Nyhetsbrev 3 2010 - Fredrika Bremer Förbundet

NR 3
•
2010
•
I n f o r m at i o n f r å n Fr e d ri k a - B r e m e r - F ö rb u n d e t
Generationer och jämställdhet var rubriken för sommarens seminarium som blev ännu en succé på Apelryd i natursköna
Skåne! Här leder Sophie Tolstoy Regen deltagarna i en övning i att bättre använda kroppsspråket. Läs mer på sid 10-14.
Anne Jalakas är Årets Fredrika 2010!
Birgitta Wistrand tackar Anne för det
goda samarbetet med Hertha och för
att hon är Fredrikornas andliga turbin!
Anne Jalakas tilldelades priset som
Årets Fredrika under seminariet på
Apelryd i Båstad i augusti. Anne
höll ett spännande föredrag om
kvinnotidskrifter då och nu och om
de behövs 2010. Hon är författare
och journalist och arbetar med utbildning i jämställdhet i världen.
Tillsammans med Anita Larsson
har hon skrivit boken Jämställdhet
nästa! Samhällsplanering ur ett genusperspektiv som kom ut 2008.
Under 2009 var Anne chefredaktör för jubileumsnumret av Hertha
som tack vare henne och Helena
Lunding, grafisk formgivare, blev
ett färgsprakande, fullmatat och
fantastiskt jubileumsnummer!
Båstads mesta frissa
sid 2
Helena Henschen drog
sid 4
stor publik
Boktipset: Anneli Jordahls
roman om Ellen Key sid 5
Årsmöte om jämställdhet i
sid 6-8
historisk miljö
Vi Biografi skriver om
Sophie Adlersparre sid 15
Jämställdhet – vad
betyder det för dig?
sid 16
NR 3
•
2010
Få har l(å)ockat kunder i Båstad som Stina Bedina
Vem har klippt till Björn Borg?
Vem har tvättat Svenne Hedlunds
man? Och vem har servat – utan
bollar – både herrn och frun genom hembesök i ett par av Båstads
finaste villor? Vem har plåtats av
ett gäng fotografer utanför Systembolaget med hennes och Sven
Jerrings varor?
Jo, det har Båstads tennisfrisör
”hon med det blå håret”, ”revyfrissan” alias Stina Bedina från
salongen med samma namn.
Stina Carlsson började sin bana
på anrika Fricks Salonger 1945.
Hennes mamma rådde henne inför
första arbetsdagen hos Ingrid och
Ernst Frick att tilltala den senare
med ”frisörmästare Frick”. Han
blev hennes mentor under sju
mycket lärorika år, lärdom som följt
henne hela livet.
Redan 1949 erhöll Stina sitt
gesällbrev vid en högtidlig mot-
tagning och 1975 var det dags för
mästarbrevet. Därefter blev det
egen salong på Hamngatan som
senare flyttade till Köpmansgatan
65 och inreddes med varm hand.
Där bjöds både på kaffe med dopp
och atmosfär med färska blommor på bordet varvat med väl lästa
veckotidningar.
Under tennisveckorna servades
det inte bara på centercourten, utan
framförallt hos Stina Carlsson. Här
höll hon hov tills 2008 med många
bollar i luften. Stamkunderna
saknades inte. Från det ”kungliga”
Skånegården kom nio kunder varje
vecka under trettiosex år! Inte nog
med det, i lokalpressen kunde man
läsa: ”Båstads mesta frissa” med 55
år i branschen, ingen revypremiär
utan henne. Där gjorde hon sig
oersättlig i många år som sminkös
och påkläderska. Vi som fick det
stora privilegiet att lyssna till Stina
Båstads mesta frissa Stina Carlsson
tackas av kretsordförande Lillemor
Winberg.
på Fredrikornas vårträff blev inte
besvikna. Alla skrattade och lyssnade till Stinas alla minnen blandat
med hennes humor. Stina avslutade
med Ernst Fricks kloka devis, som
även hon anammat: Inte lönt att
bli förbannad, det tar för lång tid
att bli go igen! Ingen har blivit så
omfamnad av spontana uppskattande åhörare som Stina.
Text och foto:
Ingegärd Suzanne Mazeret
Öresundsteatern underhöll med fartfyllt program
Onsdagen den 19 maj var det dags
för den sedvanliga vårfesten med
utdelning av Dagmarstipendiet.
Ordföranden Ingrid Bengtsson
hälsade alla varmt välkomna till
den lite ”skumma”, något trånga
men ack så trivsamma teaterresturangen. Vår hedersmedlem
Dagmar Munck af Rosenschöld
tog vant över mikrofonen och berättade om traditionen med ”sitt”
stipendium. I år var det tolv ungdomar som sökte stipendiet och
tre stycken tilldelades välförtjänt
varsitt stipendium à 5.000:--. Det
var Josefin Rossling, Charlotte
Hansson samt Sofia Hagsund.
(Sofia avslutade sina studier i USA
och stipendiet mottogs av mamma
Birgitta). Alla tre fick det med motiveringen ”Som uppmuntran till
målinriktade studier med internationella utblickar. Flickorna var
hedrade över sina stipendier och
2
mottog med glädje sina medlemskap i Fredrika Bremer Förbundet.
Efter detta intog Landskronas
egen ”Öresundsteater” med Anders Kungsman och Per Ullberg
scenen. Som vanligt uppförde de
ett fartfyllt program med snabba,
fyndiga replikskiften, trevliga
skämt och vacker sång och musik
av företrädesvis C.M. Bellman.
Anders och Per blev också mycket
hedrade över sina Fredrikamedlemskap och lovade att föra ut
budskapet genom sina täta teaterframträdanden i Landskrona.
Efter middagen var det dags för
vårlotteri! Någon vann ett paket,
någon vann inget alls och någon,
undertecknad, vann fem! Behållningen går till Fistulastiftelsen.
Kvällen gick i gemenskapens tecken och Fredrika Bremers anda.
Text och foto:
Ingrid Bengtsson, ordförande
Dagmar Munck af Rosenschöld med
två av årets Dagmarstipendiater
Charlotte Hansson och Josefin Rossling. Dagmarstipendiet instiftades
när Dagmar Munck af Rosenschöld
avgick som Landskronakretsens ordförande efter mer än 25 år. Det tillkom genom de tackgåvor som skänktes till Dagmar för hennes stora engagemang som Fredrika.
NR 3
•
2010
Charlotte Erkhammar upplever inga problem som kvinna i manlig miljö
PR-byrån Kreab Gavin Anderson ligger på Floragatan i Stockholm i en fastighet som tidigare
var Tjeckoslovakiens ambassad.
Denna aprilmorgon tar byråns
vice koncernchef Charlotte Erkhammar emot i ett av de vackra
besöksrummen.
– Kreab är ett familjeföretag som
grundades av Peje Emilsson 1970,
berättar Charlotte. Vi arbetar med
strategisk affärskommunikation
inom både näringsliv och samhälle. Jag tillträdde som vd 2004.
Under 2009 gick Kreab ihop
med den amerikanskägda kommunikationsbyrån Gavin Anderson
och bildade Kreab Gavin Anderson AB med säte i Stockholm. Det
nya bolaget är nu ett av världens
ledande kommunikationsföretag.
Man bistår beslutsfattare inom näringsliv, organisationer och myndigheter med att ge råd och stöd
vid såväl finansiella transaktioner
som i politiska processer.
Charlotte Erkhammar, vid bordets kortända, är vice koncernchef för PR-jätten
Kreab Gavin Anderson som har ca 350 medarbetare och kontor i 25 länder.
