pdf-fil - Ingenilsson.se

ladan ligger mitt i »ladriket« i Rättvik, det vill säga byarna Övre och Nedre Gärdsjö där man i början av 1990-talet renoverade och dokumenterade 350
lador från åtta århundraden. Den äldsta är byggd redan 1294 och är Sveriges näst äldsta timmerhus. Här köpte jag en avstyckad gård från 1830-talet med
lador från åtta århundraden. Den äldsta är byggd redan 1294 och är Sveriges näst äldsta timmerhus. Här köpte jag en avstyckad gård från 1830-talet med
en stor lada. Stockarna hade hamnat nere i jorden och ruttnat vilket dessutom medfört att ladan lutade ut över gatan. Jag blev tvungen att åtgärda den
en stor lada. Stockarna hade hamnat nere i jorden och ruttnat vilket dessutom medfört att ladan lutade ut över gatan. Jag blev tvungen att åtgärda den
AT T LY F TA E N L A DA
– V E VA PÅ K Ä R R I N G E N , S K R I K E R J I M O R R . J AG V E VA R F Ö R F U L LT PÅ
D O M K R A F T E N O C H D E T K N A K A R I D E N G A M L A L A DA N S O M Ä R PÅ VÄG U P P
F R Å N D E N N E R S J U N K N A G R U N D E N . V I H Å L L E R PÅ AT T R E N O V E R A M I N L A DA
S O M L U TA R O C H H A R R U T T N A S TO C K A R .
GÅ RD & TORP AUGUSTI/SEPTEMBER
Lador saknar oftast dränering och hängrännor,
vilket gör att det kan bli allt för blött runt grunden.
Grundstenarna sjunker, timret ruttnar och man
kan bli tvungen att lyfta ladan. Inge Nilsson berättar
här hur det gick till när han lyfte sin egen lada
i Rättvik, för att byta det understa stockvarvet.
Verktyg du behöver för ladlyftet: Domkrafter,
motorsåg, handsåg, bilyxa, timmerrits, bandkniv, måttband, potatishacka, spade, spett,
slägga, hammare, kniv, färgsnöre, vattenslang
för avvägning samt korttimmer och plankbitar
att palla upp stommen med.
TEX T OCH FOTO INGE NILSSON
ladan ligger mitt i »ladriket« i Rättvik, det
vill säga byarna Övre och Nedre Gärdsjö där man i
början av 1990-talet renoverade och dokumenterade
350 lador från åtta århundraden. Den äldsta är byggd
redan 1294 och är Sveriges näst äldsta timmerhus.
Här köpte jag en avstyckad gård från 1830-talet
med en stor lada. Stockarna hade hamnat nere i jorden och ruttnat vilket dessutom medfört att ladan lutade ut över gatan. Jag blev tvungen att åtgärda den
och valde att lyfta upp och byta delar av nedersta
stockvarvet. Dessutom fick ladan nya mellangolvsbjälkar för att det skulle bli två våningar. Jag tog kontakt med Jim Orr från Sörboda, som kom hit från
England 1970 och nu är timmerman specialiserad på
att lyfta och renovera lador. Jag blev hans assistent
under denna vecka men annars sköts detta jobb av
XX
ladan ligger mitt i »ladriket« i Rättvik, det vill säga byarna Övre och Nedre Gärdsjö där man i början av 1990-talet renoverade och dokumenterade 350
hans fru Kerstin. Som exempel visar vi här hur vi steg
för steg bytte grundstocken på ena gaveln.
Arbetet förbereddes genom att jag grävde ett halvmeterdjupt och lika brett dike längs väggen så att vi
kunde jobba fritt under väggen. Grävningen blev lite
arkeologisk, jag hittade enstaka föremål och stötte
snabbt på ett svart lager kol som fanns orört under ladan. Det är lämningar efter den stora brand som härjade delar av byn i april 1830 då tre gårdar jämnades
med marken. I gården som fanns på platsen före branden bodde Björ Anders Hansson (1775–1837), en av de
många stora dalmålarna från denna by.
Jim klargjorde först regel nummer ett vid ladlyft:
– Ställ aldrig några verktyg mot väggen! De kan fastna och skjuta på åt fel håll när man lyfter och sänker.
Han började sedan med att hänga av logportarna
och regla dörrhålet med brädor för att undvika förskjutningar i timmerväggen. Elkabeln till ladan lossades för att undvika skador. Vi grävde rent för domkrafterna som placerades bakom knutarna på långsidorna, så att kortsidan kunde lyftas. Så var det dags
att lyfta och »veva på kärringen« som det heter på
fackspråk och ladan åkte med ett knakande upp ur jorden. Man kan antingen veva samtidigt i varsitt hörn
eller lyfta på en sida i taget och pallra upp den lyfta
sidan. Den ruttna stocken avlägsnades och jorden
rensades bort under med hjälp av bland annat en potatishacka. Grunden, det vill säga stenar under knutarna samt på några ställen längs väggen, rättades till
och kompletterades. Så var det dags för en ny stock,
dem köper man lämpligen färdigsågade hos en timmerhustillverkare. Jag hade turen att ha en sådan bara
100 meter längre ner på bygatan. Stocken kapades till
och försågs med knuthak för att passa in. Med hjälp
av spett och slägga fick vi den på plats och kunde återigen sänka ner ladan på dess nya grund. Knuten justerades med yxa och sedan gjorde vi ungefär likadant
med långsidans stock.
Slutligen fylldes diket igen på nytt men nu såg jag
till att det blev ett litet dike utanför väggen med lutning bortåt så att vattnet rinner från ladan. Det är
också viktigt att det blir ett avstånd mellan nedersta
stocken och marken. Framför logporten lade jag stenar mot stocken i stället för jord och planade av infarten upptill med limstensplattor. (Limsten är rättviksmål för kalksten, jämför med engelskans limestone.)
Med diverse andra justeringar tog arbetet en
vecka för två man.
GÅ RD & TOR P AUGUSTI/SE PTEMBER
XX