3/dEt handLar om sLUssEn 10/Lätt match för svEnskt

Transcription

3/dEt handLar om sLUssEn 10/Lätt match för svEnskt
ELUkonsult
E T T N Y H E T S M A G A S I N F R Å N E L U K O N S U LT N U M M E R 5 . 2 0 1 0
3/det handlar
om slussen
10/Lätt match för
svenskt snus
14/möjligheter
med 3D och BIM
18/ett vägprojekt
med stor frihet
Jag sitter med i redaktionskommittén för tidningen och varje gång ett nytt nummer börjar
ta form blir jag lika glad och entusiastisk. Vilka fantastiska
uppdrag vi på ELU genomför tillsammans med våra kunder.
Vilken känsla det är att få delta i samhällsutvecklingen.
I det här numret presenterar vi några av våra intressanta
geoteknik-, bygg-, och anläggningsuppdrag med fokus
på vår kompetens inom 3D-projektering och BIM. ELU har
under flera år satsat på att utbilda medarbetare och investera i moderna IT-verktyg för att ligga i framkant inom just
3D-projektering. Att våra kunder inser fördelarna med det
här arbetssättet – och tar med det i sina kravspecifikationer
– driver givetvis också på ELUs utveckling. Fördelarna med
att alla i projektet arbetar i samma 3D-modell är fantastiska.
Alla i projektet kan se helheten och detaljerna och snabbt
både förstå och lösa problemställningar.
Datormognaden i hela samhället ökar från år till år. Det för
med sig att förmågan att tillgodogöra sig resultatet från
och insikten om potentialen med att projektera i 3D och
BIM generellt också ökar hela tiden.
Hjälp oss att bli ännu vassare
ELU har fyra ledord som beskriver hur vi ska genomföra
våra uppdrag tillsammans med våra kunder: Samarbete.
Engagemang. Kreativitet. Tillförlitlighet.
För att kontrollera hur vi sköter oss i uppdragen har vi
önskemål om att träffa dig som kund på ett möte eller
under en lunch (som vi gärna bjuder på) och få svar på
de här frågorna:
Hur fungerar samarbetet?
Är ELUs medarbetare engagerade i uppdraget?
Är vi kreativa på möten och i vårt projekteringsarbete?
Är ELU tillförlitliga och levererar vi enligt
budget och tidplan?
Avslutningsvis vill jag tacka alla ELUs kunder, samarbetspartners, leverantörer och alla medarbetare på ELU för
ett bra jobb under 2010 och passa på att önska er alla en
riktigt god jul och ett gott nytt år.
ELU på 60 sekunder
I över 40 år har ELU spelat en viktig roll som projektör inom bygg- och
anläggnings­sektorn. Med kontor i Stockholm och Göte­borg, över
140 medarbetare och mycket stor erfarenhet av både svenska och
internationella projekt står vi rustade för att lösa dina utmaningar.
I alla våra uppdrag finns engagemanget, kreativiteten och
­förståels­en för din verklighet och ett gediget tekniskt kunnande.
Och vårt löfte till dig är att vara en tillförlitlig samarbetspartner.
ELU deltar i FoU-verksamhet genom att medverka i norm­­kommitté­er
och olika utvecklingsprojekt. Dessutom har vi ett nära samarbete
med högskolor och byggentreprenörer. Det ger oss en unik praktisk
erfarenhet som vi omsätter i smarta konstruktionslösningar – till
nytta för dig som kund.
Inom anläggningssektorn omfattar uppdragen projektering
och ­konstruktion av fasta och rörliga broar, trafiktunnlar, hamnan­­­läggningar, kajer, färjelägen, sponter, formställningar, vattentorn
och reservoarer. Inom byggsektorn omfattar uppdragen de flesta
typer av byggnadsprojekt med tyngdpunkt på kontor, bostäder,
för­valtningsbyggnader och kommersiella fastigheter.
För aktuella referenser och mer information: www.elu.se
REDAKTION
ELU KONSULT: Joakim Engström, Matilda Lixenstrand,
Sten-Åke Torefeldt, Maria Wallmoberg och Agneta Zingmark
Produktion: Brandline. Jörgen Däckfors, Martina melin
och sofia mårtensson
Foto: Mikael Ullén om inget annat anges
TRYCK: GÄVLE OFFSET, 2010
Omslag: SWEDISH MATCH, KUNGÄLV
Sten-Åke Torefeldt
det handlar
om slussen
Slussen är en plats i Stockholm som knappast lämnar någon oberörd. Det är en fråga man måste
förhålla sig till. Planprocessen för Nya Slussen pågår och debatten omkring förslagen är både
högljudd och livlig. Sällan har ett projekt diskuterats så intensivt och olika arkitektoniska lösningar
förkastats, utvecklats och debatterats.
Med tanke på den betydelse
som Slussen har haft och har
för Stockholms och hela Sveriges utveckling är det ändå kanske inte så konstigt
att debatten är livlig. Samtidigt har den
plats som Slussen representerar alltid varit under utveckling och förändring. Nu är
det återigen dags att bygga om Slussen
– något som har gjorts med cirka 70–100
års mellanrum alltsedan 1600-talet.
Nutid möter dåtid
För många är Slussen synonymt med den
klöverbladsliknande trafikkarusell som
skapades 1935 och som alltjämt finns
kvar, om än hårt tärd av tidens tand och
nu med begränsningar i den ursprungliga
funktionaliteten. För fritidsskepparen är
Slussen kanske mer förknippad med Karl
Johanslussen, eller skilsmässodiket som
det också kallas i folkmun, som lyfter eller
sänker båtarna dryga halvmetern mellan
Saltsjön och Mälaren. Men Slussen rymmer
mycket mer än bara småbåtar och biltrafik.
Slussennäset har ur ett historiskt
perspektiv utgjort porten till Stockholm
– både från land och från sjöss – och p
­ latsen
har alltid hyst mycket liv och rörelse. Den
fysiska geografin är dramatisk i flera avseenden och karaktäriserar platsen i hög
grad. En djup förkastningsbrant i söder
bryter en vidsträckt grusås – Brunke-
bergsåsen – i norr. Ett smalt och lågt näs
förbinder Södermalm och Gamla Stan och
skiljer samtidigt insjö från hav. Slussen har
också avgörande betydelse för Mälarens
avbördning och reglering.
Modell av SLUSSEn SEtt så som projektet
presenterades viD plansamrådet.
Illustration: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor
Foto: Håkan Flank
slussen 3
4 slussen
slussen 5
SLUSSEN är en plats med många funktioner
och är en viktig knutpunkt för Busstrafik och
tågtrafik genom saltsjöbanan.
Stommen är till stor del utförd i betong, men
det finns även bärverk av stål. Med tiden har
betongen sakta men säkert brutits ned och
det finns stora skador på brobaneplattor och
underliggande bärverk. Men det är i grundläggningen som de stora problemen finns.
Sättningen kan i vissa delar uppgå till 4 mm
per år utan tendens till att avta och vissa platser
har sjunkit 250 mm.
Slussen kräver stora underhållsinsatser
varje år, samtidigt som funktionaliteten gradvis minskar. Flera ramper samt däcksytor
har tvingats stänga på grund av nedsatt
bärförmåga.
Utmanande
grundförhållanden
kunde varpas (dras) eller stakas mot vattenströmmen mellan Saltsjön och Mälaren.
Framför allt under vårfloden var detta en
både opraktisk och farlig metod och 1642
stod den första slussen klar i båtrännan i
Söderström – Drottning Kristinas sluss.
’’I områden som är grundlagda
med Frankipålarna ser vi att flera av
dessa har otillräcklig
bärförmåga kvar.”
Dan Svensson, uppdragsledare på ELU.
Näset bildas
Genom landhöjningen bildades så småningom en strömtröskel i strömmarna vid
Gamla stan – Söderström och Norrström –
och ett näs började bildas mellan Gamla stan
och Södermalm. Under medeltiden grävdes
två kanaler genom näset: Kvarnströmmen
i norr, där det bland annat låg kvarnar och
slakterier, samt Lilleström i söder, där fartyg
Dagens Slussen-konstruktion
Dagens slussanläggning omfattar cirka­
39 000 m2 broyta fördelat på 24 brokonstruktioner, vilket motsvarar cirka 6 procent
av Stockholm stads totala broyta. Delar av
­konstruktionen är sammanbyggd med under­
liggande kajer och mycket av infrastruktur
för ledningar för vatten, avlopp, gas, el och
tele är integrerat i anläggningen.
Slussen-området har onekligen besvärliga
grundförhållanden, där berggrunden i förkastningszonen ligger på ned till 70 meters
djup och där Mälarens avbördning har fört med
sig stora mängder dy och gyttja, som avsatts
på grusåsen. Under århundraden av mänsklig
påverkan har dessutom stora mängder fyllnadsmassor täckt över den naturliga markytan.
Problem med grundläggning
ELU har en viktig roll i ombyggnationsprojektet, med ansvarsområden som geotekniska undersökningar, markkonstruktioner,
flödesberäkningar och övriga bärande konstruktioner. Dan Svensson, som är uppdragsledare på ELU, berättar om problematiken
med grundläggningen.
I nuvarande Slussen finns flera olika grundläggningsmetoder. Allt från berggrundläggningar, plattgrundläggning och träpålar till
de patenterade pålarna av system Franki.
