Läs minnesanteckningar och dokumentation från dagen.

Transcription

Läs minnesanteckningar och dokumentation från dagen.
Minnesanteckningar & dokumentation
KULTUR I VÅRDEN - KICK OFF 14/3 - 2014
Större musikutbud för äldre genom omvandling av Skapande skola-program?
Innehåll
Dagens program
2
Introduktion
3
Erfarenhetsutbyten och miniföreläsningar
1. Om Kultur Skånes utvecklingsbidrag
Bibbi Miegel Sandborg
4
2. Gammal möter ung i Osby
Marina Nilsson
5
6
3. Min drivkraft
Gitte Pålsson
4. Om kontinuitet och missionsarbete
Ulrika Gudmundsson Schönberger och Erland Maruitzon Schönberger
5. Vill ni veta vad jag gör?
Erik Ask-Upmark
8
9
6. EMB - tidig musik för äldre?
Ute Goedecke, Per Mattsson, Stefan Wikström, Tommy Johansson,
Dario Losciale, Fredrik Persson
11
7. Vad jag tänker om personalkör
Katarina Nilsson Bremer
12
8. Min vision inom området
Laif Carr
13
9. Kultur inom äldreomsorgen hos Kristianstad kommun
Ulrika Cedell och Ann Christine Albinsson
14
1
Dagens program
KICK OFF
Musik i vården hos Musik i Syd
14/3-2014
Plats: Styrelserummet våning 3.
Kaffe & fralla finns på bordet från kl 9.40.
Program:
Erfarenhetsutbyte och Miniföreläsningar
Kl 10-10.10 Annika Johansson:
Välkomna - Varför är det just vi som är här idag?
Kl 10.10-10.30 Bibbi Miegel Sandborg (och ev. Nina Wenedikter)
Kultur Skånes utvecklingsbidrag och visionerna bakom
10.30-10.50 Gitte Pålsson:
Min drivkraft
10.50-11.00 Marina Nilsson:
Gammal möter ung i Osby
Reflektion samtala med grannen/rör på benen
11.20-11.40 Ulrika Gudmundsson Schönberger och Erland Mauritzon Schönberger:
Om kontinuitet och missionsarbete
11.40-12.00 Erik Ask Uppmark:
Vill ni veta vad jag gör?
Reflektion samtala med grannen och fortsätt under:
12.00-13.00 LUNCHEN uppdukad i sal E3 våning 2
13-13.20 EMB, Ute Goedecke, Per Mattsson, Stefan Wikström,
Tommy Johansson, Dario Losciale, Fredrik Persson
och ev. producent Jesper:
Vilken infallsvinkel har vi som har spelat i otroligt många
sammanhang, men inte så mycket inom vården… än.
13.20 -13.30 Katarina Nilsson-Bremer:
Vad jag tänker om personalkör m.m.
13.30 -13.40 Laif Carr:
Min vision inom området
Reflektion samtala med grannen/rör på benen
13.50-14.10 Johanna Frid:
Om mitt nya uppdrag i Kristianstad
14.10-14.20 Ann-Christine Albinsson:
Om kulturombud inom äldreomsorgen m.m.
14.20 Kaffe -reflektion och avslutning i E3.
2
Introduktion
Annika Johansson
Kultur i vården ska den här dagen handla om, ett bredare område än bara musik, med fler involverade.
Annika ansvarar för projektet Musik i vården, som också är ett nytt fokusområde för Musik i Syd, barn och unga
2014.
Projektets kärna
Kan man omvandla Skapande skola-program för barn, ex. Spelmän på besök, Ensemble Mare Balticums julprogram och presentera dem inom äldrevården? Och hur går man tillväga?
Hur ska man få in mer musik i vården? Projektet har så smått redan dragit igång, dels genom utbildningen
Kultur i äldreomsorgen på Kultur Skåne, dels genom en arbetsgrupp som bollar idéer och förslag via e-post.
Det finns mycket att göra.
