Lönsamhet och avkastning i fjärrvärmebranschen - TPA

Transcription

Lönsamhet och avkastning
i fjärrvärmebranschen
2010-06-28
Docent Mattias Ganslandt
Förord
Denna utredning har utförts på uppdrag av AB Fortum Värme samägt med Stockholms stad. Arbetet har
genomförts under ledning av docent Mattias Ganslandt vid Center for European Law and Economics.
Forskningsassistenterna Jonas Andreasson, Niklas Lindblom, Susanne Munter, Gustaf Ortsäter och
Martin Sutinen har biträtt med faktainsamling och databearbetning.
Stockholm den 28 juni 2010
Mattias Ganslandt
1
Utredningens huvudresultat
De tre största icke-kommunala fjärrvärmebolagen i Sverige, Fortum Värme, E.ON Värme och Vattenfall,
har ägare som ställt upp marknadsmässiga avkastningskrav. Dessa avkastningskrav är rent tekniskt
formulerade på lite olika vis men är i praktiken mycket lika. I samtliga fall önskar ägarna en avkastning
som överstiger den genomsnittliga kapitalkostnaden (WACC) för att bolagens värde skall öka på lång
sikt. Med andra ord skall ägandet av bolagen vara finansiellt motiverat.
En jämförelse med elva energi- och telekomföretag i Norden visar att Fortum Värmes räntabilitet under
perioden 2003 till 2009 inte har avvikit på något märkbart sätt från räntabiliteten hos vare sig E.ON
Värme, som är det mest jämförbara bolaget, eller övriga nordiska energibolag. Avkastningen är också
jämförbar med ett urval av telekombolag. Fortum Värmes avkastning framstår därför som
marknadsmässig vid denna jämförelse. Även vid en jämförelse med tio europeiska energiföretags
lönsamhet (CEZ Group, DONG Energy, EDF, Enel, E.ON, Fortum, Iberdrola, RWE, Suez och Vattenfall)
avviker inte räntabiliteten på sysselsatt kapital och vinstmarginalen i Fortum Värme på något märkbart
sätt från kontrollgruppen. Fortum Värme har en vinstmarginal på samma nivå som de europeiska
bolagen och en räntabilitet på sysselsatt kapital som är lägre än hos de europeiska bolagen.
Stora delar av den svenska fjärrvärmebranschen i övrigt har emellertid en lönsamhet och avkastning på
gjorda investeringar som är mycket begränsad. Lönsamheten är så låg att den får anses ickemarknadsmässig. År 2008 hade de rapporterande bolagen sammanlagt intäkter på knappt 26 mdr
kronor från fjärrvärmeförsäljningen. Dessa intäkter täckte inte bolagens sammanlagda kostnader som
uppgick till 28 mdr kronor. Det positiva rörelseresultatet för branschen i sin helhet förklaras av att
bolagen utöver fjärrvärmeintäkter också haft intäkter från elförsäljning, anslutningsavgifter samt övriga
intäkter som inte direkt är kopplade till fjärrvärmeleveranser.
En tiondel av de svenska fjärrvärmeleverantörerna hade 2008 en rörelsemarginal som var negativ, vilket
innebär att bolagens rörelseintäkter inte täckte rörelsens kostnader. Drygt en tredjedel hade en negativ
vinstmarginal, vilket betyder att intäkterna inte täckte kostnaderna efter finansiella poster. Nästan
hälften av bolagen hade en räntabilitet på sysselsatt kapital som var så låg att den inte kan anses
motsvara en riskfria ränta och under alla omständigheter får betraktas som orimligt låg. Lönsamheten är
inte tillräcklig för att motivera risktagande och privata investeringar i fjärrvärmeproduktionen på lång
sikt.
En viktig förklaring till denna bristande lönsamhet är att en stor andel av de svenska fjärrvärmebolagen
inte är kommersiella utan kommunala bolag eller, i vissa fall, kommunala verksamheter.
2
Innehållsförteckning
Förord............................................................................................................................................................ 1
Utredningens huvudresultat ......................................................................................................................... 2
Innehållsförteckning ..................................................................................................................................... 3
1
Inledning ............................................................................................................................................. 4
2
Lönsamhet och avkastning i bolag jämförbara med Fortum Värme .................................................. 5
2.1
Fortum Värmes, E.ONs och Vattenfalls avkastningsmål ............................................................... 5
2.2
Marknadsmässig lönsamhet och avkastning ................................................................................ 6
3
Jämförbara bolag i Sverige och Norden 2003-2009.............................................................. 6
2.2.2
Stora europeiska energikoncerner........................................................................................ 8
Svenska fjärrvärmeleverantörers lönsamhet och avkastning ............................................................ 9
3.1
4
Fortum Värme jämfört med fjärrvärmeleverantörer i Sverige ................................................... 13
Icke-kommersiell fjärrvärme ............................................................................................................ 16
4.1
4.2
5
2.2.1
Marknadsmässighet bland svenska fjärrvärmebolag ................................................................. 16
4.1.1
Fjärrvärmebolagens mål ..................................................................................................... 17
4.1.2
Lönsamhet och avkastning för bolag med olika grad av marknadsmässighet ................... 20
Särskilt om icke-bolagiserad kommunal fjärrvärme ................................................................... 23
Slutsatser .......................................................................................................................................... 27
Källförteckning ............................................................................................................................................ 28
Datamaterial och offentlig statistik ....................................................................................................... 28
Årsredovisningar .................................................................................................................................... 28
Bilaga 1. Vattenfalls informationsmöten med fjärrvärmekunder ......................................................... 30
Bilaga 2. Källor till information om avkastningsmål i E.ON och Vattenfall ............................................ 32
Bilaga 3. Intäkter per MWh för svenska fjärrvärmebolag 2008 ............................................................ 33
Bilaga 4. Klassificering av marknadsmässighet bland svenska fjärrvärmebolag ................................... 39
Bilaga 5. Gruppering av bolag efter ägarkategori .................................................................................. 42
3
1 Inledning
Denna utredning studerar lönsamhet och avkastning i den svenska fjärrvärmebranschen. Syftet är dels
att analysera huruvida Fortum Värme uppnår en marknadsmässig avkastning på investerat kapital
genom en jämförelse med liknande företag, dels att analysera om svenska fjärrvärmeleverantörer i
allmänhet uppnår en marknadsmässig avkastning på investerat kapital.
Inledningsvis jämförs Fortum Värme med de andra stora privatägda fjärrvärmeleverantörerna E.ON
Värme och Vattenfall, samt börsnoterade energikoncerner i Norden och Europa. Därefter beskrivs
lönsamheten
i
den
svenska
fjärrvärmebranschen.
fjärrvärmeleverantörer beroende på ägarstruktur.
4
Slutligen
jämförs
lönsamheten
bland
2 Lönsamhet och avkastning i bolag jämförbara med Fortum Värme
2.1 Fortum Värmes, E.ONs och Vattenfalls avkastningsmål
Sveriges tre största icke-kommunala fjärrvärmeleverantörer är Fortum Värme, E.ON Värme samt
Vattenfall. Bolagens ägare har ställt upp marknadsmässiga avkastningskrav på sina respektive
verksamheter. Dessa avkastningskrav är rent tekniskt formulerade på olika sätt men är i praktiken
mycket lika. I samtliga fall kräver ägarna en avkastning som överstiger den genomsnittliga
kapitalkostnaden (WACC) för att bolagens värde skall öka på lång sikt. Med andra ord skall ägandet av
bolagen vara finansiellt motiverat.
Fortum Värme har ett avkastningskrav från ägarna som är definierat som räntabilitet på nettotillgångar
(RONA). Fortum Värmes räntabilitet på nettotillgångar skall vara minst 11 procent per år. E.ON har
finansiella mål utifrån genomsnittlig kapitalkostnad, grundat på förväntad avkastning på tyska börsen.
Efter förvärvet av Graninge/Sydkraft hade E.ON ett kortsiktigt mål att den nordiska verksamheten i
första hand skulle uppnå en räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) som överstiger verksamhetens
genomsnittliga kapitalkostnad.1 I praktiken innebar ett krav på räntabilitet på sysselsatt kapital som
uppgår till minst 9 procent under åren 2006 och 2007. E.ONs långsiktiga avkastningskrav för varje
verksamhetsområde och bolag i koncernen är att ge en räntabilitet på sysselsatt kapital som överstiger
10,5 procent. Liknande krav fanns tidigare i Sydkraft, som enligt sin årsredovisning hade ett
avkastningskrav om 10 procent räntabilitet på sysselsatt kapital under år 2002. Vattenfall uppger i sin
årsredovisning att ägarens (dvs. den svenska statens) långsiktiga avkastningsmål är att vinsten efter
skatt ska uppgå till 15 procent på genomsnittligt eget kapital. Detta mål har varit oförändrat under
perioden 2003 till 2010. Enligt Vattenfall innebär detta, uttryckt som räntabilitet på nettotillgångar, en
avkastning på cirka 11 procent före skatt. Liknande målstyrning finns ner på minsta enhetsnivå. Inom
fjärrvärmeverksamheten har varje nät ett krav om räntabilitet på sysselsatt kapital på minst 8-12
procent2.
Fortum Värme, E.ON och Vattenfall motiverar avkastningsmålen på likartat sätt. För samtliga bolag
bygger avkastningsmålet på principen att vinsten skall ge en rimlig avkastning till ägarna, vilket
förutsätter en lönsamhet som är större än summan av:


