Slutrapport

Comments

Transcription

Slutrapport
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Kungliga Tekniska Högskolan
MR + Bildrekonstruktion för MR
Författare:
Medicinska bilder
Flemingsberg VT-2010
Alexandra Kanber
Elin Dahl
Safia Bennani
Yazan Al Rayyes
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Sammanfattning (AK, YA)
Magnetisk resonanstomografi (MRT, MRI eller endast MR) är idag den primära tekniska
utrustningen vid rutinmässig diagnostisering av många sjukdomar och skador.
MR bygger på en strålningsfri metod som med hjälp av avancerad datorteknik, magnetfält och
radiovågor kan avbilda kroppens mjukdelar i olika skikt. Metoden har gjort det möjligt att se
kroppens organ utan att behöva skära i patienten. Man kan i stort sätt se alla kroppens delar,
allt från hjärnan, hjärtat, knäna och ryggraden till buken och fötterna.
Idag är MR så pass utvecklad och utspridd att tekniken har börjat ersätta CT (datortomografi)
i många avseenden och områden.
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Innehållsförteckning
Inledning (AK, YA)................................................................................................................2
Metoder (ED) .........................................................................................................................2
Användning, (AK) ..................................................................................................................3
Tekniken bakom MR, (SB) .....................................................................................................3
Kemiska processen, (SB,ED) ..................................................................................................3
Bildproduktion, (SB) ..............................................................................................................4
Exempel på undersökningar, (AK) ..........................................................................................5
Magnetfältstyrka, (AK)...........................................................................................................6
För- och nackdelar med Magnetresonanstomografi, (ED) .......................................................7
Patientens synvinkel, (ED)......................................................................................................8
Ekonomi, (ED, YA)................................................................................................................9
Regler för MR, (YA) ............................................................................................................ 10
Säkerhetsrisker, (YA) ........................................................................................................... 11
Framtidsutsikter (SB, YA) .................................................................................................... 11
Diskussion (AK, ED)............................................................................................................ 12
Referenslista, (ED, AK,SB,YA)............................................................................................ 13
Internet ......................................................................................................................... 13
Litteratur....................................................................................................................... 13
Bilder............................................................................................................................ 14
Föreläsningar ................................................................................................................ 14
1
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Inledning (AK, YA)
”We have an object, but can only see its surface. Can the nature of the object be determined
without cutting it open?”1
Två forskare, Felix Bloch och Rabi Isidor, lyckades med att finna nukleärt magnetiskt
resonans (NMR) år 1946 i USA oberoende av varandra. NMR innebär selektiv absorption av
radiovågor i material och används inom sjukvård och kemin2 och är grunden för magnetisk
resonanstomografi. MR inom sjukvården utvecklades dock inte förrän under 1970-talet.
MR-tekniken blev belönad med Nobelpris i Medicin och Fysik år 2003. Paul Lauterbur och
Peter Mansfield fick Nobelpris för sina upptäckter att med hjälp av ofarliga magnetfält kunna
se igenom kroppens mjukdelar.
Med en magnetkamera kan man framställa snittbilder av kroppen med hjälp av radiovågor och
ett kraftigt magnetfält. Patienten utsätts inte för någon röntgenstrålning och därför klassas
denna metod som riskfri.
Detta arbete ger en inblick och en grundläggande förståelse för tekniken bakom en
magnetkamera samt en basal översikt över ekonomin och framtidsutsikterna för
MR-tekniken.
Metoder (ED)
Alla gruppmedlemmar har individuellt samlat information och skrivit varsin faktadel.
Gruppmedlemmarna har sedan kommenterat varandras texter. Till slut slogs alla rättade
delar ihop till en färdig rapport.
Merparten av källorna är internetsidor och kursmaterial såsom böcker och föreläsningar.
De källor vi hittat på Internet var mestadels via landstinget, forskningsinstitut och andra
myndigheter, övriga sidor som information tagits från har innehållit samma eller liknande
information som funnits i kurslitteraturen.
1
2
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__HM-Image-Reconstruction.pdf
http://www.ne.se/nmr
2
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Användning (AK)
Denna metod är ytterst användbar när man vill se kroppens olika mjukdelar. Både tumörer
och metastaser går att särskilja från de normala vävnaderna de omges av. Man kan även se om
en cancertyp är farlig eller inte. Den vita hjärnsubstansen kan skiljas från den gråa och fett
från muskler. Utöver allt detta kan man även avbilda blödningar och infarkter i olika organ.
