika program har detta år sjunkit till 88% och
ligger på kommun nivå, att jämföra med 97% och 95% föregående år. Förklaras till viss del av
att denna årskurs haft det tufft måluppfyllelse historiskt sett. Vi har ändå förbättrat andel
godkända i alla ämnen från 78% i åk 7 till 85% i åk 9, vilket kan anses starkt. För tidigt att
veta om detta är en ny trend eller tillfällig variation. Vi kommer att följa och analysera
utvecklingen framåt.
Andelen elever som ej uppnått kravnivå i Np3 skiljer sig mycket åt mellan flickor och pojkar i
Sv, 6% resp 33% - totalt 18%. I matematik är siffrorna 20% flickor och 28% pojkar som ej nått
kravnivå – totalt 24%. Alla resultat utom svenska för flickor ligger under kommunens
resultat.
Vi behöver arbeta för att nå en högre måluppfyllelse i svenska i åk 3 och 4. Vi är inte nöjda
med resultaten på ÄP i svenska och matematik i årskurs 3. Vi vill att det ska vara 100 % i
måluppfyllelse i ämnena svenska och matematik i årskurs 3. Vi kommer att följa dessa
elevers utveckling via arbetsgången rätt stöd i rätt tid. Vi kommer att fokusera extra på
skriva fakta texter i svenska och skriftliga räknemetoder i matematik.
Anpassningar och stöd
Styrka: Eleverna i åk 7-9 upplever som tidigare i hög grad att de får kunskaper som de
kommer ha nytta av, att de får den hjälp de behöver och att de arbetar med lagom
utmanande uppgifter. (68%, 84%, 70% jämfört med kommunsvar 59%, 74%, 65%).
Resultaten är stabila.
Svaghet: Eleverna upplevelse av att få uppmuntran att sikta högre är låg i jämförelse med
kommunen och vi tolkar att det svaren kan sammankopplas med att och de också skattar
lågt på frågan om beröm när de presterat bra. Se ovan under Miljö för utveckling och
lärande.
Bedömning och betyg
Styrka: Resultaten på de nationella proven är högre än eller lika som betygen i alla ämnen
för både åk 9 och åk 6. Lärarna praktiserar sambedömning i relativt hög grad och det upplevs
kvalitetssäkrande, kompetensutvecklande samt att det gynnar likvärdighet inom skolan.
Elevernas respons i elevenkäten 7-9 säger att de upplever att betygen stämmer med visad
kunskap i högre omfattning än kommunresultatet och det är väldigt liten skillnad mellan
flickors och pojkars svar.
Övriga områden
Inom lärande för hållbar utveckling har skolan även i år haft ett internationellt utbyte med
Hanoi under läsåret, det sista året av tre. I åk 3-6 samt 7-9 har ett LHU-råd med
representanter från varje klass samt två lärare träffats under läsårets gång, för att diskutera
frågor kring hållbar utveckling. Detta arbete fortsätter under läsåret 15-16. Sjöfruskolan har
erhållit en förnyad utmärkelse - Skola för hållbar utveckling - av skolverket. Den gäller 20142017.
8 (25)
Beslutade mål och förbättringsåtgärder
Normer och värden
Mål: Sjöfruskolan är en trygg plats med arbetsro för barn och ungdom, det råder nolltolerans
mot diskriminering och kräkningar.
Arbetsområden:



Ordningsregler
Likabehandling – fortsatt utveckling av likabehandlingsgruppens uppdrag och arbete.
Långsiktigt treårigt mål
Utveckla rastverksamhet för åk 3-6.
Elevers kunskaper
Mål: Alla elever på Sjöfruskolan når så långt som möjligt i sitt lärande.
Arbetsområden:





Rutiner kring att fånga upp och jobba vidare med elever i behov av stöd utgår från Umeå
kommuns direktiv ”Rätt stöd i rätt tid” och under nästa läsår kommer dokumentet att
kompletteras och anpassas efter Sjöfruskolans förutsättningar samt implementeras fullt
ut.
Fortsatt arbete med ”Extra anpassningar och särskilt stöd”. Utveckla arbetet med t.ex.
intensivundervisning. Processerna för stöd, individanpassning och särskilt stöd skall
ständigt utvärderas och utvecklas
Utveckla undervisningen i svenska med fokus på att skriva faktatexter.
Utveckla matematikundervisningen med extra fokus på skriftliga räknemetoder.
Fortsätta följa betyg och bedömning över tid, 2-3 års mål, med avslut juni 2016 och 2017.
Gäller slöjd, No (Ke), moderna språk.
Elevers inflytande
Mål: Alla elever upplever att de har inflytande och ansvar över sitt lärande och sin
arbetsmiljö i skolan.
Arbetsområden:


Elevers deltagande i systematiskt kvalitetsarbete genom enkäter och intervjuer.
Förberedelser, genomförande och återkoppling.
BRIS-expertgrupp barn. Elever finns med som experter i ett arbete tillsammans med
BRIS. Personal får del av erfarenheter och kunskaper från detta arbete. Fokus på barns
rättigheter.
9 (25)
Övrigt
Arbetsområden:


Utveckla forum för det kollegiala lärandet – lära av och med varandra. Matematiklyftet
och samplanering enligt PRIO-modellen blir en viktig del av det kollegiala lärandet.
Kommunikation – Arbeta för att Lärum och Google Drive ska bli viktiga och fungerande
verktyg för kommunikation mellan skolan, vårdnadshavare och elever.
2015-09-15 (senast)
Rektor Ulrika Holm
[email protected]
090-16 58 02
Rektor Johannes Greiser
[email protected]
090-16 58 05
10 (25)
Bilagor
Bilaga 1:
Bedömning av skolan kvalitet och måluppfyllelse
11 (25)
Bilaga 2
Bilaga 2A: Elevenkät 7-9 2015
12 (25)
13 (25)
14 (25)
Bilaga 2B: Elevenkät 4-6 2014
15 (25)
Bilaga 2C: Elevenkät F-3 2014
16 (25)
Bilaga 3
Kunskaper åk 3
17 (25)
18 (25)
Kunskaper i åk 6
19 (25)
20 (25)
Kunskaper i åk 9
21 (25)
22 (25)
23 (25)
24 (25)
Särskilt stöd åk 3-9
Åk 3
Åk 4-6
Åk 7-9
Elever med ÅP
10
Elever med anpassad studiegång
Hemmasittare
0
1
2
0
0
Modersmålsundervisning, SvA och studiehandledning i åk 3-9
Åk 3-9
Åk 1-2
Tot
Antal elever som deltar i modersmålsundervisning
38
16
54
Antal elever som läser Sv 2.
2
--
2
Antal elever med studiehandledning i modersmål.
1
--
1
25 (25)