Lilla retorikskolan – Del 5: Argumentation

Lilla retorikskolan – Del 5: Argumentation
Hur gör du för att stödja ditt budskap/din tes och hur finner du de bästa argumenten?
När vi, i samband med vår fundera-process, har fått en tämligen klar bild av den retoriska situationen, sammanhanget,
målgruppen, vår avsikt och den tes vi ska driva, gäller det att finna, och ibland även uppfinna (!), de rätta och hållbara
argumenten. Detta är grundläggande i all retorik. För utan argument övertygas ingen. Syftet med ett argument är
nämligen att få människor att ta ställning – för eller mot någon eller något.
Politiker i antikens Grekland och Rom utnyttjade gärna en enkel lathund för att samla argument. Metoden kan sägas
vara en utveckling av frågan ”varför?”. Det är en metod som de flesta politiker använder sig av än idag. Man utgår helt
enkelt ifrån att människor ställer sig frågan: ”Har jag någon nytta av det du påstår?”
Nyttan kan kombineras med andra argument: Är det möjligt? Är det lätt? Är det nödvändigt? Och, kan du svara ja på
alla dessa frågor har du stora möjligheter att övertyga. Men, det finns ju också de som tycker att nyttan inte är allt här
i världen; att det faktiskt finns andra värden. Att hänsyn exempelvis bör tas till vad lagar och förordningar föreskriver.
Hur moral och etik påverkar oss. Våra känslor för barn, föräldrar, vänner, kolleger och landsmän eller medmänniskor
i allmänhet. Liksom heder och samvete. Vilket leder oss till två huvudgrupper av argument. Den ena kan vi kalla
plånbokens argument (logos) och den andra hjärtats argument (ethos och pathos).
Argumentets syfte är givetvis att få tvivlaren att kasta tvivlet överbord och bestämma sig för att ta ställning – för eller
emot. Ett väl utformat argument består av två delar: dels ett påstående och dels ett eller flera bevis. Påståendet kan vara
inriktat mot nytta eller rationalitet (alltså det grekerna kallade logos), karaktär och/eller moral (ethos) samt personliga
känslor och upplevelser (pathos).
När vi väl valt påstående, kan vi använda fyra typer av bevismedel för att stärka respektive påstående och skapa ett
slagkraftigt argument. Bevismedlen är följande:
- Faktiska auktoritetsbevis i form av fakta/statistik
- Artificiella auktoritetsbevis i form av citat/referenser samt egna reflektioner/analyser
- Faktiska konkretiseringsbevis i form av exempel/berättelser/företeelser
- Artificiella konkretiseringsbevis i form av jämförelser och bilder.
OBS! Notera att många – högskoleutbildade retoriker är i sammanhanget inget undantag – ibland har svårt att skilja
på påstående och bevis. En utbredd missuppfattning är exempelvis att man är logisk och rationell när man använder
fakta och statistik, men just det bevismedlet kan faktiskt lika gärna användas för att stödja ett karaktärsargument
och/eller känslomässigt argument.
Om bevisen håller, tycks också påståendet vila på fast grund; tankegången verkar vara väl underbyggd och så
vidare. Det är som att bygga ett hus. Viker sig stöttorna rasar konstruktionen. Vilket också är vad som händer med ett
tal om åhörarna inte tror på tesen, talarens påståenden och/eller bevis.
Du kan läsa mer om hur man finner argument i del 6 av Lilla Retorikskolan om ”De sju frågornas metod”.
Du kan också fortsätta och läsa mer om bevisen i del 7 som handlar just om bevis.