Aktuellt från Fjärrsyn nr 1
Transcription
Aktuellt från Fjärrsyn nr 1
Nr 1 2015 F J Ä R R S Y N – N U E N D E L AV ENERGIFORSK Hallå där! Sedan 1 januari är Fjärrsyn en del av det nybildade forskningsbolaget Energiforsk, som även omfattar forskning om el och gas. Energiforsk ägs av Svensk Fjärrvärme, Svensk Energi, Svenska kraftnät, Energigas Sverige och Swedegas. Bakgrunden till att man har skapat ett gemensamt bolag för energiforskning är framförallt för att kunna skapa synergier och öka förutsättningarna för samarbete mellan olika energibärare. Mycket talar för att det framöver kommer att krävas ett tydligare helhetsperspektiv i energisystemet och att då ha energiforskningen samlad ökar möjligheterna för att bedriva rätt forskning. Bolaget har ett 20-tal anställda med verksamhet i Stockholm och Malmö. Åse Myringer är den som är områdesansvarig för fjärrvärme, fjärrkyla och energianvändning, där Fjärrsyn utgör merparten – se mer i artikeln intill. Gynnar forskningen Catarina Jäderberg är kommunikationschef på Energiforsk. Hon har varit forskningskommunikatör och strateg på Fjärrsyn sedan 2006 och arbetade innan dess med miljöforskning på Naturvårdsverket. – Jag har jobbat med forskningskommunikation i 12 år och det känns roligt och inspirerande att vara i en miljö där alla dagligen arbetar med forskningsfrågor, säger Catarina Jäderberg. – Att vi är samlade tror jag kommer att gynna de som berörs av forskningen. För Fjärrsyns del kommer det till en början inte att märkas någon större skillnad, men i ett längre perspektiv kommer nog fjärrvärme och fjärrkyla att ingå i fler studier kring energisystemet. I dagsläget pågår forskning inom fjärrvärme och fjärrkyla inom forskningsområdena ”Fjärrvärme och fjärrkyla” och ”Biobränslebaserad el- och värmeproduktion”. Där omfattas såväl Fjärrsyns forskning som Värmeforsks forskning. Totalt har Energiforsk följande nio forskningsområden: Fjärrvärme och fjärrkyla Biobränslebaserad el- och värmeproduktion Skogsindustriell energi Elnät, vindkraft och solel Vattenkraft Kärnkraft. Energigaser och flytande drivmedel. Energisystem och marknad Energianvändning inklusive transporter Fjärrvärmeforskningen står för cirka 10 procent av Energiforsks portfölj på 240 miljoner kronor. Trots att detta är en mindre del av den totala forskningen är Catarina Jäderberg inte orolig för att forskningen om fjärrvärme och fjärrkyla ska försvinna. Ökat intresse för fjärrvärme – Sett ur ett internationellt perspektiv ökar intresset för fjärrvärme och fjärrkyla och vi har en av världens största forskningsprogram för just dessa energibärare. Fjärrvärme och fjärrkyla kommer dessutom att vara viktiga komponenter när forskare kommer att titta på utvecklingsfrågor i ett helhetsperspektiv, avslutar Catarina Jäderberg. Nu har den första linjefärjan i värl4DH Research Centre i Köpenhamn den fått fjärrvärme. Stena Danica i www.4dh.dk/call-for-abstracts Göteborgs hamn anslöts i december. senast 1 mars 2015 Åse Myringer, områdesansvarig för fjärrvärme, fjärrkyla och energianvändning på Energiforsk. Vad innebär ditt jobb i praktiken? Jag är ansvarig för forskningen inom Fjärrsyn, men jag kommer också att jobba för att hitta synergier och möjligheter att samarbete med Energiforsk övriga forskningsområden. Du började jobba på Energiforsk den 12 januari. Vad står överst på din prioriteringslista? Jag håller på att sätta mig in i Fjärrsyn och de projekt som pågår. Jag färdigställer kontrakt till de nya projekt som blivit beviljade finansiering. Fjärrsyn har varit duktig på tvåvägskommunikation, vilket tilltalar mig och jag vill gärna träffa medlemsföretag och diskutera deras behov av forskning och hur de använder de resultat som kommer fram. Du kommer närmast från Vattenfall Research & Development. Berätta mer om din bakgrund. Jag är utbildad ingenjör i kemiteknik vid KTH. Jag har jobbat 12 år på Vattenfall med forskningsfrågor som bland annat forskningsingenjör, enhetschef och portföljchef. Vet du att… fjärrvärmen i Kina har växt med 13 procent sedan år 2000? STORT INTRESSE FÖR NY TEKNIK – Halvvägs in i vårt forskningsprojekt har vi utvärderat de mest intressanta, innovativa lösningarna för kombinerade fjärrvärme- och fjärrvärmanslutningar. Nu