Ett stort område inom Slussens östra
del mot Saltsjön är utsatt för betydande
sättningar. Huvudorsaken till sättningarna
bedöms vara förekomst av mäktiga organiska
jordlager som pressats samman under tung
fyllning och belastning. Även andra faktorer
har bidragit till sättningarna. Landhöjningen
har inneburit att organiskt material, virke,
trärester m.m. har exponerats för syre vilket
leder till förmultning.
Såväl markytan som konstruktionen sätter sig, vilket visar att man inte lyckats
föra ned grundläggningen till bärkraftiga
jordlager eller berg. Inom stora delar av
området som är grundlagt på Frankipålar är sättningarna stora, men sättningar
förekommer även inom området som är
grundlagt på träpålar.
System som inte höll måttet
System Franki utvecklades av det belgiska
företaget Pieux Franki och användes i stor
utsträckning vid bygget av den nuvarande
Slussen 1935. Företaget garanterade då att
pålarna inte skulle sjunka mer än 1 mm vid
en belastning av 100 ton, 5 mm vid 150 ton
och 8 mm vid 200 ton.
Frankipålen består av ett 20 meter långt
stålrör med 0,5 meters diameter som fyllts med
knappa metern betong. En fyra tons hejare med
en fallhöjd på upp till tio meter släpptess ner
på betongen. Betongen trycktes ut mot rörets
kanter och drog med sig röret ner i marken. Genom att hejaren slår på betongen koncentreras
kraften till pålspetsen. Virke, stenar och andra
hinder krossades vid neddrivningen så att röret
lätt kunde föras ner till fast botten. Med upp­
repade hejarslag stampades betongklumpen
ut ur röret och bildade en pålfot. Själva pålen
gjöts genom att stålröret fylldes med betong
medan den undan för undan drogs upp mot
markytan. Pålarna armerades ned till cirka sju
meter under markytan med rundjärn.
Foster + Partners och Berg Arkitektkontor
Här grundas Stockholm
Innan landhöjningen gjort sitt fanns två
farleder mellan Saltsjön och Mälaren. På
600-talet gjorde uppgrundningen att den viktigaste leden som gick genom Södertälje inte
längre fungerade, vilket innebar att båtarna
antingen fick rullas över land eller varorna
lastas om. Den enda återstående förbindelsen fanns nu vid Norrström, vilket kom att
betyda starten för Stockholms utveckling.
Före 1200-talet hade varken handel eller marknadsplatser etablerats i större skala
och platsen för en stor stad var långt ifrån
ideal. Det fanns inga råvarutillgångar, inga
bördiga jordar och vattenkraften lyste med
sin frånvaro. Dessutom utgjorde topografin
ett stort hinder för landtransporter.
Det som var unikt var just vattenvägen,
som blev ett lås för hela mälarregionen och
den viktiga industriregionen i Bergslagen.
Den gav stora ekonomiska och politiska
möjligheter. Förutsättningarna för att Stockholm skulle bli centrum för ett helt rike var
plötsligt ideala.
förslag till utformning
av nya Slussen.
– När borrprover tagits har man på
enstaka fundament inte ens lyckats lokalisera eller hitta betong i de lägen där pålar förväntas finnas. Bärförmågan i sådana
fundament kan starkt ifrågasättas, berättar
Dan Svensson.
slussen 7
Slussen har förutom trafikapparaten och
slussning för båttrafiken en annan mycket
viktig funktion som ofta inte nämns i den
allmänna debatten men som är central för
ombyggnationsprojektet. Det handlar om
vattenföringen och Mälarens reglering till
Saltsjön.
Det är stor risk att Mälaren svämmar över
under vårfloden eller vid kraftiga regn om den
inte kan tappas snabbt nog. Den utbyggda
avtappningskapaciteten minskar dagens
översvämningsrisker och ger också bättre
förutsättningar att möta framtida klimatförändringar. År 2000 tvingades man till exempel
att nödöppna alla tillgängliga portar – det
vara bara centimetrar från att tunnelbanan
vid Gamla Stan skulle översvämmas.
Vid en extrem nederbördssituation vid
en så kallad hundraårsnivå i Mälaren skulle
även stora delar av områden runt om hela
Mälaren översvämmas. Skadekostnaderna
bedöms då uppgå till cirka fyra miljarder
kronor. På detta kommer indirekta kostnader för avbrott i kommunikationer och
utebliven handel.
Riksbroluckan vid Riksbron och följs av
Stallkanalen mellan Slottskajen i Gamla
Stan och Helgeandsholmen. Därefter träder
Slussen in med avtappningskanalen (fd Nils
Ericsons sluss) och Karl Johanslussen. Sist
i tappningskedjan finns slussarna i Hammarbykanalen och i Södertälje, men dessa
vill man undvika eftersom de ger upphov till
starka strömmar som kan skapa problem för
Nils Ericsons sluss uppfördes 1845 till 1850 och var 45 meter lång, 9,5 meter bred och 3,6 meter djup.
slussarnas historia
Drottning Kristinas sluss
i Lilleström, 1642. Den första
slussen på platsen låg söder om dagens sluss, ungefär där nuvarande
trafikkarusell ligger. Den konstruerades
och byggdes av hitkallade holländare
under ledning av överståthållaren Claes
­Fleming mellan åren 1637 och 1642.
Den var 6 meter bred och 1,5 meter
djup. I beskrivningen av arbetet har det
skrivits att ”tio stenhuggare brände stora
stenar sönder ur slussenströmmen”, vilket är en beskrivning av metoden som användes för att ta bort berg och sten innan
man kunde spränga.
Slussen var försedd med så kallade
vattenskruvar i vardera änden, det vill säga
vridbara, kopparklädda portar. Maskineriet till slussportarna smordes med smör
och sältran och drogs med hjälp av hästar.
I början av 1700-talet började Drottning Kristinas sluss förfalla. Virket var ruttet, stenen hade vittrat och fyllningen mellan pålarna var bortsköljd. Det fanns krav
på en ny och större sluss.
Renovering
inte ett alternativ
Det är uteslutet att renovera Slussen – både
ur ett funktionsmässigt och ekonomiskt
perspektiv. Lägg därtill avbördningsproblematiken, som gör att de befintliga lösningarna inte räcker till. Det innebär att det
måste byggas nytt med frågeställningar som
stockholm stadsmuseum
Tappningskedjan
Slussen som plats har en central del i avbördningen. Det finns en tappningskedja
för regleringen av Mälaren som börjar med
Karl Johanslussen
sjötrafiken och att det vid avbördningsläge
är omöjligt att slussa.
Klimatförändringarna kan även ge upphov
till andra problem sommartid. Med ­torrare
och varmare somrar minskar nederbördsmängderna och avdunstningen ökar. Detta
kan leda till att Mälarens yta kommer att ligga
under Saltsjön. Samtliga luckor måste då vara
stängda för att undvika att saltvatten tränger
in i Mälaren och påverkar vattenintagen vid
Stockholms Vattenverk. Stängda portar ger
samtidigt problem för sjöfarten.
Högre framtida flöden gör att det finns
behov av att öka avbördningskapaciteten
vid Slussen. Tappningskapaciteten behöver
mer än fördubblas för hela Mälaren – från
dagens medeltal 800 m3/s till 2 000 m3/s.
– Kommande vattenflöden vid Slussen
är i en jämförelse mycket stora och i nivå
med de stora norrländska älvarna. Det gör att
Slussen, även i ett internationellt perspektiv,
kommer bli en mycket stor anläggning för
vattenreglering, berättar Dan Svensson.
Drottning Kristinas sluss i Lilleström
Christopher PolhemS SLUSS
Christopher Polhem fick i uppdrag
att bygga en ny sluss på samma
plats som den gamla. Det blev det
Slusstorget med Södermalm till höger Illustration: Foster + Partners och Berg Arkitektkontor
stockholm stadsmuseum
Slussen central roll
i regleringen av Mälaren
Foto: mikael ullén
stockholm stadsmuseum
6 slussen
slussarna. Slussbroarna kunde dock inte
bära spårvagnarna, utan de resande fick
gå mellan platserna ända fram till 1922,
då broarna förstärktes.
Polhems sluss fylldes igen med sten
vid byggandet av Karl Johanslussen 1935.
Christopher Polhems sluss i Lilleström
sista stora åtagandet för Christopher Polhem, som var gammal och fick bäras ner
till slussen för att se sitt verk. Slussen invigdes 1755, fyra år efter hans död, och
det blev sonen Gabriel Polhem som fick
slutföra arbetet.
Polhem använde samma byggnadsmetod som holländarna: han lät bygga
en kassun av trä vid Kornhamnstorg som
flottades på plats och kläddes med kalksten. Den nya slussen var 45 meter lång,
9,6 meter bred och 3 meter djup, och låg
något söder om den nuvarande slussen.
Den var utrustad med två broar med vindbryggor. Maskineriet inrymdes i fyra röda
tegeltorn, två på var sida av vindbron, vid
Röda slussen. En trämodell av Polhems
sluss finns på Tekniska Museet i Stockholm.
Under första halvan av 1700-­talet
byggdes också sammanhängande strand­
s­koningar längs Skeppsbron, Stads­­gården
samt Kornhamn–Munkhamn. Under slutet
av 1700-talet började Stockholms första
stenkajer anläggas längs delar av Skeppsbron och Norrström.
