Ladda ner som PDF

Transcription

Ladda ner som PDF
(Framsida Adlibris, redigerad i paint)
Innehållsförteckning
Bokens innehåll
Sida 1
Historik
Sida 2-3
Idén med fjärrvärme
Sida 4-5
Idén med Fjärrkyla
Sida 6-7
Utvinning av fjärrvärme/kyla
Sida 8-9
Energiomvandlingar Fjärrvärme
Sida 10-11
Energiomvandlingar Fjärrkyla
Sida 12-13
Närvärme och Frikyla
Sida 14-15
Kompressorkylmaskin/värmepump Sida 16-17
Användning av energiformerna
Sida 18-19
Miljöpåverkan
Sida 20-21
Framtid för energiformerna
Sida 22-23
Samarbetstänk
Sida 24-25
Källförteckning bilder
Sida 26-28
Historik
Fredriksen och Werner skriver på Wikipedia att
fjärrvärme började utvecklas på allvar på 1940-talet i
Sverige då kommunala pionjärer (nytänkare) och
energiingenjörer började satsa på något nytt.
Fjärrvärmen bygger på att man ska ta vara på värme
från industrier osv och använda den där den behövs.
Fjärrvärmen har sedan dess stadigt utvecklats fram till
idag enligt Fredriksen och Werners energibok.
Fjärrkylan har kommit på senare tid då man insåg att
man även behöver kyla från en ”nyttig” källa och ta vara
på den kyla som finns istället för att producera ny
förklarar Fredriksen och Werner.
(BILD 1 Mindleap)
(Bild 2 Växjö energi AB)
Idé
På Veabs hemsida kan man läsa att principen som
fjärrvärme bygger på är att vatten cirkulerar i ett
slutet rörsystem.
Vattnet värms enligt Veab upp och leds till
byggnader och olika fastigheter för att sedan
ledas tillbaka och återigen värmas upp.
Veab beskriver processen såsom att vattnet värms
upp vid värmekällan (kraftvärmeverket), och leds
ut till fastigheter där värmen avges till kundernas
uppvärmnings- och varmvattensystem.
Det avsvalnade vattnet leds därefter tillbaka till
värmekällan (kraftvärmeverket) för att åter
värmas upp och ledas ut igen.
Allt går i ett kretslopp.
(Bild 3 Sundsvalls Energi)
Veab säger att fjärrkylan bygger på samma idé som
fjärrvärmen fast tvärtom, man vill bevara och
använda kyla.
Precis som värme kan även kyla produceras
centralt och levereras till konsumenter i isolerade
rörledningar och utnyttja den, detta är fjärrkylans
princip.
Kylan sänds ut i form av kallt vatten och används
till exempel för luftkonditionering.
Veab menar att kylan kan produceras i en vanlig
kylanläggning eller hämtas från så kallad frikyla,
till exempel från kalla vattendrag.
Man kan även i en värmepump ta vara på kylan
som den avger för att leda vidare till hushåll och
fastigheter.
(Bild 4 Strängnäs Energi)
Utvinning
På energimyndighetens hemsida fann jag
att värmen produceras i ett värmeverk som
tillverkar el.
Värmen som blir över från processen
värmer upp vatten och
distribueras/skickas vidare genom ett
rörnät till stadens byggnader.
När det gäller fjärrkylan så "snor" man
kallt vatten från frikylor (kalla
vattendrag) eller tar vara på kylan som
en värmepump avger.
Man tar helt enkelt reda på
spillvärme/kyla från källor som annars
tillverkar/lagrar energin, och
transporterar den via rör till hushåll
och fastigheter där de gör nytta.
Jag framhäva att fjärrvärme/kyla är en
stor, bra, smidig, miljövänlig och bred
metod för produktion och fördelning av
Energiomvandlingar
Svensk energi säger att inom fjärrvärme så värms
vatten upp i ett kraftvärmeverk (Den kemiska
energin i brasan omvandlas till värmeenergi),
vattnet i pannan blir till ånga som driver en turbin
och generator (rörelseenergi).
På Svensk energis hemsida står det tydligt att
Ångan kyls ned av luften och blir till varmvatten.
