docKvalitetsredovisning-Västertorpsskolan (339 kB, pdf)
download 
Report Transcription
Kvalitetsredovisning-Västertorpsskolan (339 kB, pdf)
UTBILDNINGSNÄMNDEN VÄSTERTORPSSKOLAN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (14) 2014-09-12 Handläggare: Barbro Engeflod Telefon: XTelefonX Kvalitetsredovisning Inledning Vår vision; Västertorpsskolan - den bästa skolan. Där barn och vuxna är delaktiga och betydelsefulla. Där all verksamhet är meningsfylld och lustfylld. Västertorpsskolan är en årskurs F-6 skola, med ca 440 elever. Skolan har fina fräscha lokaler och fin skolgård. Den ligger i närheten av lekparker och grönområden som inbjuder till mycket rörelse och utelek.Vi arbetar i arbetslag. Personalen är organiserad så att eleven möter samma pedagoger under alla delar av skoldagen. Vi arbetar medvetet med att skapa en lugn och trygg miljö för lärandet, både i skolan och på fritidshemmet. Vi har en värdegrund som genomsyrar hela skolan. Våra värdegrundsord är Samarbete Trygghet Arbetsglädje Respekt Empati (STARE). Grunden för all inlärning är ett gott socialt klimat. Vi bedriver ett medvetet och ett målinriktat arbete med att höja alla elevers måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen upprättas med hjälp av analys av Stockholm stads brukarundersökning (föräldrar och elever), resultaten på nationella proven, diagnoser och tester som skolan genomför, trygghetsgruppens utvärdering av sitt arbete, trygghetsgruppens elevenkät, personalens utvärdering. Åtgärder för utveckling från föregående kvalitetsredovisning Under läsåret 2013/2014 kommer vi att arbeta med Aktualisera vår värdegrundsarbete via STARE, samarbete- trygghetarbetsglädje respekt- empati Öka elevernas trygghet och arbetsro med bland annat - ART utbildning för personalen. Tydlig och för alla kända rutiner och struktur vid till exempel rastverksamhet, i matsalen, under utflykter mm. Fler gemensamma sammankomster för att öka vi-känslan på skolan. SID 2 (14) Arbetet med skolans värdegrund i enlighet med läsårets Plan för att främja likabehandling och motverka kränkningar och diskriminering. Öka våra elevers måluppfyllelse i alla ämnen. Forsätta använda och utvärdera diagnosmaterialet i matematik. Utveckla "elevbedömning" ett redskap för att öka elevernas måluppfyllelse och göra eleverna medvetna om deras eget lärande. Utveckla formerna för ett reellt samarbete mellan lärare inom skolan "Lärare lär lärare", för att utveckla undervisningen, utveckla elevbedömning. Vi använder oss av intern och även extern fortbildning. Utveckling av fritidshemmets verksamhet Utveckla fritidshemmets pedagogiska verksamhet i enlighet med Stockholm stads riktlinjer för fritidshemmet. Mål/Åtaganden Normer och värden Utvärdering av likabehandlingsplan/plan kränkande behandling NÄMNDMÅL: 2 Alla elever i stadens kommunala skolor har en god lärmiljö Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever F-klass nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 88 % 85 % 2014 Andel elever F-klass nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 63 % 80 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna. 22 % 50 % 2014 Andel elever åk 2 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 20 % 60 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag kan arbeta i lugn och ro på lektionerna 31 % 75 % 2014 Andel elever åk 5 nöjda med - Jag känner mig trygg i skolan 82 % 80 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att skapa en trygg miljö som främjar inlärning och socialt växande SID 3 (14) Förväntat resultat - en trygg skola där elever, personal och föräldrar trivs tillsammans - en väl förankrad värdegrund som genomsyrar alla verksamheter i skolan Arbetssätt Vi ska arbeta med: -- att förebygga, förhindra och åtgärda alla former av kränkande behandling och trakasserier genom att ta fram och arbeta efter tydliga rutiner för detta. Vi har en trygghetsgrupp som arbetar aktivt mot kränkningar samt en skolledningen som skapar tillfällen för diskussioner med all