Polhems sluss fanns på 1920-talet
ännu kvar på platsen, där nuvarande Karl
Johans torg bildade en liten holme mellan
Nils Ericsons sluss i Kvarnrännan, 1850. Mot mitten av
1800-talet var det dags att bygga
en ny sluss. Två gånger utlyste
staden en tävling utan att få några svar,
innan Nils Ericson erbjöd sig att rita en
ny sluss. Även Ericson använde sig av en
träkassun, som tillverkades på Djurgården. Han var själv chef för bygget, som
genomfördes med för sin tid mycket moderna metoder. Bygget utfördes på Beckholmen och man pålade på plats.
Han placerade slussen intill Polhems­
slussen, vid norra strömfåran av Söderström, vid kanten mot Gamla stan.
Nils Ericssons sluss finns fortfarande
kvar och används för regleringen av Mälaren, som har sitt utlopp där. Platsen är
dock övertäckt (ungefär där Gröna gången ligger idag).
Karl Johanslussen. År 1914
beslutades om en ny farled söder
om Södermalm, nämligen Hammarbyleden. Den öppnades 1926.
I anslutning till den nya leden anlades Södra
och Norra Hammarbyhamnen samt Årstadalshamnen.
När Hammarbyleden stod klar behövdes slussen vid Söderström inte längre för
större fartyg. En helt ny sluss (mellan de
äldre slusslägena) och trafikanläggning
invigdes där 1935.
källor: Stockholms hamnar och stockholms stad
8 slussen
8 slussen
slussen 9
a­ rkitektonisk utformning, men även hänsynstagande till
framtida drift- och underhållsfrågor. Det är också en gestaltningsmässigt utmanande plats med massor av funktioner som ska få plats på en liten yta.
Byggstart
2012 för nya Slussen
johan olovsson och torsten fischer PÅ ELU
förbereder mätningar vid provpålningen.
Provpålningar
Slussen-anläggningen har idag en varierande
grundläggning med bland annat plintar till berg,
platta på åsmaterial eller fyllning, träpålar och Frankipålar.
Under 1900-talet har flertalet grundläggningsarbeten
med tillhörande geotekniska undersökningar utförts i området. Svårigheter att penetrera mäktiga lager fyllning och
åsmaterial i kombination med omfattande ytliga hinder i
form av befintliga konstruktioner, ledningar och trafik har
gjort det glest med geotekniska undersökningar med hänsyn
till Slussen­områdets komplicerade geologi.
För att utföra grundläggning i utfyllda områden krävs
att man med pålar penetrerar fyllningen och den organiska
jorden till åsens bärkraftiga lager. För att få en teknisk och
optimal pålgrundläggning vid utfyllnadsområdena måste
någon typ av ”specialpåle” installeras. Den svåra fyllningen
och åsmaterialet kommer att kräva särskilt anpassad borrningsteknik. Dessutom är det viktigt att pålarnas bärförmåga
och funktion kan verifieras med lämpliga metoder.
ELUs geoteknikavdelning genomför för närvarande
provpålning med borrade injekterade pålar för grundläggning i löst lagrat åsmaterial. Pålarna är rikligt instrumenterade med bland annat fiberoptiska töjningsgivare och statiska
provbelastningar i både tryck och drag för ut­värdering av
bärförmågan.
För att bedöma om det finns risk för betongseparation
och om speciella tillsatsmedel kan behövas i cementbruket
vid pålinstallationen har fältmätningar och analyser utförts
för bestämning av grundvattenflödets storlek lokalt i åsen.
Dessutom har kontroller av omgivningspåverkan såsom
markrörelser, sättningar samt buller- och vibrationsmätningar utförts.
Resultat och utvärdering av provpålningen väntas i vinter
och kommer att utgöra ett viktigt underlag till beslut om
lämpliga påltyper inom Slussen-projektet..
– Vår uppgift är att möta upp arkitektens
intentioner och ambitioner och redan från
början projektera för en anläggning som ger
goda drifts- och underhållsförhållanden. Vår
uppgift är även att skapa genomförbara, robusta och byggvänliga konstruktioner.
Den 21 juni 2010 fattade kommunfullmäktige beslut om
genomförandet av Slussen-projektet och planprocessen
pågår. Det förslag som ställdes ut i början av året bearbetas
nu inför utställningen av detaljplanen. Byggstarten är
planerad till 2012 och den nya trafiklösningen beräknas
stå färdig 2018. Ombyggnationen av Slussen beräknas
kosta 8 miljarder kronor.
Liggande förslag för den nya anläggningen omfattar
cirka 110 000 m2 däcksyta, varav 90 000 m2 broyta. Ett nytt
system för avbördning skapas med luckor som blir några
av de större i Europa. Den nya Slussen får segmentportar
och över slussrännan kommer två öppningsbara broar att
byggas för gång- och cykeltrafikanter.
Slussenprojektet innehåller många delar. Grundläggningar, sluss, broar, kajer, avbördningskanaler, tunnlar
och byggnader, för att nämna några. Till detta kommer
även frågorna om gestaltning och utformning, som drivs
av londonbaserade Foster + Partners och svenska Berg
Arkitektkontor och inte minst av Stockholms stad som
kravställare.
Många utmaningar
Projektet innehåller många utmaningar.
Det blir ett av de största betongdäcken i
Stockholm – någonsin. Konstruktionerna
ska möta extrema vattenflöden och fungera
i de komplexa grundförhållandena.
– Det är mycket som ska in på liten
plats, och vi måste här hitta lösningar för
att minimera påverkan på omgivningen och
intilliggande byggnader under byggskedet.
Möta beställarens krav
ELUs ansvarsområden, som omfattar grundkonstruktioner, avbördningsberäkningar och brokonstruktioner,
involverar alla ELUs avdelningar inklusive den specialistkompetens på öppningsbara broar som finns på
Göteborgskontoret. För närvarande arbetar ELU med
konstruktionsunderlag för detaljplanen. Dan Svensson
berättar om några viktiga utgångspunkter.
Lösningarna måste gå att utföra i praktiken
– våra beställare inte vill ha några överraskningar i byggskedet.
SLUSSENS T-banestation ligger placerad i förkastningsbranten. 3
­ D -visualiseringar
gör det enkelt att förstå hur grundläggningen fungerar och ser ut.
’’Det är mycket som ska in på liten plats, och
vi måste här hitta lösningar för att minimera
påverkan på omgivningen och intilliggande
byggnader under byggskedet.”
Dan Svensson, uppdragsledare på ELU.
3D underlättar dialog
ELU har även varit aktiva i samarbetet med
arkitekten och kunnat peka på alternativa
lösningar som kommer att sänka kostna-
derna. Under hela processen har ELU ritat
och visualiserat projektet i 3D, och därmed
kunnat samla alla aktörer och skapa en gemensam förståelse. Det här har gett ELU
möjligheter att kunna föra en bra dialog med
till exempel arkitekterna kring utmaningarna
med konstruktioner i förkastningsbranten.
– En stor del av frågorna och kostnaderna
för projektet ligger i grundläggningen, och
det är en balansgång mellan det arkitekten vill
och vad som är möjligt ur kostnadssynpunkt.
Visulisering genom 3D-tekniken har här varit
mycket viktigt i projektet. En annan fördel
är att det blir lättare att redovisa projektet för
allmänheten, menar Dan Svensson.
Under plansamrådet i vintras hade stockholmarna möjlighet att lämna synpunkter på
en av de många gångpassagerna
som finns i nuvarande slussen.
förslaget för Slussens nya utformning. Nu
pågår arbetet med att vidareutveckla planförslaget och första halvåret 2011 kommer
ett slutgiltigt planförslag att ställas ut.
swedish match 11
SWEDISH MATCH
Kenth Gamhed, teknisk projektchef på
Swedish Match Smoke Free Division.
Innovationer
driver utvecklingen
Med en kapacitet på 230 miljoner snusdosor per år är Swedish Match anläggningar i Kungälv och
Göteborg i en klass för sig. Flexibilitet, innovation och lagarbete tillsammans med en övertygande
filosofi om vikten av planering och rätt fokus i tidiga skeden har gjort framgången möjlig och det
svenska snuset ledande.
FoTO: bert leandersson
Det svenska snuset vilar på
en nästan 200-årig tradition.
Ingredienserna är i stort sett desamma då
som nu och tillverkningen följer samma
huvudprinciper. Ändå skulle 1800-talets
ledande svenska snusfabrikörer Petter
Schwartz med Röda lacket, Willhelm
Hellgren med sitt Grovsnus och Jacob
Fredrik Ljunglöf med Ljunglöf Ettan
inte tro sina ögon om de kunnat uppleva
svenskt snus centrum idag: Swedish
Match fabriker i Göteborg och Kungälv.
Här finns en kapacitet på 230 miljoner
dosor per år. Allt framställt under den
stränga svenska livsmedelslagstiftningen
med en minutiös kontroll på processerna
och med allt fler nya snussorter och spännande förpackningslösningar.
Från frö till
perfekt avvägd arom
Snusets väg börjar med bladen från tobaksplantan som kommer i balar/lådor till
kvarnanläggningen i Göteborg. Där mals
tobaken och lagras i silos vid fabrikerna
i väntan på fortsatt process.