Detta vatten transporteras till hemmen via rör
(rörelseenergi) för att värma upp husen via en
ångpanna eller värmeväxlare, vattnet blir igen till
ånga som värmer huset (värmeenergi).
När ångan värmt upp huset leds den tillbaka via
nya ledningar i form av svalt vatten (rörelseenergi)
till kraftvärmeverket för att repetera processen.
(Bild 12 Svensk Energi)
Energiomvandlingar
På Fortums hemsida visar de pedagogiskt att inom
fjärrkylan tar man den redan existerande kylan från t.ex
frikyla (eller kylan som en värmepump avger) (alltid i
form av vatten) och transporterar den vidare via rör
(lägesenergin övergår till rörelseenergi).
När det kalla vattnet nått byggnaden/fastigheten så
används den t.ex för att kyla ner den cirkulerande luften i
ett luftkonditioneringssystem, denna nu svala luft rör sig
runt i byggnaden för att kyla ned (rörelseenergi).
När den svala luften har värmts upp av den (rimligtvis)
högre rumstemperaturen leds den via nya ledningar i
form av ljummet vatten tillbaks till den ursprungliga
källan (rörelseenergi).
Detta är enligt Fortums demonstration hur fjärrkyla
fungerar.
(Bild 13 Fortum)
Energimyndigheten informerar om att ibland
används också begreppet närvärme, om
småskaliga fjärrvärmenät med ett mindre
antal småhus anslutna.
Man kan även ta vara på kylan som redan finns på
t.ex havsbotten (frikyla), detta vatten är oftast kring
4 grader kallt och därför lämpligt för att kyla ned,
vattnet transporteras även det med rör till
fastigheter och byggnader.
(Källa: Energimyndigheten och Sundsvalls Energi)
(Bild 6 Sundsvalls Energi)
Sundsvalls Energi visar att en
kompressorkylmaskin (eller värmepump) kan
används så fjärrvärme och fjärrkyla produceras
samtidigt.
Man låter förångaren kyla fjärrkylereturen och
kondensorn värma upp fjärrvärmevattnet.
Energimyndigheten menar att Om
absorptionsteknik används så kan värme från ett
kraftvärmeverk användas för att driva processen,
vilket betyder att produktionen på kraftvärmeverket
kan hållas uppe även under sommaren, då behovet
av fjärrvärme sjunker (men behovet av fjärrkyla
ökar).
Man tar vara på både värmen och kylan med denna
smidiga metod.
(Bild 7 Värmepumpsfakta)
Användning
Energimyndigheten visar att fjärrvärme leder
rörsystem till konsumenterna, flerbostadshus,
lokaler eller småhus, där den används för
uppvärmning genom radiatorer, ångpannor eller
värmeväxlare, och/eller för
tappvarmvattenproduktion (varmvatten).
Energimyndigheten visar hur fjärrvärme bygger på
skalekonomi, det vill säga att ett stort system
levererar till många användare inom ett visst
område (t.ex tätort). Fjärrvärmen används till att
värma upp hushåll och anläggningar.
Fjärrkyla Kan användas till luftkonditionering och
för att kyla ner anläggningar på sommaren t.ex.
Egentligen samma användning som fjärrvärme fast
tvärt om, kyla istället för värme.
(Bild 8 Göteborgs Stad)
Bild 9 & 10 Necessity)
Miljövänlig
När jag läst på många olika hemsidor kom jag fram till
att fjärrvärme/kyla är mycket miljövänliga
energialterntiv eftersom man tar vara på spillenergin från
andra processer eller lagrad energi som annars inte gör
någon nytta, detta har ekonomiska och miljömässiga
fördelar.
Denna energi används i hushåll och fastigheter på precis
samma sätt som många andra energikällor, skillnaden är
att den inte har en egen tillverkningsprocess som tär på
miljön, utan man använder den energi som man annars
bara låter vara, men som finns där redo att användas,
vilket jag anser som otroligt praktiskt.
Den stora nackdelen tror jag, med dessa metoder är den
stora mängd rör som måste produceras och installeras
under mark, behovet av rör gör att fjärrvärme/kyla blir
något mindre bra för miljön. Ändå är fjärrvärmen och
fjärrkylan i toppen av miljövänlighetsmarknaden på
grund av återanvändningen av spillenergi.
