NR 10.10 - Optikbranschen

Ett magasin från optikbranschen
Avancerade glas
– tema med progressiva glas,
slipteknik och hjälpmedel
Silmo 2010
– utställare
och trender
Forskartätt
på världskonferens
om ögats fysiologi
Konsumentsidan:
Så väljer du glas
– alla frågorna
NR 10.10
2010/2011
BRA
BÄTTRE
BÄST
Vad är vad bland
PROGRESSIVA
Hoyas produkter?
Här ser du hela
HOYALUX WIDE
HOYALUX SUMMIT PRO TRUEFORM
HOYALUX ID MYSTYLE
huvudsortimentet
uppdelat i de tre
kategorierna
Bra, Bättre, Bäst,
HOYALUX GP
HOYALUX SUMMIT CD TRUEFORM
HOYALUX ID INSTYLE
efter teknisk
precision och
förfinade egenskaper.
HOYALUX SUMMIT PRO
HOYALUX ID LIFESTYLE
HOYALUX SUMMIT CD
ARBETSPROGRESSIVA
ADDPOWER
TACT
HOYALUX ID WORKSTYLE
HILUX
NULUX
NULUX ACTIVE
ENKELSLIPADE
NULUX EP
ANTIREFLEXBEHANDLING
HI-VISION AQUACOAT
SUPER HI-VISION
HI-VISION LONGLIFE
www.hoyanet.se
START
Det handlar om pedagogiken
Silmo markerar verkligen att hösten kommit på allvar. Inte nog med att man märker
väderskillnaden mellan Paris och Sverige – och kan njuta av lite brittsommar i Frankrike – det är också en uppstart för hela branschen internationellt. Optiker och inköpare ser till att fylla sina lager med säsongens produkter, säljarna och leverantörerna
presenterar sina senaste skapelser.
Det är lätt att gå vilse i den djungel som mässan faktiskt utgör. Med mer än 850 utställare finns det massor att se. Silmo är utmärkt om man vill orientera sig om nya
trender och en mässbiljett garanterar given inspiration, även om man inte är inköpare.
Silmo satsade i år förstärkt på vad branschen önskat: mötesplatser för jobbsökande och arbetsgivare, posterutställning och forskningsföredrag. Dock behöver man
vara mer slipad i franska än undertecknad för att få ut något av föredragen. Silmo är
förvisso en av de stora internationella mässorna, men språket är nästan uteslutande
franska. Visserligen är Mido inte bättre: där pratas det nästan uteslutande italienska
på alla mässevenemang. Möjligen kommer detta att förändras framöver. Med modern
IT kommer vi världsmedborgare hela tiden närmare varandra sägs det ju. Då kan man
tycka att mässor av detta slag kanske skulle kunna växla till dagens lingua franca:
engelska.
OPTIK valde i år att satsa lite extra uppmärksamhet på glasleverantörernas utbud.
För leverantörer och optiker har glasfrågan under senare år blivit viktigare än någonsin. Utbudet är enormt och de tekniska lösningarna blir mer och mer avancerade, vilket ger mer och mer individualiserade glas. Konkurrensen är stor, och det är inte alltid så lätt att förklara för slutkonsument varför det ena glaset är bättre än det andra.
Leverantörerna verkar medvetna om problemet och satsar mycket på pedagogiskt
understöd till optiker och annan personal i butik.
I detta nummer fortsätter vi också vår satsning på Konsumentsidan. Lägligt nog repeterar vi grundläggande glaskunskap. Använd
gärna denna lättöverskådliga information ute i butiken. Många kunder tycker om att både läsa och höra om glas, innan de beslutar sig
för vilket som är det rätta för dem.
Trevlig läsning
MATS ALMEGÅRD
redaktör
REDAKTION
08-410 114 20
[email protected]
Mats Almegård, redaktör
Micke Jaresand
Wilhelm Jaresand
Curt Lundberg, AD
ANSVARIG UTGIVARE
Richard Pettersson
Optik 10 2010
ANNONS och DISTRIBUTION
Bokning och annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Prenumerationsärenden
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Tryck Exaktaprinting AB, Hässleholm 2010
3
4
I glasets verkstad
16
21
silmo och trenderna
38
Körkort och syn
Fakta om glas
... 14
Toppmöte i Stockholm ... 26
Publiktryck på middag ... 30
Branschplock
... 32
Krönikan ... 34
Vetenskap ... 37
4
TEMA: GLAS
TEXT MATS A L M E GÅ R D FOTO W I L H E L M JA R E S A N D
Essilor är världens ledande tillverkare av glasögonglas. I
sliperifabriken i Spånga utanför Stockholm har svenska
kunder fått glas tillslipade i dryga 30 år. Fokus ligger fortsatt på utveckling av tekniska lösningar som är avancerade
och unika. För närvarande satsar Essilor mycket på eyecode – en glasslipning som baseras på unika mätmetoder
som tar hänsyn till ögats optiska vridpunkt.
Utveckling, teknik
och global närvaro
Hans Widahl tycker att optiker ska
erbjuda det bästa
till sina kunder.
I slutet av 1970-talet etablerade Essilor sig i Sverige genom att förvärva Svenska Optiskas verksamhet i
Södra Ängby som sedan flyttades till
Spånga . Där sker fortfarande vissa
delar av produktionen, men i globaliseringens namn är det idag många
glas som slipas i Essilors stora fabriker i Thailand och Polen. Varje morgon landar ett flygplan från Thai Air
på Arlanda med glas till hela Skandinavien. Dessa glas packas om och
adresseras till kunderna i Norden.
Spångaanläggningen fungerar alltså
som knutpunkten i Essilors logistik i
Norden.
– Logistik och orderhantering tillhör samma system. De flesta order
kommer in elektroniskt och dirigeras
sedan till labbet som ska slipa. Allt
är mycket flexibelt och vi har alltid
koll på var de olika enheterna finns,
säger Hans Widahl, vd på Essilor i
Sverige.
Men fortfarande sker alltså viss
produktion i den svenska anläggningen. Ute i produktionsavdelningen fästs plastfilmer på ”blanksen”
(glasen i oslipad form) som ser ut
som genomskinliga hockeypuckar.
Därefter slipas de ner, poleras med
putsduk, tvättas, kontrolleras och ytbehandlas. Därefter kontrolleras de
igen. Kvalitetstänkande är a och o,
inget lämnas åt slumpen. I det rum
där ytbehandlingen görs står maskinerna på rad. Här får det varken
förekomma vibrationer i golvet eller
damm.
– För några år sedan byggdes det
en parkeringsplats i området. Inför
varje sprängning stod vi i telefonförbindelse med de byggansvariga och
fick lägga produktionen så att den
inte krockade med tidpunkten för
sprängningarna. Hade vibrationerna
uppstått när vi gjorde ytbehandlingen hade glasen varit förstörda, säger
Kiki Fredman som är produktionschef på Essilor i Spånga.
I Spånga erbjuds både komplett inslipning av bågar och så kallad remote edging, där kunden enbart skickar
in måtten på den båge och styrkorna
på det glas som ska slipas in. Essilor
formslipar glasen och skickar dem
sedan till optikern som bara
behöver montera.
– Övervägande är det kom-
>
Optik 10 2010
5
Glasen kontrolleras noggrant i varje steg i produktionen.
Optik 10 2010
6
TEMA: GLAS
Glaset slipas i maskin.
plett inslipning som gäller. För några
år sedan trodde vi att det skulle gå
mer emot remote edging, men så har
det inte blivit, säger Kiki.
Totalt har Essilor 160 glasfabriker fördelade över hela världen. Den i
Spånga är i jämförelse rätt liten, och
erbjuder exempelvis inte digital slipning eftersom den nordiska marknaden är för liten.
– Vi har en mindre ytslipningsverksamhet här i Spånga och en coatinganläggning som producerar till exempel Crizal Forte, säger Kiki.
– Dagens kommunikationer är
dock så bra att det faktum att många
glas tillverkas i andra länder faktiskt
inte saktar leveranserna. I Thailand
rullar produktionen dygnet runt, varje
dag. Det gör att vi kan garantera leverans inom fyra dagar. Det är mycket snabbt, säger Örjan Berg, som är
produktchef på svenska Essilor.
Företaget Essilor grundades 1972,
då de två franska bolagen Essel och
Silor slogs samman. Sedan dess har
de varit marknadsledande i världen.
En av hemligheterna bakom detta är
den stora satsningen på utveckling
och forskning. På avdelningen för utveckling och forskning i Paris arbetar
500 personer. Dessutom satsar Essilor mycket på samarbeten med oberoende institutioner världen över.
– 5 procent av omsättningen investeras i forskning och utbildning.
Det är långt högre belopp än vad våra
konkurrenter investerar, säger Örjan.
Denna satsning har resulterat i
produkter som är mycket avancerade.
Kiki Fredman leder produktionen i Spånga.
I våras lanserade Essilor ett helt nytt
sätt för att ta fram en beräkningsparameter som rör ögats vridpunktsavstånd. Tidigare har man utgått från
ett teoretiskt medelvärde inom optiken, men i och med eyecode-tekniken mäts varje öga i 3D, vilket gör det
möjligt att exakt bestämma var ögats
optiska vridpunkt finns.
– Till grund för denna teknik ligger vårt mätinstrument Visioffice.
Med denna teknik blir precisionen i
glaset fem gånger högre än tidigare.
Glaset blir optimalt för det individuella ögat eftersom vi tar hänsyn till
vridpunktsavståndet när vi slipar glasen. Därmed kan vi producera glas
som är mer exakta i sin konstruktion
och som verkligen tar hänsyn till det
unika ögat som ska se igenom det,
säger Örjan.
De glas som baseras på eyecodemätningarna tar hänsyn till flera olika
individuella aspekter som synbeteende, bågformer och ögats anatomi.
– Det unika är att vi inte har en given design för glaset. Designen skapas utifrån mätvärdena, vilket gör att
anpassningen verkligen är individuell,
säger Örjan.
Visioffice är samtidigt mer än ett
mätinstrument. Den har egentligen
tre funktioner: förutom att mäta upp
de parametrar som ligger till grund
för glastillpassningen har den ytterligare två viktiga funktioner. Med kameran kan personalen ta bilder på
kunden i olika bågar och mejla dessa
bilder till smakråd. Visioffice är också
ett säljstödsprogram i vilket det går
att demonstrera skillnaden för kunden när det gäller ytbehandlingar och
olika glas.
De individuella glas som tillverkas efter Visiofficemätningen är
främst det progressiva Varilux Physio
2.0-programmet och Varilux Ipseo,
men även single vision-glasen Essilor
SV f-360° slipas individuellt efter bärarens unika data.
– Tekniken gör att upplevelsen av
störningar med ursprung i hur ögat
rör och vrider sig kan minimeras.
För att underlätta för sina kunder
arbetar Essilor hårt med att skapa
bra säljmaterial för dessa avancerade glasprodukter. Både Örjan och
Hans medger att det kan vara svårgreppbart för slutkonsumenterna
när glasen blir allt mer tekniskt avancerade.
– Det är viktigt att slutkonsumenten får information om vilka fördelar
de avancerade glasen ger och därmed också möjlighet att välja. Vi ser
det som en avgörande faktor som
skiljer en ambitiös optiker som vill
erbjuda det bästa mot en lågprisoptiker som bara är intresserad av volym,
säger Hans.
– Vi erbjuder därför våra kunder
möjligheten att tillhandahålla de bästa glasen och ge dem ”eldunderstöd”
i butik, så att de kan förklara för sina
kunder varför ett glas är bättre eller
sämre än ett annat. Undersökningar visar att kunder som får välja en
avancerad produkt oftast är mycket
nöjda, även om priset är högre, säger
Örjan.
Örjan Berg är produktchef.
”Kunder som
får välja en
avancerad
produkt är
oftast mycket
nöjda, även
om priset är
högre.”
Optik 10 2010
VI TYCKER ATT ALLA FÖRTJÄNAR
EN OBEHINDRAD SYN
Därför stödjer vi på CooperVision den ideella organisationen Vision For All som
vill göra det möjligt för människor, i behov av glasögon, att kunna studera och arbeta.
Vision For All arbetar med de allra fattigaste som har störst behov av optikerns insats. Dessa människor har ingen möjlighet att betala för en synundersökning eller
skaffa sig glasögon.
Från och med November till December så skänker CooperVision ett bidrag
motsvarande tre synundersökningar för varje såld förpackning av Proclear
EP eller Proclear Multifocal.
Kontakta er säljare på CooperVision för mer information
om hur ni kan stödja Vision For All.
Du kan även stödja Vision For All genom att sätta in
ett belopp på PG - 90 06 61- 0. Markera bidraget CV.
Mer information hittar du på www.visionforall.org.
Tack för ditt stöd!
Optik 10 2010
8
TEMA: GLAS
TEXT OCH FOTO M AT S A L M E GÅ R D
I Hoyas monter på
Silmo talades det
främst om tre saker:
ytbehandlingen Hi-Vision LongLife, den nya
sliptekniken TrueForm
Technology och det
nya utbildningscenter
som Hoya snart inviger i Budapest.
Pontus Widlund, vd och Per
Schmutzler, försäljningsoch marknadschef, tror på
långlivad kvalitet.
Hård behandling och höga krav
”Nu för
tiden räcker
det inte att
bara ta fram
produkterna”
Den svenska representationen i
Hoyas monter under Silmo bestod av
Pontus Widlund, vd och Per Schmutzler, försäljnings- och marknadschef,
för Hoya Lens i Sverige och Norge. De
informerade om den nya behandling
som Hoya erbjuder sedan snart ett år
tillbaka: Hi-Vision LongLife. Behandlingen lanseras som ”den hårdaste
behandlingen någonsin”, vilket det
också finns fog för. Hårdhet mäts med
det så kallade Bayervärdet och Hi-Vision LongLife har ett värde på 15.
– Det är ett värde som ligger över
vad den övriga marknaden kan erbjuda. På denna behandling är det
tre års garanti, men LongLife håller
bra mycket längre än så. Ett Bayervärde på 15 ligger nära hårdheten
i mineralglas i index 1.8, säger Per
Schmutzler.
Hoya slog också på trumman för den
nya sliptekniken TrueForm som utvecklats för progressiva glas i mellansegmentet. Egentligen handlar det
om en kombination av två befintliga
sliptekniker. FreeForm-tekniken har
anpassats så att den går att använda
på befintliga blanks, där konventionell slipteknik tidigare använts.
– I och med detta har glasen i mellansegmentet blivit bättre, i och med
att vi nu använder friformslipning
även i mellansegmentet. Det innebär
att vi slipar individuellt på baksidan
av glaset, vilket är en komprimerad
lösning som ändå är individuell. För
oss gäller det att inte enbart erbjuda
nya och tekniskt avancerade lösningar i premiumsegmentet. Slutkonsumenter som också tänker på pris bör
kunna välja individuella lösningar,
säger Pontus Widlund.
– Samtidigt innebär individuella
lösningar att vi håller försprånget mot
andra tillverkare som endast pratar
lågpris. Vi erbjuder helt enkelt bättre
produkter, säger Per Schmutzler.
Med fler produkter i portföljen och
mer avancerade slipningar är det viktigt för både Hoya och andra glastillverkare att kommunicera pedagogiskt med sina kunder. Det gäller att
ge kunderna material och kunskap
som de sedan kan informera sina
kunder om. Detta är en fråga som
Hoya tar på stort allvar.
– Vi är ute mycket i optikbutikerna
och försöker stötta aktivt med utbildning och information. Vår filosofi är
att lyssna på våra kunder och förse
dem med bra material. Produktpaletten är uppbyggd kring koncepten bra,
bättre, bäst, vilket vi tycker är ett pedagogiskt upplägg, säger Pontus.
För att möta efterfrågan på information och för att kunna utbilda sina
kunder så bra som möjligt öppnas
snart utbildningscentrat Hoya Faculty
i Budapest i Ungern.
– Där vi kan erbjuda klinisk utbildning med föreläsare från hela
världen. Det går att bestämma olika
ämnen och skräddarsy utbildningen efter vad svenska optiker behöver
kunna. Kurserna ger vidareutbildningspoäng, säger Per.
– Nuförtiden räcker det inte bara
att ta fram produkterna. Vi vill hjälpa
till med vidareutbildning och sälja
hjälpmedel. Dagens avancerade produkter ställer större krav på försäljarna och det här är vårt sätt att möta
lågprissegmentet med andra värden,
säger Pontus.
Optik 10 2010
Bekväma linser framför datorndå är dom bekväma överallt.
1,2
ACUVUE® OASYS® ger en känsla av “inga linser”, även framför datorn.
MJUK
FLEXIBEL
SYREGENOMSLÄPPLIGHET
VÄTBARHET
UV-SKYDD KLASS 1
4,5
När vi sitter framför datorn blinkar vi i genomsnitt 5 gånger mindre3,
vilket kan leda till obehag och torrhet.
Flera viktiga egenskaper samverkar för att göra ACUVUE® OASYS® till en bekväm
kontaktlins, som mjukhet, flexibilitet, vätbarhet samt syregenomsläpplighet.1
Erbjud dina kunder ACUVUE® OASYS® och dess fördelar redan idag!
Finns även för astigmatism.
1. JJVC Data on File 2006. 84% av de kunder som använder datorn mer än 25 timmar per vecka höll med/höll med i viss mån om att ACUVUE® OASYS® fick dem att glömma bort att de bar linser. N=174. 2. Young G, Riley CM, Chalmers RL, Hunt C. Hydrogel lens comfort in
challenging environments and the effect of refitting with SiH lenses. OVS 2007; 84; 4: 302-308. 3. Patel S, Henderson R, Bradley L et.al. Effect of visual display unit use on blink rate and tear stability. Optom Vis Sci, 1991;68:11 888-92. 4. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte UVskyddade solglasögon eftersom de inte täcker hela ögat och det omkringliggande området. 5. JJVC Data on File, 2010. ACUVUE®, ACUVUE® OASYS®, HYDRACLEAR® och SEE WHAT COULD BE™ är registrerade varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2010.
10
TEMA: GLAS
text och foto mats almegård
Individuellt glas blev guld värt
Glädjen var stor i BBGR:s monter
efter Silmo d´Or-utmärkelsen i
kategorin glas för produkten Anateo Mio. Nästa år lanseras produkten i Skandinavien.
”Vi integrerar
bärarens naturliga läsbeteende
i beräkningen
av design
och slipning.”
Glasserien Anateo introducerades för snart fyra sedan. Under årets
Silmo var förväntningarna stora på
den senaste introduktionen i kollektionen. Namnet är Anateo Mio och är
BBGR:s mest individuella glas någonsin. Förutom toppunktsavstånd,
bågskivevinkel och inklinationsvinkel
ökas individualiseringen på Anateo
Mio med en integrering av bärarens
naturliga läsavstånd. BBGR:s skandinaviska produktchef Mia Hogenius
var själv inte på plats under Silmo,
men berättar på telefon att alla på
företaget gläder sig över nyheten att
BBGR vunnit Silmo d´Or:
– Vi själva vet givetvis att vi har bra
produkter, men det är alltid bra med
erkännande från branschen. Det är
ju alltid roligt att få ytterligare en utmärkelse till samlingen.
Precis som de övriga glasen i
Anateofamiljen baseras Anateo Mio
på individuella mätningar i BBGR:s
instrument EyeStation. Med det mäts
pd, höjd, bågens wrap, pantoskopisk
vinkel och toppunktsavstånd. Som
tillägg till detta lanserar BBGR en liten miniradar kallad EyeTab som används för att mäta upp kundens naturliga läsavstånd.