I beredningsprocessen blandas tobaksmjölet
med vatten och salt som sedan värms och
pastöriseras. Blandningen varmhålls under
olika lång tid beroende på den snussort som
ska produceras. Tobaksmassan kyls och surhetsreglerande medel, fuktighetsbevarande
ämnen och aromämnen tillsätts. I Sverige är
snus klassat som livsmedel. Därför används
endast livsmedelsgodkända ingredienser.
Kylningen och den efterföljande kyllagringen är en viktig del i processen och det
är där snuset mognar och får den slutliga
aromen och smaken.
ELUs roll
Flera av ELUs medarbetare har funnits med som konstruktörer åt Swedish Match
under många år i både små och stora projekt som till exempel:
Den nya fabriksbyggnaden i Kungälv (PS2)
Om- och tillbyggnader i befintliga fabriker
Utredningar av konstruktioner och nya håltagningar m.m.
Serviceplattformar, entresoler och temporära byggnader/konstruktioner
Stativ och fundament för maskiner, robotar och transportörer
SWEDISH MATCH
Lätt match för
svenskt snus
Hos Swedish Match är innovation ett ledord och en viktig drivkraft för utvecklingen.
Kenth Gamhed, som är teknisk projektchef
på Swedish Match Smoke Free Division,
berättar om företagets egen utveckling,
innovationer och den marknadsdrivna utvecklingen.
– Utvecklingen sker inom flera områden.
Nya smaker och sorter tas fram och testas på
kunderna och marknaden samtidigt som vi
är aktiva med att hitta nya sätt att förpacka
och producera våra produkter.
De nya produkterna har ändrat sättet att
snusa. Det klassiska lössnuset fick i början
av 1970-talet sällskap av portionssnus, små
påsar med färdigförpackade prillor. I dag
finns portionssnus i fyra olika storlekar:
original, mini, large och maxi.
– I dag ligger prillorna snyggt uppradade
som en stjärna i dosorna. Det här är ett exempel
på en innovation som kommer från vår teknikavdelning och där vi utvecklat våra befintliga
förpackningslinjer och skapar mervärde för
våra kunder, fortsätter Kenth Gamhed.
Innovationerna är grunden för den
kraftiga expansion som Swedish Match
och svenskt snus upplever och medför att
produktionen ökar och fabrikerna därför är
i ständig omvandling och utveckling.
Världens modernaste
snusfabrik
I Kungälv har en tillbyggnad av fabriken
färdigställts under sommaren och invigts
under hösten och den kan titulera sig världens modernaste snusfabrik, och sannolikt
även den mest flexibla. Byggytan är 7 000 m2
och 400 miljoner kronor har investerats i
fabriken.
’’Flexibiliteten är A och O i all vår utveckling.
Vi vet att vi växer och kommer att behöva bygga
om eller bygga nytt i framtiden.”
KEnth GAMHED, SWEDISH MATCH.
– Flexibiliteten är A och O i all vår utveckling och så även i den nya fabriken. Vi
har möjlighet att dela linjen för att köra flera
produkter samtidigt och snabbt kunna skala
upp volymen när till exempel försäljningen
av en ny produkt ökar från en inledande
låg volym.
Utvecklingen går fort och vi kan inte
i varje detalj veta hur en anläggning eller
process behöver utvecklas för att möta våra
framgångar på marknaden. Vi vet att vi växer
och kommer att behöva bygga om eller bygga
nytt i framtiden. Det har vi koll på i alla fall,
säger Kenth Gamhed och skrattar.
Tidiga skeden och lagarbete
För att kunna möta verkligheten som den är
behövs en speciell filosofi kring projekt och
processer. Det handlar om att tänka flexibelt
i tidiga skeden och skapa ett bra team där
bland annat arkitekter och konstruktörer
ingår – och inte minst de egna medarbetarna.
soda foto. sonja dahlgren
10 swedish match
swedish match 13
bert leandersson
12 swedish match
När snuset
kom till Sverige
1700-talet blev den svenska tobaksindustrins genombrottstid. Det odlades tobak i bland
annat Skåne, Gränna och Alingsås, där
potatisens fader Jonas Alströmer startade tobaksodling i stor skala. I mitten
av 1700-talet odlades tobak i ett 70tal svenska städer från norr till söder.
I början av 1800-talet började
svenskarna lägga in en prilla under läppen. Många bönder som hade egen tobaksodling gjorde sitt eget snus.
Det utbredda snusandet ledde till
att fabrikanter startade tillverkning och
producerade lokala varianter av det
fuktiga snuset. Några populära sorter var Röda Lacket och Grovsnus. Det
största märket var dock Ljunglöfs Ettan.
Praktiskt taget alla svenska snusfabrikanter på 1800-talet hade i sitt
sortiment snus med kvalitetsbeteckningarna No: 1, No: 2 och No: 3. Jacob
Fredrik Ljunglöf lanserade emellertid
sin 1:a som eget märke och var den första som lyckades lansera en rikstäckande kvalitetsprodukt. Ljunglöfs Ettan
blev ett begrepp. I dag är det fortfarande ett av Sveriges största märken
och svarar för ungefär en femtedel av
all snusförsäljning i Sverige.
Då drygt en miljon svenskar emigrerade över Atlanten från 1846 fram
SWEDISH MATCH SNUSFABRIK I KUNGÄLV.
dare för byggprojektet, men även stått för
samordning och installationskontroll i 3D.
– Det stämmer bra, det som Kenth säger.
När man som konstruktör får vara med från
första stund och diskutera lösningar med
arkitekt, processfolk, beställare och övriga
inblandade ges mycket bättre möjligheter
att skapa effektiva lösningar och göra rätt
från början. Det gäller inte minst när man
’’Vi har byggt huset två gånger.
Först virtuellt och sedan i
verkligheten. Och hela projektet är
ritat fullt ut i 3D i alla discipliner
med mycket gott resultat.”
soda foto. sonja dahlgren
interiör och exteriör från SWEDISH MATCH.
Arkitekt i PROJEKTET HAR VARIT Karl Axel
Johannesson för KUB arkitekter.
bert leandersson
BoSSE Jansson, ELU.
ska skapa flexibla processanläggningar som
i Swedish Match fabriker. Dessutom känner man att man är en i laget och det ökar
engagemanget och lojaliteten ytterligare.
Det sätt som Swedish Match arbetar på i
sina projekt är verkligen ett föredöme. Man
lämnar inget åt slumpen, och medvetenheten
i frågor om säkerhet, hygien, kvalitet mm
är väldigt stor.
Flexibilitet i alla led
För många har en flexibel byggnad blivit
synonym med lokaler utan pelare. Man
måste ibland tänka längre än så, menar
Bosse Jansson.
– Flexibilitet är inte alltid spännvidd och
volym. Det kan vara lika viktigt att tänka i
vertikalled och till exempel skapa möjlighet till flexibilitet när det gäller håltagningar
eller stora laster på olika våningsplan i en
a­ nläggning. Det gäller även att skapa en säkerhet och kvalitet i val av konstruktioner som inte
stör driften i onödan.
3D i alla discipliner
Den nya fabriken i Kungälv har projekterats
helt i 3D och Swedish Match var tidiga med
att använda möjligheterna. Numera finns datorskärmar uppställda vid till exempel ombyggnader för att hjälpa installatören att se
verkligheten på bild utan att behöva tolka en
klassisk tvådimensionell ritning.
– Vi började kräva 3D i våra projekt redan
2001. Då var det svårt att sälja in på alla discipliner. Nu har tekniken utvecklats och ger
oss många fördelar genom att undvika installationskollisioner och att visualisera komplicerade moment. Det här spar vi mycket på,
berättar Kenth Gamhed.
ELU har haft ansvaret för 3D-samordningen i den nya Kungälvsfabriken.
– Vi har byggt huset två gånger. Först virtuellt och sedan i verkligheten. Och hela projektet är ritat fullt ut i 3D i alla discipliner med
mycket gott resultat, berättar Bosse Jansson.
Kvitto på framgången
Swedish Match växer och det är kombinationen
av framgångsrik produktutveckling, effektiv
projekthantering och långt driven produktion
som är hemligheten bakom framgången. Fabrikerna uppmärksammas även av andra företag
och då till exempel genom studiebesök av flera
stora läkemedelstillverkare som blivit mycket
imponerade över hur långt Swedish Match
kommit. Kenth Gamhed berättar:
– Att få sådan respons och feedback känns
som ett bra bevis på hur långt vi nått. Samtidigt
vill jag dela med mig av berömmet till våra
konstruktörer på ELU som betyder mycket och
är otroligt flexibla och kompetenta.
FOTO: MAGNUS FOND
soda foto. sonja dahlgren
– Det här är ingen enmansshow. Definitivt
inte. Det handlar om att sätta sig ned tillsammans och prata om möjligheter och ha högt
till tak. Och det långt innan problem uppstår.
Bosse Jansson, avdelningschef på ELUs
byggavdelning i Göteborg har arbetat länge
med Swedish Match och i många projekt. Nu
senast med den nya fabriken i Kungälv, där
ELU varit konstruktör och projekteringsle-
till 1930 förde de med sig svenska
seder och bruk, däribland traditionen att snusa. Snusandet var så vanligt att huvudgatan i de svenskamerikanska stadsdelarna kallades
snusboulevarden av amerikanerna.
Snuset blev ett av svenskarnas identitetsmärken.
