VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 2014

Transcription

1
VÄNERSBORGS TINGSRÄTT
Mark- och miljödomstolen
DOM
Mål nr M 1130-13
2014-12-17
meddelad i
Vänersborg
SÖKANDE
Göteborg Energi AB, 556362-6794
Box 53
401 20 Göteborg
Ombud: Stadsjurist Christina Broad
Gösteborgs Stad
Stadsledningskontoret, Jur. avd.
404 82 Göteborg
Ombud: Advokat Ted Wennerqvist
Advokatfirman Stangdell & Wennerqvist AB
Box 11165
404 24 Göteborg
SAKEN
Ansökan om tillstånd till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft inom
vattenområde i Hake fjord, Göteborgs och Öckerö kommuner (Vindplats Göteborg)
Avrinningsområde: Västerhavet
_____________
N: 6395823 E: 305593
DOMSLUT
1. Mark- och miljödomstolen avslår yrkandena om att ansökan ska avvisas.
2. Mark- och miljödomstolen godkänner miljökonsekvensbeskrivningen.
3. Mark- och miljödomstolen avslår ansökan från Göteborg Energi AB om tillstånd
enligt miljöbalken till uppförande och drift av gruppstation för vindkraft.
4. Framförda ersättningsyrkanden för minskade fastighetsvärden m.m. avslås.
5. Göteborg Energi AB ska ersätta rättegångskostnader enligt följande
a) Länsstyrelsen i Skåne län med 84 800 kr,
b) Länsstyrelsen i Västra Götalands län med 30 400 kr,
c) Havs- och vattenmyndigheten med 68 000 kr och
d) Lars-Göran Itskowitz och Christina Rosenberg med 77 060 kr.
Dok.Id 271218
Postadress
Box 1070
462 28 Vänersborg
Besöksadress
Hamngatan 6
Telefon
Telefax
0521-27 02 00
0521-27 02 30
E-post: [email protected]
Expeditionstid
måndag – fredag
08:00-16:00
-
2
DOM
6. Mark- och miljödomstolen avslår övriga yrkanden om ersättning för
rättegångskostnader.
7. Prövningsavgiften fastställs till 400 000 kr. Avgiften är betald.
_____________
M 1130-13
3
DOM
M 1130-13
BAKGRUND
Göteborg Energi AB, ett kommunalt bolag helägt av Göteborgs Stad, har ansökt om
att bygga 15 vindkraftverk i Hake fjord i Göteborgs och Öckerö kommuner. Syftet
enligt ansökan är att bidra till den nationella, regionala och lokala utbyggnaden av
förnyelsebar energi. Ansökan benämns ”Vindplats Göteborg”.
YRKANDEN OCH FÖRSLAG TILL VILLKOR
Yrkanden
Göteborg Energi AB har yrkat att markoch miljödomstolen måtte lämna bolaget
tillstånd enligt miljöbalken att,
dels inom område som avgränsas av linjer och koordinater (SWEREF 99 TM) enligt
bilagda karta med koordinater (bilaga 1 till ansökan) inom allmänt vattenområde i
Hake fjord i Göteborgs och Öckerö kommuner, få uppföra och driva gruppstation
för vindkraft med tillhörande anläggningar och anläggningsarbeten med högst 15
(femton) vindkraftverk till en total höjd av maximalt 190 meter,
dels inom ovan avgränsat område utföra påseglingsskydd och härtill hörande
anläggningsarbeten.
Härutöver yrkar Göteborg Energi AB att markoch miljödomstolen måtte,
dels förordna att den miljöfarliga verksamheten skall ha tagits i anspråk senast tio
(10) år efter att domen vunnit laga kraft,
dels fastställa arbetstiden för vattenverksamheten till tio (10) år räknat från dagen
för lagakraftvunnet tillstånd,
dels fastställa tiden för att inkomma med anspråk på ersättning enligt reglerna om
oförutsedd skada till tio (10) år, räknat från arbetstidens utgång
dels ock förordna att tillståndet gäller i 30 år från det att verksamheten tagits i drift.
Förslag till villkor
Såsom villkor för den tillståndssökta verksamheten föreslår Göteborg Energi
a) verksamheten ska bedrivas och anläggningarna utformas i huvudsaklig
överensstämmelse med vad bolaget redovisat i ansökningshandlingarna och i övrigt
åtagit sig i målet,
4
DOM
M 1130-13
b) bolaget senast en (1) månad innan anläggningsarbetena påbörjas underrättar
tillsynsmyndigheten, Kustbevakningen Regionledning Väst, Sjöfartsverket,
Transportstyrelsen, Hamnmyndigheten i Göteborg, Försvarsmakten och
Luftfartsstyrelsen härom samt lämnar myndigheterna en skriftlig arbets- och
tidsplan, varav de olika anläggningsmomenten, liksom vindkraftverkens
koordinatpositioner och höjd över havet framgår,
c) utmärkning som berör säkerheten för flygtrafiken ska ske i samråd med
Luftfartsstyrelsen,
d) utmärkning som berör säkerheten för sjöfarten ska ske i samråd med
Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Hamnmyndigheten i Göteborg,
e) anläggningsarbetena ska utföras så att fartygstrafiken i de allmänna farlederna i
möjligaste mån inte hindras. Arbetena ska i god tid kungöras i “Underrättelser för
sjöfarande” (Ufs),
f) bolaget senast en (1) månad efter det att anläggningsarbetena är slutförda anmäler
detta till tillsynsmyndigheten och Kustbevakningen Regionledning Väst,
g) efter anläggningsarbetenas färdigställande, området ska sjömätas och resultatet
inrapporteras till Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Hamnmyndigheten i
Göteborg,
h) vindkraftverkens utformning, placering och utmärkning ska bestämmas i samråd
med tillsynsmyndigheten,
i) grumlande och pålningsarbeten i vatten inte, utan tillsynsmyndighetens
medgivande, får förekomma under perioden 15 maj-15 augusti,
j) vid arbeten i vatten åtgärder skall vidtas för att undvika risk för oljespill och
annan förorening från maskiner och dylikt. Sprängning ska utföras på ett sådant sätt
att skador på fisk minimeras,
k) massor som är förorenade och ska borttas, ska omhändertas på härför föreskrivet
sätt,
l) buller till följd av anläggningsarbetena i möjligaste mån ska begränsas så att det,
som begränsningsvärden, inte överskrider vad som anges i Naturvårdsverkets
allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:15). Tillsynsmyndigheten
bemyndigas att på begäran av bolaget pröva och medge avvikelse från villkoret,
5
DOM
M 1130-13
m) buller från vindkraftverken under hela dygnet, som begränsningsvärde, inte får
överskrida en ekvivalent ljudnivå om 40 dB(A) utomhus vid närmaste bostäder.
Begränsningsvärdet ska kontrolleras med av tillsynsmyndigheten godkända
beräkningsmetoder. Kontrollen ska ske efter att den slutliga placeringen av de
enskilda vindkraftverken är fastställd. Förnyad kontroll ska därefter ske så snart det
har skett sådana förändringar i verksamheten att ökade bullernivåer kan befaras
eller när tillsynsmyndigheten i övrigt finner det sakligt befogat,
n) vindkraftverken inte får ge upphov till skuggtider vid bostäder överstigande åtta
(8) timmars faktisk skuggtid per år. Begränsningsvärdena ska kontrolleras med av
tillsynsmyndigheten godkända beräknings- eller mätmetoder. Kontrollen ska ske
efter att den slutliga placeringen av de enskilda vindkraftverken är fastställd.
Förnyad kontroll ska därefter ske så snart det har skett sådana förändringar i
verksamheten att ökade skuggtider kan befaras eller när tillsynsmyndigheten i
övrigt finner det sakligt befogat, varvid vindkraftverken skall utrustas med
skuggdetektorer i den mån det behövs för kontrollen,
o) skriftlig anmälan, med en arbets- och tidsplan, ska göras till tillsynsmyndigheten
senast en (1) månad innan något av vindkraftverken i gruppstationen permanent tas
ur drift. Tillsynsmyndigheten ska godkänna anmälan innan arbetena påbörjas. Av
anmälan ska framgå förslag till åtgärder som avses vidtas för att återställa området,
p) återställningsåtgärderna ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten och
de berörda kommunala byggnadsnämnderna. Senast två (2) år efter respektive
vindkraftverks nedmontering ska återställningen vara utförd,
q) kontrollprogram ska upprättas i samråd med tillsynsmyndigheten. Förslag till
kontrollprogram ska ges in till myndigheten senast två (2) månader innan
anläggningsarbetena påbörjas,
r) bolaget ska ställa säkerhet för avveckling/efterbehandling och andra
återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. Säkerhetens storlek och
uppbyggnad ska bestämmas i samråd med och fastställas av länsstyrelsen,
s) för det fall enighet inte skulle nås mellan sökanden och berörda myndigheter
enligt någon av villkorspunkterna ovan får tvistefrågan hänskjutas till markoch
miljödomstolen för avgörande.
6
DOM
M 1130-13
TIDIGARE TILLSTÅND
Göteborgs Hamn har tillstånd enligt miljöskyddslagen för tippning av muddermassor inom aktuellt område. Såvitt sökanden känner till berörs inga andra kända
tillstånd enligt miljöbalken av nu sökt verksamhet.
ANSÖKAN
Ansökan avser tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken. Sökanden hemställer om
gemensam prövning enligt 21 kap. 3 § 1 stycket miljöbalken samt bedömer att det
inte föreligger tillståndsplikt enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Åtgärder med
elkabelsträckningen och nätanslutningen till befintligt elnät ingår inte i ansökan.
Koncession enligt ellagen samt ledningsrätt och undersökningar på havsbotten
ansöks i annan ordning. Om det krävs tillstånd till ingrepp i fast fornlämning söks
sådant hos länsstyrelsen.
Fastighets- och ägarförhållande
Etableringsområdet ligger inom vattenområde i Hake fjord i Göteborgs och Öckerö
kommuner. Den fastighet som berörs av etableringsområdet är Göteborg Brännö
s:2. Den tillståndssökta vattenverksamheten, dvs. grundläggningen för respektive
vindkraftverk samt härtill hörande åtgärder, utförs inom allmänt vattenområde. Av
ingiven lantmäteriutredning framgår gränsen mellan allmänt och enskilt vatten. Det
finns medgivande från Kammarkollegiet att ta i anspråk berört allmänt vatten.
Göteborg Energi har således erforderlig vattenrättslig rådighet.
Planförhållanden
Området är i gällande Översiktsplan (ÖP) från 2009 för Göteborg utpekat som
utredningsområde för framtida vindkraftsutbyggnad. Även i tidigare ÖP (2003) har
området varit utpekat för samma ändamål. Enligt ÖP för Öckerö kommun från 2006
är den del av området som berör Öckerö kommun redovisat som öppet vatten.
Verksamheterna är belägna utanför detaljplanelagt område och berörs inte av
områdesbestämmelser. Verksamheterna möter inga planmässiga hinder.
Koordinat- och höjdsystem
I ansökningshandlingarna förekommande koordinater hänför sig till
koordinatsystem SWEREF 99 TM. Höjdangivelser hänför sig till RH 2000.
Höjdsystemet GCS WGS 1984 gäller för GIS-data och GIS-hantering om inte annat
anges.
Befintliga förhållanden
Förhållandena beskrivs mer utförligt i miljökonsekvensbeskrivningen.
Vindplats Göteborg avses bli uppförd i Hake fjord vid inloppet till Göteborgs hamn
mellan farlederna Böttöleden och Torshamnsleden, sju km öster om Vinga fyr och
åtta km väster om Älvsborgsbron. Inom del av etableringsområdet har det pågått
och pågår deponering av muddermassor. Området har goda vind- och
djupförhållanden. En etablering av vindkraft skulle kunna ge 200 GWh/år.
7
DOM
M 1130-13
På 90 m höjd förekommer medelvindar på över 8,5 m/s. Vattendjupet varierar.
Utmed den norra farleden kan det vara uppemot 20 m djupt och utmed den södra
farleden 15 m djupt. Större delen av etableringsområdet har ett djup på 5-10 m.
Marin miljö
Inom föreslaget etableringsområde förekommer en del skalgrusbottnar.
Faunasamhällena på bottnar med finsediment inom Hake fjord har ofta både låg
artrikedom och lågt individantal. Sandmask förekommer sporadiskt på de grundaste
delarna och ormstjärnor finns på de djupare belägna partierna (mellan 6-8 meters
djup). Grundklackarna i Hake fjord består av bergsformationer med en relativt
normal algflora, där kelpalger dominerar. Vid Hake fjords västra sluttning, mot
farleden, har bottnarna en större mångformighet och större ekologiskt värde. På
djupare bergsbottnar finns främst rödalgerna nervtång och ekblading. Vattenomsättningen är mycket god, med klart och salt djupvatten, vilket möter Göta älvs
näringsrika vatten. Den livliga fartygstrafiken bidrar också till en omblandning av
vattenmassorna. Utförda undersökningar visar att omfattande nyetablering av
kelpalger har skett, främst på grundryggen mellan Gäveskär och Gula Bockskär.
Likaså finns vid grundområdet med bergsbottnar, strax norr om Gäveskär,
välutvecklade kelpbestånd och fina rödalgssamhällen.
Bergets topografi under vatten liknar topografin på land, vilket innebär att djupet till
berg varierar inom området. Det finns öar, grund och däremellan områden där
djupet till berg kan överstiga 80 m. I samband med geofysiska undersökningar inom
området har förekomst av gas påvisats.
Fåglar och fladdermöss
I anslutning till etableringsområdet finns ett fågelskyddsområde för områdena
Vasskär och Danska Liljan. Inom ramen för projektet har ett omfattande
inventeringsarbete avseende fåglar genomförts, vilket påbörjades i december 2009.
Inventeringen har bl.a. omfattat flyttande, rastande och häckande fåglar genom
observationer och radarstudier under nästan två års tid. 18 rödlistade fågelarter har
noterats inom det studerade närområdet. Utförda inventeringar visar att den
dominerande fågelarten i området är ejder, som observerats med som mest cirka
1 200 individer. Området hyser också omkring 200-300 rastande storskarvar. De
flesta av de rastande sjöfåglarna har setts vid de östra öarna inom etableringsområdet. Inga nämnvärda mängder flygningar har observerats över Hake fjord till
eller från Torsvikens Natura 2000-område. Flyttningsflygningar av sjöfåglar har
dokumenterats under vår och höst, totalt sett är det dock fråga om ett mindre antal
fåglar. Var dessa flygningar sker är helt vindberoende, mestadels sker flygningar
utmed Brännö eller Hisingssidan av Hake fjord. Under höst och vår flyger en del
småfåglar och en och annan rovfågel tvärs över Hake fjord (söder- eller norrut) på
sina flyttningsvägar. De flesta passerar öster om eller i den östra delen av
etableringsområdet. En havsörn och ett par mindre fiskgjusar samt ett par mindre
ormvråkar har passerat etableringsområdet, vilket är att betrakta som enskilda
individer som flyttar på bred front över landskapet.
I området har studier av fladdermöss genomförts med hjälp av ljuddetektor och
radarundersökningar. En koloni av dvärgfladdermöss finns på Krossholmen. Vid
8
DOM
M 1130-13
observationer ut över havet har 2-3 djur noterats, sannolikt av arten gråskimlig
fladdermus.
Fisk
Västkustens inre kustvatten karaktäriseras av ett grunt kustområde med många
grunda vikar och skyddade öar. Området utgör ett viktigt uppväxtområde för
kommersiella fiskarter som till exempel torsk, sill, skarpsill och plattfiskar, som
delvis tillbringar sina första år vid kusten. Fiskfaunan inom Hake fjord representeras
främst av lerstubb och sandstubb. På algbeklädda bottnar dominerar sjustrålig
smörbult samt stensnultror och skärsnultror. Lerstubb och sandstubb är vanliga på
sedimentbottnar. Hake fjords kelpbestånd, vid grundklackarna, hyser ofta täta stim
av sjustrålig smörbult. Mest sannolikt förekommer plattfiskarna skrubba och
rödspätta. Överfiske av torsk, ål och större arter har generellt orsakat en utarmning
och obalans i kustområdenas ekosystem. Provfiske avseende bottenlevande arter i
Hake fjord har utförts. Under provfiskeperioden fångades sammanlagt 18 olika
arter, nämligen makrill, skäggsimpa, rötsimpa, oxsimpa, rödspätta, skrubbskädda,
sandskädda, torsk, vitling, bleka, sill, skarpsill, stensnultra, havsöring, tånglake,
svart smörbult, tejstefisk och ål. Fem av dessa arter är rödlistade.
Marina däggdjur
I Göteborgs skärgård förekommer säl och tumlare. De största kolonierna av
knubbsäl återfinns vid Koster- och Väderöarna samt vid Nidingen och Hallands
Väderö. Inom ramen för projektet har regelbundna fältstudier/inventeringar av sälar
utförts i och kring Hake fjord. Resultatet här visar att gråsälar förekommer sällsynt
inom området emedan normalt 20-30 knubbsälar framförallt noterats vid Svarte
Bockskär och norra Vasskär. Individantalet bedöms som litet i förhållande till andra
områden i Västerhavet. Inga ynglingsplatser för knubbsäl finns i Hake fjord.
Förekomsten av tumlare är sällsynt vid Hake fjord. Inga kända habitats/uppväxtområden för tumlare finns i området.
Landskapsbild, kulturmiljö och marin arkeologi
Utredningsområdet för Vindplats Göteborg ligger i övergångszonen mellan den
yttre skärgården och Göteborgs hamn. I området finns ett flertal större bebodda öar
samt ett flertal mindre öar, kobbar och skär. Runt området finns relativt tätbebyggd
skärgårdskust.
Fornlämningsmiljön i området ger en bild av ett landskap nyttjat och bebott från
stenålder fram till nutid. Flera rösen från bronsålder (cirka 800 - 600 f.kr.) och
stensättningar från äldre järnålder (cirka 600 f.kr - 400 e.kr.) visar att öarna
successivt blivit bebodda och dessutom legat mitt i ett rikt maritimt resursområde.
Området är beläget mitt i det medeltida gränsområdet mellan de tre rikena Sverige,
Danmark och Norge. Inom området finns både fasta fornlämningar och andra
historiska lämningar. Lämningar som hör till den sentida maritima miljön är
sjömärken och fyrplatser. Kåveskär, Vasskär och Danska Liljan är öar som ligger i
anslutning till den västra delen av etableringsområdet. Inga fornlämningar eller
övriga kulturhistoriska lämningar är kända från de två förstnämnda öarna, emedan
fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar förekommer på ön Danska
Liljan.
9
DOM
M 1130-13
För att ytterligare utreda de marinarkeologiska frågorna i Hake fjord har Bohusläns
museum analyserat och utvärderat området i en separat arkeologisk utredning.
Pågående verksamheter: sjöfart, fiskenäring och muddertippning
Etableringsområdet är beläget i Hake fjord, mellan de två stora farlederna
Böttöleden och Torshamnsleden som ingår i riksintresset för Göteborgs hamn.
Göteborgs hamn utgör Nordens största hamn och området trafikeras dagligen av en
mängd olika fartyg. Enligt statistik från Sjöfartsverket var antalet passager med
fartyg, innehållande transponderutrustning (dvs. kommersiell trafik, lotsar,
polisbåtar, kustbevakning m.m.), till och från Göteborgs hamn över 62 000 stycken
för helåret 2010, vilket motsvarar nästan 180 fartyg/dygn. Vid Vinga, väster om
etableringsområdet samt vid Galterö, strax söder om etableringsområdet, har
försvaret radaranläggningar. Ytterligare en radaranläggning är belägen på
fastlandet, vid Käringberget.
Etableringsområdet är inte beläget inom område av riksintresse för yrkesfisket.
Genomförda utredningar har gett vid handen att det inte bedrivs något aktivt
yrkesfiske inom etableringsområdet.
Inom etableringsområdet har muddermassor tippats sedan början av 1900-talet.
Totalt har sannolikt mer än 50 miljoner kubikmeter massor tippats inom området.
Fram till början av 1970-talet tippades huvuddelen av allt mudder från Göteborgs
hamn inom stora delar av etableringsområdet i Hake fjord. Torsvikens
mudderdeponi togs i bruk år 1974, varefter de förorenade muddermassor som
uppkom vid muddring deponeras inom deponins landbaserade del. Sannolikt fördes
under en övergångsperiod viss mängd förorenade muddermassor till
etableringsområdet även efter år 1974, innan Torsvikens deponi var i fullt bruk.
Efter denna tidpunkt har det endast varit tillåtet att tippa icke-förorenade
muddermassor i Hake fjord.
Bottenförhållanden och sedimentföroreningar
Sammantaget bedöms föroreningshalterna i de ytliga sedimenten vara ungefär
samma och möjligen aningen lägre än de som tidigare analyserats på större djup. Få
provpunkter är analyserade varför det inte går att dra några säkra generella
slutsatser kring resultatet. Vid val av metod för ledningsläggning bör försiktighet
råda på grund av föroreningssituationen. Täckning av elkablarna inom
vindkraftparken kan av denna anledning vara ett alternativ till nedplogning av
kablarna i bottensedimenten. Fyra olika ledningssträckningar till land har beskrivits
och bedömts i målet ingiven miljökonsekvensbeskrivning. En genomgång av
underlagsmaterialet i ärendet har gjorts för att översiktligt beskriva
bottenförhållandena och eventuell föroreningssituation för varje ledningssträcka.
Det tidigare föreslagna huvudalternativet för elkabeldragning mellan Vindplats
Göteborg och land framstår fortfarande som det mest fördelaktiga. Inom
sträckningen finns delområden som har erosionsbottenkaraktär och därmed
sannolikt lågt föroreningsinnehåll. Huvudalternativet ligger dessutom utanför
Göteborgs Hamns verksamhetsområde, vilket medför att elkablarna inte kommer att
kunna skadas av de omfattande utfyllnader som planeras i området.
10
DOM
M 1130-13
Buller
Inom och i anslutning till etableringsområdet förekommer redan idag buller från
bl.a. fartygstrafik, enär de båda farlederna Torshamnsleden och Böttöleden
trafikeras av en stor mängd fartyg. Nordliga vindförhållanden innebär att den norra
delen av Brännö dagligen och vid ett stort antal tillfällen utsätts för buller från
fartygstrafik kring cirka 40 dB(A). Buller i området alstras också från verksamheten
vid Göteborgs hamn, i form av buller från fartyg vid kaj, fordonstransporter inne på
hamnområdet, hamnens egen maskinpark m.m. Göteborg Energi har under hösten
2010 låtit genomföra ljudmätningar på fem olika platser runt utredningsområdet.
Friluftsliv och turism
Hake fjord är ett relativt öppet och grunt vattenområde med ön Danska Liljan i väst
och Gäveskär i öst. Öarna Danska Liljan, Vasskär och Adeskär, som ligger i
anslutning till etableringsområdets västra del, utgör fågelskyddsområden där det är
förbjudet att vistas mellan den 1 april och 31 juli och därmed inte är möjliga att
nyttja under större delen av sommaren. I den östra delen av etableringsområdet
avgränsas området av ett nord-sydligt pärlband av mindre skär, med Gäveskär
längst söderut. Gäveskär med sin fyrplats är en samfällt ägd ö. Öster om dessa skär
ankrar lastfartyg i avvaktan på lossning i den s.k. inre hamnen.
Göteborgs norra och södra skärgård frekventeras av många turister. Turistsäsongen
pågår från mitten av juni till mitten av september månad.
Området närmast Hake fjord är påverkat av svallvågor från fartygstrafiken, varför
tilläggning med fritidsbåtar är ovanligt i området.
I vattnet kring Hake fjord, inom det s.k. Tippen-området, förekommer nationella
och internationella segeltävlingar. Inom utredningsområdet förekommer mycket
fritidsbåtar under sommarhalvåret.
Riksintressen och övriga skyddade områden
Föreslagen vindkraftspark kommer inte direkt beröra något Natura 2000-område.
Cirka 3 kilometer nordöst om etableringsområdet finns Natura 2000-området
Torsviken. Torsviken har ett rikt fågelliv.
Cirka 1 kilometer söder om utredningsområdet ligger Galterö, en ö som är av
riksintresse för naturvård. Området utgör en representativ naturbetesmark med
havsstrandäng och annan öppen utmark. Inom området förekommer art- och
individrika växtsamhällen med hävdgynnade arter. Området utgör även en värdefull
rastplats för sydsträckande fågelarter. Härutöver förekommer också marin våtmark
med värdefull marin vegetation samt botaniska värden.
Utredningsområdet är i dess västligaste del av riksintresse för totalförsvaret. Detta
område är bullerstört medhänsyn till försvarets övningsverksamhet, med skjutning
m.m.
Etableringsområdet för vindkraft berörs inte av något riksintresse för yrkesfisket.
11
DOM
M 1130-13
Delar av utredningsområdet tangerar befintligt riksintresse för sjöfart.
Större delen av utredningsområdet är av riksintresse för friluftsliv, som omfattar
hela kustbandet från norska gränsen till samhället Åsa, söder om Göteborg.
Delar av utredningsområdet är av riksintresse för kulturmiljö. Inom riksintresseområdet ingår Styrsö socken, beläget strax söder om utredningsområdet. Vidare
förekommer inom riksintresseområdet nya Älvsborg-Aspholmen samt Tumlehed.
Projektområdet ingår vidare i det större geografiska område som omfattas av
bestämmelserna i 4 kap. 4 § miljöbalken. Området är enligt 4 kap. 1 § miljöbalken
av riksintresse med hänsyn till de naturoch kulturvärden som finns i området.
Exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön får endast komma till stånd om det
kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturoch kulturvärden. Av
förarbetena till miljöbalken (se prop. 1997/98:45 del 2 s. 35-36) framgår att det med
“påtaglig skada” avses sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ påverkan
på de skyddade intressena eller som tillfälligt kan ha en stor påverkan på dessa. Vid
bedömning av frågor enligt 3 och 4 kap. miljöbalken skall den kommunala
översiktsplanen särskilt beaktas (jämför MÖD 2007:47 och MÖD 2007:54). Det
skall därför vid förevarande bedömning av påverkan på riksintressen beaktas att
Göteborgs Stad sedan länge har utpekat aktuellt område som ett utredningsområde
för vindkraft. Sökanden har bedömt att vindkraftparken kan ge en marginell
påverkan på kulturmiljön. Vindkraftparken kan dessutom bli en positiv del av
Göteborgs marina utveckling i ett kulturhistoriskt perspektiv. Uppförandet av en
vindkraftpark i området får anses medföra en begränsad påverkan på de samlade
naturvärdena i området. De samlade naturoch kulturvärdena i området skall även
ställas i relation till att området redan idag är exploaterat både vad gäller pågående
hamnverksamhet, med omfattande trafik på farlederna in till Göteborgs Hamn, och
den muddertippningsverksamhet som pågått sedan länge i området.
Planerade åtgärder och anläggningar
Lokalisering och det tekniska utförandet beskrivs i avsnitt 4.2. och 6.3 i
miljökonsekvensbeskrivningen samt i den tekniska beskrivningen. Troliga
placeringar inom etableringsområdet har beskrivits i komplettering till ansökan.
Samråd kommer att ske med Sjöfartsverket och Transportstyrelsen när det gäller att
märka ut vindkraftsparken, bl.a. genom ljusmarkeringar. Göteborg Energi kommer
under avvecklingen att ta ställning till om fundamenten skall tas bort eller om dessa
blivit en naturlig del av det ekologiska undervattenslivet och därför bör lämnas
kvar.
Vindkraftverk
Göteborg Energi planerar att uppföra högst 15 vindkraftverk inom Hake fjord, inom
det område som framgår av till ansökan bilagda karta med koordinater. Den
tekniska utvecklingen för vindkraftverk sker i en snabb takt och det är därför svårt
att redan nu precisera vilken typ av vindkraftverk som avses att uppföras, liksom
exakta koordinater för lägena. Maxhöjden för verken föreslås bli 190 meter och den
12
DOM
M 1130-13
maximala rotordiametern 150 meter, för att kunna anpassa verken till den pågående
tekniska utvecklingen på vindkraftsområdet. Effekten på vindkraftverken kommer
att vara av storleken 3,6 till 6,0 MW.
Fundament
De fem vanligaste slag av fundament som används för havsbaserade vindkraftverk
är gravitations-, fackverks-, monopile-, tripod- och bergförankrade fundament.
Dessa finns närmare beskrivna under avsnitt 4 i den tekniska beskrivningen. Även
kombinationer av fundament kan bli aktuellt. Innan Göteborg Energi slutligen kan
bestämma vilket fundament som är lämpligast att använda i Hake fjord måste
bolaget företa en detaljerad geoteknisk undersökning av havsbotten och andra
relevanta undersökningar.
Elkabel
Elkablarnas placering och utmärkning inom etableringsområdet kommer att
bestämmas efter samråd med tillsynsmyndigheten. Elkablar planeras att dras till
fastlandet över Torshamnsleden. De faktiska åtgärderna med elkabelsträckningen
och nätanslutningen till befintligt, överliggande elnät ingår dock inte i denna
tillståndsansökan. Ytterligare beskrivning av bottenförhållande och sedimentföroreningar inom områden för kabeldragning har redovisats i komplettering av
ansökan (ab 101).
Anläggningsarbeten
När ovan beskrivna undersökningar av havsbotten m.m. har slutförts skall
anläggningsarbetena påbörjas. Trolig tidsåtgång för dessa arbeten är 1-2 år.
Omhändertagande av muddermassor
En promemoria har tagits fram för att ytterligare redovisa förväntade
muddermängder, olika muddringsmetoder, möjliga försiktighetsmått som kan
vidtas, vilka muddringsmetoder som bedöms som de mest troliga och slutligen hur
muddermassor avses att bli omhändertagna beroende på föroreningshalt. Se vidare
bifogad promemoria Hantering av muddermassor. Grundläggningsmetoder som
medför så lite muddring som möjligt kommer att prioriteras för att inte frigöra
sediment som kan vara förorenade. I första hand kommer bergförankrade
fundament att väljas och i andra hand monopiles (där ingen muddring krävs). För de
fall muddring ändå krävs, föreslås ett antal olika tekniker där det finns metoder och
utrustning som minimerar grumling. Omhändertagandet av muddermassorna är
beroende av hur mycket mudder som kommer att behöva hanteras och dess
föroreningsgrad. Det finns flera mottagare eller tipplatser där det ställs olika krav på
vilken typ av massor som får tas emot.
Kontroll av verksamheten, skadeförebyggande och kompensationsåtgärder
Under avsnitt 10 i miljökonsekvensbeskrivningen beskrivs närmare hur kontrollen
avses att bli utförd. Genom föreslagna åtgärder och villkor bedömer Göteborg
Energi att den negativa påverkan av verksamheten bör bli begränsad på allmänna
och enskilda intressen. I denna del hänvisas också till avsnitt om påverkan och
konsekvenser nedan.
13
DOM
M 1130-13
Påverkan och konsekvenser
Den påverkan Vindplats Göteborg kan komma att få på naturmiljön och andra
intressen framgår av kapitel 6 i miljökonsekvensbeskrivningen. Nedan återges en
sammanfattning av konsekvenserna för föreslagna verksamheter.
Vatten och vindförhållanden
Vindplats Göteborg bedöms inte medföra någon påverkan på de storskaliga
strömningsförhållandena i området. Genom skadeförebyggande åtgärder, såsom
erosionsskydd, påverkas inte heller grundläggningen av eller den lokala miljön
kring vind kraftverken. Påverkan på vattenkvaliteten bedöms endast uppkomma
under anläggningsskedet och vara begränsad med hänsyn till de redan idag
befintliga förhållandena och verksamheterna i området. Vindplats Göteborg medför
en ringa eller ingen påverkan på vattenkvaliteten i området. Lävakar och turbulens
kan uppstå bakom vindkraftverken, vilket kan ha en påverkan på vindförhållandena
lokalt, se avsnitt 6.11 i miljökonsekvensbeskrivningen.
Marin miljö
Vindplats Göteborg bedöms ge upphov till viss påverkan på den marina miljön
under anläggningsskedet, men denna bedöms vara temporär. Efter
anläggningsskedet bedöms grundläggningen för vindkraftverken, liksom ev
påseglingsskydd, kunna fungera som en ny hårdbottenmiljö, med positiva effekter
för den marina floran och faunan.
Förutsättningar för fisklek
En redovisning har tagits fram som visar förutsättningarna för fisklek i området, se
vidare till ansökan bifogad promemoria Förutsättningar för fisklek. Förutsättningar
bedöms finnas för fisklek i Hake fjord. Framförallt finns dessa lekområden i de
områden som inte är aktuella för vindkraftsetablering, dels vid Danska Liljan, dels
runt Vasskären.
Djurliv
Vindplats Göteborg bedöms medföra en marginell påverkan på fågellivet i området,
bl.a. med hänsyn till redan befintliga förhållanden och verksamheter i området.
Risken för att fåglar dör vid kollision med vindkraftverken bedöms som liten. Ingen
egentlig påverkan på fladdermöss bedöms uppkomma, bl.a. då dessa är mycket
sällsynta vid vindar på mer än 3-5 m/s och då vindkraftverkens blad börjar röra sig.
Grundläggningen av vindkraftverken innebär att det ianspråktagna området
försvinner som uppväxtområde för ev. fisk. Grundläggningen i sig skapar dock en
ny hårdbottenmiljö, vilken kompenserar för den miljö som försvunnit. Någon
mätbar påverkan på fisk uppkommer inte till följd av vindkraftsparken. Varken
magnetfälten eller buller bedöms påverka den vandrande fisken i området. Det kan
inte uteslutas att magnetfält och buller kan påverka hur sälar och tumlare navigerar i
området. Beaktas skall dock att betydande störningar redan förekommer från
befintlig fartygstrafik och övriga verksamheter i området och vindkraftverken
bedöms inte tillföra några ytterligare kumulativa effekter.
14
DOM
M 1130-13
Landskapsbild
Vindplats Göteborg bedöms innebära förändringar av landskapsbilden och hur stor
förändringen blir beror i hög grad från vilken riktning vindkraftsparken betraktas
och hur vindkraftverken utformas. Sammantaget bedöms vindkraftsparken innebära
måttliga konsekvenser för landskapsbilden. Konsekvenserna för landskapsbilden
finns sammanfattande under avsnitt 6.15.3 och 6.15.4 samt 6.16 i
miljökonsekvensbeskrivningen.
Kulturmiljö och marin arkeologi
Ungefär hälften av etableringsområdet för vindkraft ligger inom riksintresset för
kulturmiljövård. Kulturmiljön bedöms endast påverkas i ringa omfattning och inga
idag kända fornlämningar kommer att beröras av de enskilda vindkraftverken.
Pågående verksamheter
Vindplats Göteborg bedöms inte innebära någon påtaglig skada på eller risk för
sjöfarten, förutsatt att skadeförebyggande och säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Vid
behov kommer således bl.a. påseglingsskydd att utföras när vindkraftverkens exakta
lägen är fastställda. Inom Hake fjord bedrivs inget känt yrkesfiske varför ingen
påverkan på fiskenäringen bedöms uppstå.
Buller
Konsekvenserna av buller är utredda och redovisas under avsnitt 6.19 i
miljökonsekvensbeskrivningen. Undervattensbullret bedöms inte påverka den
vandrande fisken i området
Göteborg Energi har låtit utföra en kompletterande ljudutredning, se rapport
Ljudutredning, Vindplats Göteborg. Av rapporten framgår sammanfattningsvis
följande. Kumulativa effekter för buller från olika aktiviteter tillsammans med
buller från vindkraftparken har utretts och antas inte medföra någon större ökad
störning för närboende. Bullerberäkningar med beräkningsmetoden Nord 2000 har
genomförts för två parklayouter. Riktvärde för buller utomhus bör kunna sättas till
40 dB(A). Ingen bostad beräknas få högre bullernivåer än 40 dB(A). Riktvärde för
lågfrekvent buller inomhus enligt Socialstyrelsen beräknas inte överskridas för
någon bostad. Antalet bostäder som riskerar att bli utsatta för bullernivåer över 35
dB(A), och vars invånare därmed skulle kunna uppleva bullerstörning från
vindkraftverken, är cirka 15 stycken.
Skuggbildning, reflexer
Skuggeffekterna av vindkraftsparken Vindplats Göteborg har utretts och det
bedöms att Boverkets riktvärden kan hållas. Sammanfattningsvis är bedömningen
att Vindplats Göteborg endast medför marginell eller ingen påverkan avseende
rörliga skuggor och reflexer. Det finns tekniska möjligheter att begränsa
förekomsten av skuggor, t.ex. vid Gäveskär, för det fall antalet skuggtimmar skulle
överskrida de timmar Boverket anger som riktvärde, se Skuggreglering för
Vindplats Göteborg.
15
DOM
M 1130-13
Friluftsliv och turism
Vindplats Göteborg bedöms medföra små konsekvenser för riksintresset för
friluftsliv. Tillgängligheten till etableringsområdet kommer i princip att vara
oförändrad, men kan möjligtvis upplevas som förändrad för de personer som ser en
osäkerhet i att vistas i ett område med vindkraftverk. Ett område om ca 100 meter
närmast vindkraftverken kan komma att behöva avlysas av sjösäkerhetsskäl. Detta
föreslås i sådant fall gälla fartyg med max deplacement över 500 ton och en maxfart
över 8 knop. Avlysningen föreslås däremot inte gälla sjöräddningsbåtar,
servicefartyg, fritidsbåtar eller kanoter. Möjligheten att bedriva tränings- och
kappseglingsverksamhet i området begränsas inom det s.k. Tippen-området. På
Dana fjord kan seglingar påverkas vid vindar från sydost till nordost. Sammantaget
bedöms Vindplats Göteborg medföra en måttlig påverkan på tränings- och
kappseglingsverksamheten i Göteborg. Turismen i aktuellt område är begränsad.
Vidtagna undersökningar visar också att turister rent generellt har en positiv eller
neutral inställning till vindkraft. Privata badplatser, utsiktsplatser och
vandringsleder, som ligger inom en viss zon från vindkraftsparken kan påverkas av
buller från vindkraftverken. Tidigare studier visar dock att badplatser generellt inte
får ett minskat besöksantal av en vindkraftsetablering i närheten. Möjligheten till
fritidsfiske bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Vid en etablering av
Vindplats Göteborg i Hake fjord kan vindkraftverkens fundament med därtill
hörande eventuella påseglingsskydd fungera som konstgjorda rev.
Grundläggningarna kan därmed få en positiv effekt för den marina floran och
faunan, vilket kan leda till att området blir mer attraktivt för fritidsfiskare och
sportdykare.
Riksintressen och övriga skyddade områden
Vindplats Göteborg bedöms inte påtagligt skada något riksintresse. Natura 2000områden bedöms varken direkt eller indirekt bli berörda av Vindplats Göteborg på
sådant sätt att tillståndsplikt föreligger enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Inga
dispenspliktiga arter enligt artskyddsförordningen (2007:845) bedöms bli berörda.
Inga vindkraftverk avses förläggas inom strandskyddat område.
Sammantaget anser Göteborg Energi att den planerade vindkraftparken inte
kommer att påtagligt skada de samlade naturoch kulturvärdena i området.
Förhållanden under anläggningsskedet
Anläggningsarbetenas utförande kan komma att orsaka grumling och
partikelspridning. Den i området förekommande floran och faunan bedöms vara
tålig mot och anpassad till tillfälligt högre halter av partiklar i vattnet med hänsyn
till de befintliga förhållandena, särskilt med beaktande av områdets
exponeringsgrad, den intensiva fartygstrafiken och vattendjupet. Vidare genererar
anläggningsarbetena buller och emissioner. Förekommande och vandrande
fiskebestånd kan komma att störas lokalt av anläggningsarbetena. Den temporära
grumlingen och partikelspridningen, till följd av muddrings- och grävningsarbeten
under anläggningstiden, liksom övriga störningar bedöms medföra liten risk för
mätbar påverkan på något naturvärde. Vindplats Göteborg bedöms vidare påverka
vattenkvaliteten marginellt under byggskedet. I denna del hänvisas även till avsnitt
16
DOM
M 1130-13
6.3.7 i miljökonsekvensbeskrivningen. Det aktuella etableringsområdet kommer att
behöva avlysas i etapper under arbetenas utförande.
Öckerö kommun
Öckerö kommun berörs troligen framförallt av att något vindkraftverk kan komma
att ställas inom kommunen. I övrigt kommer Vindplats Göteborg innebära att
landskapsbilden från Öckerö kommuns södra öar, framförallt Fotö och Grötö,
förändras åt sydväst. Utbyggnaden bedöms dock ligga helt i linje med Öckerö
kommuns målsättning att bli självförsörjande på förnyelsebar energi.
Bedömning
Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår att de direkta, negativa konsekvenserna
för miljön i huvudsak är hänförliga till anläggningsfasen. Anläggningsarbetena
kommer bl.a. medföra temporär påverkan på den marina miljön genom fysiska
störningar från anläggningsarbetena. Enligt Göteborg Energis förmenande kommer
föreslagna verksamheter, med beaktande av föreslagna skadeförebyggande åtgärder,
inte att medföra en varaktig menlig inverkan på varken allmänna eller enskilda
intressen.
Samråd och miljökonsekvensbeskrivning
Göteborg Energi har utfört samrådsförfarandet enligt 6 kap. miljöbalken på sätt som
anges nedan och som framgår av bilagd samrådsredogörelse samt avsnitt 3.1
miljökonsekvensbeskrivningen. Göteborg Energi har genomfört ett s.k. utökat
samrådsförfarande i ärendet. Inför upprättandet av ifrågavarande tillståndsansökan
har bolaget sålunda, i avsikt att informera och samråda med berörda sakägare,
länsstyrelsen, myndigheter, organisationer och övrig allmänhet, informerat om föreslagen verksamhet samt berett berörda tillfälle att yttra sig i ärendet. Företrädare för
Länsstyrelsen i Västra Götaland har deltagit i samrådsprocessen. Länsstyrelsen har
den 12 oktober 2012 beslutat att den aktuella vattenverksamheten kan antas
medföra betydande miljöpåverkan. Göteborg Energi har därmed fullgjort vad i 6
kap. miljöbalken stadgas om samråd för tillståndspliktig verksamhet enligt
miljöbalken.
Av 6 kap. 9 § miljöbalken följer att miljödomstolen har att pröva om
miljökonsekvensbeskrivningen i målet uppfyller kraven i 6 kap. miljöbalken.
Miljökonsekvensbeskrivningen har upprättats i enlighet med 6 kap. 7 § miljöbalken.
Med beaktande härav och resultatet av samrådsförfarandet bedömer Göteborg
Energi att miljökonsekvensbeskrivningen uppfyller kraven i 6 kap. MB, varför
bolaget hemställer om godkännande av densamma.
Tillåtlighet
Föreslagen verksamhet strider inte mot gällande planer eller några
områdesbestämmelser enligt plan- och bygglagen. Densamma är således tillåtlig
enligt 2 kap. 6 § tredje stycket miljöbalken. Nu tillståndssökt vindkraftverksamhet
vinner vidare stöd i gällande översiktsplanering för Göteborgs Stad, där aktuellt
område är särskilt utpekat som utredningsområde för vindkraftsetablering. Vid
bedömningen av vattenverksamhetens tillåtlighet skall, enligt 11 kap. 6 §
miljöbalken, en avvägning göras mellan å ena sidan fördelarna från allmän och
17
DOM
M 1130-13
enskild synpunkt av verksamheten och kostnaderna samt skador och olägenheter å
andra sidan. Föreslagen vattenverksamhet utgör en förutsättning för att kunna utföra
den miljöfarliga verksamheten och utgör en del av projektet Vindplats Göteborg.
Den tillståndssökta verksamheten fyller en från miljö- och resurssynpunkt ytterst
viktig samhällsfunktion. Verksamheten har en mycket stor betydelse för de