När man till exempel vill se förändringarna i hjärnan vid demens så är MR en mycket
användbar metod.3
Tekniken bakom MR (SB)
Grundidén med magnetröntgen är att påverka kroppens väteatomer och få kärnan att ändra
struktur. Med hjälp av tre olika typer av magnetfält kan man mäta de förändringar som skett i
vävnaden och sedan få fram bilder ur detta. De tre olika typerna av magnetfält är statiskt,
linjärt varierande och oscillerande. Magnetröntgen skickar ut radiovågor på 1,5 Tesla, det vill
säga vågor som är 10–30 000 gånger starkare än jordens magnetfält och detta får kärnan att
rubbas.
Efter rubbningen av radiovågorna försöker den desorienterade kärnan hitta tillbaka till sin
naturliga form och skickar då ut egna radiovågor. Kärnans nya formation samt styrka på
radiovågorna som sänds ut fångar magnetröntgens kamera upp och vi får en bild.
Magnetkameran gör det möjligt för oss att göra bilder av nästan alla vävnader i kroppen.
Beroende på vätskemängden, det vill säga väteatommängden vävnaden har och genom att
ändra tidpunkten för radiovågpulserna visar sig absorptionen från vävnaden sig i en mörk
respektive ljus nyans på bilderna. Ben med minst väteatomer visar sig mörk och vävnad med
många väteatomer visar sig ljus, som exempelvis fettvävnad.4
Kemiska processen (SB,ED)
Kroppen består utav 70 % vatten, alltså en syreatom och två väteatomer. Vid
strålning börjar vätet cirkulera okontrollerat kring syret och bindningen mellan
syret och vätet bryts. Ett magnetiskt fält bildas kring väteatomen och5 vätet
fortsätter att cirkulera kraftigt men kring sin egen axel och
bildar antingen ett parallellt eller ett antiparallellt fält.
7
3
4
5
6
7
Bertil Jacobson: Teknik i praktisk sjukvård, Studentlitteratur 2003 sid 161
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__UES_MRI.pdf
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__YO-Grund-MR.pdf
http://www.ms-portalen.se/html/images/upload/pic_mri_basis_14331a.jpg
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__YO-Grund-MR.pdf
3
6
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Det magnetiska fältet har ett lågt energitillstånd vid parallell formering och ett starkt
energitillstånd vid ett antiparallellt fält. Genom att då ändra frekvensen på radiovågornas puls
kan man kontrollera väteatomernas cirkulation och därmed även reglera temperaturen hos
protonerna.
Protonen i väteatomen både absorberar och emitterar energi och genom att få protonerna att
uppnå 90 grader börjar de excitera och därmed ökar även signalstyrkan i gradientspolen. Efter
att väteatomerna exciterat börjar de röra sig tillbaka till sitt grundtillstånd och börjar bilda de
bindningar de tidigare hade. Mätningen av hur lång tid det tar att återgå till sitt grundtillstånd
kallas för T1-relaxationen. T1-relaxationen leder i sin tur till reformering av molekylen, T2relaxationen, som alltså är ett resultat av tidigare molekylomformatering som nu helt gått
tillbaka till sin grundform. För att skapa kontraster i bilder använder man sig utav att
väteatomernas densitet varierar beroende av vilka omkringliggande vävnader som finns vilket
i sin tur resulterar i olika T1 och T2 relaxationstider. 8
Bildproduktion (SB)
Bildproduktionen sker i två steg; datasamling och konstruktion.
I första steget samlas fakta från de utsända radiovågorna från kärnan, dess densitet och
intensitet. I andra steget bearbetas insamlad data för att konstruera en bild.
Magnetröntgen apparaten är uppbyggd som ett stort rör där patienten ligger på en bädd inuti
röret. För att få en bild krävs att magnetfältet är starkt samt tre detektorer som är formade som
spolar, x-gradient, y-gradient och
z-gradient, som tar emot svaret
från radiovågorna. Zgradientspolen cirkulerar runt hela
patienten, X-gradientspolen är
placerad som ett tak över och
under patienten, samt Ygradientspolen som befinner sig
längst sidorna av patienten.