Snusandet ökade i snabb takt och
nådde en rekordnivå 1919 då drygt
7 000 ton snus såldes. Sverige hade då
en befolkning på sex miljoner människor, vilket innebar en årskonsumtion
på 1,2 kg per person. Under de följande åren minskade snusets popularitet
till förmån för andra tobaksprodukter.
Framförallt blev de amerikanska cigaretterna allt mer populära efter andra
världskriget.
Snuset började åter bli mer populärt igen i slutet av 1960-talet när
hälsoriskerna i samband med cigarettrökning uppmärksammades i flera
rapporter. Under 1970-talet introducerades det första portionssnuset, ett
viktigt steg för snuset att nå en bredare publik. Sedan dess har försäljningskurvan pekat uppåt.
År 2006 såldes drygt 200 miljoner
dosor snus till drygt en miljon snusare
i Sverige, varav drygt hälften är före
detta rökare.
14 möjligheter med 3D och BIM
möjligheter med 3D och BIM 15
Visualiserad montageordning för Bro över SvIndersviken i Stockholm.
Många möjligheter
med 3D och BIM
Bygg- och anläggningsbranschen utvecklas i snabb takt och den traditionella konstruktionen i 2D
ersätts allt oftare med 3D-projektering, nya visualiseringsmöjligheter och BIM-modeller. Lika många
möjligheter som tekniken ger – lika många utmaningar står branschen inför när de tar steget in i den
nya världen.
3D-projektering kan knappast
kallas för en trend. Det är snarare
en realitet med en utveckling som vi bara
sett början av. Tekniken kommer att växa
i takt med mer utvecklad programvara och
ju fler konstruktörer och projektörer som
använder tekniken, och framför allt i takt
med att beställarna inser fördelarna och tar
hänsyn till det i sina kravspecifikationer.
Den nya generationens konstruktörer har
tekniken med sig direkt från skolan och kommer knappast att nöja sig med att sitta på ett
arkitektkontor eller som teknisk konsult och
arbeta på det gamla sättet i 2D.
BIM (Building Information Model) och
3D-projektering blir allt vanligare i kravställningar. Här kan det vara värt att ägna
en tanke åt de möjligheter och problem som
finns och kan uppstå.
Idag kan alla 2D, det vill säga vanlig
platt-CAD. Allt fler vill ta steget in i BIMvärlden och det är en bra ambition. Men det är
viktigt att ha klart för sig vad de olika stegen
innebär och vad det kräver av konsulter och
beställare. Att gå från 2D-världen direkt till
BIM är inte helt enkelt. Det finns ett steg
däremellan, nämligen att gå från 2D till 3D,
och det i sig är ett stort steg för många.
3D är inte samma som BIM. Däremot kan
en 3D-modell som är kompletterad med detaljerad information som mängder, yta, vikt,
kostnad, tillverkningstid och ordningsföljd i
ELUs testmiljö i 3D för att utvärdera hur olika utförandealternativ
påverkar befintlig stomme vid tunnelbanestationen Slussen i Stockholm.
produktion kallas för en BIM-modell. Men
det är först när alla discipliners modeller slås
samman till en gemensam modell som det
blir extra intressant. Det innebär att BIM tar
3D-modellen ett rejält ett steg framåt. Lägger
vi dessutom till en tidplan till BIM-databasen
kan vi enkelt animera byggordningen och 3D
har nu blivit 4D. Med kostnadsuppföljning
blir dessutom 4D till 5D.
I projekt med BIM/3D-projektering är
kravställningar och specifikationer viktiga.
Vad vill man få ut av modellen? Vilka regler
ska gälla? Och den kanske viktigaste frågan
– till vilken nivå ska man modellera i respektive byggskede? Det som inte ligger fast
behöver kanske inte detaljmodelleras och
beroende på entreprenadform bör detaljeringsnivån läggas olika.
Många pratar idag om BIM och att ett visst
projekt ska lämna den platta 2D-världen och
låta projektet bli aktörens pilotprojekt med
BIM. Om man då inte genomgått strukturomvandlingen mellan 2D-projektering och
3D-projektering så kan det vara lite tidigt
att tala om BIM. Först bör man behärska
3D-projektering.
Visualisering och
nya möjligheter
3D-projektering har inneburit en smärre
revolution som verktyg för form och arkitektur. Moderna arenabyggen och spektakulära byggnader som Stockholm Waterfront
hade knappast varit möjliga att genomföra
praktiskt med den traditionella 2D-tekniken.
Förr använde arkitekterna pappmodeller
för att visualisera och kommunicera komplicerade projekt till lekmän och beslutsfattare
som till exempel politiker och investerare.
Mer sällan gjordes visualiseringar av till
exempel el, VVS och konstruktioner vilket
med lätthet går att göra idag med 3D som ger
ett närmast fotorealistiskt resultat.
Dessutom kan ju dessa digitala 3Dvisualiseringar uppdateras betydligt lättare
än arkitektens forna pappmodeller. Att man
idag även kan gå ner på gatunivå i dessa
modeller och rendera ut realistiska filmklipp
gör att byggprojektet kan visualiseras i sin
rätta miljö på ett helt annat sätt.
Slussenprojektet är ett sådant fall, där
den avancerade grundläggningen kunnat
visas och förklaras på ett mycket begripligt sätt. Även i den täta kommunikationen
med huvudarkitekten Fosters + Partners i
England, har 3D-visualisering varit nästan
en förutsättning för att få parterna att förstå
varandra överhuvudtaget.
Industrin först ut
Det är inom industrin som man kommit
längst med 3D. Det finns de som menar att
de ligger 15 år före byggbranschen. Det finns
förklaringar till detta, och man bör ha klart
för sig att inte okritiskt ta industrins sätt att
arbeta in i byggvärlden.
Det löpande bandet finns inte i byggsektorn och än mindre på anläggningssidan.
Konstruktionsprocessen ser också helt annorlunda ut, eftersom de flesta byggprojekt
löper parallellt med projekteringsprocessen.
Dessutom är det många discipliner inblandade som har väldigt skilda roller och ofta
inte är lika nära sammansatta som inom
industrin. Ett annat exempel är det faktum
att konstruktörer projekterar i millimeter,
mark-, spår- och landskapsprojektörer arbetar med meter och snickaren ibland arbetar
med tum. Så ser det sällan ut i till exempel
bilindustrin.
En vanlig husbyggnad innehåller många
gånger fler objekt än till exempel en anläggningskonstruktion i form av en bro. Men bron
är betydligt svårare att hantera på grund av
den komplicerade geometrin. En bro ligger
ofta placerad i en kurva med klotoidkonstant
och samtidigt en vertikalradie med skevningar. De CAD-applikationer som finns
idag är inte riktigt anpassade för hur broar
projekteras. Ett annat enkelt exempel är hur
svårt det kan vara ett få ut en utdragen elevationsfigur av en bro som ligger i kurva.
Det är några av anledningarna till att
byggsektorn kommit längre än anläggningssidan. Det är också på byggsidan som man
hittar de mest utvecklade verktygen och ett
större utbud av färdiga konstruktionselement
som balkar och pelare. Men utvecklingen
går fort även på anläggningssidan och det
pågår arbete med att ta fram ett fungerande
arbetssätt där man plockar fördelarna från
de applikationer som finns på marknaden
idag och kompletterar med egenutvecklade
speciallösningar.
ELUs PÅGÅENDE 3D-projekt
Slussen i Stockholm. Revit Structure, Autocad
Helix (Vårdanläggning). Revit Structure
Stockholm Waterfront (hotell, kontor
och kongress). Autocad Architecture
SÖS (Vårdanläggning). Revit Structure, Autocad
Tvärbanan, Ulvsundadepån. Revit Structure
Kv Iskristallen. Revit Structure
Kv Uarda 2 (Vattenfalls huvudkontor). Revit Structure
VHC (Veterinärhögskolan). Revit Structure
Citybanan (skyddsportaler m.m.). Autocad Architecture
Bro över Svindersviken (mest 3D-visualisering).
Autocad, Revit Structure, 3ds Max
Vätterbron (3D-visualisering). Autocad, Revit Structure, 3ds Max
Hängbro i Uddevalla (3D-visualisering). Autocad, 3ds Max
Swedish Match (3D-projektering). Tekla
NATURUM VÄNERSKÄRGÅRDEN. (3D-projektering) Tekla
16 möjligheter med 3D och BIM
elu konsult 17
en av oss …
Namn: Henrik Imberg
Ålder: 40
Bor: Mölnlycke
Utbildning: Gymnasieingenjör med inriktning hus
Titel: Konstruktör på byggavdelningen i Göteborg.
­ pecialintresserad av 3D-projektering.
S
Fritid: Springer, umgås med familjen, fixar med huset.
ELUs 3D-modell som används flitigt i Slussenprojektet för att
bolla idÉer med Arkitekten Foster + PArtners i tidigt skede.