allmänna intressena på nationell, regional och lokal nivå. De negativa
konsekvenserna av vattenverksamheten bedöms framförallt bli temporära under
anläggningstiden, med beaktande av föreslagna skadeförebyggande åtgärder. Det
görs gällande att fördelarna av verksamheten från allmän synpunkt klart överväger
kostnaderna samt eventuella skador och olägenheter av densamma. I denna del
hänvisas även till avsnitt 8 samt bilaga 1 till miljökonsekvensbeskrivningen. Det
aktuella området är idag påverkat av vindkraftverk, hamnverksamhet, farleder med
omfattande fartygstrafik och mudderdeponi. En vindkraftpark kommer att påverka
det visuella i området och således landskapsbilden. Förändringen av
landskapsbilden kan dock uppfattas olika av olika människor, både positivt och
negativt. Ändamålet med den tillståndssökta verksamheten är att utnyttja områdets
vindresurser, som enligt genomförda utredningar har visat sig vara goda, för att på
så sätt tillhandahålla energi till stadens invånare och verksamheter. Vindkraftparkens närhet till land möjliggör också en förhållandevis kort och kostnadseffektiv
anslutning till befintligt elnät. Genomförda utredningar har också visat att påverkan
på motstående allmänna och enskilda intressen blir begränsad, med beaktande av
föreslaget etableringsområde, skadeförebyggande åtgärder och förslagna
tillståndsvillkor. De alternativa lokaliseringarna vid Vindplats Stora Pölsan och
Vindplats Dörjeskär bedöms inte som lämpligare, utan ligger i områden som idag är
obetydligt exploaterade av andra verksamheter och inom en ostörd del av kusten.
Enligt bolagets bedömning är lokaliseringen av Vindplats Göteborg lämplig för sitt
ändamål och ändamålet kan uppnås med minsta intrång och olägenhet för
människors hälsa och miljön. Verksamheten uppfyller de allmänna hänsynsreglerna
i 2 kap. miljöbalken och främjar en från allmän synpunkt god hushållning samt även
övriga tillåtlighetsbestämmelser i miljöbalken, varvid även hänvisas till avsnitt 8 i
miljökonsekvensbeskrivningen. Mot bakgrund av det anförda anser Göteborg
Energi att de tillståndssökta verksamheterna är tillåtliga enligt miljöbalken.
Samhällsekonomisk tillåtlighet
Bolaget har slutligen och sammanfattningsvis anfört följande om den samhällsekonomiska tillåtligheten.
Kalkylen utgår från 20 års livslängd för vindkraftsparken och 4 % diskonteringsränta. En investering kan vara lönsam ur samhällsekonomiskt perspektiv även om
producentkostnaderna överstiger producentnyttorna. Sökanden har bedömt följande
aspekter.
Monetärt värderade effekter:
- nytta och kostnader för producenten,
- minskade emissioner.
Kvalitativt bedömda effekter:
- försörjningstrygghet,
- bullerstörning,
- påverkan på fastighetspriser,
18
M 1130-13
DOM
- påverkan på Göteborgs Stads varumärke,
- ekologisk påverkan,
- påverkan på friluftsliv och segling,
- påverkan på kulturmiljön.
Nyttor och kostnader för producent.
Nuvärde miljoner kronor
225 GWh
Producentkostnader
Investeringskostnad
-1 170
Drift och underhåll
- 722
Avveckling
-9
Producentnytta
Elpris
1 865
Elcertifikat (i 15 år)
325
Summa
290
Minskade emissioner
Minskade emissioner
225 GWh
Svaveldioxid
Partiklar
Kvävedioxid
60
1 630
190
1 881
Summa
Koldioxid
523
Känslighetsanalys-minskade emissioner
Nuvärde, miljoner kronor
Ingen hänsyn till CO2 värdering
Europeisk elmix (Borgmästaravtalet)
Nordisk elmix
Svensk elmix
Marginalel (kolkondens)
Kommentar
20 Mkr/installerad MW
20 öre/kWh, år
1,5 Mkr/verk
61 öre/kWh, år
. 13 öre/kWh, år
Kommentar
Vindeelen ersätter el från
elnätet
36 kr/kg utsläpp
4 126 kr/kg utsläpp
107 kr/kg utsläpp
Nyttan av koldioxidbesparingen tillgodoräknas inte på grund av
EU:s nuvarande handelssystem för utsläppsrätter
(0,32 kr/kg utsläpp)
225 GWh
1 881
940
426
2 821
Kvalitativt bedömda effekter
Försörjningstrygghet
Bullerstörning
Påverkan på fastighetspriser
Förstärkning av Göteborgs
Stads varumärke
225 GWh
Positiv
Positiv
Kommentar
Ej ovanför riktvärde
Belägg saknas
Bidrar till att uppfylla
åtaganden och miljömål
19
Ekologisk påverkan
M 1130-13
DOM
Positiv/Negativ
Påverkan på friluftsliv och
segling
-/Negativ
Påverkan på kulturmiljön
-
Fundament som
artificiella rev. Tipp-zon
för muddermassor
Ingen påverkan på
rekreation. Måttlig
påverkan på elitseglare
Ingen påverkan
Utifrån ovanstående har sökande gjort en samlad bedömning enligt följande.
- Betydande samhällsekonomisk nettonytta förknippad med produktion av förnybar
energi och Vindplats Göteborg.
- stora vinster i minskade emissioner,
- positiv nettonytta oavsett vilken elmix som värderas.
- Producentkostnader kan öka utan att nettonyttan blir negativ.
- I samhällsekonomiska bedömningen är det inget problem i sig att
producentkostnaderna är större än producentnyttan om andra
nyttoposter kan väga upp detta (i detta fall minskade emissioner).
- Enskilda kan påverkas negativt av exempelvis buller, minskade fastighetsvärden
och förändrade seglingsförhållanden, men det bör inte göra den totala nettonyttan
negativ.
Samlad bedömning i siffror
Huvudkalkyl
Samhällsekonomisk nettonytta
Känslighetskalkyler
Nettonytta inkl. CO2 värdering
Högre producentkostnader
Miljövärdering av el: Svensk elmix
Miljövärdering av el: Nordisk elmix
Utan intäkt från elcertifikat
Huvudkalkyl 30 år
225 GWh
Kommentar
2 170
2 694
1 405
Investeringskostnad: + 50%
Drift och underhåll:+25 %
715
1 229
1 845
3 097
Sakägare
Såsom av vattenverksamheten berörda sakägare uppges fastigheten Göteborg
Brännö s:2 (Lennart Granström, Hans Sundén, Nils-Göran Ekberg, Stig Berggren,
Hans-Erik Bränning).
Igångsättningstidpunkt och arbetstid
Planerad vindkraftspark och härtill hörande anläggningar och åtgärder är
omfattande och den sammanlagda byggtiden beräknas uppgå till cirka 1-2 år.
Dessförinnan skall alla erforderliga tillstånd, såsom koncession enligt ellagen samt
ledningsrätt, utverkas, liksom verksamheten detaljprojekteras, bygghandlingar m.fl.
handlingar framtas samt även upphandling ske av vindkraftverk och entreprenörer.
Mot bakgrund härav hemställer Göteborg Energi om att tillståndet till den
miljöfarliga verksamheten skall ha tagits i anspråk senast 10 år efter lagakraft-
20
DOM
M 1130-13
vunnen dom i tillståndsfrågan (igångsättningstiden). Av ovan angivna skäl anhåller
Göteborg Energi om en motsvarande arbetstid för vattenverksamheten av 10 år,
räknat från dagen för lagakraftvunnet tillstånd.
Kostnadskalkyl
Kostnaden för föreslagen vattenverksamhet beräknas uppgå till cirka 1 300 miljoner
kronor.
Oförutsedd skada, tillståndets giltighetstid
Göteborg Energi föreslår att tiden för inkommande med anspråk på ersättning enligt
reglerna om oförutsedd skada skall bestämmas till tio år, räknat från arbetstidens
utgång. Med föreslagna skadeförebyggande och kontrollåtgärder bedöms de
negativa effekterna av verksamheten framförallt bli temporära och knutna till
anläggningsarbetena. Med hänsyn härtill och att ett kontrollprogram skall upprättas
för arbetena bör konsekvenserna av verksamheten väl kunna utredas inom
föreslagen tid för oförutsedd skada.
Med hänsyn till den tekniska utvecklingen på vindkraftsområdet och den tekniska
livslängden för vindkraftverken bör tillståndet tidsbegränsas. Omfattningen och
nyttan av projektet bör dock föranleda en relativt lång tillståndstid, varför Göteborg
Energi yrkar en tillståndstid av 30 år, efter det att verksamheten i någon del tagits i
drift.
Ekonomisk säkerhet
Göteborg Energi åtar sig att ställa säkerhet för den återställningskostnad som kan bli
aktuell för Vindplats Göteborg. Säkerhetsbeloppet föreslås bli bestämt i samråd
med tillsynsmyndigheten och Göteborg Energi föreslår att markoch miljödomstolen delegerar åt tillsynsmyndigheten att slutligen fastställa säkerhetsbeloppets storlek och uppbyggnad. Uppbyggnaden bör dock ske etappvis, där
säkerhetsbeloppet är begränsat inledningsvis, för att sedan öka och vara som högst
mot slutet av vindkraftverkens livslängd. Sökanden har kompletterat ansökan med
följande uppgifter. Energimyndigheten och Svensk Vindenergi tog år 2009 fram en
rapport ”Vindkraftverk - kartläggning av aktiviteter och kostnader vid
nedmontering, återställande av plats och återvinning”. I tabell 10 på sidan 45 finns
en uppdelning av de olika kostnaderna angiven (se utdrag nedan vad gäller 20
Vestas 3MW till havs). Sedan dess har dock marknaden ändrats något och de
vindkraftverk som planeras att bli uppförda i detta område är större än de som
används i rapportens räkneexempel. Följande faktorer gör att de belopp som anges i
rapporten fortfarande kan anses aktuella:
• Vid nedmonteringen uppkommer intäkter från försäljning av metallskrot. Det är
rimligt att anta att efterfrågan på metall på lång sikt kommer att vara större än
tillgången vilket får till följd att metallpriserna stiger.
• Drygt halva kostnaden för återställningen avser arbetet med att montera ned
vindkraftverken. Arbetsinsatsen för att montera och demontera havsbaserad
vindkraft är snarlik den på land. Prisnivån för montering har sjunkit sedan 2009 då
den storskaliga utbyggnad som pågår har lett till att fler anpassade fartyg finns
tillgängliga.
21
DOM
M 1130-13
Med ovanstående i beaktande anses en säkerhet på 1,5 miljoner kr per vindkraftverk
vara skälig. Det innebär att vid uppförande av en vindkraftpark om 15 vindkraftverk
skulle säkerheten uppgå till 22,5 miljoner kr. En fördelning av kostnaderna enligt
nedanstående exempel är också sannolik.
Nedmontering
Återställning
Återvinning
Intäkter
Netto
20 Vestas
3MW hav
-943 500
-996 367
-32 000
462 640
-1 509 227
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
Till ansökan har fogats en miljökonsekvensbeskrivning. Här nedan återges den del
av sammanfattningen av miljökonsekvensbeskrivningen som utgörs av en tabell där
konsekvenser för miljöaspekter bedömts, en tabell med bedömning av tekniska
aspekter samt sökandens samlade slutsatser.
Tabell med sökandens bedömning av projektets miljöaspekter
Miljöaspekter
Samlad bedömning av konsekvenser
Konsekvenser
I anslutning till många varvs- och hamnområden
under byggoch
förekommer liknande föroreningssituationer som på
avvecklingsskedet Hake fjord. Föroreningssituationen inom området
samt förorenat
motsvarar det som förväntats med hänsyn till
mudder och avfall områdets nyttjande som tippområde för muddermassor. Arbeten i bygg- eller avvecklingsskedet
innebär en tillfällig och lokal störning för lokala
fiskbestånd och vandringsfisk som är på väg till och
från lekoch uppväxtområden i Göta älvs
vattensystem. Vindplats Göteborg påverkar
vattenkvaliteten marginellt under byggskedet.
Muddringsarbete och spridning av sediment i flera
områden med inslag av föroreningar förväntas ge
måttliga men temporära konsekvenser
Natura 2000Vindplats Göteborg medför en liten störning för
områden
häckande och rastande fåglar i Hake fjord och
Torsvikens Natura 2000-område. Bestånd av
rödlistade arter vid Torsviken kan reduceras
marginellt på grund av Vindplats Göteborg. Risk
för ett mindre antal (<15 st/år) kollisioner med
vindkraftverk.
Naturreservat
Vindplats Göteborg kommer inte att medföra några
betydande konsekvenser för naturreservat i
området.
Område av
Riksintresseområdet för totalförsvaret kommer inte
Bedömning
Ringa/inga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Ringa/inga
22
riksintresse för
totalförsvaret
Område av
riksintresse för
yrkesfiske
Område av
riksintresse för
naturvård
Område av
riksintresse för
Göteborgs hamn
och sjöfart
Område av
riksintresse för
friluftsliv
Område av
riksintresse för
kulturmiljö
Strandskydd
Fastighetsgränser
Muddertippområde
Turism och
friluftsliv
Fritidsbåtar
DOM
M 1130-13
att påverkas av Vindplats Göteborg.
konsekvenser
Vindplats Göteborg medför att yrkesfiske
(hummerfiske) kan bedrivas utan restriktioner inom
ett område av regionalt och lokalt intresse.
Vindplats Göteborg kommer inte att medföra några
nämnvärda konsekvenser för området av
riksintresse för naturvård.
Vindplats Göteborg har liten påverkan på
internationell handelssjöfart, dvs. stör trafiken i
liten utsträckning jämfört med idag. Vindplats
Göteborg innebär att påseglingsrisken är liten.
Vindplats Göteborg påverkar övrig sjöfart, dvs.
sådan som rör sig utanför farleder i begränsad
utsträckning.
Vindplats Göteborg kan ge en marginell påverkan
på friluftsliv av lokalt värde. Värdena kan snabbt
återställas vid avslutad drift av Vindplats Göteborg.
Ringa/inga
konsekvenser
Vindplats Göteborg ger en liten påverkan på
kulturmiljövärden inom ett riksintresse eller
internationellt intresse. Det finns även positiva
aspekter då etableringen bedöms kunna bli en
positiv del av Göteborgs marina utveckling i ett
kulturhistoriskt perspektiv.
Vindplats Göteborg medför inga skador eller
intrång i strandskyddsområden.
Vindplats Göteborg medför inga intrång på enskilda
fastigheter
Vindplats Göteborg har liten påverkan på fortsatt
muddertippning inom delar av tippområdet.
Muddertippningen är förenlig med Vindplats
Göteborg
Vindplats Göteborg orsakar små konsekvenser för
det lokala friluftslivet och turismen. Vindplats
Göteborg medför att friluftsliv och turism är fortsatt
möjligt i Hake fjords närmaste omgivning och
mellan farlederna. Ett övervägande kommer att
göras om ett område på ca 100 m närmast
vindkraftverken kommer att behöva avlysas av
sjösäkerhetsskäl. Fritidsbåtar, kanoter m.m.
kommer ej att beröras av denna avlysning.
Vindplats Göteborg medför små konsekvenser för
fritidsbåtarnas rörelse inom området.
Vindkraftparken medför att det kan upplevas
osäkert att gå in i området. Trafiken kan komma att
öka marginellt i farledsområdena. Ett övervägande
kommer att göras om ett område på ca 100 m
Ringa/inga
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Små
konsekvenser
Små
konsekvenser
23
Tränings- och
kappseglingsverksamhet
Fritidsfiske
Vatten- och
strömningsförhållanden
Fåglar
Fladdermöss
Fisk
DOM
närmast vindkraftverken kommer att behöva
avlysas av sjösäkerhetsskäl. Fritidsbåtar, kanoter
m.m. kommer ej att beröras av denna avlysning.
Vindplats Göteborg utgör ett permanent hinder för
kappseglingsverksamhet av nationellt eller regionalt
intresse på Tippen. Tävlingar på Tippenområdet
genomförs vid 0-2 tillfällen per år. Tränings- och
kappseglingsverksamheten påverkas dock inte vid
Långedragsflaket där omfattande seglingsverksamhet bedrivs året om. På Dana fjord kan
seglingar påverkas vid vindar från sydost till
nordost. Sammantaget bedöms Vindplats Göteborg
medföra en måttlig påverkan på tränings och
kappseglingsverksamheten i Göteborg.
Vindplats Göteborg medför att fritidsfiske kommer
att kunna bedrivas utan restriktioner inom
vindkraftparken. Ett övervägande kommer att göras
om ett område på ca 100 m närmast vindkraftverken
kommer att behöva avlysas av sjösäkerhetsskäl.
Fritidsbåtar, kanoter m.m. kommer ej att beröras av
denna avlysning. Vindkraftverken medför en
marginell påverkan på möjligheterna att röra sig i
området och kan för en del medföra att det är
mindre attraktivt att fiska i området.
Vindplats Göteborg medför en ringa eller ingen
påverkan på vattenkvaliteten i området.
Miljökvalitetsnormer kan uppfyllas inom utsatt
tidsgräns. Vindplats Göteborg påverkar inte den
storskaliga strömningen i området. Den lokala
påverkan vid fundamenten medför ingen påverkan
på omgivningen om erosionsskydd byggs
Vindplats Göteborg medför en acceptabel påverkan
på fågellivet i området. Vindkraftparken medför en
marginell störning för häckande och rastande fåglar
i Hake fjord och i Torsvikens Natura 2000-område.
Liten risk för kollision med vindkraftverk.
Vindplats Göteborg medför ingen påverkan på
fladdermöss i området
Det kan inte uteslutas att magnetfält kring elkablar
och ljud från vindkraftverken innebär en viss
störning på vandringsfisk på väg till eller från lekoch uppväxtområden i Göta älvs vattensystem.
Vindplats Göteborg innebär en förlust av lokala lekoch uppväxtområden för fisk inom en yta
motsvarande grundläggningsarean kring varje
fundament, dvs. sammanlagt ca 5 000 m2 eller
motsvarande ca 0,1 % av etableringsområdets totala
yta.
M 1130-13
Måttliga
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Små
konsekvenser
24
Marina däggdjur
Marinbiologi
Landskapsbild
Marinarkeologi
Buller
Undervattensbuller
Skugga, reflexer
Förorenat mudder
och avfall
Påverkan på
närliggande
kommuner
DOM
Vindplats Göteborg medför en acceptabel påverkan
på marina däggdjur i området. Det kan inte
uteslutas att magnetfält kring elkablar och ljud från
vindkraftverken stör och begränsar möjligheterna
för marina däggdjur, främst tumlare som är
ovanliga i hamninloppet, att lokalisera sig i
området. Vindplats Göteborg orsakar små habitatförluster för knubbsäl i området.
Vindplats Göteborg medför positiva effekter för
marin flora och fauna i området. Vindkraftverkens
fundament med erosionsskydd samt eventuella
påseglingsskydd skapar en ny hårdbottenmiljö med
algzonering och en ökad biologisk mångfald av
både marin flora och fauna i området
Vindplats Göteborg har en viss dominans över eller
står i kontrast med omgivande landskap. Vindplats
Göteborg medför fysiska förändringar som kan
påverka orienterbarhet, utblickar, landmärken etc.
Parken kan också utgöra ett positivt visuellt inslag i
utvecklingen mot ett hållbart samhälle.
Inledande marinarkeologiska utredningar visar att
det kan finnas objekt inom området.
Kompletterande utredning skall genomföras innan
detaljerade geotekniska undersökningar och
projektering påbörjas för att förhindra skada på
eventuella objekt.
Området är redan idag påverkat av omfattande
fartygstrafik (2-3 fartyg/timme). Vindplats
Göteborg medför inte att riktvärdet för buller vid
bostäder utomhus på 40 dB(A) överskrids, eller att
Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud
överskrids. Vindplats Göteborg medför endast en
liten förändring jämfört med dagens bullernivå
Vindplats Göteborg medför ingen risk för mätbar
påverkan på fisk. Undervattensbuller från
vindkraftverken påverkar ej vandringsfisk på väg
till och från lekoch uppväxtområden i Göta älvs
vattensystem
Vindplats Göteborg medför endast marginell eller
ingen påverkan avseende rörliga skuggor och
reflexer. Boverkets riktvärden för skuggning
kommer ej att överskridas.
Se bedömning under “Konsekvenser under byggoch avvecklingsskedet
Öckerö kommun påverkas inte av Vindplats
Göteborg. Ingen påverkan från buller. Landskapsbilden från kommunens södra öar, framför allt Fotö
och Grötö, förändras åt sydväst.
M 1130-13
Små
konsekvenser
Positiva
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Små
konsekvenser
Små
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
Ringa/inga
konsekvenser
25
Luftmiljö
Sjösäkerhet
DOM
Vindplats Göteborg medför en positiv påverkan för
luftmiljön. Halten luftföroreningar, särskilt
kvävedioxid och partiklar, kommer att kunna
minska i Göteborg vilket är positivt för hälsan
Vindplats Göteborg medför en marginell förändring
vid navigation in och ut från Göteborgs hamn.
Vindkraftverken skymmer ej viktiga siktlinjer och
fyrar och utgör en måttlig påseglingsrisk (< 6 %).
Riskreducerande åtgärder skall utredas vidare och
genomföras.
M 1130-13
Positiva
konsekvenser
Måttliga
konsekvenser
Tabell med sökandens bedömning av tekniska aspekter och begränsningar inom
utredningsområdet
Teknisk aspekt
Samlad bedömning
Bedömning
Vindförutsättning Det blåser mycket bra utmed västkusten vilket ger
Tekniskt
ar
goda förutsättningar för effektiv elproduktion.
hanterbart/bra
Vindförhållandena inom Hake fjord bedöms som
förhållanden/lå
mycket gynnsamma för vindkraft.
g kostnad
Elanslutning från Inför dragning av elkablar mellan fastlandet och
Enkel teknisk
park till land
Vindplats Göteborg finns flera möjliga alternativ.
lösning/bra
För att nå Vindplats Göteborg behöver Torshamns- förhållanden/
leden korsas. I huvudalternativet läggs kablarna
låg kostnad
utanför Göteborgs hamns ankrings- och befintliga
verksamhetsområden. Kabelanslutningen bedöms
vara kort och enkel i förhållande till vad som är
normalt vid vindkraftsbyggande till havs, vilket
medför en låg anslutningskostnad.
Befintliga
Det finns elledningar i området, ledningarna
Tekniskt
ledningar
försörjer sannolikt äldre fyrar. I samband med
hanterbart/
detaljerade tekniska undersökningar och byggnation normala
av vindkraftsfundament behöver dessa märkas ut.
förhållanden/
Det kan inte uteslutas att någon ledning kan behöva låg kostnad
läggas om ifall den riskerar att påverkas.
Civilflyget
Luftfartsverkets bedömning är att flygverksamheten Tekniskt
inte kommer att påverkas av den planerade parken. hanterbart/bra
City Airport har lämnat sitt tillstånd för den
förhållanden/
planerade byggnationen. Hindermarkeringar skall
låg kostnad
ske enligt Luftfartstyrelsens föreskrifter.
Koordinater och höjdangivelser för de planerade
verken skall meddelas LFV innan byggnation.
BottenI området förekommer oftast lera ovanför berget
Tekniskt
förhållanden
och i nära anslutning till öar och grund förekommer hanterbart/nor
även isälvsmaterial (sand/grus) samt morän. Stora
mala
delar av området utgörs av mudder som tippats
förhållanden/
ovanpå lera. Grundläggning sker enklast på berg
acceptabel
men kan också göras på sand/grus och morän.
kostnad
Grundläggning kan också genomföras på silt- och
lerbotten. Grundläggningsmetoderna är i nuläget
26
Radiolänkstråk
och länkstation
Buffertzon farled
Ankringsplats
DOM
inte bestämda och detaljerade tekniska
undersökningar ska genomföras. Djupet till berg
varierar kraftigt inom området. Drygt 50
delområden med fördelaktigt djup till berg har
lokaliserats.
TeliaSonera har radiolänkstråk och en länkstation i
området. Ett stråk tangerar området och ett annat
berör en del av utredningsområdets västra del.
Bedömningen är att vindkraftverkens torn inte kan
stå i ett radiolänkstråk, däremot kan en roterande
rotor sannolikt inkräkta på radiolänkstråket utan att
funktionen störs.
Buffertzonerna kring Böttö- och Torshamnsleden
medför att det möjliga etableringsområdet
begränsas ut mot farlederna. Samtidigt medverkar
zonen till att minska risken för påsegling.
Buffertzonerna och deras utbredningar har varit
kända sedan förstudien genomfördes.
Ankringsområdet i östra delen av utredningsområdet medför att det möjliga etableringsområdet
begränsas. I området finns också andra tekniska
begränsningar som varit kända sedan förstudien
genomfördes.
M 1130-13
Tekniskt
hanterbart/
normala
förhållanden/
låg kostnad
Tekniskt
hanterbart/bra
förhållanden/lå
g kostnad
Tekniskt
hanterbart/bra
förhållanden/
låg kostnad
Samlade slutsatser
Utifrån omfattande undersökningar och analyser har ett etableringsområde
föreslagits mellan farlederna i hamninloppet till Göteborg. I arbetet har särskilt
känsliga och skyddsvärda områden undantagits från utredningsområdet för att
minimera konsekvenserna av en vindkraftsutbyggnad. Exempelvis har marinbiologiskt, ornitologiskt och kulturhistoriskt viktiga områden undantagits från
framtida etableringen av vindkraft. Hänsyn har också tagits till sjösäkerhet, tekniska
begränsningar, strandskydd och fastighetsgränser. Konsekvensbedömningen visar
att Vindplats Göteborg generellt medför små eller ringa konsekvenser för de flesta
miljöaspekterna. I två fall, för marinbiologi och luftmiljö, görs bedömningen att
miljöaspekterna kommer att påverkas positivt av Vindplats Göteborg. Måttliga
konsekvenser bedöms uppstå för tre miljöaspekter, där risk- och konsekvensreducerande åtgärder kommer vidtas för att minska påverkan: sjösäkerhet,
landskapsbild samt tränings- och kappseglingsverksamhet. En översiktlig
hållbarhetsbedömning visar att Vindplats Göteborg är förenlig med de tre
dimensionerna av hållbar utveckling. Vindplats Göteborg kommer på ett konkret
sätt att främja arbetet med att uppnå de nationella, regionala och inte minst de
lokala miljömålen. Vindplats Göteborg blir också ett betydande bidrag med
förnyelsebar energi till Öckerö kommun om ett vindkraftverk lokaliseras längst
västerut i etableringsområdet. Vindplats Göteborg främjar därmed kommunens
strävan att bli självförsörjande på el.
27
M 1130-13
DOM
Bedömning av alternativa lokaliseringar
I Tabell 1 redovisas underlag för poängsättningen av de kriterier som bedöms vara
viktiga för val av lokalisering. En hög siffra beskriver bra förhållanden eller inga
konsekvenser och en låg siffra beskriver svåra förhållanden alternativt stora
konsekvenser.
Tabell 1. Bedömningsunderlag för poängsättning av viktiga kriterier vid val av
lokalisering.
Poäng Bedömning
5
Enkel teknisk lösning, mycket bra förhållanden, inga konsekvenser
4
Tekniskt hanterbart, bra förhållanden, små konsekvenser
3
Tekniskt hanterbart, normala förhållanden, måttliga konsekvenser
2
Tekniskt komplext, normala förhållanden, stora konsekvenser
1
Oacceptabelt komplext, svåra förhållanden, mycket stora konsekvenser
I Tabell 2 redovisas kriterier som är viktiga vid val av lokalisering. I tabellen ges en
samlad bedömning och jämförelse av alternativens förutsättningar och påverkan på
olika intressen. Sammantaget bedöms Vindplats Göteborg i Hake fjord vara den
plats som i dagsläget är mest fördelaktig för en vindkraftsetablering med avseende
på valda kriterier. Även Vindplats Dörjeskär och Vindplats Stora Pölsan har
förutsättningar för framtida vindkraftsetablering.
Tabell 2. Samlad bedömning av viktiga kriterier för val av plats
Kriterier för val av plats
Vindplats
Vindplats
Göteborg
Dörjeskär
3
2
Teoretiskt möjligt antal
vindkraftverk
5
5
Vindförhållanden
5
3
Vattendjup
3
3
Bottenförhållanden
5
3
Närhet till befintligt elnät
4
2
Påverkan på naturmiljö
3
4
Påverkan på
kulturmiljöintressen
3
5
Påverkan på allmänna
intressen
5
5
Utpekade i kommunal
planering
Summering: Antal poäng
36
32
Vindplats
Stora Pölsan
3
5
3
3
3
2
4
5
5
33
28
DOM
M 1130-13
INKOMNA YTTRANDEN
Yttranden från remissinstanser
Länsstyrelsen i Skåne län (ab 22, 325, 372) avstyrker ansökan pga. felaktig
lokalisering. Området har använts som dumpningsplats för förorenade massor vilket
innebär betydande risk för spridning av miljögifter. Det föreligger risk för bullerstörning inom angränsande fågelsskyddsområden, påverkan på landskapsbilden i
skärgårdsområden är betydande, vindkraftparken kommer att ligga mitt i
inseglingsområdet till Göteborgs hamn, etableringen påverkar riksintressena för
friluftslivet och kulturmiljö.
Naturvårdsverket (ab 24, 175, 360) anser att bolagets ansökan bör avslås. Om
markoch miljödomstolen meddelar tillstånd bör detta förenas med villkor om ett
minsta skyddsavstånd om 1 km till befintliga fågelskyddsområden. Vidare bör ett
tillstånd förenas med erforderliga villkor om försiktighetsmått för att motverka
risker för grumling och spridning av sediment till skyddsvärda områden samt för att
motverka frigörande av bundna föroreningar i sedimenten. Naturvårdsverket anser
att handlingarna är tillräckliga för att pröva målet. Myndigheten delar inte
sökandens slutsatser avseende fågelfaunan. Det föreligger en beaktansvärd risk för
att etablering av en vindkraftspark enligt bolagets ansökan kommer att medföra
överträdelse av förbuden i 4 § artskyddsförordningen, såvitt avser bl.a. tobisgrissla
(rödlistekategori NT), silltrut (NT), gråtrut (NT) och ejder (NT). Enligt
Naturvårdsverkets bedömning finns en betydande risk för negativ påverkan på
relativt rika fågelvärden och en framtida negativ påverkan på Torslandavikens
fågelfauna kan inte uteslutas. Sammantaget anser myndigheten att den valda platsen
inte är lämplig enligt 2 kap. 6 § miljöbalken, med anledning av områdets betydels
som häckningsområde, rastplats samt sträckled för fåglar. Naturvårdsverket
bedömer att etableringen enligt nuvarande utformning, såväl i uppförandefasen som
i driftsfasen, innebärande att förbuden i 4 § artskyddsförordningen kan komma att
överträdas. Bolaget har inte ansökt om dispens och Naturvårdsverket kan heller inte
finna att det föreligger sådana skäl för att kunna meddela dispens. Enligt
myndighetens bedömning kan den sökta verksamheten eventuellt komma att kräva
dispens enligt 14 § artskyddsförordningen och eventuellt tillstånd enligt 7 kap. 28 a
§ miljöbalken. Det framgår tydligt av handlingarna att det aktuella området har
förhållandevis höga värden som häckfågelområde och en stor betydelse som rastoch övervintringsområde. Myndigheten anser också att föreslagna skyddsavstånd
och buffertzoner runt de delvis skyddade öarna eller fågelskyddsområdena är
otillräckliga. Ett skyddsavstånd/buffertzon om 1 000 m är nödvändigt vilket innebär
att det tänkta området inte kan nyttjas som planerat. Det kan även antas att
Torslandaviken framöver åter kommer att hysa betydligt större antal rastande fåglar
än vad som var fallet under den period som undersökts. Det innebär att slutsatserna
i underlaget om parkens eventuella påverkan på Torslandavikens fågelfauna inte är
helt relevanta. Inom bara några års tid kan det alltså vara ett betydligt större antal
fåglar som rör sig i området. Det är inte uteslutet att den sökta verksamheten kan
komma att på ett betydande sätt påverka Natura 2000-området. Även verksamhet
som pågår utanför ett Natura 2000-område kan på ett betydande sätt påverka miljön
i området. Det kan därför komma att behövas tillstånd enligt 7 kap. 28 a §
miljöbalken. Naturvårdsverket vill också uppmärksamma att JP Fågelvind förefaller
29
DOM
M 1130-13
ha baserat sina beräkningar av kollissionsrisk m.m. på en rotorhöjd om 60 m över
havet medan det i handlingarna i övrigt anges 35 m fri höjd mellan havsytan och
rotorns lägsta läge. Denna skillnad bör också belysas. Antalet fåglar som kan
komma att dödas av rotorn är avsevärt mycket större vid den lägre frihöjden. Trots
omfattande båttrafik i området och tidigare dumpning av muddermassor finns dock
ett rikt fågelliv som den sökta vindkraftsparken riskerar att ytterligare påverka
negativt. Naturvårdsverket vill därför erinra om att hänsyn måste tas till de
kumulativa miljökonsekvenserna. Om det kan antas eller visas att pågående
verksamhet redan negativt påverkat fågelfaunan bör enligt försiktighetsprincipen,
tillkommande verksamheter som kan försämra situationen ytterligare, undvikas. Vid
prövningen av frågor om tillstånd har verksamhetsutövaren att visa att de
förpliktelser som följer av hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken iakttas. Trots att
anläggningsarbetena kan orsaka grumling och partikelspridning har i MKB gjorts
bedömningen att risken för påverkan på vattenkvaliteten är ringa eller obefintlig.
Till stöd för detta har bl.a. anförts att endast icke-förorenade massor tippats i
området under de senaste decennierna. Naturvårdsverket delar inte bedömningen att
risken för påverkan på vattenkvaliteten är ringa. Det föreligger risk att sediment
med historiska föroreningar resuspenderas ut i det överliggande vattenskiktet och de
övre sedimentlagren vid anläggningarbetet. Det ökar biotillgängligheten av dessa
föroreningar, som därigenom kan bioackumuleras och koncentreras högre upp i
näringskedjan.
Havs- och vattenmyndigheten, HAV, (ab 19, 328, 370) anser att tillstånd kan
medges till ansökt vindkraftpark under förutsättning att kompletterande villkor
fastställs som säkerställer att anläggning och drift inte orsakar en betydande negativ
miljöpåverkan. Den skada som bedöms uppkomma måste begränsas genom
relevanta skyddsåtgärder för att minska påverkan på den marina miljön. Framförallt
måste det säkerställas att spridning av föroreningar från sedimenten hindras.
Områden med särskilt höga miljögiftshalter måste lokaliseras så att uppförande av
vindkraftverk på dessa platser kan undvikas. För att sökanden ska kunna ta
tillräcklig hänsyn till vattenmiljön anser myndigheten att sökanden ska utföra
kompletterande marinbiologiska undersökningar samt noggrannare
sedimentundersökningar som ska ligga till grund för detaljprojekteringen och
slutliga villkor om skyddsåtgärder. Myndigheten har även föreslagit tolv villkor
som ska gälla för verksamheten (se ab 328 samt viss justering ab 370). HAV har
vidare efterlyst information i bl.a. följande frågor. Alternativa lokaliseringar på
land, specificering av utförandemetoder, typer av vindkraftsfundament, placering av
enskilda verk m.m., dispens från dumpningsförbudet, mängd och massornas
föroreningsinnehåll, omhändertagande, vedertagna klassgränser, sedimentspill, halt
suspenderat material. Det bör redogöras för möjligheterna att undvika byggnation
på värdefulla bottnar, kompensationsåtgärder, fiskundersökningar, information om
fisklek samt fiskvandring, undervattensljud m.fl. frågor.
Sveriges Geologiska Undersökning, SGU, (ab 18, 319, 375) anför bl.a. följande.
För att miljökonsekvenserna av anläggningsarbeten inom det planerade vindkraftsområdet ska kunna bedömas bör genomförda sedimentprovtagningar kompletteras
med ett antal kärnprovtagningar genom hela tjockleken av de massor som
30
DOM
M 1130-13
deponerats inom området. Detta dels för att säkerställa gränsen mellan dumpningsmassor och underliggande naturliga sediment, och dels för att möjliggöra
miljökemisk analys av skikt som på ett eller annat sätt avviker från normala
muddermassor. Resultaten av dessa analyser bör ingå i underlaget till MKB. Det är
troligt att avfall som inte finns registrerat dumpats inom området. Detta avfall kan
vara överlagrat av, eller inlagrat i, muddermassorna. Därför vill SGU poängtera att
det är viktigt att säkerställa att en bedömning görs av hela lagret med tippmassor för
att kunna bedöma och säkerställa att starkt förorenade sediment inte rörs om och
frigör miljögifter som sprids i det biologiska kretsloppet. Av de provtagningar som
gjorts har inte gränsen mellan tippningsmassor och naturligt underlagrade sediment
kunnat fastställas på alla platser inom det aktuella området. Inom det område där
muddermassornas mäktighet är som störst bör provtagning utföras med
provtagare/sondering som når djupare ned än 8 meter. I de områden som kan antas
ha muddermäktigheter ned till 6 meter bör provtagning ske med provtagare som når
djupare ned än 6 meter. SGU anser således att MKB:n ska kompletteras med att
provtagning och kemiska miljöanalyser utförs på skikt/lager/enheter i sedimenten
som uppenbart är avvikande från normalt tippade muddermassor och som kan antas
innehålla föroreningar. Vidare bör tabellen, bilaga 6 till bilaga 6 i MKB och den
geologiska profilen i figur 5.31 kompletteras respektive korrigeras. SGU har
därefter gjort följande bedömning: Hake fjordsdeponin har använts från början av
1900-talet. Av ansökan framgår att stora mängder föroreningar av olika slag
förekommer inom deponin, till exempel latrinavfall. Troligen har även avfall från
industrier och privatpersoner dumpats inom området utan att detta dokumenterats,
speciellt under första delen av 1900- talet. SGU anser, mot bakgrund av bristerna i
det nu tillgängliga beslutsunderlaget samt med beaktande av syftet med såväl
Havsmiljödirektivet (2008/56/EG), Vattendirektivet (2000/60/EG) samt
miljöbalken, att försiktighetsprincipen bör tillämpas. De föroreningar som finns
inlagrade i deponin utgör ett potentiellt hot mot den omgivande vattenmiljön.
Egentligen är det åtgärder för att skydda deponin mot bl. erosion som i första hand
bör vidtas inom området. För att bolaget ska kunna bedriva den ansökta
verksamheten inom området måste bolaget kunna garantera att inga miljöfarliga
ämnen kommer att spridas under byggnationen och under drifttiden. De föreslagna
alternativa lokaliseringarna vid Stora Pölsan och Dörjeskär är ur miljögeologisk
synvinkel att föredra framför Hake fjord. Hake fjordsdeponin utgör redan idag ett
hot mot miljön och det kommer inte förbättra situationen om massorna dessutom
ska bearbetas på olika sätt. Bearbetning av massor kan dessutom även aktualisera
ett verksamhetsutövarsansvar i enlighet med 2 och 10 kap. miljöbalken.
Statens geotekniska institut, SGI, (ab 16, 187, 367) har sammanfattningsvis anfört
följande inför kompletteringsrundan. Lokaliseringsfrågan var väl utredd, eventuell
gasförekomst bör belysas ytterligare, risken för skred i fundamentens närområde
behöver utredas, erosionsskydden behöver belysas, hänsyn ska tas till
föroreningsrisk i anslutning till kablage. Ansökan har sedan i flera avseenden
kompletterats enligt SGI:s rekommendationer. Risken för skred i fundamentens
närområden behöver dock utredas mer. Kompletterande undersökningar utförs
lämpligen vid detaljprojekteringen. Ett tillstånd kan behöva villkoras på lämpligt
sätt.
31
DOM
M 1130-13
Riksantikvarieämbetet (ab 338) har sammanfattningsvis anfört följande.
Riksantikvarieämbetet anser att de kulturhistoriska analyserna och slutsatserna i
ansökan med tillhörande MKB till delar är svåra att härleda och grunt motiverade.
Därtill är det otydligt vari anläggningens väntade positiva förstärkande effekter på
olika kulturhistoriska samband består och vad den bedömningen grundar sig på. Ett
helhetsperspektiv på anläggningen och dess inverkan i ett större landskapssammanhang saknas. Riksantikvarieämbetet delar inte sökandens bedömning att
den tillkommande anläggningen inte nämnvärt påverkar riksintresset Nya Älvsborg
- Aspholmen [O6]. Ett av uttrycken för riksintresset är “Den fria sikten, siluetten”.
Dessa uttryck för fästningsmiljön riskerar att skadas av den nu planerade
anläggningen, dessutom i den centrala riktningen från det öppna havet och farleden
in mot Göteborg och omvänt från fästningen och ut mot öppet hav. Det går således
inte att utesluta att en etablering i den skala som nu är aktuell kan medföra påtaglig
skada på riksintresset Nya Älvsborg. Ett villkor för ett eventuellt tillstånd bör
formuleras som innebär att länsstyrelsen ska fastställa det fornlämningsområde som
krävs för att fornlämningen och fornlämningsmiljön på Danska Liljan inte ska
komma till skada och fortsatt kunna upplevas. Vidare bör ett villkor för ett
eventuellt tillstånd formuleras om att en arkeologisk utredning etapp 2 ska
genomföras för att klarlägga antikvarisk status och förhindra skada på eventuella
marinarkeologiska lämningar. Därutöver har verket lämnat mer detaljerade
synpunkter.
Sjöfartsverket (ab 294, 381) har såsom det slutligen utformat sitt ställningstagande
avstyrkt att tillstånd ges enligt ansökan men tillstyrkt en alternativ lösning som
tillgodoser de uppskattade behoven inför framtida utbyggnader av farlederna till
Göteborg. Sjöfartsverket gör idag bedömningen att den utpekade buffertzonen för
framtida utveckling kan komma att behöva tas i anspråk för farledsutbyggnad i
första hand gällande den norra farleden Torshamnsleden. Idag går det dock inte att
säga i vilken omfattning eller vilka delar av farleden som kan komma att beröras, då
detta är beroende av framtida fartygs design, längd, bredd och djupgående Dessa
parametrar är idag inte kända. Sjöfartsverket gör därför bedömningen att alltför
stora osäkerheter föreligger för att det skall vara möjligt att bedöma framtida behov
av farledsyta. Det är följaktligen också omöjligt att genomföra en simulering i syfte
att fastställa behovet av farledsyta, då vare sig framtida fartyg eller dess behov av
yta för manövrering kan förutses med de ingångsvärden som finns idag. Sjöfartsverket anser att buffertzonen i sin helhet bör tas i anspråk för att säkerställa
riksintresset för kommunikationer och därmed möjliggöra en framtida utbyggnad av
farleden. Sjöfartsverket menar således att vindkraftverk som planeras i Torshamnsledens närhet inte skall placeras närmare dagens farledskant än 400 meter. Dessa
400 meter utgörs av buffertzonen på 200 meter för framtida utveckling samt den nu
föreslagna säkerhetszonen på 200 meter. Sjöfartsverket kan acceptera att begränsa
buffertzonen till tidigare anförda 200 meter under förutsättning att sökande åtar sig
att utan kostnad för staten undanröja de vindkraftverk som vid en kommande
farledsutvidgning hamnar i konflikt med farleden inklusive dess nya buffertzon.
Trafikverket (ab 380) har sammanfattningsvis anfört följande. Trafikverket gör
idag, och baserat på den senaste och troliga utvecklingen av fartygsstorleken i det
32
DOM
M 1130-13
största segmentet av oceangående fartyg, bedömningen att den utpekade buffertzonen för framtida utveckling kan komma att behöva tas i anspråk för farledsutbyggnad i första hand gällande den norra farleden, Torshamnsleden. För tillfället
går det dock inte att säga mer precist i vilken omfattning eller vilka delar av
farleden förbi vindkraftparken som kan komma att beröras, av skäl som angetts
ovan om utvecklingen på fartygssidan. Därför anser Trafikverket att buffertzonen i
sin helhet måste finnas kvar samt kompletteras med en säkerhetszon på 200 m, för
att långsiktigt säkra riksintresset för kommunikationer. Trafikverkets ställningstagande är således att vindkraftparken som planeras i Torshamnledens närhet inte
kan tillåtas placeras närmare dagens farledskant än 400 meter utan att riskera
