KVALITETSRAPPORT SKARPÅKERSSKOLAN 2014/2015
Transcription
KVALITETSRAPPORT SKARPÅKERSSKOLAN 2014/2015
KVALITETSRAPPORT SKARPÅKERSSKOLAN 2014/2015 ANN-KRISTIN FREDRIKSSON REKTOR Sida 1 Innehåll 1. Rektor skriver om läsåret ........................................................................................................ 3 2. Allmän del ............................................................................................................................... 5 a) Organisation ..................................................................................................................... 5 b) Resursfördelning............................................................................................................... 5 c) Personal ............................................................................................................................ 6 d) Behörigheter ..................................................................................................................... 6 e) Fortbildning ...................................................................................................................... 6 3. Trygghet och studiero.............................................................................................................. 7 a) Likabehandlingsarbete...................................................................................................... 7 b) Elevers trivsel och trygghet i skolan ................................................................................ 8 4. Kvalitet och inflytande ............................................................................................................ 8 c) Föräldrars och elevers nöjdhet med fritidshemmet. ......................................................... 9 d) Stöd till elever med särskilda behov............................................................................... 11 5. Pedagogisk ledning och utveckling....................................................................................... 12 a) Enhetens kvalitetsarbete ................................................................................................. 12 b) It – en naturlig del i skolans arbete................................................................................. 12 c) Entreprenöriellt förhållningssätt ..................................................................................... 13 6. Måluppfyllelse och resultat ................................................................................................... 14 a) Kunskapsutvecklingen i förskoleklass (Lgr-11 kap2) .................................................... 14 b) Kunskapsutvecklingen i fritidshem (Lgr-11 kap2)......................................................... 15 c) Läskunnigheten i åk 1 och 3 ........................................................................................... 17 d) Simkunnighet i åk 3 ........................................................................................................ 18 e) Nationella prov i åk 3 ..................................................................................................... 19 f) 7. Måluppfyllelse i åk 3 ...................................................................................................... 21 Utvecklingsområden läsåret 2015-16 .................................................................................... 22 Sida 2 1. Rektor skriver om läsåret Inför läsåret 2014/2015 flyttade vi in i den nybyggda Skarpåkersskolan. Skolan präglas av flexibilitet och miljötänk. Samnyttjande av lokaler är en genomgående tanke bakom bygget där grundskolans och fritidshemmets lokaler är gemensamma. Skolan är skofri vilket innebär att alla måste ta av sig skorna när man kommer in i skolan. Torget med bibliotek, scen och gradäng ger ett öppet, ljust och välkomnande intryck när man kommer in i skolan vilket också ska prägla vår verksamhet – en öppen, ljus och välkomnande skola. Efter några år av provisoriska lösningar stod den nya skolan klar och förväntningarna inför att få börja var stora, från personal, barn och föräldrar. Fritidsverksamheten var den verksamhet som startade upp första veckan i augusti och mötte då en del utmaningar. Byggarbetet var inte helt avslutat och färdigställandet av skolgården var inte heller riktigt klart. Vid skolstart några veckor senare arbetades det fortfarande på skolgården. Under de första skolveckorna krävdes därför flexibla och alternativa lösningar för att klara raster och utevistelse. Alla utmaningar möttes med kreativitet och tålamod och verksamheten kunde fortgå utan begränsningar och inför invigningen den 5:e september hade vi en fantastisk skola och skolgård att fullt ut ta i bruk. Invigningen ägde rum, den 5:e september, ute på skolgården i strålande sol och med många intresserade åskådare. Skolan bjöd på en stunds underhållning, fika och rundvandring i de nya lokalerna. Vi hade också nöjet att få ta emot flera fina gåvor och lyckönskningar. Invigningstalare var Micael Melander och invigningsceremonin avslutades med ett gemensamt ballongsläpp för alla barn. En ge me nsa m fort bil dni ngsdag för all personal – Skogen som klassrum genomfördes under höstterminen. Närheten till naturen, vår nya skolgård och den närbelägna nya idrottsplatsen innebär en tillgång i den pedagogiska verksamheten som leder till inspirerande aktiviteter både på raster, i fritidshemsverksamheten och som komplement i skolarbetet. Skolans utformning gynnar samarbetet mellan förskoleklass, skola och fritids vilket också är en viktig del i vårt arbete. Under läsåret har vi därför arbetat med att utveckla arbetslagets roll. Arbetslaget omfattar alla pedagoger som arbetar med eleverna i respektive åldersgrupp och ett nära samarbete mellan förskoleklass, skola och fritidshem har utvecklats. Möjlighet till gemensamma möten är en förutsättning för att arbetslaget, med utgångspunkt i respektive yrkesgrupps profession, skall kunna skapa en helhetssyn på eleven och dennes utbildning och lärande, utveckling och undervisning. Arbetslaget har därför regelbundna möten under läsåret. Sida 3 Utbildningen på skolan har fokus på hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande för att förbereda eleverna att bli aktiva deltagare i samhället och utveckla förmågan att ta ett personligt ansvar för sitt handlande. Detta kräver ett demokratiskt arbetssätt där vi uppmuntrar elevernas egna idéer, delaktighet och inflytande, ämnesövergripande samarbeten och ett kritiskt förhållningssätt. Detta är ett pågående arbete som vi tar med och utvecklar vidare kommande läsår. Sida 4 2. Allmän del a) Organisation Grundskola Skolan har under läsåret haft 197 elever fördelade på totalt 9 grupper, 3 klasser/åldersgrupp. År 1: 3 grupper med 24, 21 resp. 22 elever. År 2: 3 grupper med 19, 20 resp. 21 elever År 3: 3 grupper med 22, 23 resp. 25 elever Skolan börjar 8.30 och slutar 13.30 varje dag för år 1 – år 2. Eleverna i år 3 börjar 8.30 varje dag