ska vi gå på djupet med dessa lösningar, sa Anders Tvärne på Distributionsdagarna den 27-28 januari. Anders Tvärne på Capital Cooling Energy är tillsammans med Svend Frederiksen vid Lunds Tekniska Högskola projektledare för forskningsprojektet ”Optimal och innovativ teknik för kombinerad fjärrvärme- och fjärrkyleanslutning – kundcentraler och distribution i fastigheter. Bakgrunden till projektet är att den globala efterfrågan på komfortkyla förväntas öka kraftigt de kommande decennierna. Fjärrkyla kan tillmötesgå detta behov på ett energisnålt sätt. Sverige tillhör de länder som kommit långt med användning av fjärrkyla, vilket lett till export av både produkter och tjänster kopplat till denna teknik. Skapa optimala anläggningar Det finns dock en flaskhals i systemet relaterad till temperaturnivåerna. Högre returtemperaturer på fjärrkyla öppnar möjlighet att använda mer frikyla. Det blir även möjligt att ansluta fler kunder utan att behöva pumpa mer vatten. Lösning blir därför att skapa mer optimala kundanläggningar – både vad gäller kundcentralen och sekundärsystemet inom fastigheten, vilket är fokus i detta projekt. Fem innovativa tekniska lösningar – Vi har undersökt vilka nya tekniker som kan lösa detta och har utvärderat och valt ut fem nya kundcentraler med sekundärsystem, sa Anders Tvärne och presenterade följande lösningar: sorptiv hybrid, sorptiv hybrid med vattenindysning, sorptiv hybrid med vattenburen kyla (kylbafflar), två seriekopplade batterier samt återcirkulation av returluft. – Nu ska vi analysera dessa lösningar på djupet tillsammans med olika intressanter i branschen. Och det finns ett stort intresse från tillverkare, fastighetsägare och fjärrvärmeföretag, så vi har en väldigt stor referensgrupp till vår förfogande, sa Anders Tvärne. Projektet ska vara avslutat i mars 2016. ÅT TA N YA P R O J E K T S TA R TA R Vid årsskiftet blev åtta nya forskningsprojekt beviljade finansiering av Fjärrsyn. Fem av dem beskrivs i korthet nedan. Information om samtliga projekt finns på www.fjarrsyn.se I projektet ” Storskalig styrning av fjärrvärme för minskad resursanvändning”, som leds av Louise Trygg, kommer forskare vid Linköpings universitet att visa på hur systemoptimering av fjärrvärmesystem kan bidra till att utveckla städer och regioner blir mer resurseffektiva. Forskare vid Grontmij och Lunds Universitet kommer i projektet ”Kundernas uppfattning av förändrade prismodeller ”att undersöka hur kunderna ser på de nya prismodeller, något som inte gjorts i någon studie tidigare. Henrik Gåverud på Grontmij är projektledare. I projektet ”Livslängd för fjärrvärmerör”, som leds av Nazdaneh Yarahmadi vid SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, kommer att forskare att kartlägga Lönsamma nyheter! de komplicerade sambanden kring vilka nedbrytningsprocesser som dominerar under olika förhållanden. Forskarna kommer också att utveckla metoder för att livslängdsprediktering. I det tvärvetenskapliga projektet ”Resurseffektiva städer”, som leds av Linda Wårell, kommer forskare vid Luleå tekniska universitet att undersöka hur fjärrvärme kan bidra till den resurseffektiva staden. Forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet kommer i projektet ”Strategier för hållbar energieffektivisering” att undersöka och ta fram beslutsunderlag kring vilka framtida investeringar som är lönsamma för fjärrvärmeföretag. Fredrik Martinsson leder projektet. I Fjärrsyns nya halvårsberättelse kan du läsa om resultat från en rad projekt. En röd tråd genom skriften är hur forskning leder till lönsamma affärer. Fjärrvärmeforskning är viktig ur en rad aspekter, inte minst ekonomisk. I halvårsberättelsen kan du ta del av hur forskningsprojekt leder till ökade intäkter, men också hur underhållskostnader kan minska. Fjärrsyn finansierade Kristina Lygneruds forskning vid Handelshögskolan i Göteborg. En insikt hon gjorde som forskare var att det borde finnas vinster om man kombinerar arbete med risk och effektivisering. Detta gör hon nu i praktiken på Borås Energi och Miljö, vilket har rönt intresse hos flera energibolag i landet. Hon pryder omslaget på halvårsberättelsen tillsammans med Patrik Nyhlén, som är arbetsledare inom Hushåll, vilket är det