– Det blir allt viktigare för företagen att förstå hur de politiska beslutsprocesserna går till. Vi hjälper
våra kunder att förklara svåra saker
på ett enkelt sätt, säger Charlotte.
PR-branschen i Sverige är – till
skillnad mot reklambranschen –
en jämställd bransch med kvinnor på 45 procent av vd-posterna.
Charlotte får frågan om hur det
fungerar att jobba i en miljö som
utomlands är mansdominerad.
– Det är inget jag tänker på nu
och jag har aldrig gjort det tidigare
heller. Bara man är påläst och vet
vad man vill så möts man med respekt. Men räkna med att männen
gärna spanar in dina ben innan
mötet börjar!
Text och foto: Wendela Zetterberg
Coco Chanels kläder gav kvinnorna frihet
Juni månads frukostseminarium på
Konditori Vete-Katten är välbesökt;
mode är ett populärt ämne!
Susanna Strömquist har examen
i modejournalistik från London
College of Fashion, har studerat
Modevetenskap vid Stockholms
universitet, har tidigare varit chefredaktör för modebranschtidningen
Habit och skrivit om mode för
Svenska Dagbladet. Idag skriver hon
om mode för Dagens Nyheter.
Susanna börjar med modets
historia. Under 1920-talet slog
Coco Chanel igenom. Hon var inte
feminist men hon befriade många
kvinnor eftersom hon var den
första som skapade eleganta kläder
som kvinnor kunde leva i. ”Den
lilla svarta” var hennes skapelse. På
1960-talet debuterade Yves Saint
Laurent, som var den första att
tillverka kostym och byxdress för
kvinnor. Han gjorde även byxorna
till ett accepterat kvinnligt plagg.
Yves Saint Laurent gav 60- och
70-talets moderna och självständiga
kvinnor makt. 1980-talet stod för
de extremt breda axlarna och dräkten kom stort med knäkorta kjolar.
Idag är herrgarderoben totalt
integrerad i damgarderoben; kvinnorna har successivt tagit över
alla manliga klädesplagg. En slags
flickvänslook. Men idag ses också
daminfluenser i herrmodet med
killar i sarong och rosa kläder på
både dam- och herravdelningen.
Susanna konstaterar att de flesta
modeskapare är män och de flesta
modejournalister kvinnor. På senare tid har det dock dykt upp fler
kvinnliga modeskapare och förhoppningsvis blir det fler manliga
modejournalister i framtiden.
Text och foto: Wendela Zetterberg
På frågan om hur modet blir i
framtiden spår experten Susanna
Strömquist:
– Herrmodet får en kraftfull utveckling. Dammodet blir mer påklätt,
striktare och mindre kändisfixerat.
3
NR 3
•
2010
– Vi vill ju så gärna veta sanningen, säger Helena Henschen
men det är svårare att få fram något
från de involverade eftersom brev
och foton har förstörts. Helena tog
ändå kontakt med de von Sydowska
släktingarna och med deras berättelser och de dokument hon fick
tag på kunde hon skriva sin bok om
de ”von Sydowska morden”. Brombergs Förlag antog manu-skriptet
och Helena tänkte att det var roligt
att någon ville ge ut det. I skuggan
av ett brott blev en dundersuccé.
Signe följde sin egen väg
De von Sydowska morden är ett av
de medialt mest uppmärksammade
brottsfallen i svensk historia.
Helena Henschen inleder Fredrikornas litterära salong med att
berätta om den sanna historien
bakom sin debutroman I skuggan
av ett brott. Den 7 mars 1932 sker
ett förfärligt brott. Hjalmar von
Sydow, riksdagsman, häradshövding och arbetsgivargeneral, mördas i sitt hem. De två tjänstekvinnorna som befinner sig på platsen
mördas även de. Dagen därpå dör
Hjalmar von Sydows son, Fredrik,
och hans hustru, Sofie. Det visar
sig att det är Fredrik som har tagit
livet av sig själv och sin fru. Det är
även han som har dödat sin far och
tjänstefolket.
Fredriks syster, Helena Henschens mor, var femton år gammal
då detta hände och Hjalmar von
Sydow var alltså Helenas morfar.
Helena har i många år anat familjehemligheten, men familjens förflutna är närmast tabu. När hennes mor går bort börjar hon själv
forska i sin familjs historia.
– Jag smög till Kungliga Biblioteket i Humlegården för att få fram
fakta om morden, berättar Helena.
Det finns gott om offentliga dokument och artiklar om händelsen,
4
Efter denna första roman ville Helena skriva mer. Efter något år kom
kusinerna med fyra flyttlådor efter
deras farmor Signe Thiel (18851969) och en uppmaning att hon
skulle skriva en bok om Signe. Lådorna var fyllda med gamla brev
och dagböcker.
– Det var en ganska märkvärdig
kvinna den här Signe, säger Helena. Hon var en otroligt bortskämd
flicka i en judisk liberal familj.
Hennes pappa Ernst Thiel var
omåttligt rik vid sekelskiftet.
När föräldrarna skildes var Signe
tolv år och hennes Nietzschetokige
far hade redan stakat ut hennes
FOTO: PONTUS LUNDAHL/SCANPIX
Helena var från början formgivare
och en i trion som startade klädmärket Mah Jong på 60-talet.
På omslagsbilden är Signe Thiel 16
år och Helena tycker hon ser ut som
en kusin till Ronja Rövardotter.
framtid. Han ville att hon skulle
följa sin egen väg. Ellen Key var
en vän i familjen och som 18-åring
var Signe hjälpreda åt henne under
föreläsningsturnén om Barnets århundrade.
Signe var speciell i sin tid därför
att hon ansåg att man ska följa sina
känslor, att man ska våga revoltera.
Hon fick sex barn och gick igenom
två skilsmässor. Signe var aktiv i
motståndsrörelsen under kriget,
engagerad i kvinnosaksfrågan och
blev ordförande i Fredrika-BremerFörbundets Stockholmsavdelning.
– Farmors skrivbord var belamrat
med lexikon för all korrespondens
hon förde med utlandet och telefonen gick varm, minns Helena.
Men Signes drivkraft var också
kärleken som löpte som en röd och
brinnande tråd genom hennes liv.
När hon dör 1969 fann man önskan i testamentet att det på gravstenen ska stå: Hon älskade. Det är
också titeln på Helenas andra roman som även den blev en succé.
– Jag har försökt skapa människor och inte hjältar i mina böcker,
avslutar Helena.
Wendela Zetterberg
NR 3
t
e
s
p
i
t
k
o
B
Svenskornas företagsamma historia av Anita Lignell Du Rietz.
Timbro Bokhandel (2009).
Kvinnors yrkesliv och möjlighet
att förena familj och karriär är
högaktuella ämnen i den samtida
debatten.
– Det finns en seglivad myt om
att svenska kvinnor i princip inte
arbetade innan välfärdsstaten
kom till deras undsättning. Men
det är fel. Kvinnor har alltid arbetat, alltid velat och alltid kunnat. Däremot har de inte alltid
fått arbeta i den form de har velat eftersom både stat och fack
tidvis har ställt upp hinder. Om
detta har det varit märkligt tyst,
säger Anita Lignell Du Rietz.
Den skamlösa nyfikenheten av
Astrid Seeberger. Svante Weyler
Bokförlag AB (2010).
Vad gör en läkare när en patient
inte tar sin medicin? Eller när patienten inte vill ha hjälp trots att
det kan kosta henne livet? Om
det är en bra läkare tar hon reda
på varför och det är en konst, en
svår konst. Det förutsätter ett
äkta möte mellan läkare och patient, ett samtal mellan de båda
präglat av vad Astrid Seeberger
vill kalla en skamlös nyfikenhet
som når fram till patientens innersta. Den nyfikenheten måste
odlas genom människokunskap
och bildning, genom att vårda det
ofta alltför korta och ytliga mötet
mellan patient och läkare.