Yttersta skalet av röret är en
fältmagnet. Gradienterna är
placerade på detta sätt för att
9
strålningen ska bilda olika vinklar som gör att de fria
vätejonerna lägger sig parallellt eller inte, beroende på vilken typ av vävnad som undersöks.
Antenner är placerade över och under patienten som tar
emot signalerna och skickar dem till en radiomottagare.
Signalen skickas vidare till en dator som är kopplad till
en gradientkontroll som kontrollerar att styrkan är
korrekt utefter behovet. Vid fel skickas en signal via en
radiosändare till gradientkontrollen som korrigerar. Om
allt är korrekt registrerar datorn signalen och skickar den
vidare till ett digitalt bildminne som visar bilden på en
bildskärm. 10
8
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__Mathias-MR-2009.pdf
http://www.magnet.fsu.edu/education/tutorials/magnetacademy/mri/images/mri-scanner.jpg
10
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__Mathias-MR-2009.pdf
9
4
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
11
Exempel på undersökningar (AK)
Eftersom att de flesta organen i kroppen kan avbildas med denna metod så finns det många
exempel på undersökningar. 12

Huvudet och hjärnan: Om patienten har en hjärntumör eller lider av epilepsi, MS eller
har någon slags ögonsjukdom. MR ger en bättre bild av de intrakraniella mjukdelarna
mot vad andra undersökningsmetoder kan ge.

Ryggen: Om patienten lider av diskbråck, tumör eller har skadat sig vid olycksfall och
man vill undersöka ryggen eller ryggmärgen. MR-undersökningar gör det möjligt att
se en större del av ryggen samtidigt så att läkaren får en bättre översikt.

Buken: När man är intresserad av att undersöka förändringar i livmodern och
äggstockarna och prostatan men även lever, njurar, binjurar och bukspottskörteln. MRbilden har hög kontrast som gör att man kan se de olika strukturerna i bukens olika
organ.

Armar och ben: Exempelvis senskada, muskelbristning, tumör eller benmärgssjukdom.
Metoden gör det även möjligt att till exempel studera patientens knä under rörelse.

Hjärtat: MR-tekniken har även börjat användas när man vill undersöka patientens
hjärta. Metoden tillåter en att se hjärtat i arbete, avbilda hjärtats klaffar i arbete och
även iaktta genomblödningen av hjärtmuskulaturen.
Tekniken bakom att man kan se kroppens olika delar och organ i rörelse är snabba datorer
som kan skapa bilder kontinuerligt, på så sätt får man fram rörliga bilder.
(Knäled)13
(Hjärna)14
11
(Ryggrad)15
http://epubl.luth.se/1404-5516/2006/33/LTU-HV-EX-0633-SE.pdf
http://www.1177.se/artikel.asp?CategoryID=26099
13
http://www.1177.se/allakapitel.asp?CategoryID=26098&AllChap=True&PreView
14
http://www.imt.liu.se/mi/Research/hippocampus/
15
http://www.rontgen.com/sida/4/undersok_mr_1.html
12
5
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Alternativ teknik (AK)
MR-bilder påminner väldigt mycket om CT-bilder (datortomografi) men dessa två metoder
skiljer sig på så sätt att de ger olika information. MR- bilderna beror på protontätheten och de
två relaxtionstiderna T1 och T2 medan CT-bilderna beror på skiktets attenueringsskillnader
för röntgenstrålning.16 Vid CT kan det uppstå artefakter på grund av intilliggande skelett,
detta sker inte med en MR. Med MR kan man få fram tredimensionella bilder vilket spelar en
stor roll vid operationer då bilderna underlättar förberedelsen.
Magnetfältstyrka (AK)
Den mest förekommande formen är MR-undersökning vid 1.5 T eller lägre men det har på
senare tid visat sig att en undersökning med magnetfältstyrkan 3 T resulterar till en bättre
undersökning av hjärnan. 17 Morfologisk MR, formlära, är värdefull vid undersökning av
kranialnerver då den har väldigt bra och hög upplösning.