(Bild 11 oxtorgetshc)
Efter att ha forskat kring området har jag kommit
fram till att framtiden för dessa energikällor är ljus,
eftersom man vill satsa på att använda förnybara
energikällor i framtiden.
Med dessa metoder tar man vara på
spillvärmen/kylan som annars bara släpps ut/lämnas
och använder den till något nödvändigt.
Eftersom man återanvänder samma material inom
fjärrvärme/kyla (samma vatten) så behöver man inte
producera ny, mycket miljösmart ur min och många
andras synpunkt.
Man utnyttjar spillenergin eller energi som annars
är värdelös, till att värma upp/kyla ner, vilket sparar
otroligt mycket på miljön och kommer vara ett bra
framtidsval då man vill skona miljön.
Jag tror därför att fjärrvärmen och fjärrkylan
fortsättningsvis kommer att växa.
(Bild 14 Komkropp)
Samarbete
Jag fick en tanke och idé när jag forskade om området, och
dess transportmetod.
I världens olika delar råder olika förhållanden, säg att i t.ex
Kina kan det vara svårt att få tag på frikyla, och att i
Finland finns få kraftvärmeverk.
Här ser jag en möjlighet till ett "byte" Finland ("de tusen
sjöarnas land") har gott om frikyla som de själva inte
behöver allt utan, denna kyla kan de skicka till Kina och i
gengäld får de värme från Kinas många kraftvärmeverk.
Detta är inte baserat på verkliga byten, men min poäng
finns där, ett nordligt land med "för mycket" frikyla och
för lite värme från kraftvärmeverk kan samarbeta med ett
sydligare land för att båda parter ska få det de behöver, det
borde inte vara omöjligt, och kan vara ett alternativ.
Jag ser denna stora fördel och möjlighet med
fjärrvärme/fjärrkyla, man kan med de massiva rörnäten
transportera värmen/kylan nästan varsomhelst och
därigenom öppna upp nya fönster av möjligheter.
Framsida:
http://www.adlibris.com/se/bok/fjarrvarme-ochfjarrkyla-9789144085296
Baksida:http://miljoaktuellt.idg.se/2.1845/1.313372/
teknikporr---arlanda-och-fjarrkylan
Bild 1:
http://www.mindleap.se/losningar/utvecklingsstod
Bild 2: http://www.veab.se/fjaerrkyla/saa-fungerarfjaerrkyla.aspx
Bild 3:
http://www.sundsvallenergi.se/default.aspx?id=169
4&ptid=0
Bild 4:
http://www.sevab.com/Foretag/Fjarrvarme/Om-
Bild 5:
http://www.hedemoranarvarme.se/getpage.asp?do=
%7B072FD4AD-9CEE-4EBA-BDA7925281232732%7D
Bild 6:
http://www.sundsvallenergi.se/default.aspx?id=169
4&ptid=0
Bild 7: http://www.varmepumpsfakta.se/funktion
Bild 8:
http://goteborg.se/wps/portal/invanare/kommun-opolitik/internationellt-samarbete/europeisktsamarbete/euprojekt/smart-cities-projekt/!ut/p/b1/04_SjzQ0MTaztDA0NNeP0I_KSyz
LTE8syczPS8wB8aPM4kMNDQItnAwdDdwNPF0
NHP29zMy8AjyN_b2MgAoigQoMcABHA0L6_Tzy
c1P1c6NyLACSRpyH/dl4/d5/L2dBISEvZ0FBIS9n
QSEh/
Bild 9: http://www.necessity.se/
Bild 10: http://www.necessity.se/sopsortering/
Bild 11: http://oxtorgetshc.se/vi-bygger-forframtiden-pa-soderhamnsfjarden
Bild 12:
http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elproduktion/K
raftvarme/
Bild 13:
http://www.fortum.com/countries/se/foretag/fjarrky
la/sa-fungerar-fjarrkyla/pages/default.aspx
Bild 14:
http://komkropp.blogspot.se/2012/11/kroppssprakoch-halsningar-i-andra.html
(Baksida Miljöaktuellt)

Similar documents