Astrid Seeberger är född 1949 i
Sydtyskland. Hon kom till Sverige
ensam som sjuttonåring och tog
först en fil kand i teater- och filmvetenskap och filosofi och blev sedan läkare och docent i medicinska
njursjukdomar.
Den kärleken av Tove Leffler. Bokförlaget Atlas (2010).
Anne Charlotte Leffler var under
andra hälften av 1800-talet Sveriges
mest kända dramatiker, spelad i
hela Europa. Hon umgicks med
kulturella storheter som Ibsen, Wilde och Björnson. Hon brann för feminismen och allas lika värde och
rättigheter. 1892 skrev Ellen Key en
biografi över Anne Charlotte Leff-
•
2010
ler. Det här är den första bok sedan dess som uppmärksammar
hennes liv och gärningar.
Jag skulle vara din hund (om
jag finge vara i din närhet) av
Anneli Jordahl. Bokförlaget Atlas (2009).
En roman om Ellen Key och
hennes långa kärlekshistoria med
litteraturkritikern Urban von Feilitzen, en kärlek som stannar på
papper under en tioårig brevväxling. Han är gift och har fyra
barn och inte en tanke på att
lämna sin familj och Ellen Key
sitter som alla väntande kvinnor
och lyssnar – inte efter telefonen
men efter brevbäraren. Det hjälper inte att hon har ett yrke, att
hon skriver och kämpar och är
engagerad i det ena samhällsproblemet efter det andra, ja så småningom till och med framgångsrik och berömd. Det enda som
till sist ändå räknas är att ha varit älskad av en man. Och älskat
tillbaka.
Jordahl redovisar några få faktakällor och det något förbluffande faktum att hon diktat
samtliga de brev som romanen
bygger på. Den pedantiske läsaren kan naturligtvis hävda att
hon utsatts för bedrägeri, medan
den lättsinniga är lycklig över att
slippa ytterligare en tungfotad
biografi.
5
NR 3
•
2010
Årsmöte med föredrag om jämställd skola
väljer att surfa sig genom skolan
och hoppas att allt löser sig. Nu
riskerar de att bli förlorare.
Annas råd till de som vill stötta
och uppmuntra ambitiösa flickor i
skolan är att tala om för dem att
det är kanonbra att plugga mycket
och att de ska njuta av hur duktiga
de är och hur bra de är och inte
bara ställa ännu högre krav på sig
själva. Hon anser att det viktigaste
nu är att bryta antipluggkulturen
för unga killar. Och självklart att
stötta och uppmuntra också de
ambitiösa killarna i skolan!
– Det är viktigt att pojkar och flickor lär sig att anstränga sig för att nå resultat, men det är också viktigt att de lär sig att glädjas åt bra prestationer och
känna att de duger, anser DEJA:s ordförande Anna Ekström.
En afton i maj samlas Fredrikorna
på Årsta Slott för att ha årsmöte.
I den vackra festsalongen är dukat till middag och där under den
enorma kristallkronan önskar ordförande Birgitta Wistrand deltagarna välkomna. Kvällens talare
är Anna Ekström, ordförande för
SACO, som var den fackliga organisation som var först med att
jobba för jämställdhet. Anna är
också ordförande för DEJA, Delegationen för jämställdhet i skolan,
som tillsattes av Jan Björklund i
november 2008. Förutom Anna
består delegationen av sex ledamöter, varav Birgitta Wistrand är en.
DEJA:s uppdrag är att få svar på
frågor som: Har flickor och pojkar
lika stort inflytande i skolan? Varför väljer elever så könstraditionellt
till gymnasiet? Beror de genomsnittliga betygsskillnaderna mellan flickor och pojkar på bristande
jämställdhet? Slutredovisningen
sker senast den 30 november 2010.
– Flickor har alltid presterat
bättre i skolan, konstaterar Anna.
Anledningen är att de pluggar mer
än pojkar och varför är det så? Är
det för att de anpassar sig efter rådande system?
6
Trots att skolan har i uppdrag
att arbeta för jämställdhet behandlas flickor och pojkar fortfarande
olika av lärarna. Pojkarna får och
tar mer av lärarnas uppmärksamhet än flickorna. Pojkarna pratar
mer medan flickorna tilldelas uppgifter som ordningsskapare. I genomsnitt hör flickorna sitt namn
en halv gång per lektion jämfört
med pojkarna som hör sitt namn
sju gånger per lektion. Att pojkarna får sämre betyg än flickorna är
inget unikt svenskt fenomen utan
gäller också i vår omvärld. Var
fjärde kommun i Sverige ger extra
pengar till skolor med många pojkar eftersom pojkarna har sämre
skolresultat.
Prestationsprinsessor
Flickorna har 10 procent högre
betyg än pojkarna i skolan. Det
motsägelsefulla är att i yrkeslivet
har pojkarna 20 procent högre lön
än flickorna. Frågan är ständigt
aktuell och Dagens Nyheter hade
nyligen en artikelserie som hette
Prestationsprinsessor och Glidarkillar. Där framgår bland annat
att allt fler tjejer mår dåligt av för
höga krav. Många killar däremot
För jämställdhet – tillsammans
På mötets andra dag sker förhandlingar under förmiddagen och styrelseledamot Mats Dafnäs presenterar sitt förslag till ny logotype för
Fredrika-Bremer-Förbundet. Till
yrket är Mats varumärkesstrateg,
så han kan sin sak.
Logotypen har mjukare linjer än
den tidigare och symbolerna för
kvinna och man krokar i varandra,
vilket är tänkt att symbolisera vårt
samarbete för jämställdhet. Att
kalla förbundet för Fredrikorna
anser Mats som positivt och förnyande, men att den långa versionen Fredrika-Bremer-Förbundet
behålls. Likaså årtalet 1884 finns
kvar, det imponerar att förbundet
funnits så länge. Ett bra varumärke ska stå för kännedom, kunskap
och image. Det står för något du
litar på och något du vill förknippas med.
Årsta slotts historia
Lunchen intas i festsalongen och
där berättar sedan Gunnel Stenqvist om Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier, där hon är
ordförande. Sällskapet bildades
1985 för att sprida kännedom om
Fredrika Bremers liv och författarskap. Vid samma tid hölls vid
Uppsala universitet ett Fredrika
Bremer-seminarium under med-
NR 3
•
2010
Lunch under kristallkronan.
Lillemor Winberg, Båstad och Birgitta Wettersand, Landskrona.
Tre Linköpingsfredrikor på första raden: Elisabeth Forsman, Margaretha Aronson och Karen-Margrethe Ekman.
verkan av svenska och utländska
forskare. Resultatet framlades
1987 i skriften Fredrika Bremer
ute och hemma med Birgitta Holm
som redaktör.
Gunnel arbetar med en bok om
Årsta Slott och dess omgivningar,
där hon bott som barn. Det nuvarande slottet är från cirka 1650
och byggt i barockstil. Slottet och
säteriet har anor från medeltiden
och en rik och spännande historia.
Korsfarare, riksföreståndare, amiraler, kulturpersonligheter, förläggare, köpmän och byggbolag har ägt
Årsta. Den kanske mest kände är
familjen Bremer. Brukspatron Carl
Fredrik Bremer, Fredrika Bremers
far, köpte Årsta 1805 och Fredrika
tillbringade en stor del av sin uppväxt på Årsta. Fortfarande finns en
del av slottet bevarat som en museivåning där inredningen står kvar
som den var på hennes tid.