170 000 kr till Musik i Syd från Kultur Skåne för att driva projektet
Om området hos Musik i Syd, barn och unga (b&u):
Nytt fokus enligt b&u:s verksamhetsplan 2014
Om utvecklingsområdet “Musik och Hälsa” i årets utbudskatalog b&u
Om Kultur Skånes utbildning:
“Alla har rätt att leva tills man dör”
Peter Thybo, fysioterapeut och hälsoinnovatör från Danmark berättade om guden Apollon och hans son
Asklepios, läkekonstens gud - i det här projektet ska just läkekonst och konst/kultur/musik samarbeta.
Några exempel ur dagens program:
Erland och Ulrika - har spelat på äldreboenden i 20 år, avtal genom Musik i Syd, beställningar Kultur Skåne.
Osby - Liten och stor drömmer och tror, projektet involverar kommunens alla äldreboenden och förskolor
Kultur på Hjul - ett projekt från Kronoberg, ska vidare till Regionteatern, mer info i Kulturplan Kronoberg.
Nytt för 2014:
Senior- och personalkör i samarbete med Kristianstad kommun med Katarina Nilsson Bremer
Bibbi Miegel Sandborg från Region Skåne och i bakgrunden Annika Johansson, verksamhetschef för Musik i Syd, Barn & Unga och projektledare för Musik i vården.
3
Erfarenhetsutbyten och miniföreläsningar
1. Om Kultur Skånes utvecklingsbidrag
Bibbi Miegel Sandborg
Bibbi Miegel Sandborg är utvecklare kultur och hälsa på Kultur Skåne
Bilden av samhället som flera stuprör; man vill avgränsa sig
Forskning efterfrågas alltmer av politikerna - Vill veta om det är evident; om det finns bevis för postitiv effekt.
Musik och hälsa är ett stort forskningsområde, ofta inriktat på hjärnan p.g.a. tekniska framsteg på området,
många av forskarna är också musiker:
Fredrik Ullén på Karolinska, även pianist
Peter Vuust, jazzmusiker och hjärnforskare
Per Thorgard, forskning kring musik i ambulanser, “musikkuddar”, musik i sjukvårdsmiljöer, samarbete med
kompositörer i Danmark
Forskning visar att celler kan nybildas, påståendet “att man inte kan lära gamla hundar sitta” är felaktigt, får
inte hjärnan stimulans, dör den.
2011 Region Skåne fick 4,1 miljoner från Kulturrådet för att utveckla äldrevården, tot. 70 miljoner
Musik på Hjul drivs t.ex. med Kulturrådspengar
Nu pågår ett 3-årigt regionalt utvecklingsprojekt kring kultur i äldreomsorgen, varav en del fördelats vidare till
Musik i Syd för detta projekt.
Kultur i vårdenheten - Kultur och hälsa
även förebyggande hälsoarbete ingår
kultur ska ses som ett komplement till vård, ingen ersättning
kultur höjer livskvalitet och kan förbättra vårdrelationer mellan brukare och vårdgivare
Ex. svårt att rekrytera personal till vårdboenden, en kulturprofil ökar attraktionskraften
Viktigt: det handlar om kultur I vården - inte TILL vården
Skånemodellen
• ska stimulera gränsöverskridande samarbeten
• arrangera fortbildningar
• öka förståelsen för befintlig forskning
• bygga nätverk
• Sjukvården är alltid projektägare, kan söka med kulturaktöer, att vården äger projektet ska underlätta
förankringen av projekten
• Krav på delaktighet i kulturaktiviteterna, personalen och brukarnas närvaro är ett minimum, ska även leda
till engagemang mellan besöken
Målgrupper
• äldreomsorgen
• barn- och ungaomsorgen
• psykiatrin
Referensgrupper finns med både vårdpersonal och representanter från kulturområdet.
Vad händer inom kulturråds-projektet nu?
Kommunturné, Nina Wenedikter åker runt och träffar representanter från Skånes alla 33 kommuner
Mer pengar till:
Föreningen Clownronden
Riksteatern Skåne (Estraden-modellen)
Harald Leander + en grupp skådespelare
Musik i Syd
Konstfrämjandet Skåne
Win + win + win:
Vården får nya verktyg, kulturen når fler och får vidgat deltagande, för individen höjer det livskvaliteten
Ex. visar forskning att lässtunder på äldreboenden ger lugnare kvällar
Kultur för ALLA är också ett kulturpolitiskt mål
Genom satsningen ska vi få hängrännor i stället för stuprännor!