MR-angiografi, avbildning av insidan på blodkärl och organ, ger vid 3T en väldigt bra
avbildning av de små perifera kärlgrenarna. Man kan kombinera flera olika parametrar för att
uppnå bästa möjliga bildkvalité, man kan exempelvis öka signal-brusförhållandet. Diffusions
och perfusions MR kan vid 3T ge fler tunnare snitt än vid lägre fältstyrkor. Ännu högre
fältstyrkor används i forskning där man kan komma upp till hela 10 tesla för helkropps-MR.
18
19
16
Bertil Jacobson: Medicin och teknik, Studentlitteratur 1995 sid 359
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=261
18
http://ltarkiv.lakartidningen.se/2005/temp/pda29820.pdf
19
http://www.xyrinx.se/faq.html
17
6
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
För- och nackdelar med Magnetresonanstomografi (ED)
Fördelen med MR är att den är non-invasiv, har en icke-joniserande radiation och en hög
upplösning för mjuka vävnader. En annan fördel är att avbildningen av mjukdelar görs väldigt
väl och man får inte heller artefakter på grund av skelettdelar intill som man ibland kan få
med CT röntgen. I mjukdelarna ser man mycket tydlig skillnad på vävnadstyper och
förändringar så som blödningar, infarkter, tumörer eller MS (multipel skleros).20
Man kan få bilder från vilken riktning man vill och även tredimensionella bilder kan fås.
Tekniken gör det möjligt att få tydliga skillnader i kontraster med hjälp av att mäta
relaxationstiderna. Signal-brusförhållandet ökar när magnetfältstyrkan ökar och det kan man
utnyttja genom att undersökningstiderna blir kortare då bilderna kan tas med kortare
tidsintervall. Även känsligheten för lokala variationer, kallat susceptibilitetseffekten, ökar när
magnetfältstyrkan ökar. Det gör att man lättare upptäcker blödningar och förkalkningar.
Den ökade energidepositionen är en nackdel, då den kan begränsa antal snitt man kan ta och
repetitionstiden. Ökat kemiskt skift bidrar till ökad resonansfrekvens mellan väteatomer
bundna till olika molekyler och är en nackdel vad gäller artefakter som kan uppstå i gränsen
mellan fett och benvävnad. 21
I tabellen nedan ser vi de olika för- och nackdelarna som är beskrivna.
En nackdel och även en risk med MR är att magnetiska föremål kan sugas in och få upp sådan
fart att de kan ge mekaniska skador på patienten, och även skada maskinen. Implantat,
piercningar eller metallsplitter kan börja röra sig eller hettas upp så att patientens vävnad
skadas vid området.22
20
Bertil Jacobsons Medicin och Teknik, s 359, femte upplagan (2006)
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=261
22
http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnetr%C3%B6ntgen , risker
21
7
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Ett exempel kan tas från en undersökning:
”Svår brännskada under MR-undersökning, En 59-årig kvinna skulle undersökas för
ryggbesvär. Då hon inte kunde ligga stilla under tiden sövdes hon. En pulsoximeter av vanlig
typ sattes fast på ett finger.
Efter undersökningen, under uppvaknandet, klagade patienten över svår smärta i fingret där
pulsoximetern varit fastsatt. En tredje gradens brännskada upptäcktes, vilken senare visade
sig behöva plastikkirurgisk rekonstruktion med transplantat av vävnad. Pulsoximetern
undersöktes efter olyckan men inget fel kunde upptäckas. Man drog slutsatsen att ledningarna
till pulsoximetern legat i slinga så att ström kunnat introduceras i denna från magnetfältet.”23
Ytterligare en nackdel med att utrustningen påverkas av magnetfälten är att sjuka patienter
inte kan övervakas på det sätt de skulle behöva då metallutrustning som kan vara det minsta
magnetiskt inte får vistas i rummet under undersökningen som tar några tiotal minuter.24
Andra nackdelar som också spelar in är att det är en väldigt dyr undersökningsmetod som tar
lång tid jämfört med liknande undersökningsmetoder.
Patientens synvinkel (ED)
Ur patientens perspektiv kan undersökningen uppfattas olika.
Utrymmet i maskinen är relativt trångt och undersökningen tar mellan
20 till 90 minuter, beroende av vilken kroppsdel och specificitet som
behövs, där patienten ska ligga helt stilla. Man kan i vissa fall behöva
ge lugnande medel till patienten. Det är helt smärtfritt men höga
smällar hörs när magnetfälten byter riktning vilka kan uppfattas som
obehagliga.25 Patienten erbjuds hörlurar så att man kan lyssna på musik
och koppla bort de höga smällarna bättre.