Årsta slott var i familjen Bremers
ägo 1805 till 1853. De efterföljande ägarna, familjen Saxenberg,
välkomnade Fredrika som gäst och
vän och hon fick disponera några
rum i slottet till sin död 1865.
De rummen utgör idag museivåningen, vilken är bevarad som när
Fredrika bodde där.
Gunnel tar med deltagarna på
en guidning i våningen och vi börjar med Fredrika Bremer-salongen. Den är i empire från början av
1800-talet och har en vit empiremöbel; ett flöjtur med orgelpipor i
spelverket tillverkat av Per Strand,
orgelbyggare och instrumentmakare. Sedan följer hörnrummet,
som var Fredrikas skrivrum. Tyvärr är inte hela våningen intakt
sen Fredrikas dagar. Badrummet
är nytt och sovrummet har en
magnifik guldsäng i barock som
kom till slottet under Cedergrens
tid i början av 1900-talet.
BRA-pris till Volvokoncernen
Efter den intressanta inblicken i
Fredrika Bremers liv återgår årsmötet till förhandlingarna i festsalongen. Det är dags för Årets
BRA-pris och Göteborgskretsen
nominerar Louise Ekström och
Volvokoncernen. Elizabeth Frey
motiverar deras val:
– Louise har haft befattningar
som personalkonsulent, personalchef samt VD inom Volvokoncernen. Under de senaste 15 åren har
hon arbetat med olika genusprojekt
inom Volvo och hennes sista insats
innan hon slutade föregående år
var ett unikt jämställdhetsprogram
endast för män i bolagsledningar.
Väl medveten om att man måste
börja där makten finns har Louise
tillsammans med olika samarbetspartners och med stöd av koncernchef Leif Johansson utvecklat ett
program som syftat till att medvetandegöra könsroller samt att visa
på alternativa nyanserade mansroller. Flera män som gått programmet fortsätter att nätverka och det
är viktigt att programmet, nu när
Louise slutat, fortsätter att bilda
skola för storföretag.
Årsmötet enades om att ge BRApriset 2010 till Louise Ekström
och Leif Johansson på Volvo. Till
Årets Fredrika utsågs frilansjournalisten Anne Jalakas, chefredaktör för jubileumsnumret av Hertha. Läs mer om Årets Fredrika på
sid 1. De båda valen får applåder
av deltagarna.
Ny styrelse med suppleanter
Styrelsen behöver suppleanter för
sitt arbete och har lagt fram ärendet vid två årsmöten. Vid förhandlingarna under förmiddagen godkändes propositionen.
Ingegerd Vidstrand framför
valberedningens förslag till ordfö7
NR 3
•
2010
Birgitta Lindholm och Elizabeth Frey
från Göteborgskretsen.
– Det här är en kopia av Fredrika Bremers vackra och välanvända resväska,
berättar Gunnel Stenqvist. Fredrika reste mycket, både i Europa och Amerika. Hon reste för att studera, samla erfarenheter och möta andra kulturer. Sina
upplevelser från resorna skildrade hon bland annat i böckerna ”Hemmen i
den nya verlden” och ”Lifvet i den gamla verlden”.
rande, ledamöter och suppleanter.
När de nya kandidaterna presenterat sig beslutar årsmötet följande
styrelse:
Ordförande – Birgitta Wistrand,
vice ordförande – Kristina Ståhl
von Gaffron och Anki Elken, kassaförvaltare – Christina Lundman
Lagerstedt, ledamöter – Anita
Lilja-Stenholm, Mats Dafnäs, Per
Henrik Magnusson, Maria Fälth,
Karin Wikström, suppleanter –
Daniel Linde, Margareta Nord
och Matti Nordenström.
Till sammankallande för den nya
valberedningen väljs ånyo Ingegerd Vidstrand. Övriga i gruppen
blir Margareta Olsson, Kerstin
Stigmark, Elisabeth Forsman och
Ingrid Bengtsson. Ingrid Bylund,
Gundla Magnusson, Margareta
Östlind, Elizabeth Frey och Ullvi
Ekwall är suppleanter.
beta med inför valet diskuteras och
det framkommer fyra förslag:
• Delad pension mellan makar
• Jämställdhet ska integreras i
den nya lärarutbildningen
• Våld mot kvinnor
• Delad föräldraledighet
Birgitta avslutar med att tacka
alla Fredrikor som deltagit för ett
mycket bra årsmöte! Hon uppmanar också till att gå in i valdebatten:
– Ställ frågor om jämställdhet
på torgmötena, gärna obekväma!
Och kom ihåg att vi kan göra vad
vi vill! Vad tycker du är viktigt?
Text och foto:
Wendela Zetterberg
– Vi kan göra allt!
Det beslutas att hålla också nästa
förbundsårsmöte i Stockholmstrakten och datumet blir preliminärt
fredag-lördag den 13-14 maj 2011.
Frågor som Fredrikorna ska ar8
Vivi Ann Damell och Aase Smedler
vid flöjturet i Fredrika-salongen.
Styrelse 2010-2011
Ordförande
Birgitta Wistrand
Vice ordförande
Kristina Ståhl von Gaffron
och Anki Elken
Kassaförvaltare
Christina Lundman Lagerstedt
Ledamöter
Anita Lilja-Stenholm, Mats
Dafnäs, Per Henrik Magnusson, Maria Fälth och Karin
Wikström
Suppleanter
Daniel Linde, Margareta
Nord och Matti Nordenström
Kanslichef och redaktör
Wendela Zetterberg
Akvarell av Årsta slott målad av
Fredrika Bremer 1830.
Mer info om styrelsen på
www.fredrikabremer.se
NR 3
•
2010
Öppet brev till utbildningsminister Jan Björklund
SÄMST i klassen?
Mer jämställdhet i teori och
praktik behövs för blivande lärare!
Jämställdheten i skolan har inte
ökat – snarare framstår situationen för flickor och pojkar svårare och skillnaderna mellan könen
har förstärkts - det visar rader av
rapporter som kommit under våren. Därför är det med förvåning
som vi noterar att den nya lärarutbildningen saknar jämställdhet
och genus som en av sina utgångspunkter och byggstenar.
Utbildningen i genus är satt på
undantag i den nya lärarutbild-
ningen. Detta måste förändras.
Fredrikorna anser att detta bör
ske i samband med att legitimation för lärare införs. Med utgångspunkt från att skolans resultat bygger på att alla lärare
har fullgod pedagogisk kompetens, välkomnar Fredrikorna regeringens beslut att alla lärare
har legitimation. Genuskunskap
bör integreras i lärarutbildningarna så att lärarna får en bred
teoretisk kunskap. Lika viktigt
är att de får sådana insikter så att
teorin kan omsättas praktiskt i
det dagliga arbetet.
Jämställdhetsarbetet i skolan
har tidigare ofta vilat på särskil-
da genuspedagoger, något som
tyvärr inte fungerat. Istället måste samtliga lärare och all personal på en skola ta ansvar för att
flickor och pojkar får möjlighet
att följa sin begåvning och sina
intressen. Genuskunskap bör
därför ingå i skolans kunskapsmål, så att den ges nödvändig
uppmärksamhet i varje ämnesområde liksom för skolmiljön
totalt. Och detta gäller såväl utbildningsmaterial, läroböcker
som fritidsaktiviteter.
För Fredrika-Bremer-Förbundet
Birgitta Wistrand, ordförande
23 juni 2010
Vi vill ha Fredrika Bremer som motiv på den nya 200-kronorssedeln!