4
Mjuka värden inom vården är inget nytt, startade med Florence Nightingale på 1940-talet
Läser ex. från sjukhusstadgar från 1940-talet, ord som vänlighet och kärleksfullt dominerar, motsvarande
dokument från 1972 har dock dessa ord bytts ut mot effektivitet, ekonomiskt och lönsamt
Idag sker ett paradigmskifte och intresset för humanare vård ökar, många inom vården VILL jobba med mjuka
värden och kultur, men har fortfarande inte möjlighet att göra det.
Länkkatalog på www.kulurochhalsa.org
2. Gammal möter ung i Osby
Marina Nilsson
Marina Nilsson är aktivitets- och social samordnare i Osby, en ny tjänst, som många andra kommuner fortfarande saknar, vilket gör att de inte hinner ta tag i de här frågorna
Fröt till Osby-projektet var en mångkulturell dag som ordnades på ett äldreboende med 2 inbjudna förskolor
2011, SFI på besök, personal med utländsk bakgrund bidrog till innehållet
Kontakt med MiS för konsert, vilket resulterade i fortsatta samtal kring hur man skulle kunna jobba vidare
Ett första möte i aug 2011
Marina intresserad av det sociala innehållet, fsk-personal och chefer bjöds in
Så småningom involverades även Gitte Pålsson
Bidragsbiten inom vården snårig, Osby fick hjälp med bidragsbiten och ansökningsförfarande av Musik i Syd
Samarbete mellan Musik i Syd och Osby kommun där barn-och äldreomsorg möts genom musik.
Fråga: Är det här något Musik i Syd kan göra för fler kommuner? Hur får kommunerna stöd i att söka de bidrag
som finns?
Bibbi: Utveckling kultur & hälsa har inte lagt ut någon blankett, vill hellre att kommunerna hör av sig och att
man träffas, ett batteri av frågor som ska underlätta ansökningen finns också
Annika: Musik i Syd har inte tid och resurser för att ge ansökningsstöd åt alla kommuner, exakt samma problematik finns inom Skapande skola; skolorna ska äga projekten men hinner inte med att ansöka om pengar,
måste samordnas på något sätt
Marina forts.
2012 var allt klart och 2013 drog projektet igång
Valet att jobba med förskolebarn och äldre inom äldreomsorgen - barn träffar sällan äldre människor idag och
äldre blir glada när de får möta barn, men det medförde också ett projeket som involverar två stora områden
med pressade arbetssituationer och många fasta rutiner.
5
Förskolornas intresse att delta i projektet först svalt, Lotta Linder, utvecklare inom barnomsorgen, mammaledig
flera gånger under processen med tre olika ersättare som följd.
Tack vare gemensamma insatser, och inte minst Gitte Pålssons, kunde projektet ändå ros i land, första utvärderingen väldigt välbesökt.
Omfattande förankringsprocess: många möten, en vecka på barnomsorgen och en vecka på äldreomsorgen,
Gitte tog förskolorna på egen hand, Marina med vid alla besök på äldreboendena, nervös, skulle börja jobba
med “en sådan där kulturperson” och en främling, men med Gitte gick allt mycket bra, tack vare att hon började spela direkt och visade snarare än pratade om vad projektet gick ut på, därmed blev en informationsträff
också en trevlig musikstund.
4 äldreboenden och 11 fsk deltog + Gläntan som är en dagverksamhet
En del väldigt väl förberedda varje gång, andra inte alls - fixade sig ändå när Gitte tog upp gitarren och började
spela och folk efterhand droppade in.
Musikmötena barn + äldre förlades till äldreboendena och genomfördes med Gitte + Rolf Olsson och Sara
Tufvesson.
Problematik: barns och äldres tider skiljer sig, barnen ska äta lunch kl 11 medan många äldre sover länge om
morgnarna. Det visade sig också att inte bara barnen, utan också förskolepersonal, hade väldigt lite kunskap
om äldre och få insikter i hur det skulle vara att komma till ett vårdhem.
