Patientsäkerhet

Maj 2010
FOKUS:FLEMINGSBERG
TEMA: PATIENTSÄKERHET
Möten som
förnyar vården
Satsningen Clinical Innovation
Fellowships förbättrar vården
genom fler innovationer.
MED FOKUS PÅ
SÄKERHETEN
Professorsduon Li Felländer-Tsai och Lars-Åke Brodin vill se ett
nytt nationellt centrum för patientsäkerhet i Flemingsberg.
Färre hjärtinfarkter
med ny forskning
Sveriges första miljö­
certifierade stadsdel
Nya metoder från KTH i Flemingsberg minskar antalet akuta hjärtinfarkter.
I Flemingsbergsdalen planeras en helt ny
grön stadsdel.
INLEDARE
Bättre och säkrare vård
Alla möter vi hälso- och sjukvården
Det kan till exempel vara i
samband med en förlossning, en rutinmäs­
sig provtagning eller ett avancerat kirur­
giskt ingrepp. En av grundprinciperna för
vården är att ingen patient ska komma till
skada eller felbehandlas. Självklara mål
kan tyckas, ändå drabbas omkring 100 000
patienter av vårdskador och cirka 3 000
avlider till följd av vårdskador varje år
enligt Socialstyrelsen. Orsakerna kan vara
bristande rutiner och metoder eller mänsk­
liga misstag och konsekvenserna är ofta
onödigt lidande för individen och anhöriga
och extra kostnader för vårdgivaren.
I hjärtat av den framväxande Kunskaps­
staden Flemingsberg ligger Karolinska
Universitetssjukhuset som med sina totalt
2 100 forskare satsar stort på forskning och
Foto: Lena Kristina Johansson
då och då.
utveckling för ökad kvalitet och säkerhet i
vården. I många fall sker utvecklingsarbe­
tet i samarbete med forskare och studenter
på KTH och Karolinska Institutet. I detta
nummer av Fokus Flemingsberg beskrivs
några aktuella exempel på satsningar och
samarbeten för ökad patientsäkerhet som
pågår i Flemingsberg, satsningar som
kommer att göra mötet med vården både
bättre och säkrare för oss alla.
På Forum Flemingsberg 2010 tar vi
greppet om patientsäkerhetsfrågan tillsam­
mans med forskare och experter från sam­
hälle, akademi och näringsliv.
Läs mer på www.flemingsberg.se
Tina Karrbom Gustavsson
Utvecklingsdirektör i Flemingsberg
NEDSLAG FLEMINGSBERG: Nytt studenthus
Det tog bara en vecka att hyra
ut samtliga 169 lägenheter i det
nya studenthuset i Flemingsberg.
Bostadsbolaget Huges höjdarsatsning på 13 våningar har gett
Flemingsberg ett nytt landmärke.
Efter det att huset fått Huddinge
kommuns skönhetspris placerades
också den färgrika fasaden på
framsidan av tidskriften Arkitektur.
Arkitektfirman Ahlqvist & Almqvists
byggnad innehåller dock inte bara
studentbostäder. I bottenvåningen
ryms ett gym, öppet dygnet runt!
Samtliga lägenheter i huset är
ettor: 22-26 kvadratmeter stora.
Boendestandarden är hög med fullt
utrustade pentryn och helkaklade
duschrum. Studenterna i huset har
också tillgång till två gemensamma
lokaler där den ena har dubbel tak-
höjd och uteplats. Studenthuset har
blivit ett viktigt tillskott till det attraktiva campuset i Flemingsberg.
Även nattetid utgör studenthuset
ett riktmärke i hela Flemingsberg.
Då lyses fasaden upp i riktning mot
Flemingsbergs centrum.
I Flemingsberg finns idag en
unik koncentration av högt utbildade och kreativa människor. Här
finns cirka 16 000 studenter vid
de tre olika akademierna KTH,
Foto: Jacob Forsell
Studenterna
i centrum
Södertörns högskola och Karolinska
Institutet.
Kunskapsstaden Flemingsberg
Karolinska Institutet
Karolinska Institutet är Sveriges enda universitet med
renodlat medicinsk inriktning och landets största centrum
för medicinsk utbildning och forskning. Här finns Sveriges
bredaste utbud av utbildningar inom det medicinska området. Många av dem är förlagda till Flemingsberg.
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus som tillsammans med Karolinska Institutet
leder den medicinska utvecklingen i Sverige. Karolinska
Universitets­sjukhuset Huddinge har cirka 6 500 anställda
och är Huddinge kommuns största arbetsgivare.
Södertörns Högskola
Södertörns högskola har utbildning och forskning inom
humaniora, samhällsvetenskap, teknik och naturveten-
skap. Högskolan har även lärarutbildning med interkulturell profil. Här finns över 12 000 registrerade studenter
och 750 anställda, varav två tredjedelar är lärare/forskare. Majoriteten av lärarna har doktorsexamen.
Karolinska Institutet Science Park
Karolinska Institutet Science Park skapar en möjlighet för
mogna eller nystartade företag att finna en etablering fysiskt nära den akademiska forskningen och utbildningen.
I Flemingsberg driver Karolinska Institutet Science Park
en starthus- och inkubatorverksamhet som är öppen för
forskare och studenter.
KUNgLIGA TEKNISKA HÖGSKOLAN
KTH svarar för en tredjedel av Sveriges kapacitet av teknisk forskning och ingenjörsutbildning på högskolenivå.
KTH Skolan för teknik, medicin och hälsa finns represen-
terade i Flemingsberg med såväl utbildning som forskning
inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och
medicin i en vid bemärkelse.
Södertörns Tingsrätt
Södertörns tingsrätt är ett resultat av en sammanslagning av regionens domstolar. Tingsrättens nybyggda hus
ligger vid järnvägsstationen i Flemingsberg och är landets
tredje största tingsrätt.
Centrum för teknik I medicin och hälsa
Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) är ett samarbete mellan KTH, Karolinska Institutet samt Stockholms
läns landsting. Målet är att bidra till utvecklingen av
Stockholmsregionen till ett världsledande kluster inom
medicinsk teknik.
Möt dessa och många fler på www.flemingsberg.se
Vi utvecklar Flemingsberg tillsammans!
Det sker en kraftsamling för Flemingsbergs utveckling. En ny stad för forskning, utbildning och företagande planeras
och byggs. Ett arbete som går i linje med det utvecklingsprogram som Stockholms läns landsting, Huddinge kommun
och Botkyrka kommun gemensamt tagit fram för Flemingsberg. Visionen sträcker sig fram till år 2030 och Fokus
Flemingsberg speglar två gånger per år utvecklings­programmets fem huvuduppgifter.
2
Fokus: Flemingsberg
NOTERAT
Framtiden är internationell
Cirka 40 000 personer rör
sig i Flemingsberg varje dag.
Drygt 8 000 personer jobbar på
Karolinska universitetssjukhuset
och Karolinska Institutet, 16 000
studerar i området. Nu planeras
för ytterligare 35 000 arbetstillfällen och 70 000 boende i
Flemingsberg.