och slutar 13.30 måndag, tisdag och fredag. Onsdag och torsdag slutar de 14.30. Förskoleklass Förskoleklassen har haft 71 inskrivna elever fördelade på 3 grupper 23, 24 och 24 elever i respektive grupp. Förskoleklassen har verksamhet 8.30 – 13.30 varje dag. Fritidshem Fritidshemmet har haft 210 inskrivna barn. Barnen har varit fördelade på 4 fritidsavdelningar, en avdelning för varje åldersgrupp. Fritidshemmets öppettider är 06.00 till 18.30 varje dag. Fritidshemmet erbjuder verksamhet under både skoldagar och lov. b) Resursfördelning Inför budgetåret 2015 infördes en intäktsfinansierad resursfördelningsmodell för grundskola, fritidshem, och förskoleklass där intäkterna baseras på en elevpeng. Elevpengen rekvireras tertiärt. Denna motsvarar ett grundbelopp där kostnader för kost, lokaler och skolskjutsar är exkluderade. Den nya elevpengsmodellen väger även in socioekonomiska faktorer som andelen pojkar vid varje skola, andelen elever med utländsk bakgrund och andelen elever där minst en förälder har eftergymnasial utbildning. Dessutom fördelas även resurser för särskilt stöd, specialpedagoger, modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Innan dessa medel fördelas behålls en viss del hos förvaltningsledningen. Denna delas sedan ut i form av tilläggsbelopp när behov uppstår som inte fångas upp av de socioekonomiska faktorer. Det kan t ex röra sig om elever i behov av extra stöd p.g.a. medicinska orsaker. Även budgeten för förskola och fritidshem delas ut till enheterna i form av en elevpeng som är lika stor för alla elever inom samma typ av verksamhet. Återstående del fördelas enligt socioekonomiska utgångspunkter, lika som inom grundskolan. Här är det utbildningsoch migrationsbakgrunden som vägs in. Inför budgetåret 2015 har Skarpåkersskolan en totalbudget på 16.3 milj.kr. Detta fördelat mellan verksamhetsformerna förskoleklass 1.8 milj.kr., fritidshem 5.3 milj.kr., grundskola 7.5 milj.kr. och 0.5 milj.kr. i tilläggsbelopp. Dessutom har verksamheten 1.2 milj.kr. i inkomst via barnomsorgsavgifter. Värt att notera är att verksamhetsåret motsvarar läsåret medan däremot budgetåret motsvarar kalenderåret och alltså innefattar vårterminen läsåret 14/15 och höstterminen läsåret 15/16. Sida 5 c) Personal Grundskola Grundskolan har under läsåret haft 11.75 tjänst att tillgå. Resurserna har fördelats efter verksamhetens behov. Grundskolan har även haft 0.75 tjänst resursassistent för elever i behov av särskilt stöd. Verksamheten har organiserats med 4 pedagoger/3 klasser vilket ger ca.17 elever/lärare. Dessutom ingår fritidspersonalen i verksamheten under skoldagen. I verksamheten har även 0,75 tjänst specialpedagog, 0,5 tjänst lärare SvA och 0,75 tjänst läspedagog tjänstgjort i verksamheten. 17 lärare har varit anställda i grundskolan, varav alla är kvinnor förutom läraren i träslöjd. De personalkategorier som finns på skolan är grundskolelärare, resursassistenter, specialpedagog och slöjdlärare. Förskoleklass Förskoleklassen har under läsåret haft 3.3 tjänst fördelade på 3 grupper. I verksamheten tjänstgör dessutom fritidshemspersonal. Förskoleklassen har även haft 0,75 tjänst resursassistent för elever i behov av särskilt stöd. I förskoleklassen har 6 pedagoger varit verksamma. I personalgruppen ingår förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och resursassistent. Fritidshem Fritidshemmet har haft 13.95 tjänster fördelade på 4 fritidsgrupper. Resurserna fördelas utifrån gruppernas storlek och behov. 0,5 tjänst resursassistent för en elev i behov av särskilt stöd. Fritidshemmet har haft 19 pedagoger anställda varav 5 är män. I personalgruppen ingår förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och resursassistent. Fritidshemmets personal ingår även i skolverksamheten och arbetslaget för respektive åldersgrupp. Övrig personal Övrig personal på skolan är skolassistent, kostpersonal och lokalvårdare. Vi har även tillgång till skolsköterska och skolkurator som var och en finns på skolan 1 dag i veckan. Skolläkare och skolpsykolog finns också knutna till verksamheten. Pedagogerna i respektive åldersgrupp bildar tillsammans ett arbetslag. Yrkeskategorierna lärare, fritidspedagoger, förskollärare och barnskötare finns representerade i arbetslagen. Under verksamhetsåret diskuteras resursfördelningen återkommande och nödvändiga förändringar och justeringar genomförs. d) Behörigheter Alla lärare på Skarpåkersskolan har adekvat utbildning och lärarlegitimation för de ämnen de undervisar i. Vid anställning av resursassistenter läggs stor vikt på adekvat utbildning och lämplighet för den arbetsuppgift man erbjuds. Verksamheten organiseras så att det i alla arbetslag finns rätt behörighet för alla ämnen. e) Fortbildning En gemensam utbildningsdag för alla verksamheter ”Skogen som klassrum” genomfördes under v. 44. Undervisning i natur- och skogsmiljöer ökar kunskapen om hur skolämnen kan kopplas till frågor kring skog och klimat och uppmuntrar till ett ämnesintegrerat arbetssätt. Det sätter också in diskussionen om hållbar utveckling i ett naturligt sammanhang. Eleverna får dessutom upplevelser för alla sinnen, möjlighet att lära känna sin närmiljö och ökar deras intresse och vilja att värna om naturen. Sida 6 Inom enheten har personalen dessutom fördjupat sig i genrepedagogik under ledning av specialpedagogen och implementering av lärplattformen It´s learning. Grundskola Representanter för grundskolans personal har deltagit i föreläsningar/konferenser om Specialpedagogik Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förskoleklass Förskoleklassens personal har deltagit i rikskonferens för förskoleklassen. Syftet med deltagandet var att ge en gemensam grund inför starten i nya skolan. Personalen har också fördjupat sig i stödmaterialet Förskoleklassen – uppdrag, innehåll och kvalité samt skolverkets material för självskattning, BRUK. Fritidshem Fritidshemmets personal har deltagit i genomgång av Allmänna råd för fritidshem samt även de börjat fördjupa sig i skolverkets material för självskattning, BRUK. Representanter för fritidshemmets personal har också deltagit i: Föreläsning om kreativitet med Teo Hären Föreläsning om Lågaffektivt bemötande med Bo Hejlskov. 3. Trygghet och studiero a) Likabehandlingsarbete Skarpåkersskolan har en Likabehandlingsplan som upprättas årligen och utvärderas kontinuerligt under läsåret. Organisationen runt likabehandlingsarbetet består av: Hälsoänglarna bestående av lärarrepresentanter från olika stadier, fritidspersonal samt rektor. Kontinuerliga träffar 1 ggr/månad vecka med fokus på det förebyggande, främjande arbetet. Gruppen ansvarar även för kartläggningen av elevernas skolsituation, sammanställning, analys och åtgärder. Ärenden följs upp kontinuerligt för nulägesbeskrivning och redovisning av vad som gjorts. Elevhälsoteam bestående av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska representant för förskoleklass och fritidshemsverksamheten finns också på skolan. Gruppens uppgift är att bevaka och jobba med elevärenden rörande hela skolsituationen samt hantera ärenden rörande kränkande behandling och mobbing. Lokal elevhälsa bestående av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska och skolpsykolog träffas 2-3 gånger per termin eller vid behov. 