En man med amputerade ben, resulterade i följande fråga från ett barn:
“Var är de benen nu?”
3. Min drivkraft
Gitte Pålsson
Gitte Pålsson är musiker, låtskrivare, rytmikpedagog och musikterapeut, har både lång och bred erfarenhet
inom äldreomsorgen och vården, spelade som frivillig anhörig för sina föräldrar då de låg för döden.
Det gäller att ha stor respekt för och insikt i äldrevårdspersonalens arbetsförhållande.
Terapi är inget bra ord, men det är ett stort forskningsområde, en disciplin och ett erkänt ämne inom undervisningen, disciplinen inleddes med Vietnams krigsveteraner, handlar om kunskapen om hur man kan använda
musik i sårbara situationer - vilket kräver stor självinsikt.
Vårdpersonal vill inte störa de äldre, går därför inte in och spelar musik eller sjunger för dem, lämnar dem
hellre ifred - medför ingen stimulans.
Gitte Pålsson berättar om sina erfarenheter som musikterapeut inom äldrevården.
6
Viktigt också med valet av musik, att hitta en gemensam repertoar. Här måste man jobba på individnivå och
titta i levnadsberättelsen hos varje människa, vilken musik är det som gäller här? Vad är ditt Soundtrack of my
life?
I bemötandet måste man också jobba med sig själv som redskap.
Nätverket Including Music
Samarbetar med forskaren Bo Nilsson
Inspirationskälla spelmannen Bengt Ericsson, gick nära patienterna, vilket Gitte tagit med sig, alla sitter och
väntar på att hon ska komma runt, har alltid sittning i cirkel, jobbar med beröring, ögonkontakt, får respons
trots djup demens.
Jobbar med andra experter i svårare fall;
Elisabeth Engström Franzén
Musik och relationer; att spela räcker inte, vi måste också skapa relationer, ex. kunna namnen - önskemål om
namnlappar inom äldreomsorgen.
En tredje kraft: Vi kommer med musiken! Musiken är vår bästa vän och ledsagare
Hänsyn till den enskildes musiksmak, ex. allsång på sjukhuset i Lund, en grupp som bara ville lyssna på klassisk musik gör detta i stället för att sjunga med de andra.
Gitte sjunger Björn Afzelius & Mikael Wiehes “Mitt hjärtas fågel”. Det uttrycker precis vad musik i vården handlar om menar hon.
Rekommenderar även Youtube-klipp med Gladys Wilson and Naomi Feil.
“Mitt hjärtas fågel”
När du ser mej
när jag finns i dina ögon
när du ser att jag finns till
När du hör mej
när jag finns i dina tankar
när jag kan vara den jag vill
Då flyger mitt hjärtas fågel
Då stiger den upp mot skyn
Då svävar den över markerna
och högt över skogens bryn
När du ser mej
när jag finns i dina tankar
Då stiger mitt hjärtas fågel upp
mot skyn
När du kommer
när du kommer mej till mötes
när jag är den som gör dej glad
När du rör mej
när jag är i dina händer
när jag är den som du vill ha
Då flyger mitt hjärtas fågel
Då stiger den upp mot skyn
Då svävar den över markerna
och högt över skogens bryn
När du rör mej
När du kommer mej till mötes
Då stiger mitt hjärtas fågel upp
mot skyn
Men när du blundar
när du stänger dina ögon
när jag inte kommer in
När du tystnar
när du vänder dej i från mig
när jag inte längre finns
Då kurar mitt hjärtas fågel
på tallens lägsta gren
med svarta, sorgsna ögon
och själen tung som sten
Så kom ihåg mej
Kom ihåg att va mej nära
Och låt mej somna på din arm
Och låt mej drömma
låt mej drömma
låt mej drömma mina drömmar
och låt mej vakna i din famn
Då flyger mitt hjärtas fågel
Då stiger den upp mot skyn
Då svävar den över markerna
och högt över skogens bryn
När jag får drömma
min dröm och va dej nära
Då stiger mitt hjärtas fågel upp
mot skyn
7
4. Om kontinuitet och missionsarbete
Ulrika Gudmundsson Schönberger och Erland Maruitzon Schönberger
Har spelat inom äldreomsorgen i 20 år, totalt 3 000 konserter
Startade med en spelning i Vittskövle
Har varit en fantastisk resa, då man får så mycket tillbaka
Då: “Fritiof och Carmencita” och sammanlagt 12 sånger, vilket var den repertoar de hade med sig, och trodde
passade målgruppen, men som inte var särskilt genomtänkt. Köpte så småningom en vevgrammofon - började
lära sig de låtar som fanns på stenkakor, lyckad strategi, de äldre kunde sångerna, sjöng med och applåderade.