1
2
Riskfri ränta
Inflation
Se E.ON Post Investment Review, Bilaga 2.
Se Vattenfalls informationsmöten om fjärrvärme, Bilaga 1 och Bilaga 2.
5

Riskpremie
Baserat på denna grundprincip har bolagens ägare således kommit fram till mycket likartade finansiella
mål för verksamheten. I korthet kan dessa sammanfattas enligt följande:



Fortum Värme: räntabilitet på nettotillgångar (RONA) större än 11 procent
E.ON: räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) större än 10.5 procent
Vattenfall: räntabilitet på eget kapital på lång sikt 15 procent
2.2 Marknadsmässig lönsamhet och avkastning
2.2.1
Jämförbara bolag i Sverige och Norden 2003-2009
Finansiell information från offentliga årsredovisningar har samlats in för 12 nordiska bolag inklusive
Fortum Värme för perioden 2003 till 2009. Dessa bolag är:












Fortum Värme samägt med Stockholms stad AB
E.ON Värme Sverige AB
Fortum Abp
Vattenfall AB
E.ON Sverige AB
DONG Energy A/S
Helsingin Energia
Vapo Oy
Statkraft A/S
TeliaSonera AB
Tele2 AB
Telenor ASA
Bolagen kan delas in i tre kategorier. Den första kategorin består av Fortum Värme och E.ON Värme
Sverige (utpräglade fjärrvärmebolag). Den andra kategorin består av sju stora nordiska energikoncerner;
Fortum, Vattenfall, E.ON Sverige, DONG Energy, Helsingin Energia, Vapo och Statkraft (där fjärrvärme är
en del av verksamheten). I den tredje kategorin ingår tre stora telekombolag; TeliaSonera, Tele2 och
Telenor. Telekombolagen är intressanta att inkludera i jämförelsen då de har en kostnadsstruktur som är
lik fjärrvärmebolagens eftersom verksamheten bygger på tillhandahållande av tjänster i egna nät.
6
Tabellen nedan presenterar räntabilitet på sysselsatt kapital för dessa nordiska bolag inklusive Fortum
Värme under perioden 2003-2009.3 Den visar att Fortum Värme under perioden haft en genomsnittlig
räntabilitet på sysselsatt kapital i nivå med eller lägre än hos de jämförda bolagen.
Tabell 1. Räntabilitet på sysselsatt kapital i procent för tolv nordiska bolag 2003-2009
Fortum
Värme
E.ON
Värme
Sverige
Fortum
Vattenfall
E.ON
Sverige
DONG
Energy
Helsingin
Energia
Vapo
Statkraft
TeliaSonera
Tele2
Telenor
2003
5%
12%
11%
8%
7%
16%
19%
9%
10%
10%
5%
14%
2004
7%
14%
8%
10%
9%
18%
19%
6%
10%
12%
9%
16%
2005
12%
11%
11%
12%
10%
14%
16%
5%
14%
11%
7%
16%
2006
10%
12%
10%
12%
8%
11%
18%
12%
15%
16%
-3%
22%
2007
9%
7%
16%
11%
8%
9%
20%
11%
12%
14%
5%
18%
2008
9%
12%
14%
10%
16%
15%
19%
4%
13%
15%
12%
16%
2009
7%
i.u.
12%
7%
8%
7%
18%
6%
10%
15%
15%
14%
Medel oviktat
8%
11%
12%
10%
9%
13%
18%
7%
12%
13%
7%
17%
11%
18%
7%
12%
13%
7%
17%
År
Medel viktat
8%
11%
12%
10%
10%
Källa: Årsredovisningar för 12 nordiska bolag, 2003-2009. Egna bearbetningar.
Följande tabell presenterar vinstmarginalen för samma bolag under perioden 2003 till 2009. Tabellen
visar att vinstmarginalen varierar kraftigt mellan bolagen och över tid. Fortum Värmes vinstmarginal
ligger långt under de högsta nivåerna.
Tabell 2. Vinstmarginal före skatt för 12 nordiska bolag inklusive Fortum Värme, 2003-2009
Fortum
Värme
E.ON
Värme
Sverige
Fortum
Vattenfall
E.ON
Sverige
DONG
Energy
Helsingin
Energia
Vapo
Statkraft
TeliaSonera
Tele2
Telenor
2003
2%
17%
10%
11%
18%
23%
33%
7%
39%
17%
3%
14%
2004
11%
20%
25%
15%
20%
21%
35%
5%
46%
21%
6%
15%
2005
19%
16%
33%
20%
20%
22%
30%
3%
56%
19%
6%
18%
2006
18%
14%
32%
18%
18%
18%
33%
8%
61%
28%
-4%
24%
2007
20%
8%
43%
17%
17%
10%
42%
7%
50%
26%
2%
22%
2008
15%
28%
33%
14%
40%
13%
40%
0%
48%
25%
5%
20%
2009
19%
i.u.
30%
9%
23%
5%
34%
5%
41%
25%
13%
16%
Medel oviktat
15%
17%
29%
15%
22%
16%
35%
5%
49%
23%
4%
18%
Medel viktat
15%
17%
26%
14%
23%
13%
Källa: Årsredovisningar för 12 nordiska bolag, 2003-2009. Egna bearbetningar.
35%
5%
48%
23%
4%
19%
År
3
Sysselsatt kapital har definierats som den totala balansomslutningen minus kortfristiga skulder. Denna siffra blir
därmed troligen något högre än det korrekta sysselsatta kapitalet, som definieras som balansomslutningen minus
icke-räntebärande skulder, men gör det möjligt att få fram ett jämförbart värde för alla företag över alla år.
Räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) har räknats fram som resultat innan skatt plus räntekostnader över det
utgående sysselsatta kapitalet. Räntabiliteten är därför sannolikt mindre än ett helt korrekt värde på grund av
definitionen av sysselsatt kapital samt för att vi använt utgående och inte genomsnittligt kapital.
Materialet är vidare begränsat på så sätt att redovisningsprinciper har ändrats under den period som undersöks
och att de principer som följs även kan vara olika mellan olika bolag.
7
2.2.2
Stora europeiska energikoncerner
Finansiell information enligt ovan har även inhämtats från tio stora europeiska energikoncerner för
2008-2009. Följande tabell presenterar räntabilitet på sysselsatt kapital (ROCE) och vinstmarginal för
dessa bolag. Sammantaget avviker inte den räntabilitet på sysselsatt kapital och vinstmarginal som ovan
presenterades för Fortum Värme på något märkbart sätt från de studerade europeiska energibolagen.
Fortum Värme har en vinstmarginal på ungefär samma nivå som ett genomsnitt av de europeiska
bolagen och en räntabilitet på sysselsatt kapital som är lägre än ett genomsnitt av de europeiska
bolagen.
Tabell 3. Räntabilitet på sysselsatt kapital och vinstmarginal för 10 europeiska bolag, 2008-2009
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Bolag
Vinstmarginal
Land
2008
2009
2008
2009
Sverige
9%
7%
15 %
19 %
CEZ Group
Tjeckien
35 %
12 %
33 %
42 %
DONG Energy
Danmark
15 %
9%
13 %
5%
EDF
Frankrike
8%
9%
8%
8%
Enel
Italien
21 %
19 %
10 %
14 %
E.ON
Tyskland
6%
18 %
3%
14 %
Fortum
Finland
21 %
18 %
33 %
30 %
Iberdrola
Spanien
8%
9%
32 %
36 %
RWE
Tyskland
14 %
19 %
10 %
12 %
Suez
Frankrike
9%
7%
6%
5%
11 %
14 %
9%
Fortum Värme
4
Vattenfall
Sverige
13 %
Källa: Årsrapporter för de berörda bolagen. Egna bearbetningar.
4
Observera att beräkningarna för CEZ Group utgår från en halvårsrapport. Räntabilitet på sysselsatt kapital har
således fördubblats för att bli jämförbart.
8
3 Svenska fjärrvärmeleverantörers lönsamhet och avkastning
Energimarknadsinspektionens material har använts för att beräkna lönsamheten för de svenska
fjärrvärmebolagen år 2008. För ett antal företag saknas inrapporterade uppgifter, dessa bolag ingår av
naturliga skäl inte i jämförelsen. I fråga om eget kapital har ett antal bolag negativt eget kapital och
dessa företag har därför tagits bort från sammanställningen över räntabilitet på eget kapital. Ett fåtal
bolag har även negativt sysselsatt kapital och har följaktligen exkluderats från sammanställningen av
räntabilitet på sysselsatt kapital. Det material som har använts för beräkningarna avser specifikt
fjärrvärmeverksamheten i bolagen. De finansiella nyckeltal som redovisats har beräknats enligt följande
tabell.
Tabell 4. Definitioner för använda nyckeltal
Nyckeltal
Räntabilitet på eget kapital
Räntabilitet på sysselsatt kapital
Räntabilitet på totalt kapital
Vinstmarginal
Rörelsemarginal
Soliditet
Definition
Resultat efter finansiella poster / [0,72*Obeskattade reserver + Eget kapital]
[Resultat efter finansiella poster + Räntekostnader] / Sysselsatt kapital
[Resultat efter finansiella poster + Räntekostnader] / Summa tillgångar