– EyeTab fungerar som en miniradar som sänder ut ultravågor som
mäter av exakt hur långt läsavståndet är. Optikern ställer frågor till kunden och så mäter man med EyeTab.
En enkel process som dock gör stor
skillnad, säger Jean-Félix BiosseDuplan, marknadsdirektör tillika vice
VD för BBGR i Europa.
Jean-Félix Biosse-Duplan informerade om nya miniradarn EyeTab.
Varför mäter man inte läsavstånd
även i EyeStation?
– EyeTab kompletterar en vanlig
synundersökning med EyeStation. Eftersom det intressanta här är att se
hur långt ifrån ögonen en kund håller en bok eller en tidning så måste vi
mäta med ett annat, mer rörligt, instrument. Med EyeTab ser vi på vilket
avstånd kunden läser och kan slipa
glasen därefter. I och med denna fjärde parameter blir närseendet mycket
bättre – upp till 40 procent bredare.
Denna mätning är endast aktuell för
det nya Anateo Mio-glaset.
Hur används resultatet från mätningen?
– Glasen tillverkas med BBGR Digital Surfacing och designas på båda
sidor. De mätvärden som kommer
från EyeTab slipas in på ena sidan
och ger mer individuella glas än tidigare. Dessa glas är optimerade för
bäraren och inget glas är det andra
likt. Detta är den stora nyheten: att vi
nu även integrerar bärarens naturliga
läsbeteende i beräkningen av designen och slipningen av glasen.
Men allt handlade inte om Anateo
Mio i BBGRs monter. Förra årets stora lansering, ytbehandlingen Neva
Max, är fortsatt en av de saker företaget kommunicerar stort.
– Vi har marknadens mest reptåliga behandling i branschen. Glasen
är nästan lika reptåliga som mineralglas. Neva Max-ytbehandlingen skyddar mot dagligt slitage, vilket innebär att bäraren kan fortsätta putsa
glasögonen med skjortan och allt vad
de nu gör. Glasen fortsätter vara repfria. I och med denna ytbehandling är
mikrorepor nästan helt eliminerade,
säger Jean-Félix Biosse-Duplan.
Förutom produkter och ytbehandlingar pratades det också mycket om
Premier i BBGR:s monter. Det är en
vip-service för kunder som aktivt väljer att gå med i programmet.
– De som är med får extremt snabba leveranser och de får också större tillgång till kampanjer. Efterhand
kommer utbudet att bli mer och mer
attraktivt så vi tror att många kommer välja att vara med i Premier, säger Mia Hogenius.
Optik 10 2010
Ung men legendarisk.
Topcon CV-5000
Med CV-5000 tar vi de elektroniska foroptorerna vidare till
nästa dimension. Och det är just dimensionerna som är det
intressanta. 40 % mindre & 30 % snabbare än föregångaren och med en oslagbar patientkontakt. Som tidigare
finns CV i två styrvarianter, PC-program eller panelstyrning.
PC-varianten är förstås ansluten till Din patientjournal.
Komplettera med de nya LCD-skärmarna CC-100/CC-100P
som är unikt integrerade i CV-systemet och få ett modernt
& professionellt arbetssätt.
Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal • Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 • www.topcon.se
12
TEMA: GLAS
text och foto mats almegård
Nya glas – stärkt pedagogik
Under Silmo visade Carl Zeiss Vision upp nya produkter och berättade mer om en pedagogisk
satsning som kommer till Sverige
under nästa år.
Boris de Jonckheere fäster stor
vikt vid pedagogisk information.
”En optiker
bör informera
så mycket som
möjligt och
prata om dessa
unika produkter.”
För cirka tio år sedan började Carl
Zeiss Vision med individuellt slipade
progressiva glas. Under Silmo 2010
lanserades ytterligare tre varianter:
Gradal Classic, Gradal Plus och Gradal Individual EyeFit. Det handlar om
en individuell kollektion där glasen
slipas efter kundens förutsättningar
både på glasets fram- och baksida.
– Liksom våra andra glas är de
tillverkade med Zeiss-DNA. Vi anser
att det är nödvändigt att alltid utmana gränser och hålla oss på topp
utvecklingsmässigt, säger Boris de
Jonckheere, landschef för Belgien
och Nederländerna, som tar emot i
montern.
Boris de Jonckheere menar att
kunderna nu på allvar har hoppat på
den individuella trenden.
– Under de senaste nio månaderna
har vi märkt en 17-procentig ökning
i försäljningen av dessa produkter.
Tidigare slipades den progressiva zonen mest efter bågens form, men nu
har vi något vi kallar Eyefit som baseras på 14 parametrar. Glas är idag
väldigt individuella, men givetvis sätter det fysiska glasets konstruktion
gränser för vad som går att göra.
De flesta tillverkare pratar idag
om individuella glas, märker ni även
en ökad konkurrens?
– Både vi och våra konkurrenter
försöker tillverka de allra bästa glasen. Konkurrensen är hård, men det
innebär också att användarna får
bättre och bättre produkter.
Hur står ni er i konkurrensen?
– Vi har snabb tillvänjning på våra
produkter eftersom vi har en väl utprövad designfilosofi som vi bygger
vidare på. Det ger oss en stor fördel.
För butikerna finns möjligheten att
profilera sig genom att använda instrumentet i.Profiler för tillverkning
av vågfrontsglas,
– i.Scription ger perfekt synskärpa,
förbättrad kontrast och bättre mörkerseende. I Sverige är 37 procent
av de glas vi säljer individuellt slipade och det är en bra siffra. Vi har
en stark penetration i Sverige, men
givetvis jobbar vi på att förbättra den
ytterligare.
Känner ni att det är svårt att hela
tiden introducera mer och mer avancerad teknik?
– Ibland kan det vara svårt att
övertyga våra kunder, optikerna, om
att det verkligen behövs ytterligare förbättringar av individuella glas.
Men det är faktiskt stor skillnad på
dessa och andra glas. Det är viktigt
att man som optiker tillhandahåller
dessa varor. De är bra konkurrensmedel för optiker. Genom att visa att
man arbetar med det bästa står man
sig i konkurrensen mot lågprisaktörer som säljer betydligt enklare och
därmed billigare glaslösningar.
Men det krävs en hel del pedagogik för att sälja dem.
– Det är sant. En optiker bör informera så mycket som möjligt och
prata om dessa unika produkter. Då
är det lättare för kunden att välja till
– och då blir också priset mer motiverat. Optikerna får mycket information från oss leverantörer, och ibland
kan det säkert bli väl mycket, men
det är viktigt eftersom det är avancerad teknik som ska presenteras för
konsumenter som inte har så stora
kunskaper inom området. Det gäller att vara pedagogisk och tydlig.
Till årsskiftet lanserar vi därför en
ny mjukvara som pedagogiskt och
enkelt visar hur man slipar individuella glas.
Individu
På Rodenstock arbetar
man hårt för att slutkonsumenten ska inse
att det är skillnad på
olika individuella glas
och att allt i branschen
kanske inte är så individuellt som det verkar.
Den senaste nyheten från Rodenstock är ett Ergo-glas vid namn Multigressiv Ergo 1,5 . Det innebär att
företaget kan erbjuda de ergonomiska glasen i ett material som är något
billigare än tidigare – och nå kunder
som vill ha ett optimerat glas , men
Optik 10 2010
13
Ergo Consultings simulering av skillnaden för en kund vid
datorarbete mellan
ett par progressiva
glas och ett par individuella ”Impression
Ergo PC”-glas.
uellt på stort allvar
som samtidigt tänker på priset. Ergoserien är som namnet antyder utformade för att vara ergonomiska, vilket ger en hänvisning om att detta är
Rodenstocks ”närprogressiva” linje
anpassade för bland annat kontorsarbete.
– Studier visar att felaktiga glas
kan leda till en felaktig huvudhållning och sittställning, vilket resulterar i rygg- och nackskador. Det leder
i sin tur till stora samhällsekonomiska kostnader, säger Micke Dahl som
är nytillträdd produktchef på Rodenstock i Sverige.
Sin ”vanliga” progressiva premiumkollektion kallar Rodenstock för
Impression. Precis som med glas ur
Ergo-serien är detta glas som tillverkas helt individuellt, baserat på
synstyrka, bågskivevinkel, inklinationsvinkel, toppunktsavstånd och
pupilldistans.
Optik 10 2010
– Dessutom kan glasen designas
helt efter kundens primära behov,
s.k. FreeSign. Vi använder helt sfäriska blanks när vi slipar glasen. Vissa
av våra konkurrenter har blanks med
till exempel addition på framsidan –
för att förenkla slipningen, men då
kan man inte skräddarsy produkten
helt och hållet enligt vår mening. Det
råder överhuvudtaget en begreppsförvirring i branschen.
På vilket sätt?
– Många tror att Free Form-slipade glas automatiskt innebär kvalitet.
Så är det inte. Det är kort och gott
en slipteknik som i sig inte ger någon kvalitetsskillnad. När vi slipar
våra individuella glas utgår vi från
helt sfäriska blanks. Vi börjar med
att göra avancerade beräkningar för
optimering av design samt hur glaset
ska slipas beroende på mätvärden
och sedan slipar vi dem med 3D Free
”Som det är nu
handlar all
kommunikation
om pris. Det är
synd och ger
en skev bild av
verkligheten.”
Form slipning. Det är enda sättet att
göra helt individuella glas anser vi.
Och det gör inte andra?
– Nej. Lågprisaktörerna pratar
också om individuella glas och det är
väldigt svårt för slutkonsument att
förstå skillnaderna.
Hur ska ni göra för att nå ut med
ert budskap?
– Rodenstocks mission är att stötta butikerna med säljhjälpmedel.
Det räcker inte för oss att tala om
hur bra våra produkter är. Utan bra
hjälpmedel är det svårt för optiker
i butik att förklara skillnaderna för
sina kunder. Vi utvecklar ständigt nya
hjälpmedel som ska underlätta för
optikerna.
Kan du ge några exempel?
– Vi har ett simuleringsprogram
för glas som heter Impression Consulting. Med det kan optikern visa
kunden på vilka oerhörda skillnader det finns – och att våra glas
kan skräddarsys helt och hållet.
Denna mjukvara har vi i dagarna
dessutom lanserat i en enklare
version för iPad. Optikern laddar
bara hem det via iTunes och kan
sedan visa kunderna på ett proffsigt sätt med en iPad ute i butik.
I mjukvaruprogrammet som Micke
demonstrerar blir det tydligt att det
går att dra i när-, mellan-, avståndszonerna i glasen så att dessa blir individuellt anpassade för alla slags
användare. Lastbilschaufförer behöver en bredare avståndszon, på kontoret krävs en bredare närzon.
– Allt detta kan vi alltså ta hänsyn till när vi designar och slipar våra
glas.
Kommer ni lansera fler försäljningshjälpmedel?
– Ja, och det handlar inte enbart
om ny mjukvara. Vi utvecklar för närvarande olika koncept som ska understödja försäljningen i butik. Leverantörer som erbjuder premiumglas
måste kunna förklara för slutkonsumenter att det är stor skillnad på glas
och glas. Som det är nu handlar all
kommunikation om pris. Det är synd
och ger en skev bild av verkligheten.
14
KO N S U M E NT
TEXT mICKE jaresand illustrationer anna ödlund
Att som glasögonköpare själv välja vilka glas man ska ha i
sina bågar är näst intill omöjligt. Utan fackkunskap är det
svårt att jämföra de olika glasens för- och nackdelar. Därför
får optikern ett stort ansvar att välja rätt glas till rätt kund.
Men som kund kan man ändå vara lite påläst när optikerna
börjar prata om vilka olika alternativ som finns.
g till optiker
Att utbilda si
lång tid komtar tre år. Så
n
ta att läsa de
mer det inte
men nästa
här artikeln,
ker optikern
gång du besö
alla fall ha
kommer du i
d hon eller
ett hum om va
.
han pratar om
Liten hjälpreda i val av glas
MATERIAL
SLIPNING
Optiska glas tillverkas i två olika material:
plast och ”vanligt” glas, så kallat mineralglas. Plastglasen dominerar stort och står
för uppskattningsvis 90 procent av försäljningen.
En av fördelarna med plastglas är att
de inte krossas lika lätt som mineralglas.
Plastglasen är dessutom betydligt lättare
och därmed bekvämare att bära för användaren.
En ganska utbredd missuppfattning är
att mineralglas ger bättre optisk effekt än
plastmaterialen. Så var det i början när
plastmaterialen kom men den tekniska utvecklingen har gjort att båda materialen
idag är likvärdiga i det avseendet.
Undantaget är dock när en bärare kräver
väldigt starka styrkor i synkorrigeringen. Vid
över +/- 10 kan det vara bättre med mineralglas på grund av tjockleken. Tänk dock
på att vikten i mineralglas är dubbelt så stor
jämfört med plast.
Ett problem man haft med plastmaterialen är att de lättare får repor. Men modern
ytbehandling gör att den negativa effekten
minskat betydligt och i vissa fall till och med
är helt borta.
För att ett glas, mineralglas eller plast, ska
ge en optisk effekt måste det slipas. Olika
synfel kräver olika typer av slipning. I huvudsak finns det fyra kategorier av slipade glas.
Enkelslipade glas (enstyrkeglas)
Enkelslipade glas används främst för att
korrigera närsynthet och översynthet och är,
som namnet anger, slipade i en enda styrka.
Denna slipning används också för så kallade
läsglasögon.
Närsynthet korrigeras med hjälp av konkava glas (minusglas). Att man ser suddigt
på långt håll beror på att ögats naturliga
lins bryter ljusstrålarna så att de fokuseras framför näthinnan. Konkava glas är som
tunnast på mitten, vilket gör att ljusstrålarna bryts utåt och hamnar direkt på näthinnan.
Översynthet är närsynthetens motsats
och korrigeras på samma sätt – fast tvärtom, med hjälp av konvexa glas (plusglas).
Dessa är som tjockast i mitten och bryter
därmed ljusstrålarna inåt så de hamnar rakt
på näthinnan.
Progressiva glas (steglösa)
Progressiva glas är den optiska teknologins
kanske största landvinning i modern tid. Ett
progressivt glas kan bestå av många olika
slipningar som var och en rättar till ett specifikt synfel.
Slipningarna är dock osynliga för ögat och
för den som betraktar ett progressivt slipat
glas märks ingen skillnad. Själva ytan ser likadan ut över hela glaset.
Progressiva glas används framför allt när
vi – som alla människor gör runt 45-årsåldern – ”drabbas” av presbyopi. Presbyopi är
en naturlig och oundviklig del av åldrandet
och uppstår på grund av att ögats lins förlorar sin tidigare elasticitet. Det gör det exempelvis svårt att läsa tidningar och böcker
med liten text.
Många väljer att lösa detta med hjälp av
enkelslipade läsglasögon. Problemet med
dessa är att de bara fungerar på ett visst avstånd. Ska man till exempel växla från att
läsa tidningen till att se på TV, eller köra bil
måste man ta av sig glasögonen för att behålla synskärpan.
Med progressivt slipade glas slipper man
detta. Slipningen gör att glaset fungerar ungefär som en kamerazoom som ger steglösa övergångar till de olika avstånden. Med
progressivt slipade glas ser man alltid lika
tydligt, oavsett avstånd.
I progressivt slipade glas kan även andra nödvändiga korrigeringar göras, det kan
handla om astigmatism (ett avbildningsfel
som gör att exempelvis runda föremål framträder som ovala), närsynthet eller översynthet.
Dubbelslipade glas (bifokala)
All ny teknologi behöver tid på sig för att utvecklas och bli riktigt bra. Så även de progressiva glasen. Tekniken att slipa progressivt har funnits sedan slutet av 50-talet men
det är först de senaste 10 åren progressiva
glas har blivit riktigt användarvänliga och
därmed en kommersiell succé. Men behovet
Optik 10 2010
15
Tänk på det här!
Det finns alltså en lång rad olika parametrar som avgör vilket som är det bästa
valet av material och glas för just dig. I huvudsak är det fem saker man ska tänka
på vad det gäller val av glas:
1)
2)
3)
4)
5)
Vad har du för typ av synfel?
Vilket material föredrar du, respektive passar bäst för att korrigera just
ditt synfel?
Vilken båge önskar du?
Vilket behandlingsalternativ vill du ha?
Har du några särskilda individuella krav som är viktigt att ta hänsyn till?
Diskutera gärna dessa frågor med din optiker. Chansen att ni kommer fram till
ett bra val är mycket stor.
YTBEHANDLING
av att skifta brytpunkt utan att byta glasögon har alltid funnits och därför utvecklades
dubbelslipade glas.
Det karaktäristiska med de dubbelslipade
glasen är att den ena av de två slipningarna
syns som en tydlig ruta nertill på glasen.
De dubbelslipade glasen är dock på väg
att försvinna i takt med att den progressiva
slipningen når allt högre kvaliteter.
Arbetsprogressiva glas (närprogressiva)
De arbetsprogressiva glasen fungerar ungefär som de progressiva, med den skillnaden
att de har liten eller ingen synförstärkande
funktion på längre håll. De lämpar sig exempelvis för den som behöver glasögon i arbete framför en dator.
Det innebär att bäraren kan skifta blickfokus från skärmen till något annat i närheten
utan att behöva ta av och på sig glasögonen.
Enligt svensk lag har den som arbetar
framför en dator rätt till en kostnadsfri synundersökning. Visar det sig att man är i behov av arbetsspecifika (ej privata) glasögon
är det arbetsgivarens skyldighet att bekosta
dessa.
Brytningsindex
Olika glas har olika stor förmåga att bryta
ljuset. För att rangordna dessa använder
man sig av begreppet brytningsindex. Ett
glas med högt brytningsindex kan korrigera
ett synfel med hjälp av mindre material än
andra. Det innebär att ju högre brytningsindex ett glas har, ju tunnare glas kan man
ha.
Optik 10 2010
Repskydd
Att plastglas är mindre reptåliga än mineralglas har vi redan berättat. Men det finns
metoder att minska reprisken även på plastglas. Det vanligaste är någon form av repskydd som läggs på i form av ett tunt lager
skydd på glaset.
Anti-smutsbehandling
Kladdiga och smutsiga glas gör ingen nytta
och är väldigt irriterande. För att minimera
nedsmutsningen av glasen kan man därför
behandla ytan så att fett, damm och annan
smuts inte fäster lika bra på glaset.
Antireflexbehandling
Ytterligare en förbättring man kan göra av
glasen är en antireflexbehandling. Med en
sådan motverkas reflexer och skuggor i glasen, vilket annars tröttar ut ögonen. Du får
också in mer ljus genom glasen så att du
helt enkelt ser bättre, samtidigt som dina
ögon syns tydligare utifrån.
UV-skydd och fotokromatiska glas
Ögat är känsligt för ljusets UV-strålar. Även
det vanliga dagsljuset, utan särskilt stark
sol, påverkar oss negativt. De flesta glasögon av högre kvalitet är därför utrustade
med någon form av UV-skydd. Vistas man
ofta och länge i miljöer med mycket starkt
solljus bör man komplettera de vanliga glasen med slipade solglasögon som finns i
många skiftande styrkor och färger.