Ulrika och Erland har spelat och sjungit för äldre på vårdhem i 20 år.
Viktiga inslag: närhet, kontakt, namn, individernas bakgrundshistorier - vad har de gjort? Ex. någon har varit
sjöman, kan leda in på Axel Ömans “Det var en gång en sjöman”, en klyschig låt, men alla älskar den. Att
snappa upp livsberättelser och sätta dem i sång är ett vanligt inslag hos Ulrika och Erland.
Personalen måste ibland “avväpnas” - det följer en del fördomar när en kille och en tjej kommer för att spela
för de äldre, ett slags respekt/förlägenhet inför artister, ex. pinsamt om “Arvid” plötsligt skulle börja skrika, har
också hänt att personalen passar på att gå och fika, men då går Erland argt efter och hämtar dem. Personalens
närvaro är inte bara viktig för gemenskapen och aktiviteten som sådan, den är även en säkerhetsfråga;
plötsligt kan ngn resa sig upp från rullstolen och då måste någon vara där och ta emot.
Måste jag sjunga? undrar personalen, nej, men de måste vara närvarande - ett minimum.
(Samma problematik finns inom Skapande skola, där lärarna ibland försvinner och lämnar kulturarbetaren med
en helt främmande klass.)
Ända sätt att nå de äldre, öppna dörrarna till rummen, de kanske inte vill vara med den här gången, men kanske kommer ut nästa tillfälle.
Fel metod: föra dementa till en gemensam aktivitetssal, de blir lätt oroliga, känner inte igen sig och kalabalik
kan utbryta.
Ulrika och Erland erbjuder 1 gitarr och 2 röster, anpassar repertoar och framställning efter avdelning, väldigt
individuellt
Alltid flera tillfällen, ex. 4 på våren och 4 på hösten, viktigt och värdefullt att komma tillbaka, skickar ut en
enkel affisch, som personalen kan använda för att förankra musikstunderna, dementa kan känna igen t.ex.
gitarren.
Har under alla dessa år förgäves sökt Fonogramstöd för att kunna spela in en skiva.
Spellista ska hämtas ur levnadsberättelserna hos åhörarna, Ulrika lär sig allas namn väldigt snabbt
8
Vad händer om en spelning skiter sig? Har aldrig hänt, svarar Ulrika och Erland, inte ens första gången i Vittskövle då de inte fick några applåder - vilket inte behöver tyda på misslyckande
Av de 400 låtar som de kan idag är det ca 5 låtar som Ulrika & Erland önskar inte önskades och som de inte är
särskilt förtjusta i att sjunga, ex. “Ålefeskarns vals”. De låtar man kommer ihåg på hemmet är de som är kopplade till barndomen, ex. Alice Tegner “Vart ska du gå min lilla flicka”.
Musiker i första hand, ex. “Gamla Nordsjön” - hur ska man sjunga och ta sig an den? Givande att ändå gå in i
en sådan låt och vända negativ inställning till något positivt - idag är den riktigt kul att sjunga.
Vad handlar missionen om?
• Vision om att kultur i vården ska bli en verksamhet med anställda musiker, idag drivs verksamheten
projektbaserat med oviss framtid
• Kravet på evidensen, belägg genom forskning - låt politikerna följa med på en spelning, så är det klart!
• Regelbundenheten extremt viktig - det är då en sådan här aktivitet kan ge verklig effekt, både för personal
och brukare.