Detta förslag har lämnats till Sveriges Riksbank
Motivering: Fredrika Bremer är
en av Sveriges internationellt mest
kända kvinnliga kulturpersonligheter – nummer tre efter Heliga
Birgitta och Drottning Kristina.
Historiska museet som nyligen
öppnade utställningen Sveriges
historia har valt henne som en
representant för Sveriges banbrytande kvinnor. Rättvisa var hennes mål, pennan hennes vapen.
Hon var pionjär och visionär och
är en föregångare och en förebild.
Fredrika Bremer var mångsidig.
Hon är:
• Den svenska romankonstens
moder och blev en världsberömd författare. Hon skrev
för att hon hade ett budskap.
•
•
•
•
Hennes romaner översattes
till tolv språk. Mest känd för
skandalromanen Hertha där
hon öppet redovisade sin syn
på jämställdhet mellan kvinnor och män. Romanen tvingade henne ”i landsflykt”.
Den svenska kvinnorörelsens
portalgestalt
Tog initiativ till en skola för
alla barn i Österhaninge 1832,
tio år före allmänna folkskolestadgan och hon drev på
tillkomsten av ett Högre lärarinneseminarium för kvinnor
i ett Sverige där kvinnor inte
hade rätt till vare sig gymnasie- eller universitetsstudier
Världsresenär
Journalist och reseskildrare.
Hennes skildringar av Amerika och Kuba (i Hemmen i den
nya världen) anses som en av
världens bästa – särskilt skildringen av resan på Mississippi
från källan till New Orleans.
Hennes skildringar av livet i
den gamla världen (Schweiz,
Italien, Grekland och Mellanöstern)
• Social välgörare. Stödde på
olika sätt utsatta människor
• Fredsaktivist. (Blev världsberömd för den s.k. Fredsappellen som hon skrev för att få ett
slut på Krimkriget. Hon fick
den t.o.m. publicerad i The
Times)
• Miljöaktivist och konstnär.
Gunnel Stenqvist
ordförande i Årstasällskapet för
Fredrika Bremer-studier
och vice ordförande i De litterära
sällskapens samarbetsnämnd
17 juni 2010
9
NR 3
•
2010
Generationer på Apelryd
Sommarens seminarium i Båstad
inleds i Apelrydsladan av författaren
och journalisten Göran Greider,
som läser några av sina provocerande dikter. Därefter hälsar Birgitta
Wistrand alla varmt välkomna och
berättar om sina tankar kring generationer och jämställdhet.
– Jämställdheten behöver erövras
och omprövas varje dag. Vad kan
generationerna lära av varandra
och hur kan vi minska gapet – om
det nu finns? Det hoppas vi få svar
på under dessa dagar på Apelryd!
Trollet Skord en favorit
Maria Schottenius, tidigare kulturchef på Dagens Nyheter som
skrev sin avhandling om Kerstin
Ekmans författarskap, tar sedan
vid på scenen. Kerstin Ekman debuterade i slutet av 1950-talet som
deckarförfattare och har sedan dess
skrivit allt från den samhällsskildrande Katrineholmssviten till trilogin Vargskinnet som utspelar sig i
en liten fjällby under 1900-talet.
Marias personliga favorit är romanen Rövarna i Skuleskogen om det
nyfikna och läraktiga trollet Skord
som lever genom många tider.
Kvinnlig rösträtt sist i Norden
Kvinnornas kamp för rätten att
rösta är ett ämne som berör. Barbro Hedvall skriver på en bok om
detta och berättar att 1903 bildades Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt, LKPR. Föreningen var bara öppen för kvinnor
och hade medlemmar från olika
politiska håll. Grundlagsändringen om kvinnlig rösträtt genomfördes 1921 i Sverige som därmed
var sist i Norden med det. Sedan
upplöstes LKPR och de flesta
medlemmarna gick med i Fredrika-Bremer-Förbundet.
En av de som reagerade mot
att kvinnor varken fick rösta eller kunde välja yrke fritt var Martina Bergman Österberg. Hon var
10
gymnastikdirektör och grundade
över 100 skolor i England. Martina grundade också Apelrydsskolan 1914, men drev inte skolan
själv utan donerade den till Fredrika-Bremer-Förbundet för att där
skulle anordnas en utbildningsanstalt för unga kvinnor.
Göran Greider.
Karin inspirerades av Bonnie
Med Barbro som moderator fortsätter nu tre generationer att diskutera kvinnor i politiken. Det
är Kerstin Alnebratt (s), Bonnie
Bernström (fp), Karin Pilsäter
(fp) och Linda Norberg (m).
Kerstin Alnebratt var kommunalråd i Göteborg 1994-2002,
men hoppade av sitt uppdrag för
att hon tröttnade på den manliga maktstruktur som av tradition fanns inom partiet. Kerstin
menar att ett effektivt sätt att inte
ge kvinnor makt i politiken är att
hela tiden byta ut dem. Mannen
med makt sitter kvar år ut och år
in, medan kvinnorna, som ju ofta
är tvåor och spelar andra fiolen,
byts ut med jämna mellanrum för
att inte få för stort inflytande och
för stor makt. Kerstin är idag genusforskare och föreståndare för
Nationella sekretariatet för genusforskning i Göteborg.
Bonnie Bernström var ordförande för Folkpartiets Ungdomsförbund i mitten av 1970-talet då
partiet blev mer progressivt och
lanserade sig som socialliberalistiskt. Ett stormigt skede. Senare
tjänstgjorde hon som riksdagsledamot och var främst engagerad
i jämställdhetsfrågor och internationell politik. Idag är Bonnie utvecklingskonsult och arbetar med
politik och jämställdhetsfrågor,
främst i centralasien.
För Karin Pilsäter väcktes intresset
för politiken redan när hon var 1516 år. Det var när hon såg Bonnie
Bernström, då ordförande för Folkpartiets ungdomsförbund, på tv.
Maria Schottenius.
Kerstin Alnebratt.
Bonnie Bernström.
Karin Pilsäter.
NR 3
Linda Norberg.
Eva Österberg.
– Det var någon jag kunde relatera till. Jag insåg att fast man var
en ung kvinna kunde man engagera sig i politiken. Det var inte
bara något för äldre herrar i grå
kostymer.
I nära tjugo år var Karin ledamot
i riksdagen och idag är hon statssekreterare åt Jan Björklund på utbildningsdepartementet.
Linda Norberg är aktiv i moderaterna sedan många år. Hon är 24
år och möts ofta av skepsis för att
hon är så ung. Att hon är kvinna
gör väl inte saken bättre. Men Linda väljer att ”motbevisa” skepsisen
och visa vad hon går för och det
brukar bli bra. I våras valdes hon
till ny ordförande för utbildningsnämnden i Nacka, vilket hon ser
som en spännande möjlighet att
förbättra skolan.
Livlig bokförsäljning i pausen
Göran Bexell.
I pausen serveras frukt och deltagarna minglar ute och inne. Kajsa
Kallio från Bjäre Bokhandel i Båstad står vid ett välfyllt bokbord,
med litteratur av Göran Greider,
Maria Schottenius och Kerstin
Ekman samt jubileumsnumret av
Hertha till sommarpris!
Programmet fortsätter i Agdasalen som fått sitt namn efter Agda
Montelius, Fredrika-Bremer-Förbundets ordförande 1903-1920.
Salen är helt vitmålad med många
fönster och under läsåret huserar
här skolans elever på Textil & Design-programmet.
Från Hertha till Bang
Louise Rügheimer.
Anders Mellbourn.
Anne Jalakas är frilansjournalisten
som skriver om genusfrågor i ett
flertal tidningar. Hon var redaktör
för jubileumsnumret av Hertha.