En annan möjlighet är att använda så
kallade fotokromatiska glas. Den fotokro-
matiska processen sätts igång när ett särskilt färgämne i glasen utsätts för UVstrålning. Hur mörkt glaset blir avgörs av
mängden UV-strålning det utsätts för.
När UV-strålningen upphör avbryts processen och glaset blir återigen klart. Kvaliteten på ett fotokromatiskt glas avgörs
bland annat av hur snabbt det mörknar eller
klarnar när ljusförhållandet ändras.
Källor:
Martin Lingvall, legitimerad optiker. Hoya.
Essilors hemsida.
16
SILMO 2010
TEXT O C H FOTO M AT S A L M E GÅ R D
FLYTTAD MÄSSA MED
NYTÄNDNING
En av de riktigt stora och
viktiga glasögonmässorna
i världen är Silmo som
traditionsenligt hålls i
Paris under hösten. Förra
året flyttade mässan i kalendern, i år var det dags
för en fysisk flytt.
Rekrytering pågår. Optic Dating var en av nyheterna.
Mässhallarna vid Porte de Versailles övergavs till förmån för Parc des Expositions
de Villepinte i norra Paris. Tanken var att
underlätta för besökare och utställare genom att förlägga mässan närmare flygplatsen Charles de Gaulle. Besökarantalet växte
också något och de flesta utställarna var
mycket nöjda med årets mässa. Den mer
stabila ekonomiska situationen i kombination med nytändningen som flytten innebar
gav en positiv stämning på mässan. Liksom
tidigare år var OPTIK på plats.
Den 23 september slog Silmo upp portarna på ny plats. Paris Nord Villepinte visade
sig vara ett lyckat drag – trots strejkande
pendeltågsförare och spårarbeten. Många
besökare tog istället bussarna som Silmo
erbjöd inifrån västra Paris. Väl ute i Villepinte visade sig mässhallarna vara både luftigare och rymligare än tidigare års, vilket underlättade för både utställare och besökare.
Optik 10 2010
17
Silmo Academy är en ny satsning på vetenskapen. Silmopresidenten Guy Charlot är nöjd.
En fyra dagars lång mässa där 850 utställare konkurrerar om besökarnas uppmärksamhet är inte enbart rolig och stimulerande. Det kräver en del av både besökare och
utställare också: fötterna tar en del stryk
och hjärnan har fullt upp med att hantera
Optik 10 2010
alla färger, former, erbjudanden och intryck.
Men mest är det förstås alldeles fantastiskt att få så många nyheter inom glasögon,
linser, maskiner och tillbehör serverade i
monter efter monter.
Silmo bytte inte enbart lokaler. Nytt för
året var också en mer vetenskaplig del, kort
och gott kallad Silmo Academy, där föredragen avlöste varandra. Till denna satsning hörde också en posterutställning
där forskare offentliggjorde sina forskningsresultat och pågående projekt.
>
18
SILMO 2010
Andra nyheter för året var Optic Dating, en
mötesplats där arbetsgivare och -tagare
kunde mötas för ”speed dating”, eller anställningsintervjuer. Efter förra årets succé
var också Atelier Merchandising-montern
ett givet inslag på mässan. I montern tipsade inredningsdesigner om hur man bäst
skyltar och visar sina varor. Många optiker
stod på kö för att få mer kunskap.
Årets mässa kunde notera en svag uppgång med fyra procent fler besökare jämfört
med förra året (då besökarantalet föll med
20 procent). Totalt antal besökare på Silmo
2010 summerades till 33 065 stycken. Ändå
var det många företag som inte ställde ut.
De stora italienska leverantörerna undvek
fortsatt Silmo och några andra, mer trogna,
utställare valde i år att stanna hemma. Den
svenska närvaron på Silmo var också tunnare än tidigare. Av de företag som ställde ut
var endast två stycken svenska: Polaris och
Triple X. Antalet svenska besökare var också
något färre än tidigare år.
Det hindrade dock inte faktumet att Silmo
i år var en mässa som andades mer positiv
energi än förra året, då hela verksamheten
gick på sparlåga och där många leverantörer höll andan och oroade sig för framtiden. Under årets Silmo märktes det tydligt
att konjunkturen har vänt och att branschen
nu blickar framåt igen. En del av de företag som tidigare valt att stå utanför mäs�san hade också återvänt. Glasögonlegenden
Alain Mikli valde i år exempelvis att representera på mässan med stor monter – till
skillnad från tidigare år, då företaget bjudit
in sina kunder till eget arrangemang inne i
Paris.
Montrarna var i vanlig ordning fyllda av
nyheter och intresserade kunder. Bland nyheterna märktes nya maskiner, nya verktyg
och apparater för att göra undersökningar.
Nya glasbehandlingar och nya mätverktyg.
Bland glasögonbågarna handlar det mycket
om nya modeller där trender och säsongens
färger styr. Men inte enbart. Även inom glasögonbågar är innovationer av det mer tekniska slaget förekommande. Förra årets nykomling Monoqool lanserade exempelvis en
ny tunn plastbåge i Helix NXT-material. Den
transparenta plasten i bågen är tillverkad i ett fotokromatiskt material
som normalt används till glasögon-
>
David A Johnson har arbetat i snart fem år med
att kombinera 3D-glasögon med solglasögon.
Även Monoqool har arbetat med fotokromatiska
material i sina nyheter.
På Silmo kan man inte bara köpa glasögon, utan också se hur de tillverkas.
Optik 10 2010
ANNONS
Hela denna sida är en annons från Rodenstock
Glas
”Det viktiga är att kunna
skilja på värde och pris. Det
är viktigt att begripa att de
hänger ihop också!”
Rena vetenskapen.
Har du kunskapen?
Kunderna betalar 1 krona för det ena paret och flera
tusen för det andra. Och tror sig köpa samma produkt.
Hur är det möjligt? Och hur behåller vi kunderna?
Jo, för tittar de på glasen
ser de ingen skillnad. Det
är först när de tittat igenom dem som de verkligen ser och känner skillnaden. Och den är stor. Med
Rodenstocks ergonomiska
glas är den enorm. Men hur
övertygar vi kunderna?
För att inte slås ut av lågpris- och internethandel
måste man ha bra produkter. Helst de bästa. Man
måste kunna sina produkter. Helst vara expert. Man
måste kunna marknadsfö-
ra sin kunskap. Och man
måste kunna få kunden
att förstå vad skillnader
på glas kan innebära.
Med Rodenstocks program för rådgivning,
Impression Consulting®,
kan man tydligt, på plats
i butik, visa skillnaden på
olika glas för kunden. I
dagarna lanseras dessutom ett helt nytt program,
en s.k. ”app”, till iPad att
användas i butiken. Det
är så man kommer vinna
kundernas förtroende.
Bara 1 av 80!
Synen är helt avgörande om man ska slippa värk när
man arbetar framför t.ex. en bildskärm. Ändå är det så
få som 1 person av 80 som har rätt glas i sina glasögon.
Detta trots att 80% av ergonomin vid arbete framför
en dator utgörs av - synen!
Studier visar, inte förvånande, att felaktiga glas leder
till felaktig huvudhållning
och sittställning. Det i sin
tur kan ge rygg- och nackskador. Remarkabla 80 procent av ergonomin när man
arbetar vid en dator utgörs
av synergonomi. Om du
inte ser bra så böjer du på
nacken, du kisar, spänner
dig och din kropp får ont.
Helt i onödan.
Optik 10 2010
För det är inte svårt att få
rätt glas till glasögonen.
Med noggranna mätningar
av den som ska bära glasögonen och med hänsyn
tagna till den situation som
glasögonen ska användas
i kan man få en perfekt
synupplevelse. Ett naturligt och avspänt seende.
Rodenstocks serie Ergo®glas är perfekta för bl.a.
kontorsarbete.
FreeForm-tekniken bara en del av individuella glas
Möjligheterna att tillverka individuella glas idag är
enastående. Bakom dessa möjligheter ligger bl.a.
FreeForm-tekniken, en avancerad slipteknik. Det
är en teknik som används av många leverantörer
idag. Men - det är först när man kombinerar denna teknik med avancerade design-beräkningar
som man kan åstadkomma en verklig förbättring
för kunden. För att tillverka helt individuella glas
använder Rodenstock s.k. blanks som slipas på
baksidan av glasen. På så sätt skapas det fullständigt individuella glaset där man inte behöver ta
hänsyn till någon design på framsidan, som t.ex.
additioner. Varje glas är ett ”vitt ark” där man skapar varje enskild kunds individuella glas. Det är
Rodenstock ensamma om.
”Du kan tillverka en Amazon i
Toyotas modernaste fabrik, men det
är fortfarande bara en Amazon.”
Till och med öronen
påverkar hur du ser.
Hur bågen sitter påverkar hur du
ser. Och då är det inte bågens
form som avses. För visst är bågen viktig; bågens kurva, bågens
form, bågens lutning. Men bågen
sitter på ett sätt på en person och
på ett helt annat sätt på en annan.
Öronens höjd, ögonen djup och bredd,
näsans höjd, ansiktets form. Faktorer som
är helt avgörande för hur glaset kommer
att fungera. För att få det bästa seendet
måste de vägas in i helheten. Med hjälp av
Rodenstocks ImpressionIST Avantgarde®utrustning kan du mäta kundens förutsättningar, beroende på ansikte och båge och
addera det till refraktionen för att få fram
de perfekta glasen.
glas:
5 gånger högre precision.
Det är skillnaden.
52009401 35870002
Z
X
0110100 10101000011110 1000010
Y
e y e c o de R=32.6/17.9/25.3
e y e c o de L=33.4/18.3/24.9
Individuellt anpassade glas tack
vare en dynamisk 3D mätning
Öga
Båge
Beteende
Optik 10 2010
ESSILOR AB,• Fagerstagatan 21 • Box 8169 • 163 08 SPÅNGA • Tel 08-621 26 00 • Fax 08-760 95 91 • www.essilor.se
21
Arne Jacobsens Svanen
med ny dekoration – Ørgreens Köpenhamnsilhuett.
version är det dock inte glasen, utan bågen
som mörknar när bäraren befinner sig utomhus i solljuset.
En annan innovation som garanterat kommer att bli synlig i fler och fler montrar
Optik 10 2010
framöver är kombinationen solglasögon/3Dglasögon. I år var det Marchon som presenterade sitt nya varumärke Kiss & Kill,
som kombinerar solskydd och 3D. Även här
handlar det om fotokromatiska material.
Glasen mörknar utomhus och fungerar som
solglasögon. Inomhus – hemma framför
3D-skärmdatorn eller på biografen – är det
dock fullt fungerande 3D-glasögon. Utvecklaren David A Johnson, som också är vd för
Marchon 3D berättar att det tog lång tid att
få de olika funktionerna att fungera tillsammans:
– Jag har arbetat för Marchon i snart tio
år med andra tekniska lösningar. Men under
de senaste fyra, fem åren har jag varit fullt
verksam med att skapa en teknisk lösning
som kombinerar solskydd och 3D. Till en
början var jag helt inriktad på att 3D-tekniken behövdes för biografer, men utvecklingen på 3D-området går rasande fort och idag
är det många som använder 3D på sin bärbara dator. Jag tror inte vi sett slutet på den
utvecklingen än, och jag är säker på att det
kommer att bli en ökad efterfrågan på produkter som Kiss & Kill.
Hur är glasögonglasen utformade rent
tekniskt?
– Den exakta konstruktionen är givetvis
hemlig, men jag kan säga så mycket att det
handlar om olika lager i glasen och att utmaningen varit att få en bra avkodning av
3D-bilder utan störningar.
Trevligt mingel, goda tilltugg och perfekt
espresso är snarare regel än undantag i alla
montrar på Silmo. Men danska Ørgreen bjöd
på mer spektakulär monterunderhållning.
På plats stoppade Hans Mannerhagen från
Fritz Hansen en unik Svanen (Arne Jacobsens berömda stol från slutet av femtiotalet)
som i sitsen frontade med en unik Ørgreenlogotyp. Det är första gången som Fritz
Hansen tillåter ett annat företag att designa Svanen. Att Ørgreen nu fick lov beror nog
mycket på att designen visar Köpenhamns
silhuett på ett stilrent och vackert sätt. För
Ørgreens del var det inte bara ett roligt designsamarbete, utan också ett sätt att lansera den limiterade serie glasögon, Skyline
Edition, som har stadssilhuetten laserskuren i skalmarna.
Sammantaget visade Silmo 2010 en vilja att
utvecklas och att ständigt förse branschen
med nya impulser. Även om en del pratar om de stora mässornas död är det nog
ingen vidare våghalsig gissning att säga att
Silmo 2011 kommer att bli en minst lika fascinerande och storslagen mässa som årets.
22
Överväldigad vinnare slog till igen
Årets upplaga av den prestigefyllda tävlingen Silmo d´Or hade trimmats ner till 10
kategorier. Glada vinnare avlöste varandra
på scen och i de vackra lokalerna på Le Pré
Catelan i Bois de Boulogne-parken minglade vinnare, förlorare och andra i branschen
under en glittrande festkväll.
I den gigantiska parken Bois de Boulogne
i västra delen av Paris hölls årets stora Silmo d´Or-fest som bjöd på bubblande dryck,
snittar, typiskt franska macrons-biskvier
och ett glatt minglande. I den stora parken lystes träden upp i sprakande neonfärger och det var många som valde att svalka
sig i den ljumma Parisnatten. Inne i salarna
trängdes folkmassorna för att komma nära
scenen där Silmopresidenten Guy Charlot delade ut priser till de företag som blivit
framröstade i de olika kategorierna i Silmo
d´Or.
Den mest prestigefyllda kategorin är bästa glasögonbåge. Förra året knep österrikiska Rolf priset till sin egen och andras stora
förvåning. De var inte mindre överraskade
i år – då de tog hem guldet för andra året i
rad.
– Det är helt vansinnigt! Fantastiskt! Jag
trodde det knappt förra året och i år är jag
helt överväldigad, sa en glad Roland Wolf, vd
på Rolf.
Förutom att vinnarna föräras en guldstatyett, stor ära och en stund framför kamerablixtarna är Silmo d´Or en utmärkelse som
höjer försäljningen. Förra året märkte Rolf
en rejäl tillströmningsökning i montern efter
priset. Efter att ha vunnit för andra året i rad
fylldes montern åter snabbt av nyfikna och
köpsugna besökare.
Optik 10 2010
nytänkande inom
desinfektion
Nu lanseras nya
COMPLETE® RevitaLens
Multi-Purpose Disinfecting
Solution (MPDS)
Genialiskt konstruerad för att ge
desinfektion av peroxidkvalitet
samtidigt som utmärkt kompatibilitet
och bekvämlighet bibehålls.1-4
Nytänkande inom desinfektion för
ökad tillförlitlighet.
1
Desinfektion av peroxidkvalitet.
Bekvämligheten med MPDS.
Ring 020-721300 idag för ett gratisprov
Referenser: 1. Kilvington S et al. Poster presented at BCLA Clinical Conference and Exhibition 2010. 2. Tarantino N et al. Poster presented at BCLA Clinical
Conference and Exhibition 2010. 3. Tilia D et al. Poster presented at BCLA Clinical Conference and Exhibition 2010. 4. Huang LC et al. Poster presented at
ARVO Annual Conference 2010.
COMPLETE, COMPLETE RevitaLens och logotypen COMPLETE är varumärken som ägs eller licensieras av Abbott Laboratories,
dess dotterbolag eller filialbolag. © 2010 Abbott Medical Optics Inc. 2010.03.30-CN1902 DoC:13Oct10. v1
24
SILMO: TRENDER
text mats almegård
Smart viksystem för skalmarna
från Götti.
smäckert och retro
De flesta företag i optikbranschen lanserar sina höstnyheter under Silmo. Det är alltså definitivt platsen för den
som vill suga i sig de senaste och kommande trenderna
inom glasögondesign. Konkurrensen om vem som tillverkar de coolaste och mest rätta glasögonen för hösten och
vintern är stenhård och det finns hur mycket som helst
att välja på.
Det må låta som ett mantra vid det här laget. Men faktum är att det fortfarande är retro som gäller – åtminstone en säsong till. Samtidigt var det inte ”samma gamla
vanliga retrotrend” som visades upp på Silmo. Det finns
tydliga tendenser på att denna stil håller på att transformeras och i vissa fall även mattas av en smula. Visst letar
företagen fortfarande inspiration från historien, men det
är inte lika nördigt, stort och iögonenfallande glasögonmode som gäller längre. Retrobågarna har blivit smäckrare och mer eleganta. För kvinnor gäller också mer feminina former. Fjärils- och kattformerna började låta tala
om sig för något år sedan. Dessa kommer nu ännu starkare. På herrsidan råder fortsatt flygtillstånd för pilotbågarna. Men sextiotalsinspirationen börjar vika på andra modeller – till fördel för en mer sjuttiotalsinspirerad
form.
När det handlar om acetat är färger som svart och
sköldpadda fortsatt starka. Men de har fått börja stryka på foten något: transparent har varit aktuellt under
några säsonger och är det fortfarande. Färgstarka bågar
har bubblat under ytan länge – de kommer nu i ännu högre utsträckning. Samtidigt märks ett förnyat förtroende
för metallbågar. Det är alltså inte bara acetat som gäller
längre.
Rosa transparens från amerikanska Blinde.
Mikli lanserade en kollektion inspirerad av ostron.
Rye & Lye utforskar vildmarken
med trä och zebramönster.
Paul & Joe leker med acetatets färger.
Zuerihorn tillverkar eleganta bågar i horn.
Optik 10 2010
25
Initium rockar vidare med
coola brillor.
Kirk Originals satsar på
färger och mönster.
Avskalad retro från Hamburg Eyewear.
Johnny Loco hämtar inspiration från dykmasker.
Optik 10 2010
Slimmad retro från Lindberg.
26
EMVPO
Text Jörgen Gustafsson Foto Klaus B iedermann
22–24 augusti hölls den femte Europeiska konferensen om visuell
och fysiologisk optik på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm. Jörgen Gustafsson rapporterar.
Ögats experter i toppmöte
K
onferensen ”European Meeting on
Visual and Physiological optics,
EMVPO” började tidigt på söndagsmorgonen den 22 augusti då
deltagarna välkomnades av arrangörerna
(gruppen för visuell optik på KTH under ledning av Peter Unsbo och Linda Lundström)
och prefekt Hans Hertz, chef för institutionen för Tillämpad fysik på AlbaNova Universitetscentrum, KTH, där konferensen hölls.
EMVPO arrangerades i Polen första gången år 1999 och därefter vartannat år i Spanien, England och Grekland. Ämnen som
behandlas på dessa möten är aberrationer
och avbildning i ögat, ögonmodeller, nya
undersökningsmetoder, perifer och central syn, adaptiv optik och mycket mer. Årets
konferens hade cirka 120 deltagare, de flesta från Europa, men även några från USA,
Kanada, Australien, Sydafrika och Israel.
Inbjudna talare
Svenske ingenjören Dr Sverker Norrby inledde. Han har arbetat största delen av sin
karriär i Holland för Pharmacia (nuvarande AMO). Han talade om ”ögonmodeller och
modellögon” och började med Gullstrands
modell och att det nästa år är 100 år sedan
Alvar Gullstrand fick Nobelpris. Sedan beskrev han fler modeller och hur man förstått
att ögats lins är uppbyggd som en gradientlins. Han visade även strålgångsberäkningar
med sitt eget raytracingprogram och avslutade med att anknyta till sin egen kataraktoperation. Där visade alla beräkningar att
han med sin nya IOL skulle hamna på -0,2
till -0,4 i refraktion, men resultatet blev -0,6.