1-2 gånger per termin deltar representant från BAS, på elevhälsogruppens möten. Polis, socialtjänsten och skolorna i Kramfors samarbetar i det förebyggande arbete för att tidigt upptäcka barn och ungdomar i problem. Detta samarbete kallas Kramfors upptäckarsystem, KRAMUS. För att behandla ärenden som rör enskilda elever krävs medgivande från föräldrar. Sida 7 b) Elevers trivsel och trygghet i skolan Elevenkät genomförs med alla elever 1 gång/termin i enlighet med Likabehandlingsplanen. Enkäterna visar övervägande positiva resultat där 95 % av eleverna känner sig trygga i de olika delarna av skolan. Ett område som betecknas ”otryggt” av 17 % av eleverna är duschrummet. Skolan kommer därför att göra översyn av organisationen kring idrottslektionerna för att säkerställa att det finns vuxna i omklädningsrummen i samband med ombyte och dusch. Elevenkäterna har också visat på behovet av att rastvakter finns representerade på alla delar av skolgården. Personalen har därför organiserat upp arbetet på rasterna genom att införa ”tillsynsområden” för att garantera att de vuxna fördelar sig över hela skolområdet. I samband med skolstarten gjordes en satsning på att ha många vuxna ute på rasterna och erbjudande av rastaktiviteter vilket har slagit väl ut och kommer därför att fortsätta även kommande läsår. 4. Kvalitet och inflytande a) Elever/barns inflytande och delaktighet Att eleven är delaktig och känner att hen kan påverka sin vardag är viktigt. Vi jobbar med klassråd i klasserna där olika skolfrågor diskuteras samtidigt som eleverna tränar på att ta demokratiska beslut och förstå innebörden. Där finns möjlighet att ta upp egna frågor och målet är att tillgodose elevernas förslag på ändringar så långt som möjligt. Ett exempel är att eleverna i år 3 i stället för att ha bestämda platser i matsalen ville välja plats. Ett förslag som genomfördes och föll väl ut. Frågor från klassråden tar representanter med till ett skolråd för vidare beredning. Rektor är med på skolrådet och skriver protokoll från träffarna som sker 2 ggr/termin. Skolan har även ett matråd som träffas under samma former men då även med representanter från skolresturangen. Där utbytes synpunkter, önskemål och andra frågor rörande matsituationen på skolan. Grundskola Grundskolan arbetar med elevers delaktighet och inflytande t.ex. genom att eleverna får planera och genomföra hela eller delar av lektioner, ta ansvar för och planera sina arbetsuppgifter utifrån en given tidsram. Vid grupp- och temaarbeten får eleverna möjlighet att välja områden, innehåll och arbetssätt. På raster och utflykter får eleverna välja aktiviteter och därmed också ta ansvar för att alla ska kunna vara med och ingen lämnas utanför. Ansvaret för att planera sitt arbete sker i stigande grad med ålder. Förskoleklass Även förskoleklassen arbetar i teman där barnen ges möjlighet att välja område efter eget intresse t.ex. rymden. Barnen har under året haft musikuppträdanden, sagoläsning och teater för varandra där de själva fått välja områden och arbetsformer. Fritidshem I fritidshemsverksamheten väljer eleverna i stor utsträckning mellan olika aktiviteter, provar olika arbetssätt och arbetsformer i aktivitetsrum, musikrum och ateljé. Barnen har alltid möjlighet till valbara aktiviteter och det finns stort utrymme för egna fria aktiviteter. Barnen får på olika sätt uttrycka sina önskemål och idéer t.ex i samlingar eller via enkät. Eleverna ska känna tillit och trygghet till vuxna och till varandra i grupperna och alla ska bli sedda och hörda varje dag. Sida 8 b) Föräldrars inflytande och delaktighet Skolan är beroende av ett gott samarbete och öppen kommunikation med föräldrar. De är viktiga medarbetare i arbetet med att skapa en trygg och utvecklande arbetsplats för eleverna. Föräldraforum syftar till att vara en mötesplats för samråd och information mellan föräldrar och Skarpåkersskolans verksamheter. Föräldraforum träffas 2-4 ggr per läsår. Minnesanteckningar förs vid mötet och läggs ut på skolan hemsida. När föräldraforum föregås av skolråd avrapporteras skolrådets diskussioner vid mötet. För alla verksamhetsområden sker delaktighet och inflytande även genom veckobrev, föräldramöte, utvecklingssamtal och spontana kontakter via telefon och mail. Lokalerna underlättar spontana kontakter vid hämtning och lämning och det har varit många föräldrabesök i skolan under läsåret. Föräldrarna får en inbjudan att komma och prata om sina jobb i åk 2 och eleverna i år 3 har en dags PRAO hos sina föräldrar. Analys och bedömning Föräldraforumet fungerar bra som informationskanal ut till föräldrar. Deltagande i föräldraforumsmötena har varit varierande där ca hälften av deltagarna närvarat på mötena. Mötesdeltagarna har varit intresserade och engagerade och har kommit med avgörande synpunkter i flera frågor t.ex. frukost på fritids, gruppindelningar inför kommande läsår och planering och genomförande av skolresor. Utmaningen är att skapa reell delaktighet och inflytande vilket är något skolan behöver jobba vidare med. För att förbättra delaktigheten ska vi aktivt bjuda in föräldrar till verksamheterna och våra olika arrangemang. c) Föräldrars och elevers nöjdhet med fritidshemmet. Elevers nöjdhet med fritidshemmet Eleverna på fritidshemmet svarar i maj månad på en enkät om hur de upplever sin situation på fritidshemmet. Enkäten består av 6 frågor och 76 % av fritidshemmets barn har besvarat frågorna. Sida 9 Analys och bedömning Svaren visar att 98 % av eleverna trivs på fritidshemmet, 95 % har alltid eller nästan alltid någon att leka med och 94 % får nästan alltid eller alltid hjälp. Det är mycket positivt att vi har lyckats bibehålla trivsel trots att verksamheten avsevärt vuxit i nya skolan. Den fråga vars resultat behöver utredas vidare är: Jag ser mobbing på fritids. Här svarar fortfarande 87 % av barnen aldrig eller inte så ofta men resultatet är 10 % sämre än 2014. Värt att observera att 17 stycken barn svarar nästan alltid även det att jämföra med 2 stycke barn föregående år. Svaren kan tolkas utifrån flera aspekter t.ex. Har mobbingen ökat? Hur används/förstås begreppet? Därför behöver frågan belysas ytterligare. Positivt är dock att 94 % av barnen menar att de vuxna ingriper om någon blir retad, kränkt eller mobbad. Som tidigare år är även andelen barn som upplever att de får vara med och bestämma något lägre, 83 %. Denna fråga har tidigare diskuterats och bedömningen är att vi jobbar vidare för att tydliggöra medbestämmande i den dagliga verksamheten t.ex. vid fritidsråd. Det faktum att barnen är i åldern 6-9 år gör att frågan om hur mycket man får bestämma kan vara svår att bedöma. Sätts svaret in i ett större sammanhang eller är det den senaste upplevelsen som avgör. Föräldrars