Resultat efter finansiella poster / Summa intäkter
Rörelseresultat / Summa intäkter
[0,72*Obeskattade reserver + Summa eget kapital] / Summa tillgångar
Lönsamheten i den svenska fjärrvärmebranschen är mycket begränsad enligt de rapporter som lämnats
till Energimarknadsinspektionen. År 2008 hade de rapporterande bolagen sammanlagt intäkter på
knappt 26 mdr kronor från fjärrvärmeförsäljningen. Dessa intäkter täckte inte bolagens sammanlagda
kostnader som uppgick till 28 mdr kronor. Det positiva rörelseresultatet för branschen i sin helhet
förklaras av att bolagen utöver fjärrvärmeintäkter också haft intäkter från elförsäljning,
anslutningsavgifter samt övriga intäkter som inte direkt är kopplade till fjärrvärmeleveranser.
Fortum Värme stod år 2008 för cirka 20 procent av de totala intäkterna från fjärrvärme bland samtliga
fjärrvärmebolag i Sverige. Den totala nettoomsättningen exklusive Fortum Värme var 26 mdr kronor.
Om intäkter från el och elcertifikat dras från detta belopp var nettoomsättningen för samtliga bolag
exklusive Fortum Värme 22,9 mdr kronor. De totala kostnaderna för samtliga bolag exklusive Fortum
Värme var 23,2 mdr kronor.
9
Tabell 5. Intäkter och kostnader för svenska fjärrvärmebolag 2008
TSEK
Summa
Medelvärde
Intäkter
fjärrvärmeförsäljning
Intäkter
anslutnings
- avgifter
Intäkter el
(KVV) och
elcertifikat
25 620 288
549 705
4 068 145
133 439
2 863
20 443
Intäkter
utsläppsrätter och
övrigt
Nettoomsättning
Summa
intäkter
Summa
kostnader
Rörelseresultat
2 020 918
32 259 056
33 575 690
-28 061 233
5 514 457
10 155
168 016
174 873
-146 152
28 721
Decil 1
6 324
0
0
0
7 132
7 132
-
-21
Kvartil 1
14 656
140
0
0
15 667
16 353
-
1 117
Median
31 212
900
0
127
33 576
34 456
-
4 866
Kvartil 3
90 578
3 177
0
1 004
107 415
110 410
-
13 883
Decil 9
230 870
6 223
29 987
17 598
326 931
362 978
-
44 552
5 103 867
29 226
918 392
154 291
6 205 776
6 410 001
-4 844 039
1 565 962
Summa ex FV
20 516 421
520 479
3 149 753
1 866 627
26 053 280
27 165 689
Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar.
-23 217 194
3 948 495
Fortum Värme
En beräkning av intäkt och kostnad per MWh 2008 visar att Fortum Värme hade en intäkt per MWh som
var 588 kronor. Medianintäkten från fjärrvärmeförsäljning bland samtliga bolag var 554 kronor per MWh
och totalt hade 55 bolag en högre genomsnittsintäkt från fjärrvärme per MWh än Fortum Värme.Om
genomsnittlig anslutningsavgift inkluderas hade 67 fjärrvärmebolag ett högre pris än Fortum Värme.
Tabell 6. Intäkter och kostnader för svenska fjärrvärmebolag per MWh 2008
SEK/MWh
Intäkter
fjärrvärmeförsäljning
Intäkter
anslut
avgifter
Intäkter el
(KVV) och
elcertifikat
Intäkter
utsläppsrätter och
övrigt
Nettoomsättning
Summa
intäkter
Summa
kostnader
Rörelseresultat
Viktat medel
535
11
85
42
673
701
-586
115
Medelvärde
560
25
27
34
640
658
-586
72
Decil 1
455
0
0
0
505
529
-766
-1
Kvartil 1
515
2
0
0
558
566
-648
44
Median
554
13
0
3
617
637
-562
83
Kvartil 3
604
30
0
20
703
731
-479
126
Decil 9
655
53
89
107
797
817
-424
162
Fortum Värme
588
3
106
18
715
739
-558
180
Viktat medel exkl FV
523
13
80
48
664
692
-592
101
Antal obs
182
184
184
184
184
184
184
184
44
90
12
FVs rang
56
136
15
51
45
Spridningen i genomsnittlig intäkt från fjärrvärmeförsäljning per MWh bland de svenska
fjärrvärmebolagen framgår av följande figur.
10
Figur 1. Genomsnittlig intäkt från fjärrvärme per MWh 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från
lägst till högst intäkt
Det kan vidare konstateras att mindre än 24 procent av bolagen hade intäkter från försäljning av el och
elcertifikat. Av den stora skillnaden mellan viktat medel samt medelvärde framgår att det övervägande
är stora fjärrvärmeleverantörer som även producerar el i kraftvärmeverk, samt att dessa intäkter är av
betydande storlek.
Följande tabell presenterar nyckeltal för marginal och räntabilitet, vilket även presenteras grafiskt i
kommande figur. I figuren visas första decilen, första kvartilen, medianen, tredje kvartilen och nionde
decilen. Som framgår av tabellen finns stora skillnader mellan viktat medel, medelvärde och median.
Generellt är det viktade medelvärdet högre än medelvärde och median, vilket implicerar att större
fjärrvärmeleverantörer generellt uppnår bättre resultat. Medelvärdet är generellt lägre än medianen,
vilket implicerar att avvikelserna är något större nedåt i fördelningen.
11
Tabell 7. Finansiella nyckeltal per MWh för svenska fjärrvärmebolag 2008
SEK/MWh
Sysselsatt
kapital
Räntabilitet
på sysselsatt
kapital
Räntabilitet
på eget
kapital, före
skatt
Räntabilitet
på totalt
kapital
Viktat medel
1478
9%
13%
7%
Medelvärde
Vinstmarginal
Rörelsemarginal
Soliditet
13%
16%
37%
1678
6%
-25%
4%
3%
11%
22%
Decil 1
625
0%
-52%
0%
-13%
0%
1%
Kvartil 1
1118
3%
-2%
2%
-2%
6%
8%
Median
1534
6%
9%
5%
4%
13%
20%
Kvartil 3
1931
9%
17%
7%
13%
20%
33%
Decil 9
2686
14%
28%
10%
20%
25%
51%
Fortum Värme
1887
10%
10%
8%
23%
24%
67%
Viktat medel exkl FV
1387
9%
16%
7%
11%
15%
28%
176
176
163
179
184
184
179
FVs rang
48
36
77
35
10
21
Källa: Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten, Balansräkningar och Resultaträkningen, 2008. Egna bearbetningar.
6
Antal obs
Figur 2. Finansiella nyckeltal för svenska fjärrvärmebolag 2008
Det kan direkt konstateras att fjärrvärmeproduktion är en mycket kapitalintensiv verksamhet.
Medianvärdet för sysselsatt kapital per levererad MWh var 1534 kronor. Fortum Värme hade ett
sysselsatt kapital på 1887 kronor per MWh, vilket var något lägre än tredje kvartilen. Det fanns 48 bolag
som hade ett större sysselsatt kapital per levererad MWh fjärrvärme.
12
Det framgår av ovanstående tabell att första kvartilen av bolagen hade en räntabilitet på sysselsatt
kapital på 3 procent. Av följande tabell framgår att räntan på svenska statsobligationer under 2007 och
2008 var knappt 4 procent i genomsnitt. Vidare var den genomsnittliga förväntade riskpremien på den
Stockholmsbörsen 4,9 procent enligt PricewaterhouseCoopers (2008).5 65 svenska fjärrvärmebolag,
drygt 48 procent av bolagen, hade en räntabilitet på sysselsatt kapital som understeg 5,5 procent. Efter
tillämpning av 28 procent bolagsskatt hade dessa således inte tillräckligt lönsamhet för att täcka
kapitalkostnaden ens om investeringen betraktas som fullständigt riskfri. Hälften av bolagen hade en
avkastning på sysselsatt kapital som var 6 procent eller lägre, vilket knappt täcker den riskfria räntan och
under alla omständigheter får betraktas som orimligt låg. Med hänsyn till de risker som investeringar i
fjärrvärmeverksamhet är förknippad med kan denna räntabilitet inte anses täcka en marknadsmässig
nominell viktad genomsnittlig kapitalkostnad före skatt. Med andra ord har en merpart av
fjärrvärmebolagen en avkastning som inte är marknadsmässig. Lönsamheten är inte tillräcklig för att
motivera risktagande och privata investeringar i fjärrvärmeproduktionen på lång sikt.
Tabell 8. Räntor på svenska statsobligationer 2007 och 2008
Marknadsränta
Statsobligationer
Period
SE GVB 2Y
SE GVB 5Y
2007 kvartal 1
3,73
3,88
2007 kvartal 2
3,99
4,23
2007 kvartal 3
4,21
4,30
2007 kvartal 4
4,11
4,20
2008 kvartal 1
3,76
3,82
2008 kvartal 2
4,25
4,23
2008 kvartal 3
4,40
4,26
2008 kvartal 4
Källa: Riksbanken
2,54
2,78