personal, föräldrar och elever -att utveckla skolan i enlighet med de utvecklingsområden som nämns i skolan plan för likabehandling och mot kränkningar och diskriminering. - att utveckla formerna för samverkan mellan skola och fritids genom att se över organisationen och skapa gemensamma mötesplatser för de olika personalgrupperna - att inspirera och lära av varandra genom metoden "lärare utvecklar lärare". Arbetet leds av skolans inspiratör, förstelärare och rektor. - att utveckla rastverksamheten som är en viktig del arbetet med att skapa en trygg miljö som främjar inlärning och socialt växande - att utveckla fritidshemmet i enlighet med Stockholms stads riktlinjer. Uppföljning Vi kommer att använda följande verktyg för att utvärdera/analysera vårt arbete med att skapa en trygg miljö: - trygghetsgruppens utvärdering - interna enkäter och Stockholms stads brukar-undersökningar - handlingsplaner - utvecklingssamtal med tillhörande IUP. - arbetslagsmöten - konferenser - medarbetarsamtal och arbetsplatsträffar Utveckling Vi behöver utveckla: - tydliga rutiner för hur vi ska förebygga, förhindra och åtgärda alla typer av kränkande behandling och trakasserier - tydliga rutiner för hur kränkningar ska rapporteras, utvärderas och förebyggas - en gemensam elevsyn för all personal som är verksam inom skolan - samverkan om lokaler för att skapa en trygg och trivsam miljö för våra elever under skol- och fritidstid - vi ska arbeta med utvecklingsområden som finns i planen mot kränkande behandling SID 4 (14) Resultat Ogiltiga frånvaron 1 % På skolan har det varit två elever med hög ogiltig frånvaro. Ett arbete med interna och externa insatser påbörjades under läsåret. Trygghet och studiero. Skolan har vidtagit åtgärder gällande åk 2 som hade mycket låga resultat. Skolledningen och ansvariga pedagoger har träffats och diskuterat resultaten i förskoleklass och i årskurs fem. Vår uppfattning och pedagogernas uppfattning är att eleverna upplever trygghet och studero i större omfattning än resultaten visar. Trygghetsgruppens arbete Antalet deltagare i trygghetsgruppen har utökats. Från och med läsåret 13/14 ingår en representant från varje årskurs ( förskoleklassårskurs sex). Vi har sett det som nödvändigt på grund av att skolans elevantal har ökat. Det är i första hand pedagoger i respektive årskurs som tar hand om kränkningsärenden. Samverkan skola fritidshem Skolan har gjort en omorganisation, varje årskurs är på samma plan/ i samma byggnad och använder samma lokaler under hela dagen. Vi har sett att samverkan i personalgruppen (fritidspedagoger och lärare) har ökat och ytterligare tid för samverkan har efterfrågats. Under vårterminen påbörjades planeringen så vi inför läsåret 14/15 kan genomföra samplanering( lärare och fritidspedagoger). Lärare och fritidspedagog har i olika utsträckning haft samplanering gällande "sin" klass. Fritidspedagog har detagit i på ett utvecklingssamtal under läsåret. Fritidspedagogerna använder sig av en gemensam blankett. Blanketten följer elverna från årskurs ett till årskurs tre. Årskurs ett har fler halvklasstimmar i skolan det har vi kunnat möjliggöra i samverkan med fritidspedagogen som tillhör klassen. Då har eleverna sk. skolfritids. Lärare lär lärare Vi har påbörjat arbetet med besök i varandras klassrum och delta på varandras lektioner. Vi utvecklar varandras lektioner inom framförallt matematik i enlighet med handlingsplaner som har upprättats utifrån analys av våra resultat. Vi kan se att fler och fler lärare samplanerar och analyserar sin undervisning. Utveckla rastverksamheten för att utveckla en trygg miljö Under vårterminen påbörjade fritidspersonalen planeringen av höstens rastverksamhet det vi på skolan kallar Rastskoj. Då tar fritidspedagogerna hand om rastverksamheten och ordnar organiserade rastaktiviteter. Fritidshemmets arbete med Stockholm stads riktlinjer Fritidshemmets utvecklingsledare har kontinuerligt under läsåret aktivt arbetat med fritidspedagogerna på skolan gällande stadens riktlinjer. Arbetet