nöjdhet med fritidshemmet Även föräldrarna svarade under maj månad på en enkät om fritidshemmet. Enkäten omfattade 7 frågor men tyvärr inkom endast 18 svar för de 210 inskrivna barnen. Följande frågor ingick i enkäten: Jag upplever att: o Mitt barn trivs på fritids o Mittbarn får det stöd som behövs o Verksamheten är stimulerande Jag får tydlig information om mitt barns utveckling Jag upplever att: Sida 10 o Personalen är kompetent o Personalen är engagerad o Jag och mitt barn får ett bra bemötande Jag känner till innehållet i planen o För Likabehandling t.ex. hur man arbetar med genus och sexuell läggning o Mot diskriminering och kränkande behandling Mitt barn uppmanas att ta ansvar Jag upplever att o Det finns möjlighet att ha inflytande i fritidshemmets verksamhet o Personalen är intresserad av mina synpunkter och önskemål Jag är nöjd med verksamheten i mitt barns fritidshem Analys och bedömning Den låga svarsfrekvensen gör det svårt att dra några generella slutsatser. Enkäten skickades ut via mail och två påminnelser gick ut. Trots det har endast 18 av 210 föräldrar valt att svara. Den visar dock att de föräldrar som svarat är övervägande positiva till fritidsverksamheten. Den fråga som visar störst spridning är föräldrars kännedom om innehållet i Planen för likabehandling och mot diskriminering och kränkning. 55 % av föräldrarna menar att de har liten eller ingen kännedom om planen. Inför kommande år behöver vi fundera på hur vi kan öka svarsfrekvensen bland föräldrar. Ett förslag som lyfts är att uppmana föräldrar att svara på frågorna i samband med lämning och hämtning. Vi behöver bli bättre på att förmedla innehållet i Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkning via föräldrainformation på föräldramöten och skriftlig information. Dessutom behöver vi informera om var planen finns publicerad. d) Stöd till elever med särskilda behov När en elev riskerar att inte utvecklas i riktning mot kunskapsmålen i läroplanen eller mot att nå de kunskapskrav som minst ska uppnås tillgodoses behovet av stöd genom extra anpassningar. Detta arbete följs kontinuerligt upp via specialpedagog och om det visar sig att stödet inte är tillräckligt görs en pedagogisk utredning. Efter beslut av rektor genomförs den pedagogiska utredningen av specialpedagog. Resultatet av utredningen kan sedan leda till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Arbetet med åtgärdsprogram genomförs, följs upp och utvärderas tillsammans med föräldrar och elev. Om behov finns utarbetas ett nytt åtgärdsprogram. Om åtgärdsprogrammet inte ger önskad effekt kan det leda till vidare utredning som läs-och skriv-, logoped-, medicinsk-, eller psykologutredning för att utröna hur vi bäst kan stödja barnet. Kommunens satsning på en läspedagog har fortsatt under året. När eleverna börjar årskurs 2 görs en kartläggning av läsförmåga med lästetestet H4 (antal lästa ord/minut). De barn som vid kartläggningen bedöms vara i behov av en ”extra skjuts” får då tid med läspedagogen. Eleverna får enskild lästräning under en begränsad period, eleverna kommer 4-5 dagar i veckan under 4 veckor. Därefter gör eleven ett uppehåll i 4 veckor för att sedan återkomma nästa period. Läspedagogen arbetar med att stärka elevernas säkerhet, öka läshastigheten och för att få upp läsflytet använder pedagogen olika, många återkommande, läsövningar bl.a. enligt ”Rydaholmsmodellen” samt att läsa Vingböcker. Varje pass pågår ca 25 min. I första Sida 11 hand riktar sig lästräningen till årskurs 2 och 3. Arbetet utvärderas varje termin genom en uppföljning av resultatet på H4. I åk 2 har 9 elever fått lässtöd under året och de har förbättrat sin läshastighet med i medeltal 23 ord/minut. I åk 3 har 5 elever fått lässtöd under året och de har förbättrat sin läshastighet med i medeltal 43 ord/minut. Dessa elever fick även lässtöd i åk 2, där av ett högre medelvärde. Läspedagogens arbete bedöms som viktigt och avgörande för att öka måluppfyllelsen. Av de 5 elever som fått stöd i åk 3 klarade 4 elever NP i läsförståelse och läsflyt. Även fritidspersonal deltar, under handledning av specialpedagogen, i arbetet med att träna elevers läsflyt. Specialpedagogen jobbar under perioder med enskilda elever eller mindre grupp i läsning, skrivande och matematik. Två elevgrupper har under året haft resursförstärkning för elever med särskilda behov. Resurspersonerna arbetar huvudsakligen inkluderande, gemensamt med klassläraren i klassrummet. Arbetslagen har vid mitterminsutvärderingar utvärderat resursfördelning och organisation för att anpassa verksamheten efter gruppernas behov. Detta innebär t.ex. översyn av och förändringar i schema, fördelningen av lärar- och fritidshemspersonal i elevgrupperna och eventuella gruppdelningar. 5. Pedagogisk ledning och utveckling a) Enhetens kvalitetsarbete Kvalitetsarbete skall bedrivas både på huvudmannanivå och på enheterna vilket ställer krav på struktur så att de båda nivåerna relaterar till varandra. Systematiskt kvalitetsarbete utgör en väsentlig del av arbetet med att öka måluppfyllelsen, utveckla verksamheten, skapa en gemensam och samlad bild av densamma samt öka möjligheterna att göra jämförelser mellan enheter samt över tid. BKU-nämnden fattar beslut om kvalitetsarbetet och vad det i huvudsak skall innehålla. Skolförvaltningens uppdrag är att besluta hur kvalitetsarbetet skall utföras och redovisas. Till kvalitetsarbetet har upprättats en årsklocka för att underlätta arbetet och i tid fördela det över året. Det systematiska kvalitetsarbetet på Skarpåkersskolan utgår från denna årsklocka. Uppföljningar och utvärderingar på enheten görs arbetslagsvis i enlighet med årsklockan och i relation till kunskapsmålen i läroplanen, mitterminsuppföljning. Resultaten lämnas till rektor som sammanställer materialet. Enhetens resultat analyseras sedan i grupper med representanter från de olika åldersgrupperna. Återkommande kontrollstationer i matematik och svenska utgör underlag för utvärderingar och uppföljningar. Resultaten på uppföljningarna följs även av en översyn av organisationen varefter nödvändiga förändringar görs. Det systematiska arbete i förskoleklass och fritidshem genomförs på motsvarande sätt men då i relation till målen för respektive verksamhet. b) It – en naturlig del i skolans arbete De interaktiva projektorerna och Lynx används dagligen. Tillsammans med eleverna hämtas information från nätet som sedan används på lektionen med hjälp av personalens Ipads och elevdatorer. Grupper har över nätet deltagit i mattetävlingen 10 monkeys vilket var ett populärt inslag i verksamheten. Deltagandet begränsades dock av bristen på elevdatorer. Projektorerna och Lynx har varit ett positivt och inspirerande inslag i verksamheten. Sida 12 Utbildningen i Lynx skulle behöva en uppföljning och fördjupning för att driva utvecklingen vidare. Pedagogerna saknar en gemensam kommunövergripande plattform för att kunna dela gjorda arbeten i Lynx. Genomgående i verksamheten skickas veckobrev och information ut via