Investeringar i de bolag som har en avkastning som understiger den riskfria räntan kan endast förklaras
av att dessa bolag är offentligt finansierade. Bolagens investeringar måste antingen direkt eller indirekt
finansieras genom subventionering.
3.1 Fortum Värme jämfört med fjärrvärmeleverantörer i Sverige
Följande figurer presenterar fjärrvärmebolagens räntabilitet på sysselsatt kapital och totalt kapital enligt
särredovisningen till Energimarknadsinspektionen. Fortum Värme ligger med en räntabilitet på
sysselsatt kapital på 10 procent några procentenheter över medianen. Cirka 25 procent av bolagen en
räntabilitet
5
på
sysselsatt
kapital
som
Ex-ante marknadsriskpremie i februari 2008
13
är
högre
än
för
Fortum
Värme.
Figur 3. Räntabilitet på sysselsatt kapital 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från lägst till högst
Figur 4. Räntabilitet på totalt kapital 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från lägst till högst
14
Fortum Värme - med en vinstmarginal på 23 procent och en rörelsemarginal på 24 procent - tillhörde de
10 procent av företagen som hade högst vinstmarginal och högst rörelsemarginal. Vinstmarginalen i
Fortum Värme var emellertid betydligt lägre än den högsta, vilken var 32 procent. Fortum Värmes
marginaler kan således inte anses utmärka sig vid en jämförelse med övriga fjärrvärmeleverantörer.
Figur 5. Vinstmarginal 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från lägst till högst
Figur 6. Rörelsemarginal 2008 för samtliga fjärrvärmebolag, sorterat från lägst till högst
15
4 Icke-kommersiell fjärrvärme
Av föregående avsnitt framgick att ett stort antal svenska fjärrvärmeleverantörer har intäkter från
fjärrvärmeförsäljning som inte täcker bolagens kostnader. En tiondel av bolagen har en rörelsemarginal
som är negativ, vilket innebär att bolagens rörelseintäkter inte täcker rörelsens kostnader. 35 procent av
bolagen har en negativ vinstmarginal, vilket betyder att intäkterna inte täcker kostnaderna efter
finansiella poster. En viktig förklaring till denna bristande lönsamhet är att en stor andel av de svenska
fjärrvärmebolagen inte är kommersiella utan kommunala bolag eller, i vissa fall, kommunala
verksamheter.
4.1 Marknadsmässighet bland svenska fjärrvärmebolag
För att analysera de svenska fjärrvärmebolagens marknadsmässighet närmare har ägardirektiv tagits
fram för bolag som är helt eller delvis kommunalt ägda. Ägardirektiven har kodats efter de krav som
ställs av ägarna på verksamheten. Totalt har 161 bolag med kommunalt ägande undersökts. Ägardirektiv
eller liknande styrdokument var tillgängliga hos 119 bolag. Styrdokument saknades helt hos 29 bolag och
för 13 av bolagen har information kring ägardirektiv och styrdokument inte kunnat inhämtas. För att
komplettera bilden har även bolagens årsredovisningar granskats.
Baserat på en sammantagen bedömning av ägardirektiven har bolagen karaktäriserat efter grad av
marknadsmässighet. Bolagens marknadsmässighet har bedömts på en skala mellan 1 och 5 enligt
följande tabell, där 1 innebär att den kommunala självkostnadsprincipen styr verksamheten och 5
innebär att värdemaximering för ägarna är styrande princip.
För att klassas som grad 2 ska ett bolag typiskt vara förbjudet att bedriva verksamhet oförenlig med
kommunal kompetens och inte heller vinstmaximera om inte fördelen med detta uppväger nackdelen
för andra kommunala intressen. Krav på att beakta samhällsnytta över affärsnytta föranleder också
generellt en bedömning av grad 2. För att klassas som 3 ska krav typiskt finnas på samordning inom
kommunkoncernen. Kumulativa andra krav kring exempelvis konsumentnytta, miljöhänsyn eller
samhällsutveckling kan också resultera i bedömning av grad 3. För att klassas som 4 ska åtminstone
någon grad av miljöhänsyn, samhällsutveckling, energieffektivisering, iakttagande av kommunala mål
eller andra mindre begränsande direktiv omfatta verksamheten.
Uppskattningen av marknadsmässighet baseras på subjektiva bedömningar av verksamheternas mål och
syfte. Varje bedömning bygger på den mest rimliga sammanvägningen av de olika parametrarna.
Bedömningen av respektive bolag framgår av bilaga 4.
16
Tabell 9. Kortfattade kriterier för bedömning av grad av marknadsmässighet
Grad
Mål
1
Självkostnad
2
Främja kommunala intressen
3
Samordning inom kommunkoncernen
4
Hänsyn till politiska mål
5
Värdemaximering
De verksamheter som har marknadsmässighet 1 består till stor del av kommunala verksamheter som
inte är bolagiserade utan en del av den kommunala förvaltningen. Det kan noteras att Stockholms stad i
sina ägardirektiv till Fortum Värme angivit att bolaget skall bedrivas affärsmässigt. Staden har också
uttalat att man därutöver har ett intresse av att säkerställa en rimlig prisutveckling i syfte att minska
boendekostnaderna för Stockholms invånare, varför Fortum Värme återfinns bland bolag som har
klassificerats med en marknadsmässighet av grad 4.
4.1.1
Fjärrvärmebolagens mål
Ägardirektiven har kodats för att mäta i vilken mån finansiella mål för verksamheten har angivits och vad
dessa har inneburit. En sammanställning över kodade variabler återges i följande tabell. Varje variabel
har kodats dels som en dummy som antar värdet 1 om ett mål nämns och 0 annars, och dels som en
kvalitativ variabel som förklarar vad målet innebär. För alla variabler, undantaget de variabler som
mäter icke-kommersiella mål, har mål även kodats separat beroende på om målet är långsiktigt eller
kortsiktigt. Prismålet har dessutom kodats kvalitativt för att spegla nivån på prissättningen.6 För att
bedöma grad av målstyrning i privata företag har årsredovisningar studerats. I den mån de privata
företagen har angett flerårsöversikter för något finansiellt nyckeltal har detta använts som en proxy för
att företaget har ett mål för nyckeltalet.
6
Ett bolag kan exempelvis ha som mål att sätta ett pris som ligger kring Sverigesnittet eller under regionsnittet.
17
Tabell 10. Variabler kodade från ägardirektiv och årsredovisningar
Variabel
Definition
Soliditetsmål
Mål för bolagets soliditet eller konsolidering
Skuldsättningsmål
Mål för bolagets skuldsättning
Prismål
Mål för bolagets prissättning och/eller marginaler
Utdelningsmål
Mål för aktieutdelning
Resultatmål
Mål för resultat
Avkastningsmål
Mål för avkastning
Investeringsmål
Beslutade investeringar i värmeverk och/eller fjärrvärmenätet
Direkta icke-kommersiella mål
Mål som direkt kan påverka möjligheten till värdemaximering
Indirekta icke-kommersiella mål
Mål som indirekt kan påverka möjligheten till värdemaximering
Följande tabell presenterar hur bolag med olika grad av marknadsmässighet skiljer sig vad gäller
förekomst av mål. För de finansiella variablerna finns en tendens att mål blir mer förekommande vid
högre grad av marknadsmässighet. Detta gäller dock inte för bolag med marknadsmässighetsgrad 5 . En
anledning är att många av bolagen med hög grad av marknadsmässighet helt har bedömts utifrån
årsredovisningar, vilket ger en begränsad bild av bolagens faktiska mål. Eftersom flertalet
fjärrvärmebolag vare sig är publika eller ingår i publika koncerner (undantaget Fortum, E.ON och
Vattenfall) så är det för en utomstående svårt att veta exakt vilka nyckeltal bolagen använder för att