26
23
Ex 6:7 i Bertil Jacobsons Teknik i praktisk sjukvård, s 160, 2003
Bertil Jacobsons, Teknik i praktisk sjukvård, s 161, 2003
25
http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnetr%C3%B6ntgen , patientens perspektiv
26
http://www.1177.se/admin/bildarkiv/Amnen/Magnetkameraundersokning
24
8
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Ekonomi (ED, YA)
Kostnaden för tillverkningen av en MR-maskin är främst beroende av styrkan på skannern.
Starkare skanner kan producera bättre och mer detaljerade bilder. Prisintervallet för en
magnetisk resonanstomografi kan ligga på allt mellan 1 till 3 miljoner amerikanska dollar,
beroende på vilka funktioner som sjukhusen eftersöker. Skal-konstruktionen kan väldigt
snabbt höja priset med ytterligare en halv miljon dollar. En MR-maskin för enbart
extremiteter ligger på $300 000 och denna kan enbart användas till att skanna händer, fötter
och knän. En begagnad extremitet MR-maskin kan kosta så mycket som $150 000. Ytterligare
omkostnader på $800 000 per år för underhåll och användning av maskinen bör också ta
hänsyns till. På grund av de höga priserna är levnadscykeln för en MR-maskin 12-14 år.
Skannarna blir svagare med åren och måste repareras och bytas ut, även detta medför stora
utgifter för sjukhusen. Man behöver även specialutbildade MR-tekniker som enbart har MR
som arbetsuppgift.27
I bilaga ett finns ett exempel på en investeringskalkyl från Stockholms Läns Landsting för
inköp av magnetkamera. Inköp av en magnetkamera kostar omkring 13 000 000 kr. I
investeringskalkylen kan vi även se att utöver inköpskostnaderna kostar även ombyggnation
för att få in den stora och tunga maskinen på 1 560 000kr.28
Dessa summor ställer man i relation till hur stor efterfrågan det finns på de här
undersökningarna och vilken nytta man får av dem.
27
28
http://www.ehow.com/about_4731161_much-do-mri-machines-cost.html
http://www.sll.se/Handlingar/Landstingsfullm%C3%A4ktige/2006/06-10-10/06-082.pdf
9
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Regler för MR, (YA)
MR ligger under lagen för medicintekniska produkter (1993:584)29 som säger:
”En medicinteknisk produkt ska vara lämplig för sin
användning. Produkten är lämplig när den
1. är rätt levererad och installerad samt underhålls och
används i enlighet med tillverkarens märkning, bruksanvisning
eller marknadsföring, och
2. uppnår de prestanda som tillverkaren avsett och
tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet
och hälsa hos patienter, användare och andra. Lag (2009:271).
Regeringen, eller den myndighet som regeringen
bestämmer, får meddela föreskrifter om
1. väsentliga krav som ställs på produkterna,
2. kontrollformer och förfarande för att visa
överensstämmelse med föreskrivna krav och för övervakning av
produkternas egenskaper i praktisk användning,
3. märkning av produkter eller deras förpackningar eller
tillbehör samt sådan produktinformation som behövs för att en
produkt ska kunna installeras, underhållas och användas på
avsett sätt,
4. indelning i produktklasser eller produktgrupper,
5. andra åtgärder som behövs för att specialanpassade
medicintekniska produkter som släpps ut på marknaden eller
tas i bruk ska ha en tillfredsställande säkerhetsnivå, och
6. framställning, förvaring och distribution av blod och
blodkomponenter avsedda att användas som råvara vid
tillverkning av medicintekniska produkter. Lag (2009:271).
7 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall avgöra till
vilken produktklass en medicinteknisk produkt skall föras om
det uppstår en tvist som rör tillämpningen av
klassificeringsreglerna mellan en tillverkare och ett sådant
organ som skall anmälas enligt 3 § lagen (1992:1119) om teknisk
kontroll. Lag (1997:1236).”
Lagen är alltså tydlig med vad som förväntas av medicinteknisk utrustning. Därtill finns det
även EU-standarder30 för MR-maskiner. Standarden är distinkt med hur hög den magnetiska
flödestätheten max får vara men tar även upp hur just magnetisk resonanstomografi ska vara
för att godkännas och få användas inom den europeiska unionen.