mail till alla föräldrar som så önskar. Med bättre och mer hårdvara kommer IT-arbetet att kunna utvecklas ytterligare under kommande läsår. Arbetet med att implementera lärplattformen It’s learning har påbörjats. Enheten har enats om gemensamma sidor för resp. åldersgrupp där man sedan kan gå vidare till respektive klass och fritidsverksamheten. c) Entreprenöriellt förhållningssätt Skarpåkersskolan har en lång tradition av att jobba med entreprenöriellt lärande. Under läsåret har arbetet bedrivits dels i samarbete med projektet ”Idé-verkstan” dels genom att i det dagliga arbetet utmana och ge eleverna möjlighet att utveckla kreativitet och viljan att lära och utvecklas. Arbetet tar sig olika uttryck som att lösa utmaningar/uppgifter, fritt skapande samt samarbete med näringsliv och gymnasiet. Arbetet med entreprenöriellt lärande har varit intressant och lärorikt och gått att väva in i verksamheten. Samarbete med Idéverkstan har underlättat arbetet och kontakterna med näringsliv och gymnasiet. Följande aktiviteter har genomförts: Äggfallet i samarbete med NTF och Idé-verkstan Studiebesök på reningsverket och Ådalens bildemontering Samarbete med gymnasiets fordons-, el- och industriprogram. Samarbete med Elpress. Arbete kring sophantering Skapande verksamhet med Idé-verkstan. Att tänka utanför ramarna och prova sig fram är delar som kan göra undervisningen ännu roligare och intressantare. Ett exempel är när elever under en skogsutflykt provade att måla hällristningar på berghällen. Naturbingo och praktisk matte är inslag som ställer krav på elevernas delaktighet och kreativitet. Att använda skolgården som klassrum med tipsrundor i biologi, trafik och matte har också varit en del i utvecklandet av verksamheten. Representanter för personalen har deltagit i en föreläsning om Entreprenöriellt lärande i praktiken med Åsa Falk-Lundqvist. Analys och bedömning Att arbeta tematiskt där man knyter an till elevernas egna upplevelser och verklighet överensstämmer väl med såväl det entreprenöriella lärandet som hållbar utveckling vilket gynnar elevernas utveckling och leder till ett mer lustfyllt lärande. Pedagogerna upplever att det är ett roligt och inspirerande sätt att jobba. De uppfattar dock en del problem då arbetssättet ställer stora krav på samordning. Att t.ex. arbeta i mindre grupper gynnar arbetssättet vilket dock kan vara svårt att genomföra p.g.a. att det saknas personal och/eller lokaler. Sida 13 6. Måluppfyllelse och resultat a) Kunskapsutvecklingen i förskoleklass (Lgr-11 kap2) Normer och värden. Skolans mål är att varje elev respekterar andra elevers egenvärde. Barnen har utvecklats mycket i arbetet med normer och värden. Under året har fokus legat på hur man är en bra kompis och att alla är lika mycket värda. I arbetet används bl.a. Utbildningsradions serie om den Kloka ugglan och Kompisproblemet. Samarbetsformer med särskolan har utvecklats och förskoleklassen har besökt särskolan och deltagit i gemensamma aktiviteter som t.ex. musikstunder. Besöken har gett barnen ökad förståelse för människors lika värde och förståelse för varandras olikheter. Under året har många och bra diskussioner genomförts och eftersom nya barn tillkommit i grupperna under året så har en fortlöpande diskussion om kamratskap och respekt genomförts. Barngrupperna har under året utvecklats positivt och blivit mer medvetna om hur man är en bra kompis. Kunskaper Lek och rörelse är ett viktigt inslag i verksamheten. Barnen stärks både i sin självkänsla och kamratrelationer och utvecklar insikten om sambandet mellan rörelse, hygien och hälsa.. Barnens samarbetsförmåga, rumsuppfattning, fantasi och kreativitet, fin-och grovmotorik samt kunskap om hälsa och hygien utvecklas i leken. Under året har barnen, utifrån sina egna förutsättningar, fått möjlighet att på ett lekfullt sätt prova olika kunskapsområden. För att alla barn ska bli sedda och hörda har arbetet skett i tvärgrupper, med färre barn i respektive grupp. Under året har eleverna utmanats i kreativt tänkande/lärande genom olika aktiviteter t.ex. ett tornbygge. Vid allt pyssel och skapande utmanas eleverna genom att de får tänka igenom arbetet och utarbeta en plan innan genomförandet. Verksamheten har också bedrivits ute på skolgården, i skogen och på IP. Övergångar Förskoleklassen personal besökte barnen ute på förskolorna och hade sedan ett överlämnande från personal och föräldrar. Eftersom skolan inte var klar hölls redan i slutet av maj 2015 ett föräldramöte med information om skolstarten. Föräldrarna bjöds även in till en visning av nya skolan. Inskrivning av barnen skedde när skolan startade upp efter sommarlovet. En plan för vårens samverkansträffar skickades ut i början av vårterminen inför HT -15. Under vårterminen genomfördes tre aktivitetsdagar för blivande förskoleklass. Vid ett av dessa fick barnen möjlighet att äta lunch i skolans elevrestaurang. För de elever som går över till år 1 genomfördes på motsvarande sätt besök i nya klassrummen med blivande klasslärare. Överlämnande sker från förskoleklassens personalen till berörd lärare och ett föräldramöte hölls i slutet av vårterminen. Personal från förskoleklassen följer med barnen till år 1. En arbetsgång för Skarpåkersskolans övergångar har utarbetats under läsåret. (bilaga1) Skolan och omvärlden Barnen ska få en inblick i vad som finns i skolans närområde och i närsamhället i stort. Arbetsområden i förskoleklassen har bl.a. varit ”Jag och min familj” lika-olika. Besök på särskolan, idrottsplatsen, biblioteket och badhuset har genomförts. Sida 14 Måluppfyllelse Område Inte alls Till viss del Till stor del Helt Normer och värden X Kunskaper X Övergång och samverkan X Skolan och omvärlden X Analys och bedömning Arbetet med normer och värden samt kunskaper har helt uppfyllts utifrån de mål som utarbetats för läsåret. Detta är dock ett ständigt pågående arbete och inte att beteckna som avslutat. En plan för arbetet med övergångar har utarbetats under VT och kommer förhoppningsvis att förbättra det arbetet. Vi har i arbetet med att starta upp verksamheten i ny skola haft nya förutsättningar med flera elevgrupper och många barn som skall samverka inom enheten. Verksamheten har under året hittat former för organisation som är en bra grund att bygga vidare på. Området skolan och omvärlden har fungerat bra men kan utvecklas med fler studiebesök och besök i närmiljön. b) Kunskapsutvecklingen i fritidshem (Lgr-11 kap2) Normer och värden. På fritidshemmet pågår ständigt i de dagliga aktiviteterna en dialog om värdegrundsfrågor och människors lika värde. Att få barnen att alltid tänka på sitt beteende mot andra barn och vuxna, visa hänsyn och empati samt bry sig om varandra oavsett nationalitet och kön är viktiga inslag i fritidshemmets verksamhet. Under året har en positiv utveckling skett hos många av barnen. Genom att skapa strukturer för verksamheten skapas även trygghet i grupperna. Under året har barnen fått ökat eget ansvar för att kunna utveckla sina färdigheter i