styra mot sina mål. För varje grad av marknadsmässighet är variationen kring det absoluta målet inom
en variabel relativt stor.
Tabell 11. Förekomst av mål för verksamheten fördelat på grad av marknadsmässighet
Variabel
Grad av marknadsmässighet
3
4
1
2
5
Soliditetsmål
19%
41%
64%
70%
62%
Skuldsättningsmål
19%
44%
20%
33%
19%
Prismål
81%
41%
60%
73%
43%
Utdelningsmål
6%
26%
24%
43%
17%
Resultatmål
13%
15%
24%
18%
26%
Avkastningsmål
13%
59%
60%
63%
50%
Investeringsmål
0%
7%
16%
20%
5%
Direkta icke-kommersiella mål
81%
96%
88%
65%
31%
Indirekta icke-kommersiella mål
6%
48%
68%
75%
31%
Källa: Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar.
Statistiken för de 78 bolag som har angett ett prismål presenteras i följande tabell. Bolag med den lägsta
graden av marknadsmässighet prissätter per definition enligt självkostnadsprincipen. Bolag som är
18
värdemaximerande, å andra sidan, har sällan en uttalad strategi att sätta lägre priser än genomsnittet.
Inom den högsta graden av marknadsmässighet finns inga företag som uttalat vill hålla priserna under
genomsnittet, vilket är konsistent med att bolag med marknadsmässighetsgrad 5 beter sig
värdemaximerande.
Anmärkningsvärt är att flera företag med en grad av marknadsmässighet på 4 har relativt aggressiva
uttalade prismål. De strävar ofta efter att ha priser som ligger under de företag de jämför sig med.
Stockholms stads ägardirektiv till Fortum Värme specificerar att bolaget ska sätta priser som säkerställer
låga boendekostnader i Stockholm.
Tabell 12. Prismål fördelat på grad av marknadsmässighet
Prismål
Definition
1
2
Grad av marknadsmässighet
3
4
5
Totalt
1
Bland de lägsta priserna i Sverige
0%
0%
20%
21%
0%
12%
2
Under Sverigegenomsnittet
0%
9%
7%
17%
0%
9%
3
I nivå med Sverigegenomsnittet
0%
18%
0%
17%
30%
13%
4
Bland de lägsta i regionen
0%
9%
0%
3%
0%
3%
5
Under regionsgenomsnittet
0%
9%
7%
3%
0%
4%
6
Självkostnadsprincipen
100%
0%
0%
0%
0%
17%
55%
67%
38%
70%
44%
7
Annat prismål (t ex “konkurrenskraftiga priser”)
0%
Källa: Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar.
En jämförelse av fjärrvärmebolagens viktade genomsnittsintäkt från fjärrvärmeförsäljning per MWh
inom respektive grad av marknadsmässighet visar ett positivt samband mellan bolagens prisnivå och
grad av marknadsmässighet, vilket framgår av följande figur.
Figur 7. Viktad genomsnittlig intäkt från fjärrvärmeförsäljning 2008 i kronor per MWh fördelat på grad
av marknadsmässighet
Källa: Energimarknadsinspektionen, Fjärrvärmeföretagens ägardirektiv och årsredovisningar. Egna bearbetningar.
19
4.1.2
Lönsamhet och avkastning för bolag med olika grad av marknadsmässighet
I följande figurer visas spridningen i lönsamhet och avkastning för bolag med olika grad av
marknadsmässighet. Figurerna visar första decilen, första kvartilen, medianen, tredje kvartilen och
nionde decilen. Resultatet indikerar ett positivt samband mellan grad av marknadsmässighet och
lönsamhet samt avkastning.
Figur 8. Rörelsemarginal för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008
Figur 9. Vinstmarginal för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008
20
Figur 10. Räntabilitet på eget kapital för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008
Figur 11. Räntabilitet på sysselsatt kapital för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008
21
Figur 12. Räntabilitet på totalt kapital för bolag med olika grad av marknadsmässighet 2008
22
4.2 Särskilt om icke-bolagiserad kommunal fjärrvärme
Fjärrvärmeverksamhet inom kommunal förvaltning har minskat under senare år. Fortfarande finns dock
tio kommuner i landet som bedriver fjärrvärmeverksamhet inom den kommunala förvaltningen utan att
verksamheten har bolagiserats.
Den viktigaste inverkan av den kommunala förvaltningen på verksamheten är att den inte är
vinstinriktad och att prissättning sker enligt självkostnadsprincipen. Det finns därför inga finansiella mål.
Fjärrvärmeverksamhet som bedrivs inom kommunal förvaltning har inte heller några ägardirektiv. Dessa
företag opererar under markant skilda förhållanden jämfört med andra fjärrvärmebolag och har enligt
Energimarknadsinspektionens data för 2008 helt annan lönsamhet än andra fjärrvärmebolag.
Fjärrvärmebolagen har kategoriserats efter ägarkategori i fyra grupper: förvaltningar, helägda
kommunala bolag, privatägda bolag samt samägda bolag, där privata intressenter och kommuner
gemensamt äger bolag. Kategoriseringen av respektive bolag framgår av bilaga 5.
Följande figurer illustrerar nyckeltal för bolag med olika ägande. Som framgår har en majoritet av de
kommunala förvaltningarna negativ rörelsemarginal i fjärrvärmeverksamheten. Ett flertal förvaltningar
redovisar
även
negativt
eget
kapital,
i
vissa
fall
även
negativt
sysselsatt
kapital,
i
fjärrvärmeverksamheten. Dessa verksamheter kan inte anses marknadsmässiga och inte heller fullt
jämförbara med bolagiserad verksamhet. En viss skillnad kan också observeras mellan kommunala och
privat ägda bolag. Figurerna visar första decilen, första kvartilen, medianen, tredje kvartilen och nionde
decilen.
23
Figur 13. Rörelsemarginal för bolag med olika typ av ägande 2008
Källa: Energimarknadsinspektionen. Egna bearbetningar.
Figur 14. Vinstmarginal för bolag med olika typ av ägande 2008
24
Figur 15. Räntabilitet på eget kapital för bolag med olika typ av ägande 2008
Figur 16. Räntabilitet på sysselsatt kapital för bolag med olika typ av ägande 2008
25
Figur 17. Räntabilitet på totalt kapital för bolag med olika typ av ägande 2008
26
5 Slutsatser
Fortum Värmes ägare har ställt upp marknadsmässiga avkastningskrav som i praktiken är mycket lika de
avkastningskrav som de andra två stora icke-kommunala fjärrvärmebolagen i Sverige, E.ON Värme och
Vattenfall, har. En jämförelse med elva energi- och telekomföretag i Norden visar att Fortum Värmes
räntabilitet under perioden 2003 till 2009 inte har avvikit på något märkbart sätt från räntabiliteten hos
vare sig E.ON Värme, som är det mest jämförbara bolaget, eller övriga nordiska energibolag.
Avkastningen är också jämförbar med ett urval av telekombolag. Fortum Värmes avkastning framstår
därför som marknadsmässig vid denna jämförelse. Även vid en jämförelse med tio europeiska
energikoncerners lönsamhet avviker inte räntabiliteten på sysselsatt kapital och vinstmarginalen i
Fortum Värme på något märkbart sätt från kontrollgruppen. Fortum Värme har en vinstmarginal på
samma nivå som de europeiska bolagen och en räntabilitet på sysselsatt kapital som är något lägre än
hos de europeiska bolagen.
Den svenska fjärrvärmebranschen i allmänhet har emellertid en lönsamhet och avkastning på gjorda
investeringar som är mycket begränsad. De data som inrapporterats till energimarknadsinspektionen för
år 2008 visar att det positiva rörelseresultatet för branschen i sin helhet förklaras av att bolagen utöver
fjärrvärmeintäkter också haft intäkter från elförsäljning, anslutningsavgifter samt övriga intäkter som
inte direkt är kopplade till fjärrvärmeleveranser. Endast en mindre andel av bolagen, vilket generellt är
stora fjärrvärmeleverantörer, har dock intäkter från elförsäljning.
Lönsamheten för ett stort antal fjärrvärmeleverantörer är så låg att den får anses icke-marknadsmässig.