Behövs kvinnotidskrifter 2010
är nu frågan som Anne ska svara
på. Hon nämner tidskriften Idun
från förr och Bang från idag och
inte minst Tidskrift för hemmet
som startade 1859 och sedermera
döptes om till Hertha. Kvinnotidskrifter var inte självklara för 150
år sedan, men inte desto mindre
•
2010
viktiga. Idag ser feminismen annorlunda ut och blanka fyrfärgspublikationen Bang är viktig för
många, men 2010 är mediakanalerna oändligt många och likaså
forumen för kvinnodebatten.
Anne avslutar ändå med att svara
– Ja, kvinnotidskrifter behövs
2010; de är vårt arv som vi förvaltar och utvecklar!
Experiment med löneanspråk
Föregångarna är boken där elva
kvinnliga professorer berättar om
sina liv, om vägen till makten och
om möjligheten att förverkliga
sina drömmar. En av författarna är
Eva Österberg, professor eremita i
historia som sitter i dagens panel.
Övriga i panelen är Göran Bexell,
tidigare rektor vid Lunds Universitet samt Louise Rügheimer,
nybliven medicine doktor. Moderator är journalisten och statsvetaren Anders Mellbourn. Boken
Föregångarna är utgångspunkten
för debatten kring de kvinnliga pionjärerna på universiteten; de var
föregångare, men vilka är det idag?
– Jag är inte någon pionjär på
kvinnovetenskapens område eller
som genusvetare, säger Eva Österberg, men kanske har jag i någon
mån hjälpt till att som projektledare och handledare stabilisera och
ge stöd. Under min karriär har jag
blivit allt mer intresserad av genus.
Eva berättar att hon gjort ett
experiment då det uppdagats att
kvinnliga professorer hade sämre
lön än manliga. Hennes kollega,
som var en stridbar man, hetsade
henne att skicka in löneanspråk
baserat på hennes många doktorander m.m. Själv gjorde hon det
enbart som ett experiment, för hon
var ganska nöjd med sin lön. Hon
fick löneökning som ett brev på
posten och förstod då att hon legat
långt under vad hon presterat.
Göran Bexell framför vikten av
att bibehålla meritokratin som rättesnöre och att inte ha kvotering
av något slag. Lunds universitet
har sedan många år en jämställd11
NR 3
•
2010
hetspolicy med målsättningen att
relevanta genusperspektiv och en
könsmedveten pedagogik ska vara
ett naturligt inslag i all utbildning.
– Jag har sett situationer där jag
undrat varför det är så många män,
säger Louise Rügheimer. Som i informella nätverk där det tas fram
förslag till kandidater till professurer, doktorander, projekt m.m.
Som av en händelse blir förslagen
oftast män, särskilt när det gäller
universitetsråd. Jag tror att detta
beror dels på gamla strukturer och
dels på tjänster och gentjänster
sinsemellan männen.
Mats Dafnäs.
Anki Elken och Wendela Zetterberg.
Mia Lövheim.
Maria Kristensson, Birgitta Wistrand.
Boelspexarna charmade alla
Åter i Apelrydsladan bjuds på konsert ”När Bernadotte kom till Sverige” med sopranen Anna Nyhlin.
Efter det serveras festmiddag i
matsalen och när stämningen är
som högst kring borden stiger tre
flickor in i salen. De är medlemmar ur Boelspexarna från Lunds
Universitet. Namnet är lånat av
universitetets första kvinnliga rektor, Boel Flodgren. Den charmiga
trion underhåller med prat, skoj
och sång och de river ner stora
applåder och många skrattårar i
publiken.
Coola hemmapappor
Liksom på seminariet 2009 startar
den andra dagen med upptempo i
form av Friskis&Svettis-jympa med
Mats Dafnäs. En stund senare står
Mats på scenen i Apelrydsladan.
Han är, förutom jympaledare, också ledamot i Fredrikornas styrelse
och arbetar som varumärkesstrateg. Mats tillhör den stora babyboomgenerationen 40-talister som
också kallas också för WHOPS –
wealthy healthy older people.
– Vi som gillar att upptäcka nya
saker, prioriterar god hälsa och har
ganska traditionella könsroller.
Generationerna som är födda på
1960-talet och fram till idag kallar
forskare och media för X, Y och Z,
läs om dem på sid 13.
Nu växer en ny manlig iden12
Gabriel Sundqvist, Anita Lignell Du Rietz och Maria Rankka.
titet fram, en utveckling från
1970-talets mysiga velourfarsa till
2000-talets coola hemmapappa.
Mats refererar till Hanna Rosins
The Atlantic-essä The end of Men.
Där står bland annat att arbetarklassen, som länge har definierat
det maskulina, långsamt är på väg
mot ett matriarkat där kvinnor fattar alla viktiga beslut.
Slutsatsen är att många kvinnor
har gått från att vara mammalediga
till familjens huvudförsörjare. Fler
kvinnor än män är sysselsatta och
männen måste vända på den man-
liga antipluggkulturen som brer ut
sig mer och mer. Han råder också
männen till att titta framåt och
kvinnorna att inkludera de män
som vill ta till sig den nya manliga
identiteten.
Förändrade maktbaser
Unplugged heter nästa programpunkt och där medverkar Mia
Lövheim, docent i religionssociologi som leder projektet Young
women’s values in Mediated stories
on the Internet, Maria Kristensson, rektor för Apelrydsskolan,
NR 3
Maria Rankka, nybliven VD för
Stockholms
Handelskammare
samt Gabriel Sundqvist, grundare av Pronto Communication, en
internationell reklambyrå. Birgitta
Wistrand är moderator.
Mia Lövheim talar om unga
kvinnors bloggande om sitt privatliv där de skriver om allt vad de gör
och tycker och har på sig. Många
fördömer denna typ av bloggar,
men Mia försvarar dem och menar
att bloggarna är ett stöd för unga
kvinnor som ofta är osäkra på sig
själva och sin roll. Och att det är
en fas i livet; det går över!
Gabriel Sundqvist förklarar effekterna med Internet som en tillgång till information, som gör att
man förstår mer och bättre, vilket
ger minskade klyftor i samhället,
vilket ger ökad jämställdhet! Hans
erfarenhet är också att familj, släkt
och vänner värdesätts mer idag än
i tidigare generationer.
Unga i samhället diskuteras, i
synnerhet 80-talisterna som tar
mycket för givet i tillvaron, men
också är sanna individualister. När
det gäller jämställdhet i yrkeslivet
är panelen överens om att fler kvinnor i ledningsgrupperna är viktigast. Maria Rankka ser en utveckling med förändrade maktbaser
och föreslår detta som rubrik för
nästa års seminarium på Apelryd!
Vi blir aldrig färdiga
Sophie Tolstoy Regen från Ledarstudion ska sedan lära oss hur
vi bäst tar plats på en scen. Hon
inleder med att citera Tomas Tranströmers dikt Romerska bågar:
”Inne i den väldiga romanska
kyrkan trängdes turisterna i halvmörkret. Valv gapande bakom valv
och ingen överblick. Några ljuslågor fladdrade. En ängel utan ansikte omfamnade mig och viskade
genom hela kroppen: Skäms inte
för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom
valv oändligt. Du blir aldrig färdig, och det är som det skall’. Jag
var blind av tårar och föstes ut på
•
2010
Generationer
Ordet generation brukar användas för att beteckna en grupp människor som är födda vid ungefär samma tidpunkt i samma del av
världen och som fått sina värderingar präglade av det samhälle de
växt upp i. Generationsbegreppet myntades på 1980-talet av Ludvig
Rasmusson, med 40-talisterna, som var den första generation som
på ett tydligt sätt skilde sig från tidigare generationer.