intressegrupper. I grupperna har barnen lärt sig samarbete, respektera andras åsikter och att kompromissa. När konflikter uppstår är det viktigt att vuxna skapar en tydlig bild av händelsen, ger eleverna stöd och hjälp att lösa konflikter verbalt på ett för alla tillfredsställande sätt. Arbetet med normer och värden har bl.a. omfattat Känna empati för varandra Tillämpa metoder för att hantera sina reaktioner i olika sammanhang Visa hänsyn Turordning Visa respekt för olika kulturer Uppmärksamma och motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling Kunskaper Barnen har erbjudits många möjligheter till att prova på många och nya aktiviteter vilket resulterat i nya intressen och kunskaper. Samverkan mellan fritidsavdelningarna när det gäller t.ex valbara aktiviteter som bild, musik, rörelse/bad, utevistelse, utflykter och fri lek både på skolan och i närområdet gynnar verksamheten. Samarbetet med Idéverkstan har resulterat i flera utställningar på stan, och eleverna har fått prova på problemlösning i olika sammanhang. Viktiga inslag i arbetet är att stimulera barnens kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att prova nya idéer och lösa problem. Sida 15 Fritidsverksamheten främjar barnens utveckling och lärande utifrån ålder, behov, mognad, intressen och erfarenheter. Övergångar och samverkan Fritidspersonalen samverkar med och är resurs i klasserna, genomför idrottslektioner och ansvarar för rasttillsyn under bl.a. lunchrasterna. Rastaktiviteter har planerats och genomförts av fritidshemspersonalen. Detta har erbjudits eleverna två dagar i veckan. Samarbete med särskolans fritidshem sker dagligen då elever från särskolan har sin verksamhet förlagd till Skarpåkersskolan. Skolan och omvärlden För att skapa intresse och kunskap om vad vår närmiljö kan erbjuda har besöker fritidshemmet IP, Latbergshallen och Flogstabadet. Cykelutflykter erbjuds för att träna trafikkunskap samtidigt som barnen blir bekanta med närområdet. Fritidshemmet erbjuder även återkommande besök på badhuset och biblioteket. Även samarbete med föreningar i området som t.ex. Gudmundrå hembygdsförening ingår i verksamheten. Måluppfyllelse Område Inte alls Till viss del Till stor del Normer och värden Kunskaper X X Övergång och samverkan Skolan och omvärlden X Helt X Analys och bedömning Arbetet med normer och värden samt kunskaper har till stor del uppfyllts utifrån verksamhetens mål. Detta är ett ständigt pågående arbete och inte att beteckna som avslutat då varje läsår innebär nya utmaningar. I arbetet med att starta upp verksamheten i en ny skola är många förutsättningar nya och förändrade. Fler elevgrupper och många barn som skall samverka inom enheten påverkar organisationen av verksamheten. Under året har former för samverkan mellan fritidsavdelningarna utvecklats och detta kommer att utvecklas vidare under kommande år. Genom samarbetet kan barnen erbjudas fler aktiviteter att välja mellan och personalen används effektivt. Fler alternativ innebär större möjlighet för barnen att bredda och fördjupa sina intresseområden. Barnen lär känna varandra över ”gränserna” på ett naturligt sätt, gemenskapen ökar och de yngre barnen lär av de äldre. Målen för området skolan och omvärlden bedöms ha uppfyllts till viss del och kan alltså utvecklas ytterligare t.ex. med fler studiebesök på företag, andra verksamheter och genom fler besök i närmiljön. Samarbetet mellan elev- och personalgrupperna bedöms vara en viktig orsak till att måluppfyllelsen är god. Under året kommer kvalitetsarbetet att utvecklas ytterligare för att bli en naturlig del i verksamheten. Möjlighet att diskutera förhållningssätt och bemötande, för utvecklandet av en gemensam grund för verksamheten kommer också att prioriteras. Ökad kunskap och insikt i kvalitetsarbetet samt fokus på förhållningssätt och bemötande bedöms gynna måluppfyllelsen positivt. En uppföljning av fritidsgruppernas storlek och sammansättning så att omsorg och det pedagogiska uppdraget kan tillgodoses genomfördes mars 2015. Uppfattningen är att Sida 16 nuvarande gruppindelning fungerar bra. Naturliga mötesplatser som Torget, aktivitetsrum och utemiljö gör att barnen ges möjlighet att träffas över gränserna och under loven erbjuds gemensamma aktiviteter för alla fritidsavdelningar. Arbetet med att forma verksamheten i nya Skarpåkersskolan har bara börjat men även fritidsverksamheten har haft en positiv utveckling och förväntan är en fortsatt positiv trend under nästa läsår. c) Läskunnigheten i åk 1 och 3 Läskunnighet åk 1 Läsutvecklingsrubrik Beskrivning Antal elever Totalt Antal flickor som nått målfas Antal flickor som ej nått målfas Antal pojkar som nått målfas Antal pojkar som ej nått målfas Fonologisk medvetenhet Ljudar samman tre språkljud - syntes (till ett ord). 68 38 1 29 0 Ordavkodning Läser enkla nya småord. 68 37 2 29 0 Flyt i läsningen Kan läsa vanliga ord med flyt 68 36 3 24 5 Läsförståelse Läser en enkel mening och förstår innehållet. 68 37 2 27 2 Läsintresse Blir glad när vi läser tillsammans. 68 39 0 29 0 Analys och bedömning Flera aspekter spelar in för de elever som inte når målfas. Barn med talsvårigheter får svårt med läsflytet vilket också gäller de elever som precis ”knäckt koden”. Nyanlända elever med annat modersmål kan ha svårt att nå målfas beroende på hur länge de funnits i skolan. Uppfattningen är dock att dessa elever gör stora framsteg men behöver mer tid. Läsförståelsen är svår att mäta då den till stor del bygger på läsflytet. Motivationen spelar också roll för läsutvecklingen och kan vara en stor utmaning för eleverna. När eleverna har ”knäckt koden” och blivit läsare måste motivationen behållas om elever ska bli ”lässugna”. Fortsatt satsning på extra stöd med läspedagog, läxhjälp och talpedagog behövs för att alla elever ska kunna nå målfas. Sida 17 Läskunnighet åk 3 Läsutvecklingsrubrik Korrigering av felläsning Ordavkodning Flyt i läsningen Läsförståelse Beskrivning Eleven kan korrigera sig själv vid behov genom att läsa om enstaka ord eller meningar Kan läsa de flesta ord snabbt, direkt och utan ljudning Eleven kan läsa ut ord och meningar relativt obehindrat med hjälp av ortografisk helordsläsning Eleven kan återge huvuddragen av händelseförloppet i den lästa texten Antal elever Total Antal flickor som nått målfas Antal flickor som ej nått målfas Antal pojkar som nått målfas Antal pojkar som ej nått målfas 70 30 2 36 2 70 29 3 37 1 70 29 3 34 4 70 30 2 37 1 Analys och bedömning Enligt statistiken är det inte så stor skillnad mellan åk 1 och åk 3 men stor personlig utveckling på individnivå har skett sedan åk 1. Läsflytet är fortfarande en svårighet vilket kan bero på språk- och lässvårigheter eller språkbakgrund. För att få flyt i läsningen krävs mycket lästid varför vi har jobbat med att skapa en mysig lässtund varje dag, både högläsning och egenläsning. Täta biblioteksbesök och förmånen att få ta emot flera författarbesök har varit positivt för verksamheten. Det har gett positiva resultat för läslusten hos de flesta