Drygt en tredjedel hade en negativ vinstmarginal år 2008, vilket betyder att intäkterna inte täckte
kostnaderna efter finansiella poster. Nästan hälften av bolagen hade en räntabilitet på sysselsatt kapital
som var så låg att den inte kan anses motsvara en riskfria ränta och under alla omständigheter får
betraktas som orimligt låg. Lönsamheten är inte tillräcklig för att motivera risktagande och privata
investeringar i fjärrvärmeproduktionen på lång sikt. En viktig förklaring till denna bristande lönsamhet är
att en stor andel av de svenska fjärrvärmebolagen inte är kommersiella utan kommunala bolag eller, i
vissa fall, kommunala verksamheter.
27
Källförteckning
Datamaterial och offentlig statistik
Energimarknadsinspektionen, Balansräkning skulder, 2008.
Energimarknadsinspektionen, Balansräkning tillgångar, 2008.
Energimarknadsinspektionen, Resultaträkningen, 2008.
Energimarknadsinspektionen, Särskilda rapporten, 2008.
PricewaterhouseCoopers, ”Riskpremien på den svenska aktiemarknaden”, Studie mars 2008.
Årsredovisningar
AB Fortum Värme samägt med Stockholm stad, Årsredovisning och koncernredovisning 2003-2009,
Bolagsverket, Näringslivsregistret
CEZ a.s., Half-year report 2008, www.cez.cz
DONG Energy A/S, Årsrapport 2003-2009, www.dongenergy.dk
Electricité de France S.A., Årsrapport 2008-2009, www.edf.fr
ENEL S.p.A., Årsrapport 2008-2009, www.enel.it
E.ON AG, Årsrapport 2008-2009, www.eon.com
E.ON Sverige AB, Årsredovisning 2005-2009, www.eon.se
E.ON Värme Sverige AB, Årsredovisning 2005-2008, Bolagsverket, Näringslivsregistret
Fortum Abp, Årsredovisning 2003-2009, www.fortum.se
GFD Suez S.A., Årsrapport 2008-2009, www.gdfsuez.com
Helsingin Energia, Årsberättelse 2003-2009, www.helen.fi
Iberdrola S.A., Årsrapport 2008-2009, www.scottishpower.com
RWE AG, Årsrapport 2008-2009, www.rwe.com
28
Statkraft AS, Årsrapport, 2003-2009, www.statkraft.no
Sydkraft AB (publ), Årsredovisning 2002-2004, www.eon.se
Sydkraft Mälarvärme AB, Årsredovisning 2003-2004, Bolagsverket, Näringslivsregistret
Tele2 AB (publ), Annual report 2003-2009, www.tele2.com
Telenor ASA, Annual report 2003-2009, www.telenor.no
TeliaSonera AB (publ), Årsredovisning 2003-2009, www.teliasonera.se
Vapo Oy, Annual report 2003-2009, www.vapo.fi
Vattenfall AB (publ), Årsredovisning 2003-2009, www.vattenfall.se
29
Bilaga 1. Vattenfalls informationsmöten med fjärrvärmekunder
Sammanställning av presentationsmaterial
Ort
Nyköping
Vänersborg
Överkalix
Gustavsberg
(värmdö)
Motala
Årtal för ekonomiredovisning
2005
2005
jan-sep 2006
2005
2005
vinst efter avskrivningar, före finansiella
kostnader Mkr
40
24.9
0.946
2
20.2
Omsättning Mkr
158
82.3
10.1
21
83.1
Sysselsatt kapital Mkr
340
151
ROCE
12
16
Snitt ROCE
9.3 senaste 6
10, 2001-2005
RONA
248
Investeringar under året
Snitt investeringar
totalt investerat
Bränsle
8
8.1
5
18
25M/år senaste
8 åren
750
66%
returträ,
33% Bio
224
kommer
investera
mycket
närmaste åren
för att överge
fossila bränslen
och
minska
kostnader
Mycket
industrivärme
35%
bioolja,
25%
olja
(ambition
att
minska fossilt)
Mestadels
(bio)
flis
ligger
under
målet på minst
8-12%, ska täcka
finansiella
kostnader (3-5),
inflation (2-3),
risk (3-4), samt
dessutom räcka
till
utdelning
och skatt
ligger
underkant
i
Mål/kommentar om avkastning
"lönsamheten
är rimlig"
10% avkastning
är "något under
vad som krävs
av
anläggningen"
Prissättning
rimlig
lönsamhet,
konkurrenskraft
i förhållande till
alternativ,
långsiktig
stabilitet
rimlig
lönsamhet,
konkurrenskraft
alternativ,
långsiktig
stabilitet
30
Mestadels
träbränsle
rimlig
lönsamhet,
konkurrenskraft
alternativ,
långsiktig
stabilitet
Ort
Motala
Uppsala
Kalix
Uppsala
Jordbro
(Haninge
Tyresö)
Årtal för ekonomiredovisning
2006
2005
jan-sep 2007
2007
prognos 2007
vinst efter avskrivningar, före finansiella
kostnader Mkr
10.5
181
3.3
134
45
Omsättning Mkr
86
957
27.7
1041
277
RONA
4.1
Sysselsatt kapital Mkr
ROCE
5.3
Snitt ROCE
6.4 under 20052007
Investeringar under året
68
8
Totalt
under
2007
Snitt investeringar
1760M
2001-
totalt investerat
Bränsle
Mål/kommentar om avkastning
ligger
under
målet på minst
8-12%, ska täcka
finansiella
kostnader (3-5),
inflation (2-3),
risk (3-4), samt
dessutom räcka
till
utdelning
och skatt
10% är en rimlig
ROCE
Prissättning
rimlig
lönsamhet,
konkurrenskraft
alternativ,
långsiktig
stabilitet
rimlig
lönsamhet,
konkurrenskraft
alternativ,
långsiktig
stabilitet
31
koncernens krav
är 10%
rimlig
lönsamhet,
konkurrenskraft
alternativ,
långsiktig
stabilitet
rimlig
lönsamhet,
konkurrenskraft
alternativ,
långsiktig
stabilitet
rimlig
lönsamhet,
konkurrenskraft
alternativ,
långsiktig
stabilitet
Bilaga 2. Källor till information om avkastningsmål i E.ON och Vattenfall
E.ON Post Investment Review – Midlands Electricity, U. K., Graninge, Nordic, Central Europe East,
Central Europe. Conference Call on Interim Report I 2005, 2005-12-05.
http://www.eon.com/en/downloads/ConferenceCall_050512_charts_bernotat.pdf, tillgänglig 2009-0122.
Presentationer från kundmötet den 7 och 8 maj 2008 på Uppsala Konsert & Kongress.
http://www.vattenfall.se/www/vf_se/vf_se/Gemeinsame_Inhalte/DOCUMENT/196015vatt/806784fxre
/819721fjxr/885219reko/P02130975.pdf, tillgänglig 2009-01-22.
Vattenfall värme, Jordbro, oktober 2007.
Vattenfall värme, Uppsala. Referat från kundmöte 2006-03-01.
/819721fjxr/885219reko/595439reko-.pdf, tillgänglig 2009-01-22.
Välkommen till ett möte om fjärrvärme i Nyköping.
Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Gustavsberg, 2007-01-22.
Välkommen till ett möte om fjärrvärmen!, Kalix, 2007-11-22.
Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Motala, 2006-10-26.
Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Motala, 2007-11-14.
Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Vänersborg, 2006-10-05.
Välkommen till ett möte om fjärrvärme!, Överkalix, 2007-11-19.
32
Företag
Intäkter fjärrvärmeförsäljning
per MWh 2008
Emmaboda Energi & Miljö AB
1451
Emmaboda Energi & Miljo AB
1380
Sölvesborgs Fjärrvärme AB
1011
Kils Energi AB
787
Mörbylånga Kommun
944
Ydre Kommun
770
Kils Energi AB
846
Agrovarme Enkoping AB
767
Vårgårda Värmecentral AB
838
Hammaro Energi AB
759
Hammarö Energi AB
820
Bengtsfors Kommun
725
Trelleborgs Fjärrvärme AB
813
Bionar Narvarme AB
711
Gotlands Närvärme AB
794
ovik Energi AB
708
Ydre Kommun
770
Bollnas Energi AB
707
Agrovärme Enköping AB
767
Lerum Fjarrvarme AB
695
Dala Energi Värme AB
759
Alingsas Energi Nat AB
682
Övik Energi AB
748
Herrljunga Elektriska AB
680
Bionär Närvärme AB
745
Arboga Energi AB
677
Bollnäs Energi AB
730
Surahammars Kommunalteknik AB
674
Lerum Fjärrvärme AB
725
Farmarenergi i Ed AB
673
Bengtsfors Kommun
725
ange Energi AB
669
Rättviks Teknik AB
722
Lilla Edets Fjarrvarme AB
668
710
Habo Energi AB
666
Lilla Edets Fjärrvärme AB
700
Rattviks Teknik AB
656
SEVAB Strängnäs Energi AB
700
Kristinehamns Fjarrvarme AB
651
Alingsås Energi Nät AB
698
Jokkmokks Varmeverk AB
651
Kristinehamns Fjärrvärme AB
691
Mullsjo Energi & Miljo AB
647
Surahammars Kommunalteknik AB
690
SEVAB Strangnas Energi AB
647
Hyltebostäder
681
Morbylanga Kommun
647
Arboga Energi AB
677
Trelleborgs Fjarrvarme AB
643
Ulricehamns Energi AB
676
MUNKFORS VaRMEVERK AB
641
675
Degerfors Energi AB
638
Nossebro Energi Värme AB
669
BTEA Energi AB
636