påverka riksintresset för kommunikationer med den kunskap som finns idag. Dessa
400 meter utgörs av buffertzonen 200 meter för framtida utveckling samt den nu
föreslagna säkerhetszonen på 200 meter. Utifrån ovanstående synpunkter anser
Trafikverket att den föreslagna ansökan endast kan accepteras om buffertzonen
begränsas till tidigare anförda 200 meter under förutsättning att sökande åtar sig att
utan kostnad för staten undanröja de vindkraftverk som vid en kommande
farledsutvidgning hamnar i konflikt med farleden inklusive dess nya buffertzon.
Transportstyrelsen (ab 297) har i huvudsak anfört följande. Transportstyrelsen
bedömer att anläggandet av en vindkraftpark vid inseglingslederna till Göteborgs
hamn kommer att påverka sjöfarten. Av ansökan framgår bl.a. att grundstötningsfrekvensen kan komma att öka med 6 %, att flera fritidsbåtar kan komma att befinna
sig i farlederna och att vindkraftparken kan få inverkan på fartygens navigationsutrustning (bl.a. radar). Enligt Transportstyrelsens mening bör projektet avväga de
tänkbara konsekvenserna av vindkraftsparken och endast genomföra planerna under
förutsättning att riskreducerande åtgärder vidtas så att sjösäkerheten inte äventyras,
att farledernas tillgänglighet inte försämras och att risken för miljöförstöring till
följd av fartygsolycka inte ökar. Transporstyrelsen är positiv till hur projektet har
utvärderat de sjösäkerhetsmässiga aspekterna genom att genomföra ett flertal
utredningar och riskanalyser samt föreslå riskreducerande åtgärder. Göteborgs
hamn, vilken är nordens största, har en betydande roll för det totala
transportsystemet. Det är viktigt att projektet under anläggnings- och driftsfasen
möjliggör en fortsatt god tillgänglighet av transporterna så att hamnen ges samma
möjligheter att verka och utvecklas. Transportstyrelsen noterar med anledning av
ovanstående att föreliggande studier inte tagit hänsyn till framtida förändringar
såsom större tonnage och trafikökning i farlederna. Inte heller hur riskbilden
påverkas om farlederna breddas och trafiken kommer närmare vindkraftparken.
Sammantaget anser Transportstyrelsen, i likhet med projektet, att vindkraftparken
bör kunna uppföras utan att den medför allvarliga risker för sjöfarten eller allvarliga
risker för negativ miljöpåverkan till följd av fartygsolyckor under förutsättning att
hänsyn tas till de slutsatser och åtgärdsförslag som föreslås i bifogade utredningar
och riskanalyser. Många av de åtgärder som kan bli aktuella utifrån de utredningar
och riskanalyser som genomförts beror på hur vindkraftverken är placerade. Då
verkens slutliga placeringar inte är fastslagna kan Transportstyrelsen inte i detalj
yttra sig om vilka åtgärder som krävs under projektets anläggnings- och driftsfas.
Följande detaljsynpunkter framförs.
33
DOM
M 1130-13
Säkerhetszon och buffertzon till farleder. Ur ett sjösäkerhetsperspektiv bör verken
ställas så långt från farleden som möjligt, vilket även framgår av riskanalysen. En
säkerhetszon på minst 200 meter bör etableras mellan vindkraftverken (mätt från
rotorbladens extrempunkt) och farledernas yttre begränsning (farledskanten). Inga
vindkraftverk ska etableras i säkerhetszonen. Utöver säkerhetsavståndet kan en
buffertzon för framtida fördjupning och breddning av farlederna behöva etableras.
Buffertzonen exkluderas säkerhetszonen. Frågan om behovet av en sådan buffertzon
och dess storlek bör ytterst ställas till Sjöfartsverket och Göteborgs Hamn.
Radarstörningar. Om allvarliga störningar uppkommer bör lämpliga åtgärder
omedelbart vidtas för att reducera eller eliminera dessa.
Påseglingsskydd. Utformning av påseglingsskydd bör fastställas när verkens
slutliga placering är kända.
Verkens utformning och placering. Siktlinjer och farledsutmärkning (fyrar, enslinjer
etc.) ska inte skymmas. Verken ska förankras på bästa sätt och utformas så att
skador vid eventuell påsegling minimeras. Riskerna med störningseffekt på radar ka
beaktas. Hänsyn bör även tas till riskerna med iskast. Vindkraftverk bör inte
etableras i nära anknytning till anvisade ankringsplatser (öster om en linje mellan
Gäveskär och Bocken) på Rivö fjord i den östra delen av etableringsområdet.
Anläggningsfas. Arbetsområdet bör t.ex. avlysas för övrig sjötrafik samt utmärkas
med sjösäkerhetsanordningar enligt Transportstyrelsens anvisningar. Negativ
påverkan för sjöfartens framkomlighet och säkerhet ska minimeras så att negativ
miljöpåverkan till följd av fartygsolyckor inte uppstår. Projektet bör ansvara för
kontinuerlig övervakning av arbetsområdet under hela etableringsfasen.
Utmärkning av vindkraftverk. Vindkraftverken ska utmärkas enligt
Transportstyrelsens rekommendationer. Utmärkningen är tillståndspliktig.
Vindkraftverken ska även utmärkas för luftfarten enligt Transportstyrelsens
föreskrifter och råd (TSFS 2010:155).
Övrigt. Transportstyrelsen vill avslutningsvis påminna om att med stöd av
Sjötrafikförordningen (SFS 1986:3 00) 3 kap. 4 § kan projektet komma att behöva
vidta lämplig åtgärd, i händelse av att sjöfarten vilseleds eller på annat sätt
distraheras av vindkraftparken.
Luftfartsverket (ab 11) har inget övrigt att tillägga utöver det svar Luftfartsverket
angav i ärendet år 2009 av vilket bl.a. framgår att man inte funnit att det innebär
någon påverkan på flygplatsernas CNS-utrustning eller hinderbegränsande områden
runt flygplatserna. Luftfartsverket har som sakägare av CNS-Infrastrukturutrustning
inget att invända mot beskriven etablering. Berörda flygplatser måste som sakägare
bedöma konsekvenserna för sin egen verksamhet.
Försvarsmakten (ab 23 och 27) har inga önskemål om kompletteringar.
Försvarsmakten vidhåller de synpunkter som framförts i samrådsskedet. Göteborgs
34
DOM
M 1130-13
hamn är Sveriges största hamn med tillkommande strategisk betydels för nationens
export och import. Vidare har hamnen fått en särskild status som säker hamn, något
som ger den en särställning i norra Europa. En del i dess säkerhet är närvaron av
resurser som kan hantera hela skalan av påtänkliga hot, något som accentueras av
det faktum att Göteborg i senaste försvarsbeslutet år 2004 fick tillfört ett
bassäkerhetskompani samt ett bevakningsbåtskompani då Älvsborgs amfibieregemente lades ner. Försvarsmakten bedömer att dess enheter inte hindras vid
övervakning eller hävdandet av eget sjöterritorium på ytan. Dock bedömer
Försvarsmakten att hinder kan föreligga vid övervakning och hävdande av
vattenvolymen i och kring nämnt område. Då kraftverken är i drift antas dessa
kunna kraftigt störa Försvarsmaktens möjligheter till undervattensövervakning även
på stort avstånd från vindkraftverken. Därtill bedöms effekten av luftövervakning
nedgå. Försvarsmakten bedömer att vindkraftsparken kan komma att påverka
Försvarsmaktens handlingsfrihet i området vid höjd beredskap eller vid insatser i
området. Försvarsmakten ställer sig positiv till föreslagen vindkraftspark under
förutsättning att Försvarsmakten har möjlighet att kontrollera driften av vindkraftverken så att dessa kan stoppas vid eventuella insatser, höjd beredskap eller vid
övningstillfällen som genomförs för att möjliggöra insatser i området eller i dess
närhet. Vindkraft vid kusten riskerar alltid att störa radar. Försvarsmakten kan
komma att ställa krav på att kompletterande radarutrustning placeras ut i
vindkraftparken på exploatörens bekostnad.
Energimyndigheten (ab 14, 255) tillstyrker ansökan som kommer att ge ett
värdefullt tillskott av förnybar elenergi. Det är viktigt att produktionen ligger inom
elområde 4. Myndigheten pekar på att de motstående intressen som finns i form av
naturoch kulturvärden, riksintressen för friluftsliv, fåglar m.m. måste beaktas i
tillståndsprocessen.
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (ab 15) har anfört att ansökan
inte behöver kompletteras men har i övrigt inte yttrat sig.
Göteborgs Stad, Kommunfullmäktige, (ab 85) tillstyrker tillåtligheten av projekt
Vindplats Göteborg.
Göteborgs Stad, Stadsledningskontoret/Kommunstyrelsen (ab 20, 334) har
efterlyst kompletteringar och därefter yttrat sig i huvudsak enligt följande.
Avgörandet mellan vindkraft och Göteborgs hamns behov av breddning av farleder
får anstå. Staden har valt att (med visa justeringar) tillstyrka de sökta villkoren
beträffande område och uppdra till Göteborg Energi AB och Göteborgs Hamn AB
att utreda konsekvenser av en utökad buffertzon kring farleder. Frågan ska sedan
avgöras i kommunfullmäktige. Det ska framgå i markoch miljödomstolens beslut
att buffertzonen mäts från rotorbladens extremlägen. Frågor kring grumling och
ämnen som frigörs är viktiga. Mark- och miljödomstolen ska ställa höga krav för att
skydda vattenkvaliteten. Fågelfrågan bör belysas med en tredjepartsanalys.
Landskapsbilden är det som har mest relevans för det kommunala ställningstagandet
men påverkan på landskapsbild har accepterats av en majoritet i kommun-
35
DOM
M 1130-13
fullmäktige. Mark- och miljödomstolen bör överväga att villkora om radarstyrd
hindersbelysning. Det konstateras att de formella bullerriktvärdena kan innehållas
och framförs vidare vissa påståenden om bullerfrågan.
Göteborgs Stad, Miljöförvaltningen/Miljö- och klimatnämnden (ab 21, 330,
373) har krävt omfattande kompletteringar och därefter anfört sammanfattningsvis
följande. Göteborg Energi AB har hos markoch miljödomstolen ansökt om
tillstånd enligt 9 och 11 kap. miljöbalken för att kunna sätta upp högst 15
vindkraftverk med en totalhöjd på högst 190 meter inom ett etableringsområde i
Hake fjord. Miljöförvaltningen är i grunden mycket positiv till vindkraft, som ett
steg i rätt riktning för att nå stadens energi- och klimatmål. I flera sammanhang har
staden tydligt tagit ställning för ambitiösa utsläppsminskningar av koldioxid, bland
annat i stadens lokala miljömål om begränsad klimatpåverkan, det energistrategiska
programmet och Borgmästaravtalet. Vindkraft är också en förnyelsebar energiform
som syftar mot miljöbalkens mål i 1 kap. 1 § om hållbar utveckling. I detta ärende
ställs det positiva bidraget av förnyelsebar elproduktion mot andra intressen och
aspekter av hållbar utveckling som finns i området. Tillståndsfrågan för
vindkraftparken blir svår och komplicerad när det i ansökan inte framgår var verken
ska placeras, val av förankring, antal samt höjd på vindkraftverken. Mer detaljerade
synpunkter framgår av yttrandet (ab 330). Därefter har man tillagt bl.a. följande.
Villkor måste formuleras om ytterligare utredningar avseende mudderdeponin och
risken för spridning av miljögifter samt att dessa ska ske i samråd med
tillsynsmyndigheten. Tillsynsmyndigheten måste även ges rätt att formulera slutliga
villkor om skyddsåtgärder. Villkor måste fastställas som säkerställer framtida
sjötransporter och att dessa kan ske utan risk för miljöolycka. Det finns inte något
belägg för att 500 meters skyddsavstånd till fågelskyddsområdena vid Vasskär och
Danska liljan skulle vara tillräckligt. Miljöförvaltningen står fast vid att villkor ska
meddelas som säkerställer skyddet för fåglarna. Ytterligare undersökningar ska
utföras för att få bättre klarhet om förekomsten av fladdermöss. Detta kan dock
göras när verken uppförts och ska ske i samråd med tillsynsmyndigheten. Om det
visar sig att det finns en stor förekomst och risken för kollisioner är stor ska
tillsynsmyndigheten ha möjlighet att föreskriva villkor kring åtgärder. Ett möjligt
villkor är att tillfälligt stänga av vindkraftverken vid vindhastigheter upp till 6,5
m/s. Bullervillkor ska vara 40 dB(A) och villkor för skuggor 8 timmar per år och 30
minuter per dygn. Göteborg Energis motivering om varför de motsätter sig villkor
om hinderbelysning är inte tillräcklig. Det ska utredas om verken kan förses med
radarsystem, alternativt att begränsa höjden på verken till max 150 meter. Det finns
inte något underlag i översiktsplanen om områdets förutsättningar och lämplighet
för vindkraft. Det måste utredas först, vilket kan göras i samband med en ansökan,
inklusive miljökonsekvensbeskrivningen. Miljöförvaltningen har aldrig krävt att en
fullständig miljökonsekvensbeskrivning ska göras för alla alternativa lokaliseringar.
Redovisningen och jämförelsen av de alternativa lokaliseringarna är dock för
översiktlig. Det har inte gjorts en tillräcklig avvägning mellan den föreslagna
lokaliseringen och de bortvalda alternativen. De högre naturvärdena för de
bortvalda platserna i det yttre kustbandet bör tydligare ställas mot den miljöpåverkan som en etablering av Vindplats Göteborg kan innebära.
36
DOM
M 1130-13
Göteborgs Hamn AB, GHAB, (ab 59, 88, 260) har inte tagit ställning till ansökan
utan endast belyst vilka konsekvenser Vindplats Göteborg kan få för sjöfarten och
Göteborgs hamn. GHAB har därvid anfört bl.a. följande. Att lägga en vindkraftspark mellan de två stora farlederna in till Göteborgs hamn kommer att få en
påverkan på sjöfarten till och från Göteborgs hamn och GHAB:s verksamheter i och
i närheten av det aktuella området. Utvecklingen av en eventuell vindkraftpark vid
Hake fjord behöver därför ske i samklang med verksamheterna inom ytterhamnarna
på såväl kort som lång sikt och inte begränsa fartygstrafiken i farlederna. Det är
viktigt att hänsyn tas till framtida såväl fördjupning som breddning av farlederna
och att skyddsavståndet mellan vindkraftverken och farlederna tar höjd för detta.
Det är även viktigt att vindkraftsparken kan fungera tillsammans med
mudderdeponi inom Hake fjord.
Sjösäkerhet. Det är viktigt att fartygen kan navigera på ett säkert sätt till och från
Göteborgs hamn. Vindkraftsparken får inte ha negativ påverkan på sjösäkerheten,
varken på farleder eller på utpekade ankringsplatser, på såväl kort som lång sikt.
På möte den 22 augusti 2013 har GHAB och Sjöfartsverket meddelat Göteborg
Energi att skyddsavstånd ska räknas från rotorbladens extremlägen, dvs. när
rotorbladets spets står vinkelrätt mot farleden. Säkerhetsmässigt tyder
riskanalyserna som gjorts i samband med projektet på att 200 meter ger tillräckliga
säkerhetsmarginaler. Intill farlederna finns det en buffertzon på 200 meter som är
till för att farlederna ska kunna fördjupas och breddas, vilket med största
sannolikhet kommer att ske under de 30 år som Göteborg Energi söker tillstånd för.
GHAB har meddelat berörda att hamnbolaget anser att det är inte är lämpligt att
göra någon utredning om tid och plats för breddning eftersom det blir en
risktagning, en spekulation, då förutsättningarna för utredningen blir oerhört ovissa.
Till exempel kan ingen idag med säkerhet säga något om framtida fartygs bredd,
längd, deplacement och manöveregenskaper, vilket påverkar var och hur mycket
farlederna behöver breddas. GHAB anser därför att den buffertzon på 200 meter
som är till för att farlederna ska kunna fördjupas och breddas måste bevaras och att
skyddsavståndet på 200 meter mellan farleden och rotorbladets extremlägen på
vindkraftverken måste ligga utanför buffertzonen. Det innebär att lämpligt
skyddsavstånd mellan dagens farleder och rotorbladets extremlägen på
vindkraftverken måste vara 400 meter med hänsyn till ovanstående skyddsavstånd
samt framtida breddning och fördjupning av farled. Om vindkraftverken placeras
närmare kan det komma att påverka möjligheterna att bredda farlederna och därmed
få en negativ påverkan på utvecklingen av riksintresset Göteborgs hamn. Göteborg
Energis förslag på lämpligt område för vindkraftsparken måste därför minskas och
hänsyn till befintligt riksintresse för sjöfarten, farled inklusive buffertzon för
utveckling av farled, måste tas. Om Göteborg Energi trots ovanstående får tillstånd
att placera vindkraftverk närmare än 400 meter till dagens farleder måste tillståndet
ges med förutsättning att vindkraftsutövaren utan ersättning tvingas att plocka bort
vindkraftverk som kommer i konflikt med farleden och dess utveckling.
Muddertippning. Det är viktigt att Göteborg Energi kan visa på att vindkraft och
hamnverksamheter kan samexistera för att vindkraft ska tillåtas etableras inom
området. Ansökan måste kompletteras bl.a. avseende avstånd mellan vindkraftverk
och tippning av muddermassor, begränsningar av rörligheten inom området som
37
DOM
M 1130-13
kan påverka mudderdeponin och hur mycket av mudderdeponin som inte kan
utnyttjas på grund av vindkraftsetableringen. GHAB är positiv till att huvudalternativet för sjökabeln inte dras via Risholmen alternativt Hjärtholmen, då
områdena utgör såväl produktionsområde som utvecklingsområde för hamnen.
GHAB är även positiv till att huvudalternativet för kabeln har dragits utanför
hamnområdet. GHAB för fram ytterligare detaljsynpunkter om sjökabeln. Vidare
lämnas förslag på villkor samt vissa övriga synpunkter.
Öckerö kommun (ab 159, 256, 283) tillstyrker att Göteborg Energi AB får tillstånd
att uppföra en havsbaserad vindkraftanläggning i Hake fjord vid inloppet till
Göteborgs hamn, mellan farlederna Böttöleden och Torshamnsleden. Kommunen
vidhåller argumentationen i tidigare yttrande om att Vindplats Göteborg är förenligt
med kommunens ambition att bli självförsörjande på förnybar energi.
Yttranden från enskilda och föreningar
Ett stort antal enskilda och föreningar har yttrat sig och motsatt sig att tillstånd ges
samt yrkat att ansökan ska avvisas eller avslås. De har sammanfattningsvis anfört
följande grunder till stöd för det.
- Göteborg Energi saknar rådighet i aktuellt vattenområde, därmed ska ansökan
avvisas.
- Genomfört samråd och upprättad miljökonsekvensbeskrivning når inte upp till
kraven i 6 kap. miljöbalken och därmed ska ansökan avvisas eller avslås.
- Ekonomin i projektet är för dålig och den samhällsekonomiska tillåtligheten är
inte uppfylld.
- Platsen är felaktig och uppfyller inte miljöbalkens lokaliseringskrav.
- Påverkan på landskapsbilden blir alltför stor.
- Havsutsikten förstörs och horisontlinjen försvinner.
- Säkerhet för den kommersiella sjöfarten påverkas.
- Farlederna in till Göteborgs hamn påverkas negativt.
- Risken för olyckor i farleden ökar genom att fritidsbåtar undviker
vindkraftsparken och därmed uppehåller sig mer i farlederna.
- Vindkraftsparken leder till avspärrningar för båttrafiken.
- Omrörning av förorenade muddermassor leder till miljöskador.
- Föroreningar i muddermassorna blir större ju djupare man kommer när man rör i
de äldre muddermassorna.
- Påverkan växt-och djurliv blir stor och fågellivet skadas.
- Det uppstår för mycket buller, ljusblixtar och skuggor.
- Fastighetsvärdena kommer att sjunka.
- Friluftslivet och turismen kommer att skadas.
- Levnadsförhållanden och livsmiljö för de som bor kring Hake fjord försämras.
- Det har lämnats vilseledande uppgifter i ansökningsprocessen.
Nedan följer en, fortfarande översiktlig men ändå något mer utförlig, beskrivning av
inkomna yttranden.
38
DOM
M 1130-13
HSB Brf Valö Fyr (ab 4) yrkar att det ska satsas på andra energikällor som t.ex.
den mer miljövänliga våg- och vattenkraften istället för vindkraft. Om
vindkraftverken kommer till stånd bör de placeras så långt ut i havsbandet som
möjligt för bästa förutsättningarna vad avser utvinning av energi. Inledningsvis
förstår inte föreningen varför de ska uppföras så långt inne i hamninloppet vid Hake
fjord mellan de stora farlederna och påverka sjötrafik- och säkerhet. Utifrån den
sjötrafik som finns i dag är risken stor att incidenterna kommer att öka med trånga
farleder, med allt vad det kan innebära för sjöfolk och sjöräddning. Dessutom
kommer det att påverka närmiljön både till havs och på närliggande landområde.
Ska man etablera 15-20 vindkraftverk med en höjd av 190 m bör det ske längre ut i
havsbandet för att minska störningen på sjöliv, sjöfart och boende. Företagsetablering och frågor om arbetstillfällen är inte avhängigt av den absoluta
placeringen utan mer utifrån verksamhetens utvecklingsmöjligheter.
Förutsättningarna för vinkraftverk bör också vara större ju längre ut man kommer i
havsbandet vad avser vind och arealer. Störningarna på omgivningen lär vara
mindre ju längre ut man placerar verken. Vid en etablering på nu föreslagen plats
påverkas hela hamninloppet vad avser miljö, fågelliv, fiskarter, växter etc. samt inte
minst de boende i närheten. Lokaliseringen bör således ske så långt ut i havsbandet
som möjligt för maximal vind. Kraften kan ledas via de västligaste öarna in i
fastlandets elnät. Självklart måste en MKB, med en efterföljande fördjupad MKB
utföras. Alla riksintressen vad avser naturvård, Natura 2000-områden, strandskydd,
marin flora och fauna m.m. måste risk- och konsekvensbedömas var än placering
beslutas. Det finns även områden där det rörliga friluftslivet bör beaktas. Även
sjöfart, landskapsbild och buller under vatten är annat att beakta innan projektering.
Göteborgs Kultur och Miljöarv, GKMA, (ab 17, 76, 377, 379) yrkar att bolagets
ansökan ska avvisas eller avslås samt begär att bli sakägare i målet enligt 16 kap. 13
§ miljöbalken. Föreningen hemställer att domstolen håller syn och att sökanden då
åläggs att ha en väl synlig ballong på 190 m höjd, vilket synes vara den höjd som
robotbladens spetsar kommer att ha. Det är oklart huruvida Göteborg Energi AB
innehar rådighet till vattenområdet och bolaget kan inte anses ha styrkt sin rådighet
över det aktuella vattenområdet. Föreningen föreslår därför att innan ansökan
kungörs ska bolaget genom en lagakraftvunnen lantmäteriförrättning visa att
bolaget har rådighet över det aktuella vattenområdet. Domstolen borde bedöma
rådighetsfrågan ex officio och berörda fastighetsägare kommer att hävda sin
äganderätt i sina yrkanden till domstolen. Vindkraftsparken kommer att synas från
större delen av Göteborg och innebär en drastisk förändring i landskapsbilden som
idag karaktäriseras av skärgårdsmiljö. För de närboende kommer verkens visuella
dominans över området, i kombination med buller- och ljusstörning, att innebära
försämrade levnadsförhållanden samt negativ påverkan på fastighetspriser. Gällande
fritidsfiske, framförande av fritidsbåtar, bad, segling, fågelskådning och turism
kommer vindkraftsparken att påtagligt minska områdets tillgänglighet, naturvärde
och attraktionskraft. Bolaget har inte genomfört utredningen och ansökan med den
objektivitet som kan förväntas av ett offentligt ägt företag. Investeringskostnad och
lönsamhetskalkyl diskuteras endast ytligt i MKB och de branschvärden som
föreningen tagit fram pekar på underestimeringar och glädjekalkyler av dessa. Den
samhällsekonomiska kalkylen bör förklaras och utvecklas mer i detalj. Det är direkt
störande och oseriöst att bolaget utan förklaring antar ett mycket högre elpris än vad
39
DOM
M 1130-13
några prognoser säger. Det är tydligt att bolaget använder för stunden fördelaktiga
siffror för att undvika de svåra frågorna kring projektets lönsamhet. I kombination
av felaktiga antaganden om miljövärdering av el, försörjningstrygghet, bullerstörning och påverkan av fastighetspriser hävdar föreningen med bestämdhet att
projektet saknar samhällsekonomisk nytta. Bolaget har även brustit i samrådsförfarandet bl.a. då de boende på Långholmen inte inkluderats. Föreniningen anser
att det är av vikt att korrekt och fullständig information avseende ett projekt av
denna dignitet och samhällpåverkan i tillräcklig omfattning når den befolkning som
berörs. Tillstyrkan av projektet saknar förankring hos berörda delar av befolkningen
då en av två berörda stadsdelsnämnder yrkar på att utredningen omedelbart avslutas.
Flertalet remissinstanser till kommunstyrelsen har uttryckt kritik eller betänkligheter
mot projektet vilket är anmärkningsvärt och bör beaktas. Tillstyrkan, i den mån så
har skett, har erhållits med minsta möjliga mariginal. Någon reell diskussion om
för- och nackdelar med gruppstationen förekommer inte. I huvuddokumentet nämns
ingenting om den påtagliga risken med att fartyg träffas av iskast från rotorbladen.
Föreningen föreslår att bolaget ska åläggas att redovisa beräkningar av det verkliga
energiutbytet av gruppstationen och också genomföra en realistisk kalkyl över
kostnader och utbyte av denna. Bolaget har inte förtagit någon seriös utredning om
alternativa lokaliseringar av gruppstationen, trots att sådan utredning ska ske.
Föreningen har även tagit fram en alternativ lokalisering för 20 vindkraftverk,
Vindplats Tistlarna. Enligt föreningens mening har denna placering många fördelar
framför en lokalisering i Hake fjord (ab 76). Den ligger nära befintliga elkablar och
bottenförhållandena är näst intill ideala. Områdets storlek skapar förutsättningar för
en avsevärt större vindkraftspark än vad som planeras i Hake fjord. Bolaget ska
därför föreläggas att genomföra en seriös utredning om alternativa lokaliseringar av
gruppstationen inom eller utom Göteborgs kommun. Det ter sig i övrigt som att
närhet till befintligt elnät samt fördelaktigt vattendjup är de faktorer som enligt
bolaget gör Hake fjord till det mest lämpade av givna alternativ. Föreningen vill
dock påpeka att områdets omedelbara närhet till sjöfart, tät bebyggelse samt
förekomst av förorenade muddermassor är negativa faktorer som enligt föreningens
uppfattning vida överstiger eventuella fördelar. Platsen har även befunnits mer
känslig ur bl.a. kulturmiljöperspektiv. Den planerade gruppstationen innebär att den
hittillsvarande genuina skärgårdsmiljön skulle genomgå en industrialisering som
fullständigt förtar upplevelsen av naturen. Föreningen föreslår att därför att då
störningarna och konsekvenserna för landskapsbilden är så allvarliga bör bolaget
lägga ner projektet. En etablering enligt förslaget strider mot tre riksintressen, det
rörliga friluftslivet, hamnområde och även vandringsled för Säveålax. Den
planerade anläggningen ligger omedelbart intill Natura 2000-området Torsviken.
Häckande fåglar liksom fladdermöss och andra däggdjur inom och utom Torsviken
är beroende av etableringsområdet. Bolaget har inte visat att effekterna av en
etablering blir godtagbara. Den föreslagna etableringen kommer påtagligt att skada
områdets naturoch kulturvärden. Den föreslagna etableringen är inte förenlig
varken med rådande strandskydd eller med riksintressen för friluftsliv respektive
kulturmiljövård. Bestämmelsen i 3 kap. 6 § miljöbalken kan inte efterlevas.
Föreningen vill även påpeka att i den kompletterande ansökan anger bolaget
ingenting om påverkan på riksintresset för friluftsliv utan berör endast naturoch
kulturmiljön. Föreningen vill även framföra att den bild som bolaget målar upp av
Hake fjord som ett industrialiserat, bullerstört hamnområde, inte överensstämmer
40
DOM
M 1130-13
med verkligheten. En vindkraftspark av den nu föreslagna storleken kommer att
industrialisera innerskärgården. Vindkraftverken kommer att ses och höras på
mycket långt avstånd och kommer att medföra en drastiskt förändrad bild av
skärgårdsmiljön. Etableringen kommer även att ha mycket negativ påverkan på
kappseglingsverksamheten i området och även på hela Göteborgs skärgård som
turistattraktion. Vad gäller frågan på riksintresse för kulturmiljövården anges i
ansökan att den föreslagna vindkraftsparken ”kan bli en positiv del av Göteborgs
marina utveckling i ett kulturhistoriskt perspektiv”. Föreningen anser att detta är en
subjektiv och därvid ovidkommande utsaga. I bolagets kompletterande ansökan
framhävs att omfattande utredningar gjorts avseende djurliv och miljöpåverkan.
Dock saknas alltjämt adekvata undersökningar bl.a. gällande skredrisk,
föroreningsgrad, bottenförhållanden samt marinarkeologi. Föreningen vill påpeka
att även avseende påverkan på fisk, marina däggdjur samt fladdermöss har
otillräckliga undersökningar gjorts samt att data i vissa fall helt saknas. Det saknas
underlag för de slutsatser bolaget drar avseende påverkan på marina däggdjur.
Förekomst av säl vid fågelskyddsområdet norra Vasskären stärker kravet på en
skyddszon om 1 000 m. Det saknas ett resonemang om vindkraftverkens inverkan
vad gäller skydd och bevarande av tumlare enligt det avtal som Sverige skrivit
under i oktober 2012 avseende skydd och bevarande av tumlare i Kattegatt. Vidare
så har endast en mycket liten del av utredningsområdet undersökts med avseende på
fladdermusförekomst och detta under en mycket kort tidsperiod. Bolagets
inventering är otillräcklig och kan inte anses utgöra ett fullgott underlag för
bedömningen avseende verkens inverkan på fladdermöss. Det saknas tillräckligt
underlag för en adekvat bedömning gällande fiskförekomst samt grad av påverkan
från undervattensbuller och magnetfält. I motsats till vad sökanden påstår ter sig en
påverkan på vandringsfisk som sannolik utifrån den föreslagna, otillräckliga
perioden för när grumlande arbete inte ska utföras och övriga diskuterade
förhållanden. Projektet inverkar på Säveån som är riksintresse för naturvården och
till stora delar Natura 2000-område. Vad gäller påverkan på flora och fauna anser
föreningen att bolagets slutsats om att projektet skulle medföra positiva effekter för
den marina floran och faunan osäker och dåligt underbyggd. Det föreligger en
alltför stor osäkerhet avseende grundläggningsmetod, föroreningsgrad samt val av
fundament. Föreningen befarar även att vindkraftsparken riskerara att påverka
Torslandavikens Natura 2000-område vilket gör att föreningen anser att den
föreslagna placeringen är olämplig. Föreningen ställer sig starkt kritisk till den
undersökning av bottenförhållanden som genomförts. Det kan inte vara rimligt att
bedöma i vilken omfattning omgivande vattenmiljö kommer att påverkas utifrån det
bristfälliga beslutsunderlag som hittills utförda analyser utgör. Mot bakgrund av de
enorma mängder förorenade muddermassor och avfall som har dumpats i området
anser föreningen att en grundlig analys av föroreningsgraden är en grundläggande
och absolut nödvändig förutsättning för vidare prövning av ärendet. Inte heller
behandlas frågan om huruvida dispens från dumpningsförbudet kommer att sökas
eller ej. I miljöbalken anges att tillstånd endast får ges om avfallet kan dumpas utan
olägenhet för människors hälsa och miljön. Etableringsområdet ingår heller inte i
det förslag till riksintressen för vindkraft som utarbetats av Energimyndigheten och
enligt gällande översiktsplan ligger det föreslagna området inom vattenområde som
anges som särskilt värdefullt för naturvård, friluftsliv och fiske. Den föreslagna
gruppstationen har således inget stöd av vare sig riksintressen eller översiktsplan.
41
DOM
M 1130-13
Den står däremot i strid med riksintressen för det rörliga friluftslivet, hamnen och
laxvandringen samt Natura 2000-området och översiktsplanen. Energibolaget ska
därför föreläggas att redovisa samtliga planmässiga förutsättningar och genomföra
seriösa undersökningar om påverkan på fåglar och däggdjur samt friluftsliv.
Föreningen ifrågasätter att inte Hamnbolaget fått tillfälle att yttra sig om behovet av
komplettering av ansökan. Hamnbolaget har en rad tunga invändningar mot
projektet, bl.a. gällande kollisionsrisk, utvidgning av farleden och risk för lerskred.
Det krävs även ett större avstånd mellan vindkraftsparken och farleden. Ett mindre
avstånd än 800 m mellan verk och farled är oacceptabelt. Föreningen anser att de av
Hamnbolaget påtalade komplikationerna är så omfattande att projektet redan på
denna grund inte kan genomföras. De urval och brister i utredningen som påtalats
ovan är allvarliga och den ingivna ansökan har sådana brister att den inte kan ligga
till grund för prövning i målet. Det föreslagna säkerhetsavståndet är för litet och
oacceptabelt ur sjösäkerhetssynpunkt. En vindkraftsetablering måste anpassas till
internationella riktlinjer för att säkra hamnverksamheten i Göteborg. Ansvarsfördelning och handlingsplan i händelse av olycka är ofullständigt klarlagt.
Vindkraftsetablering i föreslagen omfattning är inte förenlig med nuvarande och
framtida sjöfart och hamnverksamhet. En väl fungerande sjöfart till och från
Göteborg är av största betydelse för hela regionen och för Sverige. Hamnen och
hamnverksamhetens bevarade möjligheter till expansion får inte inskränkas.
Föreningen har låtit ta fram en bullerraport vilken visar att bolaget inte kan
innehålla gällande gränsvärden för buller och att den utrening bolaget låtit
genomföra innehåller sådana fel och brister att den inte kan godkännas. Antalet verk
i ansökan står inte i samklang med bullerutredningen vilken har utförts med felaktig
luftfuktighet, temperatur och markråhet. Flera fastigheter kommer att utsättas för
buller över gällande riktvärden. Föreningen befarar att påverkan av både hörbart
och lågfrekvent buller medför så väsentligt försämrade levnadsförhållanden för
närboende att villkor enligt 2 kap. 9 § andra stycket miljöbalken inte kan anses
uppfyllda och ansökan ska därför avvisas. Av utredningen framgår att samtliga
undersökta bostäder utsätts för buller överstigande 35 dB(A) samt att ett flertal
bostäder utsätts för buller överstigande 40 dB(A). Bolagets utredning baseras på
förhållanden som ger fördel åt bolaget och således ger så låg bullernivå som
möjligt. Stora delar av området kring Hake fjord är friluftsområde i skärgårdsmiljö
med lågt bakgrundsljud och området är riksintresse för friluftsliv. Naturvårdsverkets
rekommendationer om en ljudnivå på 35 dB(A) bör därför gälla. Föreningen
motsätter sig således bolagets nivå om 40 dB(A) som gränssättande ljudnivå. Det
saknas även vetenskaplig bedömningsgrund kring hälsoeffekter av lågfrekvent
buller. Föreningen befarar att lågfrekvent buller kan medföra betydande påverkan
på närboende och anser att kompletterande analys avseende detta krävs. En
vindkraftspark i Göteborgs innerskärgård kommer, i synnerhet nattetid, att avge ett
ljus som blir mycket dominant och som kommer att ses från hela skärgården samt
från stora delar av Göteborg. Den föreslagna placeringen är därmed synnerligen
olämplig vad gäller ljusstörningen. Vad gäller skuggning så redovisar bolaget
endast att Gäveskär kommer drabbas av skuggtid överskridande Boverkets
riktlinjer. Föreningen vill dock påpeka att väderdata inte finns redovisat i ansökan
samt att det endast är faktisk skuggtid som har beräknats, teoretisk skuggtid har helt
utelämnats. Det framgår inte heller huruvida skuggreglering kommer att användas
eller inte. Rörliga skuggor över området riskerar att förta naturupplevelsen som
42
DOM
M 1130-13
skärgårdsmiljön idag erbjuder. Vindkraftsparken inverkar därmed negativt på
riksintresset för friluftsliv. Rörliga skuggor kommer dessutom att drabba områden
med utökat strandskydd, något som helt strider mot strandskyddets syfte. Sänkta
fastighetspriser har inte medtagits som en faktor i den samhällsekonomiska
bedömningen, vilket är felaktigt och gör att riktigheten i bedömningen bör
ifrågasättas. Det råder en mycket stor oro för sänkta fastighetspriser bland
föreningens medlemmar, varav många är boende i närområdet och föreningen
finner det uppenbart att den tilltänkta vindkraftsparken kommer leda till kraftigt
sänkta priser för ett stort antal fastigheter. De enskilda fastighetsägarna kommer att
yrka ersättning för minskade fastighetsvärden. Föreningen har ingett
bullerutredning, genomförd av Bertil Persson (ab 377).
Föreningen har även ingett följande tilläggsyrkanden (ab 379):
1. den planerade synen ska hållas vid Vassdal på Brännö och inte vid Rödsten
såsom det har föreslagits,
2. synen vid Långholmen och Krossholmen ska ske från Långholmens södra
del,
3. en synlig ballong ska skickas upp i luften 190 m över Gäveskär.
Begäran om sakägarskap, Delägare i Nötö Villasamfällighet som i sin tur äger
andel i Amhult och Kärrs Byars Samfällighetsförening, samt ytterligare
begäranden om skägarskap som har inkommit från ett stort antal personer, se
domsbilaga 1. De har anfört i huvudsak följande. De begär att vara sakägare i
rubricerat mål samt att sökanden, Göteborg Energi, betalar samtliga deras kostnader
i målet. Samfälligheten äger öar och vattenrätt med beteckning Amhult s:21 som
gränsar till den vindkraftspark som avses i målet. Begäran om sakägarskap baseras
på följande. Boendemiljön med nuvarande landskapsbild kommer att förändras
totalt. Från ett väl etablerat och välkänt kulturlandskap till ett industriellt, sterilt och
till stora delar avspärrat området. Detta intrång får mycket negativa miljöpsykologiska konsekvenser som på ett avgörande sätt försämrar levnadsförhållanden och livsmiljö. Lågfrekvent och direkt hörbart buller från den planerade
vindkraftsparken kommer att i betydande omfattning påverka boendekvaliteten
liksom livskvaliteten och därmed hälsan. Därutöver kommer svepande skuggor och
ljusblixtar vara ett oerhört störande inslag i landskapsbilden, särskilt under mörker.
Den avspärrning som uppstår kring vindkraftsparken innebär att båt- och friluftsliv
kommer att begränsas. Dessutom ökar skaderiskerna i denna hårt trafikerade led.
Risken för olyckor i den angränsade farleden till Göteborgs hamn kommer att öka.
De omvittnat giftiga muddermassorna inom vindkraftsparkens område kommer att
förorena bottnar och vatten så att bad och fiskemöjligheter förstörs i samband med
byggnation av vindkraftverken. Djurlivet på bottnar, i strandområdet och i luften
kommer påverkas på ett mycket förödande sätt, liksom det nyanlagda hummerrevet
vid Buskärs fredningsområde. Värdet på fastigheterna i området kommer att sjunka
avsevärt och därmed menligt påverka familjers ekonomi, nu och för överskådlig
framtid, med bl.a. större svårigheter att avyttra fastigheten. Värdeminskningen av
fastigheterna och hur detta ska kompenseras har inte kommenterats av sökanden. De
begär att en grundlig och fullständig miljökonsekvensutredning utförs, då den som
bifogats ansökan saknar uppgifter på många avgörande och väsentliga punkter som
nämns ovan. De är närboende och delägare i samfällighet med vattenrätt och
rådighet över vattnet i berört område. Göteborg Energi planerar ett projekt som
43
DOM
M 1130-13
medför risk för dem och ett stort antal människor att få sina levnadsförhållanden
väsentligt försämrade och miljön, inte minst landskapsmiljön, väsentligt försämrad.
Mot denna bakgrund gör de anspråk på att vara sakägare i detta mål.
Jonny Fredholm och Kristina Hyrsky, Amhult 1:66, (ab 46) anför i huvudsak
samma som ”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del bl.a. följande.
Deras unika panoramautsikt över Göteborgs skärgård förstörs. De kommer att ha
dessa, nästan 200 m höga, byggnader i sitt blickfång. Vindkraftparken bör ligga
mycket längre ut i havet, utanför Vinga. Båttrafiken kommer att öka i farleden och
fritidsfisket kommer att begränsas. Angående frekvensen av att använda sig av
holmarna runt det tänkta området vill de påpeka att som boende i skärgården har de
sett att fritidsaktiviteten ökar mest hela tiden. De som har s.k. dagbåtar har upptäckt
att det finns många fina holmar som är utmärkta att gå i land på och bada från, dvs.
skärgården lever. När man läser ansökan skrivs det mycket kring avstånd till Vinga
och Göteborgs stad, turism och vandringsleder m.m. Dock är det så att det är de
som bor runt om det tilltänkta området som faktiskt avståndsmässigt har närmare till
Hake fjord. Deras bostad kommer t.ex. att ligga knappt två km från
vindkraftsparken.
Långedrags Segelsällskap (ab 50, 311) begär att betraktas som sakägare i målet.
Eftersom vindkraftparken som bolaget önskar bygga på Hake fjord kraftigt kommer
påverka seglare och båtliv i Göteborgs skärgård har sökanden hållit samråd med ett
antal ideella organisationer vars medlemmar uppehåller sig i, och passerar genom
och i närheten av, Hake fjord. Vid samrådsmötet har de fått föra fram sina
synpunkter på etableringen vilka bolaget sammanfattat i ett samrådsunderlag.
Segelsällskapet anser dock inte att den beskrivning som bolaget ger i samrådsunderlaget speglar segelsällskapets synpunkter och vill därför framföra dessa till
markoch miljödomstolen enligt följande. Den kappseglingsverksamhet som
kunnat bedrivas på Hake fjord kommer omöjliggöras om en vindkraftspark blir
verklighet. Kappseglingsverksamheten som idag bedrivs utanför Långedrag
kommer att störas på ett allvarligt och oförutsett vis. Sannolikt kommer inga
kappseglingar av högre dignitet förläggas till Göteborg i framtiden. Alla fritidsbåtar
som passerar Göteborgs skärgård kommer att störas i någon mån, olika mycket
beroende på om man seglar eller kör med motor och olika mycket beroende på
väder och vind. Denna aspekt har inte beskrivits eller beaktats i ansökan.
Segelsällskapet anser därför att de är sakägare i målet och önskar bli kallade som
sådana. Det gäller även GKSS, Hjulviks Båtklubb, Svenska Kryssarklubben och
Svenska Båtunionen. Bolaget anger i ansökan att man avser vissa skadeförebyggande åtgärder. Exempel på möjliga åtgärder är att lägga om farleden som går
över Långedragsflaket, att spränga bort två eller tre grundområden som idag