Foto: Lasse Skog
Ännu fler samarbeten och en större fokusering inom respektive kommun ska göra
Södertörn till en attraktivare region. Det var
några av budskapen under Södertörns rådslags paneldebatt som arrangerades i
Flemingsberg. I panelen fanns bland andra
landshövding Per Unckel som uppmanade
åhörarna att se Stockholmsregionen som en
helhet.
– Södertörns framtid ligger inte bara på
dessa kvadratmeter utan i samspel med de
omgivande regionerna, och internationellt, sa
Per Unckel.
Utöver paneldebatten fylldes Södertörns
rådslag av föreläsningar och workshops.
Bland annat diskuterades de fyra utvecklingsfrågorna: entreprenörskap och nyföretagande, kompetenshöjning - högskola och omvärld,
innovativ besöksnäring samt utveckling av tillverkningsindustrin.
VISSTE
DU ATT...
högskolans nya rektor
Söker spetsprojekten i Flemingsberg
Moira von Wright blir den första juli ny rektor
vid Södertörns högskola i Flemingsberg. Hon
är professor i pedagogik och kommer senast
från tjänsten som prorektor vid Örebro universitet. Södertörns ledord mångfald, mångvetenskap och medborgerlig bildning är något
hon känner starkt för.
– Det är jätteroligt, utmanande och jag är
oerhört hedrad! Jag ser verkligen fram emot
mitt nya arbete, säger Moira von Wright.
Sedan 2007 är hon professor i pedagogik vid
Örebro universitet och sedan två år även universitetets prorektor.
Foto: Fredrik Welander
MedTech Investment Day är årets hetaste evenemang inom medicinteknik. Arrangemanget
inleddes med ett särskilt insatt besök i
Flemings­berg där tiotalet investerare mötte
nya intressanta spetsprojekt inom medicinteknik. Främst lockade Karolinska Institutet
Science Park och Centrum för teknik i medicin
och hälsa (CTMH).
– I Flemingsberg finns en stark satsning på
innovationer inom medicinsk teknik. Här finns
redan en ledande forskning inom området,
inom Karolinska Institutet och KTH men även
Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
som erbjuder unika möjligheter för kliniska
studier, säger Märit Johansson, VD för Karo­
linska Institutet Science Park.
”
Södertörns framtid ligger inte bara på dessa
kvadratmeter utan i samspel med de omgivande
regionerna, och internationellt.
Per Unckel, landshövding i Stockholms län
Flemingsberg blir först ut när den nya apotekskedjan Doc Morris öppnar sina första butiker i
Stockholm. Kedjan lovar generösa öppettider
och kunnig personal och ska i slutet av året ha
invigt 100 apotek runt om i landet.
– Det känns bra att vi nu öppnar och kan
korta väntetiderna för stockholmarna. Vårt
smarta kösystem har blivit väldigt uppskattat på
de orter vi hittills öppnat på, säger Mads
Haaland-Paulsen, VD Doc Morris Apotek.
Foto: Sofia Ölund
Ny butikskedja öppnar först
i Flemingsberg
Fokus: Flemingsberg
3
» TEMA: PATIENTSÄKERHET
Inom något år kan ett nytt nationellt centrum med fokus på
patientsäkerhet bli verklighet i Flemingsberg. Den starka
professorsduon Li Felländer-Tsai och Lars-Åke Brodin ska
styra projektet i hamn. Foto: fredrik hjerling
Säkerhet i fokus
Flemingsberg har helt rätt förutsättningar för
att hysa ett nationellt patientsäkerhetscentrum. Här
finns redan idag en kreativ miljö där olika spetskom­
petenser inom teknik och medicin bryts mot varandra,
menar Li Felländer-Tsai, professor i ortopedi, vid
institutionen för klinisk vetenskap, intervention och
teknik vid Karolinska Institutet i Flemingsberg.
– Vi har en långvarig tradition av ett prestigelöst
samarbetsklimat där vi uppmanar till delad kunskap,
säger Li Felländer-Tsai.
Lars-Åke Brodin, professor i medicinsk teknik vid
KTH Skolan för teknik och hälsa i Flemingsberg, bedri­
Att träna komplicerade förlopp
och operationer före ett ingrepp
PÅ patienten borde vara ett krav.
ver ett nära samarbete med sin kollega Li Felländer-Tsai.
– Vi har ett levande arbete med utbildningar och
forskning inom området patientsäkerhet. Dessutom
har vi en fysisk närhet till varandra och inte minst
tillgång till den unika testmiljö som Karolinska
Universitetssjukhuset utgör, säger han.
Att utvecklingen av morgondagens vård ska ske
genom forskning och utveckling är båda ense om. Både
representerar starka forskningsmiljöer inom två av
Sveriges mest välrenommerade lärosäten: KI och KTH.
– Sjukvårdens motor måste vara forskning och ut­
veckling. Vi måste undvika att skapa ersättningssystem
som fokuserar på kortsiktig produktion. Sjukvården
behöver såväl kvalitetsbokslut som produktionsbokslut
4
Fokus: Flemingsberg
för att utvecklas väl, både långsiktigt och kortsiktigt,
säger Li Felländer-Tsai.
CAMST (Centrum för avancerad medicinsk simu­
lering och träning) är en nyckelkomponent i da­
gens starka patientsäkerhetsmiljö i Flemingsberg.
CAMST är ackrediterat av American College of
Surgeons (ACS), Division of Education som ett nivå
1-utbildnings­institut. En utmärkelse de delar med
ett fåtal liknande institut i Europa. Målet är att göra
vården säkrare genom systematisk träning för allt från
läkare till medicintekniska ingenjörer.
– CAMST är en strategisk satsning av SLL,
Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska
Institutet. Vi ska vara en regional spjutspets och en av
komponenterna i ett universitetsmedicinskt centrum i
Stockholm, säger Li Felländer-Tsai.
Här samlas och utvecklas vårdkompetensen för
att möta kvalitets- och patientsäkerhetsfrågor på bästa
sätt. Även om verksamheten drivs av Stockholms läns
landsting finns starka samarbeten även med närlig­
gande län.
– Vårt främsta mål är att höja patientsäkerheten och
sjukvårdskvaliteten. I första hand genom att erbjuda
avancerad simulering och träning, samt genom att ut­
veckla rätt redskap för detta. Redan från starten 2001
arbetar vi med ett uttalat mål att forskning och valide­
ring går hand i hand med träningen. Allt för att kunna
försäkra en god kvalitet och en effektiv evidensbaserad
träning, säger hon.
Simulatorerna ger möjligheten att träna upp både
de egna individuella färdigheterna och teamarbetet.
Vid teamträningen läggs stor vikt vid att miljöerna är »
TEMA: NYTÄNKANDE
«
Professor Lars-Åke Brodin visar hur
blivande civilingenjörer i medicinteknik
bland annat använder dockor för att
simulera medicinska undersökningar
under utbildningen.
Fokus: Flemingsberg
5
» TEMA: PATIENTSÄKERHET
autentiska och därför kan också utrustningen flyttas till
arbetsplatsen på exempelvis akut- eller intensivvårds­
avdelningar. Där kopplas simulatorerna in till den be­
fintliga utrustningen i form av monitorer, bildskärmar
och annat.