En trevlig start på en lång dag med mycket
vetenskap.
Innan lunch fick vi även lyssna till Professor David Atchison från Australien. Han
hade tillsammans med professor Niel Char-
Professor Larry Thibos svarar på frågor efter sin
presentation.
man, från England, forskat om vetenskapsmannen Thomas Youngs medverkan i det vi
idag vet om fysiologisk optik. De kom fram
till att han bidragit till mycket av det vi idag
vet om ackommodation, han levde mellan
1773 –1829, och såg redan då att den sfäriska aberrationen ändras åt det negativa
hållet vid ackommodation. En annan inbjuden talare var professor Ronald Köger från
Lund. Han är expert på djurögon och särskilt fiskar, hans föredrag handlade om den
historiska evolutionen av våra ögon och synfunktionen. Ett annan ”keynote talk” hölls
av professor David Williams från USA. Hans
speciallitet är avbildning i ögat för att bättre
kunna bedöma syncellerna i näthinnan. I
hans forskningslaboratorium var man först
med att kunna se individuella celler på närhinnan och det är fantastiskt hur vågfrontstekniken nu utvecklas vidare.
Diskussioner
Två av dagarna slutade med diskussioner.
Den första startades av professor Pablo Artal från Murcia i Spanien och handlade om
det verkligen finns ”nattmyopi” eller inte.
Han gav en bakgrund till fenomenet och visade att det beskrevs redan på 1800-talet,
men blev aktuellt igen under andra världskriget. Sedan redovisade han en ny studie
där man med adaptiv optik mätt närsynta
patienter och inte kunnat se att detta fenomen verkligen finns. Det blev en livlig diskussion om detta verkligen är en optiskt
ökad myopi under låg belysning eller om
det faktiskt är så att ögat saknar tillräckligt
bra stimuli för att hitta fokus. Möjligen kan
det vara så att ögat går mot sitt vilostadie
och att det är detta som händer i större utsträckning än att det är ett optiskt fenomen.
Den sista dagen var ämnet för diskussionen mätning av ögats refraktion över synfältet. Det inleddes av professor Larry Thibos
från USA och David Atchison samt Linda
Lundström. Ämnen som skillnaden mellan
central och perifer syn togs upp och även att
de optiska felen utanför optiska axeln påverkas olika om vi mäter ögats upplösningsförmåga eller detektionsförmåga. Den intressanta diskussionen blev sedan om vilka
metoder som är bäst för att värdera refraktionen i det perifera seendet. Här diskuterades både subjektiva och objektiva metoder.
Åsikterna var delvis delade men undertecknad uppfattade det som om de flesta var
överens om att den objektiva metoden genom vågfrontsteknik borde vara bäst.
Föredrag
Under dagarna presenterades hela 40 olika
föredrag. Från Sverige medverkade Zoran
Popovic från Göteborg som talade om det
nya instrument som bättre kan bedöma kapillärerna i näthinnan. Detta ser mycket lovande ut och bilderna han visade var mycket
Optik 10 2010
27
Hela gruppen av forskare vid stadshuset i Stockholm.
imponerande. Från KTH talade doktoranden
Robert Rosén om en studie där man undersökt hur optisk defokus påverkar det perifera seendet. Ett lovande arbete som möjligen
kan ge oss bättre metoder att göra refraktion när makula inte fungerar längre.
Flera av de stora grupperna som forskar om ögats optik i Spanien presenterade
sina resultat. Den klart mest imponerande
uppfinningen är gruppen från Murcia som
byggt en metod för att skanna av ögats refraktion från nasalt 40° till temporalt 40°.
Sedan fanns flera bidrag om beräkningar av ögat lins och från Ukraina föreslog V.
Molebny en ny typ av aberrometer. Mycket
mer finns att rapportera, både av hög kvalitet men också en del inte helt klara eller
relevanta presentationer. Vissa blev ordentOptik 10 2010
ligt kritiserade och resultaten ifrågasatta
i den efter varje presentation följande utfrågningen.
Postrar
Närmare 40 olika postrar presenterades
vid de båda sessionerna på eftermiddagarna. Här var båda optikerskolorna i Sverige
representerade med två bidrag var. För vår
forskargrupp på Linnéuniversitet i Kalmar
knöts viktiga kontakter för framtiden. Att så
här samtala om det man ”brinner för” ger
alltid nya infallsvinklar, särskilt när mötet
består av så många erfarna forskare. Alla de
stora namnen inom ögats optik var där.
Utflykt
Andra dagens eftermiddag och kväll visa-
des Stockholm upp från sin bästa sida med
sensommar och strålande sol. Först bjöd
Stockholms stad på lunch i stadshuset och
efter vandring i Gamla stan blev det sedan
middag på M/S Riddarholmen som gjorde en tur ut i skärgården. Under denna höll
Krister Inde ett bejublat middagstal som
är omöjligt att återge. Utan tvekan gav han
forskarna från hela värden ett minne och en
anledning att arbeta ännu hårdare.
Konferensen avslutades med att offentliggöra att vi i den vetenskapliga kommittén
hade enats om att nästa möte för EVMPO
kommer att hållas om två år i Dublin. Där
bygger den danske fysikern Brian Vohnsen upp en forskargrupp som nu får ett bra
stöd och ännu mer arbete innan vi möts
igen.
denna s i da ä r en an n o n s
Fördelar med endagslinser
Riitta Kauranen CIBA VISION
I dag kan nästan alla hitta en sfärisk, torisk eller progressiv
Särskilda behov i yrkeslivet eller på fritiden
endagslins som passar. Användare av endagslinser är dess­
Endagslinser passar också utmärkt för kontaktlinsanvändare
utom en av de mest nöjda kundgrupperna. De älskar sina
som har särskilda behov i yrkeslivet eller på fritiden. Personer
linser och vill inte bära något annat.
som reser mycket tycker att endagslinser är praktiska efter­
som de inte behöver packa ner linsvätskor och dessutom har
Endagslinser har många fördelar och överträffar samtidigt
extralinser till hands.
kundens förväntningar. Användarvänlighet, komfort, klinisk
Endagslinser är också utmärkta för kontaktlinsanvändare
funktion och trygghet är bara några skäl till att endagslinser
som arbetar i miljöer där det finns risk för att linserna föro­
bör betraktas som ett bra alternativ för våra kunder.
Vissa optiker erbjuder endagslinser till alla sina kunder.
renas. Personer som till exempel jobbar på dammiga bygg­
Varför skulle du välja bort en bra produkt på grundval av
arbetsplatser, kemiska anläggningar med mycket rök och
ålder eller av andra orsaker?
ånga, restauranger eller sjukhus uppskattar fördelarna med
en renare och säkrare kontaktlins.
Om du frågar dina kunder om de föredrar att göra rent
De främsta fördelarna med endagslinser:
sina linser eller att bara kasta dem efter användning – hur
• Nya,fräschalinservarjedag
många tror du då väljer det första alternativet?
• Färrebekymmermedlinsskötselochlinsvätskor
• N
yalinserfinnsalltidtillhandsommantappareller
skadarenlins
Hälsofördelar
Hälsofördelarna är en viktig aspekt av den utmärkta komfort
• F ärrebekymmermedGPCoch/eller
allergiskabesvär
som kännetecknar endagslinser. Linser som byts ut varje dag
är renare och de får inte lika mycket ytbeläggningar som
• Bättrekomfort
linser som byts mer sällan.2
Kostnaden är sällan ett problem när kunden väl får veta
Användarvänlighet
hur bekväma och användarvänliga endagslinserna är.
Endagslinser är de mest användarvänliga linserna. De är all­
tid rena och erbjuder god komfort och synskärpa. Du har
Föreskriven användning
alltid extralinser tillgängliga och linserna är förstås helt
Om kunden följer alla föreskrifter kan det leda till friskare
underhållsfria. Idag är utbudet av endagslinser så stort
ögon, större komfort och större sannolikhet att han eller
att det finns ett alternativ för nästan alla kontaktlinsan­
hon fortsätter att använda kontaktlinser.
En undersökning visade att 53 % av kunderna byter ut
vändare.
sina linser mer sällan än vad som rekommenderas.3 Många
Barn och tonåringar
optiker märker att bärare av endagslinser är de kontaktlins­
Barn och tonåringar uppskattar särskilt hur enkelt det är att
användare som följer föreskrifterna bäst.
använda endagslinser. Deras föräldrar gillar också användar­
vänligheten och tryggheten. Det är oftast enkelt att ”sälja
in” endagslinser till föräldrar om du framhåller fördelarna
med att slippa tänka på linsskötsel eller desinfektion.
Vid College of Optometry vid Ohio State University
10
10
9
8
8
7
7,2
5
6
5
4,8
4
endagslinser. Resultatet visade att barn i åldrarna åtta till
3
3
2
2
1
1
0
0
elva år klarar av att använda endagslinser på egen hand och
använder dem med goda resultat. 90 % av barnen hade
”vanligtvis inga problem” eller ”aldrig några problem” med
att hantera sina kontaktlinser på egen hand.
8,8
7
6
genomfördes en undersökning om barn som använder
1
9,3
9
8,8
Endagslins
4
Två-veckorslins
Månadslins
DAILIES
d e n n a s ida är en annons
Kostnad
Engagemang, entusiasm och vilja
Optiker uppfattar kostnaden som en nackdel, men kostnad
Med endagslinser elimineras de flesta anledningar till att
betyder inte alltid samma sak för en kund. Uppfattningen
man inte följer föreskrifterna och därmed ökar sannolikhe­
att något är ”för dyrt” är högst personlig.
ten att kunden bär rena och säkra linser. Kunden kan utan
Endagslinser är så enkla att använda att många skulle ald­
rig kunna tänka sig att byta tillbaka till att hålla på med
ansträngning njuta av fördelarna med den här linstypen
varje dag.
vätskor och rengöring. Det är ofta bra att ge konkreta exem­
Som optiker måste vi undvika att på förhand bedöma om
pel på årliga prisjämförelser som visar kostnaden för både
en given kund har råd med endagslinser eller inte. De avgö­
linser och linsvätskor.
rande faktorerna för om du lyckas eller inte är ditt engage­
mang, din entusiasm och din vilja att informera och utbilda
kunden om endagslinser. Eftersom kunderna älskar endags­
linser säljer du enkelt in dem med hjälp av provlinser eller
diagnostiska endagslinser.
”Vi beställer din årsförbrukning redan idag.”
Det fungerar.
Optikerns svar på kostnadsfrågan
Pengar och förnuft
Närenoptikertrorattkundenärväldigtpriskänslig,kan
kundenisjälvaverketbaravarapåverkadavoptikernsoch
personalensuppfattning.Närduoroardigförattkunden
skareageranegativtpåpriset,blirdetautomatisktden
viktigastefaktornidittegethuvud.
Svaraöppetochrättframtpåeventuellafrågoromkostnader.
Dinuppgiftäratthittadetbästaalternativetförkunden
ochattförklarahurochvarfördetärbäst.Iblandkandet
händaattenkundavkostnadsskälinteväljerdetbästaalternativet.Närdettainträffarskadetskepågrundavkunden
ochintepågrundavdig.
Sättkostnadeniperspektiv.Frågakundernaomdeharråd
attgåochfikapåettcaféellerattköpaenkvällstidningvarje
dag.Omdesvararja,vilketdeflestagör,påpekarduattlinsernaintekostarmeränså.
Iallmänhetreagerarfolkbättrepåkostnaderomman
bryternerdemtillnågotöverkomligt.Presenterainteettstort
beloppförkunderna.Detskrämmerdembara.Visaistället
skillnadenmellanattbäravanligalinserochköpalinsvätskor
ochattbarabäraendagslinser.
Precissomvidandratyperavlinsköphjälperdetomdu
kanerbjudakundenensmidigbetalningslösning.
Ochkomframföralltihågattkundensjälvmåstefåavgöra
vadsomärfördyrt.
1.WallineJ,LongS,ZadnikK.DailyDisposableContactLensWearinMyopicChildren.OptomandVisSc.2004april;81(4):255-259.
2.CurtisW.ContinuousWearorDailyDisposables:What’sBestForYourPatients.CLSpectrum.2002augusti;17(8):33-37.
3.ClaydonBE,EfronN.Non-complianceincontactlenswear.OphthalmicPhysiolOpt.1994april;14(4):356-64.
BenefitsofDDCLavJenniferBarrCLS,april2003.HowDDcanhelpyourpracticeavJudithLeeCLS,augusti2002
Hasyourpatientgoneoffschedule?CLS,oktober2008.DDAdvantagesandOptionsavMileBrujicCLS,februari2008
AreviewofCLmodalitiesavGregoryNixon,mars2006.What’sthebestprescriptionforhealthyCLwear?avJudithLeeCLS,juni2004
RevisitingdailydisposablesavJosephSchwallie,O.D.,M.S.Optommanagement,september2005
CIBA VISION Nordic AB, Tel:+46(0)31–7226610,Datavägen24,43632Askim,www.cibavisionacademy.se
30
BRANSCHNYTT
TEXT M AT S A L M E GÅ R D FOTO W I L H E L M JA R E S A N D
Stort publiktryck för synergonomi
Hundratalet intresserade samlades när Svensk förening för företagsoptiker höll Synergonomidag på St Eriks ögonsjukhus. En
mycket nöjd SFF-ordförande öppnar för ett eventuellt årligen återkommande evenemang.
Jan-Erik Erixon är
mycket nöjd med
publiktillströmningen.
Det var fullt hus när Svensk förening
för företagsoptiker (SFF) arrangerade en endagsutbildning i synergonomi på St Eriks Ögonsjukhus i slutet
av september. Arrangörerna räknade
med ett femtiotal intresserade, men
söktrycket blev över det dubbla.
– Vi gick ut med information via
optikkedjorna, Optik och till Ergonomisällskapet och sen smällde det
bara till så vi fick byta lokal. Tyvärr
räckte det inte ändå. Vi fick säga nej
till tjugotalet intresserade. Det var
tråkigt, men att intresset var så stort
är givetvis något vi är mycket nöjda
över, säger Jan-Erik Erixon, ordförande i SFF.
Märker du ett ökat intresse för
synergonomi generellt?
– För ett antal år sedan var synergonomi relativt bortglömt i branschen. Men i och med ökad forskning
och Arbetsmiljöverkets arbete har
det fått högre prioritet. Nu är det ett
ämne som fler intresserar sig för.
Det var inte enbart optiker som besökte Synergonomidagen. Av de 100
åhörarna fanns tjugotalet ergonomer.
– Vårt mål är att utöka samarbetet
med ergonomerna. Det är viktigt att
vi delar inblick i varandras respektive
verksamheter.
Vad var målet med Synergonomidagen rent temamässigt?
Gunnar Horgen höll ett
uppskattat föredrag.
– Vi ville presentera ny forskning
som är praktiskt användbar och som
besökarna direkt kan implementera
i sin verksamhet. Praktiskt var mottot. Föreläsarna Gunnar Horgen, Per
Nylén, Hans Richter, samt Susanne
Glimne blev väl uppskattade när de
berättade om sina specialämnen.
På plats fanns också fyra glasleverantörer (Essilor, Hoya, Rodenstock,
Zeiss) som dels berättade om sina
produkter ur ett synergonomiskt perspektiv, dels stod för arvodet till de
föredragshållare som var inbjudna.
– Vi har begränsade resurser och
därför var det mycket välkommet att
glasleverantörerna betalade föreläsarnas arvoden. Publiken var också
nöjd och gav övervägande fyror och
femmor i betyg till föreläsningarna i
utvärderingen vi avslutade med.
Hur valde ni glasleverantörer?
– Alla leverantörer i Sverige fick
en förfrågan om att komma och presentera sina produkter och samtidigt
ge förslag på ett ämne de ville hålla
föredrag om. Vi valde ut de fyra förslag som vi tyckte passade programmet bäst.
Vad pratade de om?
– Det handlade mycket om tillpassningsråd. Mycket praktiskt där
också.
Med tanke på publiktrycket: blir
det en uppföljning nästa år?
– Åhörarna efterlyste en årligen
återkommande Synergonomidag.
Så nu måste vi utvärdera och se om
det finns möjlighet. Det kräver oerhört mycket arbete av styrelsen att
arrangera en dag av det här slaget.
Men intresset är stort, så det kommer garanterat att bli en ny snart,
men jag kan inte säga när.
Optik 10 2010
Årets skarpaste familj
iD-familjen glädjer fler och fler.
De bygger alla på FreeFrom Design Technology™ med den
avancerade vertikala/horisontella uppdelningen.
HoyaluxiDMyStyle, vårt bästa progressiva glas med
nästan obegränsade möjligheter till personlig anpassning.
HoyaluxiDInStyle med en avancerad design för maximal
stabilitet och synkomfort.
HoyaluxiDLifeStyle är dubbelsidigt med en standardiserad
framsida. Ger rätt känsla oavsett riktning och avstånd.
HoyaluxiDWorkStyle, vårt bästa arbetsprogressiva
glas som ger en optimal syn på djupet och bredden med
bibehållen skärpa på långt håll.
Börja med att välja rätt familjemedlem. Och se fram
mot fler nöjda kunder.
www.hoyanet.se
32
BRANSCHPLOCK
REDA K TÖ R W I L H E L M JA R E S A N D , o p t i k @ ra d i ca l p r. s e • I L LU S T R AT I O N E R A N N A Ö D LU N D
Femtiotal. TV-serien Mad
Renée säljer. Renée Lin-
dén och hennes bolag ConMedia har
i höst övertagit ansvaret för annonsförsäljningen till Optik. Renée har arbetat i medievärlden i 30 år med alla
kommersiella frågor kring tidningsutgivning, de senaste åren inom hälsoområdet samt inom skolans värld.
Välkommen att kontakta Renée med
frågor runt annonsering och marknadsföring, på telefon 08-601 25 20
eller mejl: [email protected]
Futurism till Sverige.
Nu lanseras märket Joshi Jazawa i Sverige genom Eyewear Network. Inspirationen till de futuristiska metallbågarna kommer från Japans natur, matlagning och kultur, vilket innebär former lånade från skalbaggar, sushi och
pappersvikningskonsten origami. De breda skalmarna påminner om någon sorts framtida
robotrustning eller kanske ett rymdskepp ur någon av Star Wars-filmerna i färgkombinationer som svart/ljusblå och svart/orange.
Men fortsätter att införliva 50- och
60-talets status i modevärlden. I
Efva Attlings nya kollektion, med
sju oftalmiska och två solbågar,
är två modeller direkt inspirerade
av serien. Don Draper, seriens huvudkaraktär, står för inspirationen
till Dr Hyde. En maskulin acetatbåge i halvgarnityr som, förutom den
klassiskt bruna Havanna-färgen, finns
i grått och svart. Den kvinnliga
motsvarigheten, Kitten, är en
kattögeformad acetatbåge
som finns i färgerna lila,
brunt havanna och svart. Förutom 50och 60-talsflirtar innehåller Efva Attlings
nya kollektion allt från metallbågar inspirerade av kedjor till stora, runda solbågar
sprungna ur Hollywood-glamouren.