29
30
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1993:584
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2007:0669:FIN:SV:PDF
10
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Säkerhetsrisker, (YA)
MR anses inte vara farlig eller ha några biverkningar. Eftersom man inte använder sig av
joniserande strålning vid undersökningar så kan processen upprepas ett flertal gånger utan
större problem och både patient och personal löper inga som helst risker att utsättas för
strålning.
Faran utgörs istället av olika magnetiska redskap som kan tas in i undersökningsrummet.
Jordens magnetfält är 0,00005 Tesla, en MR maskin i är i jämförelse åtminstone 1.5T och
kan komma upp till så mycket som 4T. Detta innebär att små saker som skruvar eller nycklar
kan utgöra stora risker och skapa stora skador för patient och maskin.
En annan fara är de omkringliggande ämnena som används till undersökningarna.
Läkemedelsverket har utfärdat att ett av konstrastförstärkningsmedlen, omniscan
(gadodiamid), inte bör användas till patienter med gravt nedsatt njurfunktion och som då har
behov av eller genomfört en levertransplantation. Dessutom bör omniscan endast användas
efter noggrann övervägande till barn upp till 1 år då de inte har fullt utvecklade njurar.
Detsamma gäller för andra konstrastförstärkningsmedel som också innehåller
gadoliniumförening.
Användandning av gadolinium-innehållande konstrastförstärkningsrmedel utgör en större risk
för utvecklingning av Nephrogenic Systemic Fibrosis (NSF), som leder till att hud och
bindväv förtjockas.31
Framtidsutsikter (SB, YA)
Framtiden för magnetisk resonans är att även användas till att studera hur mentala processer
avspeglar sig i hjärnans aktivitet, kognitiv neurovetenskap. På samma sätt som man tidigare
mätt densiteten hos vävnader avläser man nu istället förändringar i hjärnblodets magnetiska
egenskaper. De förändringar som kan ske i det blod som flödar är mängden syremolekyler. Då
ett område i hjärnan stimulerats, aktiveras det och området fylls med nytt syresatt blod. Det är
energin som konsumerats för stimulation av området som gör att syrehalten i blodet faller och
nytt behövs omgående. Flödet av syresatt blod ändrar magnetfältets styrka proportionellt med
ökningen i flödet, och det är detta MR-kameran mäter. Ökningen av syrerikt blod ökar även
den neuronala aktiviteten i hjärnan. Nervcellerna skickar signaler inom en bråkdel av en
sekund, så under en enda sekund kan flera miljoner nervsignaler skicka en signal samtidigt.
Själva syreökningen sker dock inte lika fort.32
31
http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2007/Anvand-inte-Omniscan-vid-MRT-till-patienter-med-gravtnedsatt-njurfunktion-eller-till-levertransplanterade/
32
http://www.fof.se/textruta/funktionell-magnetkamera-avbildar-hjarnans-funktioner
11
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Den utdragna processen som krävs innebär att även andra funktioner försörjs än enbart den
uppmärksammade. För att få en mätning på signaler som skickats krävs att flera tusentals
celler reagerar samtidigt, vilket kan leda till att flera uppgifter i hjärnan som mätningar missar
då de skett i för liten utbredning. Forskningen vill nu använda sig av bildbehandling för att
studera nervceller och deras aktivitet, som är mindre än i de fall då det krävs att miljontals
celler skickar en signal samtidigt.
Forskning drivs idag på många håll i världen där man försöker reducera både pris och storlek
för MR-maskiner. Det mesta är fortfarande enbart forskning.
Diskussion (AK, ED)
Magnetkameran är helt klart en innovation som har bidragit till att man kan undersöka
patienter utan att utsätta dem för någon fara. Undersökningen är non-invasiv och patienten
kan gå hem direkt efter, om de inte givits lugnande medel. En nackdel är att undersökningen
kan ta ett antal tiotal minuter då patienten även bör ligga helt stilla i det långa trånga
utrymmet som kan ge upphov till en klaustrofobisk känsla för vissa patienter. Forskningen
försöker hela tiden att utveckla utrustning, göra den mindre och förkorta undersökningstiden
och i framtiden så kommer detta utan tvekan att ha förbättrats avsevärt.