Att träna komplicerade förlopp och operationer före
ett ingrepp på patienten borde vara ett krav, menar
Lars-Åke Brodin.
– Vi borde ha en simuleringsmiljö som liknar
CAMST på varje universitetsort i Sverige. På samma
sätt som du inom flyget tränar på oväntade händelser
borde vi träna oväntade förlopp i vården. Simuleringen
ger en mental beredskap där du blir redo även för det
oväntade, säger han.
Idag finns en stark samverkan mellan CAMST,
Sjukvården ligger ur en
teknisk synVINKEL 30 år
efter sin tid, när du jämför
med hur industrin eller
flyget har utvecklats.
KTH Skolan för teknik och hälsa samt Karolinska
Institutets institution för klinisk vetenskap, interven­
tion och teknik. Förutom att dela projekt finns en sam­
syn i arbetssätt, menar de både.
– Vi delar samma multidisciplinära synsätt. Skapar
vi ett nationellt centrum för patientsäkerhet med dessa
tre partners kan vi undvika att hamna i ett navelskå­
dande som hindrar oss att fånga tillfällen eller idéer
som tar oss framåt. Vi måste ha som mål att arbeta över
gränserna, över specialitetsgränser och forskningsgrän­
ser för att lyckas, säger Li Felländer-Tsai.
inom patientsäkerhet kom­
mer när forskning och utveckling kombineras med en
större öppenhet och tid för eftertanke, menar också
Lars-Åke Brodin.
– Vi måste öppna upp för samtal ända ned på
gräs­rots­nivå, och ge ett större utrymme till kritiskt
tänkande. Vi ska se flygindustrin som en förlaga där
säkerheten bygger på en granskning av system till skill­
nad från att granska individerna. Därför leder också
dagens förslag till en ny patientsäkerhetslag fel, säger
Lars-Åke Brodin.
Inom KTH Skolan för teknik och hälsa pågår idag
uppbyggnaden av en särskild avdelning inom patient­
säkerhet.
– Vi har idag särskild finansiering för att utveckla
institutionen ytterligare inom patientsäkerhet, sjuk­
vårdslogistik och medicinsk informatik. Ingen tar ett
egentligt ansvar för sjukvårdspersonalens vidareutbild­
ning inom patientsäkerhet idag. Nu vill vi erbjuda all
personal inom landstinget vår kurs i patientsäkerhet. Vi
måste arbeta långsiktigt för öka medvetenheten – det
De verkliga framstegen
6
Fokus: Flemingsberg
Vid CAMST i Flemingsberg finns bland annat möjligheten att simulera
olika typer av krävande knäoperationer innan de utförs på patient.
finns inga patentlösningar att tillgå, säger Lars-Åke
Brodin.
Redan idag finns ett stort inslag av patientsäker­
hetsforskning inom KTH Skolan för teknik och hälsa.
Nu planeras också för en särskild professur i ämnet
och uppdragsutbildningar inom säkerhetsområdet med
patientsäkerhet, sjukvårdslogistik, medicinsk informa­
tik och teknikkunskap för sjukvårdspersonal.
– Sjukvården ligger ur en teknisk synvinkel 30 år
efter sin tid, när du jämför med hur industrin eller
flyget har utvecklats. Det finns en tydlig tröghet i sys­
temet och en rädsla för nyheter. Flemingsberg är ett
undantag, här finns drivkraften till förnyelse kombine­
rat med ett utbrett entreprenörskap. Kanske har det att
göra med att vi är yngre institutioner, säger han.
nationellt
patientsäkerhetscentrum menar bägge är självklart.
Tidpunkten är också utmärkt med tanke på plane­
ringen av Innovationsplatsen i Flemingsberg. En ny
byggnad där vården kommer att möta akademi och
näringsliv för att skapa nya samarbeten inom forskning
och innovation.
– Vi har väldigt bra förutsättningar, en bra timing och
goda kompetenser inom området. Vi har också varit
pionjärer inom området under mycket lång tid, säger
Li Felländer-Tsai.
Att Flemingsberg bör rymma ett nytt
TEMA: PATIENTSÄKERHET
«
Undvik hjärtinfarkt
med nya metoder
En miljon svenskar lider av någon hjärt-kärlsjukdom. Med nya metoder från KTH
STH i Flemingsberg kan fler akuta hjärtinfarkter undvikas i framtiden. Ju tidigare
problemen upptäcks desto fler liv kan också räddas.
Idag undersöks dina hjärt- och kärlfunktioner
med hjälp av vanligt ultraljud. Men det krävs erfarna
ögon för att avgöra hur hjärtat verkligen mår utifrån
de rörliga ultraljudsbilderna. Matilda Larsson har i
sin doktorsavhandling utvecklat dagens metoder vi­
dare för att hjärtinfarkter ska kunna upptäckas redan
innan de sker.
– Målet har varit att göra tekniken mer lättillgäng­
lig och möjlig att använda även för läkare som saknar
en djupare erfarenhet av ultraljud, säger Matilda
Larsson.
Med hjälp av de nya metoderna skapas ett så kallat
state-diagram som tydligt kan visa hjärtats olika faser.
Diagrammet kan snabbt jämföras med funktionerna
hos ett friskt hjärta och visa skillnader som kan tyda på
någon form av hjärtsjukdom eller skada.
– Med mina mer utvecklade metoder får du siffror
på hjärtfunktionen istället för subjektiva uppskatt­
ningar. Dessutom kan den visualiseras tydligare för
att ge en bild över hur hjärtat fungerar i sin helhet,
säger hon.
Idag finns metoderna publicerade och de första stu­
dierna ser mycket lovande ut, menar Matilda Larsson.
Nu står större studier för dörren som verkligen visar
vilken nytta forskningen kan göra för framtidens pa­
tienter.
Under sin doktorandtid har Matilda Larsson sam­
arbetat med företaget Gripping Heart som nu ska
förvandla metoderna till nya produkter. Gripping
Heart är ett av de företag som växer upp inom ramen
för Karolinska Institutet Science Park i Flemingsberg.
Själv fortsätter Matilda sin forskning vid det belgiska
universitetet i Leuven.
– Jag trivs bra med forskningen och hoppas åter­
vända till KTH i Flemingsberg efter mina tio månader
som utbytesforskare i Belgien, säger Matilda Larsson.
Gripping
Heart
Gripping Heart är ett
bolag inom området för
hjärtdiagnostik med en
mjukvara som bygger på
hjärtats grundläggande
mekaniska funktioner.
Mer info: www.grippingheart.com
Matilda Larsson har utvecklat metoder för att så tidigt som möjligt kunna bedöma risken för
hjärt-kärlsjukdom. I bakgrunden syns det unika state-diagrammet hennes forskning skapat.