har följt skolans handlingsplan. SID 5 (14) Bedömning och analys Brukarundersökningen ogiltig frånvaro 1% Ett arbete med interna och externa insatser påbörjades tidigt under läsåret (2013/2014). Vid höstterminens start 2014 har de aktuella eleverna inte någon ogiltig frånvaro. Trygghet och studiero Trygghet och studiero är ett prioriterat utvecklingsområde läsåret 14/15. Alla årskurser (skola och fritidsverksamhet) har tillsammans gjort handlingsplaner utifrån behov. För eleverna i årskurs 2 kan vi se att de insatser som sattes in i början av vårterminen gav omgående en bättre studiemiljö. Samma goda resultat såg vi även på fritidshemmet. Kommande läsår 14/15 ska en av skolans två förste lärare ha som sin uppgift att speciellt arbeta med trygghet och studiero. Det sker i samband med arbetet med LUL (Lärare lär lärare). Föreläsningar som pedagogerna deltog på har gett pedagogerna verktyg för att förbättra tryggheten och studieron. Utbildningen i ART har också fått positiv respons. Skolan lilla csi-grupp har aktivit arbetat med ART i elevgruppen. Trygghetsgruppens arbete. Vår skola har vuxit vi får fler elever därför har vi utökat antalet deltagare i gruppen och förändrat arbetet. Nu ingår en personal från varje årskurs i Trygghetsgruppen. I gruppen ingår också skolsköterska och specialpedagog. Om ett kränkningsärende kommer upp är det i första hand representanten från årskursen som ska hantera ärendet och det sker i samråd med kollegor. Trygghetsgruppen har kontinuerliga träffar. Alla använder sig av samma dokumentationsmallar. Trygghetsgruppen har analyserat antalet kränkningar och vi kan vi se att merparten av ärenden har kunnat avslutas efter ett samtal. Vid slutet av vårterminen var alla ärenden avslutade. Samverkan skola - fritidshem Alla elever vistas i samma lokaler/på samma våningsplan/hus under hela dagen. Vi kan se att det har bidragit till ett närmare samarbete mellan professionerna. Under läsåret framkom önskemål om att de två professionerna (lärare och fritidspedagoger) behöver tid för att träffas. Under kommande läsår har vi möjliggjort så alla vuxna som arbetar med eleverna kontinuerligt träffas under läsåret. Tid för samplanering mellan klasslärare och fritidspedagog har sett olika ut under läsåret. Skolan har haft ett flertal aktiviteter, för att stärka Vi-känslan. Vi har haft åldersblandade elevgrupper (friluftsdagar, samarbetsdagar, julmarknad, temadagar). Under kommande läsår kommer vi att göra fasta elevergrupper med samma pedagoger. Förskoleklassen har ett nära samarbete med varandra och de olika professionerna. Lärare lär lärare Besök har genomförts i varandras klassrum. Skolan kommer att fortsätta arbetet och vi kommer att utgå från de handlingsplaner som gjordes i ämnena matematik och svenska. Lärare i årskursen kommer att planera, genomföra,askultera, analysera och utveckla undervisningen i årskursen. Fritidshemmets arbete med Stockholm stads riktlinjer Skolans utvecklingsledare har kontinuerligt under läsåret deltagit på nätverksträffar. Vi tycker att fritidshemmet har utvecklats i enlighet med de riktlinjer som anges. Organiserad SID 6 (14) lek har genomförts och elevernas egna önskemål har tillgodosetts. Skapande verksamhet Fritidshemmet har utvecklat sina verkstäder. När klasserna har haft halvklasser under skoltid har fritidspedagogen bland annat arbetat med förebyggande arbete omkring skolans värdegrund STARE (samarbete,trygghet,respekt, empati). Fritidshemmet har också deltagit i ett filmprojekt där kamratskap var temat i filmerna. Rekreation -fritidshemmet har skapat lugna platser där eleverna kan dra sig undan för lugna aktiviteter som tex. läsa och samtala. Vi har också haft SPA, yoga och massage som aktiviteter. IT fritidshemmet har deltagit i ett filmprojekt där skolans Ipads har använts. Entrepreneriöllt lärande se IT. Delaktighet och inflytande har eleverna på sitt fritidsråd (en gång/månad) då deltar elevrepresentanter från bägge fritidsavdelningarna. Kunskap/Bedömning och betyg NÄMNDMÅL: 1 Alla