Den tysta generationen
20- och 30-talisterna.
Har sett Sverige resa sig från
fattigdom till välfärd och från
världskrigsfokus till Internetfokus. Är lydiga och strävsamma,
formade av tider av depression
och världskrig. Hembiträde var
fortfarande ett vanligt kvinnoyrke. Många kvinnor var hemma tills barnen börjat skolan.
Rekordgenerationen
40- och 50-talisterna.
Förespråkare för frihet, jämlikhet, socialt. Ansvarstagande och
engagemang. Växte upp i folkhemmets Välfärdssverige och
var som unga mer radikala och
revoltlystna än tidigare generationer. Politiskt aktiva ville de
förändra världen. Var unga under rekordåren på 60-talet, när
välfärden blomstrade.
Generation X
60-talisterna och de tidiga
70-talisterna.
Ironiska, uppkäftiga, respektlösa, egotrippade. Fostrades att tro
på sig själva och bryr sig mer om
sina egna liv och sin karriär än
omvärlden. Anses vara diffusa
och svårare att definiera än andra generationer. Namnet slog
igenom med Douglas Couplands bok ”Generation X”.
Generation Y
De sena 70-talisterna och 80-talisterna.
Cyniska, självförverkligande,
ifrågasättande, världsvana. Inväxta i informationssamhället.
Konsumtion är deras religion,
vuxenliv och ansvarstagande
skjuter de på framtiden och det
sociala livet är viktigare än jobbet. Bokstaven efter X. På engelska blir det en passande dubbeltydighet (Why/varför).
Generation Z
90-talisterna och 00-talisterna.
Blir förmodligen mer protesthungriga än X och Y. Första generationen sedan 30-talisterna
som växt upp med ekonomisk
kris och arbetslöshet, vilket förmodligen kommer att påverka
deras värderingar. Tidens våg av
protester och demonstrationer
tolkas av en del forskare som att
något redan håller på att hända.
Sydsvenskan/Vetenskap/Hälsa
13
NR 3
•
2010
den solsjudande piazzan tillsammans med Mr och Mrs Jones, Herr
Tanaka och Signora Sabatini och
inne i dem alla öppnade sig valv
bakom valv oändligt.”
– När en talare står på scenen är
publikens uppmärksamhet till 10
procent på texten, 30 procent på
rösten och 60 procent på kroppen.
Därför är det kroppsspråket vi ska
jobba med. Det finns några typer
av talare: lagårdsdörren – står bredbent med höfterna framåtskjutna,
skruven – vrider på armar och ben
och lägger gärna huvudet på sned,
tredje position – oftast kvinnor
som antar en balettposition samt
datahållningen – med kutig rygg.
Ingen av dessa typer ger ett bra intryck. En god hållning är grunden
och att andas långt ner i magen
när du pratar. Jobba bort så kallade
tics. Var närvarande och engagerad
på scen! uppmanar oss Sophie.
Sedan går vi ut på skolans fotbollsplan och praktiserar det hon
talat om.
Eva Bonnier, Bonniers Förlag.
Ulla Lindvall och Agneta Lindsjö.
Sophie Tolstoy Regen talar om ledarskap och kommunikation.
Rebecca Liljeblad Thorell och Christina Hamrin, Herenco koncernen.
Eva Bonnier och revanschen
Efter övningarna på fotbollsplanen
väntar en avslutande lunch i matsalen med föredrag av Eva Bonnier, förläggare på Albert Bonniers
förlag och nyligen vald till första
kvinnliga ordförande i Svenska
Förläggareföreningen. Eva växte
upp i en släkt som drev – och driver – ett framgångsrikt förlag och
där det gått två-tre pojkar på varje
flicka. Flickorna fick gärna läsa
manus och kanske till och med ha
en åsikt. Det var dock aldrig tal om
att de skulle finnas med i företaget.
– Synen på pojkar och flickor
har i någon mån förändrats när
man kommer fram till min egen
generation, säger Eva.
Hon får fem barn och barnböcker blev ingången i förlagsbranschen och med tiden hennes stora
engagemang. Det kunde fadern
acceptera. Det var en sann kvinnlig verksamhet och är det fortfarande i hög grad.
– Förlagsverksamhet på en viss
14
Britt Ljunggren, Landskrona, gör ledarövningar i solen. Till vänster går Eva
Bonnier och till höger Kajsa Kallio från Bjäre Bokhandel i Båstad.
nivå har alltid varit en kvinnobransch, berättar Eva. Det är kvinnorna, redaktörerna, som gör arbetet med manuskripten och ser till
att det blir en färdig, snygg och redigerad bok. Kvinnorna sköter kontakterna med press och marknad.
Männen fattar de yttersta besluten
och bestämmer om pengarna.
Till yngre kollegor återkommer
Eva ständigt med mantrat: ”Ta för
er, våga vara obekväma, träng er
in, säg ifrån”. Det kan handla om
något så bagatellartat som platserna kring ett sammanträdesbord,
att inte männen ska sitta närmast
chefen och kvinnorna längst ner.
– Jag fick en gång frågan om vad
som varit min drivkraft, säger Eva.
Det är revanschen; att visa att jag
duger fast jag är kvinna. Jag hoppas innerligt att det ska komma en
tid då drivkraften kan få ha helt
andra utgångspunkter!
Text: Wendela Zetterberg
Foto: Mikael Bertmar
NR 3
Fredrikorna i pressen
Johanna Gredfors Ottesen på
Helsingborgs
Dagblad skriver
om seminariet i
augusti
att
Apelrydsskolan intogs av en uppsjö
välutbildade, engagerade kvinnor
och en handfull män.
Under den första seminariedagen
diskuterade man rösträttsfrågor,
2010-talets behov eller icke-behov
av kvinnotidskrifter, Kerstin Ekmans författarskap och kvinnliga
pionjärer vid universiteten. Kort
sagt aspekter av frågor som alltid
upptagit Fredrika-Bremer-Förbundet – kvinnors rättigheter, om man
med kvinnor menar vit, bildad heterosexuell medelklass.
Under den andra dagen är ämnena i huvudsak två: den nya generationen i näringsliv och i nya medier, och den nya manliga identiteten.
De manliga medlemmarna har sedan starten varit en viktig del av
Fredrika-Bremer-Förbundet, där
man fokuserat inte bara på att kvinnor ska få tillträde till männens arena, utan också tvärtom.
Dagens huvudnummer är en intressant paneldebatt mellan bland
annat Gabriel Sundqvist, entreprenör inriktad på sociala medier och
Maria Rankka, före detta chef för
Timbro, numera VD på Stockholms handelskammare. Debatten
kommer att handla mest om de
80-talister som, efter att ha curlats
med och kravlöst daddats genom
hela skoltiden, nu invaderar arbetsmarknaden.
80-talisterna beskylls för mycket.
De är egoistiska, självupptagna, arroganta. Men ett av de viktigaste
särdragen i den nya generationens
identitet är att den så starkt motsätter sig alla former av kollektivism.
Med den nya individualismen följer att man kanske måste se bortom
den enkla uppdelningen av kvinnor
och män. Dels för att möta ett alltmer komplext identitetsbyggande;
dels därför att dagens unga är mer
intresserade av individuella rättigheter än av, exempelvis, kvinnorätt.
Har 80-talisterna en svårgenomtränglig attityd? Vems planhalva ska
man mötas på? Eller behövs nya
plattformar? Det är frågor som inte
bara Fredrika-Bremer-Förbundet
måste brottas med i framtiden.