Målet har varit att göra
tekniken mer lättillgänglig och möjlig att använda
även för läkare som saknar en djupare erfarenhet
av ultraljud
Fokus: Flemingsberg
7
» TEMA: PATIENTSÄKERHET
Snabbare upptining av plasma
ger säkrare operationer
I akuta situationer kan snabb tillgång till blodplasma vara livsavgörande för patienterna. I Flemingsberg utvecklas en teknik som minskar tiden det tar att tina
upp blodplasma från en halvtimme till fem minuter. Foto: HÅKAN LINDGREN
Stor
efterfrågan
Idag finns cirka 70
blodbanker i Sverige,
cirka 6 000 i Europa
och i USA ytterligare
4 000. Varje blodbank
har dessutom ett flertal utrustningar för att
tina blodplasma. Före­
taget Antrad utvecklas
idag inom ramen för
Karolinska Institutet
Science Park i
Flemings­berg.
8
Fokus: Flemingsberg
Snart är det 20 år sedan som Lars Ekemar fick idén
till en ny metod för att tina upp frusen blodplasma.
Under nästa år ska produkten stå färdig för leverans till
landets sjukhus och blodbanker.
– Efterfrågan är väldigt tydlig. När vi visat upp
tekniken för personer som arbetar på blodbankerna
vill de snart veta hur snabbt vi kan leverera, säger Kurt
Högnelid, VD för Antrad.
Idag tinas en påse blodplasma vanligtvis i vattenbad.
Att värma plasman från minus 70 grader till kroppstem­
peratur tar cirka en halvtimme. Och uppvärmningen
måste ske absolut jämnt för att inte skada den känsliga
blodplasman.
– Vid olycksfall och trauman är tiden till att första
påsen blodplasma kan nå patienten oerhört kritisk.
Därför finns det också ett stort behov att minska den
tiden så mycket som möjligt, säger Lars Ekemar.
Antrad UFT
kan liknas vid en mikrovågsugn, skulle mikrovågsug­
nen aldrig kunna användas för att tina blodplasma. De
temperaturskillnader som uppstår i en mikrovågsugn
skulle förstöra den känsliga plasman. Lars Ekemar har
istället ersatt de korta och oberäkneliga mikrovågorna
med en betydligt längre radiofrekvens. Denna längre
frekvens har ingen påverkan på vattenmolekylerna
utan riktar sin energi mot de salter som finns naturligt
i blodplasma och ger en jämn uppvärmning. De frusna
Även om Lars Ekemars innovation
TEMA: PATIENTSÄKERHET
plasmapåsarna omges dessutom av destillerat vatten
vilket ytterligare jämnar ut uppvärmningen.
– Plasmapåsen förpackas i en speciell kassett där
destillerat vatten omger den frusna blodplasman och
bidrar till den jämna uppvärmningen. Vår produkt kan
tina upp två påsar blodplasma per gång och på rekord­
tiden fem minuter, säger Kurt Högnelid.
Dagens upptiningsmetod har även nackdelen att plas­
mapåsarna ibland går sönder. Under den tid som vat­
tenbadet tappas ur och rengörs står upptiningen stilla.
– Kassetten vi använder är en engångsprodukt och
helt tät. Går en påse sönder slänger du hela kassetten
och sätter snabbt in en ny. Målet är att vår produkt
ska vara så enkel som möjligt att använda, säger Kurt
Högnelid.
TEMANOTISER
Unik konferens om patientsäkerhet
med målet att kunna leverera
de första produkterna till landets sjukhus och blodban­
ker under nästa år. Framförallt är det säkerhetssyste­
men i produkten som utvecklas vidare.
– Det får aldrig gå fel helt enkelt. Därför dubblerar
vi också temperaturgivare och liknande för att helt och
hållet kunna undvika riskerna, säger Kurt Högnelid.
Idag är tekniken patenterad i USA och nu filar man
på den europeiska patentansökan. Att utveckla nya
medicintekniska produkter är i de allra flesta fall en
oerhört kostsam process, menar han.
– Men i vårt fall har vi flera fördelar. Dels bygger
vår lösning på redan utvecklad teknik och dels kräver
produkten inte kliniska tester på patienter, som ofta är
den mest kostsamma delen av utvecklingen.
Snabbupptinaren Antrad UFT finslipas under året för att
kunna lanseras redan under nästa år. Framförallt blodbanker
och större sjukhus kommer att få nytta av tekniken att
snabbtina blodplasma.
Lindh, medicinsk rådgivare i kvalitetsoch patientsäkerhetsfrågor i
Stockholms läns landsting. De får tillsammans 100 000 kronor av förlaget
Natur & Kultur.
Forskarkonferensen Nordic Patient
Safety Conference är den första i sitt
slag i Sverige och arrangeras av KTH
STH i Flemingsberg den 20 och 21 maj.
Målet med konferensen är att beskriva
hur forskningsläget ser ut i Norden
och var patientsäkerhetsforskningen
befinner sig idag.
– Till skillnad från Sverige har exempelvis både Danmark och Norge
varsitt nationellt centra för patientsäkerhet medan Finland har en nationell
strategi för patientsäkerhet, säger
Iréne Tael, forskningsingenjör på
Skolan för teknik och hälsa vid KTH.
Mer information om konferensen
finns på www.npsc.se.
Linda Rose,
forskare och
universitets­
lektor vid KTH
Skola för
Teknik och
hälsa
Foto: KTH
Nu finslipas tekniken
Nytt verktyg ger bättre riskbedömning
Foto: Bosse Johansson
Vid olycksfall och trauman
är tiden till att första
påsen blodplasma kan nå
patienten oerhört kritisk.
«
”Säker vård” prisad
Lena Sahlqvist och Marion Lindh vann
Natur & Kulturs manustävling för kurslitteratur till sjuksköterskeprogrammet
med boken ”Säker vård”. Lena
Sahlquist är sjuksköterska och chef för
avdelningen för uppdragsutbildning på
Karolinska Institutet i Flemingsberg.
Boken ”Säker vård” tar upp erfarenheter och forskning inom patientsäkerhet och kommer att bli kurslitteratur på sjuksköterskeprogrammet.
Lena Sahlqvist har skrivit manuset tillsammans med överläkare Marion
Vid Skolan för teknik och hälsa på KTH
i Flemingsberg utvecklas nya verktyg i
kampen mot arbetsskador. Nu satsas
3,4 miljoner för att ta fram ett gratis
IT-verktyg som kan minska belastningsskador inom såväl stora som små
och medelstora företag.
– De verktyg som finns idag är kostsamma och svåra för mindre företag
att få tillgång till. Därför utvecklar vi
nu ett webbaserat verktyg som ska
vara helt gratis att använda för alla,
säger Linda Rose, forskare och universitetslektor vid Skolan för Teknik och
hälsa på KTH i Flemingsberg.
Det nya verktyget baseras på den
kunskap som redan finns om vilka belastningar som är farliga för kroppen
och vilka situationer som bör undvikas. Medan försäkringsbolaget AFA
står för finansieringen av projektet
deltar Arla Foods och Scania med
kunskap och sina organisationer
för utprovning av verktyget. Enligt
den Europeiska arbetsmiljöbyrån
drabbas årligen miljontals personer
av arbetsrelaterade skador bara i
Europa.