begränsar den yta som kan användas för kappseglingsbanor. Inget av dessa förslag
har dock förts vidare i ansökan. De är på inget sätt orimliga, medför visserligen en
kostnad, men måste absolut utredas och värderas. Ur ansökningsmaterialet kan
beräknas att utredningsområdet passeras av ca 30 000 – 50 000 fritidsbåtar per
sommarhalvår. Konsekvenserna för dessa har grovt undervärderats i ansökningsmaterialet. Först när vindkraftsparken kommer på plats kan skadan i form av
störningar i vindfältet på Långedragsflaket värderas. Då förbehåller de sig rätten att
44
DOM
M 1130-13
anmäla oförutsedd skada. Sammanfattningsvis konstateras att den ansökta
anläggningens fördelar från allmän och enskild synpunkt inte överväger
kostnaderna och olägenheterna av den. Ansökan ska därför avslås.
Göteborgs Kungl. Segel Sällskap, GKSS, (ab 53, 259) har i huvudsak anfört
detsamma som Långedrags Segelsällskap och har för egen del anfört att de
framförda synpunkterna kommer att innebära en betydande ökad kostnad för en
ideell klubb som GKSS då stor del av ungdomsverksamheten måste flyttas till
annan ort. GKSS anser därför att de är sakägare i målet och ska kallas som sådana.
Peter Währborg, Amhult 1:186, (ab 54, 364) anför i huvudsak samma som
”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del bl.a. följande. Mark- och
miljödomstolen har ombetts pröva såväl den vattenrättsliga frågan som frågan om
miljöfarlig verksamhet. Han är indirekt sakägare i det förstnämnda avseendet och
definitivt i det andra. Eftersom det sökande bolaget har tillgång till juridisk expertis
riskerar han och andra reella sakägare att överspelas om inte markoch
miljödomstolen tillerkänner dem talerätt i denna fråga. Ett sådant beslut torde väl
fattas innan förhandlingen och i så fall måste de ju ges möjlighet att förbereda
målet. Det är för honom av avgörande betydelse inför kontakter med politiker och
andra myndigheter att få veta om han och övriga är taleberättigade i frågan om
miljöfarlig verksamhet. I annat fall, hur ska en domstol kunna avgöra ett ärende där
motparten inte är taleberättigad. Han förutsätter, under sådana omständigheter, att
avgörandet hänskjuts till annan instans och att bolagets ansökan om att bedriva
miljöfarlig verksamhet avslås redan före förhandlingen. Ett ytterligare skäl till hans
fråga i detta ärende är att ledande miljöforskare och professorer inom områdena
landskapsarkitektur och landskapsarkitekturens miljöpsykologi sagt sig mycket
villiga att vittna i ärendet. Någon mer kompetent expertis inom det aktuella området
finns inte inom landets gränser. Skälet till att han köpte sin bostad var den vackra
och avkopplande vy som bjöds utanför fastigheten. Om en etablering kommer till
stånd kommer fastighetspriserna sjunka, fisket kommer upphöra, vattnet kommer
förstöras och badvattnet grumlas. Det kommer således förorsaka en betydande
skada och utgör en oacceptabel olägenhet för honom, hans familj och ett mycket
stort antal närboende.
Henrik Lindau, Älvsborg 855:123, (ab 68-75) vill framföra följande skäl till varför
bolagets ansökan inte ska godkännas. Lågfrekvent och direkt hörbart buller kommer
att påverka boendekvaliteten. Därutöver kommer skuggor och ljusblixtar vara ett
störande inslag, särskilt under mörker. Detta har inte utretts i nämnvärd omfattning
och felaktiga riktvärden har angivits vid bedömning av bullernivån (antal dB) att
jämföras med gällande regelverk. Hur dessa olägenheter påverkar mänsklig
livsmiljö bör utredas och dess konsekvenser presenteras officiellt och hänsyn tagas
vid beslut. Båt- och friluftslivet kommer kraftigt att begränsas. Risken för olyckor
kommer att öka då fritidsbåtar tvingas ut i de tättrafikerade farlederna tillsammans
med olje- och containerfartyg. Säkerhetsavståndet mellan farled och vindkraftverk
är oförsvarligt litet. Vid vindkraftsanläggningen Mittgrund användes ett
rekommenderat säkerhetsavstånd som är fyra gånger längre än vad som är fallet i
Hake fjord. Vid dålig sikt, mörker och dimma utsätts trafikerande båtar och fartyg
45
DOM
M 1130-13
för betydande risker. Dessutom kan is slungas iväg och träffa passerande båtar. Vad
som då kan inträffa kan leda till katastrofsituationer vilket bör utredas. Detta bör
utredas mycket noggrant och konsekvensanalys bör offentligöras och beaktas vid
beslut. De förorenade muddermassorna kommer att förorena bottnar och vatten.
Muddermassorna som byggts upp under årtionden utgörs bl.a. av tungmetaller och
andra gifter från Göteborgs hamn, rakdiaksmittade ämnen från Chalmers Tekniska
Högskola samt sjukvårdsavfall av diverse slag såsom använda kanyler, förband och
operationsmaterial från Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Att överhuvudtaget röra
dessa muddermassor torde vara ett stort feltänk. En ytterst noggrann utredning bör
göras om dels innehållet i massorna, dels de miljökonsekvenser som en vindkraftsetablering skulle förorsaka på vattenkvalitet och djurliv. Muddermassorna kan även
komma i rörelse och riskerar att orsaka lerskred som kan fylla igen farleder och få
vindkraftverken att falla. Detta kan komma att orsaka ofantligt stor skada med stora
ekonomiska konsekvenser som följd. De bottenundersökningar som hittills
genomförts är ej kompletta och rättvisande. Omfattande utredning behövs vilken
bör offentliggöras och hänsyn tas vid beslut. Större delen av området man tänkt
ianspråkta ägs av Brännö By Samfällighetsförening och de innehar de legala
rättigheterna till området. Det innebär att bolaget inte har rådighet över området. En
utredning som tar reda på rådigheten om området bör därför göras snarast och
offentliggöras samt värderas vid beslut. Anläggningen är inte ekonomiskt försvarbar
dels pga. höga etableringskostnader med ett synnerligen begränsat effektuttag, dels
pga. att man kommer behöva bygga ut s.k. reglerkraft genom utbyggnad av
vattenkraftresurser. Detta kommer ytterligare öka kostnaderna samt orsaka
miljöförstöring genom utbyggnad av norrlandsälvarna. Det ekonomiska underlaget
får anses vara undermåligt och vare sig komplett eller rättvisande. En noggrann
studie av samtliga kostnader måste göras, både direkta och indirekta, och
offentliggöras och hänsyn tas vid kommande beslut. Djur- och växtlivet kommer att
påverkas på ett mycket negativt sätt, liksom det nyanlagda hummerrevet vid
Buskärs fredningsområde. Rotorbladen riskerar att skada fågellivet. I
seglingsvattnen utanför Långedrag har GKSS utvecklats till en framgångsrik
förening. Om en etablering sker får det konsekvenser för tävlings- och
träningsverksamheten. Det saknas tillräckligt med utredningsunderlag varför det
behövs en offentlig konsekvensanalys samt att hänsyn tas till detta vid beslut.
Boendemiljön och landskapsbilden kommer kraftigt att förändras. Detta intrång
kommer få mycket stora negativa miljöpsykologiska konsekvenser. Hänsyn är ej
tagen till detta och det krävs en grundlig undersökning med konsekvensanalys med
hänsyn till människans situation och negativa påverkan vilken ska presenteras
officiellt och beaktas vid vidare beslut.
Anita Stålbäck, Brännö 5:121(ab 84) begär att vara sakägare i målet, samt att den
sökande betalar samtliga hennes kostnader i målet. Som skäl har hon anför bl.a.
följande. Hon har bott på fastigheten sedan 1945 och har haft en ovärderlig vy ut
över havet. Denna boendemiljö kommer att förändras totalt med en vindkraftspark.
Konsekvensen blir en helt oigenkännlig och förändrad livsmiljö. Förutom vyn över
havet kommer även buller och solreflexer påverka boende- och livskvalitet. När hon
var ung såg hon dagligen under lång tid hur pråmar kom och tömde mängder av
muddermassor från Göta älv. Detta måste innebära att det område där vindkraftsparken ska ligga har en förorenad botten vilket kan leda till en miljökatastrof när
46
DOM
M 1130-13
Göteborg Energi ska börja borra. Dessutom kommer bad- och fiskevatten förstöras
när slam kommer i rörelse. Värdet på fastigheten kommer att minska och den
kommer att bli mer svårsåld vilket kommer att påverka hennes ekonomi.
Värdeminskning och en eventuell kompensation har inte diskuterats av sökanden.
Hon begär att en grundlig och fullständig miljökonsekvensutredning utförs då den
som bifogas ansökan saknar uppgifter på många väsentliga och avgörande punkter.
Lars-Göran Itskowitz och Christina Rosenberg, Brännö s:36, (Gäveskär) (ab
106) yrkar dels att projektet stoppas och dels ersättning om 10 000 000 kr. Som skäl
har de angett bl.a. följande. Bolagets projekt kommer att förstöra deras vistelse på
Gäveskär där de bor mer än halva året. När de köpte Gäveskär var det i mycket
dåligt skick och de har totalrenoverat bostaden och återställt den i originalskick
eftersom den är en symbol för Göteborgs hamninlopp. Bolagets planer innebär att
Gäveskär kommer ligga i ett industriområde. De badar ofta på platsen, men med
kommande grävningar som kommer röra upp butangas, radioaktivt avfall, koppar,
bly, kvicksilver och andra tungmetaller så är det slut med det. Idag ligger det ett
”lock” på för att dessa gifter inte ska komma upp i dager. I samband med
provborrningar kunde de se hur det exploderade och massorna kom upp i dager.
Provborrningen genomfördes på 5,7 m vilket inte talar om vad som ligger i botten
då djupet är två till fyra gånger större. Gäveskär har påseglats två gånger, hur lätt är
det inte då att fartygen kör på något av de 15 vindkraftverken. Effekten kan bli
förödande om rotorbladen träffar människor på ett kryssningsfartyg. Internationella
seglingstävlingar kommer inte längre att kunna fortsätta. Inte heller fritidsfisket
kommer att kunna fortsätta som tidigare. Sjöfågel, bl.a. ejder och rovfågel, är
oerhört störda av vindkraftverk. De har påtalat att de befinner sig 200 m från det
tänkta vindkraftområdet men det har nonchalerats av bolaget. Ljud och ljus från
vindkraftverken kommer att påverka dem. De yrkar på ersättning om 10 000 000 kr
på den grunden att de inte kommer att kunna vistas på Gäveskär p.g.a. hälsoskäl. De
köpte byggnaderna på skäret för 4,3 miljoner av Göteborgs Hamn.
Thomas Huldén, Brännö 2:98, (ab 117) ansluter sig till de synpunkter som
framförts av Göteborgs Kultur och Miljöarv samt hemställer att domstolen avslår
bolagets ansökan. Som skäl har han uppgett bl.a. följande. Han är ägare till en
fastighet på Brännö. Från det inre av Brännö kan man redan nu se vingarna på det
största vindkraftverket i området, vilket stör den harmoniska naturen. Med de nu
planerade vindkraftverken skulle denna negativa inverkan på miljön bli mycket
besvärande för honom. Sverige är helt beroende av sjöfart för import och export av
varor och Göteborgs hamn är Sveriges största och viktigaste hamn. Även om de
båda farlederna förbättrades för några år sedan måste man förvänta sig att behov
uppstår av ännu djupare och bredare farleder. Det är därför kortsiktigt och felaktigt
att vid beräknande av säkerhetsavstånd utgå från farledernas nuvarande sträckning.
För att Göteborg ska kunna konkurrera med andra hamnar måste det finnas
utrymme att ändra och bredda farlederna. Det duger inte att bogserbåtar trasslar in
sig i en skog av vindkraftverk. Göteborgs skärgård är en unik turistattraktion med
låga öar och i stort sett ingen höghusbebyggelse. Den föreslagna vindkraftparken
med sina höga torn och långa vingar kommer kraftigt att förstöra det nuvarande
intrycket av skärgården. En vindkraftpark mitt emellan norra skärgården och södra
47
DOM
M 1130-13
skärgården skulle förhindra att de båda skärgårdarna knyts närmre varandra med
direkta båtförbindelser. Bolagets påstående att ”området redan är industrialiserat” är
falskt och vilseledande. Bolagets uttalande att turister och folk i allmänhet ser
tämligen positivt på vindkraftverk saknar helt betydelse. Ett vindkraftverk upp till
190 m är drygt tre gånger så högt som skärgårdens högsta punkt (Stora Rös på
Styrsö). Om Försvarsmakten får sin vilja igenom om utökade skjutningar och
internationella marina övningar, måste man inse att vindkraftsparken är mycket
olämpligt placerad.
Thomas Ekstrand och Berit Fransson, Älvsborg 36:15, (ab 122, 125) instämmer i
”Begäran om sakägarskap ” och vill för egen del framföra bl.a. att ingen bostad ska
få högre bullernivåer än 40 dB(A). Lågfrekvent buller kan ge sömnstörningar och
förhöjt blodtryck, forskningen kring detta är bristfällig. Naturvårdsverkets nivåer
(35 dB(A)) för områden med lågt bakgrundsljud bör gälla. Påverkan på
landskapsbilden kommer att bli mycket omfattande och påverka landskapets
karaktär. Flera mäklare anser att den föreslagna etableringen kommer att ha en
negativ påverkan på prisutvecklingen på fastigheter i Långedrag, speciellt de
fastigheter som har havsutsikt. Många av de som köpt fastighet i området har gjort
det för att kunna njuta av den vackra utsikten och de underbara solnedgångarna mot
Vinga med omgivning. Vindkraftverken kommer förstöra hela landskapsbilden. Det
är en otroligt illa vald placering.
Stellan Andersson, Brännö 3:117, (ab 126) instämmer i ”Begäran om sakägarskap”
och vill för egen del framföra bl.a. följande. Hans fastighet ligger ca 150 m från
strandkanten och därifrån är det ca 1 300 m till vindkraftsparken. Det innebär att
fastigheten kommer att ligga mindre än 1,5 km från verken. Enligt bullerutredningen, ab 98, kommer hans fastighet att utstättas för bullernivåer mellan 38
och 48 dB(A) beroende på vilken typ av verk som används och var dessa placeras.
Hans fastighet kommer att drabbas av skuggor och blinkande ljus och vid
solnedgång kommer det vara omöjligt att sitta på altanen eller vid fönstren i
vardagsrummet. Vad gäller muddermassornas farlighet hänvisar han till
doktorsavhandling ”Sedimentology and Geochemistry of Recent Sediments from
the Göta Älv Estuary-Göteborg Harbour, Johannesson, Laila”.
Marianne Jonsson och Olof Jonsson sommarboende på Brännö (ab 134) motsätter
sig planerna att bygga vindkraftverk i Göteborgs innerskärgård. Den föreslagna
placeringen är olämplig då muddringen medför risk för miljöpåverkan genom
frisättningen av gifter i bottenslammet. Anläggningen är ful och bullrande och
medför risker för sjöfart och fritidsbåtar. Vindkraft är förvisso positivt men det
måste vara möjligt att förlägga verken till platser som ej medför en rad negativa
konsekvenser.
Långholmens samfällighetsförening (ab 143). Ön Långholmen är belägen i Hake
fjords norra del och blir (förutom Gäveskär) den närmaste bebodda platsen,
avståndet är ca 1,5 km över öppet vatten. Långholmen, som är ett detaljplanerat
område, har 28 bofasta invånare fördelat på tio fastigheter. Därtill finns tre
48
DOM
M 1130-13
fritidshus och gemensamhetsanläggningar. Trots detta har Långholmen förbisetts
under samrådsprocessen och i den MKB som bolaget framställt. I sin marknadsföring och utredning gör bolaget sitt yttersta för att måla upp omgivningen i och
runt Hake fjord som en industrialiserad och bullerstörd miljö utan större
samhällsekonomiska värden. Enligt MKB höll bolaget informationsträffar med
Böttö, Vasskär, Gäveskär samt Brännö. Långholmen kontaktades inte eftersom
bolaget vid den tiden inte visste att det fanns boende på ön då bolaget använt sig av
en karta där det inte framgick att det fanns några hus på Långholmen. Boende på
Långholmen anser sig enligt 6 kap. 2 § miljöbalken vara särskilt berörda men har
trots detta blivit förbisedda i samrådsprocessen. Vid tiden för samråd var det få
människor som kände till bolagets planer på en vindkraftspark bl.a. då
informationen hade ett otydligt budskap och uppfattades som reklam.
Lokaliseringen var klarlagd, men information om omfattning, utformning och
miljöpåverkan saknades helt, eller till större delen. De svar som gavs var
huvudsakligen att frågan skulle utredas och att det beror på hur parkens utformning
kommer att bli. Boende på Långholmen anser att hela processen inklusive
informationen därom var medvetet utformad för att väcka minsta möjliga
uppmärksamhet. Under samrådsträffarna tillhandahöll man mycket lite av den
information som föreskrivs i 6 kap. 4 § miljöbalken. Bolaget lägger ner stor energi
på att måla upp en bild av omgivningarna runt Hake fjord som bullerstörda,
industrialiserade, otillgängliga och av liten betydelse. De boende på Långholmen
motsätter sig denna bild. Bolaget menar att området redan är så stört av buller från
flyg- och båttrafik att Naturvårdsverkets riktlinjer om 35 dB(A) inte ska gälla. Trots
att Långholmen kommer att drabbas av buller från parken har bolaget inte mätt
existerande bullernivåer. De boende vill betona att påståenden om existerande
bullernivåer inte överensstämmer med verkligheten. Flygtrafiken påverkar inte alls
området runt Långholmen och vad gäller buller från sjöfart är det ytterst få fartyg
som avger maskinljud som är hörbara ens på nära håll. Ca 3 gånger per månad
passerar bullrande fartyg vilket då uppfattas som mycket störande. Hela området
ligger inom riksintresse för friluftsliv och bl.a. Långholmen innefattas av
länsstyrelsens förslag till nya och reviderade riksintresseområden för friluftslivet
som för närvarande är på remiss. Långholmen är även en naturskön och
lättillgänglig plats för promenader och rekreation. Ön är även en erkänt bra plats för
sportfiske och i Hake fjord anordnas seglingstävlingar. När Göteborg Energi år
2008 planerade vindkraftsetablering i Arendals industriområde, avfärdades
utredningsområdet Hake fjord bl.a. då verkens placering mitt i det öppna vattnet
kommer att påverka landskapets karaktär, då detta tillförs storskaliga vertikala
element till en vy som idag präglas av fria, horisontella, vattenytor och en relativt
opåverkad skärgårdskaraktär. Passagen genom Hake fjord är erkänt svårmanövrerad
och i genomsnitt sker en olycka vartannat år. Säkerhetszonen planeras till 200 m.
Motsvarande zon i Rotterdam är satt till 3,7 km. En supertanker har en stoppsträcka
på 2 km eller 20 min. Sverige saknar ett tydligt regelverk kring denna fråga. Med
hänsyn till lag (2006:263) om transport av farligt gods och lag (1999:381) om
åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor,
vill de boende på Långholmen att bolaget preciserar vem som ansvarar för att
föreskrifterna i dessa lagar uppfylls. Vidare önskas precisering av vilka säkerhetsåtgärder som kommer vidtas för att förhindra olyckor och på vilket sätt en
krishanteringsplan innefattar åtgärder för närboende och miljön. Boende på
49
DOM
M 1130-13
Långholmen är mycket oroade av de miljökonsekvenser som de planerade
ingreppen i havsbotten kan orsaka. Långholmen och områden utmed Hisingen
kommer att bli särskilt berörda om de miljögifter som finns i botten sprids i vattnet.
De nu aktuella planerna i Hake fjord har gjort att fastigheter i kustbandet är
svårsålda. Mäklare säger att fastighetsvärdet sannolikt kommer att sjunka kraftigt
om en etablering blir av. Bolaget menar att fastighetsvärden inte påverkas men har
inte belägg för detta. Boende på Långholmen är oroade över denna utveckling och
man frågar sig vad som händer om vindkraftsparken påverkar livsmiljön till den
grad att man inte längre vill, eller kan, bo kvar. Trots upprepad kritik och
förfrågningar har bolaget inte specificerat på vilket sätt deras boendemiljö kommer
att påverkas av exploateringen. Det är oacceptabelt att information om vilka nivåer
av buller, ljus och miljöföroreningar de kommer att bli utsatta för fortfarande inte
finns tillgängliga. De boende på Långholmen vill betona att de motsätter sig
bolagets planer på etablering i Hake fjord.
Älvsborgs egnahemsförening (ab 145) är en sedan år 1928 väletablerad förening
inom stadsdelen Älvsborg, alla deltagande är således berörda av projektet.
Föreningen menar att projektet inte bör beviljas tillstånd och att alternativa planer
och beräkningar bör tas fram för ny prövning. Som skäl har föreningen anfört bl.a.
följande. Verkens placering och dimensioner utgör ett visuellt störande inslag. Hake
fjord är inget industriområde. Hanteringen av muddermassorna kommer att kräva
omfattande och dyra saneringsåtgärder. Skredrisken ställer krav på omfattande
förstärkningsarbeten av verkens grundläggning. Den täta fartygstrafiken medför en
risk för kollisioner. Av säkerhetsskäl kommer sannolikt ett stort område runt verken
behöva avlysas för båttrafik vilket kommer påverka fritidsbåtlivet negativt. Bolaget
har inte i tillräcklig omfattning redovisat alternativa utföranden och lokaliseringar.
Det finns alternativa platser t.ex. på Arendalsberget och runt Vikans bergtäkt. Det
finns även tillgång till andra utbyggbara områden i andra delar av landet.
Föreningen är av den uppfattningen att projektet drivs av en politisk idé att placera
anläggningen just i Hake fjord för dess framträdande plats, vilket har lett till att
nackdelarna med placeringen undertrycks. Bolagets bedömningar måste därför
betraktas med yttersta skepsis.
Kjell Jacobsson, Brännö 3:76, (ab 148) anför samma som ”Begäran om
sakägarskap” och tillägger för egen del att av alla fastigheter på Brännö är hans en
av de som ligger allra närmast den föreslagna vindkraftsanläggningen. T.ex. hamnar
fastigheten i alternativ bullerutredning innanför 40 dB(A) gränsen.
Sten Gyldén, Brännö 1:143, (ab 150, 262) anför samma som ”Begäran om
sakägarskap” och tillägger för egen del att hans fastighet ligger ca 75 meter från
strandkanten och därifrån är det enligt Göteborg Energi 1,1 km till vindkraftverken.
Detta innebär att fastigheten endast kommer att ligga ca 1,25 km från verken. Han
innehar även del i Brännö s:2 som ligger ute på Hake fjord. Han menar att bolaget
saknar rådighet till vattenområdet och att Kammarkollegiets rådighetsmedgivande
saknar giltighet på enskilt vattenområde. De bottenprover som har tagits har tagits
utan medgivande från de lagfarna ägarna till fjorden. SGU kan endast ge tillstånd på
allmänt vattenområde och SGU kände inte till att det var enskilt vatten.
50
DOM
M 1130-13
Sara Lyckevi och Frank Lyckevi, Amhult 1:160, (ab 152) begär att vara sakägare
i målet samt att bolaget betalar samtliga deras kostnader i målet. Som skäl har de
angett bl.a. följande. De köpte sin stuga för 7 år sedan eftersom Sara, pga. tinnitus,
är känslig för buller och behöver en tyst miljö för att kunna klara av ett heltidsjobb.
Det är en samhällsekonomisk vinst när bullerstörda personer har en frizon från ljud
då det förbättrar hälsan. Ett tillfälligt ljud från t.ex. förbipasserande flygplan kan
inte jämföras med ett konstant ljud om 40-50 dB(A). Bolagets bullerutredning är
inte att lita på då den görs i eget syfte. Det kommer att konstant höras ett buller i
deras trädgård och de kommer inte att kunna sitta ute samt måste tilläggsisolera
fönster och väggar. De kommer att behöva sälja huset, men det kommer att bli
svårsålt och priset sjunker. I ett fritidsområde ska bullret inte överstiga 35 dB(A).
Fastighetens värde beror på läget och de kräver därför att bolaget ersätter dem för
förlorat fastighetsvärde. De vill även att bolaget ska redovisa i sin ansökan hur
bolaget avser att ersätta fastighetsägarna ekonomiskt. Det är känt att lågfrekvent
buller påverkar hälsan negativt. Området är inte industrialiserat och när de
promenerar i området måste de se vindkraftverken med tillhörande ljud och
ljusflimmer. Alternativa lokaliseringar är inte utredda. Från deras tomt ser man inte
havet, men toppen på de stora färjor som passerar. De kommer dock att se de 15
vindkraftverken. De har en båt i Torslanda lagun som de lika gärna kan sälja då de
inte längre vågar segla i området. Bolaget har även uppgett ett för lågt antal
fritidsbåtar i området. De är även oroliga för säkerheten när fritidsbåtarna tvingas ut
i farleden och anser att säkerhetsavståndet mellan vindkraftverken och farleden är
för litet. Det har varit ett flertal fartygsolyckor i området och det skulle kunna få
fruktansvärda konsekvenser. De känner även en stark oro för att gifter kommer
frigöras från muddermassorna. De vill att bolaget redovisar hur dessa ska tas om
hand. En mycket mer noggrann MKB behövs då det verkar som om bolaget
förvanskat sanningen. De bifogar fotografier från omgivningarna kring fastigheten
och yrkar att domstolen besöker fastigheten.
Medborgarkraften i Älvsborg (ab 155) yrkar att tillstånd inte ska lämnas, och vill
anföra följande skäl till varför en omprövning av hela projektet bör ske. Det finns
delade meningar om etableringsområdet ligger på allmänt vatten. Flera remissinstanser har varit kritiska till hur bolaget provtagit de förorenade massorna. En
skyddszon enligt Sveriges Ornitologiska Förenings rekommendationer skulle leda
till ett energibortfall på ca 30-35 %. Naturvårdsverket anser inte att området är
lämpligt. Göteborgs Ornitologiska Förening anser att det krävs tillstånd enligt 7
kap. 28 § miljöbalken och att området inte är lämpligt för vindkraftsetablering.
Bullerberäkningarna är inte korrekt utförda och muddermassorna kommer förorsaka
miljörisker och det föreligger även risk för skred i leran. Fartygstrafiken i området
riskerar att påverkas negativt. Alternativa lokaliseringar är inte tillräckligt utredda
och det förefaller som om det finns en politisk idé att placera verken på en
spektakulär plats utan hänsyn till kalkyler och miljö.
Stig Lottkärr, Amhult 1:5 och 1:6, (ab 156) anmäler sig som sakägare i målet och
yrkar att ansökan ska avslås. Som skäl har han anfört bl.a. följande. Han tycker att
det är ofattbart att ett kommunägt bolag lägger ner så mycket pengar på ett förslag
51
DOM
M 1130-13
som detta, utan känsla för de närboende människorna och varumärket Göteborg.
Det kommer att ske olyckor vid exempelvis strömavbrott. Olycksrisken kommer
även att öka när stora och små båtar måste samsas på mindre ytor och vindkraftverken kommer att innebära en onaturlig avspärrning av fjordarna. Det är bättre att
utreda andra lösningar som vågkraft, eller andra lokaliseringar både till havs och på
land. Utsikten kommer att förstöras vilket kommer att påverka fastighetspriserna.
Om vindkraftverken tillåts kommer någon detaljplan inte kunna antas då det är
förbjudet och olämpligt att bo i en sådan bullrig miljö. Idag finns planer på
avstyckning av nio tomter. Kan dessa inte säljas handlar det om stora värden som
försvinner då en tomt kan betinga ett pris på 3-5 miljoner kr. Om en sådan situation
kommer att inträffa håller de bolaget skadeståndskyldiga och kommer yrka på
skadestånd för prisdumpning och för rättegångskostnader.
Malin Leissner Vive och Anders Billing, Amhult 31:3, (ab 160) instämmer i det
yttrande som ingetts från Långholmens samfällighetsförening och vill för egen del
anföra bl.a. följande. I egenskap av ägare till Amhult 31:3 och permanentboende på
Långholmen begär de att vara sakägare i målet samt att bolaget betalar samtliga
deras kostnader i målet. Avståndet från deras fastighet till den planerade vindkraftsparken är ca 1,5 km över öppet vatten. I första hand begär de att vindkraftsparken
inte ska tillåtas. I andra hand begär de, om tillstånd medges, skadestånd med ett
belopp motsvarande sänkningen på värdet av fastigheten samt för de försämrade
levnadsförhållanden en etablering i Hake fjord kommer att innebära för deras
boendesituation.
Delfinholmens Friluftsförening, Amhult 10:1, (ab 161, 168) anför samma som
”Begäran om sakägarskap” och tillägger för egen del att föreningen är en båtklubb
med ca 100 medlemmar och är ägare av ön Lilla Porsholmen. Förutom ca 25 båtar
finns på ön också byggnad som används för möten och gemensamma tillställningar.
Ön är välbesökt för sin natur och goda möjligheter till rekreation.
Bengt Engström och Susanne Liljegren, Fotö 1:282, (ab 163) vill att ansökan ska
avslås och yrkar ersättning för rättegångskostnader med ett belopp som senare
kommer att anges. De vill betraktas som sakägare i målet. Deras fastighet kommer
att störas av buller och starka ljusblixtar från flygvarningsljus. Fastigheten kommer
att sjunka ca en miljon kronor i värde och de kommer att lida stor social skada
eftersom de inte kommer kunna bjuda hem gäster till sin fantastiska ö utan att
skämmas något oerhört.
Per Gustavsson (ab 164) motsätter sig planerna på en vindkraftspark i Göteborgs
skärgård. De är många som genomskådat spektaklet där ännu mer vinstpengar ska
ut till multimiljonärerna Med största tänkbara hänsyn till formulärsbuset hoppas han
att domstolen lätt kan rätta in detta i sin riktiga miljö.
Gunilla Colldahl-Jäderström, Fiskebäck 1:18, (ab 169) anser bl.a., med
hänvisning till debattartikel i ”Dagens Industri”, att det inte verkar ekonomiskt
försvarbart att uppföra den planerade vindkraftsparken. Säkerhetsavståndet på 200
52
DOM
M 1130-13
m till de upp till 400 m långa fartygen verkar orimligt litet. En påsegling kan få
ödesdigra konsekvenser. Ett säkerhetsavstånd på ca 3,5 km gäller i övriga EUländer. Båt- och friluftslivet kommer att kraftigt begränsas och området för
träningssegling kommer försvinna. Förorenade muddermassor riskerar att spridas
och det kan bli sättningar i muddermassorna. Risken med olyckor till havs ökar när
småbåtar tvingas ut i de trafikerade farlederna. Infraljud från vindkraftverk utgör en
potentiell hälsorisk. Hon hänvisar till en ledare respektive en artikel, båda införda i
Göteborgs Posten.
Birgitta Lottkärr och Stig Lottkärr, Amhult 2:30, (ab 170) anför det samma som
i ”Begäran om sakägarskap” dock utan begäran att för egen del räknas som
sakägare.
Eva Bergfjord och Sven Bergfjord, Brännö 5:108, (ab 178) anmäler sig som
sakägare i målet samt yrkar ersättning för rättegångskostnader. De anser att ansökan
i målet ska avslås. De ifrågasätter bl.a. vad som kommer att hända med muddermassorna och undrar om man fortsättningsvis kommer att kunna bada i havet. De
ifrågasätter även hur påverkan kommer bli på båttrafiken, samt djur- och fågellivet.
Höjden på verken kommer att bli fyra gånger den högsta punkten på Brännö. Under
vintern kan det bli isbildning på vingarna som sedan kan slungas iväg, vilket kan bli
förödande för passerande båtar. De snurror som finns står ofta stilla. Vyn över
inloppet till Göteborg kommer förstöras och fastigheten kommer att minska i värde.
Marie Kihl och Lennart Kihl, Brännö 3:159, (ab 182) anmäler sig som sakägare i
målet samt yrkar ersättning för rättegångskostnader. De anser att vindkraftsparken
bör förläggas betydligt längre ut till havs. De anser att de kommer att påverkas
negativt av att muddermassorna kommer förorena badvattnet på Brännös norra sida.
Även fisk- och fågelliv kommer att påverkas negativt. Möjligheterna till båtliv
kommer att begränsas och de kommer ständigt att höra bullret från vindkraftverken.
Verken kommer att synas över hela Brännö då de är avsevärt högre än högsta
punkten. Det finns även risk för nedfallande is. Befintliga vindkraftverk står ofta
stilla så nyttjandegraden verkar vara ringa.
Långedrags Båtvarv, Älvsborg 855:125, (ab 186) anmäler sig som sakägare i
målet och anser att ansökan ska avslås. De önskar även ersättning för advokat- och
rättegångskostnader. Den ansökta anläggningen kommer att påverka varvsverksamheten på ett mycket negativt sätt. Deras verksamhet är den mest omfattande
i Göteborgsregionen för fritidsbåtar med försäljning, leverans och service till
kunder i Sverige och övriga Europa. En vindkraftspark som är direkt synlig från
varvsområdet kommer definitivt att bli störande för varvets verksamhet och
medföra minskade besök och därmed försämrad lönsamhet. Idag har de en miljö
kring varvet som attraherar kunderna att komma dit. Att ”industrialisera” vattnet
utanför Långedrag skulle menligt inverka på deras och deras hyresgästers affärer.
Att nå varvsområdet från havet ger en imponerande bild av vackra öar med
behagligt landskap som är mycket inbjudande för gästande båtar. Inte heller
området där de testkör båtar kommer att vara tillgängligt på samma sätt som
53
DOM
M 1130-13
tidigare. Verksamheterna på varvet kommer att få minskade intäkter och varvets
värde kommer att sjunka. Hur detta ska kompenseras har inte framgått av ansökan.
De som arbetar i varvet kommer att påverkas av buller, ljusblixtar och svepande
skuggor. Redan idag störs de av det stora vindkraftverket som byggts i Torslanda.
Hur detta kommer att påverka deras hälsa återstår att utreda. Vattenkvaliteten
kommer att påverkas av de förorenade muddermassorna och kommer försämra
möjligheterna till fritidsfiske. De anser att det är ofattbart att Göteborg Energi
fortsätter med detta projekt i hamninloppet med alla de störande konsekvenser som
det får för boende och verksamhetsutövare i området. Om man nu vill bygga en
vindkraftspark är det bättre att välja en fast klippa i södra skärgården där det stör
mindre, blir billigare att anlägga och utan giftiga muddermassor.
Georg de Laval, Donsö 2:264, (ab 190) anmäler sig som sakägare i målet och har
bl.a. följande invändningar mot ansökan. Denna typ av anläggning ska lokaliseras
ute till havs och inte inne i skärgården för att uppnå goda driftsförhållanden så som
görs i Tyskland och England. Att lokalisera en anläggning inne i skärgården tyder
på bristande insikt i de tekniska aspekterna på denna typ av anläggning. Ett socialt
hållbart samhälle ska innehålla möjligheter till rekreation och Göteborgs södra
skärgård är ett riksintresse för det rörliga friluftslivet. En placering enligt den nu
föreslagna kommer inverka menligt på friluftslivet. Störande ljud och vibrationer
och stora surrande vingar kan förstöra naturupplevelsen för människor. Södra
skärgården är dessutom tillgänglig med kollektivtrafik vilket gör den tillgänglig
även för ekonomiskt svaga grupper. Det finns inte många alternativ till en sådan
naturupplevelse inom rimligt avstånd och till rimlig kostnad. Det finns redan ett
antal vindkraftverk i Göteborgs inlopp och de är fula och stör stadsbilden. Istället
bör man vårda den skönhet som finns i Göteborgs skärgård och ta till vara på de
möjligheter det sköna ger. Han äger en sommarstuga på Donsö och han skulle
uppleva det som störande att ha en vindkraftpark i omgivningen även om den
hamnar utom synhåll.
Amhult och Kärrs byars samfällighetsförening, Amhult s:19 och Amhult s:21,
(ab 197) anmäler sig som sakägare i målet och anser att ansökan ska avslås.
Samfällighetsföreningen yrkar ersättning för rättegångskostnader. Samfällighetsföreningen äger såväl mark- som vattenområde i och nära det område som
tillståndet avser. Vid en eventuell framtida expolatering kommer värdet på
fastigheterna att avsevärt reduceras på grund av ljusreflexer och bullervärden över
de acceptabla. Samfällighetsföreningen hävdar rådighet över vattenområdet intill
gränsen för Brännö s:2.
William Waters och Beatrice Waters, Amhult 31:4, (ab 201, 304, 310, 329)
instämmer med vad som framförts i ”Begäran om sakägarskap” och tillägger för
egen del bl.a. följande. Deras fastighet är belägen på Långholmens sydvästligaste
del med Hake fjord framför sig. De har hittat sitt drömboende och upplever nu att
om etableringen blir verklighet kommer de att drabbas ekonomiskt samtidigt som
valet av boende går dem ur händerna. Deras situation gör att de måste betraktas som
särskilt berörda i projekteringen då de kommer att bo mitt i vindindustriområdet och
drabbas av olägenheter och skador. Under bygglovsprocessen nämnde ingen något
54
DOM
M 1130-13
om planerna på vindkraftetablering och Göteborg Energi har ännu inte tagit någon
kontakt med dem. De har inte fått information om samrådsprocessen och har därför
inte kunnat komma med synpunkter som kunnat påverka MKB. Ingen kontakt har
tagits med Långholmens samfällighet eller med dem som fastighetsägare. Trots att
de kontaktade bolaget i juni 2012 och förklarade sin situation hörde inte bolaget av
sig för information och samråd. Långholmen är förbisedd både i MKB och i
ansökan. Under rubriken ”Berört område” nämns inte Långholmen. Rörande
”platser med utsikt” nämns Långholmen, men här endast som en del av en
svårtillgänglig kuststräcka. Långholmen är erkänt för sitt sportfiske och unik i sin
lättillgänglighet till öppet vatten med en storslagen vy och är därmed välbesökt. Då
Långholmen dessutom är ett detaljplanerat område vittnar uppfattningen i ansökan
om att MKB inte kan vara genomförd med rätt förutsättningar för en miljökonsekvensanalys. De vill nu att särskild hänsyn ska tas till deras synpunkter i detta
skede då samråd inte skett på adekvat sätt samt att en felaktig uppfattning om
platsen avspeglas i utredningen. Enligt beräkningar från Göteborgs Kultur och
Miljöarv kommer fastigheten få bullernivåer mellan 39,4 och 50,4 dB(A) beroende
på beräkningsform och parkval, vilket är över gällande gränsvärde. De är dessutom
oroliga för hur dessa teoretiska beräkningar överensstämmer med verkligheten. De
befarar även att Långholmen inte beaktats på ett adekvat sätt samt att beslutsunderlaget från kommunen är missledande. Vidare läggs mycket möda i
utredningen på att beskriva påverkade bostadsområden som redan bullerstörda.
Även här utelämnas Långholmen ur ljudutredningen. Långholmen är en bilfri ö och
är idag inte bullerstörd förutom av enstaka fartyg som passerar. En sådan tillfällig
störning kan dock inte jämföras med en konstant bullermatta. Utformningen av
deras uteplats gör även att konstruktionen får en ljudförstärkande effekt. När hög
luftfuktighet sammanfaller med en temperaturgradient kan ljudet färdas långt över
vattnet. Dessa förhållanden är vanliga om kvällar och nätter när en bullerfri miljö är
som viktigast. De är permanentboende på platsen och tillbringar även semestrarna
där. De vill att detta beaktas med avseende på bullerkraven. Bolaget har inte
redovisat den inverkan som hinderbelysningen kommer att innebära för de
närboende. En subjektiv bild ges av att ljudet inte ska vara störande, men utan
vidare referens. De kan inte, i litteratur eller forskning, finna en lösning på
problemet med fungerande avskärmning eller annan godtagbar lösning. Däremot
finner man vid en sökning ytterligare störande fall för närboende vid dimma, snöfall
eller molnighet då ljuset sprids åt olika håll samt att boende närmare än 5 km
upplever att de störs och känner stressymptom. Krävs ytterligare belysning längre
ned på verken kan ljudbilden bli helt dominerande. Sammanfattningsvis känner de
stor oro för olägenhet och skada med störande högintensivt blinkande ljus samt risk
för ytterligare stress. MKB ger inga svar på hur deras situation kommer förändras,
endast ett överslätande förringande av problemet. Vid månklara nätter lyser månen
in genom deras stora fönster och de roterande bladen kommer generera en mängd
rörliga skuggor inomhus. Tidpunkten på dygnet när direkt skuggbildning kan
inträffa och vara besvärande är all mörk tid, dvs. då solen inte ”stör”. Idag bedömer
de att huset är upplyst under halva måncykeln dvs. ungefär två veckor av fyra vid
klart väder. Den mörka årstiden berörs även en större del av dygnet, den del då de är
hemma. Detta är ett problemområde som de inte setts belysas i MKB, kanske för att
idén att lägga en vindkraftspark på en spegel omgiven av bostadsområden är ny. Av
kompletteringen till MKB framgår att Långholmen berörs av faktisk skuggtid
55
DOM
M 1130-13
dagtid. Det går dock inte att utläsa ur MKB hur ofta, hur allvarligt och hur långvarig
skuggbildningen kommer att bli. De är tveksamma till om de använda riktvärdena
är tillämpliga i det landskap som denna vindkraftspark planeras för. Landskapet är
inte kuperat och saknar växtlighet, bebyggelse eller andra hinder som påverkar
skuggorna eller den upplevda störeffekten av skuggorna. Endast ett fullständigt
öppet horisontellt landskap finns framför fastigheten. De känner en stor oro för
skuggbildning och fladdrande skuggor i deras blickfång på och utanför fastigheten.
De befarar att det finns en risk för sjöfarten och konsekvenserna av en olycka är
svåra att förutse. De kan drabbas av miljöfarligt utsläpp, brand och fartyg på drift.
Att säkerhetsavståndet skiljer sig så markant från vad som gäller i andra länder
känns allt annat än betryggande. Vindkraftsområdet kommer att utgöra ett nära,
överhängande, påträngande, avspärrande, omslutande och fullständigt dominerande
inslag på grund av sin storlek, omfång och rörelse. Det industrialiserade området
kommer förlängas från Torshamnen och kommer omsluta fastigheten från öst till
väst. De ser, och störs, redan idag av vindkraftverken i Torshamnen. Parken i
Torshamnen kan dock inte jämföras med den påverkan vindkraftparken i Hake fjord
kommer att innebära. En etablering kommer att upplevas som ett påträngande och
avspärrande inslag och kommer förhindra rörligheten över fjorden. Hake fjord
kommer att förvandlas från ett område av riksintresse för friluftsliv till en otäck
passage att undvika. Parken kommer troligtvis att innebära att mindre båtar tvingas
ut i farlederna. Om området avlyses är det ett faktum. Ansökan ger ingen klarhet i