elever i stadens kommunala skolor utvecklas och når målen för sin utbildning Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 3 90 % 85 % 2014 Andel elever som nått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 3 94 % 85 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i matematik i åk 6 72 % 85 % 2014 Andel elever som uppnått kravnivån på det nationella provet i svenska/svenska som andraspråk i åk 6 91 % 80 % 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att öka elevernas måluppfyllelse Förväntat resultat - ökad måluppfyllelse i alla ämnen i alla årskurser - hög kvalité i alla delar av vår verksamhet , skola, fritidshem, fritidsklubb och resursskolan - samarbetet kring pedagogiska planeringar SID 7 (14) Arbetssätt Vi arbetar med: - att följa den handlingsplan som är baserad på analys av tidigare års resultat - samarbeta med pedagogiska planeringar kring olika arbetsområden - genom att avsätta egen och gemensam tid för pedagogerna utvecklar vi arbetet och kompetensen kring bedömning och betygssättande - att använda och utveckla åtgärdsprogram och IUP som pedagogiska verktyg för att öka den enskilda elevens måluppfyllelse Resursanvändning Uppföljning Vi kommer arbeta systematiskt med uppföljning utifrån följande verktyg: - Olika kunskapstester (Nationella prov, DLS, H4 test, fonologiska tester, diagnostiska prov, ) - pedagogiska årshjulet - utvecklingssamtal med tillhörande IUP - kontinuerliga elevsamtal - nationella kursplanerna Vi kommer att följa varje enskild elevs resultat under året, klassresultat och hela skolans resultat. Vi utvärderar, analyserar och sätter in åtgärder. Utveckling Vi ska utveckla: - samverkan mellan klasslärare och klassansvarig fritidspedagog för att nå högre måluppfyllelse - en effektiv användning av våra analysverktyg. Vad ger de oss för information, är resursanvändandet optimalt för att öka måluppfyllelsen? - vår undervisning så den anpassas efter elevernas förutsättningar, erfarenheter och tänkande. - utveckla skolans analys/diagnosmaterial när det gäller ämnet mattematik - utveckla elevernas förståelse för sitt eget lärande och bedömning av sitt lärande - utveckla skolans it användning -utveckla det kollegiala lärandet (Lärare lär lärare). Resultat Antal elever som godkändes i nationella prov: årskurs 3: sv 94% (85%) ma 90% (85%) ( ) = årsmålet årskurs 6: sv 91% (80 ) ma 72% (85%) eng 91% Vi har ett Studietek där speciallärare arbetar. Utifrån testresultaten ser vi vilka elever som behöver specialundervisning i matematik, svenska och matematik. Specialundervisning ska sättas in så tidigt som möjligt. SID 8 (14) Klasslärare och speciallärare gör olika tester på alla elever för att följa deras läsoch skrivutvecklig. Vi har nu tidigarelagt DLS-testerna för att tidigare på läsåret kunna göra en analys och sätta in åtgärder.Vi gör nu denna analys redan på höstlovet. Följande tester har gjorts: DLS - läsförståelse, läshastighet, stavning, SID 9 (14) ordkunskap, lika ljud, H4-provet( avkodning), fonologiska tester, i årsk 1 testas alla elever enskilt i bokstavskännedom i läsning och matematik av specialläraren. Lärarna är indelade i olika ansvarsgrupper där en grupp ansvarar för att utveckla matematikundervisningen. Kontinuerligt under läsåret använder vi materialet Diamant i matematik (alla årskurser) för att se hur de ligger till och även där kunna följa varje elevs kunskapsutveckling. Utifrån resultaten på Stockholmsprovet i matematik och resutaten på Nationella proven i matematik har vi haft pedagogiska diskussioner för att se hur vi ska kunna utveckla undervisningen i matematik. Frågeställningar har varit - Inom vilka områden ser vi att elever har svårigheter och hur gör vi för att hjälpa dem vidare? Alla lärare tillsammans tittar på elvernas resultat, på individnivå, klassnivå och skolnivå. Resultaten analyseras och därefter upprättas handlingsplaner. Vi har arbetat målmedvetet med läsning. Västertorpsskolans läskoncept innebär att läsning ät schemalagd varje dag ca 20 min då eleverna