”STIMULERAR INNOVATIONER OCH ENTRENÖRSKAP”
I Utvecklingsprogrammet för den regionala kärnan Flemingsberg är en av de sex huvud­
uppgifterna att vidare stimulera innovationer och entreprenörskap. Här identifieras
utmaningar och möjligheter samt ges förslag till vidare färdplan. Läs mer på sidan 19 i
Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se www.flemingsberg.se.
Fokus: Flemingsberg
9
» TEMA: PATIENTSÄKERHET
Snabba möten med korta presentationer föder
helt nya projekt som förbättrar sjukvården och
höjer patientsäkerheten i Flemingsberg.
Möten som förnyar vården
Succésatsningen Clinical
Innovation Fellowships ska
förbättra dagens vård genom
fler innovationer. Med 22 sökande per utbildningsplats har
programmet redan överträffat
förväntningarna, berättar Erik
Pineiro, biträdande föreståndare vid CTMH. Foto: LARS NYMAN
– Vi har fått 133 ansökningar till de
sex platserna vilket är jätteroligt. Och de
som sökt är väl kvalificerade personer som
kan göra verklig skillnad när det gäller att
utveckla sjukvården och höja patientsäker­
heten, säger Erik Pineiro, biträdande före­
ståndare vid CTMH, centrum för teknik i
medicin och hälsa.
Clinical Innovation Fellowships är en
satsning som placerar två multidisciplinära
innovationsteam om tre personer i den
10
Fokus: Flemingsberg
dagliga verksamheten på två vårdkliniker
i Flemingsberg. Under två månader följer
de personalens arbete för att identifiera nya
utvecklingsmöjligheter i vardagen.
Resultatet blir till en lång lista av behov
varav respektive team ska välja en teknisk
och en organisatorisk fråga att arbeta vidare
med. Därför behövs också en perfekt mix av
kompetenser för utvecklingssatsningen till
respektive team, menar Erik Pineiro.
– Bland de sökande finns allt från dispu­
terade civilingenjörer som startat eget och
sedan sålt sitt företag, till biträdande över­
läkare som vill få möjligheten att ägna sig
en tid åt innovation. Vi har även mycket
erfarna ekonomer som drivit företag under
några år och nu söker efter nya projekt att
utveckla vidare.
Clinical Innovation Fellowships
startar i oktober vid Akutkliniken och
Gastro-Centrum Kirurgi på Karolinska
Universitetssjukhuset i Huddinge. Under
våren har CTMH även startat CTMH
Speed Dating för forskare och personal
inom teknik och medicin. Dessa mötesplat­
ser har som mål att snabba upp resan från
sjukvårdsproblem till ny teknisk lösning.
Hittills har två speeddating-tillfällen ar­
rangerats i Flemingsberg.
– Efter första mötet kände vi behovet
av ett tätare fokus. Därför lät vi Karolinska
Universitetslaboratoriet hålla i ramarna för
nästa möte och i stort sett samtliga av deras
verksamhetschefer deltog och presenterade
vilka utmaningar de står inför i dagsläget,
säger Erik Pineiro.
Endast veckor efter
mötet hade ett nytt
projekt sjösatts
och nu filas på en
ansökan om EUfinan­siering för det
nya forskningssamarbetet.
TEMA: PATIENTSÄKERHET
«
patientsäkerhet
även i hemmen
Tätt
samarbete
Clinical Innovation
Fellowship finansieras
av KI, KTH och Stock­
holms läns landsting
(SLL) samt Familjen
Erling-Perssons Stif­
telse. Centrum för teknik i medicin och hälsa
(CTMH) är ett samarbete mellan KI, KTH och
SLL med målet att
främja medicinteknisk
forskning och utveckling
i Stockholms­regionen.
Läs mer på www.ctmh.se
Resultaten lät heller inte vänta på sig.
Endast veckor efter mötet hade ett nytt
projekt sjösatts och nu filas på en ansökan
om EU-finansiering för det nya forsknings­
samarbetet.
– Här ingår Karolinska Universitets­
laboratoriet och en forskargrupp på KTH
och målet är att ta fram nya metoder för
cancerterapi, men mer än så kan jag inte
berätta i nuläget, säger Erik Pineiro.
Att det går snabbt att nå fram till nya
samarbeten förvånar honom inte.
– Det kan gå så här snabbt om det finns
rätt förutsättningar. Låter du rätt personer
mötas når du snabbt resultat, nästa svåra
steg är att hitta finansiering men där skissar
vi på några möjliga alternativ redan.
Nästa speeddating planeras till i slutet av
våren med troligt tema medicinsk bildbe­
handling.
– Det finns starka utvecklingsmöjlighe­
ter inom medicinsk bildbehandling som be­
höver ytterligare stöd för att komma vidare,
säger Erik Pineiro.
I en ny avhandling har distriktsläkaren Sonja Modin undersökt
hur väl den växande hemsjukvården fungerar. Hon disputerade nyligen vid Centrum
för allmänmedicin, CeFAM,
i Flemingsberg.
När hennes avhandlingsarbete startade upptäckte hon snart att vårdbilden
var mycket mer komplicerad än vad hon
tidigare trodde, med fler vårdgivare inblandade i varje enskilt fall. Patienterna
inom hemsjukvården träffar flera olika läkare och sjuksköterskor och besöker både
sjukhus och vårdcentraler. Dessutom är
hemtjänsten ofta en del av patientens
vardag.
– Trots att såväl hemtjänst som flera
läkare och sjuksköterskor är inblandade
finns ingen organisation eller särskilda
rutiner för att dela information idag. Det
ger också en otydlig ansvarsfördelning
i vården och ökar risken för problem,
säger Sonja Modin.
I arbetet har bland annat ingått intervjuer med distriktsläkare som visade att
patientgruppen är särskilt utsatt. De är
drabbade av ett flertal olika sjukdomar
samtidigt och har svårt att själva värdera
hur de mår, och även svårt att själva ta
kontakt med läkaren.
– Läkarna är oerhört beroende av sjuksköterskor och andra för att kunna skapa
sig en korrekt bild av patienterna. Dessa
patienter skulle behöva en egen form av
vårdgaranti eftersom dagens garanti kräver att man själv tar för sig, säger Sonja
Modin.
Forskning visar också att allt fler vårdas i
hemmen idag samtidigt som antalet vårdplatser inom sjukvården minskar. En internationell jämförelse från 2005 visade
att Sverige hade lägst antal vårdplatser
per innevånare jämfört med femton EUländer, USA och Norge.
– Du kan därför inte ligga länge på
sjuk­h us idag utan måste komma hem
snabbt för vård i hemmet. Men vi måste
skapa rätt förutsättningar för bättre rutiner och tydligare ansvarsfördelning
för hemsjukvården för att garantera
patientsäkerheten, säger Sonja Modin.
CeFAM i Flemingsberg är det största
utvecklings-, utbildnings-, och forskningscentrat inom allmänmedicin i Sverige och
bland de största i Europa. All verksamhet
baseras på vetenskap och beprövad erfarenhet och CeFAM är knutet till Karolinska
Institutet och Stockholms läns landsting.