elever som i trean gärna läst själva så fort tillfälle har getts. d) Simkunnighet i åk 3 Skola: Skarpåkersskolan Antal flickor Så många flickor Antal pojkar Så många pojkar totalt i åk 3 kan simma 50 m totalt i åk 3 kan simma 50 m 33 28 38 24 Analys och bedömning Andelen simkunniga elever har sjunkit från 100% för läsåret 2013/2014 (Skarpåkersskolan+Kramforsskolan) till 73% för läsåret 2014/2015. Den stora skillnaden kan inte förklaras av andelen nyanlända även om detta i viss mån kan påverka resultatet. Under senaste läsåret har undervisande simlärare i mindre utsträckning deltagit i bassängen under simlektionerna vilket även det kan ha påverkat resultatet. Detta kan dock inte heller helt förklara skillnaderna i resultat då denna förändring genomförts under läsåret 14/15. Elevernas simkunnighet grundläggs redan från förskoleklass varför ett sådant genomslag under år 3 inte bedöms rimligt. Skolan behöver tillsammans med simlärarna se över möjligheten att erbjuda fler tillfällen till extra simträning för de elever som riskerar att inte uppnå målet. Sida 18 e) Nationella prov i åk 3 Resultat Resultaten visar stor variation mellan de olika delproven med en spridning från 91 % godkända ner till endast 41 % godkända. Resultaten visar inte någon tydlig skillnad mellan pojkar och flickor. De områden som vållar störst problem för eleverna är skriftliga räknemetoder där eleven ska förstå och använda olika strategier samt visa hur de tänker. Även matematiska begrepp vållar problem då eleven inte förstår uppgiften och vad som förväntas. Analys och bedömning Det saknades en del instruktioner i lärarhandledningen vilket ledde till att en del elever skulle ha kunna ha presterat ännu bättre på vissa uppgifter. Arbetet med problemlösning behöver utvecklas och eleverna behöver arbeta mer med sådana arbetsuppgifter både individuellt eller i mindre lärgrupper. Återvända till samma uppgifter och prata mer matematik är alltid viktigt. Eleverna behöver också större variation med avseende på vilka uppgifter de får möta. Eleverna behöver även få mer träning i att använda miniräknare. Skarpåkersskolan har gjort sitt första år i nuvarande organisation varför jämförelser över tid inte är relevanta. Sida 19 Resultat Resultaten visar stor spridning med resultat från 90% godkända ner till 61% godkända. De områden som vållar problem för eleverna är skrivuppgifterna och då främst att skriva faktatexter. Även när det gäller att läsa faktatexter sjunker resultatet i förhållande till övriga läsuppgifter. Resultaten visar inte någon tydlig skillnad i mellan pojkar och flickor. Analys och bedömning Arbetssättet med skönlitteratur fungerar bra både när det gäller läsning och skrivning. Arbetet med faktatexter behöver utvecklas, särskilt texter i området teknik. På NP lyckades flera elever med den första faktatexten men när del två skulle skrivas så sjönk prestationsförmåga och motivation. Grundskolan behöver jobba mer med att skriva fler och längre faktatexter. Arbetet med texter och att bearbeta olika typer av texter behöver bli mer återkommande samt även att arbeta mer strukturerat med texter Då delproven i de nationella proven inte omfattar samma områden är en jämförelse mellan åren svår att genomföra. Skarpåkersskolan har gjort sitt första år i nuvarande organisation varför inte heller där jämförelser över tid är relevanta. Ämnesprov år 3 Ämne Antal elever 8 År 3 flickor pojkar flickor Matematik 35 35 Svenska / SvA 34 35 22 Summa 69 70 22 7 pojkar 6 5 4 flickor pojkar flickor pojkar flickor pojkar 11 8 14 11 3 6 16 5 10 1 2 1 3 16 16 18 15 13 4 9 Sida 20 flickor 3 2 pojkar flickor pojkar flickor 3 1 4 1 1 2 1 1 2 1 5 2 5 3 f) Måluppfyllelse i åk 3 Resultat Ämne Antal elever Otillräckliga kunskaper Godtagbara kunskaper 61 Svenska 63 2 SvA 4 4 Matematik 67 5 62 SO 67 5 62 NO 67 5 62 Mer än godtagbara kunskaper Analys och bedömning Skarpåkersskolans måluppfyllelse visar att 97% av eleverna når kunskapsmålen i svenska. Skolan har under året tagit emot nyanlända elever vilket är förklaringen till att ingen av de elever som läser SvA klarar kunskapsmålen i svenska. I ämnena matematik, SO och NO har 92% av eleverna klarat kunskapsmålen för ämnet. Värt att notera är att ingen elev når nivån ”mer än godtagbara” kunskaper vilket betonar att kunskapsbedömning måste vara ett ständigt pågående arbete och återkommande diskussioner bland pedagogerna är nödvändiga för att göra bedömningen till ”ett redskap för lärande”. Som resultaten på NP ämnesprov visar kan inga signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar utläsas. Måluppfyllelsen på Skarpåkersskolan bedöms vara bra. Sida 21 7. Utvecklingsområden läsåret 2015-16 a)Prioriterade utvecklingsområden Genomgående i verksamheterna kommer en central satsning på fortbildning kring pojkars och flickors skolresultat att genomföras. Detta kommer att leda till ett utvecklingsarbete på enheterna. Fortbildningsdagarna Skogen som klassrum föregick utvecklingsarbetet om undervisning i natur- och skogsmiljöer. Detta arbetssätt ökar kunskapen om hur skolämnen kan kopplas till frågor kring skog och klimat och uppmuntrar till ett ämnesintegrerat arbetssätt. Det sätter också in diskussionen om hållbar utveckling i ett naturligt sammanhang. Eleverna får dessutom upplevelser för alla sinnen, möjlighet att lära känna sin närmiljö och ökar deras intresse och vilja att värna om naturen. Den utökade tillgången på läsplattor och datorer i verksamheterna skall under året öka användandet och utvecklandet av IT som en naturlig del i verksamheten. a:1) Utvecklingsområde – Samverkan mellan verksamhetsformerna Beskrivning: Skapa ett helhetsperspektiv på elevens dag i våra verksamheter. Förväntat resultat: Genom att knyta ihop verksamheterna och dess innehåll skall elevernas bästa tydligt vara i fokus. Ett ömsesidigt möte mellan pedagogiska arbetsätten i förskoleklass, skola och fritidshem skapar goda förutsättningar för elevernas utveckling, lärande och utbildning Genomförande: Vidareutveckla samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem. Det innebär att strukturera upp personalens möten såväl som samverkan mellan elevgrupperna. Samverkan sker bl.a. i gemensamma aktiviteter t.ex. storsjung, friluftsdagar, aktiviteter vid högtider och FN-dagen. Gemensam tid för arbetslagsplanering är viktigt så att alla pedagoger känner till elevernas behov och förutsättningar. Flera vuxna runt eleverna skapar ökad trygghet och gynnar elevernas inlärningssituation. I alla verksamheter skall förväntningarna på pojkar och flickor vara lika. Vi skall öka vår medvetenhet om hur vi uttrycker oss och vilka signaler vårt språk sänder Tid: Läsår Ansvarig/ansvariga: Rektor/arbetslagen Uppföljning och utvärdering: Följs upp vid mitterminskonferens samt vid terminsslut. a:2) Utvecklingsområde grundskola – Svenska Beskrivning: Fortsätta arbeta utifrån Barbro Vestlunds läsförståelse, RT (Spågumman etc.) med fokus på faktatexter. Under året kommer en satsning på genrepedagogik att genomföras. Förväntat