Framtidens stad – hållbar utveckling

Transcription

Framtidens stad – hållbar utveckling
Nr 2 november 2011
Ett magasin från Combitech AB
Framtidens stad – hållbar utveckling
Svenskar planerar Kinas framtidsstad
Avfall - en värdefull resurs
Framtidens mat produceras mitt i storstäderna
Redaktionen
Nr 2 november 2011
Ett magasin från Combitech AB
Ansvarig utgivare
Marie Bredberg
Redaktionsråd Nr 2-2011
Charlotte Magnusson
Göran Carlzon, Erichs Communications
Göran Ekberg
Oscar Lindroth
Framtidens stad – hållbar utveckling
Svenskar planerar Kinas framtidsstad
Avfall - en värdefull resurs
Redaktör
Stina Svensson
Framtidens mat produceras mitt i storstäderna
Nätvariant av OnTime
Läs tidigare nummer av OnTime
på www.combitech.se/ontime
Combitech
Linköping
Box 15042
583 15 Linköping
(Besöksadress:
Universitetsvägen 14)
Jönköping
Box 1017
551 11 Jönköping
(Besöksadress: Änkhusgatan 9)
Växjö
Ljungadalsgatan 2
351 80 Växjö
Övriga orter:
Arboga, Borlänge, Enköping,
Göteborg, Helsingborg,
Hässleholm, Jönköping, Kista,
Kristianstad, Linköping, Malmö,
Norrköping, Norrtälje, Växjö,
Sundbyberg, Trollhättan,
Uppsala, Västerås, Örebro,
Östersund, Oslo, Stavanger.
OnTime är en branschtidning
som tar upp olika aspekter av
teknik och samhällsutveckling.
Varje nummer har ett speciellt
tema som sätter lite extra fokus
på ett utvalt område.
Temaintroduktion: Hållbar stadsutveckling
4
Svenskar planerar Kinas framtidsstad
6
”Fånigt att sätta bussar
mot spårvägar – båda behövs”
8
Framtidens mat produceras
mitt i storstäderna
10
Gammal teknik för ny metod
att ta tillvara solenergi
12
Avfall – en värdefull resurs i framtiden
14
Norra Djurgårdsstaden
16
Info från Combitech
18
E-post
[email protected]
Hemsida
www.combitech.se
Produktion
Erichs Communications AB, Linköping
Text där annat ej anges: Göran Carlzon
och Kent Olofsson
Grafisk design
C apo Marknadskommunikation AB
Tryck
Larsson Offsettryck AB
Combitech är ett obundet konsultföretag som med hög kompetens och
kontinuitet skapar stor kundnytta genom att tillhandahålla värdefulla och
innovativa lösningar som kombinerar teknik, miljö och säkerhet.
Kunderna finns inom branscherna försvar, flyg, telekom och säkerhet
samt myndigheter med ansvar för skydd av flöden i samhället.
Närheten till våra kunder är viktig. Därför finns Combitech på ett 20-tal
orter i Sverige och Europa. Vi är runt 900 medarbetare och ingår i
Saab-koncernen - ett av världens ledande högteknologiska företag med
huvudsaklig verksamhet inom försvar, flyg och rymd.
Är det så här framtidens stad ser ut?
Vänd blad så får du kanske svaret …
TEMAintroduktion
Framtidens stad
– hållbar utveckling
Begreppen ”hållbar utveckling” och ”hållbar stadsutveckling” är högst aktuella
och förekommer ofta i den pågående diskussionen om vår gemensamma framtid.
Eftersom över 50 procent av värl-
• Sociala funktioner som gör staden att-
I detta nummer fokuserar vi på den
dens befolkning bor i urbana miljöer, och
raktiv att bo i såsom kultur, utbildning,
ekologiska ”delmängden” i begreppet
denna andel förväntas öka, har städernas
sjukvård och att tillgodose mänskliga
hållbarhet, men delmängderna samver-
utveckling en avgörande betydelse för
behov.
kar givetvis.
jordens utveckling.
Vad innebär då begreppet hållbar utveckling och hur skapas en hållbar stad?
En definition finns i Brundtlandrap-
porten1 från 1987 som säger ”En hållbar
• Fungerande ekonomi som möjliggör
handel och intäkter för samhället och
Fysisk planering och arkitektur ska
invånarna.
bidra till att skapa trivsel och trygghet
• Ekologiska funktioner som gör staden
för att göra bostadsområden attraktiva.
hälsosam att leva i såsom ren luft och
Att integrera grönområden för ett rikt
utveckling tillfredsställer dagens behov
rent vatten, grönstruktur, energieffek-
växt- och djurliv har visat sig öka livs-
utan att äventyra kommande generatio-
tivitet och låga emissioner av förore-
kvaliteten för de boende. Här läggs även
ners möjligheter att tillfredsställa sina
nande ämnen.
grunden till resvanor, rörelsemönster
och sociala funktioner. Att blanda bo-
behov.” Handlingsprogrammet Agenda
21 som antogs av FN i Rio de Janeiro 1992
För att en stad ska vara hållbar krävs att
städer med arbetsplatser och service kan
betonade vikten av lokalt engagemang
alla de tre ”delmängderna” är uppfyllda.
minska transportbehovet. Städer med
från medborgarna för att uppnå en håll-
Det kräver att samhällsplaneraren förstår
hög täthet minskar transportbehovet
bar utveckling.
dagens behov, men även att framtidens
jämfört med städer som breder ut sig.
behov kan förutses för att maximera
Detta synsätt är något som genomsyrar
skapligt begrepp som kan brytas ned i so-
nyttan av de system och lösningar som
exempelvis Swecos arbete med framti-
cial, ekonomisk och ekologisk hållbarhet:
väljs idag.
dens städer i Kina.
Hållbar utveckling är ett tvärveten-
Energi
Vatten/avlopp
4
Transporter
Varor/mat
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
Energi krävs för stadens alla funktioner.
att avfallet skulle kunna transporteras
klimat och energi, ekologi och biodiversi-
Att skapa energieffektiva byggnader och
från andra sidan jordklotet och förbrän-
tet, transport och resor samt resurshante-
transportsystem är en avgörande fråga för
nas här, och ändå skulle en miljövinst
ring. I bedömningen premieras attraktiva
att uppnå hållbarhet. Om energin dess-
uppnås.
transportsystem, energieffektiva byggnader, effektiva avfallshanteringssystem,
utom kommer från förnybara energikällor
är det ännu bättre, något som företaget
Säkerhet är förstås också en viktig faktor
Cleanergy som beskrivs i det här numret
för ett fungerande samhälle. Det är en
har lyckats med.
Transportsystem behövs givetvis också
attraktiva grannskap med mera.
Man ska dock akta sig för att tro att
förutsättning för såväl flöden av energi
en lösning fungerar för alla. Utmaning-
och information som för invånarnas
arna varierar globalt och lösningar som
trygghet och tillgänglighet i samhället.
fungerar bra på en plats behöver inte vara
optimala i andra delar av världen. o
för människor och varor inom staden.
Bombardier utvecklar spårburen kollek-
Synergier mellan de olika aspekterna
tivtrafik, ett transportslag där efterfrågan
ovan gör att 1+1 kan bli mer än två. Att-
verkar öka. Attraktiv kollektivtrafik och
raktiva cykelvägar ger ökat cyklande vilket
cykelvägar minskar beroendet av bil
minskar buller och luftföroreningar från
vilket är positivt på flera sätt, inte bara ur
biltrafik och främjar hälsan. Fjärrvärme-
miljösynpunkt. Samtidigt verkar det som
produktion från avfallsförbränning mi-
att inget enskilt transportsystem kan stå
nimerar deponeringsbehovet och minkar
för alla transporter, det gäller att hitta en
behovet av fossila bränslen och därmed
optimal kombination.
utsläpp av växthusgaser och så vidare.