Dagens samarbete mellan läkare och
distriktssköterska i hemsjukvården kan
försvåras i kommuner där de arbetar i
olika organisationer, berättar hon.
– Att utveckla hemsjukvården till en
egen vårdform i primärvården skulle förbättra möjligheterna att skapa fungerande rutiner och en tydlig ansvarsfördelning
mellan de olika vårdgivarna.
Idag får ungefär 200 000 patienter
i Sverige någon form av hemsjukvård.
KI-KTH
Vi måstehar
skapa rätt
Fellowship
förutsättningar
för
sin bas
på CTMH
bättre rutiner och
i Flemingsberg
tydligare
där
forskareansvarsfrånfördelning
KI och KTHför hemsjukvården för att
samverkar.
garantera
Foto:patientsäkerheten,
Lena
Kristina menar
Sonja Modin.
Johansson
Fokus: Flemingsberg
11
Foto: Jonas Rydin/Deep Sea
» FORSKNING
Nu startar Sveriges första marinarkeologiska institut vid Södertörn
högskola. Ett av de första projekten blir att under våren undersöka
Spökskeppet – ett fullt bevarat 1600talsskepp som står på havsbotten
vid Gotska Sandön. Allt tillsammans
med National Geographic. Upp till ytan
står ett nära nog komplett 1600-tals
fartyg stilla på sandbottnen. På grund av djupet har ännu ingen
lyckats dyka ned för att ta en närmare titt på vraket. Men profes­
sor Johan Rönnby från Södertörns högskola kommer bli en av de
första att beträda däck på det holländska flöjtskeppet. Allt tack
vare ett av de första större anslagen till det nya marinarkeologiska
institutet Maris. – Att ta sig ned till ett så välbevarat vrak som detta kan liknas
vid en tidsresa. När du står där på däck, med välbevarade verktyg
fortfarande liggande omkring dig, så är det lätt att känna sig som
en matros från 1600-talet, säger Johan Rönnby, en av Sveriges
mest välrenommerade marinarkeologer. Cirka 130 meter under ytan
12
Fokus: Flemingsberg
Skeppet som vilar på botten utanför Gotska Sandön kallas Spök­
skeppet och hittades av företaget Marin Mätteknik 2007. Hittills
har det endast undersökts av undervattensrobotar men tack vare
ett miljonanslag från KK-stiftelsen ska fler detaljer om skeppet nå
ytan under våren. – Spökskeppet är troligen ett holländsk handelsfartyg och oerhört
välbevarat. Något som gjort såväl holländska staten som National
Geographic intresserade av projektet. Vårt forskningsprojekt kom­
mer därför att också bli till en dokumentärfilm och det finns även en
tanke på att låta bärga hela fartyget, säger Johan Rönnby.
Förklaringen till det välbevarade skeppet finns i Östersjöns
miljö, berättar han. Östersjön har världens bästa förutsättningar för
FORSKNING
«
Det är fullt möjligt att
hitta vrak bevarade så
långt tillbaka som från
bronsåldern i Östersjön.
Östersjöns syrefattiga och kalla klimat gör
vrak som Spökskeppet oerhört välbevarade,
och har gjort det möjligt att återskapa 1600talets handelsfartyg, berättar Johan Rönnby
från marinarkeologiska institutet Maris. Foto: Södertörns högskola, Wikimedia
att bevara sjunkna skepp bland annat tack vare frånvaron av den
fruktade skeppsmasken. Marinarkeologi är ett ungt ämne och Södertörns högskola är
den enda akademiska institution i Sverige med marinarkeologisk
forskning. Nu förstärks detta med forskningsinstitutet Maris
(Maritime Archeological Research Institute Södertörn univer­
sity). Satsningen görs möjlig tack vare Östersjöstiftelsen och ska
väva ett nytt nätverk mellan marinarkeologer i alla länder runt
Östersjön. – Ett av startskotten för Maris blir en konferens här på hög­
skolan för yngre forskare i marinarkeologi. Ämnet behöver fler
nätverk och kontakter mellan de aktiva forskarna för att växa, säger
Johan Rönnby.
Han blir föreståndare för det nya institutet och ligger också
bakom ämnessatsningen vid högskolan. Utbildningen har funnits
sedan 1997 och ambitionen har länge funnits att växa ytterligare.
– Det finns inte plats för mer än en handfull examinerade ma­
rinarkeologer per år vilket gör att vi inte behöver utöka antalet
utbildningsplatser. Däremot finns det ett stort behov av ytterligare
forskning i ämnet och en stark forskningsmiljö. Något som nu kan
bli verklighet, säger Johan Rönnby. Allt fler sjunkna skepp ska nu se ytan. Planeringen pågår
för fullt för undersökningarna av Spökskeppet, men vraket är inte
ensamt där ute. De senaste åren har flera sensationella fynd av
mycket välbevarade vrak gjorts i Östersjön, berättar Johan Rönnby. Spökskeppet, Lejonvraket och Dalarövraket, alla tre är sjunkna
fartyg som hittats på Östersjöns botten de senaste åren. – Visst är det lite märkligt att tre fantastiskt välbevarade vrak
har hittats under kort tid. Under sportdykningens barndom i bör­
jan av 1960-talet hittades de flesta av de vrak vi känner till idag.
Sedan dess har enskilda fynd gjorts men inga lika spektakulära
som dessa, säger professor Johan Rönnby. Och troligen finns det
många fler liknande skutor vilande på botten, menar han. – Det är nästan så att man bävar inför tanken. Vi känner till un­
gefär 2 500 historia vrak i Östersjön, och finns det lika många till
är det enormt, säger Johan Rönnby. Spökskeppet och Lejonvraket är båda intakta fartyg och kan ha
gått som handelsfartyg i den holländska handelsflottan i Östersjön
under 1600-talet. Som sådana är de också unika som fysiska tids­
dokument från en tid då Holland var en världsmakt som domine­
rade världshaven. – Visst är holländarna intresserade av att bärga vraket då det är
bättre bevarat än vårt eget Vasaskepp. Men det naturligtvis mycket
kostsamt och kräver enorma resurser under lång tid efter bärg­
ningen. Dalarövraket är även det från samma tidsperiod och upptäcktes
först av dem tre. Nu pågår planeringar för att förvandla platsen till
en dykpark för allmänheten. Det äldsta hittade vraket i Östersjön
är från 1200-talet men tack vare Östersjöns klimat finns troligen
betydligt äldre fartyg på havsbotten.
– Det är fullt möjligt att hitta vrak bevarade så långt tillbaka
som från bronsåldern i Östersjön. Än så länge har vi dock inte
lyckats, men visst vore det en marinarkeologisk sensation som
kunde skaka om även den vanliga arkeologin, säger han.
”DRA FÖRDEL AV DEN HÖGRE UTBILDNINGEN OCH FORSKNINGEN”
Flemingsbergs unika koncentration av högre utbildning och forskning ger
mycket goda förutsättningar till nya utbildningsvägar och forskningssatsningar.
Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg visar att en högre grad av samverkan
mellan lärosätena kan ge helt nya möjligheter. läs mer på sidan 14 i utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se www.flemingsberg.se.
Fokus: Flemingsberg
13
» STADSUTVECKLING
LEED
– en internationell miljöcertifiering
Flemingsbergsdalen är en unik satsning på
modernt byggande som präglas av gröna
val. Målet är att hela området ska LEEDcertifieras (Leadership in energy and environmental design) som är ett internationellt
system för miljöcertifiering med syfte att
främja hållbar utveckling. Här spelar allt från
snålspolande kranar till val av byggmaterial
in och även byggnadernas läge och närhet
till allmänna kommunikationer och service­
utbud ingår i bedömningen.
PLANERADE ETAPPER
Etapp 1
Kontor 22 500 m2
Handel 22 000 m2
(stormarknad, nöje/fritid/motion, kultur)
Studentbostäder 7 000 m2
Hotell 11 800 m2
Etapp 2
Handel, service och kontor 11 000 m2
Etapp 3
Bostäder, cirka 400 lägenheter 45 000 m2
Etapp 4
Bild: AROS Arkitekter
Sveriges första
miljöcertifierade
stadsdel
Aldrig tidigare har en hel stadsdel i Sverige
byggts med målet att miljöcertifieras. Flemings­
bergsdalen kan bli Sveriges första där bostäder
blandas med handel, service och kontor. Mitt i
dalen ska ett hotell ge nya möjligheter till kunskapsstadens tillväxt.
Mats Engvall har varit drivande i ut­
vecklingen av Fle­mings­bergdalen sedan 2004 och är en av de per­
soner som brinner för utbyggnaden av kunskapsstaden.
– Vi vill knyta ihop alla delar av Flemingsberg till en kunskaps­
stad som alla kan vara lika stolta över, säger Mats Engvall, projekt­
ledare på Skanska.
– Det är viktigt att skapa en komplettering av dagens bebyg­
gelse för att Flemingsberg ska kunna växa till sin fulla potential.
Kontor, handel, bostäder 45 000 m2
Vi behöver en utbyggnad av dagens handel och service såväl som
en sammanbindande bebyggelse över järnvägsspåren till de akade­
miska delarna och dagens bostäder, säger Mats Engvall.
Flemingsbergsdalen ska bli denna sammanbindande bebyg­
gelse och planeras för att rymma en mångfald av verksamheter. Att
kombinera handel och service med studentbostäder och sporthall
ska ge en levande stadsdel även kvällstid. Men framför allt ska
Flemingsbergsdalen bli Sveriges första miljöcertifierade stadsdel.
– Vi har tidigare sett enskilda projekt inom nya stadsdelar som
miljöcertifierats. Men här tar vi ett helhetsgrepp från start vilket
kan betyda att Flemingsberg får landets första stadsdel certifierad
enligt det internationella systemet LEED (Leadership in energy
and environmental design), säger Mats Engvall.
Den första byggetappen planeras kunna starta redan under
nästa år med inflyttning bara några år bort.
– Det är vår främsta ambition att det ska växa fram mycket
snart. Investeringsmässigt är detta ett mycket stort projekt som
kommer att göra ett avtryck i hela Stockholmsregionen, säger
Mats Engvall.
Skanskas projektledare
14
Fokus: Flemingsberg
”Stärk stadsdelen Flemingsbergs attraktivitet”
Flemingsbergs utveckling mot en mer stadslik miljö har stor potential. En
växande arbetsmarknaden behöver inte bara tillgång till fler kontorslokaler
utan även till ett större och mer varierat utbud av bostäder. Läs mer om
detta på sidan 27 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se även
www.flemingsberg.se.
NOTERAT
Hälsovägen blir trädkantad allé
Foto: Djurgårdsstaden Arkitekter
Nu förvandlas Hälsovägen till en grön allé
med plats för nya gång- och cykelbanor.
Vägen breddas för att bli trafiksäkrare och i
mitten görs plats för den planerade snabbspårvägen. Förnyelsen är en del av utvecklingen av Flemingsberg till en regional stadskärna. Dessutom byggs en ny rondell i korsningen Hälsovägen-Röntgenvägen. Befintliga
busshållplatser vid sjukhusentrén och på
Röntgenvägen kommer i och med att vägen
byggs om att flyttas till Hälsovägen.
Ombyggnationen ska vara färdig i juni 2012.
Mats Weibull
ordförande i branschföreningen Swedish Medtech.
Under de senaste trettio åren har Tullinges
befolkning mer än fördubblats. Prognoser
visar fortsatt samma trend. Inte minst med
tanke på den starka utvecklingen av närliggande Flemingsberg. Nu finns ett förslag på
hur bostadsområdet kan utvecklas till en klimatsmart stadsmiljö.
– Vi behöver balansera och styra förändringstrycket för att utveckla Tullinges kvaliteter och attraktivitet. Vi behöver samtidigt se
till att vi behåller charmen och tillgängligheten till grönområden för nya och gamla
Tullingebors trivsel, säger Katarina Berggren,
kommunstyrelsens ordförande i Botkyrka.
Foto: Jacob Forsell
Klimatsmart boende i Tullinge
VISSTE DU ATT...
...i Flemingsberg finns stora delar av Stockholms
historia samlad. Stockholms läns landstings arkiv
och biobankscentrum samlar 14 hyllkilometer
dokument och handlingar från 1700-talet och
framåt. Arkivet utsågs i år till Årets arkiv för sitt
arbete med digital långtidslagring.
Tullinge gymnasium är en del av kunskapsstaden
Flemingsberg och har ett av södra Stockholms mest
populära naturvetenskapsprogram. Nobelpristagaren
i medicin 2009 Jack W. Szostak inledde sin Nobel­
vecka med att hjälpa eleverna vid Tullinge gymnasium att lyckas i labbet.
– Jag är övertygad om att besöken inspirerar eleverna i sina framtida val. Det är extremt viktigt med förebilder för eleverna, och får de dessutom möta dem i
verkligheten så betyder det desto mer, säger Elisabeth
Bäckman, rektor för Tullinge gymnasium.
Foto: Håkan Lindgren
Nobelt besök i labbet
Ni genomför just nu en kartläggning av den
forskning och utveckling som finns inom svenska
medicintekniska företag. Varför är detta viktigt?
– Idag finns ingen officiell statistik över hur
stor forskning och utveckling vi har inom de
medicintekniska företagen i Sverige. Därför har
vi inlett en kartläggning med hjälp av medel från
Vinnova. Vi kommer att genomföra både enkätundersökningar och intervjuer med företagen. – Kartläggningen genomförs under 2010, så i
slutet av året hoppas vi kunna presentera en klarare bild över hur det ser ut. Ni genomförde även Medtech Investment Day
som inleddes med ett besök i Flemingsberg för
de inbjudna investerarna – vad var målet med
evenemanget? – Medtech Investment Day är en mötesplats
för unga och innovativa företag, riskkapital och
andra investerare. Målsättningen är att skapa
bättre förutsättningar för dessa nya bolag att
hitta finansiering eftersom detta varit ett stort
problem de senaste åren. I Flemingsberg finns såväl forskning, företag och
sjukvård i nära anslutning till varandra. Är närheten viktig för att bygga tätare samarbeten?