Kidnappade brillor. Under
boklanseringen av den amerikanske hyllade
författaren Jonathan Franzens nya roman
”Freedom” inträffade något högst oväntat. Förlagsredaktören Graeme Neill var på
plats och berättar för BBC att två män, till
synes anställda på ett annat förlag, närmade sig Franzen. Den ena överlämnade en
lapp med lösensumman 100 000 brittiska
pund, varefter den andra sprang iväg med
författarens glasögon. Dessa skulle returneras om lösensumman betalades. Möjligen
är det första gången ett par glasögon har
kidnappats.
– Det var ärligt talat väldigt bisarrt. Det är
det sista du väntar dig på en boklansering,
särskilt med tanke på seriositeten i Franzens arbete, säger Neill till BBC.
Efter att polisen skickat ut en spaningshelikopter hittades mannen i Hyde Park.
Optik 10 2010
33
Kundfrågan
The American Way. Lexington är ett företag som gärna tillhandahåller en
hel livsstil. De erbjuder bland annat inredning för bad- och sovrum, kläder för både vuxna
och barn och nu även glasögon. Lexingtons övriga produkter är menade att spegla den
”amerikanska drömmen”, samma tänk genomsyrar deras glasögonkollektion. Enligt ett
pressmeddelande är inspirationen denna gång hämtad från något de kallar ”den klassiska roadtrippen”. Produktbilderna i utskicket ackompanjeras av bilder på ridande comboys,
jeanstyg, vägskylten till klassiska Route 66 och den amerikanska flaggan. Färgskalan i
brunt, svart och silver med inslag av rött, guld och ljusbeige ska förstärka den amerikanska vilda västern-känslan.
Tommy 25. För att
fira sitt 25-årsjubileum
släpper Tommy Hilfiger,
grundat 1985, en hyllningsmodell under namnet ”TH
1985”. Modellen är en solbåge i acetat som flirtar med
80-talets geometriska form.
Den klassiska Tommy Hilfigerflaggan hittas på insidan av den vänstra skalmen medan Hilfiger-loggan sitter
på utsidan av de båda. Modellen kommer erbjudas i flera olika färgkombinationer, bland annat blå/röd/vita skalmar mot
en vit front, vit/blå/röda skalmar med blå
front och gräddvita skalmar mot en mörkrosa front. Men de kommer även finnas
i mer klassiska färger som svart, mörkbrunt och khaki. Modellen ingår i en ny
kollekion, producerad och distribuerad av
Safilo, som släpps i höst.
Fortsatt lyx. Christian Dior Couture och Safilo förlänger sitt samarbete. I och
med förnyat licensavtal kommer Safilo även
i framtiden stå för design, produktion och
distribution av Diors oftalmiska glasögon
och solglasögon. Det nya avtalet sträcker
sig till 31 december 2017 och under den perioden ska Safilo upprätthålla Diors lyxbetoning. Enligt ett pressmeddelande är de båda
företagen övertygade om ett fortsatt smidigt
samarbete.
Optik 10 2010
NAMN: Eva Persson
ÅLDER: 63 år
BOR: Tulegatan, Stockholm
NÄR KÖPTE DU DINA GLASÖGON?
Jag köpte det här paret för ungefär två månader sen.
Fler dimensioner.
3Dtrenden får starkare och starkare fotfäste, nu börjar solglasögon förses
med inbyggd 3D-teknik. Polaroid Eyewear och RealD har ingått ett globalt
licensavtal gällande distributionen av
RealD-certifierade Polaroid Premium
3D Eyewear-kollektionen. Polaroid ska
använda sitt utbredda nätverk av distributörer och dotterbolag för att distribuera kollektionen till bland annat optiker
och biografer. Glasögonen ska fungera
med alla biografer som använder sig av
RealD 3D.
Kollektionen, som är tillgänglig från
och med slutet av november, kommer
även innehålla bågar som passar ovanpå de vanliga glasögonen och en juniorserie för att tillfredställa allas behov.
VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DU KÖPER NYA
GLASÖGON?
För mig känns det viktigt med spännande
bågar, man vill att de ska synas. Men när
jag tänker efter skulle jag nog sätta det optiska i första hand, det är ändå därför jag
köper glasögon.
VAD SER DU DINA GLASÖGON MEST SOM?
ACCESSOAR ELLER SYNHJÄLP?
I första hand ser jag mina glasögon som
synhjälp, men som jag sa innan, det är viktigt att de syns. Egentligen är det nog en
salig blandning mellan de båda.
HUR OFTA BYTER DU GLASÖGON?
Jag byter ungefär var tredje månad, det är
kul med variation!
VAD FÖRVÄNTAR DU DIG AV
DIN OPTIKER?
Kunskap framför allt. Kunskap om både
glas och bågar står högt upp på listan för
mig. Men självklart spelar även priset in.
34
KRÖNIKA
TEXT åsa dethyre
Ert brev är inte välkommet
S
Åsa Dethyre är
bosatt i Annecy
i östra Frankrike sedan fem år
tillbaka. För närvarande arbetar
hon som optiker i grannlandet
Schweiz.
amtidigt som Sveriges optiker kämpar för att få
rätten till att ge diagnostiska droppar strider de
franska optikerna att få sin utbildning i optometri godkänd av staten, och därmed få rätten att
arbeta som vanliga optiker gör i de övriga europeiska länderna.
Främst gäller det att övertyga ögonläkarna om att detta
inte utgör en risk och att dessa inte plötsligt står utan arbete. Ögonläkarna måste också förstå att optometristerna
genom sin universitetsutbildning faktiskt klarar att göra
korrekta synundersökningar. De måste också inse att patienter med vanliga friska ögon inte har lust att vänta i 9
månader på en tid för synundersökning hos ögonläkaren.
Hela landet skulle spara astronomiska summor pengar
genom att ”onödiga” besök sparades in. De som behöver
få medicinsk specialistvård skulle få diagnostik och behandling snabbare. Idag väntar en patient med misstänkt
glaucom i över 9 månader för en undersökning. Samtidigt
som 45-åringar undersöks för att få läsglasögon!
Om det inte fanns en relevant utbildning för optiker
skulle jag förstå varför ögonläkarna håller fast vid sin kära
synundersökningspolitik. Men nu kan man bli både master of sciences, optometrist, och europeiskt godkänd optiker på flera universitet och privatskolor i Frankrike. Det
spelar ingen roll, man får ändå inte göra synundersökningar. Anledningen till att det anses viktigt att ”scannas”
av en ögonläkare för att få glasögon är att man ska upptäcka eventuella sjukdomar som glaucom i god tid. Men
då i stort sett alla över 45 år behöver få en tid för kontroll
skulle antalet ögonläkare antagligen behöva femdubblas!
I 50 år har denna regel praktiserats och nu har en studie
visat att man i Frankrike inte har lägre procentuellt tidigt
diagnostiserade glaucomfall än andra europeiska länder.
Just nu ligger optometristförbundet på för att denna lag
ska ändras. Sedan den 2 juni i år ligger frågan om lagändring hos regeringen. I denna förfrågan diskuteras möjligheten för att optiker ska kunna tillhandahålla recept för
synhjälpmedel såsom glasögon och kontaktlinser, och
även upptäcka ansvaret för att upptäcka eventuella abnormiteter i ögat, och i såfall referera till ögonläkare.
I november 1990 skrev fackförbundet för ögonläkarna
dessutom ett brev om att optikerna bedriver illegal medicinsk verksamhet som tillpassar kontaktlinser. Det besvarades med att det inte bara är ett medicinskt hjälpmedel
utan även ett tekniskt kunnande är nödvändigt. Sen 1998
står det nu i lagen att optiker eventuellt kan tillhandahålla kontaktlinser om det framgår tydligt inför kunden
att optikern har specialutbildning för detta. Varje år går
nu fler än 300 optometrister ut med samma nivå som
svenskutbildade optiker för att sedan stå i en optikbutik
och ta emot recept från ögonläkare och sedan hjälpa till
att finna en passande båge! Snacka om dyrbar personal
för en butiksägare, och bortslängd utbildning för optometristerna.
Jean-Bernard Rottier president för Nationella Fackförbundet för ögonläkare (Snof) säger i en intervju i optiktidningen Bien Vu: ”Ögonläkaren måste finnas i första ledet
gällande ögonhälsan, men han har behov av att vara omgiven av andra professionella. Det är bedrägligt att tro att
man ska kunna sätta en mellanhand som skulle kunna undersöka korrekt, det vill säga så bra som vi patologer kan”.
För några månader sen hade jag nog inte förstått vidden av ögonläkarnas rädsla att släppa ifrån sig sina dyrbara konsultationer för synhälsoundersökningar. Jag
tänkte helt enkelt att jag kunde söka arbete på en ögonklinik i Frankrike för att det skulle vara intressant att vidareutveckla mina kompetenser, men också praktiskt att
kunna arbeta i det land där jag bor! Jag skrev en spontan
arbetsansökan och skickade mitt CV till ett antal kliniker.
Det tog inte mer än 24 timmar innan jag såg att ett svar
redan anlänt i postlådan. Det var stämplat från chefsläkaren på ett av privatsjukhusen i Annecy. Jag slet på stående
fot upp kuvertet och läste:
Madame, Ni är väl inte utan kännedom att praktik av
optometrister inte är godkänd i Frankrike av det nationella ögonläkarfackförfundet. Ert beteende och brev är
minst sagt ovälkommet.
Vänligen ta emot min allra djupaste respekt.
Doktor X
Så dumt att tro att jag skulle kunna avlasta en ögonläkare
på ett av hans enklare arbetsområden. Det finns dock en
del doktorer i Frankrike som anställer optometrister vid
sin sida. De har förstått att de har det yttersta ansvaret,
och att de kan förlita sig på resultatet från optometristens
synundersökningar och att alla tjänar på att samarbeta
tillsammans. Jag tycker att Sverige är ett gott exempel på
hur samverkan i ögonhälsan kan fungera bra.
Jag förstår inte att inte Frankrikes optiker går till tydligare attack och exempelvis häller ut tonvis med glasögon på Champs-Elysée och låter bönderna (de är ju ofta
på den gatan med sina lamm och höbalar) demonstrativt köra över glasögonen med deras traktorer bara för att
protestera mot regeringens och ögonläkarnas trångsynta
bedömning till kunniga och kompetenta optometrister!
[email protected]
Arbetar du i optikbranschen?
Har du en vass penna.?
OPTIK söker ytterligare en krönikör.
Kontakta oss gärna på [email protected],
bifoga gärna en testkrönika!
Optik 10 2010
See more. Live more.
ZEISS precision lenses.
Ledande inom precisionsteknik sedan 1846.
Skräddarsytt för ett
naturligt seende.
ZEISS premium progressiva glas med EyeFit teknologi.
Carl Zeiss Vision AB
www.vision.zeiss.com
Telefon: 0410-482 80
Helt klara glas
inomhus och kvällstid
Anpassar sig snabbt
Mörka utomhus
Transitions och swirl är registrerade varumärken tillhörande Transitions Optical, Inc. och Adaptive Lenses är ett varumärke tillhörande Transitions Optical, Inc., © 2010 Transitions Optical Inc.
VETENSKAP
37
Vi måste ha tålamod
Just nu hade jag hoppats att svensk optometri skulle utvecklas och kliniskt
frodas. Men vi är inne i en tid där vi måste ha tålamod och avvakta svar. De nya
reglerna kring körkort och körkortstest är otydliga och även ansvariga för de
nya reglerna verkar inte helt veta vad de pratar om (se artikel i OPTIK nummer
9, 2010). Samtidigt undrar vi vad som kommer att hända med försäljningen av
kontaktlinser. Ja vi får vänta och se vad som händer i dessa frågor.
Den första oktober skulle 2009 års behörighetsutredning offentliggöras. I
den skulle vi få det första svaret på om optiker med formell utbildning snart
får använda diagnostiska medikament. Men på grund av att det inte fanns någon utsedd minister den 1 oktober, ja då kunde detta inte offentliggöras. Så vi
får vänta.
Behörighetsutredningen har kanske kommit när ni nu läser detta, men de
andra frågorna lär ni få vänta på. Men, under tiden ni väntar så finns här en
artikel att läsa. Den berör faktiskt den ena frågan och belyser hur optiker testar synfält i samband med körkort.
Rune Brautaset
Vetenskap i detta nummer:
Synfältsundersökning för körkort 38
Betänkandet överlämnat till socialministern
2009 års Behörighetsutredning har
överlämnat betänkandet ”Kompetens
och ansvar” (SOU 2010:65) till socialminister Göran Hägglund. Nu väntar beslut
i riksdagen.
Den kanske viktigaste frågan i betänkandet är den om optikers behörighet att förordna diagnostiska droppar. Utredningen
ställer sig positiv till att ”optiker som uppfyller vissa kompetenskrav bör få behörig-
Optik 10 2010
het att förordna läkemedel i form av diagnostiska droppar”.
– Då det råder enighet om diagnostika är det att förutse att riksdagen klubbar
igenom beslut om att de optiker som vidareutbildat sig kommer att få rätt att använda diagnostiska droppar, säger Paul Folkesson, ordförande för Optikerförbundet.
– Detta har vi arbetat för i flera år och vi
är nöjda med utredningens resultat. Vi är
också nöjda med och tacksamma för det
stöd vi fått i frågan av Ögonläkarföreningen och Sveriges Läkarförbund.
I betänkandet står också att Socialstyrelsen bör se över optikerföreskrifterna
med hänsyn till den nya patientsäkerhetslag som träder ikraft den 1 januari
2011.
– De nu gällande föreskrifterna är från
1995 och mycket har hänt sedan dess.
Denna översyn välkomnar vi, säger Paul
Folkesson.
38
VETENSKAP
Inspirationen till den här studien kom efter en lektion under ”Optikern i
samhället”-kursen. Jag, med flera, blev förvånade när vi kom in på synprövningen för körkort. Att optiker måste använda synfältsapparat för att
undersöka synfältet var vad som förvånade oss. Dels på grund av att läkare
får använda Donders, men också för att de ställen vi jobbat och praktiserat
på ofta inte haft någon synfältsapparat. Studien inleddes därmed med några
hypoteser. Jag trodde att många optiker använder sig av ett konfrontationstest när de ska undersöka synfältet vid en synprövning för körkort trots att
det inte är en tillåten metod. Jag trodde dessutom att många optiker inte vet
att de måste använda synfältsapparat enligt körkortsföreskriften. Jag ville
därför ta reda på mer om det här.
Av Maja L idén, Linn é universitetet
Synfältsundersökningen
för körkort hos optiker
Om man enkelt ska förklara vad man menar med ett synfält så motsvarar det hur
stor del av ens omgivning som ses om man
fixerar sin blick på en punkt rakt framför sig. För att visualisera hur ett synfält
är uppbyggt kan det jämföras med en ö i
tre dimensioner. Öns yta representerar det
område som kan ses runt fixationspunkten och höjden på ön representerar hur
otydliga saker som kan uppfattas i just den
punkten. Ju högre punkten ligger, desto
otydligare stimuli kan urskiljas. (Kanski,
2007)
Det normala, friska synfältet har en hög
topp mitt på ön vilket motsvarar macula på
retina (näthinnan). Det är där känsligheten
är som allra högst och man kan uppfatta
de minsta detaljerna. Ju längre ut i periferin desto lägre blir känslighet och höjden
på ön minskar. På en punkt i midperiferin
finns det ett hål i ön. Detta representerar
blinda fläcken där det inte är någon känslighet eftersom synnervsutträdet går ut där
igenom. Synfältsön omges utav ”ett hav av
mörker” där vi inte kan uppfatta eller se
någonting. Detta ligger därmed utanför vårt
synfält. (Kanski, 2007)
Synfältet delas in i fyra kvadranter. Detta görs med en horisontell och en vertikal
linje som skär varandra i fixationspunkten.
(Remington, 2005) Storleken på synfältet
anges i grader. Det normala synfältet för
ett öga har ungefär följande parametrar
enligt Kanski (2007):
Superiort
60˚
Nasalt
60˚
Inferiort 80˚
Temporalt
90˚
Synfältsbortfall & synbanorna
Vid vissa sjukdomstillstånd och vid skador
på synbanorna kan synfältsbortfall uppkomma. Exempel på vanligt förekommande orsaker till synfältsbortfall är glaukom,
näthinnesjukdomar, synnervssjukdomar
och hjärnskador. (Hedin, A, 2001) Förekom-
sten av synfältsbortfall är cirka 3-5 %. Det
blir dock vanligare ju med ökad ålder. (Benjamin, 2006)
Ett synfältsbortfall kallas även scotom.
Det man syftar på är den area i synfältet
som har nedsatt synfunktion. Ett område
där synfunktioner är helt borta kallas för
ett absolut scotom. En region som däremot
bara har nedsatt funktion, där större och
skarpare objekt fortfarande kan uppfattas
kallas för ett relativt scotom. En del scotom
har inte så skarpa kanter, där ett absolut scotom omges av ett område av relativt
scotom. (Kanski, 2007)
Synbanornas uppgift är att föra informationen som vi ser i omgivningen till hjärnan
där den kan samordnas och tolkas.(Remington, 2005) Man kan dela in synbanorna
i 4 regioner; region 1-4. (Benjamin, 2006)
Beroende på var på synbanorna en skada
sker så kommer synfältsdefekten få vissa
karaktäristiska egenskaper, så som placering, storlek och form. (Remington, 2005)
Optik 10 2010
39
Synundersökning. Personerna
på bilden har inget att göra med
den studie som redovisas här.
foto w ilhelm jaresand
Detta beror på den konsekventa organisationen av nervfibrerna i det synbanorna.
(Benjamin, 2006)
Region ett utgörs av yttre retina och
choroidea. En skada i region ett ger ett
monokulärt bortfall såvida inte en likadan
skada skett i båda ögonen. Scotomet delar
form och storlek med den orsakande skadan. (Benjamin, 2006)
Andra regionen består av inre retina
(ganglionceller och ganglion axoner), synnervsutträdet och de optiska nerverna. Ett
synfältsbortfall som beror på skada i denna
region är även det monokulärt. Till skillnad från synfältsbortfallet i region ett får
det dock sin form efter de påverkade nervfiberbuntarna. Det ger ett mycket typiskt
utseende och form. Exempel på ögonsjukdomar som ger skada i region två är glaukom, branch retinal venocklusion, branch
artärocklusion, ischemisk optisk neuropati, optisk neurit och medfödda avvikelser så
som optic pits och drusen. (Benjamin, 2006)
Optik 10 2010
Det optiska chiasmat där de optiska nerverna korsas utgör region tre. En skada i
chiasmat ger en heteronym hemianopsi,
det vill säga ett bitemporalt eller binasalt
synfältsbortfall. (Benjamin, 2006)
Den sista, fjärde regionen består av allt
inom synbanorna bakom chiasmat, det vill
säga de optiska banorna, laterala genicularkropparna (”omkopplingsstationer”), visuella radiations och visuella cortex (syncentrat i hjärnan). En skada i den regionen
ger i motsats till skada i region tre en homonym defekt, det vill säga unilateralt antingen i de högra eller vänstra halvorna av
synfälten för höger respektive vänster öga.