sitter två och två och läser högt för varandra. Vi har haft temadagar Fritidsverksamheten har också haft läsning i sitt program. I förskoleklasserna arbetar vi med Bornholmsmodellen. Det innebär att på ett lekfullt sätt träna den fonologiska medvetenheten genom lek , rim och ramsor. Detta tränas varje dag. I september görs Bornholmstestet för att se på vilken nivå de befinner sig. Vi eftersträvar stanine 9 för alla elever. I februari görs testet om för att kontrollera deras fonologiska utveckling. Utifrån dessa resultat sätter vi in åtgärder. Vi ser att detta ger en fantastisk utveckling och mycket goda resultat för våra elever. Detta medvetna fonologiska arbete ( Bornholmsmodellen) ger våra elever en god start i årskurs 1. Målet är att alla elever ska vara läsförberedda när de börjar årskurs 1. I årsk 1 har vi detta läsår utökat halvklasstimmarna med hjälp av fritidspersonalens samarbete med klassläraren. Vi skriver åtgärdsprogram för de elever som vi befarar att inte uppnår målen. Vi har reviderat våra rutiner för Elevhälsans arbete. Se nedan. SID 10 (14) Bedömning och analys Västertorpsskolan För de årsmål som vi satte för nationella provresultat i år 6 blev utfallet bättre än vi förväntat oss i svenska och sämre i matematik. Våra resultat har dock sjunkit SID 11 (14) från förra läsåret. Detta har sin förklaring; många elever med särskilda behov, EIBAS-elever, byte av lärare och oro i klasserna. På NP i åk 3 blev utfallet högre än det förvänatde resultatet både i matematik och svenska. Diskrepansen mellan det förväntade och faktiska resultatet i samtliga ämnen beror på ett målmedvetet arbete för att höja resultaten såsom olika stödinsatser i svenska såsom läsning varje dag i klasserna både hög- och tystläsning , läsprojektet "Hela Skolan Läser", kontinuerlig specialundervisning i ma och sv, temadagar i läs och skriv, fonologisk träning m.m. Vi har följt varje enskild elevs resultat under året/åren samt tittat på klass- resultat och hela skolans resultat. Vi har utvärderat, analyserat och satt in åtgärder. Det här gör vi två gånger per år då alla lärare deltar. Alla lärare gör en handlingsplan utifrån sina resultat. För att utveckla lärarnas bedömning och betygssättning har lärarna tillsammans utvärderat olika provresultat. Vi har också uppdaterat skolans arbetsgång när det gäller elever i behov av stöd/elever i behov av särskilt stöd (se ovan). Elevens ansvar och inflytande NÄMNDMÅL: 3 Alla elever i stadens kommunala skolor har inflytande över, förståelse för och tar ansvar för sitt eget lärande utifrån sina förutsättningar Indikator Periodens utfall Årsmål Period Andel elever åk 5 nöjda med - Jag vet vad jag behöver kunna för att nå målen i de olika ämnena 61 % 75 % 2014 Andel vårdnadshavare F-klass nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 80 % Andel vårdnadshavare fritidshem nöjda med – det inflytande mitt barn har över fritidshemmets aktiviteter 28 % 55 % 2014 Andel vårdnadshavare åk 2 nöjda med - Jag och mitt barn vet vad mitt barn behöver för att lära och utvecklas 41 % 70 % 2014 2014 ÅTAGANDE: Vi åtar oss att eleverna ska ha ett reellt inflytande och ansvar över sitt eget lärande Förväntat resultat Eleverna ska själva lära sig att bedöma sitt eget arbete. Därigenom blir de medvetna om vad de behöver utveckla. SID 12 (14) Arbetssätt Vi kommer att låta eleverna reflektera och utvärdera sitt eget och klasskamraters arbete. Skolan förstelärare bedriver kompetensutveckling med alla lärare. Uppföljning Under läsåret kommer lärarna tillsammans att samtala och utvärdera arbetet med elevbedömning i sina klasser. Resultat Lärarna har fortbildat sig med hjälp av film och litteratur av William Dylan. I flertalet av klasserna genomför man kamratbedömningar. På fritidshemmet har vi infört fritidsråd. Där kan eleverna komma med olika förslag för att förbättra verksamheten. Eleverna är årskursvis i samma lokaler under skoltid och under fritidstid. Bedömning och analys Under läsåret var det mycket oroligt i årskurs 2. Det gällde även