affärsområde som varit först ut på Borås Energi & Miljö att arbeta med risk och effektivisering enligt Lean. Du kan också läsa om den nyblivne fjärrvärmedoktorn Henrik Gadd och hur hans teoretiska kunskaper om mätvärden nu ska användas i praktiken. Vi berättar också om hur samverkan kan ge mer intäkter. Det gäller såväl regionala nät som ökat samarbete med industrier. Läs också om forskningsprojekten som har studerat livslängden på fjärrvärmrör och värmepastans betydelse för mätning i dykrör. Sist men inte minst blickar vi mot Asien och hur ett ökat forskningssamarbete mellan Sverige och Kina kan leda till kunskapsutbyte och fler affärer. Hallå där! Anders Sandoff, universitetslektor på Handelshögskolan i Göteborg. Foto: Anna Sigvardsson Högborg ” S P Ä N N A N D E AT T F Å K O L L P Å S I N VÄ R M E A N VÄ N D N I N G ” Han gör av med mindre vatten i köket och badrummet. Hon vill samla statistik för att få grepp om värmeanvändningen. Steve Öberg och Malin Lönroth gör tummen upp för Green IT Homes. Det sprakar från kaminen och värmen sprider sig i vardagsrummet. Annars är det ganska svalt i parets tjugotalsvilla i Kvillebäcken i Göteborg. – Vi jobbar långa dagar och då känns det onödigt att ha det varmt dagtid, säger Malin Lönroth. Testpiloter Paret har bott i villan i fyra år. De var energimedvetna redan tidigare, men sedan i höstas har detta förstärkts genom att de blev testpiloter för Green IT Homes via Göteborg Energi. – Jag tycker det är coolt med ny teknik och så är det spännande att få koll på sin värmeanvändning. Den känns så abstrakt annars, säger Malin Lönroth. Steve Öberg nickar och lägger till: – Och så får man överblick över elanvändningen i samma app. Det gillar jag. För min del är det viktigaste att se vad vi gör av med, till exempel hur mycket värme en dusch drar. För Malin Lönroth handlar det även om styrning, genom att man väljer genom att man väljer komfortläge i appen. – Det är skönt att slippa gå ner i källaren och skruva på fjärrvärmecentralen. Jag har inte känt mig helt bekväm bland alla kranar och vred. Har ni förändrat er värmeanvändning tack vare Green IT Homes? – Ja, jag använder mindre varmvatten i köket, framför allt i badrummet, säger Steve Öberg och plockar fram surfplattan. Han går in på Green IT Homes-appen och pekar på två smala staplar från åttatiden på morgonen. – De här ”spikarna” är våra morgonduschar. Min spik är mycket kortare än Malins. – Jag har inte riktigt förändrat min konsumtion ännu. Men det är bra att ha något som kontrollerar en. På det här sättet ser man jättetydligt vad som drar mycket värme, säger Malin. Användbar statistik Resan med Green IT Homes har just startat, men paret hoppas att den blir lång. Malin Lönroth ser till exempel fram mot att kunna ställa samman statistik över värmeförbrukningen på samma sätt som hon håller koll på elräkningarna och bolåneräntorna. Du ska i vår bedriva forskningsinsatser kopplade till ”Gröna IT-innovationer för fjärrvärme”. Vad kommer du och din kollega Jon Williamsson att göra? Jon kommer att intervjua direktörer och chefer från fjärrvärmebolag som satsar på kundorienterade ITlösningar med energihushållning och energieffektiviseringssyfte. Vi tittar både på företag som har implementerade system och på företag med långtgående planer att implementera sådana system. Vad kommer ni att titta extra på? Fjärrvärmen genomgår en potentiellt stor förändring genom att ge kunder tillgång till data över hur exempelvis deras energikonsumtion ser ut. Vi vill därför ta reda på hur sådana kundorienterade ”realtids”system används i affärsutveckling och hur de i slutändan kan påverka affärsmodellen. Vad innebär en implementering av en IT-plattform som Green IT Homes? Det möjliggör en annan form av kundkontakt än vad som tidigare funnits. Det skapar även möjlighet för fjärrvärmeföretaget att – genom mer detaljerad förståelse för kundbeteende och snabbare interaktion med kunden – bättre styra exempelvis effektuttag, dimensionering av system och utformning av kunderbjudanden. Fjärrsyn finansieras av Energimyndigheten tillsammans med fjärrvärmebranschen och drivs av Energiforsk AB. Redaktör: Ann-Sofie Borglund. E-post: [email protected] www.energiforsk.se Tel 08–677 25 30.