(Benjamin, 2006)
Trafikmedicin och synfält i trafiken
Begreppet trafikmedicin innebär alla de
medicinska aspekterna som bör tas hänsyn
till i trafiken. I Sverige regleras de medicinska krav som ställs på den som har körkort
utav Transportstyrelsen. Det är även Trans-
portstyrelsen som beslutar om undantag
från gällande regler. Alla regler gällande
detta finns samlade i körkortsföreskriften
(idag gällande VVFS 2008:158). Olika avsnitt behandlar kroppens olika funktioner
(exempelvis hörsel och syn) och sjukdomar
som kan påverka körförmågan. Det tas
även upp hur undersökningar utav den som
söker tillstånd för körkort ska utföras, utav
vem de får utföras och hur det ska dokumenteras. (www.transportstyrelsen.se)
Synfältet har en väldigt central roll när
man pratar om körförmåga. Det spelar stor
roll för både avstånd och hastighetsbedömning samt för förmågan att upptäcka saker
i periferin. (Groeger, JA., 1988 & Osaka, N.,
1988 i Hedin, A, 2001) Synfält är därför en
viktig del i trafikmedicinen. De flesta länder
har därför ett krav på synfältet för innehav
av körkort. Däremot så varierar kraven från
land till land. (Hedin, A, 2001)
>
40
VETENSKAP
VVSF 1998:89
Fram till 2008 då VVFS 2008:158 antogs
gällde VVFS 1998:89, den tidigare versionen
av körkortsföreskriften. Kravet på synfältet
var då som följande. ”Det binokulära synfältet ska minst motsvara ett normalt ögas
synfält. Sammanfallande synfältsdefekter
med perifer placering samt begränsad utbredning och begränsat djup, utgör dock
inte hinder för innehav.” (VVFS 1998:89, 2
kap, 3§)
I VVFS 1998:89 skiljdes det mellan synprövning som fick utföras utav läkare och
synscreening som fick utföras av ”a) personal vid trafikskola b)legitimerad optiker
och c) den som erhållit särskilt tillstånd av
Vägverket”(VVFS 1998:89, 16 kap, 5§) Synprövningen skulle utföras på följande sätt.
”Synfältsundersökning, i regel enligt Donders konfrontationsmetod, utförd på vardera ögat för sig med prövning minst ett
par gånger i varje kvadrant.”(VVFS 1998:89,
16 kap, 3§) Synscreeningen skulle utföras på följande sätt. ”Synfältsundersökning, varvid sökanden med vardera ögat
säkert skall uppfatta alla ljuspunkter som
visas. Vid prövning av synförmågan åt sidan behöver dock inte punkter utanför 85˚
uppfattas.”(VVFS 1998:89, 16 kap, 7§)
Dir. 2006:119
Inför uppdateringen av körkortsföreskrifterna skrevs 2006 ett direktiv som berättade hur översynen av författningarna kring
körkort skulle gå till, exempelvis vem som
skulle se över dem, vad som skulle ses
över och varför. Allt detta finns sammanställt i Dir. 2006:119. Nedan finns ett kort
utdrag ur detta direktiv.
En särskild utredare skall göra en översyn av körkortsförfattningarna och med
dem sammanhängande författningarna.
Regler på detta område berör allmänheten
i stor utsträckning och bör därför vara tydliga och lättöverskådliga. De begrepp och
definitioner som används bör vara enhetliga. Utredare skall särskilt uppmärksamma vilka möjligheter som finns att förenkla,
förtydliga och samordna bestämmelser på
området. Regler som kan vara krångliga
och svårtillämpade för allmänhet och myndigheter bör så långt som möjligt undvikas.
VVFS 2008:158
Detta resulterade alltså så småningom i den nya körkortsföreskriften VVFS
2008:158, där många omformuleringar och
ändringar gjorts. Det nya kravet på synfält
för körkortsinnehavare formuleras så här.
”Det binokulära synfältet ska minst motsvara ett ögas synfält. Trots vad som sägs i
första stycket utgör sammanfallande synfältsdefekter inte hinder för innehav om defekterna har perifer placering, begränsad
storlek och begränsat djup. Samtliga dessa
förutsättningar ska vara uppfyllda.” (VVFS
2008:158, 2 kap, 5§)
En ändring som gjorts är att synundersökningen för körkort numera kallas synprövning oavsett om den utförs utav läkare
eller annan behörig person. Begreppet
synscreening har alltså slopats. I premorian för den nya körkortsföreskriften (2008)
anges anledningen till detta vara att ”Begreppet synscreening i tidigare gällande
föreskrifter har tagits bort eftersom detta
har kritiserats som oklart av flera remissinstanser och uppges ha vållat problem i
tillämpningen. Det har t.ex. förekommit att
synscreening har tolkats som undersökning endast av synskärpa.”
Enligt VVFS 2008:158 (16 kap, 1§) får synprövning för innehav i grupp I utföras av
följande. ”1. läkare 2. legitimerad optiker,
oftalmologassistent, ortoptist, optometritekniker, ögonsjuksköterska, sjuksköterska
med vidareutbildning i ögonsjukvård, eller
3. den som är anställd hos optiker eller vid
trafikskola och som har genomgått utbildning enligt 8§.”
Synprövning utförd av läkare skall utföras på följande sätt. ”synfältsundersökning, i regel enligt Donders konfrontationsmetod, utförd i varje öga för sig
med prövning minst ett par gånger i varje
synfältskvadrant.”(VVFS 2008:158, 16 kap,
5§) När synprövning utförs av annan än läkare ska den omfatta följande: ”synfältsundersökning utförd med apparatur avsedd
för synfältsprövning.” (VVFS 2008:158, 16
kap, 7§) Apparaten som ska användas beskrivs i 9§ av kap 16. ”Den apparatur som
används vid synprövning enligt 7§ ska ge
information om synskärpa och synfält och i
övrigt vara lämplig för sådan prövning. Be-
stämmelser om medicintekniska produkter
finns i Läkemedelverkets föreskrifter (LFVS
2003:11)”
I boken Trafikmedicin utgiven av dåvarande Vägverket beskrivs synfältsundersökningarna som krävs för de olika körkortsbehörigheterna mer förenklat än i
körkortsföreskrifterna. (Hedin, A, 2001)
Vid synscreening för körkort (mc och
personbil) används en grov prövning av
upptäckandet i horisontalmeridianen. Lysande prickar i periferin (ut till 80˚) och nasalt skall upptäckas. Att man accepterar
denna enkla metod beror på att synfältsdefekter är mycket ovanliga utan känd sjukdom i ögonen eller hjärnan. Hälsodeklarationen skall alltså alarmera om misstänkt
defekt eller ögonsjukdom; då krävs noggrann undersökning med perimetri.
För högre behörighet krävs läkarundersökning av synfältet. Då man inte har anledning att misstänka synfältsdefekt gör
man vanligen en s.k. konfrontationsprövning.(Hedin, A, 2001)
SOSFS 1995:4
I Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd – Legitimerade optikers arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården (SOFS
1995:4) beskrivs optikerns arbetsuppgifter.
Vidare följer ett kort utdrag. ”Optikern har
till uppgift att…c) till läkare hänvisa patienter med misstänkta sjukliga förändringar
av ögat eller dess funktioner eller ögonförändringar till följd av skador, d) utfärda intyg om en patients syn och utföra de undersökningar som behövs i sammanhanget”
(SOSFS 1995:4, 2§)
Trafikskolepersonal och synprövning
I premorian för den nya körkortsföreskriften 2008 diskuteras det kring att många remissinstanser tyckt att trafikskolepersonal
inte längre borde få utföra synprövningar.
Man har uttryckt att man tycker att ”synprövning är en uppgift endast för legitimerad personal inom hälso- och sjukvården
och att synprövning vid trafikskolor därför
bör slopas.”(PM, VVFS 2008:158)
Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR)
har sedan fått svara på den remissen. De
menar på att ”Trafikskolepersonal hänvisar
rutinmässigt elever till optiker eller ögonläOptik 10 2010
Nidek Tonoref I I
Kombinerad autorefraktor, keratometer
och tonometer i ett instrument.
FAKTA !!!
• Fullautomatisk
3D sökfunktion och automatisk
mätning
• Avancerat mätsystem
Mätområde: -30.0D till + 25.0D
• Patientvänlig
Komfortabel tonometermätning,
med mildare luftpuff
• Användarvänlig
Stor vinklingsbar LCD färgskärm
Motoriserat hakstöd
Lätt att byta printerpapper
Ring för mer information.
Limhamnsgårdens Allé 29B
216 16 Limhamn
Tel.: +46 (0) 040 167670
Fax: +46 (0) 040 167679
E-mail: [email protected]
www.lindcon.se
43
kare vid brister och vid osäkra bedömningar.” samt att ”Prövningen är maskinell och
utrymme för feltolkning finns inte.” De påpekar även att ”När verksamheten infördes
på trafikskolorna var tanken från början att
sjukvården skulle avlastas och servicen till
körkortstagarna öka.”
Slutligen har det dock beslutats att trafikskolorna ska få fortsätta att utföra synprövningar med motiveringen ”Å andra
sidan ansågs det angeläget med en bred
tillgänglighet till synundersökning för blivande körkortshavare. Verket föreslog därför att möjligheten till synscreening vid trafikskolorna skulle finnas kvar.” (PM, VVFS
2008:185)
Regler i andra länder
I Danmark krävs ett synfält på 120 grader i
den horisontella meridianen för körkortsinnehav mätt med Donders. Så här beskrivs
det i cirkulären om körkort från april 2009.
”Kørekort kan udstedes, fornyes eller bevares, hvis ansøgerens binokulære synsfelt er
over 120 grader i det horisontale plan vurderet a.m. Donders.”
I Storbritannien liksom i Danmark krävs
ett synfält på 120 grader i den horisontella
meridianen mätt med ett objekt som motsvarar White Goldman 1114e inställningen.
Det får dessutom inte finnas några defekter
20 grader över eller under fixation. (Marsden & Craig, 2009)
Perimetri & synfältsscreening
Med perimetri utvärderas synfältet. Det
finns olika typer av perimetri som undersöker på olika vis och är lämpliga vid olika
tillfällen. Perimetri delas in i kinetisk och
statisk perimetri. (Kanski, 2007) Förr ansågs kinetisk perimetri vara det bästa testet tillgängligt, men på senare år har den
statiska perimetrin med sina automatiska
perimetrar tagit över allt mer. (Grosvenor,
2007)
Kinetisk perimetri
Vid kinetisk perimetri används ett konstant rörligt objekt som förs in i patientens
seende område från ett icke seende område (Ahreborg & Lindberg, 2005). På så
sätt fastställs synfältsgränserna. Kinetisk
perimetri kan bland annat utföras med en
Optik 10 2010
Goldmann perimeter. (Kanski, 2007) Det är
en hemisfärisk projektionsperimeter, det
vill säga apparaten är formad som en halvglob som används som projektionsyta för
stimulin. (Grosvenor, 2007)
Statisk perimetri
Statisk perimetri innebär att mätningen
utförs samma ställe i synfältet och istället ändras intensiteten på stimulit för att
se hur starkt stimuli som krävs för att patienten ska uppfatta det i just den punkten.
Proceduren utförs på punkter över hela
synfältet. (Kanski, 2007) Originalvarianten
av statisk perimetri innebar att man presenterade stimulin längs fyra meridianer
(90, 180, 45 och 135˚) med cirka 50 testpunkter i vardera meridian. Numera har
perimetrarna precis som all annan datorteknologi utvecklas något enormt. Därmed
har de automatiska statiska perimetrarna med sina många fördelar snabbt tagit
över. De gör det möjligt att snabbt och enkelt göra en utförlig synfältsundersökning.
En av de mest förekommande automatiska
perimetrarna är Humphrey Field Analyser.
(Grosvenor, 2007)
Då inte någon form av synfältsdefekt
misstänks hos en patient är en detaljerad
synfältsundersökning inte nödvändig. De är
tidsomfattande och upplevs onödiga att utföra på varje patient. En enkel synfältsscreening är däremot väldigt lätt att utföra och
kräver i princip ingen utrustning. (Grosvenor, 2007) Två metoder för synfältsscreening är konfrontationstest och synfältsapparater som till exempel Campitest.
motsatta öga (exempelvis patients vänster
öga, undersökarens höger öga). Patienten
får fixera på undersökarens öppna öga. Undersökaren rör sedan objektet in i synfältet
från olika håll, i de olika kvadranterna och
jämför patientens synfält med sitt eget.
Konfrontationstestet kan varieras i väldigt stor utsträckning. Olika kliniker använder sig av olika testobjekt. Vanligt är att
använda fingrar, handflatan, ansiktet eller
färgat eller vitt ljusobjekt. Ett annat sätt att
variera testet på är antal kvadranter man
visar objekt i samtidigt. (Bass et.al, 2007)
En väl använd metod är fingerräkningskonfrontationstestet. Istället för att bara identifiera när objektet uppfattas får patienten
beskriva hur många fingrar undersökaren
håller upp. (Anderson, Shuey & Wall, 2009)
Få bra studier kring konfrontationstest
har gjorts. För att dock ge en liten bild av
hur tillförlitligt ett konfrontationstest är
presenteras en del av det arbete som gjorts
på konfrontationstestområdet i en sammanfattning nedan.
Enligt Pandit et al. (2001) har olika sorters konfrontationstest olika känslighet för
att upptäcka synfältsdefekter. I en studie
jämfördes effektiviteten/känsligheten hos
7 olika varianter av konfrontationstest. Med
känsligheten menar de i hur många procent av fallen en skada som upptäckts med
full tröskel automatisk statisk perimetri
även upptäcks då man använder de olika
typerna av konfrontationstest.
Följande resultat presenterades:
Tabell 1 (Pandit et al, 2001)
Konfrontationstest
Vid ett konfrontationstest sitter undersökaren mitt emot patienten. Undersökaren konfronterar alltså patienten, därav
namnet. Metoden ger undersökaren information om begränsningarna för det yttre
synfältet, alltså var de yttre gränserna för
synfältet går. (Grosvenor, 2007)
Elliot (2003) beskriver metoden för ett
konfrontationstest som följande:
Undersökaren sitter mellan 66 cm och
1 m framför patienten. Undersökaren ska
vara placerad på samma höjd som patienten. Patienten ockluderar sitt ena öga med
sin hand och undersökaren ockluderar sitt
Typ av konfrontationstest
Känslighet
Beskrivning av undersökarens
ansikte
44%
Fingerräkning i kvadranterna
35%
Kinetisk, finger
40%
Kinetisk, 20 mm vitt objekt
48%
Kinetisk, 20 mm rött objekt
56%
Röd färg jämförelse
60%
Centralt synfältstest
med rött objekt
73%
Alla testerna kombinerade
76%
Det mest känsliga testet för
synfältsbortfall enligt studien är
>
44
VETENSKAP
ett centralt synfältstest utfört med ett rött
objekt. (Pandit et al, 2001)
I en annan studie undersöktes 284 patienter mellan 8 och 90 år med både ett
konfrontationstest och Humphreys automatiska perimetri program. Resultatet från
perimetrin antogs som standard. Resultat
som presenterades var även här en jämförelse över hur många procent av fallen en
skada som upptäckts med perimetri även
upptäcks med ett konfrontationstest. I den
här studien gjordes dock jämförelsen beroende på vilken typ av skada det var. (Johnson & Baloh, 1991)
Nedan följer en sammanställning
av resultaten från studien:
Typ av defekt
Främre defekt
Altitudinal scotom
Central/centrocecal scotom
Monokulär hemianopsi
Konstriktion Paracentrala scotom
Fläckvisa defekter
Bakre defekter
Homonym hemianopsi
Junctionalt scotom
Bitemporal hemianopsi
drabbad. När konfrontationstestet utförs
på det här viset krävs som minst endast två
svar utav patienten i det fallet då synfältet
är normalt. Detta gör det till ett mycket effektivt screeningstest. (Anderson, Shuey &
Wall, 2009)
En utav testets begränsningar är att det
bara upptäcker större defekter. Mindre och
relativa scotom kan lätt gömmas. Dessutom undersöks bara synfältet 20˚ till 60˚
utanför fixation. Därmed upptäcks bara perifera defekter. I artikeln rekommenderas
därför att ett fingerräkningskonfrontationstest kompletteras med ett test av det centrala synfältet, exempelvis med hjälp av ett
Amslertest eller ett ansiktsbeskrivningstest. (Anderson, Shuey & Wall, 2009)
Känslighet
26,6%
100%
100%
66,7%
50%
33,3%
6,1%
68,3%
76%
75%
50%
Då fläckvisa defekter exkluderades ökade
känsligheten för främre defekter till 40 %.
(Johnson & Baloh, 1991)
I en artikel av Anderson, Shuey och Wall
(2009) utreds hur ett konfrontationstest ska
utföras för att det ska bli som mest effektivt. De diskuterar även testets tillförlitlighet och vilka eventuella begränsningar det
har.
Ett fingerräkningskonfrontationstest
bör utföras genom att visa upp en eller två
fingrar per hand i en eller två av patientens synfältskvadranter. Att visa fingrar i
två kvadranter samtidigt begränsar antalet
svar som krävs från patienten utan att göra
testet mindre tillförlitligt. Skulle patienten
svara fel får man testa en kvadrant i taget
för att utesluta vilken sida det är som är
maximala känsligheten i ögat ska uppfattas
utav patienten. (Bruksanvisning, Campitest)
Undersökningsproceduren ska gå till
som följande enligt bruksanvisningen.
Undersökningen utförs individuellt för
vardera öga. I början väljs RE (höger ögas)
eller LE (vänster öga). När RE valts kommer en fixationspunkt för höger öga i form
av en röd diod lysa. Patienten får fixera på
den röda punkten under hela testet. Genom att undersökaren trycker på knappar
markerade med 100, 90, 80, 70, 60 och N
lyses punkter upp längs med bågen. Patienten får säga till om en lampa lyser och
lokalisera om den befinner sig till höger
eller vänster om fixationspunkten. Svaret
bör komma inom 5 sekunder för att testet
ska vara tillförlitligt. Siffrorna på knapparna står för vinkeln mellan ljuspunkten som
lyser upp och synaxeln. Knappen markerad
med N testar det nasala synfältet. Samma
procedur upprepas för andra ögat.
Syfte
Syftet med den här studien är att ta reda på
vilken metod som är lämpligast att använda för synfältsundersökning vid en synprövning för körkort hos optiker samt vilken
metod optiker använder idag. Dessutom är
syftet att ta reda på varför optiker inte får
använda Donders konfrontationstest vid en
synprövning då det är den metod som läkare ska använda sig av.
Apparat avsedd för synfältsprövning
Essilor har ett test som är avsett för synfältsprövning. Det kallas för Campitest och
är numera del av en apparat som heter Visiotest. Det är den här typen av apparat
som körkortsföreskriften syftar på. Essilors
bruksanvisning för Campitest beskrivs att
det är en apparat som är till för att mäta
det horisontella synfältet. Det står markerat att den inte är fullt tillräcklig för att ersätta en perimetriundersökning utförd av
en specialist. Principen för Campitestet är
att röda blinkande dioder som motsvarar
Metod & material
I det här arbetet har tre metoder använts
för informationsökning; litteratursökning,
enkätundersökning samt intervjuer. Metoderna valdes då de kompletterar varandra väl.
Litteratursökning
Bakgrundsinformation till arbetet söktes
genom intervjuer och litteratursökning.