5. Vill ni veta vad jag gör?
Erik Ask-Upmark
Tre
•
•
•
olika infallsvinklar
grammofonen
harpan
pianot
Första erfarenhet och kontakt med musik i vården i Kalifornien, spelade för släkten på privat sjukhus, spelade
svensk och utländsk folkmusik för de äldre där, ingen vidare koppling till pensionärerna i Los Angeles.
Varför harpa?
Musikterapi stort i Kalifornien, här finns t.o.m. harpspecialister, harpan har många fördelar, instrumentet Erik
har med sig är en folkharpa, lite mindre variant.
Spelar ett irländskt stycke från 1600-talet i en pentagonisk skala (femtonig och universell skala, “finns i kroppen” - trots att man inte har någon relation till en låt i denna skala, väcker den något i en).
Harpan erbjuder också recitativ, lugn musik, låter vackert hur man än gör, lätt att plocka ut en melodi på strän-
Folkharpa och en vevgrammofon är inslag i Erik Ask-Upmarks musikprogram för äldre.
9
garna, lockar till interaktion, en form av aktivering som kan ske i olika grader och på olika nivåer.
Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK)
• Åsa Modin sjukhuspräst 2007
• spelade en tid inom ett projekt, som tyvärr lades ner
Samarbete med Vuxenskolan i Malmö
Katalog med utbud som vänder sig till ålderdomshem i Malmö (jobbar lite som Musik i Syd i det avseendet),
bestämde sig för att gå tillbaka till det instrument han började med, pianot, turnerar nu med ett pianoprogram.
Pianoprogrammet
musiken präglas av ex. Ernst Rolf, Karl Gerhard, kupletter, nu även Bill Haley och Elvis Presley (mer 50-tal som
kombineras med schlagern från 20-30-talets revyer)
Grammofonen
• seniordisco med musik från barndomen, ex. Edvard Perssons “Ja, Skåne är ett härligt land”
• stenkakorna väcker minnen, ex. Sonora-logon på omslagen
• det finns oändligt många historier om t.ex. Ernst Rolf, ibland stöter man på äldre som spelat med t.ex.
Snoddas eller någon annan, kan mynna ut i fantastiska (sanna - påhittade?) historier
• Musikkryss: “Stenkakor till kaffet”, 7-8 plattor, krystade frågor ex. Zarah Leanders ursprungsstad etc.
Viktig skillnad att spela ett gratisprogram för åhörare som inte bett om det och för en betalande konsertpublik.
Dramaturgin viktig, hitta enkla historier som de äldre kan återkoppla till, också att man har en hög grad av
allmänbildning så att man förstår vad de äldre pratar om och fångar upp det.
Eriks repertoar sträcker sig från 1920 - 1960, slutar ca 1953, växte själv upp på 70-talet, då man fortfarande
kunde ta del av matinéfilm med Edvard Persson, Zarah Leander, Karl Gerhard m.f.
Har mest jobbat i Malmö kommun, stött på stora skillnader mellan städer/kommuner när det gäller att integrera
kultur i vården, och fördela kulturpotten, ser behov av nationell eller åtminstone regional samordning.
Samtal och reflektion mellan Bibbi Miegel Sandborg, Katarina Nilsson Bremer och Ann-Christine
Albinsson (ovan), Gitte Pålsson och Per Mattsson (under) samt Ulrika Cedell och Tommy Johansson.
10
6. Tidig musik för äldre?
EMB: Ute Goedecke, Per Mattsson, Stefan Wikström, Tommy Johansson, Dario Losciale, Fredrik Persson
Ensemble Mare Balticum har spelat i otroligt många sammanhang och för alla möjliga åhörare, men inte så
mycket i vården. EMB har stor barnföreställningserfarenhet som skulle kunna tillämpas även inom äldrevården.
Egentligen inte musiken i sig som är viktig utan vad man förmedlar med den. Vad har jag att säga? Hur landar
det? Vi kan inte bestämma hur musiken ska upplevas individuellt. Handlar om stämningsskapande och känslor.