Ånge Energi AB
669
Hyltebostader
636
Kungälv Energi AB
668
Gotlands Narvarme AB
636
Habo Energi AB
667
Kungalv Energi AB
633
Rindi Sjöbo AB
663
Vargarda Varmecentral AB
632
Jokkmokks Värmeverk AB
653
Affarsverken Karlskrona AB
631
Företag
och anslutningsavgift per
MWh 2008
Bilaga 3. Intäkter per MWh för svenska fjärrvärmebolag 2008
33
Företag
per MWh 2008
MWh 2008
Företag
Mullsjö Energi & Miljö AB
652
Ale Fjarrvarme AB
630
Hällefors Värme AB
646
Rindi Gnesta AB
629
Rindi Gnesta AB
645
Gallivare Varmeverk AB
627
Rindi Vingåker AB
644
Dala Energi Varme AB
625
Degerfors Energi AB
643
Tierps Fjarrvarme AB
616
Ale Fjärrvärme AB
643
Hallefors Varme AB
614
Örkelljunga Fjärrvärmeverk AB
641
Nordanstigs Bostader AB
613
MUNKFORS VÄRMEVERK AB
641
Nossebro Energi Varme AB
611
Gislaved EnergiRing AB
638
Grastorps Fjarrvarme AB
609
Tierps Fjärrvärme AB
637
Borgholm Energi AB
608
LEVA i Lysekil AB
637
SVENLJUNGA ENERGI AB
606
BTEA Energi AB
636
orkelljunga Fjarrvarmeverk AB
605
Affärsverken Karlskrona AB
636
Laxavarme AB
605
632
Rindi Hoor AB
602
Falkenberg Energi AB
632
Mark Kraftvarme AB
601
Gällivare Värmeverk AB
631
Bracke Kommun
597
Pålsboda Bioenergi AB
631
594
Arvidsjaurs Energi AB
630
593
Mark Kraftvärme AB
621
592
Rindi Hörby AB
620
Rindi Vingaker AB
591
Rindi Tomelilla AB
620
Rindi Sunne AB
590
Ystad Energi AB
617
589
Borgholm Energi AB
615
Norrtalje Energi AB
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
Rindi Höör AB
615
Rindi Tomelilla AB
588
Norrtälje Energi AB
614
Rindi Horby AB
588
Nordanstigs Bostäder AB
613
Ystad Energi AB
585
Grästorps Fjärrvärme AB
610
Falu Energi & Vatten AB
584
Tidaholms Energi AB
610
Tekniska Verken i Kiruna AB
583
Laxåvärme AB
605
overtornea Varmeverk AB
583
Rindi Sunne AB
604
Rindi Sjobo AB
582
Mölndal Energi AB
602
Filipstads Varme AB
581
Bräcke Kommun
597
Molndal Energi AB
581
595
Telge Nat AB
580
Telge Nät AB
AB Fortum Värme samägt med
Stockholms stad
594
Jamtlands Varme AB
578
591
Fjarrvarme I Osby AB
576
34
588
Företag
per MWh 2008
MWh 2008
Företag
Härnösand Energi & Miljö AB
589
Vattenfall AB
576
GEAB
588
Harnosand Energi & Miljo AB
575
Övertorneå Värmeverk AB
587
Skurups Fjarrvarme AB
574
Filipstads Värme AB
586
LEVA i Lysekil AB
574
Vara Värme AB
585
E.ON Varme Timra AB
572
Tekniska Verken i Kiruna AB
585
Norrenergi AB
571
Norrenergi AB
584
asele Energiverk AB
570
Fjärrvärme I Osby AB
583
Tidaholms Energi AB
569
Skurups Fjärrvärme AB
583
Lantmannen Agrovarme AB
567
Vattenfall AB
582
567
Uddevalla Energi AB
582
GEAB
564
Jämtlands Värme AB
580
Hagfors Energi AB
563
Rindi Vadstena AB
580
Partille Energi AB
562
Sävsjö Energi AB
576
Olofstroms Kraft AB
561
Österlens Kraft AB
573
Molkom Biovarme AB
561
Lantmännen Agrovärme AB
573
Gotene Vatten & Varme AB
561
Karlstads Energi AB
572
Nordanstigs kommun
561
Partille Energi AB
572
Uddevalla Energi AB
561
Hjo Energi AB
572
Sollentuna Energi AB
560
E.ON Värme Timrå AB
572
Saffle Fjarrvarme AB
558
Åsele Energiverk AB
571
Finspangs Tekniska Verk AB
558
Borås Energi och Miljö AB
570
Hedemora Energi AB
557
Hagfors Energi AB
569
Savsjo Energi AB
554
Olofströms Kraft AB
568
Boras Energi och Miljo AB
554
Hedemora Energi AB
568
Pajala Varmeverk AB
554
Vaggeryds Energi AB
567
overkalix Varmeverk AB
554
Götene Vatten & Värme AB
566
Soderhamn NaRA AB
553
Överkalix Värmeverk AB
566
Palsboda Bioenergi AB
552
Finspångs Tekniska Verk AB
566
osterlens Kraft AB
552
Sala-Heby Energi AB
564
Karlsborgs Varme AB
551
Värnamo Energi AB
563
Varnamo Energi AB
550
Neova AB
562
Skelleftea Kraftaktiebolag
547
Molkom Biovärme AB
561
Rindi Vadstena AB
546
561
Vaggeryds Energi AB
546
Nordanstigs kommun
561
Arvika Fjarrvarme AB
544
Säffle Fjärrvärme AB
559
Neova AB
544
35
Företag
per MWh 2008
MWh 2008
Företag
Västerbergslagens Energi AB
559
Linde Energi AB
543
Nybro Energi AB
558
Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab
543
Arvika Fjärrvärme AB
558
Goteborg Energi AB
542
Göteborg Energi AB
557
Sala-Heby Energi AB
542
Söderhamn NÄRA AB
555
Vasterbergslagens Energi AB
541
Pajala Värmeverk AB
554
Sundsvall Energi AB
540
Karlsborgs Värme AB
551
Karlstads Energi AB
540
Skellefteå Kraftaktiebolag
547
ENA Energi AB
539
Öresundskraft Ängelholm AB
545
E.ON Varme Sverige AB
538
Mjölby-Svartådalen Energi AB
545
Hjo Energi AB
535
Perstorps Fjärrvärme AB
544
Solvesborgs Fjarrvarme AB
534
Vetlanda Energi & Teknik AB Vetab
543
Nybro Energi AB
533
Linde Energi AB
543
Oskarshamn Energi AB
533
541
Aneby Miljo & Vatten AB
533
Sundsvall Energi AB
540
LJUSDAL ENERGI AB
532
Ronneby Miljö och Teknik AB
540
Vimmerby Energi AB
531
ENA Energi AB
540
Sandviken Energi AB
529
538
Torsas Fjarrvarmenat AB
529
Vimmerby Energi AB
538
oresundskraft angelholm AB
527
Aneby Miljö & Vatten AB
537
Falbygdens Energi AB
525
Sandviken Energi AB
536
are Fjarrvarme AB
524
Rindi Flen AB
536
HOFORS ENERGI AB
524
Södertörns Fjärrvärme AB
535
Sodertorns Fjarrvarme AB
523
Trollhättan Energi AB
534
Mjolby-Svartadalen Energi AB
523
Kalmar Energi Värme AB
533
Rindi Flen AB
522
Åre Fjärrvärme AB
532
Ronneby Miljo och Teknik AB
521
LJUSDAL ENERGI AB
532
Trollhattan Energi AB
521
Hässleholm Miljö AB
531
Katrineholm Energi AB
520
Haparanda Värmeverk AB
529
Skara Energi AB
519
Torsås Fjärrvärmenät AB
529
518
527
Jonkoping Energi AB
Landskrona kommun Teknik- &
stadsbyggnadsforvaltn
Jönköping Energi AB
526
Hassleholm Miljo AB
515
Varberg Energi AB
526
C4 Energi AB
515
Lenhovda Energi AB
526
Perstorps Fjarrvarme AB
514
524
Kalmar Energi Varme AB
514
36
516
Företag
per MWh 2008
MWh 2008
Företag
HOFORS ENERGI AB
524
Rindi Vasterdala AB
513
Skara Energi AB
523
Vara Varme AB
510
Västervik Miljö & Energi AB
522
Nassjo Affarsverk AB
507
Elektra Värme AB
521
Haparanda Varmeverk AB
506
C4 Energi AB
521
Bromolla Fjarrvarme AB
506
Umeå Energi AB
Landskrona kommun Teknik- &
stadsbyggnadsförvaltn
520
Mariestad Toreboda Energi AB
499
517
Elektra Varme AB
497
Rindi Västerdala AB
515
Tekniska Verken i Linkoping AB
496
Nässjö Affärsverk AB
515
Arjeplogs Kommun
496
Tingsryds Energi AB
513
Lenhovda Energi AB
496
Tekniska Verken i Linköping AB
510
Vastervik Miljo & Energi AB
496
Bodens Energi AB
507
Malung-Salens kommun
494
Bromölla Fjärrvärme AB
506
Eskilstuna Energi & Miljo AB
491
Halmstads Energi & Miljö AB
503
Varberg Energi AB
482
Gävle Energi AB
502
Halmstads Energi & Miljo AB
480
AB PiteEnergi
500
Umea Energi AB
479
Mariestad Töreboda Energi AB
500
Eksjo Energi AB
476
Eksjö Energi AB
499
Stenungsunds Energi & Miljo AB
471
Malung-Sälens kommun
499
Karlshamn Energi AB
470
Eskilstuna Energi & Miljö AB
498
Tingsryds Energi AB
468
Karlshamn Energi AB
497
AB Borlange Energi
467
Arjeplogs Kommun
496
Gavle Energi AB
462
Höganäs Fjärrvärme AB
478
Vattenfall Kalix Fjarrvarme AB
460
Oxelö Energi AB
477
Hoganas Fjarrvarme AB
457
Stenungsunds Energi & Miljö AB
474
Karlskoga Kraftvarmeverk AB
455
Vattenfall Kalix Fjärrvärme AB
473
AB PiteEnergi
447
AB Borlänge Energi
472
Vaxjo Energi AB
446
Älvsbyns Energi AB
465
Bodens Energi AB
439
Växjö Energi AB
458
Tranas Energi AB
439
Karlskoga Kraftvärmeverk AB
457
Jamtkraft AB
434
Älvkarleby Fjärrvärme AB
447
Skovde Varmeverk AB
432
Tranås Energi AB
446
alvkarleby Fjarrvarme AB
429
Jämtkraft AB
441
Oxelö Energi AB
425
Skövde Värmeverk AB
432
Mälarenergi AB