Vid litteratursökningen användes tre sökmotorer; PubMed, GoogleScolar och Scopus. Dessutom användes vanliga
Google vid sökning efter hemsidor till de instanser och företag
>
Optik 10 2010
en
Nu äv med
g
för dim
atism
g
i
ast
LACREON -teknologin
för fukt som aldrig tar slut
% kumulativt kvarvarande vätande
ämne i linsen (ug/lens)
TM
100
Förändringar av linsens egenskaper under
Det fuktrika ämnet simulerar mucinskiktets
80
användning bidrar i hög grad till försämrad
naturliga vätande egenskaper. Det frisätts
60
komfort i slutet av dagen.
inte under användning och bidrar till att
40
Ingen förlust
av vätande
ämne under
användning
20
0
0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20
Med Lacreon -teknologin bäddas ett
™
fuktbevarande ämne in i linsmaterialet och
bevara tårfilmens stabilitet och linsens
hydrofila egenskaper, vilket avsevärt
det stannar kvar i linsen under hela dagen . förbättrar komforten i slutet av dagen.
1
Tid (timmar)
Komfort som varar från morgon till sen kväll
1. Sheraton H et al. Chemical Characterisation of 1•DAY ACUVUE® MOIST® and 1•DAY ACUVUE® Contact Lenses. ARVO. 2006. UV-absorberande kontaktlinser ersätter inte solglasögon eftersom de inte helt täcker ögat och det omkringliggande området.
ACUVUE®, 1•DAY ACUVUE® MOIST®, och LACREON™ är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2010.
46
VETENSKAP
som bidragit med information genom intervjuer och publicerat material.
Intervjuer
Intervjuerna har mestadels utförts genom
mailkorrespondens. Några kortare telefonintervjuer har också gjorts. Personliga
möten var inte möjliga med tanke på den
korta perioden som arbetet utfördes på. En
dialog med Lars Englund, Chefsläkare vid
Transportstyrelsen har förts via mail. Frågor och tankar kring körkortsföreskrifterna har på så sätt diskuterats och försökt
besvarats. Information om gällande regler
i Danmark samt Storbritannien har fåtts
dels genom egen informationssökning.
Gällande Danmark har även hjälp fåtts från
Elisabeth Gro Christensen vid danska politifuldmægtig via mail.
Enkätundersökning
För att ta reda på hur optiker i Sverige til�lämpar körkortsföreskriften gjordes en enkätstudie. Enligt Neuman (2000) krävs ett
urval på cirka 30 % för populationer under
1000 personer och 10 % för populationer
över 10000 personer för att en undersökning ska vara tillförlitlig. Naturligtvis spelar
det även roll hur man randomisera urvalet
för undersökningens tillförlitlighet.
Enligt uppgifter från SACO finns det ungefär 2200 legitimerade optiker i Sverige
idag. Ett urval någonstans runt 20 % valdes
eftersom det ligger någonstans mittemellan de två kriterierna. Det betyder ett urval
på cirka 440 optiker. Tidigare arbeten av
optikerstudenter i Kalmar gjorda med webenkät med svenska optiker som målgrupp
inte gett en respons på mer än cirka 60 %
(Gillberg, 2008). Därför skickades enkäten
ut till ungefär 750 optiker.
På optikerförbundets hemsida fanns tillgång till mer än 750 optikers kontaktuppgifter. I samarbete med Paul Folkesson,
ordförande i Optikerförbundet utformades
ett mail som skickades ut med enkäten.
Stor vikt lades i mailet vid att enkäten var
helt frivillig och att inga svar skulle gå att
spåra till vem som svarat. Dessutom fick
det framgå vart kontaktuppgifterna funnits
samt att de skulle förstöras direkt efter utskicket gjorts. Allt för att förebygga irritation bland medlemmarna.
För att skapa ett randomiserat urval
bland Optikerförbundets medlemmar gjordes en sökning på bokstaven a i sökfältet
på hemsidan. En lista på alla medlemmar
som har ett a i antingen sitt för eller efternamn erhölls då. Adresser som fanns med
mer än en gång, exempelvis informationsadresser till butiker, samt medlemmar
som inte hade en butik registrerad som arbetsplats, till exempel lärare vid Optikerutbildningarna sorterades bort från listan
och ingick därmed inte i undersökningen.
Att utveckla en hypotes är ett bra första
steg vid konstruering av en enkät (Neuman,
2000). Tre punkter på vad som ansågs relevant att ta reda på sattes upp och låg till
grund för frågorna vid utformningen av enkäten. De tre punkter var följande:
• metod vid synfältsundersökning.
• kännedom kring VVFS 2008:158.
• optikers inställning till föreskriften.
Vidare bestämdes vilka sakfrågor som respondenterna skulle besvara. Sakfrågor i
ett frågeformulär är de frågor som handlar
om faktiska omständigheter, där den som
svarar inte behöver ta ställning till något
(Trost, 2001). Exempelvis på sakfrågor som
inkluderades i den här undersökningen var;
hur gamla de är, hur länge de jobbat som
optiker samt vilken stad de är verksamma
i. Detta för att jämförelser senare skulle
kunna göras mellan olika grupper i urvalet.
Vid formuleringen av frågorna lades stor
tonvikt vid att inte ställa ledande frågor eller använda sig av negationer i frågorna.
Enligt Trost (2001) är det dessutom viktigt
att en fråga endast innehåller en fråga för
att respondenten inte ska bli förvirrad samt
för att göra tolkningen av resultaten lättare
och mer tillförlitlig.
För publiceringen av enkäten användes
det web-baserade enkätprogrammet EasySurvey. (http://www.easysurvey.se/tour.htm)
Enkäten publicerades den 31 mars 2010.
Samma dag skickades den ut till cirka 300
optiker. Följande dag skickades den ut till
ytterligare 300 optiker. Den 2 april skickades de sista enkäterna ut, det vill säga
cirka 150 st. På grund av begränsningar i
e-posten som användes delades utskicket
upp på det här sättet. E-posten tillät endast
300 mail om dagen för att undvika skräppostsutskick.
Publiceringstiden på enkäten var 30 dagar. Den 9 april hade enkäten kommit upp
i 248 respondenter. Svarsfrekvensen hade
avtagit under ett par dagar och det förväntades inte att någon betydande stor andel
av de resterande utskicken skulle besvaras. Därför gjordes en sammanställning av
resultatet redan då. Fram till sista publiceringsdagen kom ytterligare 27 svar in.
Dessa kompletterades det med efter enkäten stängt. Detta gav ett urval på 275 deltagare. Målet på 440 svar var satt högt för att
gardera att tillräckligt många svar skulle
uppnås i slutändan.
Genom enkätprogrammet kunde resultaten av enkäten extraheras till ett exceldokument där de sammanställdes. Svaren på
de flesta frågorna kunde lätt direkt illustreras i grafer utifrån resultaten i Excel. För
att ge en bild utav spridningen av de deltagande optikerna över landet gjordes däremot en indelning efter de tre landsdelarna;
Götaland, Svealand och Norrland. En tabell
med de angivna städerna, antal deltagande
optiker i städerna och vilken landsdel staden ligger i gjordes. Utifrån de kunde hur
stor andel av deltagarna som kommer från
vardera landsdel beräknas.
Resultat
Optikerna som deltog i enkätundersökningen var mellan 23 och 80 år och hade jobbat
som optiker mellan 0,5 och 53 år. De hade
en medelålder på 41,28 år och hade i medel jobbat 14,35 år. Medianåldern på deltagarna var 42 år och medianvärdet på antal
yrkesversamma år var 15 år. I figur 1 visas
sambandet mellan hur många år optikerna
har jobbat och hur gamla de är. Resultatet
visar att det finns en klar trend i hur länge
man jobbat i jämförelse med hur gammal
man är. Men att det även finns många deltagare som avviker från den.
Deltagarna var utspridda i Sverige från
Ystad i söder till Kiruna i norr. Efter indelning av deltagarna i de tre landsdelarna var
fördelningen mellan Götaland, Svealand
och Norrland; 47 %, 41 % respektive 12 %,
se figur 2.
Enligt enkäten använder 58,5
% av optiker i Sverige sig av en
>
Optik 10 2010
optileks
ab
En svensk glasleverantör
Har ni redan en glasleverantör?
Då kan vi vara ett alternativ när din ordinarie
leverantör inte kan hjälpa dig!
Hos oss hittar du ett av marknadens absolut största
sortiment i både plast och mineral?!
Glassorter du trodde inte längre fanns?!
Glaslösningar för alla behov!?
Material lösningar som ingen annan erbjuder?!
Hög prisma, cylinder, styrka?
Vi har gjort prisma 14, cylinder -13, styrkor från +49 till -28
progressiva addition 6, minusglas i sportbågar o.s.v.
Nu senast, individualiserade progressiva glas
i mineral, 1.5-1.9 index.
Allt tillverkat med den absolut senaste tekniken,
friformproducerat i både plast och mineral i Rättvik.
När din ordinarie leverantör inte kan hjälpa dig,
börja med att kontakta oss!!
Optileks AB • Badhusgatan 6 • 795 31 RÄTTVIK • SWEDEN
Telefon: +46 248-133 55 • Fax: +46 248-121 10
www.optileks.se • [email protected]
48
VETENSKAP
apparatur avsedd för synfältsprövning när
de gör en synfältsundersökning vid ett körkortstest. 34,9 % använder sig av Donders
konfrontationstest. Övriga 6,9 % använder
någon annan metod än de två föregående,
se figur 3. Några av deltagarna som svarat
”Annan metod” har angett vilken metod de
använder sig av i rutan med plats för övriga
kommentarer. Exempel på sådana metoder är fingerräkningskonfrontationstest,
konfrontationstest med rött objekt. Figur 4
visar förhållandet mellan vilken metod optiker använder och deras ålder. Utifrån resultaten kan ingen trend ses eller slutsats
dras.
Figur 1: Förhållandet mellan optikernas ålder och hur länge de varit yrkesverksamma.
Figur 2: Diagrammet visar optikerna som besvarat enkätens fördelning över landet uppdelat i de tre
landsdelarna.
Figur 3: Antal optiker som använder sig av respektive metod.
I enkätundersökningen tillfrågades optikerna om de kände till att det gjorts en förändring i körkortsföreskriften 2008 för att
förtydliga att personer som inte är läkare
och utför körkortstest ska använda sig av
en speciellt avsedd apparatur för synfältsprövning när synfältet undersöks. 35,6 %
av optikerna som besvarade enkäten uppgav att de inte kände till det. Övriga 64,4%
kände till det sen tidigare. Se figur 5.
Enligt VVFS 2008:158 skall ”Synprövning
utförd av annan än läkaren omfatta: ... 2.
synfältsundersökning utförd med apparatur avsedd för synfältsprövning.” Detta var
en av ändringarna som gjordes från VVFS
1998:89. Visste du om att du måste använda speciellt avsedd apparatur när du undersöker synfältet vid en körkortskontroll?
Studien visar dessutom att en klar majoritet av alla optiker i Sverige tycker att reglerna kring vilken metod som ska användas
vid synfältsundersökning vid ett körkortstest borde vara lika för optiker och läkare.
86,5 % av deltagarna tyckte att reglerna
borde vara lika, 4,0 % hade svarat nej och
övriga 8,4 % visste inte vad de tyckte i frågan, se figur 6. Många av deltagarna hade
kommentarer kring denna fråga. ”Varför
ska det vara någon skillnad?” är en återkommande kommentar. Många kommenterar att apparaterna för synfältsprövning
anses vara för dyra. Många anser dessutom att ett väl utfört konfrontationstest är
bättre än apparaterna. Några kommenterar
att de har en apparat på deras praktik men
att den antingen bara används ibland eller
inte alls.
Optik 10 2010
49
Enligt VVFS 2008:158 skall ”Synprövningen vid läkarundersökning omfatta: …2. synfältsundersökning, i regel enligt Donders
konfrontationsmetod, utförd i varje öga för
sig med prövning minst ett par gånger i
varje synfältskvadrant.” Tycker du att reglerna för optiker och läkare borde vara desamma i detta fall?
Figur 4: På y-axeln motsvarar 1: Apparatur avsedd för synfältsprövning, 2: Donders konfrontationstest och 3: Annan metod. Diagrammet visar fördelningen mellan metoderna i förhållande till optikernas ålder.
Figur 5: Stapeldiagrammet visar hur många som svarat ja respektive nej på frågan.
Figur 6: Diagrammet visar hur många som svarat ja, nej samt vet ej på frågan.
Optik 10 2010
Diskussion
Många optiker och inte minst vi optikerstudenter har frågat oss varför det ändrades vilken metod optiker ska använda vid
synfältsundersökning vid synprövning för
körkort vid uppdateringen av körkortsföreskriften 2008 när det inte gjorde det för
läkare. Vad är det som gör att optiker inte
anses kunna utföra ett konfrontationstest
ordentligt? Är det optikern eller testet det
är fel på egentligen?
Inledningsvis var det här tanken med arbetet. Hypoteser och stora tankar kring
att ta reda på varför de tagit ifrån optikern
sin rättighet att göra Donders fanns. Efter hand som föreskrifterna och allt skrivet
material kring dem lästs och analyserats
har det framkommit att så faktiskt inte alls
är fallet.
Optiker har aldrig fått använda sig av
konfrontationstest vid körkortskontroller.
Det har sedan 1983 då optiker fick börja
utföra synscreening varit meningen att de
ska använda sig utav en synfältsapparat.
Den nya frågan är istället. Hur kan detta ha
undgått så många optiker? Hur kommer
det sig att cirka 42 % av optikerna i Sverige
idag inte använder sig av den enligt körkortsföreskriften korrekta metoden för synfältsundersökning?
Om man tittar på spridningen av deltagarna över landet i figur 2 så är det väldigt
representativt för befolkningsspridningen.
47 % av deltagarna jobbar i Götaland, 41
% i Svealand och 12 % i Norrland. Befolkningsmängden är fördelad över landet så
att 48 % bor i Götaland, 40 % i Svealand
och 12 % i Norrland. Det skiljer alltså som
mest 1 procentenhet mellan befolkningens fördelning över landet och deltagarnas
spridning. Detta gör urvalet väldigt representativt för landets optiker.
Det fanns vissa begränsningar i
enkätprogrammet Easy Survey. För
>
50
VETENSKAP
att göra analyseringen och tolkningen av
resultatet enklare så fick flervalsfrågor användas, där alltså deltagaren fick ett par
alternativ att välja mellan. När enkäten
publicerades hade det varit att föredra att
flervalsfrågorna inte var förinställda på något svar. Detta var tyvärr inte möjligt. Därför var det översta svaret på de frågorna
markerat från början och deltagarna fick
själv ändra till det alternativ den ville svara.
Det kan ifrågasättas om vissa deltagare
kan i ren lathet ha låtit svaren stå kvar på
de förinställda svaren på vissa frågor. Detta
verkar dock ej troligt i detta fall då de flesta inte valt det förvalda svaret på flervalsfrågorna. Det spelar säkert in att enkäten
innehöll så få frågor. Den korta tid deltagaren behövde lägga ner på enkäten bör inte
gett den möjlighet att hinna bli uttråkad eller rastlös.
Samtliga hypoteser som ställts inför studien blir bekräftade av resultatet från enkätundersökningen. Cirka 34,9 % använder
sig av konfrontationstest och 6,9 % använder sig av någon form av test utöver apparatur och Donders konfrontation. Det betyder att det är mer än 40 % av optikerna
i Sverige som antingen inte vet vilken metod de ska använda enligt föreskriften eller
medvetet väljer att inte följa den. Enkätundersökningen visar att 35,6 % av optikerna
inte visste om vilken metod som skall användas enligt föreskriften. Sambandet mellan att inte följa föreskriften och att inte ha
koll på vad det står i den har inte gått att få
fram. Detta hade kunnat vara intressant att
analysera närmre.
Figur 4 visar att optikerns ålder inte påverkar valet utav metod. Figuren visar att
det finns optiker i hela ålderspannet representerade på alla tre linjerna som illustrerar de tre svarsalternativen. Tidigare fanns
en tanke om att äldre optiker kanske i större utsträckning använde Donders av gammal vana och att nyutexaminerade optiker
skulle vara mer måna om att följa de regler
som är uppsatta och därför använda synfältsapparaturen. Detta har dock som sagt
ej blivit bekräftat av resultatet.
Att så många optiker använder metoder
som inte är tillåtna enligt körkortsföreskriften är rätt häpnadsväckande. Det häpnadsväckande i det är inte att de utsätter någon
för en risk genom att använda andra metoder. Det som är anmärkningsvärt är snarare det faktum att nästan en hel yrkeskår
kan vara så emot något en myndighet bestämt utan att det blivit någon ändring på
det. Varför ville ingen få fram sina åsikter
vid uppdateringen av körkortsföreskriften?
Varför inga remisser?
Om vi går tillbaka till det faktum att 35,6
% av de som besvarade enkäten inte kände till att det gjorts ett förtydligande i den
nya körkortsföreskriften 2008 så kommer
naturligt frågan, varför gjordes förtydligandet? Att det behövdes med tanke på
att man kunde tolka den gamla föreskriften på den punkten vitt och brett är förståeligt. Det var väldigt otydligt att en speciell
synfältsapparat skulle användas. I direktivet står det bland annat att målet med
ändringen var att förtydliga svårttolkade
begrepp. Det är självklart. Men vad hände
efter den nya föreskriften kommit? Informerades optiker runt om i landet kring
denna förtydelse? Om inte, varför inte? Varför gjordes förtydligandet om man trodde
att de som praktiserar lagen redan hade
koll på läget?
Under arbetets gång har Transportstyrelsens tryckta informationstidning, Trafikmedicin använts i stor utsträckning. Den
kommer ut ett par gånger om året och behandlar så som titeln säger ämnet trafikmedicin. Bland annat finns det en sektion
där läkare och personer från allmänheten
kan skicka in frågor kring körkortstillstånd
och undersökningar. I ett par av numren
har frågorna handlat om just synfältsundersökningar. Tyvärr har ingen av frågorna
handlat om konfrontationstestets tillförlitlighet och inga av frågorna har varit ställda av optiker. Hur ser kommunikationen
mellan optiker och transportstyrelsen ut?
Varför inte skapa en bättre dialog mellan
optiker och övriga ”körkortssverige”? Låt
optikerna säga sitt så kanske de mer kan
acceptera det föreskrifterna säger till dem.
Vid mail-korrespondens med Chefsläkaren vid transportstyrelsen ställdes bland
annat frågan: varför får inte optiker använda Donders? Följande svar erhölls då:
Skälet till att optiker inte ska använda
Dondersprövning är att man saknar kom-
petensen att utifrån sjukhistoria bedöma
när en sådan undersökning inte räcker.
Metoden är också för grov för att vara tillräckligt bra i många fall av synfältsdefekter
i trafiken. Min bedömning är att apparaturen (som bara ska användas när det inte
finns misstanke på ögonsjukdom) är säkrare än Donders.
Man menar alltså på att optiker inte
skulle ha tillräckligt med kompetens för
att kunna klara av att utföra ett konfrontationstest och tolka resultatet. Det framgår
dock inte vad detta baseras på. Frågan är
om optikerutbildningarnas utbildningsplaner har vägts in när detta uttalande gjorts?
Jag tycker dock att anledningen till att
optiker måste använda sig utav synfältsapparat vid synfältsundersökning verkar bottna i att trafikskolepersonal över huvudtaget
får utföra synprövningar. Trafikskolepersonal fick tillstånd att utföra synprövningar
före optiker. Då bestämdes alltså reglerna
kring hur en före detta såkallad synscreening skulle utföras utifrån en trafikskolepersonals perspektiv och kunskaper. När
optiker året efter, 1983 (Premoria för VVFS
2008:158) även de fick tillstånd fick de gå
under samma regler som trafikskolepersonalen, förmodligen mycket för att det var
enkelt så. Optiker hade då inte skyddad yrkestitel vilket säkert också kan ha spelat in.