EMB:s repertoar skulle inte spela på igenkännandes glädje utan tala till en annan sida, som till vilken konsertpublik som helst. EMB spelade för döv-blind publik och det funkade. Harpan skapar samma effekt för barn,
plötsligt står pojkar, som från start är ointresserade, i kö för att få testa strängarna.
Vilken form?
Ensemblen består av 6 personer, men kan också dela upp sig i två eller flera grupper. Med tanke på att det är
viktigt att spela för de boende där de brukar vara, och inte förflytta dem, är kanske mindre konstellationer
bättre?
Alternativt först en instrumental konsert, där de äldre (på håll) får höra klangerna, därefter dela upp sig i
mindre grupper och spela mer intim musik i rummen - eller i omvänd ordning. Gitte nämner exempel från
Frankrike där tre musiker har med sig tre olika instrument och besöker dementa på vårdboende.
EMB:s julproduktioner för de minsta barnen skulle även kunna fungera för äldre.
6 fast anställda musiker, en fantastisk resurs, kan de dessutom dela upp sig i mindre grupper, kan den utnyttjas
desto mer. EMB även intresserade av att spela inom andra delar av vården, som psykiatrin och barnvård, men
de pengar som MiS fått för utveckling det här året är öronmärkta för äldrevården.
Mentorskap och minnen?
Aktuellt program med trio för 1 - 5-åringar, EMB är sig själva och berättar om julen, mycket enkelt upplägg tror detta skulle funka rakt av även för äldre
Gitte skulle kunna inleda och presentera ensemblen, även erbjuda EMB-musikerna fortbildning.
Ann Elmqvist Fridh, musikronden, ev. bilda en förening precis som Clownronden, men med en annan inriktning
för att bredda utbudet och även inkludera tidig musik.
Ett annat program, “Resan” - Var ska vi åka idag? Vi åker till Paris etc.
Sara Arámbula VM i berättande
Själva innehållet/materialet är inget problem för EMB - här finns redan massor av uppslag, snarare med vilken
form man ska presentera det, mentorskap via ex. Gitte Pålsson en god idé.
11
7. Vad jag tänker om personalkör m.m.
Katarina Nilsson Bremer
Leder Musik i Syds förskolepersonalkör i Kristianstad och startar nu också på prov upp en senior- och vårdpersonalkör. Katarina ska även verka som projektledare för det här projektet till hösten, samordna möten etc.
för att avlasta Annika.
Musiklärare i botten, gick själv i Svenska kyrkans barnkör från 4 års ålder, fick en bra start, fantastisk fröken
i åk 1 som satte sig vid pianot när eleverna var trötta, lever sin barndomsdröm, önskade bli precis som sin
fröken som satt vid pianot och ledde körsång, vilket hon nu blivit.
Katarina Nilsson Bremer om personalkörer inom både barn- och äldreomsorg.
VT- 2011 tog över fsk-personalkören, EMB närvarade, 10 förskollärare har idag blivit 32 stycken.
Ser många likheter mellan äldre- och barnomsorg.
Vill att vi tar sången och musiken på allvar, det är bra att personal på förskola sjunger en stund med barnen
varje dag, men hon önskar också mer fokus på den musikaliska utvecklingen (inte bara den språkliga och motoriska som idag). Vill ha in musiken i alla möjliga sammanhang och flytta fokus från bedömning (viktigt är inte
att sätta en stämpel på var barnen befinner sig i sin musikaliska utveckling) till själva mötet med musiken och
innehållet.
Seniorkören har hittills haft en träff i februari på en mötesplats i Kristianstad, 5 - 6 personal och 20 äldre,
aktiviteten varade en timme, gick väldigt bra. De sjöng bl.a. Cornelius-visan “Jag hade en gång en båt” i kanon,
en jazzigare variant på “Bä, bä vita lamm”, 2-stämmigt direkt, skånskt: “Vi klarar oss nog ändå”.
Utesluta engelska sånger? Många äldre har preferenser i 50-talets musik, så inte bara svenska visor, även
amerikansk rockabilly etc.