Visst är MR en väldigt dyr metod både i inköp och drift men samtidigt så sparar den på både
läkarens och patientens tid i längden, och tid är pengar. Patienten utsätts inte heller för någon
slags joniserande strålning och därför kan undersökningen göras flera gånger utan att utgöra
någon strålskada vilket är ett steg i rätt riktning vad gäller patientsäkerheten. Metoden är
endast farlig om patienten har magnetiska metallföremål i kroppen eller om liknande föremål
finns i rummet men det finns bra säkerhetsföreskrifter som ska följas innan behandling
påbörjas.
Den stora fördelen med att kunna se kroppens olika mjukdelar i högupplösta och rörliga bilder
är att kirurgen är väl förberedd för eventuell operation då den tack vare bilderna har kunnat
bilda sig en uppfattning om organets tillstånd i alla plan, att kunna se i 3D ger en verkligare
bild av vad som ska göras och vad man kommer att hitta när man påbörjar en operation.
Tydliga och högupplösta bilder, precision och säkerhet är en kombination som gör att
sjukhusen är villiga att investera i MR, trots de höga priserna.
12
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Referenslista, (ED, AK, SB, YA)
Internet
http://www.ehow.com/about_4731161_much-do-mri-machines-cost.html23/3-10
http://www.isbe.man.ac.uk/personal/dellard/dje/history_mri/history%20of%20mri2.htm23/3-10
http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2007/Anvand-inte-Omniscanvid-MRT-till-patientermed-gravt-nedsatt-njurfunktion-eller-till-levertransplanterade/23/3-10
http://www.lbl.gov/Science-Articles/Archive/MSD-MRI.html23/3-10
http://www.riksdagen.se/Webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1993:58423/3-10
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=261 22/3-10
http://sv.wikipedia.org/wiki/Magnetr%C3%B6ntgen 22/3-10
http://www.sll.se/Handlingar/Landstingsfullm%C3%A4ktige/2006/06-10-10/06-082.pdf 22/3-10
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/acceleratorab/pressrelease/view/accelerators-dotterbolag-syntheticmr-sluter-samarbetsavtal-med-sectra-imtec-ab-18089823/3-10
http://www.fof.se/textruta/funktionell-magnetkamera-avbildar-hjarnans-funktioner23/3-10
http://www.netdoctor.co.uk/health_advice/examinations/mriscan.htm&ei=3pOoS5G6DJqI0wTG1NnmDQ&sa=
X&oi=translate&ct=result&resnum=10&ved=0CDwQ7gEwCQ&prev=/search%3Fq%3Dmri%2Bscan%26hl%3
Dsv23/3-10
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/acceleratorab/pressrelease/view/accelerators-dotterbolag-syntheticmr-sluter-samarbetsavtal-med-sectra-imtec-ab-18089823/3-10
http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/acceleratorab/pressrelease/view/accelerators-dotterbolag-syntheticmr-sluter-samarbetsavtal-med-sectra-imtec-ab-18089823/3-10
http://www.lakartidningen.se/engine.php?articleId=261 23/3-10
http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=26467&a=68943&l=sv 23/3-10
http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2007:0669:FIN:SV:PDF 25/3-10
Litteratur
Bertil Jacobsons Medicin och Teknik, femte upplagan, 2006
Bertil Jacobsons Teknik i praktisk sjukvård, 2003
13
KTH, Medicinska Bilder
VT 2010
Grupp 4
Bilder
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:MRI-Philips.JPG22/3-10
http://www.magnet.fsu.edu/education/tutorials/magnetacademy/mri/images/mri-scanner.jpg23/3-10
http://www.ms-portalen.se/html/images/upload/pic_mri_basis_14331a.jpg23/3-10
http://www.1177.se/allakapitel.asp?CategoryID=26098&AllChap=True&PreView23/3-10
http://www.imt.liu.se/mi/Research/hippocampus/ 22/3-10
http://www.rontgen.com/sida/4/undersok_mr_1.html23/3-10
http://www.xyrinx.se/faq.html22/3-10
Föreläsningar
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__UES_MRI.pdf
http://medim.sth.kth.se/hl1002/kursmaterial/__Mathias-MR-2009.pdf
14