– Det tror jag absolut och vi har idag goda
kontakter med bland andra CTMH, Centrum för
teknik i medicin och hälsa, i Flemingsberg. Det är
viktigt att vi utvecklar nya samarbeten och mötesplatser för att skapa goda förutsättningar för
ytterligare innovation och utveckling inom den
medicintekniska sektorn. Swedish Medtech jobbar mycket med utvecklings- och innovationsfrågor och vi menar att de
utgör en grund för den medicintekniska sektorn.
Då vården fokuserat allt mer på sjukvårdsproduktion har forskning och utveckling kommit i
andra hand. Det vill vi nu ändra på.
Hur kan vi gynna ytterligare innovation inom
den medicintekniska industrin idag? – Bland annat genom att förändra det upphandlingssystem som finns för sjukvården.
Dagens system är allt för fyrkantigt och kortsiktigt. Som det ser ut idag tvingas sjukvården ofta
välja den billigaste lösningen istället för den som
kan ge bäst effekt i längden för både patienten
och samhället. Vi menar att man genom att anta
ett mer samhällsekonomiskt perspektiv på val av
medicinteknik, kan spara skattebetalarnas pengar och förbättra för patienten.
Historiskt sett har sektorn medicinteknik varit
stor och viktig för Sverige. Hur ser det ut idag?
– Idag omsätter vår sektor cirka 20 miljarder
kronor i Sverige, men vi har också ett flertal globala svenska aktörer. Företag som Getinge, Gambro,
Mölnlycke och Elekta generar globalt cirka 60
miljarder kronor. Den medicintekniska sektorn
är en framtidsbransch och viktig för landet.
Fokus: Flemingsberg
15
B
Text och layout: Provins AB, www.provins.se. Omslagsfoto: Fredrik Hjerling • Foto där inget annat anges: Provins • Tryck: 08-tryck.
Inspiratören som drivs
av barnens glädje
När sjukgymnasten Ylva Dalén såg barnens
glädje i leken fick hon en idé. En idé som i
år gav henne titeln årets kvinnliga uppfinnare. Idag forskar hon på sin egen uppfinning lekställningen Hoppolek vid Karolinska
Institutet i Flemingsberg.
Idén slog henne när hon arbetade med funktions­
hindrade barn som älskade att få hoppa runt och röra
sig. Barnens smittande glädje tog hon med hem och
även idén till en lekställning som kunde ge barnen det
nödvändiga stödet de behövde för att själva stå upp.
Samtidigt som ställningen gav dem egen kontroll över
kroppens rörelser.
– Barnen älskade när jag hjälpte dem att hoppa upp
och ned, ibland med hjälp av en vanlig studsmatta. Då
fick jag idén att någon borde utveckla en lekställning
till dem som de kunde sköta helt själva, berättar Ylva
Dalén.
”Du får aldrig ge upp!”.
Naturligast var att ringa till
en av de större hjälpmedelstillverkarna. Men en bit in i
samtalet avbröts hon av tillverkaren som gjorde henne
uppmärksam på att hon faktiskt gjort en uppfinning.
Och att hon inte borde berätta mer om den innan
hon skyddat idén. Sagt och gjort tog hon kontakt med
Stockholms stads innovationsrådgivning.
– Jag blev först väldigt förvånad eftersom jag aldrig
hade sett mig själv som en uppfinnare. Men när jag
kom över det fick jag mycket goda råd av innovations­
rådgivaren Margareta Anderson som verkligen stöttade
mig att gå vidare. Du får aldrig ge upp sa hon till mig,
och det har jag inte heller gjort trots att det har varit
en lång resa, säger Ylva Dalén.
Lekställningen Hoppolek har nyligen fått nödvän­
diga certifieringar för tillverkning och försäljning. Som
första kunden står en särskola i Solna, men även en
forskargrupp vid Göteborgs universitet har fått proto­
typer av ställningen.
– De bedriver forskning kring hur ställningen
kan hjälpa till att bygga upp barnens muskulatur och
benstomme. Något även jag forskar på vid Karolinska
Institut i Flemingsberg idag, berättar Ylva Dalén.
Hon beskriver sig som något
av ”en främmande fågel” i
den akademiska miljön vid i
Flemingsberg men betonar att
hon får starkt stöd även från
forskarna i omgivningen.
– Idag drivs jag av att kunna
ge barnen mer frihet trots deras
handikapp. När jag får en mot­
gång i arbetet tar jag med mig
Hoppolek ut till en skola för
att barnen ska få pröva. Deras
glädje ger mig alltid energi att
fortsätta, säger Ylva Dalén.
Årets kvinnliga
uppfinnare är Ylva
Dalén, doktorand
från Flemingsberg,
och uppfinnare av
lekställningen
Hoppolek.
Redan 2001 mottog hon
Stockholms stads uppfinnarsti­
pendium för idén och i år utsågs
hon till årets kvinnliga uppfin­
nare. Att kvinnliga uppfinnare
behöver uppmärksamhet håller
hon med om.
– Visst är det viktigt att vi stöder kvinnliga uppfin­
nare. Det är tack vare det goda stöd jag fått på vägen
som jag idag som 50-plus och kvinna vågar slå mig för
bröstet och kalla mig uppfinnare, säger Ylva Dalén.
Lekställningen Hoppolek består av ett så kallat
ståskal som hjälper barnen att ha en upprätt ställning.
Framför dem lockar fyra färgglada knappar med
olika funktion. Medan en av knapparna gör att ställ­
ningen ”hoppar”, ger en annan en snurrande rörelse.
Sammantaget tränas barnens balans och troligen un­
derlättas även uppbyggnaden av muskler och benstom­
me. Säkert är i vilket fall att barnen har väldigt roligt i
den nya, fria leken.
Foto: Camilla Svensk
Ylva
Dalén
Aktuell: Årets
kvinnliga uppfinnare
2010. Forskar vid
Karolinska Institutet i
Flemingsberg och driver innovationsföretaget
Jump and Joy AB.
Ålder: 58 år.
Familj: Make, tre vuxna
barn, ett barnbarn.
Bor: Nacka.
”Utveckla och stärk begreppet Flemingsberg”
I arbetet med att marknadsföra Flemingsberg har begreppet ”forskning” identifierats som
ett bärande begrepp. Det finns unika möjligheter att kombinera insatserna för att utveckla
området, den högre utbildningen, forskningen och näringslivet. Läs mer om detta på sidan
35 i Utvecklingsprogrammet för Flemingsberg, se www.flemingsberg.se Utgivare: Stockholms läns landsting, Huddinge och Botkyrka kommun i samarbete med
Flemingsbergs aktörer. Vill du ha ett eget nummer av magasinet, eller avbeställa nästa, kontakta:
16 Fokus: Flemingsberg
projektledare
Mariana Vodovosoff, [email protected], Huddinge kommun.