419
Mälarenergi AB
425
Fortum Varme Nynäshamn AB
419
37
Företag
per MWh 2008
MWh 2008
Företag
Fortum Värme Nynäshamn AB
419
Älvsbyns Energi AB
417
Lidköpings Värmeverk AB
416
Lidkopings Värmeverk AB
415
Smedjebacken Energi AB
412
402
Sorsele Värmeverk AB
385
385
Köpings kommun
363
Köpings kommun
344
Luleå Energi AB
335
Eksta Bostads AB
327
Eksta Bostads AB
327
Lulea Energi AB
325
Alvesta Energi AB
265
Alvesta Energi AB
244
38
Bilaga 4. Klassificering av marknadsmässighet bland svenska fjärrvärmebolag
Grad 1
Grad 2
Grad 3
Grad 4
Grad 5
AB Fortum Värme samägt
Arjeplogs Kommun
AB Borlänge Energi
med Stockholms stad
Agrovärme Enköping AB
Bengtsfors Kommun
Alvesta Energi AB
Älvsbyns Energi AB
Tingslags Elektriska AB)
Bräcke Kommun
Bollnäs Energi AB
Ånge Energi AB
Charlottenberg Energi AB
BTEA Energi AB (Bergs
E.ON MälarKraft Värme
Eksta Bostads AB
Emmaboda
Energi
Teknik-
Arboga Energi AB
AB
C4 Energi AB
Borgholm Energi AB
E.ON Värme Timrå AB
Gävle Energi AB
Degerfors Energi AB
AB
Elektra Värme AB
Eksjö Energi AB
Bodens Energi AB
kommun
Tekniska kontoret
Landskrona
&
Miljö AB
Köpings
kommun
&
stadsbyggnadsförvaltning
Åtvidabergs
Götene Vatten & Värme
39
Fjärrvärme
AB
Grad 1
Grad 2
Grad 3
Hammarö Energi AB
Grad 4
Grad 5
AB
ENA Energi AB
Funäsdalens Energi AB
Fortum
GEAB (Gotlands energi
Eskilstuna Energi & Miljö
Hässleholm
Fjärrvärme
Mörbylånga Kommun
AB
Jokkmokks Värmeverk AB
Göteborg Energi AB
Nynäshamn AB
AB)
Nordanstigs kommun
Habo Energi AB
Gotlands Närvärme AB
Värme
Kristinehamns Fjärrvärme
Karlshamn Energi AB
AB
Hjo Energi AB
Grästorps Fjärrvärme AB
Karlstads Energi AB
Mälarenergi AB
Jämtkraft AB
Hagfors Energi AB
Surahammars
Kommunalteknik AB
Tekniska Verken i Kiruna
Halmstads Energi & Miljö
AB
Kils Energi AB
Marks Värme AB
AB
Ydre Kommun
Kungälv Energi AB
Karlskoga Kraftvärmeverk
Laxåvärme AB
Norrenergi AB
Kreab Energi AB
AB
Lantmännen Agrovärme
Luleå Energi AB
Krokoms Energi AB
AB
Nybro Energi AB
Linde Energi AB
Lekebergs Bioenergi AB
Örkelljunga
Leksand-Rättvik
Fjärrvärmeverk AB
Sandviken Energi AB
Ronneby Miljö och Teknik
AB
Lunds Energi AB
Mariestad
Produktion AB
Töreboda
Energi AB
Lenhovda Energi AB
Mjölby-Svartådalen
Skara Energi AB
Södertörns Fjärrvärme AB
Sölvesborgs
Stenungsunds Energi &
Fjärrvärme
AB
Miljö AB
Energi AB
LEVA i Lysekil AB
Öresundskraft AB
Molkom Biovärme AB
Öresundskraft Ängelholm
Telge Nät AB
40
AB
Mölndal Energi AB
Tingsryds Energi AB
Grad 1
Partille Energi AB
Neova El & Värme AB
Trelleborgs Fjärrvärme AB
Ringsjö Energi AB
Ore Energi AB
Uddevalla Energi AB
Grad 4
Grad 5
Sala-Heby Energi AB
Övik Energi AB
Grad 2
Grad 3
SEVAB Strängnäs Energi
AB
Oxelö Energi AB
Pålsboda Bioenergi AB
Skellefteå Kraft AB
Sundsvall Energi AB
Tekniska
Verken
i
Linköping AB (publ)
Tidaholms Energi AB
Tranås Energi AB
Umeå Energi AB
Vara Värme AB
Västervik Miljö & Energi
AB
Varberg Energi AB
Vårgårda
Värmecentral
Växjö Energi AB
AB
Grad 4
Grad 5
Vetlanda Energi & Teknik
Västerbergslagens Energi
AB Vetab
AB
Vimmerby Energi AB
Vattenfall AB
Vattenfall
Fjärrvärme AB
Ystad Energi AB
Källa: Ägardirektiv och årsredovisningar.
41
Kalix
Bilaga 5. Gruppering av bolag efter ägarkategori
Förvaltning
Kommunala (forts)
Kommunala (forts)
Kommunala (forts)
Kommunala (forts)
Samägda bolag
Arjeplogs Kommun
Karlstads Energi AB
Örkelljunga
Fjärrvärmeverk AB
Övik Energi AB
Uddevalla Energi AB
Bengtsfors Kommun
BTEA Energi AB (Bergs
Tingslags Elektr AB)
C4 Energi AB
Bräcke Kommun
Degerfors Energi AB
Kils Energi AB
Oxelö Energi AB
Ulricehamns Energi
AB
Umeå Energi AB
Köpings
kommun
Tekniska kontoret
Eksjö Energi AB
Köpings
kommun
Tekniska kontoret
Pajala Värmeverk AB
Vaggeryds Energi AB
Landskrona
kommun
Teknik- & stadsbyggnads
Eksta Bostads AB
Kramfors Fjärrvärme AB
Partille Energi AB
Varberg Energi AB
Emmaboda Energi &
Miljö AB
ENA Energi AB
Kreab Energi AB
Rättviks Teknik AB
Kristinehamns
Fjärrvärme AB
Kungälv Energi AB
Ringsjö Energi AB
Västervik Miljö
Energi AB
Växjö Energi AB
Ronneby Miljö och
Teknik AB
Sala-Heby Energi AB
Vetlanda Energi &
Teknik AB Vetab
Vimmerby Energi AB
Sandviken Energi AB
Ydre Kommun
Ystad Energi AB
SEVAB Strängnäs Energi
AB
Skara Energi AB
Åtvidabergs Fjärrvärme
AB
Fortum
Värme
Nynäshamn AB
GEAB (Gotlands energi
AB)
Haparanda Värmeverk
AB
Hofors Energi AB
Mörbylånga Kommun
Nordanstigs kommun
&
Vårgårda Värmecentral
AB
AB
Fortum
Värme
samägt med Stockholms
stad
AB PiteEnergi
Arvika Fjärrvärme AB
Svalövs Kommun
Eskilstuna Energi &
Miljö AB
Ydre Kommun
LEVA i Lysekil AB
Kommunala bolag
Falu Energi & Vatten
AB
Finspångs
Tekniska
Verk AB
Linde Energi AB
Skellefteå Kraft AB
Privata bolag
Forshaga Energi AB
Ljungby Energi AB
Jämtkraft AB
LJUSDAL ENERGI AB
Gällivare Värmeverk
AB
Gävle Energi AB
Smedjebacken Energi
AB
Söderhamn Energi AB
Alvesta Energi AB
Mälarenergi AB
Göteborg Energi AB
Södertörns Fjärrvärme
AB
E.ON
MälarKraft
Värme AB
E.ON Värme Sverige
AB
E.ON Värme Timrå
AB
Lantmännen
Agrovärme AB
Neova El & Värme AB
Älvsbyns Energi AB
Mariestad
Töreboda
Energi AB
Marks Värme AB
Sölvesborgs Fjärrvärme
AB
Vattenfall AB
Götene Vatten
Värme AB
Habo Energi AB
Lilla Edets Fjärrvärme
AB
Luleå Energi AB
Ånge Energi AB
Hagfors Energi AB
Arboga Energi AB
Halmstads Energi &
Miljö AB
Hammarö Energi AB
Mjölby-Svartådalen
Energi AB
Mölndal Energi AB
Stenungsunds Energi &
Miljö AB
Sundsvall Energi AB
Mörbylånga Kommun
Surahammars
Kommunalteknik AB
Svalövs Kommun
AB Borlänge Energi
Affärsverken Karlskrona
AB
Ale Fjärrvärme AB
Arjeplogs Kommun
&
Landskrona
kommun
Teknik- & stadsbyggnads
Lerum Fjärrvärme AB
Lunds Energi AB
Härnösand Energi &
Miljö AB
Hässleholm Fjärrvärme
AB
Hedemora Energi AB
Herrljunga Elektriska
AB
Hjo Energi AB
Nordanstigs kommun
Tekniska
Verken
Kiruna AB
Tekniska
Verken
Linköping AB (publ)
Telge Nät AB
Norrenergi AB
Tidaholms Energi AB
Höganäs Fjärrvärme
AB
Nybro Energi AB
Tingsryds Energi AB
Tranås Energi AB
Bräcke Kommun
Jokkmokks Värmeverk
AB
Öresundskraft AB
Karlshamn Energi AB
Öresundskraft
Ängelholm AB
Trelleborgs Fjärrvärme
AB
Åsele Energiverk AB
Bengtsfors Kommun
Bodens Energi AB
Bollnäs Energi AB
Borgholm Energi AB
42
Agrovärme Enköping
AB
Charlottenberg
Energi AB
Elektra Värme AB
i
i
Funäsdalens Energi
AB
Gotlands Närvärme
AB
Grästorps Fjärrvärme
AB
Lekebergs Bioenergi
AB
Leksand-Rättvik
Produktion AB
Lenhovda Energi AB
Molkom Biovärme
AB
Ore Energi AB
Pålsboda
AB
Bioenergi
Kalmar Energi Värme AB
Karlskoga
Kraftvärmeverk AB
Krokoms Energi AB
Laxåvärme AB
Överkalix Värmeverk AB
Övertorneå Värmeverk
AB
Perstorps Fjärrvärme AB
Sävsjö Energi AB
Torsås Fjärrvärmenät AB
Värnamo Energi AB
Västerbergslagens
Energi AB
Vattenfall
Kalix
Fjärrvärme AB
Karlsborgs Värme AB
MUNKFORS
VÄRMEVERK AB
Nossebro Energi Värme
AB

Lönsamhet och avkastning i fjärrvärmebranschen - TPA

Transcription

Similar documents

Deltagarförteckning Mats Bergman Södertörns Högskola Jens Bjöörn

Produktblad Bahnhof Pionen

Ladda ner som PDF

Bygg & Teknik Boverket – är det inte dags att tänka om - Eneff

Stockholms livsmedelsbutiker och deras läge till

Gratis “Health check” när du köper en Volvo V60 Plug

Anvisningar för elentreprenörer och elplanerare

Nils Holgersson rapport

Fortum får betalt för att bränna soporna

Söderenergi Hållbarhetsrapport 2013

Studiepolitisk strategi LeGo