Kanske är det så att folkrörelsen i
sin nuvarande form helt enkelt inte
har möjlighet att få något starkt fäste i ett samhällsklimat byggt på så
lösa strukturer som det är idag.
Kanske innebär detta också en rörelse bort från den strukturella analysen. För att göra sig gällande
måste man vara redo att möta det
föränderliga, komplexa, det
mångbottnade och det individuella. Jag vill inte påstå att tidigare
generationers jämställdhetsarbete
på något sätt varit enklare att utföra, men kanske att målet framstått i något klarare dager. Ofta är
det ju så, att ju djupare man tränger in i arbetet med ett problem, ju
fler nyanser och särdrag får det, ju
mer inser man dess komplexitet.
Kunskap är makt, makten att hjälpa sig själv
En spännande och omfattande artikel om Sophie Adlersparre
(1823-1895) finns i Vi Biografi, vars
första nummer finns i handeln från
den 2 september! Vi Biografis fyra
utgåvor per år kommer innehålla
artiklar om både levande och döda,
om personer vars livsverk ännu på-
•
2010
verkar oss, men också berättelser
om i dag högst levande och verksamma. Så här inleds Moa Matthis
artikel med rubriken Friherinnan
som fick nog av patriarkatet:
”Sophie Adlersparres arbetskapacitet var enorm. Hon grundade
Fredrika-Bremer-Förbundet,
Handarbetets vänner och Svenska
Röda korset. Hon drev skolor för
arbetarklassens barn och hon kämpade för kvinnors rätt till självförsörjning. Ändå är hon bara en fotnot i historien.”
Artikeln, som är på sju sidor, avslutas så här:
”Sophies kärlek till människan
handlade inte bara om att försvara
dygden mot synden. Att älska människan var att se hennes förmågor,
vilja och behov av att stå på egna
ben. I synnerhet om människan var
en kvinna. När yngre, otåliga krafter vid 1880-talets början manövrerat ut Esselde (Sophies signatur)
ur redaktionen för den tidskrift hon
en gång startat, vässade hon sin
penna och sände ut en pamflett om
unga kvinnors rätt till självförsörjning. ”Kunskap är makt, makten
att hjälpa sig själv”. 1894, året innan hon dog, sammanfattade hon
sin livserfarenhet när hon skrev att
’Lust-tourneringen har blivit kampen för tillvaron och qvinnan är
inte längre där blott åskådare.’ Det
var ingen bitterhet i hennes ord.
Det var bara en uppmaning till
kvinnorna att möta livet utan
skygglappar och illusioner. Gärna
lust och lek, men först en utbildning och egen inkomst.
Kanske hade tidsandan gått
varvet runt och hunnit i kapp friherrinnan? 1895 formulerade
hon en sista gång kvinnorörelsens
mål när hon skrev att den gällde
kvinnans ekonomiska likställighet med mannen: ’De skola då
icke stanna vid att vara ett blott
eko av männen’.
Än är vi inte där.”
Och därför behövs Fredrikorna
än idag, 126 år efter att Sophie
grundade förbundet!
15
NR 3
•
2010
Returadress:
Fredrika-Bremer-Förbundet
Box 24053 • 104 50 Stockholm
Jämställdhet – vad
betyder det för dig?
Att inställning och intresse
för jämställdhet inte handlar
om ålder, det har vi kunnat
konstatera den här sommaren,
och inte bara vid vårt lyckade
Apelrydsseminarium. Under
Almedalsveckan satt jag till
exempel i en panel där
debattledaren förgäves försökte
hitta åsiktsskillnader mellan
d e l t a g a r n a s o m t i l l h ö rd e
olika generationer; riksdagens
talman Per Westerberg, hans
jämställdhetsgrupp, ledarna för
ungdomsförbunden och jag.
Männen beskrev ansvaret
för barnen som den viktigaste
Skrivarpris till Leila Sultan
FOTO: TIDNINGEN 7
Vartannat år utlyser Fredrikorna i
Örnsköldsvik en skrivartävling på
temat jämställdhet. Tävlingen riktar
sig till gymnasieungdomar och i år
vann 16-åriga Leila Sultan första
pris för sin krönika Vi kastar lika
långt. Priset – 1000 kronor och en
massa ära – delades ut under festliga former i Hans Hedbergs museum i Arken den 4 maj. Leila går på
Nolaskolans samhällsprogram och
skriver för den lokala Tidningen 7.
– Jag tog illa upp när jag blev
kallad tjejig. Jag började fundera på
varför och så skrev jag krönikan, säger den stolta pristagaren.
16
B
SVERIGE
PORTO BETALT
jämställdhetsfrågan. Kvinnorna
däremot önskade högre löner
och mer inflytande för kvinnor
och kvinnors åsikter. Intressanta
skillnader, eller hur? Men de hade
inte med åldern att göra.
Alltför få slåss för frågorna idag.
Och när det äntligen sker kommer
jämställdhetsförespråkarna ofta i
konflikt med varandra, trots att vi
egentligen vill samma sak. Inte är
det väl oförenligt att arbeta för att få
bort antipluggkulturen hos pojkar
och samtidigt driva frågan om fler
kvinnor i bolagsledningar? Att då
samtidigt vara emot kvotering i
bolagsstyrelser innebär inte heller
att vi inte vill ha många kvinnor
där. Däremot anser vi att det är
först och främst till företagens
ledningsgrupper som kvinnorna
skall rekryteras. Idag är 2 procent
kvinnor vd:ar i börsbolag.
Däremot är det 18 procent
kvinnor i bolagsstyrelser. Vi
behöver således förstå varför
kvinnor inte lyckas ta sig till
toppen i företagen, det vill
säga slå sönder glastaket så att
kvinnorna kan växa vidare.
Detsamma gäller pojkarna.
Hur och vad kan väcka dem ur
drömmen om att klara plugget
utan att anstränga sig och på
nytt få dem att se det som häftigt
att vara duktiga i klassrummet –
istället för på skolgården?
Låt oss arbeta på alla fronter!
Historiska Museet
Hertha i kyrkotidning
I Historiska museets storsatsning,
som visar tusen år av Sveriges historia fram till nutid, tar kvinnorna
minst lika stor plats som männen.
Museichefen Lars Amréus vill bekämpa mossighet. Kvinna efter
kvinna syns i olika ”scener”; utställningen Sveriges historia är inspirerad
av teatern och alla århundraden har
varsin scen. Kvinnorna är här ett
naturligt inslag i historien. Besökaren passerar inte bara Heliga Birgitta och drottning Kristina längs med
tidslinjen från forntid till nutid,
utan alla från drottning Margareta
till Fredrika Bremer finns med.
Tidskriften Svensk Kyrkotidning har
i nr 14 2010 en artikel om hur
Fredrikorna genom Hertha medverkade i debatten om kvinnliga präster under 1950-talet. Hanna Stenström har analyserat ett antal årgångar av Hertha. Hur fördes debatten? Vilka var argumenten? Vem
fick tala?
Stipendium i Avesta
I juni delades Årets gymnasiestipendier ut i Avesta. En av dem är Fredrika-Bremer-Förbundets stipendium som gick till Emelie Johansson, Byggprogrammet, för ett ur
jämställdhetssynpunkt ovanligt val
av gymnasieprogram!
Fredrika-Bremer-Förbundet
Box 24053 • 104 50 Stockholm
Besöksadress: Karlavägen 100
PG 32 42 - 5
Tel 08-783 20 15
tisdag och torsdag kl 10-12
[email protected]
www.fredrikabremer.se
Ansvarig utgivare:
Birgitta Wistrand
Redaktör: Wendela Zetterberg