Så ser det inte ut idag. När inget kontrollerade vem som kallade sig optiker är det
kanske inte så konstigt att man inte riktigt
vågade lita på optikers färdigheter och kunskaper.
Ett konfrontationstest borde vara mer
lämpligt än ett Campitest att använda vid
synfältsundersökning vid synprövning för
körkort av optiker. Då studier gjorda för att
jämföra tillförlitligheten mellan de två metoderna inte funnits tillgängliga kan jag
inte sätta några siffror på varför. Men anledningen till att det inte undersökts är
förmodligen att det är så självklart. Campitetstet undersöker endast längs den horisontella meridianen medan man med ett
konfrontationstest undersöker i samtliga 4
synfältskvadranter.
Campitestets enda fördel ligger alltså i
dess enkelhet. Det gör det möjligt
för någon att utföra en enklare
undersökning av synfältet utan att
>
Optik 10 2010
52
VETENSKAP
förstå vad den håller på med. Därmed är
det kanske en bra lösning för trafikskolepersonal om de nu borde få utföra synprövningar över huvudtaget. Men inte är det väl
en passande beskrivning på vad en optiker
sysslar med. Det är det här vi är utbildade
till. Inte har vi väl läst tre år på högskola
för att utföra undersökningar som transportstyrelsen beskriver som ”en maskinell
prövning utan utrymme för feltolkningar.”
Louis, Elsevier Butterworth Heinemann
Slutsats
Denna studie visar att de flesta optiker använder den av Transportstyrelsen rekommenderade synfältsapparaten. Ett stort
antal optiker använder dock konfrontationstest vid synprövning för körkort trots
att detta inte är en tillåten metod enligt
körkortsföreskriften.
Optiker och läkare borde ha samma lagliga rättigheter att genomföra synfältsundersökningar vid synprövning. Det finns
ingen anledning till varför optiker inte skulle klara av att utföra ett konfrontationstest
korrekt och bedöma resultatet.
Studien visar att anledningen till att optiker inte får använda samma metod för
synfältsundersökning som läkare dels bygger på okunskap kring optikers kompetens.
Även brist på engagemang och handlingskraft vid förra uppdateringen av körkortsföreskriften från optikers sida kan ha spelat in.
Essilor International – Screening Instruments, Visiotest (s.27-31), NU C77 E/02
Referenslista
Ahreborg, P & Lindberg, A (red.) (2005)
Ögon ordbok (s.59, 106): Stockholm, Alcon
Sverige AB
Anderson, A.J., Shuey, N.H. & Wall, M
(2008) Rapid confrontation screening for
peripheral visual field defects and extinction, Clinical and Experimental Optometry
92:1, s.45-48
Bass, S.J. et al. (2007) Comparison of an
automated confrontations testing device
versus finger counting in the detection of
field loss, Optometry 2007;78: s.390-395
Benjamin, W.J. (red.) (2006) Borish´s Clinical refraction (s.548, 564-566, 591-610): St.
Elliot, D.B. (red.) (2003) Clinical Procedures
in Primary Eye Care (s.70-71): St. Louis, Elsevier Butterworth Heinemann
Eskridge, J.B., Amos, J.F. & Bartlett, J.D
(red.) (1991) Clinical procedures in optometry (s.256-260): Philadelphia, Lippincott
Williams & Wilkins
Gillberg, K. (2008) The Quality standard: Is
it followed by Swedish Optometrists? Examensarbete, Högskolan i Kalmar.
Grosvenor, T (red.) (2007) Primary Care Optometry (s.127-132, 165-169): St. Louis, Elsevier Butterworth Heinemann
Hedin, A. (2001) Kapitel 2 – Trafiksyn: Almgern, M (red.) Trafikmedicin (s.39-50): Borlänge, Vägverket – Trafikmedicinska rådet,
ISBN: 91-88250-46-6
Johnson, L.N. & Baloh, F.G. (1991) The accuracy of confrontation visual field test in
comparison with automated perimetry,
Journal of the national medical association,
vol.83, no.10, s.895-898
Kanski, J.J (red.) (2007) Clinical Ophtalmology A Systematic Approach (s.24-32): St.
Louis, Elsevier , Butterworth Heinemann
Kylén, J, A. (red.) (2004) Att få svar – intervju – enkät – observation: Stockholm, Bonnier Utbildning AB
Neuman, W. Lawrence. (red.) (2000) Social Research Methods – Qualitative and
Quantitative Approaches (s.193-202): Needham Heights, University of Wisconsin at
Whitewater.
Remington, L.A. (red.) (2005) Clinical Anatomy of the Visual System (s.232-253): St.
Louis, Elsevier Butterworth Heinemann
Tranportstyrelsen VVFS 2008:158 Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för
innehav av körkort m.m.
Trost, J (red.) (2001) Enkätboken (s.63-67):
Lund, Studentlitteratur
Vägverket VVFS 1998:89 Vägverkets föreskrifter om medicinska krav för innehav av
körkort m.m.
Vägverket Dir. 2006:119 Kommitédirektiv –
Översyn av körkortsförfattningarna m.m.
Cirkulære om kørekort – Tillgänglig på internet: https://www.retsinformation.dk/
Forms/R0710.aspx?id=123639#B1 [Hämtad
10.05.05]
Easy Survey – Demo, Tillgänglig på internet: http://www.easysurvey.se/tour.htm
[Hämtad 10.03.24]
Premoria om Vägverkets föreskrifter om
medicinska krav för innehav av körkort
m.m. (VVFS 2008:158, ändrade genom VVFS
2008:166) Ikraftträdande 2008-05-01, Tillgänglig på internet: http://transportstyrelsen.se/Global/Vag/Trafikmedicin/pm_till_
vvfs_2008_158_081215.pdf?epslanguage=sv
[Hämtad 10.05.10]
SACO – Välja yrke – Optiker, Tillgänglig på
internet: http://www.saco.se/templates/
Ocupation.aspx?id=3988&epslanguage=SV
[Hämtad 10.04.01]
Tranportstyrelsen – Väg – Trafikmedicin.
Tillgänglig på internet: http://transportstyrelsen.se/sv/Vag/Trafikmedicin/ [Hämtad
10.05.10]
Marsden, J & Craig, S (2009) Vision and driving legislation: what nurses need to know,
Nursing Standard, vol.23, no.37, s.41-45
Pandit, R.J., Gates, K & Griffiths, P.G (2001)
Effectiveness of testing visual fields by confrontation, The Lancet, vol.358, s.1339-1340
Optik 10 2010
Vi söker dig.
Vi växer och öppnar en ny butik i Valbo, Gävle.
Vi söker butikschef och optiker.
Är du vår nya medarbetare?
www.synoptik.se/ledigatjänster
Synoptik är en av Sveriges ledande optikkedjor med 103 butik – från Kiruna i norr till Malmö i söder.
Synoptik grundades 1931 i Danmark och etablerades 1991 i Sverige. Idag har vi närmare 600 medarbetare, omsätter 850 Mkr.
Vi är en del av världens största optikkedja och vårt mål är att vara nummer ett på den svenska marknaden.
VI EXPANDERAR
OCH SÖKER
PERSONAL TILL:
KARLSTAD,
LULEÅ,
ÖREBRO:
OPTIKER
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö
• Meriterande är om du har linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker till Karlstad och Luleå
med tillträde dec-jan och till Örebro snarast.
FALUN:
BUTIKSCHEF
Vi söker dig som:
• Har förmågan att motivera och entusiasmera andra
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Har dokumenterad ledarerfarenhet
• Vill vara med att utveckla och driva ett vinnande team
Tjänsten är heltid och tillsvidare med tillträde nov-dec.
OPTIKER
Vi söker dig som:
• Är legitimerad optiker
• Har några års erfarenhet
• Vill arbeta i branschens modernaste system och miljö
• Meriterande är om du har linsbehörighet
Vi söker heltids- och deltidsoptiker med tillträde dec-jan.
OPTIKERASSISTENTER
Vi söker dig som:
• Har erfarenhet från detaljhandeln
• Är kommunikativ
• Gillar att arbeta med människor
• Har ambition att vidareutveckla dig
• Är serviceminded, positiv och har social kompetens
Vi söker heltids- och deltidsassistenter med tillträde dec-jan.
Är du intresserad, ansök på www.smarteyes.se.
För mer information kontakta Per Stommel på 0708-20 19 19.
Smarteyes finns i de flesta större svenska städer, läs mer på www.smarteyes.se
Från bra till bättre! Välkommen till Synsam.
Synsam söker fler optiker med kontaktlinsbehörighet till Boden, Gislaved, Kungsbacka, Ludvika,
Mariestad, Munkebäck, Stenungsund, Stockholm (S:t Eriksplan) och Västerås.
Optikerassistenter/butikssäljare sökes till Gävle, Halmstad, Munkebäck och Västerås.
Vi söker även butikschefer till Kungsbacka, Oskarshamn, Solna och Stockholm (Fältöversten).
Ny butik på Nova Lund
Nu söker vi personal till vår nya butik på Nova Lund. Vi söker en butikschef, optiker och säljare.
Läs mer om tjänsterna och ansök på synsam.se.
Synsam är Nordens största optikerkedja med ca 400 butiker varav 150 i Sverige. Som marknadsledare har vi en samlad kunskap
och erfarenhet kring optikeryrket som ingen annan kan visa upp. Vi arbetar i en butiksmiljö med modern utrustning, interiör och
IT-kommunikation. Synsambutiken är vanligtvis det ledande optikerföretaget på sin ort. Marknadsföringen är branschens mest
progressiva och innehåller starka varumärken så som Odd Molly, Cheap Monday, MaxMara, Hugo Boss, Polo Ralph Lauren m.fl.
58
EFTER TEXT
SKÄNKES
Automatslip
SEFO RD 903
ÖGAT SYNCENTER
I LINKÖPING
söker
Leg.Optiker
med kontaktlinsbehörighet.
Välkommen att kontakta:
Mia Landelius
skänkes mot hämtning.
Optikerbutik till salu!
Optikerbutik med god lönsamhet
beläget på efterfrågat läge i
köpcentrum. Goda utvecklingsmöjligheter. Norra Stockholm.
För mer information:
Anders Malmström, 070-664 30 31
[email protected]
RL Optiken
0642–101 90, 070–577 67 25
[email protected]
Want to work in
the global capital of
network video?
Welcome to Lund.
Storgatan 24
582 23 Linköping
Tel: 013-125561
www.ogatsyncenter.com
Företagsförmedling
Axis is looking for an
Imaging Optics Engineer in Lund
As an Imaging Optics Engineer you will be part of the Core Technologies Imaging team. You are probably active within component procurement or supplier
scouting today, with emphasis on building supplier relations. You may also be
an engineer working with camera optics and with a desire to move towards
the supplier relations side of things. In any case, we think you have a general
interest in optics and a desire to learn more.
Your responsibilities will include:
> Monitor and scout for manufacturers within optics and optomechanics
> Drive and maintain manufacturer relations
> Assist with feedback on methods, processes and tools within the optics
evaluation domain
> Participate in technology roadmapping process
Visit www.axis.com/jobs
for more information about
the position and Axis.
CooperVision Nordic
söker
Professional Service
Manager
Norden
CooperVision är ett amerikanskt börsnoterat bolag och vi är verksamma i alla världsdelar. Vi är
marknadsledande inom toriska kontaktlinser och är en av världens största kontaktlinsproducenter.
CooperVision Nordic AB är ett bolag inom CooperVision koncernen. Vi är cirka 30 anställda som marknadsför
och säljer kontaktlinser till återförsäljare i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island. Huvudkontoret för
Norden ligger i Göteborg. Koncernspråket är engelska.
Ditt jobb blir att utveckla CooperVisions professional service koncept till optiker och ögonläkare i Norden.
Du kommer tillsammans med marknad och försäljningsavdelningen utveckla och följa upp samarbetet med
både nya och gamla kunder.
Vi erbjuder dig ett självständigt, flexibelt arbete i en intressant bransch.
Vi söker dig som är/har:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Kliniskt erfaren
Team player
Förmågan att tala inför större grupper
Kreativ i framtagande av säljhjälpmedel
Pedagogisk (interna & externa utbildningar)
Säljinriktad
Marknadserfarenhet
Resultat- och målinriktad
Självständig och energisk
Bosatt i Norden
Tjänsten innebär:
•
•
Att du jobbar regelbundet på kontoret i Göteborg
Att du har möjlighet att resa i Norden och Europa
Sänd din ansökan på engelska senast 2010-11-10
till [email protected] märkt ”PSM CooperVision Nordic”.
Vill du veta mer?
Ring Harald Angström +46 705 48 05 20
Mer information om CooperVision finner du på www.coopervision.se
60
EFTER TEXT
Specsavers er verdens største privateide optikergruppe og verdens
tredje største optikerkjede. Med mer enn 60 butikker, 430.000 kunder
og over 1.000.000 solgte par briller i Norge, er Specsavers en av landets
mest fremgangsrike optikerkjeder. Specsavers suksess er tuftet på
tre grunnpilarer: kvalitet, faglig kompetanse og lave, tydelige priser.
www.specsavers.no
Utgivningsplan 2010–2011
Nr
Materialdag Leveransdag
11 11 november 25 november
12 1 december 15 december
1/11
12 januari
27 januari
2/11
14 februari
25 februari
3/11
10 mars
29 mars
4/11
11 april
28 april
5/11
11 maj
26 maj
6–7/11
7 juni
22 juni
8/11
9 augusti
25 augusti
9/11
13 september 29 september
10/11
11 oktober
27 oktober
11/11
8 november
24 november
12/11
8 december
28 december
Bokning och
annonsförsäljning:
Renée Lindén
08-601 25 20
[email protected]
Annonsmaterial:
Gunilla Dagerman
08-612 89 60
[email protected]
Vi søker:
Optikere til NOrge,
lillehammer Og gjøvik
Vi søker etter optikere til våre butikker på Østlandet,
Lillehammer og Gjøvik (100% stillinger) med snarlig tiltredelse.
kontakt oss:
Spørsmål om stillingene rettes til Arnt Thomassen
på tlf: 004795757094 eller 004761251275
Søknad sendes på mail til:
[email protected]
Upptäck Aldata SIR OPTIK
Vi har många års erfarenhet av att leverera
butiksdatalösningar som stödjer basprocesserna från
kassa och back-office till huvudkontor. Vår optikversion
är framtagen i nära samarbete med optiker och används
idag av flera optiker. Med hjälp av Aldata SIR Optik kan du:
Kombinera optikspecifika funktioner med kund- och
produktdata i en och samma butikslösning
Ha tillgång till full back-office funktionalitet direkt
från kassan
Enkelt hantera komplexa processer och leverera hög
kundservice i butik
Hantera kundens synundersökning, köp- och
recepthistorik
Rikta dina marknadskampanjer baserat på kunders
köpvanor
Alltid ha full översikt och möjlighet till flexibel
verksamhetsstyrning
För mer information kontakta Aldata:
Mail: [email protected]
Telefon: 08-503 00700
www.aldata-solution.se
Söker du efter en lösning för att driva din
Butik eller Kedja framåt?
61
Optikbranschen är en paraplyorganisation som samlar alla branschens
aktörer. Våra medlemmar är Optikerförbundet, SOLF och de flesta
detaljisterna. Vi består alltså av nästan samtliga optiker, leverantörsföretag
och optikbutiker. Vår vision är att bli bäst i Europa och vi företräder
branschens intressen i samhället och jobbar med bransch- och näringspolitik.
Exempel på branschgemensamma frågor är utbildning, forskarfinansiering,
statistik, kontakt med myndigheter och beslutsfattare samt tidningen OPTIK.
Vi ansvarar också för branschens kvalitetsnorm och certifieringsprocess.
Vi söker nu
Optiker
med brinnande intresse för kvalitet
Under 2010 har kvalitetsutbildningen och certifieringsprocessen vidareutvecklats för att i ännu högre grad säkerställa att verksamheterna följer
Socialstyrelsens föreskrifter. Vi söker nu en certifieringssamordnare.
Som certifieringssamordnare ansvarar du för att utbilda medicinskt
ansvariga. Andra uppgifter är registerhantering och löpande vidareutveckling av certifieringen. Du fungerar som stöd till butikerna i certifieringsprocessen och ansvarar även för revisioner i de anslutna butikerna.
Anställningen omfattar cirka 40 resdagar årligen. Tjänsten är på 80% av
heltid utslaget på hela året. Tillträde januari 2011.
Tjänsten innebär kontakt med många butiker och kommer ge Dig ett
brett kontaktnät i branschen. Du kommer att arbeta i en liten, snabbrörlig organisation där vi värdesätter egna initiativ.
Läs mer och sök tjänsten på www.optikbranschen.se
Optik 10 2010
62
”REKLAMEXPLOSION INOM OPTIKBRANSCHEN”
Rubriken är hämtad från oktobernumret av Resumé, reklam
och medievärldens branschtidning. Tillsammans med hemmafixarmarknaden är optik den bransch som just nu står för
största tillväxten enligt tidningen. Grattis!
Så - vilka möjligheter öppnar det för optikbranschens leverantörer? Det handlar om att ligga top-of-mind med sina
varumärken. Att finnas med när butikerna tar emot den allt
ökande kundtillströmningen. Att kommunicera kvalitet även
när kvantitet står i fokus. Att vara valbar när fler väljer oftare.
OPTIK vill dra sitt strå till stacken och erbjuder fler typer av
årsabonnemang – alla ska kunna göra en helårsplanering
med bästa möjliga villkor.
Dessutom: i frånvaro av SOLF-mässan kommer OPTIK även
2011 ha en sektion i nr 1 ’Leverantörsnyheter’ där du
kan boka en s.k. ”advertorial”. Det innebär en betald
annonsplats med text som är skriven av vår redaktion. Texten presenteras tillsammans med era bilder
som en nyhetsartikel på dessa specialsidor. Här gäller först till kvarn vid bokning - begränsat antal.
Slå en signal till Renée Lindén, 08-601 25 22 och
diskutera hur du vill ha din annonsering 2011 – när
branschen fortsätter växa snabbare än alla andra.
Optik 10 2010
Posttidning B
CV/DD/DACP/PA/20100810/SE
Tidningen Optik
Karlbergsvägen 22
113 27 Stockholm
Erbjud dina kunder vår skönaste endagslins
– med blinkaktiverad återfuktning!
Traditionella endagslinser
Tårfilm
1
Tårfilmen är mindre stabil över linsens yta.
2
Linsen behandlas med fuktgivande ämnen som
hålls kvar inuti linsen och effekten minskar därav
under dagens lopp.
Lins
Öga
DAILIES® AquaComfort Plus®
Tårfilm
Lins
Öga
1
Vätning av linsens yta sker hela dagen med hjälp av
ett blinkaktiverat ämne som frigörs från linsen.
2
Vätande ämnen inuti linsen är inte fast bundna.
3
Vätande ämnen frigörs till linsens yta med olika hastighet.
De små PEG-molekylerna frigörs snabbare, medan de längre
PVA-kedjorna avges mot slutet av dagen.
Unik trippelverkande fukteffekt som smörjer,
återfuktar och fräschar upp vid varje blinkning!