Alla discipliner ska in
För att dra nytta av alla fördelar som 3D kan
ge måste alla discipliner arbeta enligt samma
principer. Men vi måste gå längre än så på
sikt. Modellerna måste användas i praktiken på byggarbetsplatserna. Det kanske är
dags att lämna ritningen i vissa skeden. När
datorskärmar och modeller finns bland formbyggare, installatörer och montörer kommer
Lönsamheten med
3d-projektering
För att ett projekt ska få ut så mycket som
möjligt av investeringen i den nya tekniken
och arbetsmetodiken måste 3D-modellen
utnyttjas maximalt. Investeringen är bortkastad om projekteringen görs i 3D och
ritningsinnehållet bara är planer och sektioner, och om samordningen sker med över-
ELUs 3D-modell, i projektet Stockholm Waterfront, som ligger till grund för alla
konstruktionsritningar i projektet.
vi att få en snabbare byggprocess med färre
fel och troligen även mer nöjda byggare. Det
här har man praktiserat på Swedish Match
som du bland annat kan läsa mer om i den
här tidningen.
När man konstruerar och projekterar i
3D och BIM är startsträckan längre än med
2D. Det tar tid i de inledande momenten
med att bestämma arbetsmetodik, att sätta
alla parametrar etc. När väl detta är gjort
kommer fördelarna snabbt.
lagrade planer och leveranstidplanerna är
utformade efter det gamla sättet att arbeta.
Tvärtom så bör samordning ske regelbundet av 3D-modellerna i en tredjepartsmiljö.
Samordningsansvaret bör kanske inte ligga
på en projekterande aktör, utan i en 3Dmanagement-organisation med samordnare
och modellpoliser. Även om man aldrig helt
kommer ifrån det traditionella ritningsupplägget, så kan ritningarna med fördel kompletteras med 3D-vyer för komplicerade
konstruktionsdelar så att maximal förståelse
erhålls av alla som ska läsa ritningarna. Tidplanerna skulle behöva anpassas så tid finns i
början av projektet att strukturera databasen
och definiera element och parametrar innan
ritningar efterfrågas. Denna tid kommer
att tjänas in under projektets gång. Färska
samordningsmodeller ska finnas i byggbodarna på arbetsplatsen så gubbarna kan
börja sin dag vid morgonfikat med att vända
upp aktuell byggnadsdel i 3D-modellen och
se vilka utmaningar dagen har fört med
sig. Samma modell bör finnas tillgänglig
i mötesrummen för samtliga mötestyper
under projekteringen. För varje fråga som
diskuteras ska man snabbt kunna klicka sig
till rätt byggnadsdel för att alla inblandade
ska kunna ta till sig samma information
samtidigt. Kort sagt så bör inte 3D-modellen
bara vara de projekterande konsulterna till
godo – alla i projektet tjänar på att kunna se
både helhet och detaljer snabbt för att öka
sin förståelse för aktuell problemställning.
Tre discipliner i samma modell
I Helix – ett av ELUs större projekt – har
man med framgång arbetat disciplinöverskridande mot en och samma BIM-modell
i systemhandlingsskedet. Johan Stribeck på
Tikab är en av ELUs nära samarbetspartners,
var en av deltagarna i projektet.
– 20 personer från tre discipliner: arkitekter, inredningsarkitekter och konstruktören
har alla arbetat tillsammans i Revit, som är
en av plattformarna som finns på marknaden.
För att belysa skillnaden kan man jämföra detta projekts enda datafil
mot andra likvärdiga projekt där resultatet varit hundratals modellfiler och ritningar sammanlagt för dessa tre discipliner, berättar
Johan. Resultatet har varit mycket positivt med både tidsbesparingar
och kvalitetsförbättringar. Ett exempel var i ett kritiskt skede, när
nivåerna på samtliga plan i alla de tre husen skulle justeras olika
mycket. Det arbetet hade i ett icke-Revit-projekt tagit en vecka i
anspråk, mer kunde nu genomföras på en eftermiddag.
När ett objekt har placerats så finns det där i alla sektioner
– planer, materiallistor och vyer. Behöver något ändras, eller om
man vill testa olika utföranden är det inga problem eftersom allt
hänger ihop. Enkelheten till trots: när alla arbetar i samma fil ställs
det stora krav på en reglerad och kvalitetssäkrad arbetsmetodik.
– Idag finns inga direkta skrivna regler hur BIM-projekt ska
struktureras och hur information ska hanteras. Konsulter, beställare och entreprenörer famlar sig fram i något av en BIM-dimma.
Egentligen borde definitionen av BIM ändras från Building Information Modelling till Building Information Management, för det
är precis det som det handlar om, menar Johan Stribeck.
Att skapa informationen är i sig ingen större utmaning, det gör
de flesta CAD-program automatiskt. Däremot ligger den stora
utmaningen i att styra, hantera och tillvarata den enorma informationsmängden. Om vi alla inblandade ser det på det sättet kan
vi tillsammans skapa stordåd.
FRÅN 3D till Verklighet
Hur länge har du arbetat på ELU?
Sedan februari 2005. Jag har tidigare arbetet med byggprojektering på Ringhals och på WSP, och fick tips om ELU. Efter
att ha arbetat i stora organisationer lockades jag av korta
beslutsvägar och den trevliga stämningen.
Vad arbetar du med just nu?
Jag håller på med ombyggnation av en kommersiell lokal i
Mölnlycke åt en totalentreprenör. Att bolla idéer med entreprenören direkt på plats innebär snabba ryck, kreativitet och
nya infallsvinklar på problem. Och dessutom korta ledtider.
Konstruktionerna på ritbordet blir snabbt verklighet på arbetsplatsen.
Vilket är det mest spännande uppdrag du haft?
Vi konstruerade ett naturum i Kostersundet för Naturvårdsverkets räkning, och det var väldigt speciellt. Faktum var att det
var så spektakulärt att det överklagades och ännu inte blivit
byggt. Det skulle ha legat ute i sundet, grundlagt på pålar och
med glasfasad. Det hade blivit fantastiskt! Jag har just avslutat en spännande utbyggnad av Swedish Match snusfabrik i
Kungälv. Där har vi använt 3D-projektering genom hela resan
och ”byggt” fabriken färdigt i datorn. Jag och en kollega var
projekteringsledare och dessutom ansvarade jag för installationssamordningen. Det innebar bland annat att vi lade in alla parters
projekteringsunderlag i en 3D-modell, och använde den under
projekteringens och byggets gång. På så vis kunde vi göra
kollissionstester, upptäcka brister och ta smällarna på
ritbordet i stället för på bygget.
Vad är det bästa med ditt arbete?
Jag har en bra och trevlig arbetsgivare och trivs
oerhört bra med att jobba med 3D-projektering.
verklighet [k]
Vilka egenskaper ska
en bra konstruktör ha?
Envishet och att kunna byta angreppsvinkel snabbt
om det krävs. Man måste ha blick för vad som fungerar
praktiskt för gubbarna på bygget och ta med aspekter som ekonomi och miljö i det man ritar.
VISUALISERING [k]
Vad tillför
du ELUs kunder?
Min erfarenhet, jag har varit
med ganska länge. Dessutom är jag envis och noggrann.
3d-samordning [k+V]
Henrik Imberg
18 väg 50
väg 50 19
MJÖLBY
U
ST
VÄ
A
LB
Y
TR
FÅGELSTA
JÖ
M
LA
TS
TR
A
FI
KP
A
TR
RA
LA
TS
KP
FI
Ä
SK
LA
TS
KP
FI
A
TR
LA
TS
KP
FI
H
E
G
IN
N
N
E
G
IN
N
N
SK
Ä
LA
TS
KP
FI
A
TR
LJ
SÖ
A
RR
O
N
ST
A
EL
G
FÅ
A
G
ER
EB
FR
RA
LA
TS
RS
FO
A
TR
LA
TS
KP
VÄG 50
TR
A
FI
FI
ST
LA
TS
KP
FI
A
KP
O
RG
SÖ
AT
A
D
N
EN
G
LL
VÄ
ET
A
M
LA
TS
TR
KP
FI
A
TR
E
D
RA
SKÄNNINGE
MOTALA
ett vägprojekt
med stor frihet
28 km väg, ett fyrtiotal broar och en totalentreprenad med en 20-årig drift- och underhållshorisont.
Det är några av ingredienserna i den nya väg 50 mellan Mjölby och Motala, där Trafikverket ställer
funktionskrav och leverantörerna får frihet att utveckla metoder och teknik.
Väg 50 mellan Jönköping och
Örebro är en viktig del av det
nationella stamvägnätet. Just sträckningen
mellan Ödeshög och Motala har en låg trafikteknisk standard. Därför behövs en ny
väg med en helt ny sträckning. Samtidigt
finns nu möjligheten att skapa en attraktiv väg med positiva trafikantupplevelser,
enligt Trafikverkets önskemål. Vägens placering i landskapet har valts med omsorg
eftersom vi rör oss i känsliga kulturhistoriska miljöer med stor betydelse för den
svenska historieskrivningen.
Projektet omfattar 28 km väg och på
sträckan byggs totalt åtta trafikplatser och ett
fyrtiotal broar. Söder om Motala passerar den
nya vägsträckningen Motalaviken, och här
ska den 600 meter långa Vätterbron byggas.
Väg 50 är ett vägprojekt som kan skrivas
in i historieböckerna både genom sin utvecklade entreprenadform och för den stora frihet
som både entreprenörer och konstruktörer
har att skapa nya lösningar.
Annorlunda upphandling
väckte stort intresse
ELUs Per Söderström, SUSANNE ÅDERMAN och Henrik Andersson.
Redan Trafikverkets upphandling skapade ett stort intresse i branschen. Inför
upphandlingen hade drygt 20 intressenter
anmält sitt intresse för vägprojektet, som
inkluderar ett ovanligt långt drift- och underhållsansvar: 20 år. Tanken är att upphandlingsformen ska uppmuntra till nya
kreativa och flexibla lösningar och ge en
optimal livscykelkostnad.
NCC var en av intressenterna kring upphandlingen och våren 2009 fick ELU en förfrågan
om samarbete kring anbudet.
Vi möter Susanne Åderman, uppdragsledare på ELUs anläggningsavdelning i
Göteborg. Hon är på språng mellan konstruktörernas beräkningar och datorskärmar.
Det är många beslut som ska tas. Ingen tid
får gå förlorad och inga detaljer får missas.
– Vi klev in tillsammans med NCC i den
här upphandlingen. Det var ett intensivt första halvår med komplexa mängdberäkningar
som krävde att vi som konsult kunde få fram
mycket resurser på kort tid.
Endast två av entreprenörerna valde att
fullfölja anbudet som lämnades i form av ett
fast pris för hela entreprenaden. Uppdraget
gick till NCC, med ELU som konsult för
brokonstruktionerna. NCCs kontraktsumma
är cirka 1,3 miljarder kronor.
Trafikverket uppmuntrar
kreativa lösningar
Projektet är speciellt också ur andra avseenden, och då inte bara genom det långa
drift- och underhållsansvaret.
Ledorden för projektet är stor frihetsgrad,
aktiv design, stora möjligheter till påverkan
i byggskedet och möjligheter till industriellt
byggande. Samtidigt finns begränsningar
med bronormerna och ett ganska detaljerat
gestaltningsprogram som styr mycket av
broarnas utformning.
– Det här är ett projekt där beställaren
Trafikverket verkligen velat uppmuntra nya
produktionsmetoder och utveckla kreativa
lösningar, berättar Susanne Åderman.
Effektiv serieproduktion
Projektet rymmer ett 40-tal broar – balkramar, plattramar och cirkulationsplatser samt
några större flerspannsbroar. Just broarna är
ett av de moment där man vill hitta möjligheter till skalfördelar och hitta produktionseffektiva lösningar. I gestaltningsprogrammet
finns vissa brotyper att välja mellan, men i
den slutliga utformningen får konstruktörerna ändå relativt stor frihetsgrad.
De mindre broarna är inte komplicerade i
konstruktionsteknisk mening. I stället hand-
”Det här projektet kännetecknas av både
frihet och möjligheter till påverkan.”
Susanne åderman, ELU
lar det om att hitta vägar för att skapa produktionsvänliga lösningar genom att bland annat
kunna upprepa lösningar mellan broarna.
Susanne Åderman berättar vidare om
utmaningarna.
– Även om projektet har relativ lång
framförhållning, så är möjligheterna att
utveckla konstruktionerna efter hand begränsade, eftersom brobyggnationerna sker
under en begränsad tid och att broarna inte
är helt identiska. Fokuset ligger i att hitta
dellösningar som går att återanvända. Vi har
till exempel tagit fram armeringslösningar
och kantbalkskonstruktioner som kommer
att kunna användas över stora delar av
projektet. Det är inget löpande band vi kan
åstadkomma. Snarare är det möjlighet till
en mer effektiv serieproduktion.
För entreprenören kommer den stora
mängden broar ändå att skapa fördelar i
byggskedet. Det handlar om upparbetningseffekter som gör att armerare och formbyggare kommer att känna igen sig i delar av
arbetet. Samtidigt sker mycket samarbete
och erfarenhetsutbyte mellan ELU och NCC,
där man diskuterar utförande och konstruktioner för att hitta lösningar som underlättar
produktionen.
– Vi lyssnar hela tiden på synpunkter från
dem som ska bygga. Det handlar mycket om
att produktionsanpassa våra lösningar. Det
är en viktig del av uppdraget, säger Susanne
Åderman.
Spindeln i nätet
På ELU är nu ett tjugotal konstruktörer från
både Stockholms- och Göteborgskontoret
sysselsatta med projektet under ledning av
Susanne Åderman.
– I rollen som uppdragsledare fungerar
jag som länken mellan vår kund, vår egen arbetsgrupp och andra konsultgrupper som är
inblandade i projektet. Jag är lite av spindeln
i nätet. Min uppgift är att se till att arbetet
bedrivs effektivt, att det finns rätt underlag
och att resurserna allokeras rätt. En annan
viktig uppgift är att sprida information och
skapa en bra känsla i projektet.
Hon bekräftar att just det här projektet
kännetecknas av både frihet och möjligheter
till påverkan.
– Friheten i projektet är en av komponenterna som gör att hela projektet – med
entreprenören NCC och andra konsulter –
verkligen känns som en grupp som arbetar
mot samma mål. Dialogen är utvecklande
och vi har en mycket bra kommunikation.
Något som förhoppningsvis gör att vi här
kommer att se ett projekt med färre fel, högre
kvalitet och ett bättre utförande.
Fakta om projektet
VÄGSTRÄCKA: 28 kilometer
Antal broar: 36 mindre broar samt en
större bro över Motalaviken.
Byggstart: augusti 2010
Tas i trafik: september 2013
dynamiskt beteende 21
20 väg 50
Vätterbron
Motalas nya landmärke
Den nya förbindelsen över Motalaviken är en 600 meter lång samverkansbro i stål för dubbelriktad
biltrafik och med en gång- och cykelbana. Utformningen är resultatet av ett parallellt arkitektuppdrag
som slutfördes redan 2002.
Vätterbron ingår som en del i
entreprenaden för vägprojektet
Riksväg 50 Mjölby-Motala.
NCC är totalentreprenör för hela projektet, som inkluderar drifts- och underhålls
ansvar under 20 år. Byggherre är Trafikverket.
ELU är konstruktör för alla betongkonstruktioner i projektet: 40 mindre broar, ett
flertal stödmurar och den stora bron i Motala:
Vätterbron.
Vätterbron konstrueras med en underliggande bärande stålkonstruktion (stållåda) samt
två spektakulära V-stöd, också de av stål. Vstöden är placerade på var sida om farleden och
kommer att ge en öppen vy mellan vattnet och
staden. Ett av V-stöden grundläggs på pålar,
det andra stödet på berg och övriga mellanstöd
inklusive landfästen på packad fyllning.
Brobanan är av betong och stöttas med
snedstöttor från underliggande stålkonstruktion.
så effektiva och byggvänliga konstruktioner
som möjligt, berättar Magnus Kollén, handläggare och konstruktionsansvarig på ELU.
Vätterbron är ett komplicerat uppdrag som
kräver den erfarenhet och höga kompetens
som finns inom företaget.
Bro med symbolvärde
Bron kommer att byggas i sektioner
Samarbete med NCC
som är max 28 meter långa och som väoch stålentreprenören
ger 70 ton för att klara transporterna
NCC har handlat upp finska Ruukki som
på lastbil. hela projektet ritas i 3D.
Den nya stora bron kommer att få ett stort
symbolvärde för Motala stad samtidigt
som den ska passa in i den känsliga omgivningen kring Motalaviken, som ingår
i Natura2000.
– Vår uppgift är att omsätta arkitektens
vision till verklighet, samtidigt som vi hittar
’’Vi har haft ett bra och kreativt
samarbete med entreprenören NCC.”
Magnus Kollén, ELU.
stålentreprenör för bron.
– För oss som konstruktörer är det helt
avgörande att genomföra projekteringsarbetet i mycket nära samarbete med Ruukki
och NCC för att skapa optimala lösningar
för tillverkning, montering och transporter.
Dessutom har Ruukki egna valsverk vilket
ger ELU möjligheter att välja stålkvaliteter
och ståldimensioner mycket friare, säger
Magnus Kollén.
Temporära konstruktioner
för montage av stål
Bron kommer att byggas i sektioner som är max 30 meter långa och som väger 70 ton
för att klara transporterna på lastbil. hela projektet ritas i 3D.
ELU konstruerar även provisorierna som
erfordras för att montera V-stöden och
stållådan. Stållådan som lanseras ut till
sitt permanenta läge har ett tvärsnitt som
är cirka 4 meter högt och 5,8 meter brett.
Stållådan delas upp i montagedelar som
byggs i Ruukkis fabrik i Finland. Delarna
transporteras på lastbil och därefter på båt
genom Göta kanal, för att sedan svetsas ihop
på arbetsplatsen. Lansering kommer att ske
från båda landfästena – från södra sidan över
fyra provisoriska stöd och från norr på de
permanenta pelarstöden.
När stållådan är utlanserad till sitt permanenta läge monteras V-stöden. Vid montering av ”benen” i V-stöden fästs benen med
gångjärn i nederkant till V-stödens grundläggning och lyfts sedan på plats med vajrar
och svetsas till stållådan.
Experterna på
dynamiskt beteende
Inom en snar framtid kommer höghastighetståg sannolikt röra sig på det svenska tågnätet. ­Problemet är
att äldre tågbroar inte är dimensionerade för att klara den resonans som kan uppstå vid höga hastigheter.
Christoffer Johansson på ELU doktorerar med uppgiften att ta fram förenklade ­be­räkningsmetoder
för tågbroars dynamiska beteende.
Ostlänken, Götalandsbanan och Europalänken
är skarpa förslag på utökning av Sveriges tågnät
– sträckningar som kommer att trafikeras av höghastighetståg.