resultat: Eleverna skall kunna plocka ut viktiga delar ur en text och själv kunna skriva en enkel faktatext Ökat intresse för bokläsning Genomförande: Arbeta mer med att bearbeta texter med fokus på faktatexter. Eleverna behöver bearbeta samma texter flera gånger för att fördjupa förståelsen. Vi kommer att använda läsplattor och datorerna i undervisningen. Samarbete med biblioteket fortsätter. Vi skall ”rusta” skolans eget bibliotek så att det inbjuder till lässtunder. Utveckla arbetet med att koppla läsplattor och datorer till undervisningen. Genom nya inslag i undervisningen kan motivationen bland eleverna öka. Sida 22 Fortsatt satsning på extra stöd med läspedagog, läxhjälp och talpedagog behövs för att alla elever ska kunna nå målfas. Entreprenöriellt lärande gynnas bl.a. genom att fokusera på att de arbeten som görs har en mottagare, ett för eleverna tydligt syfte. Detta höjer arbetets värde och ställer samtidigt krav på bearbetning. Ta-sig-församhet: Hur löser vi problemet? Argumentera, diskutera. Genomföra uppdrag och studiebesök. Tid: Läsår Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget Uppföljning och utvärdering: Fortlöpande genom analys av elevtexter Använda gamla Nationella prov för uppföljning Nationella prov i svenska a:3) Utvecklingsområde grundskola – Matematik Beskrivning: Förbättra elevernas kunskaper i skriftliga räknemetoder och ökad förståelse för positionssystemet. Förväntat resultat: Ökad förståelse för positionssystemet. Förbättrade resultat på delmomentet skriftliga räknemetoder på nationella proven(NP) i åk Genomförande: Lägga större tonvikt på taluppfattning och skriftliga räknemetoder. Alla använder Förstå och använda tal i alla årskurser. Testa gamla NP delprov i början av höst terminen i åk 3. Satsning på extra pedagog i matematik motsvarande 1.0 tjänst. Tid: Läsår Ansvarig/ansvariga: Arbetslag Uppföljning och utvärdering: Åk 1: Förstå och använda tal test 1 i maj. Åk 2: Förstå och använda tal test 2 i maj och september. Åk 3: Förstå och använda tal test 3 i maj och september. Åk 3 följs även upp genom att göra om det gamla NP under vårterminen före sportlovet. Utvärdering sker vid det årliga nationellaproven a:4) Utvecklingsområde förskoleklass – Samverkan med särskolan Beskrivning: Utvecklande av samarbetsformer med särskolan fortsätter. Förväntat resultat: Ökad förståelse för människors lika värde och förståelse för varandras olikheter. Genomförande: Besök på särskolan och gemensamma sångstunder. Gemensamt mellanmål. Tid: Läsåret Ansvarig/ansvariga: Pedagogerna Uppföljning och utvärdering: Vid läsårets slut genom personalen utvärdering och genom enkät och samtal med eleverna a:5) Utvecklingsområde förskoleklass – Social kompetens Beskrivning: Eleverna ska känna trygghet och tillit till vuxna och till varandra i gruppen. Alla skall bli sedda och hörda varje dag. Förväntat resultat: Stärka barnets självkänsla. Lära sig visa hänsyn och respekt i samspel med andra. Utveckla nyfikenhet och lust att lära på ett lekfullt sätt. Vara rädd om miljön – inne och ute. Sida 23 Genomförande: Gruppstärkande lekar och rollekar. Samtal i stor och liten grupp. Tematiskt arbete kring känslor och jaget. Utöka användandet av läsplattor och datorer i arbetet. Tid: Läsåret Ansvarig/ansvariga: Rektor och arbetslag Uppföljning och utvärdering: Kontinuerligt under året. Trivselenkät 2 ggr/termin. BRUK 3:5, förskoleklassen vid läsårets slut. a:6) Utvecklingsområde förskoleklass – Lek och rörelse Beskrivning: Genom lek och rörelse utveckla samarbetsförmåga, rumsuppfattning, fantasi och kretivitet, fin och grovmotorik samt kunskap om hälsa och hygien. Förväntat resultat: Stärka barnets självkänsla. Utveckla sin förmåga att samarbeta med andra. Utveckla motoriken och sambandet mellan rörelse, hygien och hälsa. Genomförande: Fri och styrd lek inne och ute. Grupplekar. Kläder och dusch i samband med idrott. Tid: Läsåret Ansvarig/ansvariga: Rektor och arbetslag Uppföljning och utvärdering: Kontinuerligt under året. a:7) Utvecklingsområde fritidshem – Trygghet Beskrivning: Eleverna ska känna trygghet och tillit till vuxna och till varandra i gruppen. Alla skall bli sedda och hörda varje dag. När en konflikt uppstår är det viktigt att som viktigt att som vuxen skapa sig en tydlig bild av händelsen, ge eleverna stöd och hjälp att lösa konflikter verbalt på ett för alla tillfredsställande sätt. Förväntat resultat: Eleverna ska känna sig trygga. Genomförande: Fasta rutiner, positivt bemötande, känsla av sammanhang samt struktur med individuella val. Tid: Verksamhetsåret. Ansvarig/ansvariga: Personal, barn och föräldrar Uppföljning och utvärdering: Kontinuerligt under verksamhetsåret och med enkät som omfattar både ute- och innemiljö a:8) Utvecklingsområde fritidshem - Värdegrund Beskrivning: På fritidshemmet pågår alltid en dialog om värdegrundsfrågor och människors lika värde i de dagliga aktiviteterna. Att få barnen att alltid tänka på sitt beteende mot andra barn och vuxna, visa hänsyn och empati samt bry sig om varandra oavsett nationalite t och kön. Inför kommande år behöver vi fundera på hur vi kan öka svarsfrekvensen på enkäten till föräldrar. Fritidshemmet behöver utveckla metoder för att bättre förmedla Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkning till föräldragruppen. Förväntat resultat: Ansvarstagande individer Genomförande: Träna barnen i vardagsrutiner, vara föredömen. Vi arbetar för att barnen ska förstå att alla människor har lika värde och ska behandlas med respekt. Leken har stor plats och betydelse i verksamheten. I leken tränas sociala förmågor och social kompetens Tid: Verksamhetsåret Ansvarig/ansvariga: Personal, barn och föräldrar Uppföljning och utvärdering: Löpande feed-back, BRUK del 2, fritidshemmet vid läsårets slut Sida 24 a:9) Utvecklingsområde fritidshem/förskoleklass – Entreprenöriellt lärande Beskrivning: Stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja att pröva idéer och lösa problem. Förväntat resultat: Utveckla ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap, ”Ta-sigförsamhet” Genomförande: Förskoleklass: mindre föreställning t.ex. sagodramatisering, musik. År 1: Sagoäventyr (VT), SPA i samarbete med treorna. År 2: Föreställning på skolan med elever som publik. ”Mekning” i tekniska prylar, samarbete med gymnasieprogram. År 3: SPA treorna ansvarar och ettorna är gäster ev. i samarbete med hantverksprogrammet, enkel strömkrets (El-programmet), föreställning på skolan för föräldrar och syskon, Cykelvård (Fordons-programmet) Fskk - År 3: Experiment löper som en röd tråd genom verksamheten. Tid: 4 år Ansvarig/ansvariga: Arbetslaget Uppföljning och utvärdering: Löpande utvärdering av resp. aktivitet i arbetslaget och med barnen utifrån ålder (lappar, glad/ledsen gubbe..) Mittuppföljning höstterminen – grovplanerat läsåret och påbörjat aktiviteten Mittuppföljning vårterminen – samla upp och genomföra det som ev. uteblivit Läsårets slut – samla ihop material och gör slututvärdering. Sida 25