Förskolepersonalkören går väldigt bra, förväntningarna hos barnen växer, många ringar på vattnet, allt lättare få vikarier till kördeltagarna under körens 5 tillfällen/termin, samma potential finns för en seniorkör inom
äldrevården.
Viktigt att personalen ser vad som händer under musikstunder med barn/äldre - jobbiga elever sitter plötsligt
tysta som lamm, inga roller är gudagivna, erfarenhet från en föreställning i Vittsjö som blev så väldigt lyckad
och då något speciellt hände just för att personalen var med och aktiva under hela föreställningen.
12
8. Min vision inom området
Laif Carr
Dragspelsmusik
Anekdot om en pojke som stod som paralyserad och stirrade på musikerna, en lärare uppmanade honom att
sjunga med - “Men det gör jag ju!” svarade han, för det var så han upplevde det.
Laif Carr spelade en visa på dragspel och berättade om sin vision för musik i vården.
Laifs vision
• Att den forskning som finns tas på allvar och kommer till användning och även resulterar i att det tillsätts
mer resurser.
• Utbildning, kortkurser, fortbildning, ex. endagskurser med Gitte Pålsson, man lär sig mycket också bara
på en sån här Kick-off-dag, respekt för det terapeutiska, det kan hända så mycket både med dementa och
barn, en högskoleutbildning i Malmö för musikanter i vården
• Fler möten mellan äldre och yngre generationer, inte nödvändigtvis dementa, lite yngre äldre
Laif har inte spelat mycket för äldre inom vården, men det har hänt. Berättar om en gång då de äldre åhörarna
visade sig vara f.d. jazzmusiker och satte sig vid pianot/dragspelet och började spela helt felfritt själva och
levde upp.
Inte bara glädjande för de äldre, utan också för de musiker som får jobba med det här området.
Hjärnstimulans och spegelneuroner
Stimulans av hjärnan viktig in i det sista.
Gitte berättar exempel från kvinna förlamad från hals och ner som sattes i mitten under en Qigong-session,
upplevde det som om hon också var med och utförde Qigong.
En av anledningarna till att vi fängslas av att titta på balett?
13
9. Om kultur inom äldrevården hos Kristianstad kommun
Ulrika Cedell och Ann Christine Albinsson
Hur ser det ut när vi blir äldre? Kommer kulturen till oss då?
Kristianstad kommun är den största i Skåne arealmässigt, utspritt och decentraliserat, vilket försvårar samordning, kulturutbudet hamnar ofta hos rektorer och enhetschefer - därav arbetet med att utveckla Kulturnyckeln
(övergripande samordning av barn - och ungdomskultur i kommunen)
Kultur i äldreomsorgen, ett gemensamt “projekt” som startade upp redan 1992, nyckelpersonen anställdes dock
först 2007, stuprörsorganisation, svårt att komma in med kultur på området. Samma typ av problematik som
med kultur i skolan löstes med samordning genom kulturombud, likabehandlingsprincip.
Ulrika Cedell och Ann Christine Albinsson berättade om Kristianstad kommuns arbete med kultur inom vården.
2012 - lokal värdighetsgaranti gäller från 2013
- gott bemötande
- individuell tid med kontaktperson
- god vård i livets slutskede
Kulturen får 30 000 kr genom omsorgsförvaltningen.
Viktigt att personalen känner sina pensionärer, viktigt med minnen, dofter och musik, ex. tjära från Haväng,
liljekonvaljer, minneslådor, böcker, spellistor
För och med alla sinnen - äldres rätt till kultur
1,8 milj. från Kulturrådet
2014 - 2016
målgrupp: särskilda boenden och mötesplatser i Kristianstad kommun, kultur och hälsofrämjare
ska fördjupa, förstärka och implementera kultur i äldreomsorgen, som en naturlig del av vårdvardagen
utveckla kulturgaranti för äldre på särskilda boenden och mötesplatser
Mötet med den professionella kulturen, eget skapande
Kontakt:
Johanna Fridh, projektledare, 073-231 72 14
Ann Christine Albinsson, Kultur i vården, det sociala innehållet, 073-31 39 712
Ulrika Cedell, Kultur & Fritid, 044-13 61 33
14