Avfall bör ses som en resurs för återan-
Det pågår idag ett arbete med en svensk
vändning, återvinning, och energiutvin-
standard för hållbarhetscertifiering
ning då avfallsmängden minimerats
av stadsdelar, HCS. Standarden heter
maximalt. Effektiva sorterings- och
BREEAM Communities och innehåller
insamlingssystem ökar andelen som kan
ett antal parametrar för utvärdering av
återvinnas och energiutvinnas. På Tek-
stadsdelens hållbarhet. I begreppet HCS
niska Verken i Linköping energiutvinns
inryms utöver miljöaspekter även sociala
stora mängder sopor, både svenska och
och ekonomiska aspekter. Bedömningen
utländska. Miljövinsten är faktiskt så stor
tar hänsyn till åtta områden, bland annat
Oscar Lindroth är miljöchef på Combitech.
Tillsammans med övriga miljökonsulter
utvecklar han företagets interna miljöarbete och bistår dess 900 konsulter med att
kombinera teknik och säkerhet med miljö.
Dessutom jobbar han som miljökonsult i
externa uppdrag, bland annat med miljökonsekvensbeskrivningar.
Not 1 Our Common Future. En rapport av Världskommissionen för miljö och utveckling på uppdrag av Förenta
Nationerna, 1987. Kommissionen leddes av den tidigare norska statsministern Gro Harlem Brundtland.
Avfall
Säkerhet
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
5
Samhällsplanering i jätteformat
Svenskar planerar
Kinas framtidsstad
Hur skapar man en hållbar stadsutveckling när städernas befolkning
ökar med 15-20 miljoner människor varje år? Det är frågan som Kinas
ledare ställer sig och en del av svaret kommer från svenska teknikkonsultföretaget Sweco.
2008 fick Sweco i uppdrag att skapa
– Principen är: tänk spår – bygg buss.
ett planeringsunderlag för en helt ny
Så vi har separata stråk för högka-
stad, Caofeidian, som ska byggas 20 mil
pacitetsbussar som ska ha en väldigt
sydost om Peking. Staden ska fungera
hög turtäthet. I och med att bussarna
som ett komplement till ett närliggande
färdas i egna filer blir framkomligheten
industriområde och i ett första skede
stor och det går snabbt och smidigt att
handlar det om att skapa en plan för
färdas med bussar i staden. Skulle det
en 30 kvadratkilometer stor stad som
sedan behövas mer kapacitet i framti-
ska rymma upp till 400 000 invånare år
den går det enkelt att bygga spår och få
2020.
in spårbunden lokaltrafik också, säger
En av hjärnorna bakom planen är Ulf
Ulf Ranhagen.
Ranhagen, chefsarkitekt vid Sweco
vid KTH Samhällsplanering och miljö.
Tufft att uppnå
klimatneutral stad
Och han pekar på blandningen av olika
Energianvändningen i en stad är förstås
– Det kan ju till exempel hända att det
stadsfunktioner som en av nycklarna till
en av de stora miljöbovarna, speciellt om
sker ett genombrott med solceller och då
att få en hållbar stad.
mycket av energin produceras i kolkraft-
ska vi givetvis vara beredda att öka ande-
verk. För att få en klimatneutral stad
len solenergi i första hand för elproduk-
arbetsområden utan tanken är att bostä-
krävs det först och främst energieffektiva
tion säger Ulf Ranhagen.
der, arbetsplatser och handelsområden
byggnader och system vilket minime-
ska blandas i möjligaste mån. Det gör att
rar energibehovet, samtidigt som man
avstånden blir korta och att man kan nå
maximerar möjligheterna att använda
Kan staden producera mer energi
än den förbrukar?
allt väsentligt via lokaltrafik, cykel eller
förnybar energi som vindkraft, geotermi
Teknikutvecklingen kan, om det vill sig
bara med en promenad, säger han.
och sol. Tanken är att en vindkraftspark
väl, göra att det går att överträffa dagens
med 150-200 vindturbiner ska byggas
mål för hur stor andel av energin som
och den kommer då att bli en av de
ska komma från förnybara källor. Och då
största vindkraftsparkerna i Kina.
är ändå de målen mycket högt satta.
Architects och adjungerad professor
– Vi vill inte ha ensidiga bostads- och
Sju stadsnoder
ska vara helt bilfria
Biltrafiken kommer alltså att minime-
– Vi tänker oss att 60 procent av
– Vårt mål är att den förnybara
ras och alla de viktigaste funktionerna
energibehovet i Caofeidian ska täckas av
energin ska klara åtminstone 95 procent
samlas också i sju stadsnoder som ska
vindenergi. Resten av behovet täcks till
av energibehoven, men om exempelvis
vara helt bilfria. Varje nod kommer att
största delen av geotermisk energi och
solcellstekniken går framåt så är det
ha sin egen profil, där en nod kan vara
eventuellt spillvärme från ett närlig-
inte omöjligt att vi kommer över 100
fokuserad på forskning och utveckling,
gande industriområde. Om det går att
procent och då skulle vi kunna exportera
en annan på handel, en tredje på admi-
använda spillvärmen är dock inte klart
miljövänlig energi till andra regioner via
nistration och så vidare.
eftersom det finns lagstiftning i Kina
elnätet, säger Ulf Ranhagen.
En förutsättning för att det ska gå att
som gör det svårt att använda spillvärme
Kretsloppstänkandet är också en vik-
bli av med bilarna i stadskärnan är för-
utanför industriområden, säger Ulf
tig del i stadsplaneringen där gråvatten-
stås en effektiv kollektivtrafiktrafik och i
Ranhagen.
och svartvattenverk, biogasanläggning,
Caofeidian kommer det, åtminstone till
Sedan får man inte glömma att tek-
materialåtervinning och kretsloppsva-
att börja med, att vara bussar som sköter
nikutvecklingen kan göra att planerna
ruhus ingår i grundplanen. Hushålls-
det mesta av transporterna i ett BRT-
måste revideras när det gäller ett så
avfallet kan då till exempel skickas till
system (Bus Rapid Transit).
långvarigt projekt som det här.
biogasanläggningen som producerar och
6
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
Den nya staden Caofeidian är planerad i detalj med hjälp av svenska Sweco, men teknikutvecklingen kan göra att de lösningar
som planeras idag ändras under resans gång.
Ulf Ranhagen
uppgraderar biogas till ett rent bränsle
inte bra utan det gäller att få omväxling
arkitekter får presentera sina visioner.
som kan driva bussarna. Ett annat exem-
inom en helhet. Ungefär som jazzmusiker
Vi har hittills medverkat i gestaltningen
pel på kretsloppstänkandet är att närings-
kan improvisera inom en given ram för att
av byggnader för ett hållbarhetscentrum
ämnen som finns i svart- och gråvattnet
skapa olika upplevelser av samma melodi.
och bebyggelse inom en stadsdel för både
kan användas istället för konstgödsel på
Swecos uppgift har huvudsakligen
de omkringliggande jordbruken.
bostäder och arbetsplatser.
varit att utveckla planer på en strategisk
sättningarna för en stad som människor
Kan bli viktig exportgren
för Sverige
vill bo i. Det märks bland annat på att
Det faktum att det redan finns ett stort
det finns gott om plats för parker och
intresse i Sverige för att skapa hållbara
offentliga rum som kan bindas samman i
städer tror Ulf Ranhagen kan ge oss en
ett nätverk av gröna stråk och kanaler.
fördel som vi kan utnyttja i framtiden.