I Frankrike och Spanien rullar redan höghastighetstågen,
och där har man stött på problem med de traditionella brokonstruktionerna.
När ett höghastighetståg (> 250 km/h) med jämna boggiavstånd rör sig över en traditionellt byggd tågbro kan
resonans uppstå, eftersom problematiken inte har funnits
med vid utformandet av bron. Konsekvensen blir att ballasten
på bron rör sig, vilket kan resultera i att även rälsen förflyttar
sig och skapar en säkerhetsrisk. I länder som idag trafikeras
av höghastighetståg inspekteras rälsen regelbundet, vilket
innebär höga underhållskostnader.
– Det här området är relativt nytt och man har helt enkelt
byggt utan erfarenhet och kunskap, säger Christoffer Johansson. Det här är en aktiv fråga och jag är i gott sällskap – det
forskas på flera håll i Europa.
Beräkningsmetoder ger svar i tidigt skede
Forskningen bedrivs i ELUs och KTHs lokaler i Stockholm
under handledning av Costin Pacoste, som både är anställd
på ELU och som adjungerande professor på KTH. Med sina
många år av forskning bakom sig är Costin Pacoste en av de
ledande i landet när det gäller dynamiskt beteende.
Målet är att ta fram snabba och lättanvända modeller och
beräkningsmetoder för att avgöra om en brotyp är lämpad
för höghastighetståg. Modellerna ska gå att parameterstyra
utifrån olika egenskaper som identifieras som styrande.
– Det handlar om beräkningsmetoder för projektering
och ombyggnation av befintliga broar, säger Christoffer
Johansson. När kunden kommer med en tidig skiss ska vi
snabbt kunna ge en indikation på om brotypen är lämplig.
Ökad precision även på övriga byggnadstyper
Kunskaperna inom dynamiskt beteende kommer att ­stärka
ELUs placering på marknaden när det gäller tågbroar.
­ amtidigt kommer de även ELUs övriga kunder till godo,
S
eftersom kunskaperna är direkt tillämpbara även i andra
typer av konstruktioner.
– De här kunskaperna går att applicera på alla problem
med dynamisk karaktär och är därför aktuella i alla byggnadstyper. Konsekvensen av en bristfällig analys kan bli stora. Ett
exempel på vibrationsproblematik är förstås Ullevi i Göteborg, men även mindre projekt är ofta beroende av korrekta
dynamiska analyser.
Bli ledande inom dynamiskt beteende
ELUs VD Sten-Åke Torefeldt menar att det här är en strategisk
satsning där man siktar på att bli den ledande aktören på
marknaden när det gäller dynamiska frågor.
– Vi ska ha den bästa kompetensen även i den här disciplinen och ta hem de mest krävande uppdragen. Framtida
kunder är förstås Trafikverket, men även den internationella
marknaden är intressant. Det här är ett bra exempel på hur
vårt täta samarbete med forskningsvärlden bidrar till bättre
kvalitet för våra kunder.
Christoffer Johansson och Costin Pacoste.
notiser 23
aktuellt från elu
ELU hjälper
Svensk Whisky växa
Mathias Uhlán
ny AVDELNINGSchef
för anläggning
i göteborg
Namn: Mathias Uhlán
Ålder: 38 år
Familj: Fru och två barn
Bor: Göteborg
På fritiden: Springer (även lopp) och
fotograferar.
Bakgrund: Kommer senast från COWI
och rollen som gruppchef för Konstruktion
på Broteknik. Dessförinnan Skanska Teknik/
Bro & Anläggning.
Som person: Strukturerad och engagerad. Jag tycker om processen, att uppdrag
bedrivs strukturerat från uppstart till avslut.
kunglig invigning på läckö slott
Den 22 oktober i år avtäckte H.K.H. Kronprinsessan Victoria och
Prins Daniel modellen av naturum Vänerskärgården – Victoriahuset
på Läckö slott. Projektet syftar till att skapa ett attraktivt informationscentrum
för Vänern och dess skärgårdar. Ledord för detta naturum kommer att vara
flexibilitet och mångsidigt användande, och byggnaden ska bland annat
inrymma utställningsdel, en restaurang och 15 kompletta övernattningsrum. Vinnare av den arkitekttävling som Statens Fastighetsverk
anordnade 2007 blev White Arkitekter i Göteborg med sitt bidrag
”Tallspråk”. Victoriahuset är en vidareutveckling av detta förslag,
och vi är givetvis glada över att vi på ELU fått förtroende att hjälpa
White i detta uppdrag.
Byggnaden, vars utformning består av naturnära material och
mycket glas, väntas stå klar lagom till kronprinsessans 35-årsdag,
sommaren 2012.
GRUNDLÄGGNINGSBRANSCHENS
UTMÄRKELSE TILL ELUs GARY AXELSSON
Gary Axelsson, avdelningschef på ELUs Geo­
avdelning i Stockholm, fick grundläggningsbranschens utmärkelse Guldpålen på Grundläggnings­dagen
2010. Gary fick priset för sin unika kompetens inom området för pålars bärförmåga i friktionsjord och för sin
betydelsefulla insats i arbetet med implementeringen av
Eurokoderna i Sverige. Guldpålen är grundläggningsbranschens utmärkelse för ”en epokgörande
eller flera betydande insatser för svensk pålningsteknik”. Utmärkelsen delas ut gemensamt av SAFE
(Swedish Association for Foundation Engineering) och
Pålkommissionen.
Mackmyra Svensk Whisky siktar på att bli tio gånger större, expandera
internationellt och att börsnotera aktien. En del av storsatsningen
utgörs av den whiskyby med gravitationsdestilleri som byggs för att komplettera
destilleriet i K-märkta Mackmyra järnbruk.
Med sin placering vid infarten till Gävle centrum kommer det nya destilleriet
att bli ett skyltfönster för Gävle. När det står klart 2012 får Mackmyra Whisky en
fyrdubblad kapacitet till 2,4 miljoner liter årligen.
ELU har projekterat det nya gravitationsdestilleriet och tagit fram systemhandlingar inför upphandlingen. Nu när bygget är igång granskar ELU totalentreprenörens konstruktion i en grupp tillsammans med Tomas Eriksson Arkitekter.
– Vi fick även frågan att gå vidare med detaljprojekteringen för totalentreprenörens räkning, men avböjde eftersom det skulle placera oss på ”två stolar”,
med två beställare, säger Alf Skelander, uppdragsledare för projektet. Nu kan
vi fokusera på att hjälpa Mackmyra.
Byggnaden består av ett nio våningar, 32 meter högt hypermodernt destilleri,
där processen börjar uppifrån och slutar längst ned med att destillatet tappas
på träfat. Högst upp blir det en skybar där besökarna kan uppleva utsikten och
samtidigt provsmaka whisky.
– Den stora utmaningen är de stora lasterna med alla kärl som destilleringsprocessen kräver. Det blir spektakulärt med en glasfasad mot väster, där man
kommer att kunna se delar av processen.
Kapaciteten för Mackmyra Whisky ligger på runt 500 000
flaskor per år. Om nio år, 2019, ska Mackmyra vara tio gånger
större än i dag, exportandelen ligga över 50 procent och
märket ha etablerats i Västeuropa, USA och ytterligare
ett par ­marknader. Bland planerna finns ”flagship stores”
i större städer som London och New York.
Vad kommer du att bidra med? Jag
kommer att vara väldigt närvarande och
finnas där för att stödja och planera och utveckla mina medarbetare.
ELU har projekterat det nya gravitationsdestilleriet
och tagit fram systemhandlingar inför upphandlingen.
ny AVDELNINGSchef för Bygg i Göteborg
namn: Bosse Jansson
Ålder: 52 år
Familj: Lyckligt lottad – fantastisk fru och 3 goa grabbar.
Bor: Göteborg (Kålltorp).
Gillar: God mat och dryck, musik och idrott.
På fritiden: Familj och vänner. Är pånyttfödd golfare.
Bakgrund: Uppdragsledare/konstruktör på ELU sedan 2004 och innan dess 21 år på WSP/J&W.
Viktigt på jobbet: Arbetsglädje och engagemang. Stolthet över ELU.
MACKMYRA
Varför väljer du ELU: Nu kändes tiden
rätt. ELU är ett väldigt intressant företag. De
är ett namn i branschen och erkänt duktiga
när det gäller att hantera svåra uppdrag.
Generellt går upphandlingar mer och mer
mot att arbeta direkt mot entreprenörer, och
ELU är redan där.
Bosse Jansson
PRINS DANIEL OCH
H.K.H. Kronprinsessan Victoria.
Projekt med speciell plats i hjärtat:
Dubbelspårsutbyggnaden Motala-Mjölby
– ett projekt som jag arbetat med de senaste
fem åren och som utvecklats på ett spännande
sätt där jag knutit många kontakter. Vi har
levererat handlingar för ett 30-tal broar under
de senaste åren.
soda foto. sonja dahlgren
foto: scanpix
statens fastighetsverk
22 notiser
God Bim -jul önskar elu
Stockholmskontoret
Valhallavägen 117
Box 27006
102 51 STOCKHOLM
Tel: 08-5800 91 00
Fax: 08-755 95 33
Göteborgskontoret
Lilla Badhusgatan 2
411 21 GÖTEBORG
Tel: 031-339 32 00
Fax: 031-13 08 08
www.elu.se