på fritidshemmet. Vi gjorde om kIasserna och nya lärare tillsattes. Det tror vi också kommer att bidra till ett bättre resultat gällande elevernas delaktighet på fritidshemmet. I och med att vi har infört fritidsråd har eleverna större möjlighet att vara delaktiga. Skolledningen har årskursvis haft samtal med elevgrupper. Samtalen kommer sedan att återkopplas till fritidsverksamheten och skolverksamheten. Det har varit givande samtal om hur eleverna bland annat upplever delaktighet, ansvar och inflytande. Många klasser använder sig av kamratbedömning vilket vi kommer att fortsätta utveckla. Övrig uppföljning Sammanfattande analys Trots att förra årets årskurs tvåor inte fungerade tillfredsställande socialt och kunskapsmässigt så lyckades vi vända denna trend till något som blev lyckat. Genom att ändra sammansättningen av elever i dessa klasser och anställa nya lärare blev dessa klasser mycket väl fungerande. Specialundervisningen förstärktes och resurser sattes in. Den sociala atmosfären och kunskapsresultaten har i dag blivit mycket goda. Detta visar sig även på fritidsverksamheten. Förändringen har också upplevts som positiv av vårdnadshavarna. Vi har tre speciallärare i Studieteket. Dessa tre har ansvar för olika årskursers utveckling. Tydliga rutiner finns för elevhälsoteamets arbete. Där ingår speciallärare, skolsköterska, kurator och skolledare. SID 13 (14) Skolan som helhet är i dag mycket väl fungerande. Kunskapsresultaten är goda och arbetsro finns i hela skolan. Detta är områden som man aldrig kan släppa utan vi kommer att fortsätta satsa på dessa prioriterade områden. Fritidshemmet har gjort en fantastisk pedagogisk resa. Där bedrivs ett bra pedagogiskt arbete som följer stadens riktlinjer. Årets projekt har varit film och entreprenöriellt lärande. Eleverna erbjuds många trevliga aktiviteter på eftermiddagen såsom, idrott, spa, pyssel, teater, fri lek m.m. Se bilagor. Vår lilla grupp CSI, har genomgått stora förändringar gällande den pedagogiska utformningen och lokalbyte. Vi har lyckats med personalens inkludering med den övriga pedagogiska verksamheten och även eleverna inkluderas i den mån de förmår. Alla är i dag en del av Västertorpsskolan. Förskoleklasserna har mycket goda resultat och är väl fungerande. En bra skola kan också bli bättre och detta arbetar vi naturligtvis för genom ett systematiskt kvalitetsarbete, hela tiden göra utvärderingar och sätta nya mål. Prioriterade åtgärder för utveckling Under läsåret 2014/2015 kommer vi att öka våra elevers måluppfyllelse i alla ämnen. 1. Öka elevernas trygghet och arbetsro Fortsätta ART- utbildning för all personalen. Vi kommer att ha tydliga och för alla kända rutiner och struktur vid till exempel rastverksamhet, i matsalen, skolgården, klassrummen, fritidsverksamheten, under utflykter mm. Fler gemensamma sammankomster för att öka vi-känslan på skolan. Vi reviderar trivselregler, klassrumsregler, lektionsstruktur, elevenkäter, elevansvar. Fortsätta arbeta utifrån Stefan Hertz och William Dylands föreläsningar. Arbete med skolans värdegrund STARE, samarbete- trygghet- arbetsglädje respekt,empati. Arbeta utifrån vår "Plan för att främja likabehandling och motverka kränkningar och diskriminering." 2. Utveckla undervisningen genom formerna för ett reellt samarbete mellan lärare inom skolan "Lärare lär lärare". Planera undervisningen tillsammans, titta på varandras undervisning/ analysera och utveckla. Vi har två förstelärare som kommer att hjälpa till med att utveckla undervisningen med fokus på den pedagogiska delen främst matematik och den sociala delen, trygghet och studiero. 3. Öka IKT-användningen på skolan i enlighet med arbetslagens arbetsplan. SID 14 (14) 4. Fritidshemmet fortsätter sin pedagogiska utveckling i enlighet med Stockholms stads riktlinjer Kvalitetsredovisning upprättad av Västertorpsskolan Västertorpsskolans Resultatenhet Barbro Engeflod / rektor Bilagor RUTINER Handlingspla+Utvärdering vt 14 VERKSAMHET Handlingsplan 14-15 Västertorpsskolans plan 20142015