denna fråga. Bolaget menar att fastighetsvärdena i området inte kommer att
påverkas, men medger samtidigt att man inte har belägg för denna slutsats. Det som
uteslutande motiverar den höga värderingen av deras fastighet är den natursköna
skärgårdsmiljön som fastigheten omges av. På Långholmen finns redan två exempel
på hur fastigheter kunnat säljas endast då information om vindkraftplanerna
undanhållits köparna. Etableringen kommer sannolikt att få en förödande inverkan
på fastighetsvärdet. De är mycket oroade av sin ekonomiska situation och
utveklingen om de inte kan bo kvar. De riskerar att drabbas av stor ekonomisk
skada men även om den hanteras av bolaget kommer ersättningen inte kunna ersätta
förlusten av den miljö som var orsaken till att de bosatte sig här. Så som de har
förstått domstolen kommer de inte att få något svar på frågan huruvida de kommer
att betraktas som sakägare förrän i samband med att målet avgörs. Detta försätter
dem i en rättsskyddslös situation under huvudförhandlingen vilket påverkar deras
möjlighet att föra talan för sin sak i den mån det kommer att vara möjligt. De vill
därför även redan nu precisera sitt skadeståndsanspråk. I första hand yrkar de att
tillstånd inte medges. Om tillstånd medges gör de anspråk på skadestånd med ett
belopp om 4 miljoner kr, dvs. sänkningen av värdet på deras fastighet som kommer
uppstå om en etablering blir av, samt med ett belopp om 8,1 miljoner kr för de
försämrade levnadsförhållanden som en etablering kommer att innebära för deras
boendesituation på Långholmen. För den händelse att påverkan är så stor att de inte
kan bo kvar vill de att bolaget utreder alternativ ersättningsbostad med likvärdigt
läge i likvärdig skärgårdsmiljö. Värdesänkningen på fastigheten utgår från den
värdering de har på fastigheten idag plus kostnad för färdigställande jämfört med
värdet för en fastighet med motsvarande bostadsyta, skick och tomtstorlek i
närliggande ej strandnära område. Kostnaden för förändrade levnadsförhållanden
uppskattas utifrån boendekostnaden idag i relation till en motsvarande fastighet utan
kostnad för strandnära läge samt över 30 år. Beloppet är dock inte indexuppräkna
56
DOM
M 1130-13
över 30 år och kan därför anses lågt. Innerskärgårdsbaserad vindkraftsetablering är
generellt sett den minst lämpliga placeringen av vindkraft. Sökanden har inte
presenterat en adekvat jämförelse med alternativa placeringar och av den
samhällsekonomiska redovisningen går det inte att dra någon slutsats då kända
brister finns i underlagen. Det går alltså inte att motivera etableringsförslaget mot
bakgrund av den negativa påverkan förslaget har för så många. På så sätt som
processen hitintills förts försätts den enskilda i en än mer rättslös situation där
ofullständiga underlag ska bemötas. De önskar även att domstolen återtar syftet
bakom strandskyddet och meningen med skydd för friluftsliv. De uppskattar att
sannolikheten att fartyg träffas av blad eller del av blad till ca 1*10-5 vilket är ca 15
gånger högre än bolagets resultat. Skillnaden kan delvis förklaras av att den
dominerande vindriktningen inte beaktats av bolaget. Gemensamt i beräkningarna
är att den norra rännan ger ett relativt lågt bidrag trots att det är fler verk inom
kastavstånd. Detta beror på den lägre fartygsintensiteten i den norra rännan. Det
innebär att olycksstatistiken är mycket känslig för trafikökning i den norra farleden.
Att bygga en trafikfarlig led motiverat med att trafiken är låg känns mycket
märkligt. De kan inte se att lag om transport av farligt gods eller lag om åtgärder för
att förebygga och begränsa allvarliga kemikalieolyckor är beaktade mot bakgrund
av det ovanstående. Vindkraftverken måste placeras utanför kastavstånd och 200 m
är inte tillräckligt. Säkerhetsavståndet ska därför ökas till 750 m. De yrkar även att
syn ska hållas på Brännös nordsida.
Peter Goldbeck-Löwe, Älvsborg 27:3, (ab 202) önskar att ansökan ska avslås. Som
skäl har han angett bl.a. följande. Det är en stor olycksrisk då hamninloppet är
smalt. Det finns farliga bottenföroreningar och skredrisk föreligger. Vindförhållandena är otillräckliga vilket kräver att vingarna är rekordstora. Den vackra
skärgårdsmiljön går inte att ersätta.
Thomas Ekstrand och Berit Fransson, Älvsborg 36:15, (ab 207) anmäler sig som
sakägare i målet och anser att ansökan ska avslås. De yrkar även ersättning för
rättegångskostnader. Deras fastighet har 180° havsutsikt mot Vinga fyr vilket var
skälet till att de köpte den. Deras fastighet är värderad till 9 500 000 kr. Om utsikten
förstörs kommer värdet att minska med minst 10-20 %. Blinkande ljus kommer att
vara synliga dygnet runt, rakt in i huset. Utsikten kommer att begränsas och även
möjligheten att följa fartyg med kikare kommer begränsas. Placeringen i ett av
Europas vackraste hamninlopp är ovanligt dålig och kommer förfula hela miljön.
Ted Rosendal, Fotö 1:19, (ab 222) vill visa att området är direkt olämpligt för
etablering av vindkraftverk så som föreslagits. Mot den bakgrunden menar han att
ansökan in målet ska avslås. Han yrkar även ersättning för eventuella rättegångskostnader med ett belopp som anges senare. Göteborgs- och Bohusläns skärgård är
unik vilket nyligen även bekräftats i internationella medier. Hake fjord är en
sammanbindande länk mellan norra och södra skärgården. Att slå in en kil av
industriell karaktär i detta område skulle vara förödande. En exploatering inom
området kommer att ha direkt påverkan på bl.a. turism, rekreation, kulturmiljövård,
båtliv, kappseglingar, bostads- och naturområden. Att mötas av vinkraftverk
kommer inte bli en positiv upplevelse för de turister som kommer till området.
57
DOM
M 1130-13
Vindkraftverk på Hake fjord kommer att försämra möjligheterna att vidmakthålla
och utvidga de satsningar som görs inom turistnäringen. Området nyttjas flitigt av
båtlivet samt även för bad och fiske. Vindkraftverken kommer försvåra överfarten
över fjorden och småbåtar blir hänvisade till de större farlederna med ökade risker
för tillbud och kollisioner. Skärgården kommer till stor del att förlora sin
attraktionskraft som rekreationsområde och det kommer inte vara lika lockande att
ta sig ut till utflyktsmålen när man måste passera ett område av industriell karaktär
när man snarare förväntar sig en fantastisk naturupplevelse. Området är av riksintresse för friluftliv, turism och naturmiljövård men dock inte för vindkraftverk.
Hake fjord är av stor betydelse för att bibehålla västkustens skärgård som ett
sammanhängande naturområde. Området är även ett av de få områden som kan
erbjuda de förhållanden som krävs för att kunna arrangera internationella
kappseglingar och en exploatering av Hake fjord skulle påverka Sveriges
möjligheter att fortsätta vara en framgångsrik seglingsnation. En etablering kan
även få förödande konsekvenser för Göteborgs hamn om fartyg väljer att gå till
andra hamnar då vinkdraftverkens närhet till farlederna utgör ett riskmoment.
Göteborg är en relativt stor stad och det finns i stort sett inte någon plats inom
stadens gränser som inte har höga bullernivåer. Vindkraftverk i Hake fjord skulle
innebära att man flyttar ut bullret till skärgården. Vindkraftverken blir mycket höga
och bullermattan kommer att höras över stora områden utan att dämpas nämnvärt, i
och med de stora vattenområdena. Väldigt många fastigheter kommer att påverkas
av bullret. Likaså kommer många människor påverkas av den förändrade landskapsbilden, förlorat rekreationsområde, försämrade badvatten och en känsla av att
industriområdet tränger sig in där man har sin bostad. Med gigantiska vindkraftverk
i Hake fjord kommer skärgårdens sträckning att bli kraftigt beskuren och viktiga
värden och möjligheter åsidosätts, vilket i en förlängning innebär stora ekonomiska
konsekvenser för regionen och Sverige som helhet.
Brännö Bys Samfällighetsförening (ab 231, 335, 374) anmäler sig som sakägare i
målet. En stor del av den föreslagana lokaliseringen av vindkraftsparken ligger
inom det vattenområde som betecknas Brännö s:2 vilket ägs och förvaltas av
samfällighetsföreningen. Brännö s:2 definierades i samband med laga skiftet på
Brännö, vilket slutfördes år 1936. I lagen (1950:595) om gräns mot allmänt
vattenområde, som tar avstamp i en reglering av fiskerätt mellan strandägare och
andra intressenter, definieras en gräns mot allmänt vatten. Denna lag har tagits som
utgångspunkt för lantmätarens tolkning av gränsen mellan allmänt vatten och
Brännöbornas vatten. Denna tolkning har ingen rättsverkan. När nu bolaget önskar
nyttja området för uppförande av storskaliga vindkraftverk, så bör en riktig
gränsbestämning göras angående utsträckningen av Brännö s:2. Bolaget bör bekosta
en sådan utredning. När gränserna väl är fastställda bör det inte tillåtas att uppföra
vindkraftverk alldeles intill gränsen. Föreningens medlemmar känner en djup oro
för de störningar som den föreslagna parken kommer att innebära både visuellt och
bullermässigt och med påverkan på fiske m.m. och motsätter sig därför att parken
kommer till stånd. Ansökan ska därför avslås. De bottenprover som tagits på den
gamla deponin har skett utan tillstånd från samfällighetsföreningen och har inte
skett på djupet utan endast från bottenlagrens översta skikt. Arbetena med
fundamenten kommer medföra allvarliga störningar i bottnarna och en
nedsmutsning av badstränderna. Risken för skred inom området kan innebära att
58
DOM
M 1130-13
förorenade muddermassor sprids och blockerar farlederna. Det riskerar att bli en
negativ påverkan på fågellivet i området. En bullergräns på 35 dB(A) bör gälla. En
vindkraftspark i området kommer medföra betydande avbräck på hummer- och
skaldjursfisket i området vilket medför förluster för Brännöborna. De kända
landmärkena Vinga, Älvsborgsbron och Masthuggskyrkan kommer att få en
otillbörlig konkurrens från gigantiska vindkraftsverk. Parken bedöms även ha en
förödande inverkan på seglingen och omöjliggör tävlande. Ett flertal segelklubbar
har uttryckt sig negativt. Det krävs större säkerhetsavstånd mot farlederna. Även
lönsamheten kan ifrågasättas. Samfällighetsföreningen yrkar ersättning för
rättegångskostnader.
Stefan Bernhardtz och Lise-Lotte Leksell Bernhardtz, Brännö 5:139, (ab 232)
anmäler sig som sakägare i målet och anför detsamma som i ”Begäran om
sakägarskap” samt tillägger för egen del bl.a. följande. Idag har de solreflexer från
befintliga verk, bl.a. ”Big Glenn” och de undviker därför att sitta på sin altan i
österläge då rörelsemönstret från alla kraftverken stör koncentrationen. Ska man nu
lägga dessa gigantiska vindkraftverk mitt framför fastigheten är det ett faktum att
det inte kommer finnas möjlighet att bo kvar. De kommer bli tvingade att flytta från
sin bostad. Det är ett brott mot folkrätten att driva människor från deras bostäder.
De har med andra ord ett direkt krav mot bolaget på 5 miljoner kr per familjemedlem om de blir bortfösta från sin bostad, till det ska läggas fastighetens värde på
10,5 miljoner.
Ingemar Törnqvist, Brännö 4:7 och Brännö 5:207, (ab 235) anmäler sig som
sakägare i målet. Han är sakägare på samma grunder som Ekberg m.fl. som är
upptagna i sakägarlistan genom delägarskap i Brännö s:2. Han yrkar även ersättning
för rättegångskostnader som preciseras senare. Brännö s:2, vilken han har andel i,
omfattar ca halva etableringsområdet i enlighet med fastighetsregistret och
lagakraftvunnen lantmäteriförrättning år 1936. Registerkartan från den kommunala
lantmäterimyndigheten saknar juridisk grund och är ett falsarium. Bolaget saknar
därmed rådighet för etableringsområdet enligt ansökan. Lantmäteriutredningen som
den kommunala lantmäterimyndigheten har utfört på uppdrag av bolaget har ingen
rättsverkan och är en kommunal partsinlaga. Kammarkollegiets rådighetsmedgivande saknar giltighet på enskilt vattenområde. De bottenprover som tagits på
deponin har skett utan tillstånd från de lagfarna ägarna till Hake fjord. SGU kan
endast ge tillstånd på allmänt vattenområdet och kände inte till att det var enskilt
vatten. SGU har meddelat att någon framtida tillståndsansökan inte kommer
behandlas av SGU utan hänskjutas till regeringen. Han kommer även, som ägare till
fastigheten Brännö 5:207, påverkas av anläggningen genom störande buller, visuell
påverkan, skuggning, störande varningsljus, påverkan på båt- och friluftsliv samt
ekonomisk förlust genom att fastigheten minskar i värde.
Lars Wiklund och Hans Wiklund, Älvsborg 855:419, (ab 237) anmäler sig som
sakägare i målet och yrkar ersättning för rättegångskostnader med belopp som
anges senare. De anför bl.a. följande. Deras boendemiljö kommer att förändras
totalt och de hänvisar till ledare i Göteborgs Posten den 16 juni 2013. Landskapsbilden kommer att bli helt ny. Från ett kulturlandskap som funnits i alla år blir det
59
DOM
M 1130-13
nu en industripark som till stora delar kommer att vara avspärrad. Intrånget kommer
att få mycket allvarliga konsekvenser som på ett avgörande sätt försämrar deras
levnadsförhållanden och livsmiljö. Redan nu märker de störande lågfrekvent buller
och ljud från det nya vindkraftverket i Torslanda och dessutom svepande skuggor
och ljusblixtar kvällstid. Detta är störande och de är oroade för hur det kommer
påverka deras hälsa. Den danska regeringen erkänner att vindkraftsbuller är
skadligt, men att man inte vet hur farligt det är för hälsan. Lågfrekvent buller kan
medföra betydande skadeverkningar på människors hälsa. De som bor nära
vindkraftverk drabbas oftare av sömnstörningar och depression, tinnitus m.m. Det
är därför helt ofattbart att bolaget och den politiska majoriteten trots denna kunskap
fortsätter med projektet med vetskap om vilka konsekvenser det kan få för deras
hälsa. De är sedan barnsben uppvuxna i Långedrag med direkt anslutning till vattnet
och har haft båtliv och kappsegling som främsta intresse sedan dess. Kappseglingsarenan på Tippen kommer inte längre var tillgänglig och inte heller attraktiv att
besöka. De är även bekymrade över vad som kommer att hända med fisket och
badmöjligheterna om gifter frisläpps från de dumpade muddermassorna kring
fundamenten. De är även bekymrade för fågellivet och för att deras fastigheter
kommer sjunka i värde. Det finns alternativa placeringar söder om Böttö fyr mot
Tistlarna. Kostnaderna skulle bli väsentligt lägre genom att man slipper muddra och
förankra fundamenten, sjöfarten skulle inte störas, få människor skulle få sin
levnadsmiljö förstörd, båtfolket skulle bli glada m.m.
Föreningen Winga Vänner (ab 245) anför detsamma som i ”Begäran om
sakägarskap” och tillägger för egen del följande. Winga Vänner är en ideell
förening med ca 1 300 medlemmar. Föreningens uppgift är att verka för att bevara
byggnader och miljö som på Vinga påminner om fyr- och lotsplatsens stora
betydelse för sjöfarten i gången tid samt att hålla området tillgängligt för
allmänheten. Winga Vänner arrenderar av Sjöfartsverket tre hus på ön samt öns
gästhamn och därvid liggande byggnader Samtliga kostnader för underhåll och
löpande utgifter på arrenderade hus och anläggningar bekostas av Winga Vänner.
Föreningen erbjuder året om uthyrning av hus till dess medlemmar. Sommartid har
föreningen kontinuerligt ett 10-tal funktionärer dygnet runt som ideellt arbetar med
museiverksamhet, guidning m.m. samt renhållning över hela ön. Vinga besöks
årligen av 1 000-tals turister och fritidsbåtar för sitt kulturarv, natur och goda
möjlighet till rekreation. Sommartid trafikeras ön regelbundet av utflyktsbåtar från
Göteborg. Vinga är kanske den mest kända fyrplatsen i Sverige, också känd för det
speciella växt- och fågellivet. Ön gästas ofta av ornitologiska föreningar då den ger
unika tillfällen att studera ovanliga fågelarter. Vinga är klassat som naturreservat.
Jan Winge, Styrsö 3:374, (ab 254, 313) anmäler sig som sakägare i målet och yrkar
att ansökan lämnas utan bifall. Han innehar en fritidsfastighet i Halsvik där han har
ett vinterbonat fritidshus. Han seglar även i den södra skärgården och passerar ofta
inloppet till Göteborgs hamn. Ju mindre man ser av byggnader och andra
anläggningar desto bättre kvalitet får friluftslivet. Bestämmelserna om strandskydd
innebär att anläggningar som inte kräver strandnära läge inte ska få uppföras där.
Även om anläggningens effektivitet pga. vindförhållandena beräknas bli särskilt
god i det sökta läget utgör denna måttliga fördel inte skäl att totalt förstöra ett för
60
DOM
M 1130-13
många betydelsefullt naturoch friluftsområde. Investeringar i vindkraft har
veterligen hittills inte kunnat motiveras fullt ut kommersiellt utan har varit beroende
av subventioner. Utvecklingen av alternativa energikällor befinner sig i början av en
lång utveckling mot mer effektivitet. Efterfrågan på energi i Sverige utgör en
mycket, mycket liten del av den globala efterfrågan. Sveriges energibalans är
föredömlig och någon energibrist inom överskådlig framtid kan inte skönjas. Ett
beslut om byggande av den aktuella anläggningen kommer i praktiken att bli
irreversibel under överskådlig framtid. Ett beslut att inte bygga nu omöjliggör
däremot inte en framtida anläggning. Vad som kan vinnas genom att
vindkraftsparken byggs nu står inte i proportion till vad som förloras. Att med
denna bakgrund tillåta den sökta anläggningen med den miljöförstöring det skulle
innebära, vore ytterst olyckligt. Han åberopar Lars Berns skrift Antropocen och en
bifogad uppsats ”IPCC och det globala klimatet”. Det är väsentligt att de svenska
domstolarna självständigt prövar den miljöalarmistiska grunden för projektet. Han
har även bifogat en artikel från Svenska Dagbladet, innefattande uttalande av
Kungliga Vetenskapsakademiens Energiutskott (se ab 313).
Göteborgs Sjöscoutkår, Brännö 5:127, (ab 261) ansöker om att bli sakägare i
målet. Föreningen vill säkerställa att dess verksamhet inklusive deras hyresgästers
verksamheter kan fortgå som tidigare med bibehållen kvalitet. Följande ska beaktas
i målet. Det är värdefullt för seglingsverksamheten att kunna segla i farvatten
utanför farlederna i skydd från de stora fartygen. Det finns en oro att framtida, idag
okända omständigheter, leder till att seglingsvattnen kring vindkraftverken stängs
av för segling. Även utan ett seglingsförbud kan vindkraftverken ha den verkan att
de inte vågar släppa ut barn och ungdomar att segla bland snurrorna. Idag finns en
unik naturmiljö som kommer till sin rätt i lägerverksamheten. Vindkraftverken
befaras ge en mer industriell karaktär till närområdet och omgivningen. Horisontlinjen förändras, ett rörlig ljus- och skuggspel i kvällssol samt buller kan tillkomma.
Lägerverksamheten är starkt beroende av en god badvattenmiljö. Dels för att det hör
sommarläger till, dels för att den begränsade tillgången till färskvatten hänvisar till
havsbad. Det finns en oro att giftigt bottensediment förs upp och förflyttas till
badområdet i samband med anläggningsarbetet för vindkraftverken. Skulle
bruksvärdet av anläggningen förändras befarar de att hyresgäster uteblir. Intäkter
från uthyrningar av lägergården är föreningens största ekonomiska tillgång och en
absolut livsnerv för föreningens existens. Minskar inkomsten kan hela barn- och
ungdomsverksamheten gå omkull om föreningen går i konkurs.
Bo Wollter som ombud för Anne Wollter samt som representant för gruppen
Alternativ vindplats Göteborg, (ab 274, 327, 369). Det nu föreslagna läget är det
sämsta tänkbara. Han har gjort en självständig undersökning av åtminstone ett
alternativt läge, kallat Vrångö Ytterskärgård, som på ett antal viktiga punkter vinner
i jämförelse med Hake fjord. De två alternativ som bolaget valt som
jämförelseobjekt är olämpliga för att Hake fjord ska framstå som det enda klart
möjliga alternativet. Vid en objektiv jämförelse framstår Hake fjord som en
utomordentligt dålig lokalisering så det är märkligt att bolaget valt att bortse från
alternativet Vrångö Ytterskärgård vilket han presenterat för bolaget. Vrångö
Ytterskärgård innehåller väsentligt mindre olägenheter för boende och sjötrafik,
61
DOM
M 1130-13
större och expanderbar parkyta m.m. Dessutom ligger Sveriges största
undervattenskablar redan utlagda inom området. Ett mycket stort Natura 2000område finns intill och innanför området där fiskar, fåglar och fladdermöss redan
har en skyddat tillvaro i friska vatten utan kompostering och giftdumpningar.
Hummerfisket där hör till västkustens främsta. Med erfarenheter bl.a. från
Öresundsbron så kommer fisket inte på sikt att störas av en vindkraftspark, snarare
tvärtom. Det vore bättre om markoch miljödomstolen ajournerar målet och utreder
ett alternativ så snart det är möjligt och helst innan huvudförhandlingen. Det är
bolagets ansvar att presentera en egen undersökning av ett alternativt läge för
domstolen. Detta särskilt som ett så stort antal människor är berörda av det ansökta
lägets nackdelar. Bolaget har inte följt miljöbalkens bestämmelser om utredning av
ett alternativ läge som ska finnas med i ansökan. Vidare har docent Bertil Persson
visat att bullernivåerna inte kommer kunna klaras för ett antal fastigheter på
Brännö. Det kommer även att bli störningar mot fågelhäckningar och fågelsträck
inom området och säkerhetsavståndet mellan verk och farled är för kort.
Robert Göthman, (ab 275) yrkar att ansökan ska lämnas utan bifall och anför bl.a.
följande. Han är uppvuxen i Långedrag, med segling och annan båtsport, i det
aktuella området och han seglar fortfarande i området och den kringliggande
skärgården. Om vindkraftsparken bli verklighet förstörs oersättliga vattenområden i
Göteborgs omedelbara närhet. Det är inte bara förfulande utan även kraftigt
begränsande för båtlivet. Faran för yrkessjöfarten och de risker som det medför att
röra om i bottnarna lämnar han till experterna att avgöra. Gärna vindkraft men den
ska placeras i lämpliga områden.
Nicklas Kihlberg, med adress Kvigvallen 20, Brännö, (ab 279) har i yttrande
framfört samma sakomständigheter som framförts i ”Begäran om sakägarskap”.
Han gör även anspråk på att en fullständig miljökonsekvensutredning ska tas fram.
Christian Gatt, Brännö 3:147, (ab 280) begär att vara sakägare och anför i
huvudsak detsamma som i ”Begäran om sakägarskap” samt tillägger för egen del
bl.a. följande. Parken planeras rakt utanför hans fastighet. Med utsikten rakt mot
vindkraftsverken blir det ett outhärdligt och katastrofalt resultat för familjen då en
familjemedlem pga. handikapp har svårt för frekventa ljud. Då de planerar en
åretruntbostad och just nu drar fram väg samt VA till fastigheten känner de en stor
oro för det som planeras.
Henrik Lundberg, med adress Ättestigen 8, Göteborg, (ab 285) anser att ansökan
ska avslås. Parken kommer påtagligt förändra den miljö som utgör ett rekreationsområde för boende och turister. Estetiska naturvärden förstörs och den obrutna
horisontlinjen kommer ersättas av en bullrande industrianläggning som syns
milsvida omkring. För många Göteborgare är skärgården ett naturområde som är
lättillgängligt för alla, oavsett inkomst. Att den Bohusländska skärgården hyllats
internationellt är bara ett skäl mot den nu föreslagna vindkraftsparken.
62
DOM
M 1130-13
Marianne Qvick Stoltz, Hästevik 2:242, (ab 286) yrkar ersättning för minskat
fastighetsvärde med minst 1 miljon kronor. Hake fjord är ett rekreations- och
fiskeområde för de boende norr om älvmynningen. En vindkraftspark kommer
avsevärt inkräkta på friluftslivet och för de boende på södra Hisingen kommer den
inverka på närområdet. En gruppstation för vindkraftverk i Hake fjord med mycket
små säkerhetsmarginaler utgör ett hot mot deras natur, bad och rekreation.
Heléne Leidö, (ab 288) yttrar sig i målet och anför att placeringen ska ses över.
Hon är för vindkraft, men i detta läge riskerar man att förlora naturvärden för alltid.
Göteborgs Ornitologiska Förening och Föreningen Torslandavikens
naturreservat (ab 289) yrkar att ansökan ska avslås. De planerade vindkraftsverken
ligger i anslutning till Torslandavikens Natura 2000-område där rödlistade
fågelarter och flera SPA, respektive IBA arter, berörs. Även om själva parken ligger
utanför själva Natura 2000-området ligger den i mycket nära anslutning till
området. Vindkraftverken kommer att påverka och skada fågellivet i området på
flera sätt. Den omedelbara närheten till Natura 2000-området medför risk för
negativ påverkan på de utpekade och särskilt skyddsklassade fåglarna i området.
Det gäller även påverkan på flera områden i älvmynningsområdet som utgör viktiga
rastoch övervintringsplatser samt närliggande häckfågelkolonier. Föreningarna
anser att den valda platsen vid Hake fjord är klart olämplig för vindkraftsetablering
främst med anledning av det rika fågellivet i området. Området ingår som en viktig
del i en värdefull sträckled för en rad fågelarter och utgör en viktig rastplats och
övervintringslokal för stora sjöfågelbestånd. Flera arter är extra känsliga för
påverkan från vindkraftverk ex. sångsvan, vitkindad gås och havsörn.
Vindkraftsparken är tänkt att lokaliseras inom ett område som tidigare använts för
tippning av muddermassor vilket innebär en påtaglig risk för bioturbation och
upptag av miljögifter och tungmetaller i marina organismer och fåglar. Föreningen
anser sammantaget att den valda platsen inte är lämplig enligt 2 kap. 6 §
miljöbalken, med anledning av områdets betydelse för fågelfaunan. Verksamheten
kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken då negativ påverkan på
fågelbestånden i Natura 2000-området Torsviken inte kan uteslutas. Verksamheten
ger ett undermåligt företagsekonomiskt utfall. Verksamheten står därmed i strid
med bestämmelserna i 11 kap. miljöbalken vad avser samhällsnytta i förhållande till
skada på motstående intressen. Den miljövinst som uppkommer genom minskade
emissioner till luft är begränsade och kan inte uppvägas av undermålig
företagsekonomisk nytta och påverkan på motstående intressen. Den valda
lokaliseringen ger inga ekonomiska eller miljömässiga fördelar i förhållande till
andra möjliga lokaliseringsalternativ. Utredningsunderlaget i denna del är
undermåligt.
Nadia Lindberg och Stefan Hillén, med adress Ernst Torulfsgatan 14, Göteborg,
(ab 290) yrkar att ansökan ska avslås. De anser inte att bolaget har beskrivit
omgivningarna i Hake fjord på ett korrekt sätt. De tillbringar mycket tid i
skärgården och ser den som en enorm tillgång för friluftslivet och för Göteborg som
stad. Sommartid är det ovärderligt att kunna ta sig från storstadsmiljö till skärgårdsmiljö på 20 minuter. Utredningen är inte ordentligt genomförd och processen har
63
DOM
M 1130-13
inte hanterats sakligt och korrekt. De ifrågasätter att en del av kommunen vill bygga
en vindkraftsindustri och en annan del vill utveckla skärgården för turiständamål.
Dessutom är anmärkningsvärt att en av politikerna sitter som ordförande både i
bolaget och i miljö- och klimatnämnden. De är djupt oroade av vad som kan hända
vid olyckor som brand eller oljeläckage. Vilka blir följderna om internationell
sjöfart väljer en annan hamn? Det finns även frågor kring vilka föroreningar som
finns på botten. De är djupt oroade av att projektet godkänns och att man först
därefter upptäcker att det medför negativ påverkan på sjöfart, turism och närmiljö.
Naturskyddsföreningen i Göteborg (ab 291) stöttar tanken om 100 % förnybar
energi i Sverige år 2050. De är därför glada att se hur stor ansträngning bolaget lagt
ner i projektet och hur gedigna de genomförda utredningarna befinns vara. Projektet
är en förutsättning för att Göteborg ska kunna nå sina klimatmål. Föreningen har
noterat att bolaget tagit hänsyn till områden av särskild betydelse för flora och
fauna. De avstånd till fågelskyddsområden som gjorts är i linje med vad som
rekommenderas. Föreningen har tidigare framfört exempel på åtgärder som kan
kompensera eventuella negativa effekter på fågellivet, exempelvis en upprustning
av Natura 2000-området i Torsviken vilket kan åstadkommas med begränsade
insatser. Påverkan på det rörliga friluftslivet beror framförallt på parkens visuella
och fysiska påverkan på landskapet. Detta kan kompenseras genom att området görs
mer tillgängligt exempelvis med bryggor och ankarlinor. Föreningen delar bolagets
uppfattning att den dominerande fritidsbåttrafiken passerar utanför det nu aktuella
området.
Annika Dellås och Björn Dellås, Brännö 4:149, (ab 292) anför det samma som i
”begäran om sakägarskap” (dock utan att begära att få bli sakägare eller yrka
ersättning för rättegångskostnader).
Hasse Hansen och Kate Hansen, Andalen 1:4, (ab 296) begär att få vara sakägare i
målet samt att den sökande betalar samtliga deras kostnader i målet. Den nu ansökta
anläggningen kommer att påverka deras fastighet menligt på följande sätt. Deras
utsikt kommer att fördärvas och förfulas. Det säkerhetsavstånd som bolaget anger är
200 m och är alltför kort. Internationellt gäller 3 700 m. De kommer att störas av
vinande ljud och buller liksom av ljusblixtar vid mörker. Under anläggningsfasen
kommer de att störas av arbeten dygnet runt. Vid anläggandet riskerar även
föroreningar att skada fiskar och andra vattenlevande djur. Grannfastigheten, utan
egen strand eller eget vatten, såldes år 2013 för 4,6 miljoner. Med det priset som
referens vågar de knappast ana vad deras fastighet skulle inbringa vid en försäljning
idag. Deras fastighet skulle antagligen förlora många miljoner i värde om bolagets
planer förverkligas. Det är ett galet prestigeprojekt som skattebetalarna får stå för.
Tomas Hultkrantz, med adress Övralidsgatan 7, Hisings Backa, (ab 307) har ingett
bl.a. följande synpunkter i målet. Han anser att man kan ifrågasätta om det är bra att
bygga vindkraftverk i Hake fjord. Vindkraftverk ska byggas för att förbättra miljön
men det är tveksamt om projektet bidrar till minsking av fossila utsläpp. Ett
överskott av svensk el säljs till utlandet och resulterar i ett överskott av
64
DOM
M 1130-13
utsläppsrätter vilket i slutändan inte leder till någon minskning i användande av
fossila bränslen. Vindkraften genererar inga utsläpp men medför andra negativa
konsekvenser som lågfrekvent ljud vilket kan störa nattsömnen. Även störande
skuggor och ljusblinkningar kan uppkomma, is kan slungas i väg från vingarna och
fåglar kan skadas. Sammantaget kan man ifrågasätta om vindkraftverk verkligen är
bra för miljön. Värt att nämna är även att Göteborg har ett mycket fint hamninlopp
vilket kommer förändras till det sämre om projektet genomförs. Han vill därför inte
att det ska byggas någon vindkraftspark i Hake fjord.
Elin Orstadius och Fredrik Prytz, arrendatorer Brännö 5:220, (ab 318) yrkar att
betraktas som sakägare i målet. De vill gärna ha förnyelsebar energi i form av
vindkraft. Utformningen ska göras så att buller och skuggverkan i Ersdalen och
naturreservatet på Galterö minimieras. Badvattenkvaliteten är viktig att behålla. Det
måste säkerställas att inget giftigt sediment rörs upp. Seglingsvattnen utanför
farlederna är viktiga vatten för fritidsbåtar som vill hålla sig undan de stora
fartygen. De vill att farvattnet mellan norra och södra farlederna fortsätter att vara
seglingsbart vatten.
Marit Willemoth och Lennart Willemoth, Älvsborg 655:351 och Älvsborg
655:322, (ab 333) anmäler sig som sakägare i målet. Deras fastigheter har sedan
gammalt (fastställt år 1909) ett olokaliserat officialservitut som gav rätt till färdsel
på Vässingsön och till sjöss utanför ön. De tjänande fastigheterna ägs numera av
Göteborgs Stad. De anser att en föreslagna industrialiseringen av vattnen utanför
Vässingsön är ett intrång i det vattenområde som de av hävd använt för fiske och
samfärdsel. Övergreppet bli särskilt stort under byggtiden med grumling, oväsen
och anläggningstrafik som hindrar legitim båttrafik. När anläggningarna är färdiga
permanenteras ingreppet och inte ens i farlederna kan säkerheten garanteras då
säkerhetsavståndet är för kort. Miljövinsten uteblir då den svenska
energiproduktionen redan är koldioxidfri medan vindkraft kräver fossil stödkraft.
För övrigt är vindkraftverkens existens helt beroende av ekonomiska subventioner.
Dessutom kommer naturvärdena att förstöras.
Amhult och Kärr Byars samfällighetsförening, Sten Gyldén och Ingemar
Törnqvist (ab 339) vidhåller vad som framförts i deras respektive inlagor samt
tillägger och förtydligar bl.a. följande. Gränsen mellan allmänt och enskilt vatten
inom projektområdet är oklara för det fall laga skiftets rättskraft bortses från. Om
det bortses från skiftets rättskraft krävs en fastighetsbestämning för en tillförlitlig
gränsdragning. När Lantmäteriet utrett frågan har detta gjorts utifrån en tolkning av
lagtexten utan förankring i faktiska förhållanden. Lantmäteriet har helt bortsett från
det laga skiftet och har heller inte beaktat att vattenområdets storlek skiljer sig åt
mellan registerkartan, fastighetsregistret och skifteskartan. Utredningen behandlar
heller inte den omständigheten att skifteskartan, vid ett bortseende från laga skiftets
rättskraft, ska ha tolkningsföreträde vid en eventuell prövning av vattengränsen.
Med tanke på de osäkerheter som finns gällande gränsdragningen mellan enskilt
och allmänt vatten i Hake fjord (vid bortseende från laga skiftet) kan bolaget inte
anses ha styrkt sin rådighet över det aktuella området med ett utlåtande från
Lantmäteriet där flera slutsatser starkt kan ifrågasättas. Vidare bygger Lantmäteriets
65
DOM
M 1130-13
utredning i stor utsträckning på felaktiga fakta och på tillämpade fakta som saknar
rättsverkan. Vidare är platsen olämplig med hänsyn till människor och miljö bl.a. då
den får en stor påverkan på landskapsbilden. Hake fjord ligger mitt i en skärgård
och ingår i riksintresse för friluftsliv och miljövård. En bullergräns på över 35
dB(A) ska därför inte behöva tålas inom det planerade etableringsområdet. Bolagets
bullerutredning visar betydande brister, är delvis ofärdig och till stora delar felaktig.
Istället hänvisas till ingiven bullerutredning utförd av Bertil Persson. Anläggningen
kommer även medföra ljusstörningar från verken och den föreslagna placeringen är
synnerligen olämplig vad gäller ljusstörningar. Det kan heller inte uteslutas att
bostäder kommer träffas av rörliga skuggor och, även om så inte sker, kommer det
sannolikt föreligga skuggstörningar överskridande gällande riktvärden. En
etablering kommer att medföra en negativ påverkan på fastighetspriserna i området.
Bolaget har inte på ett tillfredsställande sätt redovisat alternativa lokaliseringar. Det
finns mer lämpliga alternativ så som Vindplats Tistlarna. Bolaget har inte utfört
tillräckliga utredningar avseende etableringens påverkan på fisk, marina däggdjur
samt fladdermöss. Bolaget har endast tagit ett fåtal prover av bottenförhållandena
och hänvisar till fortsatt utredning efter det att tillstånd medgivits. Det är i dagsläget
inte möjligt att bedöma i vilken omfattning omgivande vattenmiljö kommer att
påverkas mot denna bristande bakgrund. Bolaget måste innan tillstånd beviljas
kunna påvisa skadeverkningarna av en etablering, vilket inte gjorts. Projektet
kommer även att ha negativ påverkan på friluftlivet, fågelskyddsområden och
sjöfarten. Samrådsprocessen har varit bristfällig och parkens omfattning,
utformning och miljöpåverkan har inte redovisats på ett adekvat sätt. Projektet
saknar ekonomisk bärighet då inlämnade kalkyler är både vilseledande och
bristfälliga. Då bolaget kompletterat ansökan med väsentlig mängd information bör
Göteborgs kommun få möjlighet till ett nytt ställningstagande i ärendet. Mot
bakgrund av det ovanstående ska bolagets ansökan avvisas/ogillas.
Monica Eklund (ab 345) Göran Holmberg och Christina Holmberg, Brännö
1:135 och Brännö 1:138, (ab 346) Christer Magnusson, Brännö 4:139, (ab 347)
Lisbeth Sohtell och Morgan Sohtell, Brännö 3:118, (ab 348) Barbro Andersson,
Brännö 3:146, (ab 349) Bengt Andersson, Brännö 3:146, (ab 350) Kjell Stålbäck
och Berit Stålbäck, Brännö 5:123, (ab 351) Ebon Samuelson (ab 352) Mats
Andersson, Brännö 5:125, (ab 353) Kerstin Gustavsson (ab 354) och Stefan
Eliasson, Brännö 5:150, (ab 355) biträder samtliga den uppfattning som framförts
av Amhult och Kärr Byars samfällighetsförening, Sten Gyldén och Ingemar
Törnqvist.
SÖKANDENS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN
Sökanden har bemött inkomna synpunkter i huvudsak enligt följande (ab 356, 361).
Rådighet
De fastigheter som berörs av etableringsområdet för Vindplats Göteborg ligger
inom vattenområde i Hake fjord i Göteborgs och Öckerö kommuner, vilket framgår
av i målet ingiven fastighetsägarförteckning med tillhörande registerkarta (bilaga 3
till tillståndsansökan). Göteborg Energi vidhåller att den tillståndssökta vattenverksamheten, dvs. grundläggningen för respektive vindkraftverk samt härtill
66
DOM
M 1130-13
hörande åtgärder, utförs inom allmänt vattenområde. Det saknas skäl att ifrågasätta
den utredning Lantmäterimyndigheten utfört enligt gällande lagstiftning om gränsen
mellan allmänt och enskilt vatten i området, se bilaga 4 till tillståndsansökan.
Göteborg Energi har i beslut av Kammarkollegiet fått medgivande att ta i anspråk
det berörda allmänna vattenområdet, se bilaga 5 till tillståndsansökan. Göteborg
Energi har således erforderlig vattenrättsligt rådighet för prövning av målet vid
markoch miljödomstolen samt även markåtkomst för utförandet av vattenverksamheten inom det berörda allmänna vattenområdet.
Fåglar och fladdermöss
I anslutning till etableringsområdet finns ett fågelskyddsområde som omfattar
Vasskär och Danska Liljan. Inom ramen för projektet har ett omfattande
inventeringsarbete avseende fåglar genomförts, vilket påbörjades i december 2009.
Inventeringen har bl.a. omfattat flyttande, rastande och häckande fåglar genom
observationer och radarstudier under nästan två års tid. En översikt över inventerat
område, inventeringsrutt, observationsplatser och platser för radaruppställning
framgår närmare av figur 5.16 i miljökonsekvensbeskrivningen (bilaga 6 till
ansökan). En närmare redovisning av i området förekommande fågelliv och
fladdermöss framgår av avsnitt 5.12 i miljökonsekvensbeskrivningen och av JP
Fågelvind AB upprättad rapport över utförd inventering. Bolaget vidhåller att
Vindplats Göteborg bedöms medföra en marginell påverkan på fågellivet i området,
bl.a. med hänsyn till redan befintliga verksamheter i området. Natura 2000-området
Torsviken, beläget cirka 3 kilometer nordöst om etableringsområdet, bedöms
varken direkt eller indirekt bli berört av Vindplats Göteborg på sådant sätt att
tillståndsplikt föreligger enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken. Inte heller bedöms någon
sådan skada uppkomma på artskyddade fåglar att dispensplikt föreligger enligt
artskyddsförordningen (2007:845). Med anledning av de erinringar som framförts i
målet har Göteborg Energi låtit göra en “tredjepartsanalys” där en fågelexpert
analyserat och gjort en egen bedömning av den i MKB utförda undersökningen
samt av de i yttrandena till markoch miljödomstolen inkomna synpunkterna på den
sökta verksamhetens påverkan på fågellivet, se PM ang. fågelförekomsten i Hake
fjorden, upprättad av Leif Nilsson. Tredjepartsanalysen verifierar bolagets
inställning i målet samt styrker att den planerade vindkraftsparken inte kommer att
få någon negativ påverkan av betydelse på fågelfaunan i området eller regionen. I
området har studier av fladdermöss genomförts med hjälp av ljuddetektor och
radarundersökningar i miljökonsekvensbeskrivningen. Vid observationer ut över
havet har 2-3 djur noterats, sannolikt av arten gråskimlig fladdermus. Ingen egentlig
påverkan på fladdermöss bedöms uppkomma, bl.a. då dessa är mycket sällsynta vid
vindar på mer än 3-5 m/s och då vindkraftverkens blad börjar röra sig. Området
utgör inte något känt habitat för fladdermöss och genomförda utredningar styrker
detta förhållande. Det saknas då anledning att utföra ytterligare utredningar eller
föreskriva ytterligare begränsningar för vindkraftsverkens nyttjande.
Landskapsbild
Området för Vindplats Göteborg ligger i övergångszonen mellan den yttre
skärgården och Göteborgs hamn. I området finns ett flertal större bebodda öar samt
ett flertal mindre öar, kobbar och skär. Runt området finns relativt tätbebyggd
skärgårdskust. En närmare beskrivning av landskapsbilden framgår av avsnitt 5.16 i
67
DOM
M 1130-13
miljökonsekvensbeskrivningen. Det är ofrånkomligt att uppförande av
vindkraftverk i princip alltid påverkar landskapsbilden i det aktuella området.
Vindplats Göteborg bedöms således också innebära förändringar av landskapsbilden
och hur stor förändringen blir, beror i hög grad på från vilken riktning
vindkraftsparken betraktas och hur vindkraftverken placeras. Hur förändringen
uppfattas är i sin tur i hög grad subjektivt för betraktaren, varför en rent subjektiv