Estetiska värden viktiga
miljömässigt hållbara våra städer ska
Staden är baserad på flera rutnät som
vara i Sverige, och klarar vi att leva upp
också överlagras för att få en omväxlande
till dessa mål så kommer vi att kunna
bebyggelse. Strukturen genomkorsas av
bibehålla det försprång vi faktiskt har
diagonala stråk och i mötet mellan olika
inom det här området. Det finns en bra
riktningar skapas spännande rumsbild-
chans att vi ska kunna använda våra erfa-
ningar.
renheter för att göra det här till en viktig
nivå, men planerna måste skapa förut-
– Vi sätter gärna höga mål för hur
Stadsplanering som en
jazzimprovisation
Nu räcker det inte bara med att bygga en
– De estetiska värdena är väldigt cen-
exportgren för oss i framtiden om vi bara
stad som är miljömässigt hållbar. Man
trala för att vi ska få en stad som är socialt
fortsätter försöka ligga i framkant hela
måste få folk att vilja bo i den också.
hållbar, och i vår plan har vi sett till att
tiden, säger han. o
Sweco har därför fokuserat på att få en
det finns bra förutsättningar för att få en
stad som är både socialt och rumsligt
bra gestaltning av staden. Exakt hur be-
hållbar.
byggelsen ska se ut ska inte vi bestämma
Att till exempel ha monoton bebyggelse genom hela staden vore till exempel
utan det sker via redan påbörjade processen att ordna arkitekttävlingar där olika
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
7
Bombardier om framtidens transporter
”Fånigt att sätta bussar mot
spårvägar – båda behövs”
Biltrafiken är ett av de största miljöproblemen i många större städer. Den spyr ut koldioxid,
kväveoxid, cancerframkallande ämnen och en mängd olika föroreningar som följer med
smältvattnet och förorenar naturen. Att minska biltrafiken är därför en prioritet för dem som
vill ha miljömässigt hållbara städer, och i praktiken handlar det i dagsläget om att fokusera
mer på buss eller spårtrafik.
Bussar finns i alla städer, men
– Det är nästan lite fånigt att sätta bussar
liksom biltrafiken bidrar de till föro-
mot spårvägar för målet måste ju vara
reningarna om än inte i lika hög grad.
att få bort biltrafiken ur städerna och
Spårvagnar å andra sidan går på el som
då behövs både spårväg och buss för att
kan framställas på miljövänligt sätt och
kunna erbjuda ett tillräckligt bra alter-
det får plats många fler passagerare i en
nativ till bilen. Faktum är att jag tror att
spårvagn än i en buss. Så varför finns det
det kommer att behövas fler bussar även
då inte fler spårvägar i Sveriges städer?
om man bygger spårvägar. Spårvagnarna
Frågan går till Rolf Alm som är chef
kommer då att ansvara för att snabbt
för systemdivisionen på Bombardier, ett
transportera många människor mellan
kanadensiskt företag som bland annat
olika uppsamlingsplatser och därifrån
tillverkar spårvägssystem.
fortsätter de sedan med buss fram till
– Det finns ett stort intresse för
slutdestinationen, säger han.
spårvägar, men eftersom de flesta städer
Rolf Alm, Bombardier
som hade spårvägar lade ner dem på
Tidtabellerna behövs inte
1950- och 1960-talen så måste de bygga
Nu har väl ingen stad i Sverige lyckats få
upp infrastrukturen från grunden och
bort biltrafiken helt ur stadskärnan så
ten ska sedan också gälla som biljett på
det kostar förstås mycket i ett initial-
frågan är vad som behövs för att kollek-
lokaltrafiken, och med spårvagnar som
skede. Därför vill många kommuner ha
tivtrafiken ska kunna rå på bilarna?
går i separata stråk går det snabbt att få
statsbidrag för att komma till skott och
det är inte så lätt att få, säger han.
– Till att börja med måste det finnas
en hög turtäthet. Zürich kan tjäna som
in många människor till staden utan att
de behöver ha med sig bilen.
ett bra exempel och där går spårvagnar-
Spårvägar och bussar
får olika roller
na var sjätte minut hela dagarna vilket
Strömmen kommer från gatan
gör att det inte behövs några tidtabeller.
Ett problem med spårvägar kan vara att
Ett billigare alternativ är förstås att
Alla vet att det ändå kommer en ny vagn
det krävs kontaktledningar som hänger
bygga ut den befintliga busstrafiken
snart och det är väldigt viktigt om man
i luften. Det ser inte särskilt snyggt ut
och skapa så kallad Bus Rapid Transit,
ska få folk att lämna bilen hemma.
och börjar man dra trådar kors och tvärs
För de som bor utanför staden kan
i en vacker stadskärna lär protesterna
stråk där de inte behöver trängas med
det ändå vara nödvändigt att ta bilen,
komma som ett brev på posten. Dess-
bilar. Bussleverantörerna är förståeligt
men då gäller det att de inte behöver
bättre börjar det nu dyka upp lösningar
nog stora förespråkare för detta och de
åka ända in i stadskärnan. Det måste
som gör att kontaktledningarna inte
pekar gärna på vilka fördelar bussar har
snabbt och smidigt gå att ta sig till en
behövs i alla lägen.
jämfört med spårvägar.
parkering med gott om lediga platser
BRT, där bussarna färdas i sina egna
Rolf Alm tycker att det är att fokusera
på fel sak.
8
– Vi har utvecklat ett system där vi
direkt när man svänger av in mot staden
använder induktion istället. Strömför-
från den stora vägen. Parkeringsbiljet-
sörjningen kommer då från gatan och
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
förutom att det ser snyggare ut försvinner
också risken med att spårvagnarna blir
stående för att någon kört på en ledningsstolpe eller rivit ner en kontaktledning,
säger Rolf Alm.
Sedan gäller det också att tänka efter
var man ska dra spåren. Idag finns det
väldigt mycket under gatorna. Här finns
vattenledningar, avloppsrör, elledningar,
fiberkablar med mera. Ofta ligger de
under körbanan och drar man då ett spår
rakt över dem kan det gå illa.
Blir det exempelvis en läcka i ett vattenrör måste hela spårvagnslinjen stängas
av medan marken grävs upp och röret repareras. Därför krävs det en del planering
innan man bestämmer sig för var spåren
ska dras och förmodligen kommer det att
krävas en del omdragningar av rör och
ledningar.
– I Bergen lade de nya spår. Där började de med att flytta rör och ledningar
in under trottoaren, i de fall de låg där
spåren skulle gå. Dessutom passade de på
att installera en vakuumsug som sög iväg
hushållssoporna så att det inte behövde
köra stora sopbilar inne i staden lika ofta,
säger Rolf Alm.
Kräver bättre samarbete
av tjänstemännen
Det här kräver att stads- och trafikplanerarna samarbetar bättre än de gör på
många ställen idag. Ett exempel på det
kan vara att det nu är populärt att bygga
små villasamhällen som ligger som små
öar runt en väg som går runt i en slinga.
Vägen är inte anpassad för att ta hand om
busstrafik vilket gör att de flesta får långt
att gå för att komma till bussen och det
Turtätheten är avgörande för att människor ska välja kollektiva transportmedel.
Någon tidtabell ska inte behövas, enligt Rolf Alm på Bombardier.
gör då att de väljer bilen istället.
På de ställen där trafik- och stadsplanerarna har samarbetat från början kan
som idébärare och visa att de långsiktiga
vägsföreträdarna, men Rolf Alm tror att
lösningen istället bli att en ren bussgata
fördelarna är större än de kortsiktiga
det går åt rätt håll och att vi kommer att
eller spårväg går rakt igenom området så
utmaningarna i form av initialkostnader
få se mer spårtrafik under de närmaste
att alla har nära till en hållplats.
och spårläggning, säger Rolf Alm.
tio åren.
Här kan Bergen också tjäna som ett
Kräver modiga politiker
– Göteborg, Norrköping och Stock-
exempel. Innan spårvägen byggdes där
holm lär fortsätta bygga ut sina spårvägar
var opinionen klart emot en spårväg, men
och om tio år kommer säkert Malmö,
när den väl var byggd hade opinionen
Lund och kanske även Helsingborg och
svängt helt. Det krävs starka politiker för
Linköping att ha egna spårvägar. Det
tigt projekt och det krävs modiga och
att kunna stå emot opinionsstormar.
finns även fler städer som visar intresse så
långlivade politiker som kan fungera
Så det finns en del utmaningar för spår-
spårvägarna är på frammarsch. o
Sedan finns det också en politisk
utmaning med att bygga spårväg.
– Att bygga spårväg är ett långsik-
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
9
Så kan transporterna minimeras
Framtidens mat produceras
mitt i storstäderna
Vad har en Nordamerikansk indianstam, en svensk uppfinnare från Katrineholm och en idealist
som vill förbättra världen gemensamt? Jo, de är alla viktiga kuggar i framtidens matproduktion.
Låter det flummigt och med aningen skakiga framtidsutsikter? Möt Plantagon, med en högst
realistisk affärsplan och anläggningar på gång i flera kinesiska megastäder och … Linköping.
Anläggningen har en mycket spek-
som börjar nerifrån och transporterar
takulär form, som en stor genomskinlig
uppåt (eftersom växterna behöver mer
glasglob. Faktum är dock att det inte
och mer ljus allteftersom de växer). Åkes
alltid kommer att se ut så. Den optimala
innovation gick ut på att flytta odlings-
formen varierar beroende på lokala
lådorna en i taget, istället för att flytta
ljus- och klimatförhållanden. Närmare
hela transportbandet med alla lådor
ekvatorn till exempel, kan andra former
samtidigt. Under odlingslådorna kilar
vara att föredra.
det därför en liten maskin som flyttar
– Formen väljs för att maximera solinstrålningen. Här hos oss är en öppen
lådorna en och en.
– Det är det som är själva innovatio-
helix (som en glob) optimal, men i tät-
nen, egentligen hur enkelt som helst.
byggda storstäder med höga skyskrapor
Det, tillsammans med formen på helixen
som skymmer solen från sidan kan en
som släpper in mer ljus än en vanlig
annan form vara bättre, men det beror
byggnad, är tanken bakom Plantagon.
som sagt på de lokala förhållandena.
För att göra verklighet av detta kan vanlig enkel och tillförlitlig teknik använ-
Så fungerar det i praktiken
das. Det är därför det ser så spektakulärt
I praktiken handlar det om en stor
ut, men ändå är realiserbart och går att
grönsaksodling på höjden. Svenske
räkna hem för kunder i större städer
innovatören Åke Olsson från Katrine-
redan idag.
holm studerade automatiserade växthus
i Holland, i form av enorma övertäckta
Payoff-tid på fem år i Singapore
fält med transportband fyllda med
Faktum är att flera storstäder i Asien
odlingslådor. I ena änden av transport-
visat intresse. Anläggningar är på väg att
banden planteras grödorna. Sedan rör de
byggas i såväl Singapore som i kinesiska
sig i snigelfart mot andra änden av fältet
Shanghai och Wuxi.
där de slutligen skördas.
– Anläggningen i Singapore hade
– Anläggningen som projekteras
– Effektiv odling, men oerhört
just nu i Linköping är en demoanlägg-
ytkrävande, konstaterar Hans Hassle.
platsen vi först erbjöds. Det här är ren
ning, förklarar Plantagons vd Hans
Åke Olsson tänkte att det skulle gå att
affärsverksamhet och vi ville helt enkelt
Hassle. På sikt hoppas vi kunna skapa ett
göra en spiral av hela. På så sätt kan man
ligga så nära centrum som möjligt.
Center of Excellence inom urban agri-
producera samma mängd grönsaker på
culture i Linköping, det finns inte någon
en avsevärt mindre yta.
annanstans i världen. Men det är lång
blivit först ut, men där tackade vi nej till
Därför kan det bli den svenska demoanläggningen i Linköping som blir först
Problemet är bara att om man vill
ut. Inom två år ska den vara färdigbyggd
väg dit, till att börja med koncentrerar vi
odla i jord så blir det väldigt tungt.
och fullt fungerande. Projekten i de
oss på själva demoanläggningen.
Särskilt om man ska göra det i spiralform
kinesiska städerna har också kommit
10
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
Varför behövs Plantagon
över huvudtaget?
Plantagon i siffror
• Demoanläggningen i Linköping
kommer att uppta en yta av 1 500
kvadratmeter. Den odlingsbara ytan
blir ca 4 000 kvadratmeter.
• I anläggningens ”footprint” ingår
då även kontor och lokaler i form av
uthyrningsbar yta. Tanken är nämligen att det ska bli en mötesplats
där konsumenter kan komma och
köpa färska grönsaker direkt från
producenten och samtidigt uträtta
fler ärenden. De kommersiella anläggningarna kommer dock att vara
betydligt större.
• Den största som har räknats på har
en yta av ungefär 100 000 kvadratmeter. Den blir då ungefär lika stor
som Globen i Stockholm. Volymen
ökar exponentiellt mot ytan på
marken. I Linköping motsvarar ytan
ungefär en vanlig villatomt. Men om
man istället skalar upp det till markytan av en fotbollsplan kan fem, sex
anläggningar försörja en hel stad på
1 miljoner invånare med grönsaker.
• Idag är förhållandet
markyta:odlingsbar yta 1:10. Plantagon utvecklar dock metoden ytterligare och hoppas kunna presentera lösningar som ger ett avsevärt
bättre förhållande. Det skulle i så
fall möjliggöra mindre anläggningar,
vilket innebär att varje stadsdel i
megastäderna skulle kunna ha en
egen grönsaksodling. Fortfarande
lönsam i förhållande till alternativ
markanvändning.
• En anledning för att försöka uppnå
det är att transporterna då skulle
minska ytterligare. Det är då vi kan
uppnå de största miljövinsterna,
konstaterar Hans Hassle.
– Man räknar med att vi kommer att vara nio
miljarder människor på jorden år 2040. Det
är en ökning med närmare 50 procent från
idag. Redan idag använder vi mer än 80 procent av jordens odlingsbara yta. Det är bara
att räkna. Antingen förädlar vi grödorna och
går vidare med genmanipulationen, eller så
börjar vi odla på höjden. Förmodligen måste
vi gå båda vägarna, spår Hans Hassle.
långt, så det som på bild ser ut som en
spektakulär framtidsvision kan inom kort
vara verklighet.
– Till skillnad från andra, mer svävande idéer inför framtiden är vi lönsamma
redan från början. Så måste det vara, för
vi konkurrerar om ytan med kontorskomplex och skyskrapor och det kan vi bara
Lyons (professor, välkänd rådgivare till
hjälpa till med att hitta vettigare sätt att
motivera med bra lönsamhet. I Singapore
FN och amerikanska regeringar, återkom-
tjäna pengar. Indianstammarna drog in
visar affärsmodellen på en realistisk
mande talare vid World Economic Forum
stora pengar på kasinoverksamhet och
återbetalningstid på fem år på investe-
i Davos och… indianhövding) uppdraget
skattebefriad tobak, men ville hitta alter-
ringen. Det är ytterst konkurrenskraftigt
att hitta miljövänliga investeringar för
nativa och mer miljövänliga intäktskällor
för vilken verksamhet som helst.
Irokesförbundets medlemmar.
att investera i. Jag kom då att tänka på
– Jag arbetade under en lång pe-
Åke Olssons innovation, som jag stött på
Irokeserna sökte
alternativa investeringar
riod tillsammans med Oren Lyons. Vi
några år tidigare. Det är ursprunget till att
gjorde föreläsningar tillsammans kring
Plantagon skapades och nu har möjlighet
Var kommer då indianstammen in i his-
värderingsfrågor inom näringslivet. En
att bli en av lösningarna för framtidens
torien? Jo, Hans Hassle fick genom Oren
dag ställde han en fråga, ifall jag kunde
matproduktion i storstäderna. o
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
11
Svenska Cleanergy en del av lösningen
Gammal teknik för ny metod
att ta tillvara på solenergin
Idag står solenergin för mindre än 1 procent av världens elproduktion, men enligt International
Energy Agency kommer den siffran att ha ökat till åtminstone 20-25 procent 2050. Det kräver då
att kostnaderna sjunker och att tekniken utvecklas, och här drar ett svenskt företag sitt strå till
stacken.
Enkelt uttryckt fungerar en Stirlingmo-
santa är förstås hur mycket el man får
tor så att en gas inuti en cylinder hettas
ut för varje investerad krona. Det är här
upp så att trycket ökar och pressar ut en
som Anders Koritz menar att Cleanergys
kolv. När luftströmmen stängs av kyls
system verkligen kan visa sin styrka.
toppen av cylindern ner, kolven sugs
– Jag var på en internationell sol-
uppåt av det vakuum som skapas och så
energimässa i februari i år och bland
kan processen upprepas.
PV-leverantörerna där låg det vedertagna
värdet för produktionskostnaden på
Anders Koritz
Solstrålarna reflekteras av en
spegelparabol
1,40 kronor per kilowattimme. Med vår
I Cleanergys lösning värms den varma
krona per kilowattimme, säger han.
änden av motorn upp av solstrålar
lösning har vi potential att ligga runt en
Nu går den tekniska utvecklingen
som koncentreras och reflekteras av en
inom PV-området snabbt och den
spegelparabol. Stirlingmotorn driver
stenhårda konkurrensen driver också
När man pratar om solenergi tän-
sedan en elgenerator och märkligare än
ner priserna så produktionskostnaderna
ker säkert de flesta på solpaneler, men
så är det inte att skapa el med sol och en
för PV har sjunkit en bit sedan februari,
Cleanergy i Åmål har en helt annan idé
Stirlingmotor.
men Anders Koritz tror att Cleanergy
om hur vi kan ta tillvara på solens strålar.
Vad är det då som gör att den här me-
Företagets affärsidé bygger på att an-
toden kan konkurrera med traditionella
vända en Stirlingmotor för att omvandla
solpaneler?
solvärme till el.
kan behålla sitt försprång.
– Man ska komma ihåg att vi är i ett
väldigt tidigt skede än. Vi levererar bara
– Den stora skillnaden mellan vår
demoinstallationer och när vi kommer
lösning och solpaneler (PV) är att vi
upp i industriell produktion har vi po-
att en motor som uppfanns 1816 skulle
har en betydligt högre verkningsgrad.
tential att ligga runt 60 öre per kilowat-
sitta inne med en del av lösningen på
Medan en normal PV-anläggning har en
timme, säger han.
dagens klimat- och energiproblematik,
verkningsgrad från sol till el på runt 15
men så är det enligt Anders Koritz vd på
procent kommer vi upp i 25-30 procent.
Cleanergy.
Nu finns det i och för sig PV-system som
Konkurrera med andra energislag
utan subventioner
Nu kanske det låter lite märkligt
i labbmiljö ska klara en högre verk-
Då börjar också Cleanergy kunna produ-
det finns ett väldigt stort intresse för
ningsgrad, men bland de kommersiellt
cera el på en kostnadsnivå där solenergin
solenergi, men det är svårt att få ner
tillgängliga systemen är 15 procent en
kan konkurrera med traditionella ener-
produktionskostnaderna till en nivå där
rimlig siffra, säger Anders Koritz.
gisorter, utan att behöva subventioner.
– Klimatdebatten har gjort att
det går att konkurrera med de traditionella energisorterna. Vi är övertygade
om att vår lösning ska kunna klara det,
säger han.
12
Något som är ett måste för att solenergin
Mer el för varje investerad krona
Att ha en hög verkningsgrad är i och
för sig trevligt, men det riktigt intres-
på allvar ska kunna ersätta annan mindre
miljövänlig elproduktion.
Ett annat måste är förstås bra tillgång
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
på solsken. Det har vi inte så mycket av
behöva bygga en ny fabrik. Var den ska
att potentialen är att om 5 år ha en indu-
här uppe i Sverige så den stora markna-
ligga är inte klart, men Kina är väl ingen
striell produktion med en ny högvolyms-
den för Cleanergys solenergilösning lig-
helt orimlig gissning. En utmaning här
fabrik som kan producera 20 000 enheter
ger utomlands. Framför allt är det i Kina
blir att garantera att kvaliteten inte
varje år. Vi kommer helt enkelt att vara
som förutsättningarna verkar goda.
försämras när volymerna går upp och en
ett etablerat svenskt industriföretag som
del av produktionen flyttas utomlands.
bidrar till en mer hållbar energiförsörj-
trovärdiga när de säger att de vill ställa
Speciellt som en del av komponenterna
ning i världen, säger han. o
om till förnyelsebar el, och det händer
säkert kommer att produceras i lågkost-
väldigt mycket där inom det här området,
nadsländer för att hålla ner kostnaderna.
säger Anders Koritz.
Inga beslut är dock ännu fattade kring
– Kina är ett av de länder som är mest
detta.
Från demo till skarpt läge
beskärda del av den marknaden, men
Bidra till en mer hållbar energiförsörjning
de stora installationerna ligger fortfa-
Så kommer då Cleanergy kommer att fin-
rande i framtiden. Fast inte så långt in i
nas kvar i Sverige i framtiden?
Cleanergy hoppas givetvis att få sin
framtiden.
– Just nu levererar vi mindre demoan-
– Absolut. Vår strategiska utveckling
kommer alltid att ligga kvar i Sverige
läggningar. Det är ett nödvändigt första
för det är här vi kan hitta den helhets-
steg för att visa att vi kan leverera det vi
kunskap vi behöver. Sedan är det väldigt
lovar och det ger oss också möjlighet att
viktigt att kunna ha en del av produktio-
trimma in hela produktionsprocessen
nen tillsammans med utvecklingen så den
innan vi ökar produktionsvolymerna.
strategiska produktionen kommer också
Men jag räknar med att de första volym-
att ligga kvar i Sverige, säger Anders
beställningarna ska komma under 2012
Koritz.
och då är det dags att börja producera
i mer industriell skala, säger Anders
Koritz.
För att klara av att hantera det förväntade volymbehovet kommer Cleanergy
Hur tror han då att det kommer att se
ut för Cleanergy om fem år?
– Vi är väl medvetna om alla utmaningar vi har framför oss när det gäller att
Hur fungerar en Stirlingmotor? Vilka möjligheter finns att utnyttja det mikroklimat som
bildas mellan solpaneler och husfasader? Läs
svaren och hitta fler intressanta länkar på
www.combitech.se/ontime
bygga ett nytt industribolag, men vi tror
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
13
Tekniska Verken letar avfall utomlands
Avfall – en värdefull
resurs i framtiden
Ser du framför dig hur den snabbt ökande konsumtionen leder till växande sopberg och
en allt mer ohanterlig situation i framtiden? Då är det kanske dags att tänka om. Redan
idag finns det avfallsmäklare som handlar med sopor och snart får vi kanske vår första
avfallsbörs, på samma sätt som vi idag har en nordisk elbörs. Avfall går från att vara ett
problem till att bli en del av lösningen.
– Avfall har ofta en högre andel
en del av lösningen kan vara att hitta
Den optimala miljövinsten görs förstås
utvinningsbar metall än malm som häm-
användningsområden för värmen även
om inget avfall produceras från början,
tas upp ur gruvor. ”Landfield mining”
under sommaren. Till en del görs det
eller åtminstone så lite som möjligt. Men
är redan idag ett begrepp, konstaterar
redan idag genom att värma upp pooler
att nå hela vägen är nog en utopi, tror
Magnus Hammar, miljö- och utveck-
och badanläggningar, men det förslår
Magnus Hammar.
lingsingenjör på Tekniska Verken i
inte långt.
– Dit kommer vi aldrig att nå. För allt
du ser omkring dig är faktiskt blivande
Linköping, som blivit kända för att ligga
– Fjärrkyla är något vi kommer att se
långt framme i utvecklingen när det gäl-
mer av i framtiden, som fjärrvärme fast
avfall. Varenda pryl, kläder, hus och
ler avfallshantering. Det innebär också
tvärtom. För att producera kylan kan
maten vi äter, allt kommer någon gång
att avfall från närområdet inte täcker
vi använda en del av energiöverskottet.
att bli avfall i en eller annan form. Det
behovet.
Men på längre sikt vore det också bra att
gäller bara för oss att hantera det på ett
kunna lagra värmen och hämta upp den
så smart sätt som möjligt. o
Faktum är att det rullar mer än 3 000
lastbilar per år från Norge med sopor
igen när det blir kallare. Det pågår för-
till Linköping. Tillsammans transpor-
sök med detta, bland annat på Arlanda
terar de ungefär 100 000 ton avfall, eller
flygplats. Så det är inte något som ligger
en fjärdedel av den totala mängd som
jättelångt in i framtiden, men vi har
förbränns i anläggningen. Resten av
själva inte kommit dit ännu.
Hur går det till att utvinna metaller ur
askan när avfallet förbränts?
behovet täcks mestadels av sopor från
avfall och under de kallaste perioderna
Målet ett fullständigt
kretslopp utan förluster
fossila bränslen som olja och kol.
Själva förbränningen skapar i sin tur
närområdet, returflis i form av rivnings-
– Det är ett generellt problem som vi
måste lösa inför framtiden, säger Magnus Hammar. Energiinnehållet i soporna
också avfall, i form av aska, något som
hittills varit ett problem.
– Men askan är egentligen en resurs
är ungefär en fjärdedel jämfört med olja.
som kan användas till mycket. Vi får allt
Om vi skulle bygga en så stor förbrän-
bättre metoder för att ta tillvara på me-
ningsanläggning att vi kunde klara även
tallerna, som kan betinga ett stort värde.
köldtopparna utan fossila bränslen
Det är i sig en viktig faktor eftersom de
skulle vi ha en jätteanläggning som stod
kommersiella krafterna då bidrar till att vi
nästan helt oanvänd på sommarhalvåret.
blir bättre på att återvinna. Det som blir
Det skulle ge underhållsproblem och
över efter avskiljningen använder vi redan
innebära en enorm kapitalbindnings-
idag som ett utmärkt fyllnadsmaterial till
kostnad.
vägar och parkeringsplatser. Utvecklings-
Avskiljningen sker i flera steg där de största
metallbitarna avskiljs med mekaniska processer såsom magnetavskiljning och virvelströmsseparering. De finaste fraktionerna
kan sedan avskiljas genom en kombination
av starka syror och elektrolys, där egentligen
är det en väldigt enkel princip bakom. Metalljonerna, efter att askan lösts upp i syra,
”fångas” upp på elektroderna och sedan kan
tas tillvara. Genom elektrolys laddas elektronerna i metallerna och blir magnetiska. De
kan sedan avskiljas från den övriga askan.
projekt är också på gång för att hitta an-
Lagra värmen och
plocka fram den på vintern
vändningsområden inom byggindustrin.
Målsättningen är ändå att helt komma
att vi ska kunna uppnå ett fullständigt
ifrån behovet av fossila bränslen och
kretslopp, där inget går till spillo.
14
Det yttersta målet för framtiden är förstås
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
Förutom import från Norge pratas det
också om att transportera sopor med båt
från Italien. Och det är inga små mängder
vi pratar om. Hur kan detta vara miljömässigt försvarbart?
– Långa transporter till trots utgör vartenda lastbilslass en ren miljövinst, säger
Magnus Hammar.
Om soporna istället deponeras på en
soptipp ger de med tiden ifrån sig metangas
som har 21 gånger starkare negativ påverkan på växthuseffekten än den koldioxid
som skapas när vi förbränner soporna.
Miljöpåverkan är så stor att avfallet skulle
kunna transporteras från andra sidan jordklotet till Linköping och ändå vara bra för
klimatet.
– Vi har räknat på att vi skulle kunna
importera sopor från Kina och ändå göra en
miljövinst, berättar Magnus Hammar. Men
även om vi skulle kunna göra det så är det
förstås bättre om vi i första hand kan hämta
avfallet på närmare håll, för att hålla utsläppen från transporterna nere.
Det är också något av en övergångslösning vi pratar om. För i framtiden kommer
naturligtvis även andra länder och större
städer att ha förbränningsanläggningar där
de kan ta hand om de egna soporna. Att vi
ligger långt framme i Sverige beror främst på
att vi har ett så kallt vinterhalvår. I sydligare
länder finns helt enkelt inte samma behov
av att skapa stora mängder värme genom
förbränning. Där är inte fjärrvärmen utbyggd
och då saknas den kommersiella drivkraft
som vi har här.
– För att ytterligare minimera utsläppen
i framtidens samhällen behövs också teknik
som vi inte har tillgång till ännu, konstaterar
Magnus Hammar vidare. Idag krävs det stora
förbränningsanläggningar för att både få en
bra ekonomi och tillräcklig rökgasrening.
Idealet är när vi kan uppnå samma miljövinster med mindre, mer lokala anläggningar
och fortfarande vara lönsamma, men där
är vi inte idag. Kanske jobbar vi med helt
annan teknik då, vem vet, avslutar Magnus
Hammar.
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
15
Byggs för att klara kommande klimatförändringar
Norra Djurgårdsstaden
ska bli energipositiv
Att bygga ut städer på det sätt som man gjorde under större delen av 1900-talet duger inte
om man ska få hållbara städer. Nu gäller det att ta ett helhetsgrepp på miljöfrågorna och det
är precis vad Stockholms stad tänker göra med utbyggnaden av Norra Djurgårdsstaden.
Enligt en prognos som Stock-
gårdsstaden ska då omfatta 236 hektar,
som finns i huset kan återanvändas.
holms stad gjort så kommer Stockholm
vilket motsvarar ett halvt Södermalm.
Kroppsvärme, datorer, belysning, spisar
och andra hushållsapparater genererar
att växa med 121 100 personer under det
förstås värme och i ett passivhus kan den
öka stadens miljöpåverkan, men frågan
Inte bara energineutral,
utan energipositiv
är hur stor denna blir. På Stockholms
Här ska 10 000 nya bostäder och 30 000
tem så att spillet minimeras.
stad är man fast besluten att minimera
nya arbetsplatser skapas. Målet är att
Kombinerar man detta med solceller och
den miljöpåverkan som expansionen
stadsdelen inte bara ska bli energineu-
vindkraft går det att få plushus. Det vill
innebär och då spelar Norra Djurgårds-
tral utan rent av ge ett positivt bidrag
säga hus som producerar mer energi än
staden en viktig roll.
och här kommer husens utformning att
de förbrukar. Smarta elnät gör det sedan
spela en viktig roll.
möjligt att sälja överskottselen.
här decenniet. Det kommer förstås att
Norra Djurgårdsstaden är namnet
på en miljöstadsdel som ska komma
värmen återföras in i husets värmesys-
Tanken är att det ska finnas många
att omfatta Hjorthagen, Värtahamnen,
passivhus. Det är extremt välisolerade
Matavfallet driver bussarna
Frihamnen och Loudden. 2025 planeras
och lufttäta byggnader där ventilatio-
Ett kretsloppstänkande genomsyrar ock-
hela projektet vara klart och Norra Djur-
nen kontrolleras så att den värmeenergi
så planerna. Näringsämnen ska utvinnas
16
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
ur avloppsvattnet för att sedan återföras
till jordbruksmark och allt matavfall ska
bli till biogas. Gas som kan användas för
att driva miljövänliga bussar, vilket bidrar
till att skapa miljöeffektiva transporter.
Att verkligen få till klimatsmarta
transporter är förstås ett måste om Norra
Djurgårdsstaden ska nå målet att bli en
hållbar stadsdel. En viktig del i trafiklösningarna är att Spårväg City ska byggas
ut och kopplas samman med Lidingöbanan. Spårvagnarna ska fungera som en
grundstomme i trafiken och ge de boende
tillgång till täta transporter både inom
stadsdelen och in till city.
Gång- och cykelbanor i kombination
en hållbar stadsdel, men det är inte tekni-
exempel har operan visat intresse för att
ken som är den största utmaningen.
ha föreställningar i en av gamla gasklock-
med effektiv kollektivtrafik ska ge så bra
– Den största utmaningen tycker jag
transportmöjligheter att bilen förhopp-
är att inte tappa greppet om helheten. Att
ningsvis blir ett andrahandsalternativ.
hela tiden fokusera på att målet är just
nadstyper är viktigt för att Norra Djur-
Att planerarna hoppas att många boende
den trivsamma, vackra stadsdelen där
gårdsstaden ska bli den typ av stadsdel
struntar i bilen helt och hållet visas av att
människor vill bo - inte de smarta teknis-
som planerarna vill se.
det bara ska finnas 0,5 parkeringsplatser
ka lösningarna även om vi givetvis vill se
per lägenhet. Annars brukar det vara
sådana också, säger Anna-Stina Bokander,
arbetar vi såklart med hela skalan, från
normalt med krav på en parkeringsplats
arkitekt på stadsbyggnadskontoret.
byggnader till den övergripande struktu-
per lägenhet i nybyggda områden.
Förhoppningen är att Norra Djur-
orna medan operahuset renoveras.
Just att få en blandning av olika bygg-
– För att skapa en trivsam stadsdel
ren av parker och offentliga rum. Det är
Cyklister däremot hoppas planerarna
gårdsstaden ska bli ett område där det är
även viktigt att få social och kommersiell
få se mycket av för det ska finnas hela 2,2
nära till allt så att transporterna kan mi-
service i rätt omfattning och på rätt plats.
cykelparkeringsplatser för varje lägenhet.
nimeras, samtidigt som hela stadsdelen
Målet är att uppnå en levande stadsdel,
I kombination med många cykelbanor
blir ett område man verkligen vill stanna
med en blandning av funktioner och olika
kan Norra Djurgårdsstaden bli något av
kvar i. Här kan planerarna kombinera
typer av bebyggelse, säger Anna-Stina
ett cykelparadis i Stockholm.
vacker miljö med hållbar utveckling ge-
Bokander.
De som ändå vill ha bil ska uppmunt-
nom att utnyttja det som redan finns.
åtminstone köpa elbilar eftersom det ska
arkitektur med hög kvalitet är hållbar är
Ny stadsdel måste klara
klimatförändringar
finnas laddstolpar i hela området. Något
ju gasverksområdet. Här har vi en fantas-
Allt detta är viktigt för att bygga en håll-
som om det inte finns kan göra att många
tisk arkitektur i ett beständigt material
bar stad, en det finns en annan sak som
drar sig för att skaffa en elbil.
som går att återanvända! Och man vill
kanske är ännu viktigare.
ras att använda sig av bilpooler eller
– Ett mycket talande exempel på att
verkligen återanvända det, säger Anna-
Svårast att inte tappa
greppet om helheten
Stina Bokander.
Så det finns en hel del tekniska lösningar
Opera i den gammal gasklocka
som ska göra Norra Djurgårdsstaden till
På gasverksområdet ligger som namnet
– Det långa perspektivet! Man måste
alltid fråga sig om det man gör också är
bra på sådär 100 års sikt, säger Anna-Stina
Anna-Stina
Bokander
Bokander.
I Norra Djurgårdsstaden märks det
antyder det gamla gasverket som byggdes
på att stadsdelen är planerad för att klara
på 1890-talet. Här finns en rad gamla
ökad nederbörd, varmare klimat och
vackra byggnader som har ett stort kul-
högre havsnivåer. Bland annat kommer
turhistoriskt värde. Mest framträdande är
grönstrukturen i området vara viktig både
de två stora gasklockor i tegel.
för den ekologiska mångfalden och för att
De gamla byggnaderna ska bevaras
jämna ut vattenflödena. Så förhoppning-
och byggnationerna runt omkring ska
en är att Norra Djurgårdsstaden långt in i
anpassas så att de passar in i området.
framtiden ska kunna stå som ett exempel
Hela gasverksområdet är tänkt att fungera
på vår tids byggnadskonst, precis som
som ett offentligt rum för restauranger,
Gamla stan än i dag kan låta människor
service, kultur och idrott. Exakt vad som
fascineras över den medeltida stadsbygg-
ska finnas där är inte helt klart, men till
nadskonsten. o
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
17
nyhEtEr från
Avhandling för ökad
trafiksäkerhet
Combitecharen Patrik
Jonsson lade i början av
oktober fram sin licentiat­
avhandling om intel­
ligenta nätverksbaserade
sensorer för ökad trafik­
säkerhet. Att få större
kännedom om aktuellt
och kommande väglag
ger möjlighet att förbättra
snöröjning och halk­
bekämpning samt varna
trafikanter vid hastiga
förändringar i väglaget.
Forskningen är ett sam­
arbete mellan Combitech,
Trafikverket och Mittuni­
versitetet. Att ha koppling
till forskningen är viktigt
för Combitech och i
dagsläget har ett 25­tal
medarbetare avlagt
doktors­ eller
licentiat­
examen.
Combitech
expanderar
i Norge
Sedan en tid
tillbaka har
Combitech
verksam­
het i Norge,
som står
inför en stark
expansion. Ett tiotal
personer arbetar idag
på våra kontor i Oslo och
Stavanger där vi erbjuder
ett brett utbud av tjänster
till nya och befintliga
kunder. Som vd för
Combitech AS har Mikael
Krusenberg 1utsetts.
8
:
Faktaruta
ubåtar och
h underhåller
dra
erar, bygger oc
Kundprojekt: Kockums
tru
teknik. An
Kockums kons
ancerad smyg
ssystem med av
-systemet, ubåt
ng
örlogsmarina
rli
Sti
e
nd
t luftoberoe
rk samheten
Ve
m.
te
produk ter är de
ys
ss
ing
m och minröjn
a.
räddningssyste
och i Karlskron
almö, på Muskö
M
i
ige
er
Sv
i
finns
ine Systems.
ar
M
pp
ru
nK
i Thysse
Kockums ingår
Höga krav på
kommunikation under vattnet
När ubåtstillverkaren Kockums i Malmö ska upphandla kommunikationssystemen till nya ubåten A 26
har Combitechs specialister hjälpt till att designa de tekniska kravspecifikationerna.
KocKums i malmö arbetar just nu med att konstruera
nästa ubåtsgeneration, A 26, på uppdrag av
Försvarets Materielverk. Den nya generationens ubåt
innebär att ubåtens roll som informationsinhämtare
förstärks, samtidigt som smygtekniken förfinas. Den
är gjord för att kunna verka effektivt i Östersjön och
i andra grunda vatten.
Stora krav ställs därför på kommunikations­
systemen ombord. De måste klara den trånga,
fuktiga undervattensmiljön med högt tryck
som ubåten verkar i, samtidigt som ubåtens
kommunikationsförmåga jämfört med tidigare
ubåtar ökar. Kommunikationen sker också via
ultraljud, det vill säga ljudvågor under vatten. Även
miljökraven är hårda, liksom säkerhetskraven där
kommunikationssystemet måste kunna fungera
även efter en sprängning.
– Combitech har erkänt duktiga specialister på
sambandssystem. Dessutom har de labbmiljöer där
vi kan testa utrustning i verkligheten enligt för­
svarets krav. Och när man anlitar en konsult som
resursförstärkning får man indirekt kontakt med
Combitechs övriga experter på köpet.
KonsultErnas roll undEr förändring. Kockums
har i dagsläget ett flertal konsulter inne i verk­
samheten. Ibland handlar det om att möta upp till­
fälliga toppar genom resursförstärkning. Men lika
ofta handlar det om att anlita specialistkompetens
för kortare utredningar på områden där man inte
själv har djup kompetens. Men Jens Lagerstedt ser
framför sig en något ändrad inriktning i framtiden.
– Utvecklingen går mot att konsulterna inte
behöver sitta i våra lokaler, utan vi kan lägga ut
arbetspaket som de genomför som åtaganden. Då är
det bra att konsulterna har en
kort startsträcka. I Combitechs
fall handlar det om att de har
en lång erfarenhet av försvars­
relaterad verksamhet och
har de säkerhetsklassningar
som krävs, avslutar Jens
Lagerstedt.
ExpErtEr på sambandsKommuniKation. På va­
pensektionen på Kockums, där Jens Lagerstedt är
gruppledare, arbetar man med allt som rör intern
och extern kommunikation. Det handlar om såväl tal
som text och krypterad som okrypterad information.
Här pågår just nu ett intensivt kravställningsarbete
inför upphandling av ubåtens kommunikations­
system. Kockums har därför tagit hjälp av konsulter
från Combitech för att göra den tekniska krav­
specifikationen på kommunikationssystemen.
på bildEn. Jens Lagerstedt,
Att valet föll på några av Combitechs
gruppledare vapensektionen,
80 kommunikationskonsulter förklarar Jens
Kockums
Lagerstedt så här:
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
Kundprojekt: Saab
Ett ledningssystem
med Android-teknik
Combitech har utvecklat hårdvara och elektronik till ett ledningssystem för soldater i fält. Systemet
bygger på en anpassning av operativsystemet Android, som idag finns i många smarta mobiler
världen över. Portable C2 är framtaget av försvars- och säkerhetsföretaget Saab.
portablE c2 är Ett samarbEtE mellan Saab Security
and Defence Solutions, Saab Training Systems and
Simulation och Combitech. Det täta samarbetet
har möjliggjort att en prototyp kunde tas fram på
kort tid. Combitech har ansvarat för utvecklingen
av elektronikhårdvaran med sensorer, processorer,
display, drivare, olika kommunikationsinterface och
kraftförsörjning, men också drivrutinerna som gör
Webb på norska
och engelska
Nu finns vår webbplats
både i en engelsk och
norsk version. Du når
dem via combitech.se
eller via direktadresserna
combitech.com eller
combitech.no.
det möjligt för Android att kommunicera med alla
delar i systemet. Tekniken är inbyggd i en väst med
tillhörande handenhet. I handenheten finns ett sys­
tem med moduler för kommunikationer och kartor.
Läs en längre artikel på Combitechs webbplats:
www.combitech.se/portablec2
Hållbarhet
Ett »miljötänk« i allt vi gör
Miljö är ett område som inrymmer mycket. På Combitech kombinerar vi teknik,
miljö och säkerhet för att bidra till ett mer hållbart samhälle. Målsättningen är
att tio procent av våra uppdrag ska ge en positiv miljöpåverkan.
inom combitEch finns det en bred miljökompetens, oavsett om det handlar om att utveckla ett system åt en
kund eller vara ett stöd i planeringen av infrastruktur. Automationsindustri, energi, försvar, medtech och verk
& myndigheter är branscher som har stort behov av konsulttjänster inom miljö- och hållbarhetsarbete.
- Miljö är ett område som blir allt viktigare i våra kunders verksamheter och affärsstrategier nästan oavsett
bransch. Vi jobbar målinriktat för att hjälpa våra kunder att uppmärksamma miljö- och hållbarhetsaspekter,
säger Oscar Lindroth, miljöchef på Combitech.
Talangprogram
Ett gäng med tolv nyut­
examinerade ingenjörer
påbörjade nyligen Combi­
tech Talent Program, i
samarbete med kunden
Saab. Det tvååriga pro­
grammet ska göra dem
erfarna på kortare tid och
bygger på metoder och
forskning som Combi­
tech utvecklat med KTH.
Rekrytering pågår för fullt
till en ny omgång i vår, då
också ett program med
medtechinriktning kom­
mer att starta. Läs mer på
www.combitech.se/ctp.
miljötjänstEr och grEEntEch. Som konsultföretag erbjuder Combitech bland annat rena miljötjänster såsom
miljökonsekvensbeskrivningar, miljötekniska marknadsundersökningar och expertstöd vid affärsutveckling
och upphandling. Ett uppdrag kan vara att analysera en hårdvara, så att den inte innehåller några miljöfarliga
komponenter.
Även GreenTech är en växande sektor. GreenTech handlar om att utveckla tekniker/tjänster som minskar
miljöpåverkan eller arbeta med kunder som genom sina produkter/tjänster minskar miljöpåverkan.
- Vi ska till exempel, på uppdrag av Sweco, ta fram ett styrsystem till den demoanläggning för ett vertikalt
växthus som Plantagon bygger i Linköping. Vi har också medverkat i utvecklingen av tidvattenverket Minesto
och har bred kompetens inom vindkraftsområdet, berättar David Skyborn, GreenTech-ansvarig på Combitech.
OnTime nr 2/11 – Framtidens stad – Hållbar utveckling
på bildEn. David Skyborn (t v)
och Oscar Lindroth (t h)
Sveriges enda
ackrediterade ljudlabb
På Combitech kombine­
rar vi teori och praktik.
Visste du till exempel att
vi har Sveriges enda ack­
rediterade ljudlabb för att
testa och typkontrollera
hörselskydd? Labbet är
också utsett av EU som
”Anmält organ”, vilket
ger rätt till certifiering
av hörselskydd. Labbet
ligger i Arboga och kan
utföra akustiska såväl som
mekaniska 1prov.
9
avsändarE
Combitech ab
Box 15042
583 15 Linköping
Porto Betalt
Combitech Training Institute: Aktuella kurser
.Net för systemutv. i framkant
15-17 nov & 28-29 nov
Problemlösning med C++
Effektiv kravhantering
MBSE design, kodgenerering & exekvering
C - ditt andra språk
Linköping
22-23 nov & 6 dec
Linköping
22 nov & 7 dec
Göteborg
24 nov & 6 dec
Stockholm
30 nov-1 dec & 14 dec
Linköping
Mönster (Design patterns)
6-8 dec
Stockholm
MBD-Model Based Definition
7-8 dec
Linköping
Sveriges krishanteringssystem och -ledning
25-26 jan
Stockholm
www.combitech.se/utbildning
»Användbarhet händer
inte av sig självt«
Tre frågor & tre svar
Genom att tänka användbarhet under
hela utvecklingsprocessen spar man både
tid och pengar. Det menar Aseel Berglund,
doktor inom användarcentrerad systemutveckling och affärsutvecklare vid Reality
Labs på Combitech i Linköping.
händer inte av sig självt, utan man behöver
metoder, verktyg och kompetens. Det måste
finnas en person i projektet som är ansvarig
för användbarheten.
– Tänk användbarhet under hela
processen. Det räcker inte att pliktskyldigt
göra användartester på slutet, utan använd­
Vad är användarcentrerad utveckling?
barhetsfrågorna måste finnas med i hela
– En vanlig missuppfattning är att
utvecklingsprocessen, redan i kravfasen.
användbarhet handlar om användargräns­
– Bygg prototyper! Tillåt er att
snitt. Men det är mer än så. Det handlar
experimentera i början av projektet.
om ett förhållningssätt – att fokusera
Visualisera hur slutresultatet ska bli genom
på användaren under hela utvecklings­
att bygga en enkel prototyp. Det viktiga är att
processen. Vem är användaren av produkten skapa en gemensam målbild av slutresultatet.
och vilka beteenden har han/hon? Men det är I Reality Labs inom Combitech fokuserar
också viktigt att fundera över användningen. vi på just prototyper och har sett vilka aha­
I vilket sammanhang ska produkten
upplevelser det ger hos våra kunder.
användas? Finns det andra relaterade system
Och slutligen, behovsdriven utveckling
eller regelverk som man måste ta hänsyn till? är ett måste. Det är behoven som ska styra
Genom att jobba på det här sättet och göra
utvecklingen, inte tekniken.
rätt från början, sparar man både tid och
Vilka trender finns inom användarområdet?
pengar.
– Medvetenheten om användbarhet
Vilka råd kan du ge den som vill bygga ett
användbart system?
– Jobba systematiskt! Användbarhet
1.
3.
2.
12 mars
nästa nummEr utE
(cirka)
Detta och äldre nummer hittar
du som pdf-filer på vår webbplats.
Säkerhet krävs för ett fungerande samhälle.
Det är en förutsättning för fungerande
flöden av bl.a. energi och information samt
för invånarnas trygghet och tillgänglighet
i samhället. I nästa nummer fortsätter vi
genomgången av viktiga pusselbitar i framtidens samhällsbygge och fokuserar på just
säkerhetsaspekterna.
är större idag än för tio år sedan, så
utvecklingen går definitivt åt rätt håll.
Användarcentrering kommer starkt inom
det agila området, exempelvis i metoder
som Scrum. Det känns lovande. En annan
trend är att användbarhet blir viktigt också
i tjänsteutveckling, inte bara i produkter.
Det är ett spännande område som vi bara
sett början av. Vi ser också att beställar­
kompetensen blir viktigare. Beställer man
inte användbarhet så får man inte använd­
barhet helt enkelt.
läs mEr på
www.combitech.se/realitylabs
Kalender:
Här möter du Combitech:
16-17 nov Samhällssäkerhet i samverkan,
Kistamässan, Stockholm
21-23 nov Internetdagarna, Stockholm
23 nov: Combitechseminarium om
Informationssäkerhet, Stockholm
combitech.se/ontime