uppfattning inte kan läggas till grund för prövningen i målet. Göteborg Energi
vidhåller att vindkraftsparken sammantaget innebär måttliga konsekvenser för
landskapsbilden, bl.a. med hänsyn till att vindkraftsparken uppförs inom ett område
som i hög grad redan är påverkat av andra verksamheter och anläggningar, såsom
den intensiva fartygstrafiken, hamnverksamheten och redan idag befintliga
vindkraftverk. I sydväst, vid Vinga och inloppet till Göteborg, kan Vindplats
Göteborg fungera som en trafikdelare av det norra och södra inloppet/farleden samt
utgöra ett nytt “landmärke” och turistattraktion för staden Göteborg. Konsekvenserna för landskapsbilden finns sammanfattade under avsnitt 6.15.3 och 6.15.4 samt
6.16 i miljökonsekvensbeskrivningen. Med beaktande av den betydande, allmänna
nyttan av de planerade vindkraftverken blir inte påverkan på landskapsbilden större
än vad som kan accepteras och tillåtas.
Riksintresset Kulturmiljö
Av i målet ingiven miljökonsekvensbeskrivning framgår hur den planerade
vindkraftsparken förhåller sig till områdets naturoch kulturvärden samt de
områden som är särskilt utpekade som riksintresseområden enligt 3 kap.
miljöbalken. Där beskrivs bland annat att halva etableringsområdet är av
riksintresse för kulturmiljövården. När det gäller påverkan på kulturmiljön har
utredningar genomförts. Bland annat har flera experter inom olika områden fått
beskriva området ur ett gestaltningsperspektiv och då också med tanke på
kulturvärdena i området. Även marinarkeologiska utredningar har genomförts. I
miljökonsekvensbeskrivningen har det bedömts att vindkraftparken kan ge en
marginell påverkan på kulturmiljön. Inga idag kända fornlämningar kommer att
beröras av de enskilda vindkraftverken. Med anledning av Riksantikvarieämbetets
yttrande (ab 338) har Göteborg Energi låtit antikvarie Ådel V. Franzén vid
Jönköpings läns museum yttra sig över den sökta verksamhetens påverkan på
riksintresset för kulturmiljövården. Promemorian verifierar att de av bolaget utförda
utredningarna i frågan är tillräckliga samt att den planerade vindkraftsparken inte
innebär en påtaglig skada på riksintresset för kulturmiljövården i området.
Sjösäkerhet
Till bemötande av de erinringar som framförts i denna del hänvisas till bilagda PM
ang sjösäkerhet, sediment m.m., upprättad av Sweco Environment AB. I likhet med
Sjöfartsverket och Transportstyrelsen bedömer Göteborg Energi att Vindplats
Göteborg inte bedöms innebära någon påtaglig skada på eller risk för sjöfarten,
förutsatt att skadeförebyggande och säkerhetshöjande åtgärder vidtas. Vid behov
kommer således bl. a. påseglingsskydd att utföras när vindkraftverkens exakta lägen
är fastställda.
68
DOM
M 1130-13
Sediment och erosionsförhållanden
Till bemötande av de erinringar som framförts i denna del hänvisas till PM ang.
sjösäkerhet, sediment m.m., upprättad av Sweco Environment AB. Göteborg Energi
anser att utförda utredningar i frågan om befintliga förhållanden är tillfyllest för
tillståndsprövningen i målet och utredningarnas omfattning har också bestämts i
samråd med Länsstyrelsen för Västra Götalands län. Kompletterande geotekniska
och miljötekniska undersökningar kommer att utföras i samband med detaljprojekteringen och dessa undersökningar kommer att ligga till grund för
bestämmandet av lokaliseringen av de enskilda vindkraftverken och skyddsåtgärder.
Med lämpligt val av plats och utförande bedömer Göteborg Energi att påverkan på
naturmiljön bör bli begränsad och framförallt temporär under anläggningstiden. Den
förväntade sedimentspridningen är också betydligt mindre än den mängd sediment
och föroreningar som varje år naturligt transporteras med Göta älv ut i havet.
Buller
På sätt som framgår av utförda utredningar och miljökonsekvensbeskrivningen
bedöms driften av Vindplats Göteborg inte medföra ett överskridande av i praxis
gällande bullervillkor för vindkraftverk, dvs. 40 dB(A) ekvivalent ljudnivå utomhus
vid närmaste bostäder, eller av Socialstyrelsens riktvärden för lågfrekvent ljud.
Aktuellt område är redan i dag i hög grad bullerstört av pågående verksamheter,
såsom hamn och fartygstrafik (2-3 fartyg/timme). Den sammanfattande
bedömningen är att den föreslagna vindkraftsetableringen, utifrån genomförda
beräkningar, inte kommer att medföra någon betydande påverkan med avseende på
buller för de boende i närområdet. Mot bakgrund härav finns det inte heller några
skäl att frångå gällande praxis för buller från vindkraftverk i förevarande fall.
Konsekvenserna av buller är utredda och redovisas under avsnitt 6.19 i
miljökonsekvensbeskrivningen. Med anledning av de erinringar som framförts i
målet har Göteborg Energi låtit WSP Akustik yttra sig särskilt över inkomna
synpunkter i bullerfrågan, varvid hänvisas till PM med Ljudberäkningar.
Promemorian verifierar de av bolaget utförda bullerutredningarna och deras
riktighet, varför erinringarna tillbakavisas.
Skuggbildning
Till bemötande av de erinringar som framförts i målet hänvisas till bilagda PM ang.
sjösäkerhet, sediment m.m., upprättad av Sweco Environment AB. Skuggeffekterna
av vindkraftsparken Vindplats Göteborg har utretts och det bedöms att Boverkets
riktvärden kan innehållas. Sammanfattningsvis är bedömningen att Vindplats
Göteborg endast medför marginell eller ingen påverkan avseende rörliga skuggor
och reflexer.
Riksintresset friluftsliv
På sätt som närmare framgår av figur 5.3 1 miljökonsekvensbeskrivningen ingår
större delen av utredningsområdet i det riksintresseområde för friluftsliv som
omfattar hela kustbandet från norska gränsen till samhället Åsa, söder om Göteborg.
Vindplats Göteborg kan under undersöknings- och anläggningsskedet medföra
mindre konsekvenser för riksintresset friluftsliv. När vindkraftsparken är uppförd
bedöms den medföra små konsekvenser för riksintresset för friluftsliv eftersom
tillgängligheten till etableringsområdet i princip kommer att vara oförändrad.
69
DOM
M 1130-13
Tillgängligheten till området skulle möjligen subjektivt kunna upplevas som mindre
för de personer som ser en osäkerhet i att vistas i ett område med vindkraftverk. Ett
område om ca 100 meter närmast vindkraftverken kan komma att behöva avlysas av
sjösäkerhetsskäl. Detta föreslås i sådant fall gälla fartyg med max deplacement över
500 ton och en maxfart över 8 knop. Avlysningen föreslås därmed inte gälla
sjöräddningsbåtar, servicefartyg, fritidsbåtar eller kanoter. Möjligheten att bedriva
tränings- och kappseglingsverksamhet i området begränsas inom det s.k. Tippenområdet. Sammantaget bedöms Vindplats Göteborg dock medföra en måttlig
påverkan på tränings- och kappseglingsverksamheten i Göteborg. Turismen i
aktuellt område är idag begränsad, likaså fritidsbåtstrafiken. Vidtagna
undersökningar visar dock att turister rent generellt har en positiv eller neutral
inställning till vindkraft. Enskilda vindkraftverk kan komma att höras på privata
badplatser, utsiktsplatser och vandringsleder, som ligger inom ett visst avstånd från
vindkraftsparken. Tidigare studier visar dock att badplatser generellt inte får ett
minskat besöksantal av en vindkraftsetablering i närheten. Möjligheten till
fritidsfiske bedöms inte påverkas i någon större utsträckning. Vid en etablering av
Vindplats Göteborg i Hake fjord kan vindkraftverkens fundament med därtill
hörande eventuella påseglingsskydd fungera som konstgjorda rev. Grundläggningarna kan därmed på sikt få en positiv effekt för den marina floran och
faunan, vilket på sikt kan leda till att området blir mer intressant för fritidsfiskare
och sportdykare. Göteborg Energi anser sammantaget att påverkan på riksintresset
för friluftslivet är begränsad och att någon påtaglig skada härpå inte uppkommer till
följd av den sökta verksamheten.
Samrådsförfarandet
Enskilda har till markoch miljödomstolen framfört synpunkter på hur samrådsprocessen genomförts, bl. a. fastighetsägare på Långholmen. Till bemötande härav
vill Göteborg Energi anföra följande. I 6 kap. miljöbalken redogörs för vilka krav
som ställs på samrådsprocessen. Av 6 kap. 4 § miljöbalken framgår bl.a. att
samrådet ska ske i god tid och i behövlig omfattning. Vidare framgår vad samrådet
skall avse. Samrådsprocessen inleddes 2010 och genomfördes sedan i två steg: först
ett inledande samråd där det fanns tillfälle att framföra önskemål om vilka
utredningar och undersökningar som skulle genomföras, sedan ett avslutande
samråd efter att många av dessa utredningar och undersökningar genomförts och
preliminära resultat hade erhållits. Inbjudan till båda skedena av samrådsprocessen
har skett genom utskick, annonsering och affischering. Ett mycket stort antal möten
har hållits med myndigheter, organisationer, föreningar, politiska organ m.m.
Vidare har ett antal öppna hus för allmänheten genomförts på ett antal olika platser
belägna runt etableringsområdet. Samtliga inkomna synpunkter har sedan legat till
grund för det fortsatta arbetet med att ta fram ansökningshandlingarna. Av bilaga 5
till kompletteringen till markoch miljödomstolen den 29 november 2013 framgår
att en brevledes inbjudan till det avslutande samrådet sänts till bl.a. fastigheterna på
Långholmen. Därutöver har annonsering med inbjudan till samråd skett i lokalpressen. Därmed får inbjudan till samråd anses ha skett till alla som den planerade
vindkraftparken kan antas beröra. En av de synpunkter som framförts är att det inte
framgår på vilket sätt kraven i 6 kap. miljöbalken skulle anses uppfyllda. Göteborg
Energi har tagit fram en gedigen utredning, vilken i viss mån även har kompletterats
i markoch miljödomstolen. Samrådsprocessen har genomförts på sätt som
70
DOM
M 1130-13
uppfyller de krav som lagstiftningen ställer. Mark- och miljödomstolen har ytterst
att pröva frågan.
Lokaliseringen
Naturvårdsverket har ifrågasatt lokaliseringen med hänvisning till risken för negativ
påverkan på vissa fågelarter samt till påstådd försämring av vattenkvaliteten.
Göteborg Energi vill framhålla att de utredningar som genomförts både vad gäller
fåglar och hantering av muddermassor visar att den planerade vindkraftparken inte
medför bestående försämringar i jämförelse med nuvarande situation. Kraven på en
lämplig lokalisering får därmed i det avseendet anses uppfyllda. I denna del
hänvisas också till avsnitten om fåglar, fladdermöss och sediment och erosionsförhållanden ovan. Miljöförvaltningen uppger att det i översiktsplanen inte finns
något underlag som beskriver områdets förutsättningar och lämplighet för vindkraft
och att området inte är särskilt utpekat som ett riksintresseområde för vindbruk. Till
bemötande härav vill bolaget anföra följande. Redan i samband med att översiktsplanen togs fram var det väl känt att det fanns skyddsvärda fågelintressen i
anslutning till området, att området var av riksintresse med hänsyn till friluftsliv och
kulturmiljö samt att området under mycket lång tid utgjort mudderdeponi och att
Göteborgs Hamn bedriver en omfattande hamnverksamhet. Trots detta ansåg
kommunen att området var intressant att utreda vidare för etablering av vindkraft.
Att området inte har pekats ut av Energimyndigheten såsom ett område av
riksintresse för vindbruk betyder inte att området inte är lämpligt för vindkraft.
Under prövningen av den aktuella vindkraftparken har dessutom Energimyndigheten ställt sig positiv till lokaliseringen. Energimyndigheten delar
Göteborgs Energis uppfattning att området redan är påverkat av mänskliga
aktiviteter i form av muddring och hamnverksamhet på sådant sätt att det är
lämpligt för etablering av vindkraftverk. Länsstyrelsen i Skåne län har framhållit att
det aktuella området undantogs i rapporten “Sydhavsvind” från att utgöra ett
område för utbyggnad av stora vindkraftsanläggningar. Bolaget vill framhålla att
det av nämnda rapport framgår att områden som undantagits är områden där de fem
länsstyrelserna som deltog i rapporten har bedömt att det finns risk för påtaglig
skada om storskaliga anläggningar kommer till stånd. Av rapporten framgår dock
inte vad som avses med “stora vindkraftsanläggningar” eller “storskaliga
anläggningar”. Det nämns dock att en vindkraftpark till havs med en uteffekt om 10
MW torde kunna betraktas som en liten anläggning. Jämförelser görs dock i
rapporten med anläggningar såsom Lillgrund (48 vindkraftverk), Taggen (83
planerade vindkraftverk) och Kriegers Flak (128 planerade vindkraftverk), där elen
som produceras kan mätas i TWh/år. Slutsatsen härav bör vara att storleken på det
nu aktuella området i Hake fjord sannolikt bidragit till att det inte ansågs lämpligt
för “storskaliga anläggningar”. Rapporten torde således inte vara relevant för
lokaliseringsfrågan i förevarande mål.
De jämförda lokaliseringsalternativen
Miljöförvaltningen i Göteborgs Stad anser att redovisningen och jämförelsen av de
alternativa lokaliseringarna är översiktlig. Vidare anser förvaltningen att
bedömningsunderlaget är grovt och schablonmässigt samt att en tydlig avvägning
mellan de olika alternativen saknas. Miljöförvaltningen vill också ha alternativa
förslag till vindkraftverkens placeringar, höjder och antal eftersom förvaltningen
71
DOM
M 1130-13
anser att det skulle medföra betydande skillnader på påverkan på fågelliv,
sjösäkerhet, landskapsbild och den marina miljön. Länsstyrelsen i Skåne län har
uppgivit att det saknas en miljökonsekvensbedömning för de redovisade alternativa
lokaliseringarna. Till bemötande härav vill Göteborg Energi anföra följande.
Göteborg Energi vill i denna del hänvisa till upprättad miljökonsekvensbeskrivning
samt ingiven Bedömning av alternativa lokaliseringar. Såsom underlag har bolaget
också hänvisat till den omfattande lokaliseringsutredning som gjorts i Kattegatt
Offshoreprojektet, jämför mål M 2036-12 vid Vänersborgs tingsrätt, markoch
miljödomstolen. Ett mycket stort område utreddes, dock inte området för Vindplats
Göteborg eftersom det redan var under utredning, och det kunde konstateras att det
till havs på västkusten finns förhållandevis få platser som är lämpliga för en
vindkraftsetablering. Eftersom de aktuella jämförelseområdena i Kungälv och
Öckerö kommuner, Stora Pölsan och Dörjeskär, av respektive kommun hade pekats
ut i samband med vindkraftsplanering var det intressant att jämföra med dessa
områden i förevarande projekt, bl.a. mot bakgrund av storleken på dessa områden.
Av 6 kap. 1 § miljöbalken framgår i vilka situationer en miljökonsekvensbeskrivning skall tas fram i samband med ansökan om tillstånd enligt 9 och 11 kap.
miljöbalken. Vidare framgår av 6 kap. 7 § miljöbalken vad en miljökonsekvensbeskrivning skall innehålla för det fall den ansökta verksamheten kan antas medföra
betydande miljöpåverkan. Av punkten 4 i den aktuella bestämmelsen framgår att en
redovisning av alternativa platser, om sådana är möjliga, och en motivering till
varför ett visst alternativ har valts, skall ingå. Av nämnda bestämmelser framgår
således inte att en särskild miljökonsekvensbedömning skall tas fram för de
alternativa lokaliseringar som utreds. Det är inte heller brukligt att så sker. Syftet
med bestämmelserna är att sökanden ska kunna visa att den valda lokaliseringen
uppfyller kraven i 2 kap. 6 § miljöbalken, inte att i detalj utreda alla tänkbara
alternativ och deras konsekvenser. Göteborg Energi gör gällande att en tillräcklig
jämförelse mellan de olika alternativen kan göras utan att fullständiga
miljökonsekvensbeskrivningar tas fram för respektive alternativt etableringsområde.
I bilaga 6 till kompletteringen till markoch miljödomstolen den 29 november 2013
har en tydlig bedömning av de alternativa lokaliseringarna, Stora Pölsan och
Dörjeskär, redovisats. Bolaget har genom omfattande utredningar av etableringsområdet och dess omgivningar gjort bedömningen att området är lämpligt för en
vindkraftsetablering samt att området, vid en jämförelse med de alternativa
lokaliseringarna, också är den lokalisering som sammantaget kan anses som bäst
lämpad med hänsyn till att ändamålet ska kunna uppnås med minsta intrång för
människors hälsa och miljö. Att utreda ytterligare alternativa lokaliseringar kan
enligt bolaget inte anses påkallat. Miljöförvaltningen anser att den inbördes
placeringen av enskilda vindkraftverk inom etableringsområdet och höjden på dessa
kan medföra betydande skillnader vad gäller påverkan på fågelliv, sjösäkerhet,
landskapsbild och den marina miljön. Miljöförvaltningen har då inte beaktat att
bolaget redan vid avgränsningen av själva etableringsområdet tagit omfattande
hänsyn till de motstående intressena, såsom fågellivet, sjösäkerheten och den
marina miljön, genom att fastställa skyddsavstånd och helt undanta vissa områden
från etablering av enskilda vindkraftverk. Bolaget anser att underlagsmaterialet är
tillräckligt för att kunna bedöma förutsättningarna för ett tillstånd, även om antalet
vindkraftverk och höjden på dessa skulle bli färre respektive lägre än vad som
framgår av yrkandet. En sådan handläggning är också vedertagen i rättspraxis vid
72
DOM
M 1130-13
dylika tillståndsprövningar. När det gäller antalet vindkraftverk och höjden på dessa
kan dock påverkan på landskapsbilden variera. För att kunna bedöma påverkan på
landskapsbilden har därför förslag till olika layouter tagits fram för att åskådliggöra
det som kan uppfattas som ett bifall till ansökan i dess helhet. Inom det aktuella
etableringsområdet kan det, beroende på resultatet av de ytterligare utredningar som
planeras att genomföras inför projekteringen och förutsättningarna på marknaden
för vindkraftverk samt upphandlingen av vindkraftverken, bli fråga om uppförande
av en vindkraftpark med ett visst antal vindkraftverk och med en viss höjd på dessa.
Inom ramen för det eventuella tillstånd som meddelas med angivande av maximalt
antal och maximal höjd samt med de begränsande villkor som kommer att
bestämmas, vill bolaget vid tidpunkten för upphandlingen kunna ställa krav på att
vindkraftverken uppfyller kraven på bästa möjliga teknik och att den vindkraftpark
som sedan uppförs i området på bästa möjliga sätt utnyttjar vindenergin i området.
Samhällsekonomisk analys
Den samhällsekonomiska bedömningen som tidigare lämnats i MKB och
kompletteringshandling har ytterligare reviderats genom PM med Samhällsekonomisk bedömning, revidering, upprättad av WSP Analys & Strategi.
Revideringen är föranledd av att flertalet synpunkter som inkommit berör huruvida
den planerade vindkraftsparken är företagsekonomiskt lönsam eller inte. Det är
viktigt att förstå skillnaderna mellan en investeringskalkyl och den publicerade
samhällsekonomiska bedömningen. I ovan nämnda PM framgår detta tydligt.
Samtidigt har några beräkningstekniska fel rättats. Den sammanlagda
samhällsekonomiska nettonyttan är fortfarande positiv. Göteborg Energi vidhåller
också att betydande samhällsekonomisk nytta är förknippad med produktionen av
förnybar energi. En sammanställning framgår av nedanstående tabell (från
sökandens komplettering den 13 juni 2014 (ab 356), bilaga 5, tabell på s. 5).
73
DOM
M 1130-13
Fastighetsvärden
Enligt Göteborg Energis mening kan inga ekonomiska skador idag förutses på
enskilda fastigheter varken till följd av miljöfarlig verksamhet eller av
vattenverksamhet. Det kan nämnas att Naturvårdsverket i syntesrapporten
“Vindkraftens påverkan på människors intressen” har redogjort för flera olika
forskningsrapporter som analyserar vindkraftsetableringars påverkan på
fastighetsvärden. Bland de studier som granskats saknas överlag statistiskt
signifikant stöd för att närheten till vindkraftverk har negativ effekt på
fastighetsvärden. Eftersom en prövning om påstådda ekonomiska skador ska ske i
särskild ordning saknas skäl för markoch miljödomstolen att pröva frågan inom
ramen för detta mål.
74
DOM
M 1130-13
Villkor
Göteborg Energi har tagit del av de villkorsförslag som framgår av yttranden från
Havs- och vattenmyndigheten (HaV), Länsstyrelsen i Skåne län, Stadsledningskontoret i Göteborgs Stad, Göteborgs Hamn (nedan GHAB) och Miljöförvaltningen
i Göteborgs Stad. Bolaget ställer sig positivt till att reglera verksamheten genom
tydliga och mätbara villkor, till skydd för människors hälsa och miljön. Göteborg
Energi vidhåller sina i tillståndsansökan föreslagna villkor för verksamheten. Mot
bakgrund av de önskemål om specifika villkor som framförs anförs följande.
Hindersbelysning
Bolaget motsätter sig villkor om radarstyrd hindersbelysning.
Grundläggning och muddring
Bolaget anser att fastställande av slutliga villkor gällande muddringsmetod bör ske
efter att kompletterande undersökningar med avseende på föroreningsinnehåll och
geotekniska grundläggningsförhållanden genomförts i samband med detaljprojekteringen av vindkraftsparken. De slutliga villkoren i denna del bör därmed
bestämmas i samråd med och fastställas av tillsynsmyndigheten. Bolaget anser att
ett villkor om frysmuddring utgör ett alltför långtgående krav med hänsyn till att
muddring i kraftigt förorenade sediment helt kommer att undvikas eller genomföras
innanför spont, där det är tekniskt och ekonomiskt rimligt. Eventuella muddringsinsatser, där risk för betydande föroreningsspridning föreligger, föreslås ske med
hjälp av miljöskopa. När det gäller var muddermassor skall tas om hand bör det
finnas utrymme för olika tillvägagångssätt beroende på föroreningsgrad. Bolaget
motsätter sig därför villkor om att muddermassor skall omhändertas på land,
eftersom det vid tidpunkten för utförandet sannolikt kommer att finnas möjligheter
att omhänderta kraftigt förorenade sediment på annat sätt, t.ex. innanför invallning i
vattenområde eller vid annan godkänd mottagningsanläggning eller motsvarande.
Bolaget har inget att erinra mot att lämna kompletterande uppgifter till tillsynsmyndigheten ett år innan uppförandet av tillståndsgiven anläggning för fastställande
av villkor beträffande skyddsåtgärder. Möjlighet och delegation måste dock finnas
för tillsynsmyndigheten att kunna godkänna en revidering av arbetsmetodik om
exempelvis ny och bättre teknik finns tillgänglig vid tiden för anläggandet, vilken
ytterligare kan reducera påverkan på vattenmiljön under anläggningsskedet. Bolaget
avser att i samband med detaljprojektering genomföra kompletterande utredningar
med avseende på geoteknik och föroreningsinnehåll i sediment, för slutligt val av
plats och grundläggningsmetodik. Underlaget kommer även att ge information om
vilka skyddsåtgärder som eventuellt kommer att erfordras för att begränsa risken för
störningar i vattenmiljön under anläggningsskedet. Omfattningen av undersökningarna föreslås bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. Enligt bolagets
mening bör detaljprojekteringen få utvisa vilka åtgärder som krävs för kabeldragning genom förorenade sediment inom projektområdet. Utanför parken
kommer kablarna i första hand att förläggas direkt på botten. Om behov av skydd av
kablarna föreligger utanför parken kommer kablarna däremot att plogas alternativt
spolas ned. Under farleden kommer styrd borrning att tillämpas. Det slutliga
utförandet bör bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten.
75
DOM
M 1130-13
Placering av vindkraftverk, farled
Bolaget motsätter sig villkor om att vindkraftverken skall placeras så att det finns
ett avstånd på 400 meter mellan dagens farleder och rotorbladens extremlägen. Det
är ännu inte känt var breddning av farleden kommer att ske eller omfattningen av
breddningen. Prövningen i målet skall utgå från idag kända och gällande förhållanden. Bolaget anser att villkorets generella begränsning runt hela området, med
hänsyn till åtgärdens obestämda och osäkra genomförande, innebär en alldeles för
stor och omotiverad begränsning för nu sökt verksamhet och inte heller tar tillvara
områdets möjlighet till optimal vindkraftsproduktion. Bolaget förordar att frågan,
efter markoch miljödomstolens tillståndsprövning, hanteras internt inom
Göteborgs Stad, på sätt som Stadsledningskontoret föreslagit om att frågan avgörs i
kommunfullmäktige.
Fladdermöss
Bolaget vidhåller sin uppfattning att ytterligare utredningar angående fladdermöss
inte är befogade.
Kemikalier
Bolaget motsätter sig villkor om miljöklassade drivmedel samt smörj- och
hydrauloljor eftersom bolaget redan följer rutiner för miljöanpassad upphandling
och i bolagets miljöarbete ingår att regelbundet undersöka möjligheterna att ersätta
farliga kemikalier med mindre farliga kemikalier med bibehållen funktion. Ett
villkor att använda bästa klassning av oljor kan medföra ett tvång att använda ickekommersiella oljor, vilka inte godkänns av vindraftsleverantören för att garantera
verkets funktion. Detta ger en begränsning i valet av lämpligaste typ av
vindkraftverk ur andra aspekter. Bolaget säkerställer på annat sätt att användningen
av miljöklassade kemikalier ökar.
Tidsbegränsning
Bolaget motsätter sig villkor om att grumlande arbeten och pålning skall undvikas
helt under perioden 15 april till 25 november. Begränsningar i byggtiden måste vara
väl avvägda mot den nytta de gör eftersom väntetider ökar risken för att etablering
måste göras över två säsonger och dessutom höjer anläggningskostnaden betydligt.
Bolaget vidhåller sitt förslag till villkor om att grumlande arbeten i vatten inte, utan
tillsynsmyndighetens medgivande, får förekomma under perioden 15 maj - 15
augusti med tillägget att även pålningsarbeten omfattas av villkoret.
Sjömätning
Bolaget har inget att erinra mot villkor om att området ska sjömätas efter att
anläggningsarbetena är färdiga och resultatet inrapporteras till Sjöfartsverket,
Transportstyrelsen och Hamnmyndigheten i Göteborg.
Avstängning
Göteborgs Hamn AB föreslår ett villkor exempelvis vid isbildning eller passage av
vissa fartyg med farligt gods (aktbilaga 260). Bolaget motsätter sig villkor om att
vindkraftverken skall kunna stängas av på begäran av Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Hamnmyndigheten i Göteborg vid risk för påverkan från sjöfarten.
Det finns inga liknande restriktioner vid till exempel motorvägar på land vid risk för
76
DOM
M 1130-13
isbildning eller då en transport av farligt gods passerar. Vindkraftverken kan även
förses med isdetektorer som stänger av verken vid isbildning. I övrigt förutsätter
bolaget att eventuell avstängning av verken kan ske genom samråd och
överenskommelse mellan berörda parter.
Kontrollprogram
Bolaget har föreslagit att ett kontrollprogram ska upprättas och innehållet i kontrollprogrammet redovisas närmare i kapitel 10 i miljökonsekvensbeskrivningen. Under
byggoch avvecklingsskedet kommer mätning av buller och partikelspridning ske. I
driftskedet föreslås upp följande provfiske och marinbiologiska undersökningar 1,
3, 5 och 10 år efter färdigställd vindkraftpark. Kontrollprogram för fåglar har också
föreslagits av bolaget. Kontroll av påverkan på erosionsförhållanden och
bullernivåer är också lämpliga parametrar att undersöka. Slutligt kontrollprogram
fastställs i samråd med tillsynsmyndigheten efter att tillstånd erhållits.
Inkomna begäranden om sakägarställning och rättegångskostnader
På förekommen anledning redovisar Göteborg Energi sin inställning i frågan om
sakägarställning och rättegångskostnader i rubricerat mål. Målet avser
tillståndsprövning enligt 9 och 11 kap. miljöbalken (1998 808) till Vindplats
Göteborg. Anläggandet av vindkraftsparken utgör en miljöfarlig verksamhet enligt
9 kap. miljöbalken, emedan grundläggningen för vindkraftverken och kabelnedläggningen i vattenområdet utgör en tillståndspliktig vattenverksamhet enligt 11
kap. miljöbalken. De processuella reglerna är något olika vad gäller prövningen
enligt 9 kap. respektive 11 kap. miljöbalken. Det innebär bl.a. att den enskilde som
bedöms vara motpart/sakägare enligt 11 kap. miljöbalken (vattenverksamheten) har
rätt till ersättning av sökanden för skäliga rättegångskostnader för prövningen av
vattenverksamheten i enlighet med 25 kap. 2 § miljöbalken. Någon rätt för enskild
att få ersättning för rättegångskostnader vid prövningen enligt 9 kap. miljöbalken
(vindkraftsverksamheten) föreligger inte i enlighet med 25 kap. 1 § miljöbalken. På
sätt som framgår av avsnitt D3, s. 38 i tillståndsansökan, och ingiven fastighetsägarförteckning (bilaga 3 till tillståndsansökan), är det Göteborg Energis uppfattning att
endast samfälligheten Göteborg Brännö s:2 är berörd av vattenverksamheten på
sådant sätt att samfälligheten bedöms vara motpart/sakägare vid prövningen enligt
11 kap. miljöbalken. Det innebär således att samfälligheten enligt 25 kap. 2 §
miljöbalken har rätt till ersättning för skäliga rättegångskostnader för den del av
prövningen som avser vattenverksamheten. Nar det gäller frågan om parts/sakägarställning vid prövning av den miljöfarliga verksamheten kan Göteborg
Energi i nuläget inte vitsorda att någon enskild äger sådan ställning. Någon rätt till
ersättning för rättegångskostnader kan inte heller medges i denna del med
hänvisning till vad som ovan anförts om gällande bestämmelse i 25 kap. 1 § miljöbalken. Frågan om vem som äger parts-/sakägarställning samt rätt till ersättning för
skäliga rättegångskostnader kommer att prövas av markoch miljödomstolen vid
meddelande av dom i målet respektive av markoch miljööverdomstolen vid ett
eventuellt överklagande av meddelad dom.
77
DOM
M 1130-13
VID OCH EFTER HUVUDFÖRHANDLINGEN
Mark- och miljödomstolen har hållit huvudförhandling den 13-16 oktober och syn
den 21 oktober 2014.
Vid huvudförhandlingen har sökanden, remissmyndigheter, enskilda och föreningar
i huvudsak utvecklat sina tidigare skriftligen redovisade ståndpunkter. Därutöver
har nedanstående yrkanden och argumentation inkommit.
Yrkanden om ersättning för minskade fastighetsvärden m.m.
Vid huvudförhandlingen och i anslutning till medgivet anstånd inkom ett stort antal
ersättningsyrkanden för i huvudsak minskade fastighetsvärden. Mot bakgrund av
utgången i målet återges inte yrkandena här.
Yrkanden om ersättning för rättegångskostnader
Följande specificerade yrkanden om ersättning för rättegångskostnader har
inkommit.
- Länsstyrelsen i Skåne län (ab 527), 84 800 kr.
- Länsstyrelsen i Västra Götalands län (ab526), 30 400 kr.
- Havs- och vattenmyndigheten (ab 525), 68 000 kr.
- Advokat Bengt Tarre för Sten Gyldén Brännö 1:143, Ingemar Törnqvist Brännö
4:7, 5:207, Amhult och Kärr byars samfällighetsförening, Asperös bys
samfällighetsförening (ab 528), 211 000 kr varav 61 000 kr utlägg.
- Lars-Göran Itskowitz och Christina Rosenberg, Gäveskär (ab 390), 77 060 kr.
- Rolf Alenvik, Amhult 1:122, deläg. Amhult 1:12 m.m. (ab 396), 500 000 kr.
- Berit Alenvik, Amhult 1:122, deläg. Amhult 1:12 m.m. (ab 399), 500 000 kr.
- Gösta och Kerstin Törnroth, Brännö 3:142 (ab 408), 10 000 kr
- Hasse Hansen, Kate Hansen, Andalen 1:4 (ab 423), 71 120 kr.
- Marie Ottander för Ebon Samuelsson Brännö 1:136, 1:137 (ab 449), 33 300 kr.
- Marie Ottander för GKMA (ab 449), 255 000 kr.
- Bo Wollter, Anne Wollter, Brännö 5:124 (ab 470), 66 000 kr + 9 600 kr.
- Gun Anderberg Fransson, Brännö 4:90 (ab 481), 10 000 kr.
- Thomas och Åsa Jansson, Amhult 1:124 (ab 489), 5 000 kr.
- Långedrags Segelsälskap, (ab 493 s. 28), 10 000 kr
- Gun Anderberg Fransson, Brännö 4:90 (ab 533), 10 000 kr
Därutöver har det inkommit allmänt hållna yrkanden om ersättning för
rättegångskostnader vilka aldrig specificerats till något belopp.
78
DOM
M 1130-13
Göteborgs Energi AB har medgivit yrkandena om ersättning för rättegångskostnader från länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten men bestridit i
övriga fall. Avseende yrkandet från advokat Bengt Tarres huvudmän vitsordas
ombudskostnaden 120 000 kr exklusive moms såsom i och för sig skälig. Bolagets
vitsordar inte utlägg för tekniska utredningar.
Bolagets bemötande i övrigt av uppgifter inkomna vid eller efter
huvudförhandlingen
Förorenade sediment m.m.
Under huvudförhandlingen har av enskilda framförts uppgiften att Göteborg Energi
avser att muddra förorenade sediment till en mängd av 22.000 ton. Detta är inte en
korrekt uppgift. Den ovan angivna mängden har i miljökonsekvensbeskrivningen
redovisats som den totala och maximala mängden mudder som skulle kunna spridas
i det fall att maximal muddring sker för samtliga vindkraftverk i Vindplats
Göteborg samt i det fall att inga skyddsåtgärder skulle vidtas. Endast en mycket
begränsad del av den angivna muddermängden utgörs vidare av förorenade
sediment. Påpekas skall att ovan redovisade maxscenario inte längre är aktuellt då
Göteborg Energi avser att i möjligaste mån undvika muddring och särskilt av
förorenade sediment, vid anläggandet av vindkraftverken. Till klargörande av
frågan kring antalet analyserade sedimentprov skall följande anföras. Av redovisade
18 provtagningspunkter har fyra prov (punkt 3, 5, 7 och 11) av sakkunniga bedömts
vara naturligt avsatt material, det vill säga de bestod vid den okulära bedömningen
av sand, grus, sten och snäckskal. Ett prov (punkt 6) har bedömts vara opåverkad
lera. Dessa fem prover (punkt 3, 5, 6, 7 och 11) har därför inte analyserats vidare
vad avser föroreningsinnehåll. Tre prover (punkt 1, 2 och 15) har bedömts vara
opåverkade, det vill säga de är analyserade men har föroreningshalter i nivåer som
motsvarar bakgrundshalterna i “rena sediment”. Föreningen Göteborgs Kultur och
Miljöarv (GKMA) har vid huvudförhandlingen refererat till att det vid f.d.
Götaverken i centrala Göteborg tagits prover på bottensediment vad avser TBT
(tributyltenn), vilket förekommer i båtbottenfärg, och att det därvid uppmätts halter
om 38.000 mikrogram per kg/TS (torrsubstans). Göteborg Energi gör gällande att
denna referens saknar relevans i målet. Det är förhållandena inom etableringsområdet som är relevanta och där har TBT analyserats i 9 av 18 punkter, med en
högsta uppmätt halt om 60 mikrogram per kg/TS.
När det gäller frågor kring geoteknik och erosionsförhållanden vill Göteborg Energi
hänvisa till i målet ingivna handlingar samt till vad ansvarig myndighet, Statens
geotekniska institut (SGI), uppgivit. Göteborg Energi vill även framhålla att bolaget
kommer att utföra kompletterande undersökningar avseende såväl erosions-,
förorenings-, som geotekniska förhållanden inom etableringsområdet när ett
eventuellt tillstånd har lämnats. Resultatet av dessa undersökningar kommer sedan
att ligga till grund för bestämmandet av utförandet av skyddsåtgärder, såsom
erosionsskydd m.m.
79
DOM
M 1130-13
Pågående verksamheter
GKMA har i sin inlaga den 15 oktober 2014, punkten 3.12.4, gjort gällande att den
tillståndssökta verksamheten skulle försvåra den befintliga hamnverksamheten och
hänvisat till bl.a. 11 kap. 7 § miljöbalken. Med anledning härav vill Göteborg
Energi inledningsvis framhålla att det är berörda myndigheter och inte GKMA som
har att bevaka de allmänna intressen som är knutna till den befintliga hamnverksamheten och farlederna i området. Göteborg Energi bestrider också att sökt
verksamhet skulle försvåra den pågående hamnverksamheten i området, särskilt
med beaktande av de skadeförebyggande åtgärder och skyddsavstånd som sökanden
föreslår i målet. När det gäller bestämmelsen i 11 kap. 7 § miljöbalken så tar denna
endast sikte på den sökta vattenverksamheten och vattenverksamheten skall utföras
så att den inte försvårar annan verksamhet som i framtiden kan antas beröra samma
vattentillgång och som främjar allmänna eller enskilda ändamål av vikt.
Bestämmelsen gäller endast om vattenverksamheten kan utföras på detta sätt utan
oskälig kostnad. Av förarbetena till bestämmelsen (prop. 1997/98:45) framgår att
hänsyn endast behöver tas till verksamhet som med sannolikhet kan väntas komma
till utförande och då inom en inte alltför avlägsen framtid, varvid de konkreta
åtgärderna skall vara aktuella och utförda inom tio (10) år. På sätt som framgått
under huvudförhandlingen i målet kan några betydande ändringar av farledsbredder
eller liknande inte förutsättas komma att utföras inom överskådlig tid och i vart fall
inte inom de närmaste tio åren. Sökt verksamhet, med redovisade skyddsåtgärder,
påverkar inte den befintliga hamnverksamheten eller fartygstrafiken. Bestämmelsen
i 11 kap. 7 § miljöbalken är följaktligen inte relevant i målet.
Ersättning till följd av den miljöfarliga verksamheten
Det har i inlagor från enskilda fastighetsägare framställts yrkanden om ersättning
för påstått minskade fastighetsvärden till följd av den miljöfarliga verksamheten.
Göteborg Energi gör gällande att dessa yrkanden skall avslås i målet eftersom
frågan om minskade marknadsvärden på fastigheter till följd av den miljöfarliga
verksamheten inte skall prövas inom ramen för tillståndsmålet. En sådan talan skall
enligt miljöbalken föras i särskild ordning. I sak bestrider Göteborg Energi att den
miljöfarliga verksamheten skulle medföra sänkta marknadsvärden för någon
fastighet i området och detta är inte heller styrkt. Det finns inte heller belägg i
forskningen för att fastigheters marknadsvärde skulle påverkas negativt av
etableringen av vindkraftverk, varvid bl.a. kan hänvisas till Vindvals rapport 6497
“Vindkraftens påverkan på människors intressen”. Göteborg Energi kan inte heller
vitsorda skäligheten av de framställda ersättningsbeloppen. Någon skada till följd
av vattenverksamheten kan inte förutses idag. I den mån det skulle uppkomma
någon skada på enskilda intressen till följd av vattenverksamheten så är det
Göteborg Energis avsikt att i första hand reglera detta på frivillig väg med berörd
part. I sista hand får en konstaterad skada prövas enligt miljöbalkens regler om
oförutsedd skada.
Rättegångskostnader
Det har i inlagor från enskilda fastighetsägare framställts yrkanden om ersättning
för rättegångskostnader i målet. Göteborg Energi vidhåller vad det uppgivit i denna
fråga i sin inlaga den 30 juni 2014. Med hänvisning härtill kan Göteborg Energi inte
medge att utge någon ersättning för av enskilda yrkade rättegångskostnader i målet.
80
DOM
M 1130-13
När det gäller skäligheten av yrkade ersättningsbelopp kan Göteborg Energi i och
för sig vitsorda ersättning för styrkt, förlorad arbetsförtjänst och direkta utlägg
knutna till deltagandet vid huvudförhandlingen. Vad gäller kostnader för egna
utredningar kan dessa inte vitsordas då utredningarna i målet i allt väsentligt avsett
den miljöfarliga verksamheten och inte vattenverksamheten. Vidare ersätts normalt
inte utredningar utförd av enskild, då det är sökanden och markoch
miljödomstolen som skall föranstalta om erforderliga utredningar i dylika
tillståndsmål.
DOMSKÄL
Mot bakgrund av utgången i målet redovisar markoch miljödomstolen i det
följande endast sina överväganden som gjorts gällande rådigheten, frågor av
betydelse för tillåtligheten samt vad som utgjort skäl till domslutet i fråga om
sakägarskap och rätt till ersättning för rättegångskostnader.
Allmänt
Den prövning som görs i målet avser en tillståndsprövning enligt miljöbalken av en
ny vattenverksamhet tillika miljöfarlig verksamhet som tidigare inte bedrivits på
platsen.
Inledningsvis noteras att Göteborgs och Öckerö kommuner har tillstyrkt ansökan
enligt 16 kap. 4 § miljöbalken vilket är en förutsättning för att tillstånd ska ges.
Vid tillståndsprövningen tillämpas en rad bestämmelser som återfinns i olika kapitel
i balken. Som ingångsvärden vid tillämpning av dessa bestämmelser gäller den
precisering av balkens mål som framgår av 1 kap. i balken.
Enligt 1 kap. 1 § andra stycket 1 – 5 ska balken tillämpas så att
1. människors hälsa och miljön skyddas mot skador och olägenheter oavsett
om dessa orsakas av föroreningar eller annan påverkan,
2. värdefulla naturoch kulturmiljöer skyddas och vårdas,
3. den biologiska mångfalden bevaras,
4. mark, vatten och fysisk miljö i övrigt används så att en från ekologisk,
social, kulturell och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god
hushållning tryggas, och
81
DOM
M 1130-13
5. återanvändning och återvinning liksom annan hushållning med material,
råvaror och energi främjas så att ett kretslopp uppnås.
Till precisering och ledning för hur behovet av skydd och bevarande ska tillgodoses
har riksdagen genom beslut den 22 juni 2010 fastställt ett generationsmål som anger
inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för
att nå miljökvalitetsmålen och 16 miljökvalitetsmål som anger det tillstånd i den
svenska miljön som miljöarbetet ska leda till (Prop. 2009/10:155, rskr: 2009/10).
Därtill har regeringen sedan dess beslutat om 24 etappmål för miljömålsarbetet.
Etappmålen är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera
miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör
sättas in. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön, utan de läggs fast i
miljökvalitetsmålen med preciseringar.
Generationsmålet innebär att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska nås
inom en generation. Miljöpolitiken ska fokusera på att:

Ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och deras
förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad.

Den biologiska mångfalden och naturoch kulturmiljön bevaras, främjas
och nyttjas hållbart.

Människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt som
miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas.

Kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga
ämnen.

En god hushållning sker med naturresurserna.

Andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med
minimal påverkan på miljön.

Konsumtionsmönstren av varor och tjänster orsakar så små miljö- och
hälsoproblem som möjligt.
Miljökvalitetsmålen ska tjäna som vägledning i enskilda prövningar vid avgörandet
av vilka miljöstörningar som bör föranleda hänsynstaganden i form av begränsningar, försiktighetsmått och skyddsåtgärder m.m. Avvägningar mellan behovet av
skyddsåtgärder m.m. och hänsyn till vad som är tekniskt möjligt och rimligt att
82
DOM
M 1130-13
uppfylla samt vägningen mellan nyttan av skyddsåtgärderna och kostnaderna för
dem ska i varje enskilt fall göras enligt hänsynsreglerna i miljöbalkens andra
kapitel.
Samhällets satsning på ökad energiförsörjning med vindkraft är motiverad med
hänsyn till flera miljökvalitetsmål bl.a. begränsad klimatpåverkan och frisk luft
samt bidrar till att nå generationsmålet.
Att vindkraftsetableringar bidrar till ökad andel förnybara energikällor och till andra
fördelar från miljö- och hushållningssynpunkt gör inte att dess negativa
miljöpåverkan ska lämnas utan avseende. I det följande har domstolen att överväga
i vilken utsträckning ansökt etablering med upp till 15 vindkraftverk i Hake fjord i
Göteborg och Öckerö kommuner kan medföra sådan skada att verksamheten inte
ska anses tillåtlig, eller om den ska tillåtas, vilka försiktighetsmått och
begränsningar som kan vara motiverade.
Den nu ansökta etableringen, som visserligen är ägnad att bidra till att miljömålet
Begränsad klimatpåverkan kan nås, kan komma att motverka förutsättningarna att
nå följande miljökvalitetsmål:

Giftfri miljö,

Hav i balans samt levande kust och skärgård,

God bebyggd miljö,

Ett rikt växt- och djurliv.
När det gäller vindkraft och motstående intressen inom miljöbalkens ram är det
framförallt genom lokaliseringen som konflikter i förhållande till motstående
intressen kan minimeras. I det följande kommer domstolen därför att i huvudsak
uppehålla sig till överväganden i fråga om val av plats enligt 2 kap. 6 § miljöbalken.
Inför den avvägning som härvid ska ske enligt 2 kap.7 § miljöbalken finner
miljödomstolen anledning att särskilt behandla frågor om:
- risk för spridning av förorenade, tidigare dumpade muddermassor,
- visuell påverkan för boende,
- buller,
83
DOM
M 1130-13
- påverkan på fåglar.
Dessutom har domstolen anledning att överväga i vilken utsträckning den ansökta
verksamheten kan komma i konflikt med riksintressen enligt 3 och 4 kap.
miljöbalken. Intressen som framstår som särskilt berörda är riksintresse för
kulturmiljövård och för friluftsliv (3 kap. 6 §, miljöbalken) samt riksintresset för
sjöfarten (3 kap. 8 §). Därtill berörs riksintresset enligt 4 kap. 1 och 4 §§,
kustområdena och skärgården från Brofjorden till Simpevarp.
Alla dessa frågor berör på olika sätt de miljömål som har nämnts i det föregående.
Eftersom prövning nu till vissa delar avser vattenverksamhet ska domstolen, utöver
vad som angetts ovan, avgöra frågan om sökanden har rådighet över det
vattenområde där vindkraftverken är tänkta att anläggas samt om fördelarna med
ansökt vattenverksamhet kan bedömas överstiga dess kostnader samt skador och
olägenheter enligt 11 kap. 6 § miljöbalken (samhällsekonomisk tillåtlighet).
Rådighet
Sökanden har anfört att vindkraftsparken ska anläggas på allmänt vatten och har
erhållit rådighet från Kammarkollegiet för det. Sökanden har som bilaga 4 till
ansökan ingivit en lantmäteriutredning till styrkande av att området utgör allmänt
vatten. Det framgår vidare av Lantmäteriets fastighetskarta att området inte ingår i
enskilda fastigheter. Ägarna av fastigheten Brännös s:2, ett flertal andra enskilda
samt föreningar har invänt att det inte är visat att verken placeras på allmänt vatten
utan att det kan utgöra enskilt vatten. Sökanden har därmed inte styrkt sin rådighet
och ansökan ska avvisas. Till stöd för detta har åberopats bl.a. laga skiftes kartor
och att laga skifte slutfördes på Brännö år 1936. Man har vidare åberopat att det
krävs en ny lantmäteriförrättning för att bestämma gränserna och att det åligger
Göteborg Energi att ansöka om sådan förrättning.
Bl.a. följande lagregler och förarbeten är tillämpliga.
84
DOM
M 1130-13
Av 1 kap. 2 § jordabalken framgår att det finns särskilda bestämmelser om allmänt
vattenområde och fastighets gräns mot sådant område.
Av lag (1950:595) om gräns mot allmänt vattenområde följer av 1 § att
vattenområde i havet är allmänt (allmänt vatten), där det ej ingår i fastigheterna
(enskilt vatten). Av 2 § framgår att till fastigheterna hänföres i havet
1. allt vatten inom trehundra meter från fastlandet eller från ö av minst etthundra
meters längd ävensom, på de ställen där den stranden följande kurvan för högst tre
meters djup går längre ut, allt vatten inom denna djupkurva; samt
2. allt vatten, som har förbindelse med öppna havet allenast över vatten som nu
sagts; dock att ej på grund av vad under 2 upptagits vatten vid Bohusläns kust från
och med Gullmarsfjorden till och med Hakefjorden må hänföras till fastigheterna.
Av förarbetena till den senare nämnda lagen framgår bl.a. följande (NJA 1951 avd.
II s. 372). Lagberedningen anförde följande. ”[…] Det synes därför önskvärt att en
reglering av gränsen mot allmänt vattenområde göres tvingande på det sättet, att
äldre äganderätt till vattenområde utanför den nya gränsen upphäves, vare sig rätten
grundas enbart på de nuvarande strandvatten- och inomskärsreglerna eller till stöd
för densamma kan åberopas lantmäteriförrättning, dom e.d.”
Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att gränsen mellan allmänt och enskilt
vatten bestäms enligt ovan nämnda lag från 1950 och att av sökanden redovisade
lantmäterikartor återspeglar det rättsförhållande som följer av lagen. Det är dessa
gränser som ska ligga till grund för rådighetsbedömningen. Sökanden har styrkt
detta genom ingiven lantmäteriutredning, bilaga 4 till ansökan. Vad ägarna till
Brännö s:2, övriga enskilda samt föreningar anfört i rådighetsfrågan ändrar inte
denna bedömning.
Sökanden har styrkt att anläggandet av vindkraftverken ska ske på allmänt vatten
och har genom medgivandet från Kammarkollegiet erhållit rådighet till
vattenområdet. Det saknas skäl att avvisa ansökan beroende på bristande rådighet.
85
DOM
M 1130-13
Miljökonsekvensbeskrivningen och samrådet
Det har i målet invänts att samrådet inte uppfyllt reglerna i miljöbalken. Sökanden
har till ansökan bifogat en samrådsredogörelse (pärm 3 s. 5-49 samt bilagor i pärm
3 och 4 i ansökan). Av redogörelsen och bilagorna framgår att ett omfattande
samråd i flera olika steg har skett med såväl myndigheter, föreningar, verksamhetsutövare som enskilda, inkluderande bl.a. utskick med inbjudan direkt till enskilda.
Av ingiven komplettering (ab 101, bilaga 5 till komplettering december 2013)
framgår att utskick även gått till i vart fall vissa boende på Långholmen, vilket
ifrågasatts särskilt. Mark-och miljödomstolen finner att samrådet uppfyller de krav
som ställs i 6 kap. 4 § miljöbalken. Exakt hur utskicket har gått till är därvid inte
avgörande utan bedömningen grundas istället på hur hela samrådet genomförts
utifrån vad som anges i samrådsredogörelsen.
Bolaget har valt att i den miljökonsekvensbeskrivning som fogats till ansökan
beskriva ett begränsat antal alternativa platser för en vindkraftspark. Redovisade
alternativ är alla havsbaserade, vilket bolaget motiverar med att det är svårt att inom
Göteborgs Stads avgränsade område finna en plats som uppfyller krav på goda
vindförhållanden och långt avstånd till skyddsintressen såsom bostäder och
skyddsvärd natur. Bolaget menar att miljökonsekvensbeskrivningen visar att den
valda platsen är lämplig och att det av den anledningen inte skulle fordras
ytterligare alternativa lokaliseringar i miljökonsekvensbeskrivningen. Av vad som
framkommit i målet framstår det emellertid som uppenbart att den valda
lokaliseringen är långtifrån oproblematisk. Bristen på lokaliseringsalternativ
gällande platser, där intrång och olägenheter är mindre än för den valda, blir
därigenom uppenbar. Att det skulle saknas möjligheter att finna sådana platser på
land inom Göteborgs Stads gränser ska inte hindra att sådana redovisas inom andra
områden. Bolaget har inte låtit sådana gränser begränsa sökandet av havsbaserade
alternativ. Det torde tvärtom vara betydligt lättare att finna en plats för 15 vindkraftverk på land inom ett inte alltför långt avstånd till Göteborg där ändamålet kan
vinnas med mindre intrång och olägenhet.
Mark- och miljödomstolen finner trots detta att miljökonsekvensbeskrivningen
genom att den faktiskt innehåller en redovisning av och jämförelse med alternativa
86
DOM
M 1130-13
platser uppfyller de formella krav som kan ställas på en miljökonsekvensbeskrivning för att pröva ansökan. Inte heller i övriga avseenden finner markoch
miljödomstolen skäl att inte godkänna miljökonsekvensbeskrivningen.
Frågan om sakägare
Sökanden har uppgivit ägarna av fastigheten Brännö s:2 som sakägare, det är
därmed ostridigt.
I övrigt har ett stort antal enskilda i skrivelser till domstolen begärt att få bli
betraktade som sakägare. Domstolen gör i den frågan följande bedömning.
Målet är ett ansökningsmål enligt 22 kap. miljöbalken. Detta innebär bl.a. att alla
och envar har haft möjlighet att lämna skriftliga synpunkter på ansökan. Därefter
har målet behandlats vid en huvudförhandling som varit offentlig då tillfälle
återigen givits till alla och envar att lämna synpunkter. Det ska därvid noteras att det
inkommit många skriftliga synpunkter och även förekommit många inlägg från
enskilda vid huvudförhandlingen. Utifrån aspekten att var och en ska få möjlighet
att lämna synpunkter på ansökan har det alltså inte funnit något behov att ta
ställning till om enskilda är sakägare eller inte.
Om det förs fram yrkanden där utgången är beroende av om man är sakägare eller
inte kan det dock krävas att domstolen tar ställning i frågan. Yrkanden om
ersättning för rättegångskostnader och ersättning för intrång är sådana. I målet har
det framställts yrkanden om ersättning för rättegångskostnader från enskilda och
föreningar samt yrkanden om ersättning för minskade fastighetsvärden. Domstolen
tar ställning till dem under särskilda rubriker nedan. Några andra yrkanden eller
någon annan anledning för markoch miljödomstolen att ta ställning i frågan om
sakägarskap har inte framkommit.
Frågan om vem som är sakägare på så sätt att man har rätt att överklaga domstolens
avgörande avgörs, efter eventuella överklaganden, av nästa instans i kedjan vilken
är Mark- och miljööverdomstolen vid Svea Hovrätt.
87
DOM
M 1130-13
Samhällsekonomisk tillåtlighet
Av 11 kap. 6 § första stycket miljöbalken framgår att en vattenverksamhet endast
får bedrivas om dess fördelar från allmän och enskild synpunkt överväger
kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den.
Sökanden har gett in en omfattande redogörelse för hur den sökta verksamheten
förhåller sig till nämnda regel och därvid kommit till slutsatsen att regeln är
uppfylld. Sökanden har bl.a. räknat med elpriset 61 öre/kWh. Vidare har såväl
enskilda som organisationer gett in redogörelser som enligt dem leder till att regeln
inte är uppfylld. Dessa har därvid bl.a. räknat med elpriset 40 öre/kWh.
Oavsett vad sökanden, enskilda eller organisationer har för uppfattningar så gör
markoch miljödomstolen följande bedömning i frågan.
Kostnaden ska spegla kostnaden för hela projektet. Vidare ska det på intäktsidan
räknas den ekonomiska vinningen av verksamheten utifrån elförsäljningen. Utöver
det får enligt avgörandet NJA 2008 s. 3 intäkterna av elcertifikat räknas med. Detta
är den samlade nyttan av projektet. Det finns enligt domstolens syn ingen annan
direkt nytta med projektet som ska räknas med i kalkylen. Den nytta som utgörs av
att elproduktionen från vindkraftverken är förnybar produktion och de fördelar som
följer av det är redan medräknad genom att elcertifikaten får tillgodoräknas, den
nyttan kan alltså inte räknas en gång till. Inte heller är det möjligt att tillgodoräkna
sig något allmänt ”goodwill-värde eller varumärkesvärde” bara för att man bygger
vindkraft.
Vid beräkningen bör man utgå från följande parametrar på intäktssidan. Elpriset
sätts till antingen 37, 49, 55 eller 61 öre/kWh1 där den sist nämnda siffran är det av
sökande uppgivna elpriset, elcertifikatpris 13 öre/kWh att räknas under 15 år,
elproduktionen är enligt ansökan 225 GWh/år och livslängden för parken är 20 år.
På utgiftssidan bör man räkna med investeringskostnad, drift- och underhåll samt
1
Jämför Energimyndigheten ER 2014:19, Scenarier över Sveriges energisystem 2014 års långsiktiga
scenarier, ett underlag till klimatrapporteringen, tabell 49 s. 82 där elpriset (referensfall) anges till 37
öre/kWh år 2020, 49 öre/kWh år 2030 och 55 öre/kWh år 2035.
88
M 1130-13
DOM
återställningskostnader. Dessa kan enligt domstolens mening tas från ansökan även
om både investeringskostnaden och återställningskostnaden (skrotvärdet ska inte
räknas med som tillgång) möjligen är något lågt räknade. Vidare ska beräkningen
utgå från en diskonteringsränta varvid ansökans 4 % kan användas. Uträkningen
kan därmed ställas upp enligt den tabell sökanden ingivit och som redovisades vid
huvudförhandlingen men med justering till beräkningar för ytterligare elpriser.
Utfallet blir enligt nedanstående tabeller.
Elpris 37 öre/kWh
Producentkostnader
Investeringskostnad
Avveckling
Producentnytta
Elpris
Summa
Elpris 49 öre/kWh
Producentkostnader
Investeringskostnad
Avveckling
Producentnytta
Elpris
Summa
Elpris 55 öre/kWh
Producentkostnader
Investeringskostnad
Avveckling
Producentnytta
Elpris
Summa
225 GWh
-1 170
- 722
-9
1 130
325
-445
225 GWh
-1 170
- 722
-9
1 497
325
-79
225 GWh
-1 170
- 722
-9
1 681
325
104
Kommentar
20 öre/kWh, år
1,5 Mkr/verk
37 öre/kWh
. 13 öre/kWh
Kommentar
20 öre/kWh, år
1,5 Mkr/verk
49 öre/kWh
. 13 öre/kWh
Kommentar
20 öre/kWh, år
1,5 Mkr/verk
55 öre/kWh
. 13 öre/kWh
89
M 1130-13
DOM
Elpris 61 öre/kWh
Producentkostnader
Investeringskostnad
Avveckling
Producentnytta
Elpris
Summa
225 GWh
-1 170
- 722
-9
1 865
325
290
Kommentar
20 öre/kWh, år
1,5 Mkr/verk
61 öre/kWh
. 13 öre/kWh
Av ovanstående uträkningar följer att det krävs ett elpris på i vart fall strax över 50
öre/kWh för att det ska bli ekonomisk nytta med projektet. Det ska vidare noteras
att ovanstående beräkningar bygger på den av sökande angivna investeringskostnaden 20 Mkr/MW. Det har under målets beredning förts fram synpunkter på
att den siffran är för låg och istället borde vara 30 Mkr/MW.
Oavsett hur den ekonomiska nyttan har beräknats så ska mot den nyttan enligt 11
kap. 6 § miljöbalken ställas skador och olägenheter. Dessa kan för aktuellt projekt i
vart fall anses omfatta följande:
- Eventuell spridning av förorenade sediment inklusive osäkerhet om hur stor
spridningen blir.
- Försvårande av framtida breddning av Torshamnsleden vilken är av riksintresse
enligt 3 kap. 8 § miljöbalken.
- Påverkan på område som med hänsyn till naturoch kulturvärden i sin helhet är av
riksintresse enligt 4 kap. 1 § miljöbalken.
- Påverkan på friluftslivet inklusive segling inom område som är av riksintresse för
friluftslivet enligt 3 kap. 6 § miljöbalken.
- Påverkan på kulturmiljön.
- Bullerpåverkan på vissa fastigheter.
- Påverkan på landskapsbilden.
- Risk för påverkan på fågellivet.
Vid en sammantagen bedömning av tillåtligheten enligt 11 kap. 6 § miljöbalken
finner domstolen att det, främst mot bakgrund av osäkerheten om framtida elpriser
90
DOM
M 1130-13
och hur stor investeringskostnaden blir, inte är visat att det blir någon ekonomisk
nytta av projektet. I vart fall kan sägas att sökanden inte styrkt att man kommer att
erhålla 61 öre/kWh för producerad el eller att man klarar investeringskostnaden 20
Mkr/MW. Redan på grund av det osäkra ekonomiska utfallet kan verksamheten
ifrågasättas. Till det ska läggas ovan uppräknad omgivningspåverkan som projektet
kan medföra. Den påverkan är naturligtvis än mer svårberäknad än det ekonomiska
utfallet men ska ändå vägas mot nyttan. Sökanden har enligt domstolens mening
inte styrkt att fördelarna med verksamheten från allmän och enskild synpunkt
överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av den och därmed inte
styrkt att man uppfyller 11 kap. 6 § miljöbalken.
Tillåtlighet
För att en verksamhet ska kunna anses tillåtlig måste vissa förutsättningar vara
uppfyllda. Primärt ska sökanden visa att den ansökta verksamheten lokaliserats till
en plats där ändamålet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet för människors
hälsa och miljön. För en vindkraftpark innebär det att platsen t.ex. måste kunna
erbjuda tillräcklig tillgång till vindenergi, men samtidigt ska den från störningssynpunkt bästa platsen väljas. Därefter har sökanden att visa att verksamheten
bedrivs med de tekniska och andra anpassningar som behövs för att minimera
miljöpåverkan. Sistnämnda innefattar såväl utformning av verksamheten, såsom
placering och höjd av enskilda verk inom en park, som störningsbegränsande
åtgärder, såsom åtgärder för att begränsa buller eller störande ljus. För att
tillåtligheten ska kunna avgöras fordras ett underlag som medger bedömningar av
samtliga miljöaspekter som inte är helt obetydliga eller av mindre vikt.
Bolaget har valt att utforma sin ansökan enligt en s.k. box-modell, där enskilda
verks placering och kablars sträckning inte bestäms slutligt i tillståndsdomen. En
sådan modell ger verksamhetsutövaren möjlighet att, efter tillståndsprövningen,
anpassa placeringen av sina kraftverk inom en park efter detaljförutsättningarna
inom det område som är tänkt för parken. Anpassningar till miljökrav får då ske i ett
senare skede, under detaljprojektering, och regleringen i tillståndsdomen får då ske
antingen genom generellt utformade villkor eller genom bemyndiganden till
91
DOM
M 1130-13
tillsynsmyndigheten genom 22 kap. 25 §, 3 st. Ett bemyndigande bygger på att det
endast är frågor av mindre betydelse som måste avgöras av tillsynsmyndigheten.
Box-modellen kan vara ändamålsenlig så länge verken kan placeras hur som helst
inom boxen utan att detta påverkar tillåtligheten. Om det inom ”boxens” område
finns placeringar som inte kan tillåtas eller om det kan antas att inte alla ansökta
verk kan placeras inom området, så är box-modellen olämplig att tillämpa.
I nu aktuellt fall kan följande aspekter, som relateras till verkens mer exakta
placering, enligt markoch miljödomstolens uppfattning, tala emot en box-modell:
- påverkan genom skred eller andra oförutsedda händelser som kan bidra till
spridning av föroreningar från dumpade muddermassor i området och till störningar
för sjöfarten,
- påverkan på skyddsvärda naturmiljöer inom området (t.ex. musselbankar och
ålgräsängar och fågelskär),
- strandskyddets nya utsträckning,
- påverkan på riksintresset Göteborgs Hamn och sjöfarten.
Det möjliga etableringsområdet är redan inskränkt av hänsyn till de av bolaget
visade motstående intressena och några av ovan nämnda aspekter kan begränsa den
tillgängliga etableringsytan än mer. Därtill kommer att området i många lägen kan
ha dåliga eller omöjliga förutsättningar för grundläggning av verken och vilka typer
av fundament och erosionsbegränsande åtgärder som krävs, vilket leder till tvekan
om det verkligen går att placera ansökta 15 verk inom området med god grundläggningsmetod och till rimliga och försvarbara (11 kap. 6 §) kostnader. För
domstolen framstår det dessutom som oklart vilket antal verk som, då tillräcklig
hänsyn tagits till ovan nämnda aspekter, kan rymmas inom området.
Mot nämnd bakgrund finner domstolen att tillämpning av en box-modell enligt
bolagets ansökan skulle fordra en längre gående överlåtelse till tillsynsmyndigheten
enligt 22 kap. 25 §, 3 st. miljöbalken än vad lagen tillåter och således inte kan
tillämpas för denna ansökan.
92
DOM
M 1130-13
Lokaliseringsaspekter
I det följande redogör domstolen för sina ställningstaganden i fråga om
lokaliseringsaspekter för ansökt vindkraftpark. Några av bedömningarna leder
självständigt till att parken inte kan anses vara tillåtlig, medan andra bedömningar
får betydelse för den sammanlagda värdering av vald plats och den miljöpåverkan
som uppstår eller riskerar att uppstå som domstolen har att göra enligt 2 kap. 6 §
miljöbalken.
Sammantaget, vilket motiveras nedan, finner markoch miljödomstolen i fråga om
lokaliseringsförutsättningarna att de ansökta verken skulle orsaka påtaglig skada på
område av riksintresse för friluftsliv, på sjöfartens riksintresse samt riskerar att leda
till alltför omfattande spridning av förorenade sediment från mudderdumpningsplatsen i området. Var och ett av dessa, motstående intressen, pekar på att den
ansökta platsen inte är lämplig och utgör i sig skäl för att inte medge tillstånd till
ansökt verksamhet.
I fråga om påverkan på riksintressena Bohusläns kust och skärgård (4 kap.
miljöbalken) och Nya Älvsborgs fästning (3 kap. miljöbalken) leder domstolens
bedömningar till slutsatsen att dessa, tillsammans med övriga nyss nämnda
motstående intressen, talar emot att tillstånd ska ges till ansökt lokalisering
åtminstone i jämförelse med andra tänkbara alternativa lokaliseringar.
Riksintressen
Bohusläns kust och skärgård
Bohusläns kust och skärgård är enligt 4 kap. 1 och 4 §§ miljöbalken i sin helhet av
riksintresse med hänsyn till de naturoch kulturvärden som finns där.
I motsats till 3 kap. miljöbalken handlar 4 kap. om kustens samlade värden.
Fjärdekapitelområdena är i sin övergripande geografiska avgränsning definierade i
själva lagtexten. Ibland har de blivit kallade för nationallandskap. Dessa områden är
således unika och värdefulla för hela Sverige. Det nu aktuella området för
vindkraftsetablering, Hake fjord, ligger inom det område som definieras genom 4
kap. 4 §, kustområdet och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp. Enligt 4
93
DOM
M 1130-13
kap. 1 §, 1 st., 2 får exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön komma till
stånd om det kan ske på ett sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturoch
kulturvärden.
Bohuslän söder om Lysekil är av stort intresse för den alltmer ökande stadsbefolkningens rekreationsbehov (Prop. 1985/86:3 s. 63). Reglerna i 4 kap. gör det möjligt
att utveckla kusten i Bohuslän med hänsyn till speciella objekt och till de större
karaktärsdragen i naturoch kulturlandskapet. Resultatet måste emellertid bli att det
ursprungliga landskapet och tidigare generationers kulturpåverkan i stor
utsträckning skall lämnas kvar och synas. Sammanhängande partier skall bestå.
(Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:8, Kustområdet och skärgården i Bohuslän).
Kusten från Lysekil och söderut kallas ibland ” den högexploaterade kusten”. Dess
värden beskrivs i riksplaneringen (SOU 1971:75 s. 352 f.) och kan sammanfattas på
följande sätt (Länsstyrelsen Västra Götaland 2000:8):
 ursprunglighet inom vissa delar,
 närhet till områden med många människor,
 förutsättningar för rörligt friluftsliv: bad, fiske, båtsport,
 rekreationsmiljö för ett stort antal människor,
 tillgängliga och attraktiva bad-, strand- och skärgårdsområden i vissa delar,
 högklassiga fornlämningsmiljöer,
 talrika äldre bebyggelse och verksamhetsmiljöer,
 vetenskapliga naturoch kulturvärden,
 värdefull kombination av högklassiga naturoch kulturvärden.
Arkipelagen runt Göteborg intar en särställning med sina samlade naturoch
kulturvärden i en stadspräglad miljö. Någonstans går en gräns mellan
stadslandskapet och kustens naturoch kulturvärden. I inloppet till Göteborg är
skärgården djup och ännu orörd så när som på några lätt urskiljbara anläggningar
från tidigare: Älvsborgs fästning, Vinga fyr och Känsö karantänstation. Tätbebyggda öar inramar inloppet: Hönö, Öckerö, Styrsö, Donsö osv. Älvsborgsbron
utgör en fond i öster, från havet sett. Inte heller denna del av nationalland-
94
DOM
M 1130-13
skapet/fjärdekapitelområdet tål en alltför kraftig förvanskning om de samlade naturoch kulturvärdena skall kunna bibehållas.
Utgångspunkten vid en exploatering är att sammanfattande värden inte skall skadas
påtagligt (Länsstyrelsen Västra Götaland 1995:23, J. Borglund, Kustens byggandelandskapets identitet) Ett helhetsperspektiv skall anläggas på vad som är en lämplig
utveckling för hela Bohuskusten (Prop. 1985/86:3 s. 171). Ny bebyggelse och nya
anläggningar skall underordna sig landskapet.
En översiktsplan (ÖP) är vägledande och får ökad betydelse om den är aktuell och
väl underbyggd, vilket är fallet för Göteborgs stads ÖP. I fråga om vindkraft i Hake
fjord är området avsatt som utredningsområde dock utan något ställningstagande
efter en vägning mellan olika intressen. I ÖP anges att området måste prövas i
vidare studier (Översiktsplan för Göteborg, del 2, s. 14).
En utbyggnad kan (enligt 4 kap. 1 § 1 st. 2, miljöbalken) bara tillåtas om den i lagen
beskrivna helhetssynen på landskapets naturoch kulturvärden inte påtagligt skadas.
Hakefjord ligger utanför hamnområdet och den exploaterade delen av hamnen och
staden. Det faktum att dessa delar av Göteborg är synliga från området påverkar inte
bedömningen att området tillhör den del av Bohuskusten som genom 4 kap.
miljöbalken avses skyddas från skada.
Mark- och miljödomstolen finner, bl.a. mot bakgrund av vad som framkommit vid
synen samt av de fotomontage som bolaget bilagt ansökan, att ansökt park utvidgar
det område som upplevs som exploaterat i Göteborgs tätort. Från att som nu
uppfattas att ligga vid de yttre delarna av hamnen i norr och in mot Långedrag och
Nya Varvet i söder skulle ansökt park medföra att gränsen för det område som
upplevs som exploaterat flyttas ca 4 km ut i ett förhållandevis oexploaterat område
inom nämnt nationallandskap. Mark- och miljödomstolen anser mot denna
bakgrund att ansökt verksamhet motverkar de två miljömålen Hav i balans samt
levande kust och skärgård och En god bebyggd miljö.
95
DOM
M 1130-13
Domstolen finner inte att ansökt vindkraftspark utgör en sådan för tätorten
nödvändig utvidgning som avses i 4 kap. 1 §, 2 st. miljöbalken.
Domstolen anser dock att vindkraftverk i det relativt begränsade antal det nu är
fråga om inte ger ett så påtagligt intryck av ett exploaterat område att det ska anses
leda till nivån påtaglig skada av riksintresset. Avståndet till Göteborgs
högexploaterade hamnområde är så stort att etableringen inte tillräckligt tydligt
kommer att relatera till och uppfattas som att utvidga det exploaterade området. Den
påverkan som uppkommer är dock av sådan tyngd att den bidrar till att den samlade
lokaliseringsbedömningen leder till att ansökt verksamhet inte är tillåtlig enligt 2
kap. 6 § miljöbalken.
Natura 2000-området Torsviken
Ca 2–3 km nord-nordost om området för den ansökta vindkraftsparken ligger
Natura 2000-området, tillika riksintresseområde enligt 4 kap. 8 § miljöbalken,
SE0520055 Torsviken. Syftet med området är att de, i fågeldirektivet och
artskyddsförordningens bilaga 1, utpekade arterna brushane, salskrake och sångsvan
ska bevaras långsiktigt. Varje art ska bidra till att upprätthålla så kallad gynnsam
bevarandestatus inom sin biogeografiska region. Torsviken utgör en viktig del i det
ekologiska nätverk av områden som Natura 2000 bygger på. Området är även ett
Important Bird Area (IBA-område) som omfattar arterna sångsvan, knipa och
bergand. Förutom salskrake och brushane förekommer ytterligare ett 20-tal
rödlistade fågelarter i området. En lång rad fåglar har observerats regelbundet i
området, t ex kärrsnäppa och dubbelbeckasin. Av bevarandeplan för området,
fastställd den 20 december 2012, framgår att området kan skadas av ingrepp såsom
utfyllnader m.m. och exploatering inom området och i dess närhet samt av
förorening som bl.a. kan leda till försämrad födotillgång för skyddade fåglar. Inom
området har på senare år allt fler havsörnar observerats under vintertid. Avståndet
till den ansökta vindkraftsparken är minst 2–3 km. Genom avgörande i mål M 115508 om vindkraftsetablering i Torsvikenområdets absoluta närhet har domstolen,
genom begränsningar, försökt skydda områdets fågelliv från exploatering som
begränsar fåglars flygvägar ut över havet. I någon mån skulle nu ansökt
vindkraftspark kunna medföra att områden öppna för flygvägar för
96
DOM
M 1130-13
Torsvikenområdets fåglar minskar. Av bolagets kartering av flygvägar framgår att
sådana överväganden kan vara motiverade. Generellt sett är risken för migrerande
(säsongs- eller dagsförflyttningar) fåglar mindre eftersom kollisionsrisken bl.a. är
beroende av antalet fåglar som passerar området samt eftersom flertalet aktuella
arter undviker att flyga alltför nära vindkraftverk. Avståndet mellan
etableringsområdet och Torsvikenområdet är så stort att inverkan inte kan antas leda
till en generell miljöpåverkan av området och inte heller till en påverkan på de
fågelarter som ska skyddas genom utpekandet av Torsviken som Natura 2000område.
Mark- och miljödomstolen bedömer därför inte att ansökt vindkraftpark kan komma
att medföra påtaglig skada för Torsvikenområdet och inte heller sådan
miljöpåverkan att den är tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken.
Riksintresse för friluftsliv
Det aktuella området i Hake fjord ingår också i ett riksintresse för friluftsliv
benämnt FO5, Göteborgs norra och södra skärgård, som utpekats med stöd av 3
kap. 6 § miljöbalken. Av Länsstyrelsens i Västra Götalands län beskrivning av
länets områden av riksintresse för friluftsliv framgår att området utpekats på
grundval av att det är ett naturskönt, örikt skärgårdsområde med särskilt goda
förutsättningar för bad och båtsport samt vissa vintrar även för skridskofärder.
Området erbjuder särskilt goda tillfällen till fritidsfiske. Som stödkriterier för
utpekandet anges områdets tilltalande landskapsbild med en mångfald öar,
intresseväckande vegetationstyper och geologiska företeelser. Området är attraktivt
för bad och fritidsfiske, strövande och naturstudier, såväl under sommar som under
vinter, samt erbjuder goda möjligheter till mångsidigt utnyttjande på grund av
områdets storlek. Genom närheten till Göteborgs tätort och genom att det kan nås
med allmänna kommunikationer har området en mycket god tillgänglighet. Området
har ett etablerat friluftsutnyttjande, såväl anläggningsbaserat som utan anordningar.
För att områdets värden skall bestå anges att privatisering av stränderna ska
motverkas samt att området kan påverkas negativt av bebyggelse, exploatering,
oljeutsläpp, muddringar och hamnanläggningar.
97
DOM
M 1130-13
Därutöver har i målet påpekats att just Hake fjord och det område som planeras för
vindkraftsparken nyttjas för segelsport och fritidsfiske. Mark- och miljödomstolen
kunde under synen konstatera att en vindkraftpark i ansökt läge påtagligt skulle
inverka på landskapsbilden, i synnerhet från Brännös norra strand och därmed också
från Dynholmen och troligen även Rivös nordvästra samt Galterös nordöstra
stränder. Inverkan skulle enligt domstolens bedömning bli så påtaglig att den
kraftigt skulle begränsa strändernas värden för bad, fritidsfiske och rekreation på ett
sätt som strider mot riksintresset.
Därtill kommer att det tänkta etableringsområdet, som också ingår i det utpekade
riksintresset, på ett påtagligt sätt, genom att förhindra utövandet av segelsport och
segelskola, kommer att skadas med avseende på de värden som legat till grund för
och som stödjer utpekandet.
Mark- och miljödomstolen anser mot denna bakgrund, på samma sätt som ovan om
riksintressen enligt 4 kap. miljöbalken, att ansökt verksamhet står i motsats till
miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och En god bebyggd miljö.
Domstolen finner också att ansökt verksamhet skulle medföra en påtaglig skada på
riksintresset och att den, enbart av detta skäl, inte kan medges tillstånd.
Riksintresse Nya Älvsborgs fästning
När det gäller riksintresset enligt 3 kap. 6 § miljöbalken för kulturmiljövården, Nya
Älvsborg - Aspholmen (O 6) med Nya Älvsborgs fästning, delar domstolen
Riksantikvarieämbetets bedömning att denna är känsligare än området Styrsö (O 7).
Av riskintressebeskrivningen (Riksantikvarieämbetet) framgår att dess värden
karakteriseras av den fria sikten, siluetten av de yttre murarna och olika borggårdsbyggnader, exempelvis kommendantshus och sjukstuga, samt i fästningsmuren
logement och bombfria valv samt helheten som skapas tillsammans med de
närbelägna Aspholmarna med begravningsplats på Stora Aspholmen. Den ansökta
vindkraftsparken kommer otvetydigt att påverka den fria sikten ut mot havet; en vy
som successivt begränsats av olika exploateringar i de yttre hamnområdena, bl.a.
98
DOM
M 1130-13
genom vindkraftverk på de i väster belägna Hjärtholmen och Risholmen. I sektorn
mellan kraftverken på Risholmen i norr och Rivö, Brännö, Galterö i söder är sikten
ut mot Vinga och det öppna havet dock relativt fri från påtagliga visuella ingrepp
och exploateringar och har så varit sedan dess att fästningen anlades. Domstolen
finner emellertid att riksintressets mest centrala delar utgörs av det sammanhang
som skapas av de tre öarna, med sina anläggningar, som ingår i riksintresset. Det
medför enligt domstolens bedömning att även om objektet skadas genom att störa
utblicken från dessa mot havet så utgör inte den fria sikten en så viktig aspekt av
intresset att skadan kan anses vara påtaglig. Skadan leder dock till att valet av plats,
tillsammans med andra lokaliseringsaspekter, inte uppfyller miljöbalkens krav.
Riksintresse Sjöfart
Göteborgs hamn och farlederna in till hamnen utpekade som varande av riksintresse
(3 kap 8 §). Farlederna är på sjökortet markerade så att de, med viss variation, ska
vara kring 300 meter breda i de delar de passerar etableringsområdet. Torshamnsleden framstår som något bredare än Böttöleden. Till farlederna finns en 200 meter
bred buffertzon.
Sökanden har redogjort för den planerade vindkraftsparkens påverkan på sjöfarten
och riksintresset för farlederna och Göteborgs hamn. Till bemötande av detta har
bl.a. Trafikverket, Transportstyrelsen och Sjöfartsverket yttrat sig i frågan om
sjöfarten. Därvid har Trafikverket och Sjöfartsverket avstyrkt att tillstånd enligt
ansökan ges. Därutöver har enskilda och föreningar yttrat sig i frågan om påverkan
på sjöfart, dessa har bl.a. framfört sjösäkerhetsskäl som argument för att
vindkraftsparken inte ska tillåtas. Göteborgs Hamn AB har yttrat sig i frågan och
även om man inte avstyrkt ansökan förefaller hamnen vara kritiskt inställd till
etableringen av vindkraftverk i området.
Trafikverket och Sjöfartsverket har främst riktat in sig på behovet av att i framtiden
kunna bredda Torshamnsleden och har därför avstyrkt ansökan eftersom verken
skulle kunna försvåra och fördyra en sådan breddning. Man har vidare pekat på att
vid en breddning av Torshamnsleden kan dagens buffertzon på 200 meter komma
att behöva utnyttjas för farleden och det behövs därutöver ett nytt säkerhetsavstånd
99
DOM
M 1130-13
om 200-260 meter. Den planerade vindkraftparken kan försvåra detta och därmed
påverka riksintresset för kommunikationer. För Böttöleden planeras inte någon
breddning.
Dagens sjöfart och ökande fartygsstorlekar med befintliga farleder
Mark- och miljödomstolen gör först bedömningen att vindkraftsparken är avsedd att
ligga i ett grundområde som dels har grund bestående av berg och dels under lång
tid har grundats upp genom att muddermassor tippats där. Området har i stora delar
ett vattendjup på tre till sex meter och i andra delar ett djup på sex till åtta meter.
Oavsett om området bebyggs med vindkraft eller inte går området pga. det ringa
vattendjupet inte att utnyttja för kommersiell sjöfart. Eventuella vindkraftsfundament som sådana inom det sökta etableringsområdet kommer enligt
domstolens bedömning inte att försvåra dagens användande av farlederna eller
trafiken till Göteborgs hamn. Det som ytterligare krävs är att vindkraftverkens
rotorblad inte bör sticka in i farledens buffertzon. Den frågan går att lösa vid
detaljprojekteringen och den slutliga placeringen av verken inom etableringsområdet.
Både myndigheter, Göteborgs Hamn AB, enskilda och föreningar har pekat på att
utvecklingen går mot allt större fartyg. En sådan utveckling måste även den, oavsett
vindkraftverk eller inte, ta hänsyn till befintliga djupförhållanden i och utanför
farlederna. Begränsningarna beror därmed inte på vindkraftverken utan istället på
befintliga förhållanden.
Sammantaget bedömer markoch miljödomstolen att den planerade vindkraftparken
inte medför påtaglig skada för den kommersiella sjöfart som bedrivs eller kan
bedrivas i befintliga farleder och därmed utgör riksintresset för desamma inget
hinder i den delen.
Eventuell framtida breddning av Torshamnsleden
Sjöfartsverket och Trafikverket har utvecklat sina yttranden med inriktning på att
ökande fartygsstorlekar kommer att ställa krav på breddning av Torshamnsleden
100
DOM
M 1130-13
och att det är svårt att veta när detta kommer till stånd men att det kan ske inom en
10-30 års-period dvs. inom den förväntade livslängden för en vindkraftspark.
Mark- och miljödomstolen gör bedömningen att det som Sjöfartsverket och
Trafikverket anfört om framtida breddning av Torshamnsleden ska tas för gott. När
dessa centrala verk anser att en breddning kan komma att behövas för att inte
påtagligt skada riksintresset Göteborgs hamn och dess farleder saknas det skäl för
domstolen att på det underlag som finns i målet göra en annan bedömning. Vad
sökanden fört fram i frågan förändrar inte heller bedömningen. Det ska vidare
noteras att även om utgångspunkten är det underlag som finns i målet och
beskrivningar av riksintresset så bör riksintresset bedömas i stort och på lång sikt
och att det därvid inte är avgörande exakt hur riksintresset markerats ut på kartor
eller uttryckts som viss buffertzon, domstolen är inte bunden av gjorda
avgränsningar utan kan göra en friare bedömning. Om riksintresset Göteborgs hamn
riskerar att påtagligt skadas ska åtgärder som försvårar utnyttjandet av hamnen inte
tillåtas. Av ansökan framgår att bolaget yrkar tillstånd till en box-modell som i vart
fall delvis går in i de områden som enligt Sjöfartsverket och Trafikverket kan
behöva utnyttjas för breddningen av farleden och tillkommande säkerhetszon. Detta
kan enligt domstolen mening innebära påtaglig skada på riksintresset och kan
därmed inte tillåtas. Det ska vidare påpekas att riksintresset för Göteborgs hamn
väger betydligt tyngre än elproduktionen från 15 vindkraftverk, en elproduktion
som torde vara möjlig att erhålla med hjälp av vindkraft på ett flertal platser i
Sverige.
Ovanstående leder enligt domstolens mening till att den planerade vindkraftsparken
inte kan tillåtas eftersom det är risk för påtaglig skada på riksintresset för
kommunikation för Göteborgs hamn genom att utrymme som behövs för en
eventuell framtida breddning av Torshamnsleden kan blockeras och försvåras.
Av ovanstående följer vidare att om sökanden skulle begränsa sin ansökan eller
göra andra åtaganden så att eventuellt framtida breddningsområde inte behöver
101
DOM
M 1130-13
utnyttjas eller nämnda riksintresse på annat sätt undgår påverkan kan frågan komma
att bedömas annorlunda.
Vingar som lossar och iskast
Det som framförts om risk för lossade vingar och iskast innebär inte att det
föreligger större risk för sådana olyckor vid nu planerat projekt än vid t.ex.
vindkraftverk placerade längs vägar eller i övrigt på land. Det anförda i den delen är
inte skäl att avslå ansökan.
Mudderdumpningsplats
Den ansökta vindkraftsparken är tänkt att etableras inom ett område som till stora
delar sedan början av 1900-talet har använts som mudderdumpningsplats för
Göteborgs stad och hamn. Fram till år 1974, då den landbaserade mudderdeponin
vid Torsviken togs i bruk, har mudder oavsett föroreningsgrad, dumpats i Hake
fjord. Därefter och fram till den 31 mars 2014 har i huvudsak endast mudder med
reglerad föroreningshalt dumpats.
Området har genom den omfattande dumpningen blivit ett grundområde med
tydliga tecken på att erosionsförhållanden råder på bottnarna. Mäktigheten av
muddermassorna varierar mellan 0 och 12 meter. På många ställen i massorna finns
gasfickor och tecken på att gas stiger genom massorna. De största och centrala
delarna av ansökt etableringsområde är täckta av mellan 6 och 8 meter mäktiga
muddermassor. Erosion i området orsakas av naturliga och fartygsinducerade vågor
samt strömmar och har enligt bolaget lett till att lösare finsediment (mudder) på en
del håll nu överlagrats av fastare, grövre sediment som begränsar ytterligar erosion.
Just rådande erosionsförhållanden har legat till grund för beslut att neka dispens till
fortsatt dumpning i området. Undersökningar utförda i Göta älvs mynningsområde
visar att dumpningsområdet genom vågors och strömmars erosion förser Göta älvs
reaktionsström inåt med icke önskvärt material, vilket bl.a. avsätts i strömlä vid
närliggande öars stränder. Bolagets undersökningar har påvisat förhöjda halter av
PAH, PCB, dioxin, bly, koppar, kvicksilver och zink. Därutöver finns anledning att
anta att också TBT-halterna är förhöjda i muddermassorna. Under huvudförhand-
102
DOM
M 1130-13
lingen i målet påtalades att skred förekommit i området, vilket bl.a. lett till
störningar för sjöfarten och dessutom antas ha medfört ökad spridning av
föroreningar utanför dumpningsområdet. Etableringsområdet berör två vattenförekomster, Rivö fjord och Dana fjord. Ingen av dessa uppnår god status, bl.a.
beroende på miljögiftsbelastning.
Bolaget har anfört att kompletterande undersökningar av bottenförhållanden i
geotekniskt och miljötekniskt hänseende kommer att utföras efter det att tillstånd
meddelats, inför detaljprojekteringen och att anpassningar av kraftverkens
placering, fundament och försiktighetsmått i övrigt kommer att ske med hänsyn till
risken för spridning av förorenat mudder.
Rent allmänt noterar markoch miljödomstolen att det generellt sett inte kan anses
att en dumpningsplats för mudder är en lämplig plats för exploatering av det slag
som det nu är fråga om. Motsvarande ingrepp skulle inte ha kommit i fråga om det
handlat om en landbaserad deponi, trots att landbaserade deponier normalt är
förknippade med avsevärt lägre föroreningsspridningsrisker än havsbaserade
dumpningsplatser.
Mark- och miljödomstolen delar SGU:s uppfattning att underlaget är alltför
knapphändigt för att det ska vara möjligt att ta ställning till riskerna med ansökt
etablering i de omfattande och sannolikt delvis kraftigt förorenade muddermassorna. Inte minst det faktum att föroreningssituationen torde vara undervärderad
genom att endast samlingsprov analyserats och värderats försvårar riskbedömningen. Bristerna framstår som tydliga i fråga om vilka föroreningshalter
som förekommer, mäktighet av och stabilitetsförhållanden i massorna samt
underlag för bedömning av spridningsrisker i samband med anläggningsarbeten,
främst pålning, och kabeldragning samt ev. ökad erosion då vindkraftverken är på
plats.
Visserligen har bolaget anfört att de ansökta verken, så långt möjligt, ska placeras
på platser med liten muddermäktighet eller på fast berg. Hur och om detta låter sig
103
DOM
M 1130-13
göras inom det ansökta etableringsområdet har inte konkretiserats. Särskilt när det
gäller mudderdumpningsaspekten finner domstolen att ansökans utformning,
avseende box-modellen, är olämplig. Det finns således en inte obetydlig risk att den
ansökta verksamheten motverkar miljömålet Giftfri miljö. Domstolen finner på
ovan anförda skäl om dumpade och förorenade muddermassor att ansökan inte kan
bifallas.
Påverkan på fåglar
Som nämnts ovan om påverkan på Natura 2000-området Torsviken ligger området
för den ansökta vindkraftsparken minst 2–3 km från området, i syd-sydvästlig
riktning. Såsom framgår av miljökonsekvensbeskrivningen hyser etableringsområdet i Hake fjord tidvis relativt stora flockar av sjöfågel, vilka kan antas
attraheras av grunda och på vissa platser musselrika eller vegetationstäckta bottnar.
Av vad som anförts i målet drar domstolen slutsatsen att området inte hyser
exceptionellt stora fågelflockar och inte heller särskilt hotade eller skyddsvärda
arter. Av Naturvårdsverkets sammanställning om vindkraftens påverkan på fåglar
och fladdermöss (rapport 6467) framgår att påverkan på sjöfågel är begränsad och
att sjöfågel inte uppfattar vindkraftparker som barriärer. Undvikandebeteende har
noterats på 50–150 m från kraftverk under icke häckning.
Mot bakgrund av att uppgift förekommit i målet om antalet havsörnar som
övervintrar i Torsvikenområdet, kan det finnas anledning att befara att dessa
utnyttjar Hake fjord, med sin högre koncentration av bytesfågel, som födosöksområde. Detta i vart fall under tider då vattnen i Torsviken är isbelagda. Någon
ökad förekomst av havsörn i det ansökta etableringsområdet har emellertid inte
påtalats.
Områdets betydelse som viloplats för sjöfågel eller födosöksområde för havsörn kan
mot bakgrund av ovanstående inte anses vara avgörande för bedömningen av
aktuell verksamhet. Inte heller skulle den ansökta vindkraftparken riskera att
medföra skada på migrerande fåglar på sätt som gör den otillåten (jfr avsnittet om
Torsvikens Natura 2000-område ovan).
104
DOM
M 1130-13
Mark- och miljödomstolen delar bolagets uppfattning att utförda fågelstudier
tillräckligt tydligt visar att fåglar som häckar på fågelskären i området mestadels
flyger ut från området i syd–västlig riktning och därmed inte riskerar att störas av
vindkraftverken. Mot bakgrund härav och mot bakgrund av rekommendationer i
Naturvårdsverkets rapport 6467 om vindkraftens påverkan på fåglar finner
domstolen att 500 m skyddsavstånd till fågelskär är tillräckligt.
Mark- och miljödomstolen finner således inte att ansökan motverkar strävan att nå
miljömålen Hav i balans samt levande kust och skärgård och Ett rikt växt- och
djurliv samt finner heller inte skäl att avslå ansökan mot bakgrund av risk för skada
på fåglar.
Landskapsbild och visuell påverkan för boende
Ansökan har ifrågasatts av boende kring Hake fjord bl.a. p.g.a. den visuella
påverkan av de planerade vindkraftverken. Bedömningar av inverkan på landskapet
i dess helhet och på friluftslivets landskapsrelaterade intressen har redovisats i det
ovanstående. I det följande redovisar markoch miljödomstolen sin bedömning i
fråga om påverkan på boendemiljöer kring Hake fjord.
Utbyggnad av vindkraft påverkar landskapsbilden och skillnaden mellan ett
outbyggt område och ett utbyggt område är påtaglig. Trots detta har det på senare år
byggts mycket vindkraft i Sverige som av närboende har bedömts påverka
landskapsbilden alltför mycket men av domstolarna har bedömts som tillåtlig.
Mark- och miljööverdomstolen, tidigare Miljööverdomstolen, (MÖD) har i
avgörandet MÖD 2009:32 (Tolvmanstegen, Strömstad) uttalat att enbart visuell
påverkan, att vindkraftverk är synliga från vissa fastigheter, inte är skäl för en
begränsning av en ansökan om tillstånd till vindkraftverk. Det målet gällde
etablering av 24 vindkraftverk i ett ”naturskönt och orört markområde”. MÖD har i
mål den 24 januari 2014, M 9650-12 (Svartnäs, Falun) begränsat ett tillstånd från 83
vindkraftverk till 53 verk med hänvisning till att det större antalet skulle ge kraftig
påverkan på landskapsbilden medan det färre antalet kunde accepteras.
105
DOM
M 1130-13
Mark- och miljödomstolen gör i nu aktuellt mål bedömningen att Hake fjord i och
för sig är både naturskön och, i vart fall ovanför ytan, orörd så länge man inte
betraktar området österut eller räknar med trafiken i de båda farlederna Torshamnsleden och Böttöleden. Den påverkan som uppstår på landskapsbilden för boende
kring området av att bygga 15 vindkraftverk är enligt domstolens mening trots det
natursköna läget inte större än vad som accepterats av MÖD i ovan nämnda
avgöranden. Påverkan är därmed inte större på närliggande boendemiljöer än att den
får tålas även i nu aktuellt fall. Det saknas alltså skäl att avslå ansökan om tillstånd
för vindkraftverken med anledning av att verken syns från bostadsfastigheter runt
Hake fjord. Den bedömningen gäller även den bostad som finns på Gäveskär. Det
som innehavarna av den bostaden, i fråga om visuell påverkan, fört fram i målet,
medför ingen annan bedömning än den ovan redovisade.
I fråga om hindersmarkering för flyget och den störning en sådan kan medföra
bedömer domstolen att det kan ställas krav på radarstyrd hindersbelysning om
vindkraftverk över 150 meter ska byggas, jfr MÖD den 27 augusti 2014, M 9473-14
(Treriksröset, Halmstad/Hylte/Ljungby). En sådan hindersbelysning ska då endast
behövas tändas om flygplan närmar sig vindkraftverken vilket innebär att i
normalfallet behöver det högintensiva vita ljuset inte vara tänt.
Buller
Sökanden har i sin bullerutredning visat att man klarar 40 dB(A) ekvivalent nivå
utomhus vid bostäder. Den nivån är sedan länge fast praxis för buller från
vindkraftverk.
Domstolen gör först bedömningen att de bullerberäkningar som visats i målet
motsvarar de krav man bör ställa på en bullerutredning i ett tillståndsmål avseende
vindkraft. Det saknas alltså anledning att underkänna bullerutredningen. Det är
vidare så att om ett tillstånd enligt box-modell skulle meddelas kan detaljplaceringarna styras bl.a. av bullerberäkningar i det skedet. Det lämnar ytterligare
utrymme för att garantera att ingen bostadsfastighet utsätts för buller över tillåtna
nivåer.
106
DOM
M 1130-13
De invändningar som förts fram avseende buller är inte skäl att neka tillstånd. De
finns inte heller skäl att bestämma ett bullervillkor till något annat än 40 dB(A)
ekvivalent nivå utomhus vid bostäder.
Övriga sakfrågor
I målet har presenterats ett omfattande utredningsmaterial från sökanden, ett flertal
yttranden från remissmyndigheter samt ett stort antal yttrande från enskilda och
föreningar. I dessa har förutom ovan nämnda frågor även lyfts andra frågor. Markoch miljödomstolen gör bedömningen att påpekade frågor som inte behandlats ovan
inte påverkar bedömningen av om det sökta projektet är tillåtligt eller inte. För det
fall att frågorna på något annat sätt berör projektet kan de hanteras i eventuell
villkorsskrivning.
Ersättningsyrkanden för minskade fastighetsvärden m.m.
Då något tillstånd inte meddelats ska någon ersättning med anledning av ansökan
inte utges. Inkomna ersättningsyrkanden ska avslås.
Rättegångskostnader
Av 25 kap. 1 § miljöbalken framgår att i mål om utövande av miljöfarlig
verksamhet gäller inte rättegångsbalken i fråga om rättegångskostnader.
Av 25 kap. 2, 5 §§ miljöbalken framgår bl.a. att i ansökningsmål om vattenverksamhet ska sökanden svara för sina egna och motparternas kostnader vid markoch miljödomstolen samt att en organisation som avses i 16 kap. 13 § miljöbalken
inte har rätt att få ersättning för eller skyldighet att betala rättegångskostnader. Det
sagda gäller under förutsättning att inte annat följer av 18 kap. 6 eller 8 §§
rättegångsbalken.
Då Göteborg Energi medgett yrkandena från länsstyrelserna och Havs- och vattenmyndigheten, ska ersättning utgå i enlighet med det.
I fråga om föreningar enligt 16 kap. 13 § miljöbalken gäller som ovan angivet att
dessa inte har rätt till ersättning för rättegångskostnader. Yrkandena i den delen de
avser sådana föreningar ska således avslås.
107
DOM
M 1130-13
I fråga om övriga yrkanden har sökanden motsatt sig ersättning på den grunden att
de som yrkat ersättning inte är sakägare avseende sökt vattenverksamhet på så sätt
att de har rätt till ersättning för rättegångskostnader. Vissa av de boende kring Hake
fjord har till stöd för sina yrkanden angett rättsfallet NJA 2004 s. 590.
Frågan domstolen har att avgöra är om de som yrkat ersättning för rättegångskostnader är motparter i ett ansökningsmål om vattenverksamhet på det sätt som
anges i 25 kap. 2 § miljöbalken och därmed, bl.a. mot bakgrund av den tolkning
som anges i nämnt NJA-fall, har rätt till ersättning för rättegångskostnader.
Domstolen gör följande bedömning.
Målet är ett ansökningsmål enligt såväl 9 kap. (miljöfarlig verksamhet) som 11 kap.
(vattenverksamhet) miljöbalken. Byggandet av fundamenten är vattenverksamhet
medan själva vindkraftverken är miljöfarlig verksamhet. Domstolen konstaterar
inledningsvis att rätt att överklaga tillståndsbeslut om vindkraft enligt rättspraxis
från markoch miljööverdomstolen har ansetts tillkomma boende inom ca 2-3 km
avstånd från verken. Det avståndet har därvid av MÖD bestämts delvis med ledning
av uttalanden från NJA 2004 s. 590 (jfr t.ex. MÖD 2005:33). När målen enbart
avsett miljöfarlig verksamhet har det, i enlighet med 25 kap. 1 § miljöbalken, aldrig
varit frågan om att det kan utgå ersättning för rättegångskostnader.
Nu aktuellt mål har enligt domstolens mening en någorlunda tydlig uppdelning i
byggandet av fundamentet som är vattenverksamhet och vindkraftverken som är
miljöfarlig verksamhet. Mot bakgrund av lagstiftningens tydliga skillnad mellan
miljöfarlig verksamhet och vattenverksamhet i fråga om ersättningsskyldighet för
rättegångskostnader är det riktigt att man skiljer de båda delarna åt.
Domstolen gör först bedömningen att det skulle leda alltför långt att tillerkänna
samma krets som har rätt att överklaga vindkraftsbeslut rätt till ersättning för
rättegångskostnader. Rätten att överklaga, som kan sträcka sig 2-3 km, baseras på
påverkan av miljöfarlig verksamhet och inte på påverkan av vattenverksamhet. Den
108
DOM
M 1130-13
skillnad som ändå finns mellan 25 kap. 1 och 2 §§ miljöbalken skulle vara helt
utsuddad om rätten till ersättning utsträcktes så långt. Det ska alltså inte utgå
ersättning för rättegångskostnader enbart på grund av att man bor inom 2-3 km från
de i havet planerade verken.
Domstolen bedömer vidare att, helt i enlighet med NJA 2004 s. 590, de som
påverkas av den planerade vattenverksamheten på ett sätt så att de kan tillfogas
skada eller utsättas för annan olägenhet som inte är helt obetydlig eller teoretisk kan
ha rätt till ersättning för rättegångskostnader. De som yrkat ersättning för
rättegångskostnader är boende kring Hake fjord samt i ett fall boende på Gäveskär
som får sägas ligga i Hake fjord. Avståndet från bostäderna till de planerade
vindkraftverken inom etableringsområdet är från några hundra meter för boende på
Gäveskär till mellan 1-3 km för boende runt Hake fjord. Domstolen bedömer att de
boende på Gäveskär i viss mån har en situation som liknar förhållandena i NJA
2004 s 590. Den bedömningen förändras inte av att det rör sig om en fritidsbostad.
Ersättning för rättegångskostnader ska därför utgå till Lars-Göran Itskowitz och
Christina Rosenberg med bostad på Gäveskär. Yrkat belopp bedöms som skäligt.
Övriga boende kring Hake fjord bedöms bo alltför långt från den planerade
vattenverksamheten för att kunna påverkas på det sätt som krävs för att vara
berättigade till ersättning för rättegångskostnader i enlighet med ovan nämnt NJAfall. Deras yrkanden om ersättning för rättegångskostnader ska avslås.
HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV 425)
Överklagande senast den 7 januari 2015.
Peter Ardö
Joen Morales
_____________
I domstolens avgörande har deltagit chefsrådmannen Peter Ardö, ordförande, och
tekniska rådet Joen Morales samt de särskilda ledamöterna Lars Heineson och Hans
Wennerholm. Beredningsjuristen Sara Nordström har deltagit i handläggningen av
målet.
109
DOM
M 1130-13
Innehållsförteckning
SAKEN ....................................................................................................................... 1
DOMSLUT ................................................................................................................. 1
BAKGRUND ............................................................................................................. 3
YRKANDEN OCH FÖRSLAG TILL VILLKOR ..................................................... 3
Yrkanden ................................................................................................................ 3
Förslag till villkor ................................................................................................... 3
TIDIGARE TILLSTÅND .......................................................................................... 6
ANSÖKAN ................................................................................................................ 6
Fastighets- och ägarförhållande.............................................................................. 6
Planförhållanden ..................................................................................................... 6
Koordinat- och höjdsystem .................................................................................... 6
Befintliga förhållanden ........................................................................................... 6
Planerade åtgärder och anläggningar ................................................................... 11
Kontroll av verksamheten, skadeförebyggande och kompensationsåtgärder ...... 12
Påverkan och konsekvenser.................................................................................. 13
Samråd och miljökonsekvensbeskrivning ............................................................ 16
Tillåtlighet ............................................................................................................ 16
Samhällsekonomisk tillåtlighet ............................................................................ 17
Sakägare ............................................................................................................... 19
Igångsättningstidpunkt och arbetstid .................................................................... 19
Kostnadskalkyl ..................................................................................................... 20
Oförutsedd skada, tillståndets giltighetstid .......................................................... 20
Ekonomisk säkerhet ............................................................................................. 20
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING ................................................................ 21
INKOMNA YTTRANDEN ..................................................................................... 28
Yttranden från remissinstanser ............................................................................. 28
Yttranden från enskilda och föreningar ................................................................ 37
SÖKANDENS BEMÖTANDE AV INKOMNA YTTRANDEN ........................... 65
VID OCH EFTER HUVUDFÖRHANDLINGEN................................................... 77
Yrkanden om ersättning för minskade fastighetsvärden m.m. ............................. 77
Yrkanden om ersättning för rättegångskostnader ................................................. 77
Bolagets bemötande i övrigt av uppgifter inkomna vid eller efter
huvudförhandlingen.............................................................................................. 78
110
DOM
M 1130-13
DOMSKÄL .............................................................................................................. 80
Allmänt ................................................................................................................. 80
Rådighet................................................................................................................ 83
Miljökonsekvensbeskrivningen och samrådet ...................................................... 85
Frågan om sakägare .............................................................................................. 86
Samhällsekonomisk tillåtlighet ............................................................................ 87
Tillåtlighet ............................................................................................................ 90
Lokaliseringsaspekter ....................................................................................... 92
Riksintressen ........................................................................................................ 92
Bohusläns kust och skärgård ............................................................................ 92
Natura 2000-området Torsviken ...................................................................... 95
Riksintresse för friluftsliv ................................................................................. 96
Riksintresse Nya Älvsborgs fästning ................................................................ 97
Riksintresse Sjöfart ........................................................................................... 98
Mudderdumpningsplats ...................................................................................... 101
Påverkan på fåglar .............................................................................................. 103
Landskapsbild och visuell påverkan för boende ................................................ 104
Buller .................................................................................................................. 105
Övriga sakfrågor ................................................................................................. 106
Ersättningsyrkanden för minskade fastighetsvärden m.m. ................................. 106
Rättegångskostnader ........................................................................................... 106
Bilaga 1
M 1130-13 Domsbilaga 1
Likalydande begäran om sakägarskap med yttrande Delägare i Nötö Villasamfällighet
som i sin tur äger andel i Amhult och Kärrs Byars Samfällighetsförening har inkommit
från
Ingegerd Larsson, Amhult 1:173 (ab 28)
Barbro Åberg och Ulf Åberg, Amhult 1:189 (ab 29)
Anders Ohlsson och Susanne Ohlsson, Amhult 1:179 (ab 30)
Susanne Algelid, Amhult 1:191, (ab 31)
Carl-Wilhelm Tilosius och Marianne Berndtsson, Amhult 1:177 (ab 32 och ab 324)
Göran Vikström och Eva Vikström, Amhult 1:176 (ab 33 och ab 227)
Ingemar Drottinger, Amhult 1:183, (ab 34, 124)
Hans-Erik Nordenhof och Madeleine Nordenhof, Amhult 1:180 (ab 35)
Ingemar Karlsson och Benita Burkards Karlsson, Amhult 1:121 (ab 37)
Marcus Öfverberg, Amhult1:187 (ab 38)
Gerd Jerkstrand Amhult 1:184 (ab 39)
Sverker Hallin och Lena Hallin, Amhult 1:174 (ab 40 och 281)
Mariette Hahne, Amhult 1:182, (ab 41 och 228)
Berit Alenvik och Rolf Alenvik, Amhult 1:122 (ab 42 och 269)
Nötö Villasamfällighet org.nr. 71644-8123, Amhult 1:12, (ab 43 och ab 226)
Birgitta Fallegård, Amhult 1:192 (ab 44)
Bo Inerfeldt och Maria Gustavsson, Amhult 1:193 (ab 45 och ab 309)
Håkan Stavmyr och Camilla Jacobsson, Amhult 1:178 (ab 47, ab 229) se även ab 5
Hans Källö och Inga-Carin Källö, Amhult 1:188 (ab 48 och ab 224)
Bengt-Åke Petersson och Sol-Britt Petersson, Amhult 1:190 (ab 49)
Britt Dahl, Amhult 1:65 (ab 51)
Ronny Fransson, Amhult 1:194, (ab 57 och ab 252)
Joakim Wikeby och Anna Wikeby, Amhult 1:181(ab 58)
Claes Kruse och Malin Kruse, Amhult 1:185 (ab 89 och ab 270)
Likalydande begäran om sakägarskap med yttrande har inkommit från
Sven Andersson och Berit Andersson Åsberg, Amhult 1:67 (ab 36)
Anders Wallgren och Karin Wallgren, Amhult 2:58 (ab 60)
Christer Collin och Lena Collin, Amhult 2:34 (ab 61)
Lars Carlsson och Gun Inger Carlsson, Amhult 2:59, (ab 62)
Judith H Knutsson och Lars Knutsson, Amhult 2:55 (ab 63)
Gun-Britt Eriksson och Kenneth Eriksson, Heden 1:277 (ab 64)
Bengt Johansson och Mona Johansson, Amhult 2:11 (ab 65)
Thomas Byström och Ingalill Byström, Brännö 20:2 (ab 66)
Iris Marie Jones och Leif Leden, Brännö 3:13 (ab 67)
Agneta Aler Sjökvist och Christer Sjökvist, Torslanda 9:76 (ab 78)
Kjell Stålbäck och Berit Stålbäck, Brännö 5:123 (ab 79)
Stefan Eliasson och Kerstin Gustavsson, Brännö 5:150 (ab 80)
Mats Johansson och Jessica Kolenda, Amhult 31:11 (ab 83)
Tom Borg och Kristina Borg, Brännö 3:123, (ab 87)
Ann Hammarström, Heden 1:282, (ab 90 och ab 267)
Kerstin Stendahl och Rolf Stendahl, Brännö 2:123 och Brännö 2:50 (ab 91)
Daniel Gustafson och Roxanna Gustafson, Kärr 2:49, (ab 92och 268)
Ann-Sofie Damberg och Björn Damberg, Torslanda 9:83 (ab 93)
Ted Rosendahl och Anna-Karin Rosendahl, Fotö 1:19 (ab 94)
Anders Ohlsson och Susanne Ohlsson, Amhult 1:179, (ab 95 och 196 se även ab 30 ovan)
Mats Andersson och Marguerite Ahlbom, Brännö 5:125 (ab 96)
Christian Eliasson och Linda Eliasson, Amhult 1:97 (ab 97)
Christian Klausson, Hästevik 2:422 samt arrende (ab 99 och 151)
Sven Isberg och Kerstin Isberg, Torslanda 9:394 (ab 109)
Ulf Orhaug och Karin Orhaug, Torslanda 9:390 (ab 110)
Anders Hallberg och Marita Hallberg, Amhult 1:205 (ab 111)
Maria Holm och Johannes Holm, Fotö 1:145 (ab 112)
Arne Kristiansson och Chrstine Holzwart, Brännö 1:123 (ab 113)
Eva Grönstedt, Brännö 1:49, 3:29, 4:32, 4:55, 5:42, 5:43, 5:71 (ab 114)
Anders Nylander, Brännö 3:166 (ab 115)
Göran Bergqvist och Eva-Lena Bergqvist, Torslanda 5:220 (ab 116)
Lars Malmering, Älvsborg 122:7 (ab 118)
Helene Ericson, Älvsborg 31:5 (ab 119)
Mikael Kekonius och Ewa Ronge, Älvsborg 223:12 (ab 120)
Örjan Eklund och Anita Eklund, Brännö 4:60 (ab 121)
Kicki Hellström och Ralph Bjarnesund, Andalen 1:22 (ab 127)
Sven Bergfjord och Eva Bergfjord, Brännö 5:108 (ab 128)
Sven-Olof Brax och Eva Elisabet Brax, Älvsborg 28:2 (ab 130)
Johan Twedberg och Anneli Twedberg, Torslanda 9:38 (ab 131)
Bennet Thörner och Susanna Thörner, Älvsborg 855:100 (ab 132)
Johnny Bergman och Anne Bergman, Torslanda 43:1 (ab 133)
Curt Aspegrén och Anette Hellström, Amhult 1:170 (ab 135)
Berit Kinnmark Henriksson och Ove Henrikssons dödsbo, Amhult 1:204 (ab 136)
Susanne Algelid, Amhult 1:191, (ab 137)
Hans Holmberg, Brännö 1:29, 3:25, 5:40, 5:47, delägare i Brännö s:1-2, s:4-10, s:12, s:14-25
och s:27-71, Har även uppgett flera fastigheter på Styrsö (ab 138-141)
Lena Holmberg, Brännö 5:174, (ab 142)
Ing-Marie Eriksson och Mats Eriksson, Brännö 1:176, (ab 144)
Ulf Hedemyd och Renée Hedemyr, Älvsborg 28:15 (ab 146)
Göran Holmberg och Christina Holmberg, Brännö 1:135 och 1:138 (ab 147)
Johan Sellgren och Marie-Louise Sellgren, Fotö 1:38 (ab 149)
Fridtjof Thoen, Brännö 5:206 (ab 153)
Stina Fransson, Brännö 5:177 (ab 154)
Christer Magnusson, Brännö 4:139, (ab 157)
Inger Hallberg och Örjan Hallberg, Brännö 4:91 (ab 162)
Hannes Wallin och Erika Wallin (ab 165) Amhult 31:12 boende Långholmen
Kerstin Törnroth och Gösta Törnroth (ab 166) Brännö 3:142
Claes Hansson och Britt Hansson, Andalen 1:8 (ab 167)
Jan-Ebbe Lindbom, Brännö 4:113 och halva Brännö 11:3 (ab 171)
Berit Engström, Älvsborg 116:12 (172)
Barbro Åberg och Ulf Åberg, Amhult 1:189 ( ab 173)
Gunilla Hedman och Bengt Hedman, Amhult 31:10 (ab 174)
Lisbeth Sohtell och Morgan Sothell Brännö 3:118 (ab 176)
Annika Ekberg och Jan Ekberg, Brännö 3:167 (ab 177)
Lars Johansson och Carina Henriksson-Johansson, Brännö 3:139 (ab 179)
Sven Gunnarsson och Marianne Ageberg Brännö 1:131(ab 180)
Gun Anderberg Fransson, Brännö 4:90 (ab 181)
Tommy Wiklander, Fotö 1:299 (ägs av Brf Fotö Brygga) (183)
Jan Nyman, Brännö 17:1, (ab 184)
Roger Eliasson, Hästevik 198:6 och Älvsborg 302:1 (ab 185)
Sofia Orhaug och Gustaf Söderholm, Torslanda 9:55 (ab 189)
Per Albihn och Åsa Gawelin, Sävenäs 132:3 (ab 191)
Stig Samuelsson och Ebon Samuelsson, Brännö 1:136 (ab 192)
Willy Nilsson, Torslanda 9:75 (ab 193)
Kerstin Gustavsson och Stefan Eliasson, Brännö 5:150 (ab 194)
Eva Johansson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 195)
Lars Emanuelsson, Mikael Emanuelsson och Per Emanuelsson, Amhult 28:1 ( ab 198)
Björn Selfjord Amhult 31:13 (ab 199), boende Långholmen
Welltech system AB 556352-2472, Amhult 31:9 (ab 200) boende Långholmen
Caroline Jönner, Brännö 20:6 (ab 203)
Berne V Johansson, Brännö 15:4, (ab 204)
Leine Arahamsson och Ove Abrahamsson, Heden 1:280 (ab 205)
Madeléne Nordenhof och Hans Nordenhof, Amhult 1:180 (ab 206)
Fredrik Fallegård, Amhult1:192 (ab 208)
Gerd Ludvigsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 209)
Gunilla Olofsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 210)
Sigbritt Oskarsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 211)
Thorvald Myhre, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 212)
Kerstin Johansson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 213)
Ann-Kathrin Björkroth, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 214)
Tore Almqvist, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 215)
Eva Hermansson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 216)
Monica Olofsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 217)
Kjell Lindström, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 218)
Henrik Sjöstrand och Mia Jönsson, Brännö 10:4, 10:1, s:83 (ab 218)
Sinikka Necander, Brännö 3:212 (ab 220)
Hans Sundén och Eva Sundén, Brännö 3:70 och Brännö 3:71 (ab 221)
Sten-Åke Ulin och Åsa Ulin, Älvsborg 855:407 (ab 223)
Britt Dahl, Amhult 1:65, (ab 225)
Berit Andersson-Åsberg och Sven Andersson, Amhult 1:67 (ab 230)
Britt Wallerius och Gunnar Andersson Amhult 31:5 (ab 233) Boende Långholmen
Birgit Westerberg och Roger Westerberg, Amhult 31:2 (ab 234) Boende Långholmen
Birgitta Barrby och Marianne Barrby, Brännö 20:7 (ab 236)
Annemari Särner, Älvsborg 35:7 (ab 238)
Kenneth Eriksson och Gun-Britt Ericsson, Heden 1:277 (ab 239)
Helena Alderstig, Brännö 4:95 (ab240)
Rolf Niklasson, Fotö 1:165 (ab 241)
Dennis Olsson, Amhult 1:115, (ab 242)
Sven Simonson, Älvsborg 855:455 (ab 243)
Mikael Colliander och Karin Colliander, Brännö 4:171 (ab 244)
Marcus Öfverberg Amhult 1:187 (ab 246)
Ingegärd Ljungqvist, Brännö 5:181 (ab 247)
Monica Sernemo, Torslanda 43:13 (ab 148)
Bengt-Åke Petersson och So-Britt Petersson, Amhult 1:190 (ab 249)
Gerd Larsson, Fotö 1:165, (ab 250)
Ulla-Carin Johansson och Lars-Göran Johansson, Torslanda 9:51 (ab 251)
Bengt Andersson och Barbro Andersson, Brännö 3:146 (ab 253)
Martin Nicklasson, Älvsborg 36:11 (ab 257)
Anders Magnusson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 263)
Karin Nilsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 264)
Linda Dahlberg, Brännö 4:95 (ab 265)
Anders Olofsson, Äger bostadsrätt på Fotö, (ab 266)
Fredrik Larsson och Malin Johansson, Älvsborg 194:10 (ab 271)
Per-Olof Almgren, Brännö 4:86 (ab 272)
Bengt Hansson och Christine W Hansson, Andalen 1:25 (ab 273)
Sofia Lundberg och Anders Sandberg, Amhult 31:41, Boende Långholmen (ab 276)
Anna Kocken och Jan Kilenberg, Brännö 5:184 (ab 277)
Nils Bernlo och Åsa Bernlo, Asperö 1:77 (ab 278)
Anne Wollter, Brännö 5:124 (ab 282)
Björn Hellsten och Marie Hellsten, Brännö 4:111 (ab 287)
Fredrik Olsson, Äger bostadsrätt på Fotö (ab 293)
Georg Storm, Brännö 5:180 (ab 295)
Yvonne Gustafson och Anders Gustafson, Kärr 2:60 (ab 298)
Nils Sjöstrand, Brännö 1:147 (ab 299)
Robert Göransson, Andalen 1:9 och Andalen 1:45 (ab 300)
Dag Emanuelsson och Lill Emanuelsson, Brännö 5:146 (ab 301)
Göte Westberg och Karin Westberg, Brännö 5:162 (ab 302)
Maria Göransson Emgård, Andalen 1:9 och Andalen 1:45 (ab 303)
Christian Sjöqvist och Linda Petersson, Amhult 1:91 (ab 305)
Tomas Jansson och Åsa Jansson, Amhult 1:124 (ab 306)
Anna-Karin Davidsson och Jan Karlsson, Fiskebäck 42:3 (ab 308)
Peter Dahlhielm, Hult 1:351 (på Hönö) (ab 312)
Bert Eliasson och Anette Eliasson, Brännö 3:122 (ab 315)
Charlotte Sjöstrand-Wallander och Carl-Otto Wallander, Brännö 1:84 (ab 316)
Lis-Marie Johansson, Amhult 31:7 Boende Långholmen (ab 317)
Bo Stawreberg och Karin Stawreberg, Brännö 3:190, (ab 320)
Martin Wallgren, Brännö 8:7 (ab 322)
Kjell Uppling och Anne Uppling, Brännö 1:189 (ab 323)
Bengt Hansson, Brännö 5:45 och Brännö 3:30 (ab 332)
Bilaga 2
ANVISNING FÖR HUR MAN ÖVERKLAGAR
– DOM I MÅL DÄR MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN ÄR FÖRSTA INSTANS
Den som vill överklaga markoch miljödomstolens dom ska göra detta skriftligen. Skrivelsen
ska skickas eller lämnas till markoch miljödomstolen. Överklagandet prövas av Mark- och
miljööverdomstolen vid Svea hovrätt.
Överklagandet ska ha kommit in till markoch
miljödomstolen inom tre veckor från domens
datum. Sista dagen för överklagande finns angiven på sista sidan i domen.
Har ena parten överklagat domen i rätt tid, får
också motparten överklaga domen (s.k. anslutningsöverklagande) även om den vanliga tiden
för överklagande har gått ut. Överklagandet ska
också i detta fall skickas eller lämnas till markoch miljödomstolen och det måste ha kommit in
till markoch miljödomstolen inom en vecka
från den i domen angivna sista dagen för överklagande. Om det första överklagandet återkallas eller förfaller kan inte heller anslutningsöverklagandet prövas.
För att ett överklagande ska kunna tas upp krävs
att Mark- och miljööverdomstolen lämnar prövningstillstånd. Det görs om:
1. det finns anledning att betvivla riktigheten av det
slut som markoch miljödomstolen har kommit
till,
DV 425 • Producerat av Domstolsverket • 2014-07
2. det inte utan att sådant tillstånd meddelas går att
bedöma riktigheten av det slut som markoch
miljödomstolen har kommit till,
3. det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att
överklagandet prövas av högre rätt, eller
4. det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.
Om prövningstillstånd inte meddelas står markoch miljödomstolens avgörande fast. Det är därför viktigt att det klart och tydligt framgår av
överklagandet till Mark- och miljööverdomstolen
varför klaganden anser att prövningstillstånd bör
meddelas.
Skrivelsen med överklagande ska innehålla
uppgifter om:
1. den dom som överklagas med angivande av markoch miljödomstolens namn samt datum för domen och målnummer,
2. den ändring av markoch miljödomstolens dom
som klaganden vill få till stånd,
3. grunderna (skälen) för överklagandet och i vilket
avseende markoch miljödomstolens domskäl enligt klagandens mening är oriktiga,
4. de omständigheter som åberopas till stöd för att
prövningstillstånd ska meddelas, samt
5. de bevis som åberopas och vad som ska styrkas
med varje bevis.
Har en omständighet eller ett bevis som åberopas
i Mark- och miljööverdomstolen inte lagts fram
tidigare, ska klaganden förklara anledningen till
omständigheten eller beviset inte åberopats i
markoch miljödomstolen. Skriftliga bevis som
inte lagts fram tidigare ska ges in samtidigt med
överklagandet. Vill klaganden att det ska hållas ett
förnyat förhör eller en förnyad syn på stället, ska
han eller hon ange det och skälen till detta. Klaganden ska också ange om han eller hon vill att
motparten ska infinna sig personligen vid huvudförhandling i Mark- och miljööverdomstolen.
Skrivelsen ska vara undertecknad av klaganden
eller hans/hennes ombud.
Om ni tidigare informerats om att förenklad
delgivning kan komma att användas med er i
målet/ärendet, kan sådant delgivningssätt också
komma att användas med er i högre instanser om
någon överklagar avgörandet dit.
Ytterligare upplysningar lämnas av markoch miljödomstolen. Adress och telefonnummer finns på
första sidan av domen.
www.domstol.se

VÄNERSBORGS TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen 2014

Transcription

Similar documents

Brännöbladet julnummer 2014

VÄXJÖ TINGSRÄTT Mark- och miljödomstolen Enhet 4

Möte Informationsmöte Vindplats Göteborg till husägare på Gäveskär

Sätt ditt betyg - MiljöAktuellt

VERKSAMHETSBERÄTTELSE - Föreningsarkivet Vänersborg

Möte Göteborg Energi samt Föreningen Göteborgs Kultur

Brännöbladets sommarnummer 2015

Sid 1 (56) SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel