pdf, 5,1 MB - Skogsbruket

Transcription

pdf, 5,1 MB - Skogsbruket
Skogsbruket
4-2010
Planteringssäsongen börjar
Stubbarna ska behandlas
Skogsbruket
Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd
Nr 4 2010. Årgång 80
4
8
12
15–18
20
24
28
Korv-Göran trivs i egen skog
Göran Lillkåll gjorde karriär som korv- och kebabhandlare.
Numera kopplar han av med promenader i egen skog.
4
Åkerkanter och vägrenar kan vara energivedsrika
Mängden energived kan bli verkligt stor och
avverkningskostnaderna låga.
8
Nu ska stubbarna behandlas
När temperaturen stiger till +5 bör stubbehandling bli en del av
avverkningsrutinerna.
15–18
Skogsvårdsskolan, del 4:
Du kan hjälpa din skog att må bra
Förberedelser inför röjningsäsongen
Innan du ger dig ut med röjsågen är det bra att kolla upp vissa
saker.
Mossa kan ge extra inkomster
20
Danska skogsägare tjänar pengar på att sälja vanlig mossa.
Villaväg är bra för skogsbruket
En dröm har gått i uppfyllelse då man fått bro över Tomsäcken.
24
Omslagsbild: Holmen
2
Skogsbruket 4/2010
Skogsbruket
Ledaren
14.4.2010
www.skogsbruket.fi
Utgivare
Redaktion
Chefredaktör
Föreningen för
Skogskultur rf
Orrspelsgränden 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
[email protected]
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Redaktionssekreterare Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Redaktör
Maria Lindén
tfn 020-772 9192
Medarbetare
Bjarne Andersson
tfn 050-591 2880
[email protected]
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
[email protected]
Marianne Palmgren
[email protected]
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
[email protected]
Annonsförsäljning
Adressförändringar
och prenumerationer
Prenumerationspriser
Oy Adving Ab,
Ingmar Qvist
tfn 040-505 5446
fax 09-221 3425
[email protected]
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
[email protected]
Helårsprenumeration (11 nr)
38 euro i Finland
370 SEK i Sverige
45 euro i övriga länder
Halvårsprenumeration (6 nr)
23 euro i Finland
230 SEK i Sverige
27 euro i övriga länder
ISSN
Ombrytning
Tryckeri 0037-6434
Margita Lindgren,
Ekenäs Tryckeri Ab
Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.
Skogsbruket 4/2010
En energisk framtid
väntar skogsbruket
Energipris, inmatningstariffer, energibeskattning, miljövänlighet, förnybarhet, importberoende, leveranstrygghet och många andra saker kring energi har diskuterats flitigt på den politiska arenan den senaste tiden. Energibranschen är stor och viktig för att samhället skall fungera. Det är lätt för
konsumenterna att byta elproducent och inom Norden handlar energibolagen med sin elektricitet på en gemensam börs. Konkurrensutsättningen
skall hålla energibolagens vinstmarginaler på en acceptabel nivå.
Priset på energi bestäms ändå långt av produktionskostnaderna och
de igen regleras genom politik. Genom straffskatter och handel med
utsläppsrätter höjs priset på fossila bränslen så att andra energiformer
blir konkurrenskraftiga. Inmatningstariffer garanterar att producenten
får ett minimipris för sin energi och minskar investerarnas risker. Investeringsstöd kan sänka merkostnaden för en del energiformer, och så
vidare. Länderna i Europeiska Unionen har gemensamt förbundit sig att
minska utsläppen av växthusgaser och öka andelen förnybar energi i
energiproduktionen. Finland har ålagts att höja andelen förnybar energi
till hela 38 % före 2020. För att nå det målet krävs stora omställningar
i energibranschen.
En av omställningarna är att hämta allt mer energi i våra skogar. I mitten av april presenterade näringsminister Mauri Pekkarinen sitt förslag
till stödpaket för förnybar energi för regeringen. Hela paketet går på
nästan en miljard euro under tio år och målet är att produktionen av
förnybar energi skall öka med 30 TWh per år. En femtedel skall produceras med vindkraft, en liten del med biogas och resten med biomassa
(= energived). Det betyder att användningen av energived på tio år skall
fyrdubblas och växa till 17 miljoner kubikmeter.
En av frågeställningarna är hur anskaffningen av energived skall stödas
i framtiden. Idag kan skogsägaren få ett stöd om 7 euro per kubikmeter
för energived som hämtas ut i samband med iståndsättning av ungskog.
Att stödet är bundet till vård av ungskog är ingen god lösning. Det har
styrt in oss på en väg där försummad plantskogsvård kompenseras med
stöd för energived. Klena stammar är dyra att hantera oberoende av om
de kommer att flisas för att bli cellulosa, värmeenergi eller biodiesel.
Det är fel att betala ut stöd för att drivningskostnaderna blivit skyhöga på
grund av tidigare försummelser! Genom att slopa begränsningen på att
skogen inte får vara grövre än 16 cm och rikta stödet till virke från alla
förstagallringar skulle vi vinna mycket. Intresset för att gallra skulle öka
och betydelsen av god plantskogsvård skulle bli tydlig. Sammantaget
skulle det ge ett lönsammare skogsbruk och bättre garantier för att vi
också i framtiden har grovt virke för sågindustrin. m
JOHNNY SVED
[email protected]
3
Göran Lillkåll i Pedersöre
gjorde karriär som korvoch kebabhandlare och
tilltalas allmänt “KorvGöran” i hemtrakterna.
är
Affärsverksamheten
numera såld, varför han
kan koppla av med promenader i egen skog.
Foto: Henning Saarenpää
trivs i egen skog
– Jag vill inte skryta med mitt
skogsinnehav, lika lite med
mitt kunnande i skogsvård,
säger Göran Lillkåll. Men det
är trevligt att vara skogsägare
och kunna ta julgran ur egen
skog. Vad gäller skogsvården
litar jag helt på skogsvårdsföreningens lokala fackman.
Han vet vad som behöver göras och säger till när så sker.
Göran Lillkåll föddes på
Västerbacka i Purmo. Till det
lilla jordbruk pappa Edgar drev
hörde också lite skog, och när
fadern dog 2006 övertog bröderna Göran och Kaj skogsskiftet på ca 26 hektar.
– Det är klart att man uppskattar skogen också för att
det handlar om arvegods, påpekar Göran.
Barkkniven sitter ännu bra i
handen
För honom innebär skogsskiftena nära Fagerbacka gamla
fäbodställe också en hel del
minnen. När skogsvårdsföreningen Norrskog för några
år sedan ordnade skogsdag
för skolelever och skogsägare
De gamla tagen sitter i för
Göran Lillkåll.
4
Skogsbruket 4/2010
En dag blev pojkarna olyckliga när de hade sönder mammas kaffetermos.
– Airam-flaskan
kostade
pengar på den tiden, så med
brodern beslöts att vi måste
öka betinget den dagen för att
reparera det skedda. Vi barkade och barkade och det hann
till och med börja skymma.
Pappa där hemma undrade
om det hänt någon olycka då
pojkarna inte kommit hem.
Han kom cyklande ut till Fagerbacka och vi sa att det nog
inträffat en olycka.
– Inte tog vi skada av det
hårda arbetet och vi sov gott
på nätterna.
– Under pappas tid var
skogen en viktig ekonomisk
resurs. Vad helst som behövdes på gården måste tas ur
skogen, så pappa högg virke
varje vinter. Vi pojkar fick ty
oss till barkning för att få en
extra slant.
Den första kebabrullen…
Efter tio år i Mini-Grillen
flyttade företaget över gatan
och blev “Korv-Göran” liksom innehavaren. I mitten av
1980-talet kom också kebab
med på produktlistan, inte
heller detta utan besvär och
motgångar.
– Jakobstad hade färjförbindelse med Sverige och
svenska kunder frågade efter
kebab. Vi visste knappt vad
detta var, men efter studiebesök i Västerbotten och i Finland började vi experimentera
Skoleleverna blev något förvånade men också imponerade när
de såg “Korv-Göran” barka props vid en skogsdag i Purmo.
i köket. Det första försöket till
försäljning misslyckades då
hela rullen sprack och ramlade i golvet.
Men Göran och Kerstin lärde sig tillverka kebab och efterfrågan sköt fart efter några
”Jag var stolt över att fortfarande
kunna föra barkkniven och det
väckte fina minnen till livs. Som
12–13-åring fanns ingen annan
möjlighet att tjäna lite pengar än
barkning på våren.”
Den franska potatisen var
från Purmo
När Göran Lillkåll sökte sig
ut i det riktiga arbetslivet
och bildade familj kom han
på idén att öppna korvgrill
i Jakobstad. Han hittade ett
mellanrum mellan två hus
på Kanalesplanaden där han
lyckades klämma in en grill.
– Det var den 6 april 1973
vi öppnade grillen. Namnet
Skogsbruket 4/2010
Göran Lillkåll blev till och med filmad för lokala TV-kanalen när
han agerade “puriljätkä” under en skogsdag vid Fagerbacka I
Purmo.
veckor. En industrihall inköptes, Göran konstruerade maskiner för att grilla och strimla
kebab som såldes långt utöver
stadens gränser. Partiaffärer
kopplades in och snart blev
kebabtillverkningen en egen
rörelse.
Nu ställer Göran också upp
som konsult när de nuvarande
ägarna försöker utvidga marknaden ytterligare.
Krigsveteranerna ligger
Göran varmt om hjärtat
Foto: Bertel Widjeskog
Hårt arbete gav god
nattsömn
Mini-Grillen gav sig självt då
yttre bredden var endast 2,8
meter. Hustrun Kerstin ställde
också upp till hundra procent.
Vi sålde mest hamburgare,
smakbitar och fransk potatis.
Den sistnämnda var inte
mera fransk än att vi fick
den från Purmo och skalade,
strimlade och förkokade den
hemma i köket.
Foto: Henning Saarenpää
ställde Göran upp som “puriljätkä” och barkade en hel del
props.
– Jag var stolt över att fortfarande kunna föra barkkniven
och det väckte fina minnen till
livs. Som 12–13-åring fanns
ingen annan möjlighet att tjäna lite pengar än barkning på
våren. Det blev ett och annat
beting vid Fagerbacka, cirka 4
kilometer hemifrån.
– Tvåhundra klabbar per
dag var målsättningen för min
bror och mig och det klarade
vi också av. Vi fick 7 penni
per klabb, lika mycket som en
lakritsstång då kostade.
Framgångarna förklarar Göran
Lillkåll med hårt arbete och
lite speciella grepp i marknadsföringen.
– Vi fick bra start eftersom
vi själva var i samma ålder
som den huvudsakliga kundkretsen och vi lyckades skapa
oss ett namn. Till och med en
egen läskedryck sålde bra då
etiketten var originellt utformad. Vi var måna om att själva stå i grillen så mycket som
möjligt. Det blev naturligtvis
tungt med allt resande och nu
känns det gott att kunna ägna
sig åt helt andra saker. För att
hedra sin far och alla andra
frontmän har Göran Lillkåll
nu bland annat ägnat sig åt
krigsveteranernas sak. m
Text:
Bertel Widjeskog
5
Hittar du dina råmärken?
Äldre skogsägare tror sig veta var rårna mellan skogsfastigheterna går och var råmärken finns. Sanningen
är dock att många inte vet, de bara tror sig veta.
Farfar har kanske berättat att en stig går längs rån,
men stigen kan ha bytt sträckning till följd av nedfallna träd eller markberedning. Om båda fastigheterna
har kalavverkat längs den gemensamma rån, kan stigen
försvinna på några år.
D
et lönar sig att hålla rårna öppna och
inte låta dem växa
igen. Fastighetsbildningslagen (554/1995) säger att om det finns oklarheter
som gäller råns sträckning el-
ler råmärken så måste man
hålla en officiell rågång. Det
kostar en hel del pengar och i
många fall är det helt onödigt.
Det är bättre att hålla rårna
öppna så länge som de kan
urskiljas i terrängen.
När får jag själv öppna en rå?
År 2005 stadgade riksdagen
mycket klokt:
Ӏgare till registerenheter
på skogsmark utanför detaljplaneområden får hugga upp
en rå mellan sina enheter, om
rån har huggits upp tidigare i
samband med en lantmäteriförrättning och dess sträckning
inte är oklar eller stridig. Rån
skall huggas upp så att rålinjen går mitt i den upphuggna
rågatan och tydligt kan urskiljas. Rågatan får huggas upp
högst en och en halv meter
bred, om inte ägarna avtalar
något annat.
Om avtal inte nås om upphuggning av rån, får ägaren
till en registerenhet hugga
upp rån utan rågrannens
samtycke efter att ha underrättat rågrannen om detta. De
träd som fällts inom råområdet tillkommer ägaren till den
registerenhet på vars sida av
rån träden har fällts. Den som
äger träden skall se till att de
tas till vara.
För kostnaderna för upphuggningen av rån svarar den
som hugger upp rån, om inte
ägarna till registerenheterna
avtalar om något annat.”
Kort och gott: den som vet
exakt var rån går i terrängen
får hålla den öppen. Grannen
får kanske ett påskkort och
hälsningar: jag ska öppna rån
efter påsken. Men då måste
man verkligen veta var rån
går.
En märklig sak är att den
ovannämnda stadgan inte
finns i fastighetsbildningslagen (1995) eller förordningen
(1996). Den hör till lagen an-
Den bästa årstiden att hitta
ett försvunnet röse är vår. Det
här fyrkantiga röset var en liten upphöjning under humustäcket.
6
gående vissa grannelagsförhållanden (1920).
Olika råmärken
För att hitta alla sina rår och
råmärken behöver en ny
skogsägare köpa en lämplig
karta från den närmaste lantmäteribyrån. Vi har 12 lantmäteribyråer i landet. Deras
adresser hittar du på webbadressen www.lantmateriverket.fi > Lantmäteribyråer.
En fastighetskarta med alla
råmärken och deras nummer
utsatta är bäst. Om du har en
GPS-mottagare, kan du också
köpa koordinater för råmärken. Med koordinaternas
hjälp kan du hitta det ungefärliga läget för ett råmärke i
skogen.
För att kunna hitta något,
måste du veta vad du ska
leta efter. Om det är fråga om
gamla, försvunna råmärken,
borde man hitta ett stenröse.
• På mineraljordar byggdes
ofta stora fyrkantiga rösen av
sten. För cirka 60 år sedan
stadgades att ett fyrkantigt
röse byggs av stenar. Röset
ska vara minst 100 cm långt,
100 cm brett och minst 40 cm
högt. I rösets mitt i råpunkten
ska resas en minst 60 cm hög
centersten som är minst 20
cm i diameter.
• En variant är ett femstenaröse. Det byggdes på följande
sätt: i råpunkten restes en
centersten av samma storlek
som i ett fyrkantigt röse och
som hörnstenar utplacerades
fyra stenar lika långt från varandra och på omkring 80 cm
avstånd från centerstenen.
Hörnstenarna skulle vara
minst 40 cm i diameter.
• Om det var knappt om
stenar, restes ett enstenaröse.
Det byggdes på följande sätt:
i råpunkten restes en minst
80 centimeter hög sten som
skulle vara minst 20 cm i diameter.
Skogsbruket 4/2010
• Man accepterade också en jordfast sten eller ett
bergröse. Det stipulerades att
en jordfast sten eller en punkt
på ett berg kan utmärkas som
röse. Det fanns två alternativ.
Man kunde fästa en järnbult
eller ett järnrör som var minst
2 cm i diameter stadigt i råpunkten och kravet var att det
skulle nå 5 cm över stenens
eller bergets yta. Det andra alternativet var att i råpunkten
hugga in en cirkel med en diameter på omkring 15 cm med
en råvinkel inne i cirkeln. Inhuggningen skulle vara minst
1 cm djup och bred.
• På lösa och sanka marker
byggdes ett fyrkantigt röse
på en trälave. Hörnen stöddes med träpålar som var
nedsänkta i mossen. Gamla
rösen på trälavar är svåra att
upptäcka efter årtionden, då
de sjunker in i mossen.
Förr gällde anvisningen att
om ett röse byggt på en trälave
skulle kunna sjunka in i mossen eller myren, borde det
Ordet rå heter i pluralis rår.
Den bestämda formen är
rårna. Det böjs med andra
ord på samma sätt som ordet tå.
Enligt GPS-mottagaren finns ett röse i närheten.
byggas ett röse av fem pålar. I
råpunkten skulle en påle föras
ner djupt i marken. På ungefär
80 cm avstånd från råpunkten
och på lika långt avstånd från
varandra skulle det finnas fyra
pålar av hållbart virke, som
var barkade, hade en diame-
ter på minst 10 cm och som
höjde sig minst 80 cm över
markytan. Anvisningen var att
det i röset skulle inhuggas eller inskäras dess nummer till
minst 0,5 cm djup.
För att urskilja numren på
gamla rösen behövs det en
liten stålborste för att putsa
bort lavar.
En rå måste öppnas
Sedan du hittat råmärken kan
du öppna rån. Om du hittar
några vettare i rålinjen, kan de
vara till hjälp i arbetet. Tyvärr
restes inte vettare (till exempel tre bredvid varandra i råns
riktning placerade stenar) på
200 meters avstånd såsom lagen angav och många vettare
har förstörts vid avverkningar.
Allt arbete har sina mödor!
m
Text och foto:
Matti kärkkäinen
När två mindre granar har
huggits bort och den fallna
centerstenen har lyfts upp,
syns röset. Ofta kan siffrorna
vara upp och ner.
Skogsbruket 4/2010
7
Bioenergi
Det
blir dyrare att ta ut
energived från ungskogar
än att ta ut grot och bryta
stubbar.
Det påverkar det
pris som skogsägaren får
för energiveden.
förbättringar
Foto: Perttu Suonperä
Åkerkanter och vägrenar
kan vara energivedsrika
Med små
här
och
var i kedjan från skogen
till värmepannan, uppnås
vinster som alla parter i
kedjan drar nytta av.
I
takt med att efterfrågan
på energived ökar, blir
både röjnings- och gallringsskogar intressantare
som skogsbränsleobjekt.
Energived finns på många
platser
I både äldre plantskogar och i
unga gallringsskogar finns det
energived att ta ut. Ibland är
det mest lönande att även ta
ut det virke som fyller kraven
för massaved som energived.
Prisskillnaden mellan massaved och energived och den
mängd massaved som tas bort
vid gallringen avgör vilket alternativ som är mest lönande
ur skogsägarens synvinkel.
Energived växer också längs
åkerkanter, diken och vägrenar. Mängden kan bli verkligt
stor och dessutom blir avverkningskostnaderna låga.
Albestånd, som bl.a. finns
längs våra kuster, är virkesrika. Virkesvolymer på upp till
100 m3/hektar är inget ovanligt. Virket duger sällan till något annat än som bränsle.
8
När det på vintern snöar och turvis är plus- och minusgrader kan en otäckt trave bli en isklump.
Då är det omöjligt att flisa virket.
Liten eller stor panna?
Det är bra att i förväg ta reda
på i hurdan panna skogsbränslet sannolikt kommer
att brännas och var flisningen
sker.
• Mindre värmepannor
som används i egnahemshus
och på jordbruksfastigheter
ska ha flis av bra kvalitet.
Fukthalten ska vara under 25
procent. Stammar som tas ut
som energived från röjningsoch gallringsskogar ska därför
kvistas.
• Medelstora värmeverk,
upp till 1 000 kW, klarar av
att bränna flis som är gjord
av okvisade stammar och av
grot. Fukthalten ska vara under 40 procent.
• Stora värmeverk, över
1 000 kW, klarar av all slags
energived, men ju torrare flisen är och ju bättre kvaliteten
den har, desto färre blir driftstoppen och desto mer energi
får man ut av flisen.
Vad innebär dålig flis?
Dålig flis är dålig för alla
och det blir dyrt att elda med
den.
• Fuktig flis har en hög vattenhalt och den energi som
man får ut av flisen blir lägre.
• Vid längre lagring börjar fuktig flis brytas ned och
i extrema fall kan flisstacken
antändas. Den börjar också
mögla och blir en hälsorisk.
• Fuktig flis fryser vid lag-
ring under bar himmel vintertid. Det ger problem på transportörerna.
• Ju fuktigare flis desto mera
aska blir det.
• En jämn flisfraktion med
lite stickor ger mindre driftstopp. Flisfraktionen bör vara
anpassad till pannan. m
I Skogsbruket inleder vi en serie
om uttag av energived från gallringsskogar. I dessa skogar finns
en stor potential. Med små förbättringar i produktionskedjan
från skogen till värmepannan,
uppnås vinster som alla parter
har nytta av.
Texterna kommer att basera
sig på ”Laatuhakkeen tuotanto
-opas” som är skriven av energivedsexpert Tanja Lepistö på Södra
Österbottens skogscentral.
Skogsbruket 4/2010
Bioenergi
Energived
Foto: Christer Backlund
Nya spelregler för
mätning av energived
eller stubbar,
grot och klenvirke från
ungskogsgallringar
det
virkessortiment
är
som
det är störst efterfrågan
på idag.
Det som nu krävs
är att fastkubikmeter blir
den måttenhet som används i handeln med energived.
Då
blir det lät-
tare för skogsägaren att
jämföra priser.
V
ägning av energived
ökar i popularitet,
då de flesta skogstraktorer börjar ha
kranvåg som standardutrustning. Med omräkningstal kan
vikten omvandlas till fastkubikmeter. Konkret innebär det
att energiveden vägs när den
lastas på skogstraktorn.
Omräkningstalen är olika
beroende på om energiveden
är färsk eller har torkat över
sommaren
980 kg färska stubbar motsvarar 1 fast-m3.
Omräkningstal som gör det möjligt att omvandla vikt till fastkubikmeter.
Skogsägare ska inte behöva
vänta 2 år på betalningen
Ett pris som är angivet i euro/
m3 är lättare att anamma än
ett pris som är angivet i euro/
MWh. En annan fördel med
vägning är att virkesmängden
klarnar så snart energiveden
är utkörd.
Fortsättningsvis är det mycket vanligt att skogsägarna får
vänta 1–2 år på virkeslikviden
när de säljer grot och klenvirke. Sådan är situationen när
betalningen sker enligt antal
flliskubikmeter, då energiveden ska torka 1–2 år innan
den flisas eller krossas.
Skogsbruket 4/2010
900 kg nyavverkad energived från
ungskogar motsvarar 1 fast-m3.
Vägning ger exakt resultat
– Vägning ger ett mycket exaktare resultat både för uttag
av grot och av klenvirke från
gallringsskogar, säger skogsenergiexpert Juha Koronen
på Metsäliitto i en intervju i
tidningen Metsäliiton Viesti.
Ofta uppskattas fortsättningsvis mängden grot utgående
från den mängd virke som av-
9
Bioenergi
verkas på förnyelseytan. Vägning ger ett exakt resultat och
då vi nu har omräkningstal
även för stubbar, blir handeln
med energived mycket konkretare.
Christer Nilsson på Mecanil, ett företag som säljer
bland annat kranvågar, uppger att försäljningen av kranvågar ökade i höstas med
nästan 100 procent. En kranvåg kostar färdig monterad på
griplastaren omkring 6 000
euro utan moms.
Reviret överväger att också
börja väga stubbar
Södra skogsreviret är en stor
energivedsanskaffare och har
specialtraktorer som kör ut
största delen av groten och
energiveden från gallringsskogarna.
– De här skogstraktorerna
har kranvåg. De väger all
energived som de kör ut. Ur
skogsägarens synvinkel betyder det här att skogsägaren
får betalt för energiveden så
snart den är utkörd, säger virkeschef Johan Engström på
Södra skogsreviret. De här
skogstraktorerna har större
lastutrymme. Det betyder att
två olika skogstraktorer kommer till samma förnyelseytan,
men det är inte lönsamt att
låta en stor skogstraktor med
lastutrymme anpassat för utkörning av tunga timmerlass
att köra ut skrymmande, men
lätt energived. Energiveden
Vikten ger fast-m
3
Omräkningstalen är olika för energived från gallringar, grot
och stubbar. Inom resp. sortiment finns det olika omräkningstal beroende på om virket är färskt eller om det har
hunnit torka innan det vägs.
Exempel på några omräkningstal:
Färska stubbar
Färsk grot
Färsk energived från gallringar
980 kg/m3
1 050 kg/m3
900 kg/m3
får oftast torka på avverkningsytan några veckor. Då
bli också lagerplatsen ledig
för energivedstravarna då
massaveden och timret har
hunnit bli bortkört.
– För stubbarnas del har
reviret inte ännu fattat beslut
om vi även här ska övergå
till vägning. Ännu beräknar
vi mängden energived från
stubbrytning utgående från
förnyelseytans areal.
UPM kräver kranvåg
Enligt energivedsexpert Christer Backlund på UPM, kräver
bolaget numera att skogsma-
Travar sjunker ihop
En trave med energived som består av okvistade klena träd
sjunker ihop mycket under lagringen. Om höjden på traven
mäts när virket körs ut och på nytt efter några månader har
den blivit tio procent lägre. Det här resultatet ger en undersökning i Kuortane.
Den första veckan sjunker traven mest ihop. En trave som
är 5 meter hög blir 20 centimeter lägre på en vecka. På fyra
månader har den sjunkit ihop 50 centimeter eller tio procent.
Direktiven för mätning av energived anger kranvågsmätning som den bästa metoden. Om säljaren och köparen trots
allt kommer överens om att använda travmätning, är det skäl
att beakta att traven kan ha sjunkit ihop. m
Källa: Bioenergia 1/2010
Alternativ handbok
för skogsbruk
S
kogsvården har utvecklats
med stormsteg under de
senaste 15 åren. – Skogsägarna har fått tillgång till många
nya sätt att sköta sin skog
och de här nya metoderna
kan i bästa fall öka skogarnas
produktivitet med flera tiotal
procent, säger skogsserviceföretaget Innofor Oy i sin nyutgivna handbok.
Handboken "Silmät auki
metsässä: mistä metsänhoidossa kannattaa maksaa?",
(ungefär ”Med öppna ögon i
skogen: vad lönar det sig att
10
betala för inom skogsvården”)
har författats av bolagets styrelseordförande
Marcus
Walsh, skogsrådgivare Erno
Lehto och bolagets verkställande direktör Marko Mäkinen. Broschyren som är på
finska omfattar 25 sidor med
illustrationer i form av färgfoton och källhänvisningar i
elektronisk form. Den riktar
sig speciellt till nya skogsägare och skogsägare som anlitar ombud för skötseln av sin
skogsegendom. Broschyren
kan fritt laddas ned från nätet
skinentreprenörer som kör ut
energived ska skaffa kranvågar.
– Många har kranvåg redan,
säger Christer Backlund. Av
groten vägs ungefär en tredjedel och av energiveden från
gallringsskogar ännu mera.
För skogsägaren betyder det
här att han får virkeslikviden så snart virket är utkört.
Skogsmaskinentreprenören
får också betalt enligt samma
system. Nu börjar vi också
väga stubbar, då det finns omräkningstal även för dem. m
på adressen: http://www.inno
for.fi/silmat_auki_metsassa/
Intressant läsning för alla
som vill hålla koll på vilka
argument kontinuitets- och
blädningsskogsbrukets förespråkare lägger fram. Metoder
som presenteras är bl. a. krongallring och låggallring. Innehållet representerar bolagets
syn på skogsbruk och är inte
några officiella rekommendationer. Handboken innehåller
också några intressanta kostnadskalkyler. m
Värmen i juli i
fjol bestämmer
toppskottets
längd
T
emperaturen i juli i fjol
och trädets ålder är de två
faktorer som avgör hur långa
tallens toppskott blir i år. Temperaturen har större betydelse
än trädets ålder. En bra längdtillväxt, dvs. långa toppskott,
betyder samtidigt att barren
växer bra.
För tall och även för gran
pågår längdtillväxten, skottsträckningen, under cirka sex
veckor med början i månadsskiftet maj–juni. m
Skogsbruket 4/2010
Skogsvård
Nu är det vår
– plantering ger motion
Den bästa tiden för plantering är de allra första
veckorna efter att tjälen
gått ur marken.
Om
du
ska plantera både täckrots-
och
barrotsplan-
Hatt eller skärmmössa
Vårsolen är förrädisk även när den
gömmer sig bakom molnen. En
hatt eller skärmmössa skyddar dig
från solsting och brännskador under en lång dag på kalytan.
tor, ska du börja med barrotsplantorna.
K
lä dig rätt och använd
rätta arbetsredskap
Hantering före plantering
Behandla plantorna varsamt.
Barrotsplantor levereras i
säckar. Var noga med att inte
slänga säckarna och stapla
dem inte på varandra. Barrotsplantor är känsliga för
torka.
Täckrotsplantor levereras i
pappkartonger. Många plantor har under vintern förvarats
i frys- eller kyllager och har
ibland inte hunnit tina upp
vid leverans. Då är det viktigt att du låter plantorna tina
långsamt.
Långa ärmar
Långärmat skyddar mot
plantornas stickiga barr.
Extra viktigt när plantorna
är kemiskt behandlade.
Tall- och granplantor är behandlade mot angrepp av
snytbagge.
Handskar
Använd alltid handskar
när du arbetar med kemiskt behandlade plantor.
Plantkorg
Det finns plantkorgar
av olika slag både med
och utan axel- och midjerem. De bärs på höften. En plantkorg kostar
omkring 70 euro inkl.
moms.
Överskatta inte din kapacitet
Plantera så snart som möjligt
efter leverans och ta inte hem
fler plantor än du klarar av att
plantera. Om du trots allt inte
hinner med allt och måste förvara plantorna några dagar,
försök hålla dem fuktiga. När
du kramar täckrotsplantans
torvklump lätt ska det rinna
vatten mellan fingrarna. Om
inte, vattnar du försiktigt pantorna. Förvara dem i skugga.
Barrotsplantor kan du sänka
i en balja. Kemiskt behandlade plantor får du inte sätta
i vattendrag. Väl ute på planteringsytan ska plantsäckarna
snabbt in i skuggan. De får
Skogsbruket 4/2010
Rätt redskap
Till täckrotsplantor används planteringsrör av typen Pottiputki. Dimension ska väljas efter plantstorlek. Det finns reservdelar.
Om du köper ett eget rör har du det alltid till hands. Då riskerar du
inte heller att få ett trasigt ”utlåningsrör”. Ett planteringsrör kostar omkring 160 euro inkl. moms.
inte ligga och svettas på släpvagnen hela dagen, inte ens
på en täckt släpvagn. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
11
Foto: Anders Esselin
Skogsvård
12
Nu ska stub
Rotrötan förstör
veden inne i
granstammar. Den
växer från rötterna
uppåt i stammen.
Skogsbruket 4/2010
bbarna behandlas
När
temperaturen på våren stiger till
+5
grader, bör
stubbehandling bli en del av avverkningsrutinerna.
Rekommendationerna
barna med urea eller
har varit att behandla stub-
Rotstop
i alla avverkningar mel-
lan morsdag och farsdag, men forskarna säger nu att
svampsporerna är aktiva redan vid några plusgrader.
D
et är en vanlig
uppfattning att det
inte är nödvändigt
att stubbehandla
i friska skogar. Men det är i
själva verket allra viktigast
att stubbehandla de bestånd,
unga som gamla, där rotrötan
inte ännu finns. Då hindrar du
som skogsägare rotrötan från
att komma in i friska tall- och
granskogar.
Även 2 cm
stubbar
sprider
rotröta
Även mycket små granstubbar sprider rotröta till
träd i sin närhet. Det visar
en undersökning vid SLU i
Sverige.
Undersökningen visar
entydigt att granstubbar av
alla diametrar och åldrar
sprider rotröta vidare till
träd i närheten via rotkontakter. Till och med granstubbar som inte är mer än
två centimeter i diameter
sprider rotröta.
Enligt Anna Gunulf som
deltar i undersökningen
har skogsbruket inte hittills
brytt sig om klenare stubbar eftersom man trott att
de inte ka sprida rötan vidare i beståndet. Resultaten från den här undersökningen stöder alltså inte
detta synsätt och resulatet
kan förändra nuvarande
rekommendationer
för
skogsskötsel. m
Skogsbruket 4/2010
Osynlig fiende
I bestånd som redan har
rotröta hindrar stubbehandlingen rotrötesvampen från
att sprida sig ytterligare till
friska träd. Rotrötesvampen
är mycket långlivad. När den
finns i ett bestånd sprider den
sporer 30–40 år. Sporerna är
lätta och kan föras med vinden flera kilometer.
Det är sällan vi ser svampens fruktkroppar som sprider
sporerna. De kan vara upp till
25 centimeter i diameter, är
gräddvita och sitter tätt tryckta
mot undersidan av rötterna. I
rotvältor till omkullblåsta träd
har vi största chansen att se
dem.
ningar och gallringar i granoch tallskogar. Undantaget
är tallskogar som ligger norr
om Vasa eftersom det inte är
klarlagt att tallens rotröta har
hunnit sprida sig hit.
Kostnaderna för bekämpningsmedlet ersätts helt av
staten. Kostnaderna för spridningen ersätts till hälften, men
det är sällan som den som utför avverkningen kräver in den
andra hälften av kostnaderna.
Avverkningsmaskinerna har
idag som standardutrustning
aggregat för stubbehandling.
Stubbehandling vid avverkning med motorsåg
Självverksamma skogsägare
har i praktiken hittills inte kunnat behandla stubbarna efter
en gallring. Det har inte fun-
nits medel i så små förpackningar. Nu har JL-Tuotteet,
som säljer det ureabaserade
medlet PS-kantosuoja, 10 liters förpackningar i handeln.
Medlet är egentligen urin
som fått en blå färgtillsats så
att det syns vilka stubbar som
är behandlade. Det är helt
ofarligt för människor och
djur.
En ryggspruta är det enklaste redskapet för att behandla
stubbarna manuellt. Även en
handpumpad trycksprayflaska
är fullt användbar. Den kostar
10–20 euro. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
www.aktia.fi
Från stubben via rötter till
friska träd
Sporerna sätter sig på färska
stubbar och i färska sår på
rötter och stammar. Från infektionsstället växer svampen
upp i stammen och ut i rotsystemet. Träden står i förbindelse med varandra genom
rotkontakter och därför sprids
rötan från träd till träd och
från stubbe till träd genom
dessa.
Rötan växer snabbt i stammar och rötter. När sporerna
sätter sig på en frisk stubbe
sprider sig rötan med en hastighet av 15 centimeter per år
ner i de ännu friska rötterna.
TVÅ PROCENTS RÄNTA
OCKSÅ PÅ DIN DEPOSITION
Depositionstid 12 mån. Ett avgiftsfritt uttag efter 3 mån. Minimideposition 10 000 € . Mera information på Aktia Banks kontor.
Stubbehandlingen är gratis
Som skogsägare behöver du i
praktiken inte betala något för
stubbehandlingen. Det här
gäller både vid slutavverk-
Kontorens kontaktuppgifter på
adressen www.aktia.fi
Ser en människa i varje kund.
13
Skogsvård
Plantbrist på
Åland i vår
Omkring 400 000 skogsplantor ska ner i den åländska
jorden i vår – lika många som i fjol.
– Men i år är andelen granplantor ovanligt hög, vi
måste till och med köpa granplantor från Sverige och
Finland för att klara behovet, säger Torbjörn Björkman, verksamhetsledare vid Ålands skogsvårdsföre­
ning.
P
lanteringssäsongen
på Åland brukar börja
i mitten av april, i år
tror Torbjörn Björkman på en något senare start.
– Vi hoppas på månadsskiftet april-maj. Det har inte varit
någon tjäle i år men mycket
snö och markerna måste torka
upp ordentligt innan vi kan
köra igång, säger han.
Skogsvårdsföreningen
handhar all plantering på
Åland enligt två modeller.
– Hälften av våra skogsägare
planterar själva och då bistår
vi med plantor och redskap
medan den andra hälften anlitar oss för att göra allt.
Föreningen har ett par anställda skogsarbetare som
deltar i planteringen men under planteringssäsongen, som
brukar sträcka sig in i början
av juni, behövs extra folk.
– Totalt behövs 15–20 personer och vi har en liten stab
av personer som gärna tar
ett tillfälligt jobb, bland dem
några studerande och abiturienter. Det brukar ordna sig
på något sätt att få ihop tillräckligt många.
Konstant mängd
I år har föreningen beställt
400 000 plantor. Mängden
har hållit sig rätt konstant under de senaste åren.
14
– Vi brukar ha hälften tall,
hälften gran men i år är fördelningen en annan. Vi har ovanligt mycket granplantor, cirka
65 procent av totalmängden,
säger Torbjörn Björkman.
Även andra trädslag planteras, till exempel björk, lärk
och klibbal, men mängderna
är så små att de knappt märks
i statistiken. Skogsvårdsföreningens anställda bestämmer i
Avslutad offertrunda
På Åland finns det privata företaget Rosenbacken som driver upp tall- och granplantor.
Normala år köper skogsvårdsföreningen alla plantor som
behövs från just det företaget
men i år måste man komplettera med granplantor både
från Sverige och från Finland.
– Vi köper också lite större
granplantor från Sverige. De
behöver vi för att komplettera
fjolårets planteringar och ersätta plantor som förstörts av
till exempel snytbaggen eller
rådjur.
Ålands skogsvårdsförening
har inför de kommande fem
åren 2011–2015 begärt in offerter på gran- och tallplantor
”På lite större ytor brukar vi också
försöka blanda gran och tall”.
samråd med skogsägarna vilket trädslag som ska planteras
på den aktuella ytan. Björkman har inget entydigt svar på
varför det blir ovanligt mycket
granplantor i vår. Möjligen har
man avverkat mer på bördiga
marker, normalt planteras
nämligen gran på medelgoda
och bördiga marker medan
tall planteras på torra. Men
det är ingen given automatik i
följden – att gran ska följas av
gran och att tall ska följas av
tall. Ibland kan avverkad tallskog ha vuxit på väl bördiga
marker och då byter man till
gran.
– På lite större ytor brukar
vi också försöka blanda gran
och tall, säger Björkman.
och beslutat att även i fortsättningen anlita Rosenbacken.
– Företaget har konkurrenskraftiga priser och plantor av
bra kvalitet. Det är också en
fördel för oss att det finns på
hemmaplan, det underlättar
logistiken och om eventuella
problem ska redas ut, säger
Torbjörn Björkman.
Plantor av udda trädslag
måste dock även i fortsättningen köpas från plantskolor
utanför Åland, de tillhandahåller inte Rosenbacken som
enbart har gran och tall i sitt
sortiment. m
Text:
Helena Forsgård
Tapeter blir
på modet
igen
Tapeten blir igen populär. Just nu är det starka färger, stora mönster och fibertapet som
gäller.
Naturen är med
i många tapetkollektioner. Världens största
tillverkare av tapetpapper finns i Finland.
Med en fondvägg kan man
vara modig, men slippa att
vara våghalsig. Dagens stora färggranna tapetmönster
passar dessutom utmärkt
att sätta upp på bara en
vägg. Att tapetsera hela
rummet med stora mönster känns fortfarande främmande, men det kommer
mer och mer.
På årsnivå säljs omkring
700 miljoner tapetrullar
per år. M-reals fabrik i Kyröskoski, som ligger mellan
Parkano och Tammerfors, är
världens största tillverkare
av papper som görs till tapeter. Var femte tapetrulle som
säljs i världen och varannan
som säljs i Finland är tryckt
på papper som är tillverkat
i Kyröskoski. Kyröskoski har
tillverkat tapetpapper sedan
1950-talet. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 4/2010
4
Skogsvårdsskolan
Du kan hjälpa din
skog att må bra
är under hela sin livstid utsatta för en mängd
olika hot.
Som
skogsägare har du flera möjligheter
att minska risken för skogsskador och få mer ut av din
skog.
Det bästa sättet är att sköta om skogen och avverka rätt.
Det är viktigt att du känner till de viktigaste skadegörarna, så att du kan förebygga eller åtgärda eventuella skador i tid.
Foto: Gunnar Salingre
Träden
Skador i plantskogar
Frost
Frostskador uppstår oftast på låglänta
marker och i svackor där kall luft lägger
sig. Särskilt gran är känslig för frostskador. Vid svår frost kan späda skott gulna
och dö relativt snabbt. De döda hängande skotten med bruna barr sitter kvar
resten av sommaren, men nästa vår skjuter granen nya skott.
Tall är mindre utsatt för frostskador.
Också vid svår frost begränsas ofta skadorna till en missfärgning av skottspetsarna och lätt böjda skott.
Förebyggande åtgärder:
På frostkänsliga ställen lönar det sig att
förnya skogen under skärmträd. Var noga
med att välja plantor av rätt trädslag och
rätt ursprung. Plantor av frön från sydligare trakter är känsligare för frost.
Snytbagge
Snytbaggen är den allvarligaste skadegöSkogsbruket 4/2010
raren i unga plantskogar. Färska stubbar
och hyggesrester lockar snytbaggar till
förnyelseytan. Skalbaggarna gnager barken på unga tall- och granplantor och
ibland även björk. Större plantor tål mer
gnag utan att dö.
Plantorna behandlas med bekämpningsmedel på plantskolorna.
Förebyggande åtgärder:
Du kan minska risken för skador genom att plantera minst 20 cm in på
markberedd mineraljord och använda
stora plantor.
Sork
Under sorkstammarnas toppår, ungefär
med 3–4 års mellanrum, orsakar sorkarna omfattande skador i plantskogar. I fjol
var det ett toppår både för åkersorken
och för skogssorken. Då fanns det upp
till 300 åkersorkar per hektar och skadorna på små plantor var omfattande.
Döda hängande skott med bruna
barr är tecken på frostskada.
Nu har sorkstammarna rasat men en ny
topp är att vänta vintern 2012.
Förebyggande åtgärder:
För att förebygga sorkskador ska du
låta markbereda förnyelseytan. Värdefullare plantor kan du förse med rörformade
skydd eller skyddsnät eller bespruta dem
med illaluktande medel. Samma medel
15
som fungerar mot älgbetning fungerar
också mot skogssork. Mot åkersorken
fungerar bekämpningsmedlet Klerat som
också biter på vattensork.
Du kan också minska skadorna genom
olika åtgärder efter planteringen. På hösten innan snön faller, lönar det sig att
trampa högt gräs runt plantorna. På vintern kan du packa snön runt plantorna.
Om du har en snöskoter kan du försiktigt
köra mellan plantorna. Då packas det
lösa snöskikt där åkersorkarna håller till
under vintern.
Foto: Gerd Mattsson Turku
Knäckesjuka
Knäckesjuka på tall är allmän där tallplantor och aspsly förekommer tillsammans. Knäckesjukan dödar toppskotten
på tallplantor och orsakar flertoppighet.
Om sjukdomen finns flera år i följd kan
den allvarligt störa plantskogens utveckling. Svampen som orsakar knäcksjuka
sprider sig till plantorna från aspsly.
Förebyggande åtgärder:
Du kan bekämpa knäckesjukan på förhand genom att hindra uppkomsten av
aspsly. Den billigaste metoden är ringbarkning eller fickning av asparna några
år före förnyelseavverkningen.
Älg
Älgen betar gärna i plantskogar. På vintern äter älgen ungefär tio kilo kvistar
per dygn och på sommaren det dubbla.
Den viktigaste foderväxten är på sommaren björk och på vintern tall. Älgen
äter gärna också vide, rönn och asp.
De största skadorna uppstår i tallplantskogar. Plantorna är utsatta för älgbetning ända till att de uppnår en höjd på
fem meter. Risken ökar om slyröjningen
blir försenad. Tallplantor som beskuggas
av lövträd blir smakligare för älgen eftersom de producerar mindre illasmakande
försvarsämnen.
Plantbestånd av björk är utsatta ända
tills plantorna har uppnått en höjd på sju
meter. Då du anlägger ett björkbestånd i
ett älgområde måste du vara beredd på
skyddsåtgärder.
Älgarna orsakar sällan skador i plantbestånd av gran.
Vad göra?
Älgen äter gärna toppar och grenar av
större tallar och björkar. I älgens övervintringsområden ska du helst avverka
under vinterhalvåret. När träden fälls under vinterhalvåret behåller topparna sin
näringshalt. Avverkningsmaskinen kan
lyfta upp topparna mot stenar och stubbar eller i högar som älgen lätt kommer
åt. Älgen hittar lätt till de avverkningar
som gjorts i början av vintern, eftersom
den fortfarande rör sig mycket den tiden
på året.
Salt fungerar bra som lockbete. Det
innehåller natrium som älgen behöver.
Man kan servera saltet i olika former och
exempelvis slickstenarna innehåller flera
olika spårämnen. Salt kan också spridas
som lösning med spruta. Om man till
exempel saltar buskagen på utfordringsplatserna äter älgen mera där.
Man kan öka utbudet av foder för älgen genom att grunda permanenta utfordringsplatser. Placera utfordringsplatSvampen som orsakar knäckesjuka ger
på tallskotten sår, som försvagar skottaxeln. Den böjs, bryts och kan till och
med knäckas och därav namnet knäckesjuka.
16
Foto: Gerd Mattsson Turku
Skogsvårdsskolan
Tomma mjölkförpackningar duger
som skydd mot älgbetning, men
kom ihåg att ta bort dem på våren
innan trädens längdtillväxt börjar.
serna på lätt åtkomliga ställen eftersom
de kräver ständigt underhåll och påfyllning. Placera inte utfordringsställena i
närheten av plantbestånd och livligt trafikerade vägar.
Det finns också mekaniska skydd och
illaluktande medel. Skogsägaren kan
i beskattningen dra av kostnaderna för
skyddsåtgärderna.
• Viltstängsel är den dyraste lösningen.
De lämpar sig endast där man vill odla
trädslag som är synnerligen attraktiva för
älgen.
• Tratt- och spiralformade skydd samt
skyddsnät kan träs på toppskottet på
plantorna. Toppskydden måste lyftas
uppåt varje år efterhand som plantorna
växer.
• Illaluktande avskräckningsmedel kan
också sprutas på toppskotten. När besprutningen görs i oktober, räcker skyddet hela vintern. Läs bruksanvisningarna
noggrant, då lövträd är speciellt känsliga
under den period de har löv.
Skogsbruket 4/2010
Skogsvårdsskolan
Skador i äldre skogar
Snö
Snöskador kan uppstå då tung, våt snö,
s.k. upplega, eller underkylt regn fäster
sig i trädkronorna. Brotten skadar träden
och skapar inkörsportar för insekter och
svampar. Mest känsliga är tallbestånd
som växt alltför tätt och nyligen har gallrats.
Förebyggande åtgärder:
Gallra i tid. Det är särskilt viktigt att du
utför första gallringen i tid så att skogen
inte blir för tät och träden för klena.
lar som den dödar snabbt. En till synes
frisk tall kan vara död efter bara ett år.
Det lönar sig alltså att med alla medel
bekämpa spridningen av rotrötan.
Rotrötan infekterar barrträdsstubbar
via färska snittytor. Svampen sprider sig
vidare från de infekterade stubbarna
till närväxande träd genom rotkontakt.
Rotrötan sprider sig också till friska träd
genom körskador på träden.
Storm
Gallringsskogar är mest utsatta för stormskador genast efter gallringen. På några
år anpassar sig trädens rötter till den nya
situationen och skaderisken normaliseras.
Vi kan inte utrota rotrötan. När den en
gång kommit in i ett bestånd finns den
där i 30–40 år. Men vi kan hindra den
från att sprida sig, både inom beståndet
och till friska skogar.
Avverkningar i barrträdsskogar borde
göras vintertid, när svampen är i vila.
• Gallra granskog två gånger, inte
flera.
• Gallra inte förnyelsemogen skog.
• Kräv att stubbarna behandlas med
pergamentsvamp eller urealösning i alla
Vad göra?
Staten stöder
naturskada
Röd tallstekel
Den röda tallstekeln har de två senaste
somrarna orsakat omfattande skador på
tallar, främst i Österbotten och på Kimitoön. Angreppen ser ut att fortsätta åtminstone ännu i sommar. Skador är att
vänta i samma trakter som de två senaste
åren, men enligt Skogsforskningsinstitutet håller steklarna på att minska.
De grågröna larverna av röd tallstekel sitter i klungor på grenarna och äter
huvudsakligen fjolårsbarren men lämnar årsskotten i fred. Vid svåra angrepp
glesas tallkronorna ut kraftigt. Endast
årsbarren blir kvar som tofsar på de i övrigt nakna träden. Träden dör sällan men
svåra angrepp medför tillväxtförluster.
Angreppen ökar risken för att träden utsätts för andra skadegörare som till exempel märgborrar.
Foto: Gerd Mattsson Turku
Rotröta
Granens rotröta är den allvarligaste skadegöraren i våra skogar. Tallens rotröta
som tidigare varit rätt anonym håller på
att breda ut sig. Den angriper främst tal-
avverkningar mellan morsdag och farsdag. Om alla stubbar täcks till 85 procent ger detta en bekämpningseffekt på
90 procent.
O
m din plantskog, trots försöken att bekämpa skador, är i
hopplöst skick är de enda återstående alternativen hjälpplantering eller
att förnya plantskogen. Staten ger
stöd för hjälpplanteringen eller förnyelsearbetet åt privata skogsägare
som drabbats av naturskador i sina
plantskogar. Plantmaterialet stöds
till 100 procent och arbetskostnaderna för lönearbete till 20 procent
på Sydkusten och till 35 procent i
Österbotten.
Vid avgränsningen av förnyelseytor ska man se till att det bildas så lite kantskogar
av gran som möjligt eftersom de är känslig för storm.
Skogsbruket 4/2010
17
Skogsvårdsskolan
Vad göra?
Märgborrar
Märgborrarna orsakar främst tillväxtförluster hos tallar. På försommaren angriper märgborrarna döda eller försvagade
tallar. De borrar sig in under den färska
barken på vindfällen, lagrat virke och
hyggesrester där de förökar sig. I juli
lämnar de nykläckta märgborrarna virket och flyger till växande tallar där de
borrar sig in i skotten som torkar och faller av. Massangrepp kan leda till omfattande tillväxtförluster. Dessutom förstör
märgborrarna lagrat virke genom att
Foto: Gunnar Salingre
Skjut upp avverkningen i bestånd som
är angripna. Annars finns det risk för att
tallsteklarna gör ännu större skada på de
träd som lämnas kvar. Om en avverkning trots allt är nödvändig i år ska den
inte göras under sommaren, utan tidigast
i oktober när den nya stekelgenerationen
lagt sina ägg i barren. Då förstörs äggen
som ska övervintra och samtidigt minskar stekelstammen.
Så svåra och omfattande angrepp av
röd tallstekel som vi haft de två senaste
åren återkommer med 30–40 års mellanrum.
Vid svåra angrepp av röd
tallstekel blir endast årsbarren blir kvar som tofsar på
de i övrigt nakna träden.
De grågröna larverna sitter
tillsammans i klungor om
tjugo till fyrtio individer på
grenarna.
Aktuellt från naturen
Geléklumpar i diken
I april hittar vi grodägg i diken. De flyter omkring i vattnet som geléklumpar. Gelén gör att äggen är svåra för andra djur att äta upp. En groda kan
lägga upp till 1 500 ägg samtidigt, men av dem blir det bara mellan fem och
tio grodor som når vuxen ålder.
Äggen kläcks efter 2–3 veckor och då ser vi de små grodynglen simma
omkring i vattnet med hjälp av sin svans. De äter gröna slemmiga alger som
växer på stenar och växter i vattnet.
Småningom växer benen ut och sedan börjar svansen sakta försvinna.
Det tar omkring 70 dagar för ett ägg att utvecklas till färdig groda.
Vintern tillbringarna grodorna genom att de gräver ner sig i botten på ett
dike eller annat grunt vattendrag. Under hela vintern sover de djupt ända
tills det blir varmt igen på våren. Under dvalan andas de mycket långsamt och
hjärtat slår sakta. m
18
sprida en blånadssvamp som fungerar
som näring för larverna.
Förebyggande åtgärder:
Lagrat tallvirke som avverkats under
vintern och våren ska enligt lagen om
bekämpning av insekt- och svampskador
i skog transporteras bort från skogen före
den första juli. n
Gunnar Salingre och
Annikka Selander
Skogsbruket 4/2010
Skogsskador? Försäkringen kanske ersätter
D
en snörika vintern har på sina
håll ställt till med
skador i skogarna.
Det är framförallt i unga och
nygallrade skogar som tyngden av snö och is har böjt och
knäckt trädstammar. I vissa
väderhållanden bildas stora
mängder rimfrost på kvistarna
och sedan byggs rimfrosten
på med snö i senare snöfall.
De helt snötäckta träden på
vackra vinterbilder från Lappland visar resultatet av fenomenet. I södra Finland brukar
värmen i solljuset räcka till för
att snön rätt snabbt smälter
och rasar ner ur träden, men i
vintras blev snön kvar i träden
i så gott som hela landet. När
det blir blidväder och tung
blötsnö lägger sig ovanpå kan
den totala snövikten bli väldigt stor och i kombination
med vinden är det lätt hänt
att träden knäcks.
det inte får överstiga knappa
2 000 eruo/ha. Förlusterna
i virke och produktion är
skogsägarens risk.
Ett sätt att minska den ekonomiska förlusten i samband
med skogsskador är att försäkra skogen. Ungefär en tredjedel av skogarna i Finland har
någon form av försäkring. Efter större stormar och skogsbränder ökar intresset för försäkringarna för att sedan avta
tills nästa stora naturskada
inträffar. Försäkringsvillkoren
varierar lite mellan olika bolag, men som regel ersätter
försäkringen de förluster som
uppstått av skadan. Skogsförsäkringarna är uppbyggda i
olika försäkringsnivåer. Den
enklaste försäkringen täcker
enbart skogsbrand. I följande
nivå, som är den vanligaste,
omfattas också storm och snöskador. På den högsta nivån
utökas försäkringsskyddet till
att omfatta också andra skador som stöld och skade­
görelse,
översvämningar,
svampangrepp, insektangrepp
och skador orsakade av djur.
Minns skadeanmälan
Om du har en försäkring och
upptäcker en skada finns
några grundläggande regler.
Den första är att förhindra att
skadan förvärras. Den andra
är att göra en skadeanmälan
till försäkringsbolaget och be
om en skadevärdering. Först
när försäkringsbolaget gett
grönt ljus är det dags att ta
itu med avverkningen av be-
ståndet. Det är försäkringsbolaget som utför eller beställer
skadegranskningen och om
skadan redan är undanröjd är
den svår att värdera.
Vid värderingen jämförs
situationen före och efter
skadan. Skogsägaren får ersättning för förluster i virkets
värde. I unga bestånd ersätts
också ett förväntningsvärde
för skogen om den inte längre är utvecklingsduglig. Det
får ses som en ersättning för
den kommande värdestegring
som skulle ha skett när massaved övergår till stock och
som skogsägaren aldrig fick
uppleva. m
Text och foto:
Johnny Sved
Ut och granska
Nu när snön smultit undan är
det säkert på sin plats att göra
en skogsvandring och inspektera ägorna. Samtidigt som
man spanar efter snöskador
kan man ju också se efter att
dikessystemen fungerar och
kolla om hjortdjur eller sorkar
haft kalas i plantskogarna.
Om skogen blivit så förstörd
av en naturskada att den inte
längre är utvecklingsduglig
kan skogsägaren få statsstöd
för en skogsföryngring. Staten står för plantor och en
del av arbetet. Ett randkrav är
att rotintäkterna från områFramförallt i unga skogar kan
snöbelastningen bli för stor
för de klena stammarna.
Skogsbruket 4/2010
19
Teknik
Förberedelser inför
röjningssäsongen
Våren är i antågande trots snömassorna och snart är
det dags att dra i startsnöret på röjsågen. Innan du
ger dig iväg ut är det bra att kolla upp vissa saker på
sågen.
Skogsbruket har talat med en expert på området.
Tuomas Kuivamäki är produktspecialist för skogsprodukter vid Husqvarna och här kommer hans råd inför
säsongstarten.
B
örja med att tömma
bränsletanken. Det
här är speciellt viktigt om du kör med
normalt mätarbränsle. Under
vintern har en del av bränslet
förångats och tillsatsämnena
i bränslet fungerar inte längre som de ska. Skaffa färskt
bränsle till sågen, det är ingen idé att fylla på med annan
gammal bensin från en halvfylld plastburk ur förrådet.
Kuivamäki talar varmt också
för småmaskinsbränslet. Det
finns både för fyrtakts och
tvåtaktsmaskiner och är mer
skonsamt både för maskinen
och för föraren. Småmaskinsbränslet är framställt genom
destillering och innehåller
mindre tillsatsämnen än vanligt bränsle. Det är också skonsammare för maskinens plastdelar. Småmaskinsbränslet tål
också förvaring bättre, det för-
När snön släpper greppet
är det dags att starta röjsågen och
befria plantskogen från slyet.
20
gasas inte på samma sätt som
vanligt mätarbränsle.
Tömningen av tanken på
gammalt bränsle görs enklast
genom att svänga röjsågens
tankningshål mot en tratt. Tratten kan lämpligen tillverkas
genom att skära av en plastflaska. Kuivamäki påminner
om att det gamla bränslet ska
föras till återvinning. Spillolja
och gammalt bränsle tas emot
på bensinstationernas mottagningsplatser för problemavfall
och på sopstationerna.
Putsa och serva
När bränslet är utbytt är det
skäl att ta sig en titt på filtren.
Bränslefiltret blir grönt under
användningen, men när färgen börjar skifta i brunt är det
dags att byta. Också utvändigt
är det skäl att putsa mynningen kring tanken. För att få upp
bränslefiltret kan det vara ett
bra knep att böja en krok av
en järntråd för att nå filtret i
bottnen av tanken. På en del
modeller går det att få ut filtret
med bara fingrarna.
Luftfiltret som kan bestå av
ett nylonnät eller av superlon
rekommenderar Kuivamäki
att du tvättar med traditionellt
handdiskmedel och vatten.
Nylonnätet kan dessutom behöva skuras en omgång med
en gammal tandborste. Superlonfiltret får bada i handdiskmedelslösningen
och
pressas sedan torrt för hand.
Proceduren avslutas med att
superlonfiltret får en omgång
luftfilterolja som hjälper till att
binda dammet i filtret. Det är
skäl att konsultera maskinens
manual för noggrannare anvisningar om vad som rekommenderas för filtren på olika
sågmodeller.
– Men använd absolut inte
I förgrunden ett använt bränslefilter som skiftar i grönt, i
bakgrunden ett oanvänt som
är vitt. Byte ska ske årligen eller när filtret skiftar i brunt.
bensin till att putsa filtren, varnar experten. Bensinen torkar
ut filtret och gör det skört. Det
här medför att de går sönder
mycket fort. Trasiga filter ska
alltid bytas ut vid servicen.
Smuts hindrar kylning av
motorn
Samtidigt som motorn blottas
kan det vara skäl att kolla att
förgasaren är ren. Motorn kan
du tvätta med tryckluft och
också vatten, bara du ser till att
skydda förgasarmynningen ordentligt så att det inte kommer
in vatten eller skräp i den.
Tumregeln är, gör din sågservice ofta så behöver du
reparera sällan. Det lönar sig
att sköta servicen, det är billiga små ingrepp. Om motorn
däremot skär fast på grund av
att kylningen fungerat dåligt
på grund av skräp i filtren eller kring motorn kan det bli
en dyr reparation.
Skogsbruket 4/2010
Putsa först – skruva sist
En maskin som är ren från
yttre smuts och som har rena
filter och smörjmedel i skick
borde inte behöva ställas in.
Kuivamäki rekommenderar
alltid putsning av sågen om
den går dåligt. – Skruvmejseln
är det sista du ska ta till för
att få sågen att gå, säger han.
Om du ställer in en smutsig
såg blir det bara värre. Inställningarna rekommenderar han
att överlåta åt yrkesmän, om
du inte själv räknar dig till en
sådan förstås!
Inställningar som kan bli
aktuella är tomgång, koppling
och tändstift. Klingan får inte
snurra vid tomgång, då måste tomgången justeras. Om
maskinen går tungt också på
tomgång är det skäl att kolla
kopplingen. Ett bra tändstift
är torrt och har färgen av en
kaffeböna. Om tändstiftet är
oljigt och svart har sågen antingen gått på för snål gas eller fått för mycket olja.
Tuomas Kuivamäki tar bort den övre delen av klingskyddet för att skyddet ska nå rätt höjd vid
användning med gräsbettet.
Kolla slitage
För att sågningen ska vara en
njutning och också ske tryggt
är det viktigt att se till klingan.
Pröva alltid före start att klingan ger ett rent ljud då du knäpper till den med ett metallföremål. Om det finns sprickor
i klingan ljuder den inte och
då är det skäl att genast byta
ut den. Trots skyddsutrustning
är skadorna som metalldelar
från en sprucken klinga kan
medföra otäcka. Hastigheterna på röjsågsklingan är hårda
och metallen vass. Klingans
sektorskydd ska också kollas
vid servicen. Sektorskyddet
kan darra loss vid användning. Skruven ska fästas stadigt men Kuivamäki säger att
det räcker med att vrida utan
att bita ihop tänderna, man
Kroken i bärselen har en säkerhetsmekanism som gör
det lätt att komma loss från
sågen. Det lönar sig att pröva
mekanismen innan det är fara
å färde.
Skogsbruket 4/2010
behöver alltså inte ta i med
alla krafter. Skruven är försedd med ett låsmedel som
gör att den biter fast då den
vrids till.
Smörjmedel
Vaselinmängden i växellådan
ska också kollas vid en vårservice. När man tar lös vaselinmuttern kan man dra ett varv
på klingan. Vaselinmängden
ska vara synlig men inte helt
täcka tänderna i växeln. Det
är viktigt att inte fylla i för
mycket vaselin, det kan leda
till att packningarna sprängs
när maskinen hettas upp vid
körning.
Kolla varje år före säsongstart
– luftfiltret, håll också ett
filter i lager
– byt bränslefiltret
– byt tändstiftet, eller kolla
att det är i skick.
– kolla och fila klingan m
Text och foto:
Maria Lindén
21
Virket ska levereras till
fabriken i ur och skur
Att
hämta
ett
virkes-
lass längs en krokig och
brant skogsbilväg är en
utmaning.
Lägg till extra
dåligt före och det hela
blir en riskfylld pärs.
T
om Blomqvist från
Isnäs har i slutet av
mars fullt upp med att
hinna köra allt virke
till fabrikerna innan väglaget
blir alltför dåligt.
– Det är nu fem före att
menförestiden är här, säger
Blomqvist.
Han jobbar för Kuljetusliike Åkerberg som kör virke
åt Stora Enso. Blomqvist har
Södra Finland som sitt område och kör ungefär 135 000
kilometer per år. Ungefär en
vecka på förhand kommer
informationen var virkeslassen väntar på avhämtning. På
dataskärmen, som egentligen
är en GPS, ser han exakt vart
det går att svänga och var virkestravarna finns.
Ökänd väg
Idag har Blomqvist redan tidigt på morgonen kört ett virkeslass till Sunila i Kotka. Nu
bär vägen till Pirlax i Borgå.
Byvägarna blir allt smalare.
Små skolelever promenerar
längs vägarna och morgontrötta personbilsförare väjer
för stockbilen i sista stund.
– Det har varit nära ögat
flera gånger. Till exempel kör
folk ut från sidovägarna även
om de ser att jag kommer. De
kan inte uppskatta min fart.
Skogsbilvägen i Pirlax är
ökänd bland yrkeschaufförer.
Då skylten mot Pirlax uppenbarar sig sätter Blomqvist
22
– Nog önskar jag ibland att skogsbilvägarna skulle vara i bättre skick, säger Tom Blomqvist.
snökättingar på hjulen. Det är
i princip kättingarna och tandemdriften som skall se till att
stockbilen kommer tillbaka
med ett fullt virkeslass.
Jobbet går ut på att köra
ner till Pirlax, vända, ta upp
stockarna och föra dem till
fabriken.
– Den här stockbilen, en
Volvo, har 610 hästkrafter.
Den första bilen jag körde
hade 370 hästkrafter. Vi kommer nog ner till Pirlax, men få
se hur länge det tar att komma
därifrån.
Virkestravar inom räckhåll
Det kan vara knepigt för ett
ekipage på 23 meter att vända i skogen.
– Som tumregel kan man
hålla i minnet att då det inte
finns plats för en personbil att
vända, så kan inte heller en
stockbil göra det, konstaterar
Blomqvist frustrerat medan
han försöker svänga på den
alltför korta vändplatsen.
Efter drygt tjugo minuter är
stockbilen äntligen vänd och
Blomqvist kan lasta på virkestravarna på tillbakavägen.
Virket består av björk på väg
till Stora Ensos fabrik i Heinola och granmassaved. En av
virkestravarna ligger på gränsen till att gripen når den.
– Grippunkten skall vara
inom ett avstånd på fem meter från bilen. Men det är inte
heller bra då virkestravarna är
för nära vägen. Det är också
viktigt att travens sida mot pålastningsvägen är jämn. Mer
än 40 centimeter får inte en
bit sticka ut.
”Nu blev det problem”
Skogsbilvägen är smal och
krokig, och gran- och tallkvistar skrapar mot vindrutan. Det
har varit regn och plusgrader om vartannat och natten
innan har det snöat rejält. Ett
par branta backar är på kommande.
Dragbilen är fylld av virke
så stockbilen väger ungefär
32 ton då den kör fast i den
första backen.
Blomqvist lyfter upp bakersta axeln för att få ett hårdare
tryck på kättingarna, men
inget händer. Fjädringen på
stockbilen leder till att bilen
kränger alltmer från den ena
sidan till den andra.
– Nu blev det problem. I fjol
började också bilen gunga så
här, men som tur är stoppade den vid en telefonstolpe.
Jag hade tur, men bilen blev
bucklad i sidan.
Efter ett antal manövrar är
det tillräckligt säkert att stiga
ut ur bilen och Blomqvist tar
skyffeln till hjälp och mixtrar
därefter igen med bilens tolv
Skogsbruket 4/2010
växlar. Till slut kommer bilen
loss.
– Jag har nog alltid kommit
loss, men en gång höll jag på
i en hel dag. Det är riskfyllt att
skyffla kring hjulen för stockbilen kan börja glida bakåt
och man blir i kläm.
– Det gäller att hålla huvudet
kallt och inte bli nervös. Med
trettio års erfarenhet finns det
vid det här laget inte många
vägar som jag inte känner till.
Man lär sig till följande gång
hur man skall göra.
I stockbilen sedan barnsben
Blomqvist följde med sin
pappa i stockbilen och lärde
sig yrket av honom och andra
chaufförer han träffade.
– Jag trivs även om det ibland kärvar till sig. Det här är
ett fritt jobb, säger Blomqvist
medan han fyller på släpet
med mer virke.
Då också stockbilens släp
är fullastad väger bilen närmare 60 ton och i nästa uppförsbacke kör den fast igen.
Backen lutar mot söder och
stockbilen slirar okontrollerat
mot diket då Blomqvist försiktigt trycker på gasen.
Den här gången hjälper
inget. Genom att flytta på
Om stockbilen börjar glida bakåt medan man skyfflar runt hjulen kan det sluta illa.
stockarna mellan dragbilen
och släpet försöker Blomqvist fördela vikten för att
på så sätt komma loss, men
först då hälften av virkeslasset
lyfts ned på marken kommer
stockbilen vidare. När virket
igen lastats tillbaka på släpet
har det tagit närmare fyra timmar att få ut 50 kubikmeter
virke från Pirlax.
Väg i gott skick ger bättre
virkespriser
Flertalet av våra skogsbilvägar är byggda för mer än trettio
år sedan och dimensionerade för den tidens virkesbilar som
var både kortare och lättare.
Skogsbruksingenjör Henrik Blomqvist på Stora Enso konstaterar att en skogsbilväg som är i gott skick syns i virkespriset. En stämplingspost som går att avverka året runt och
virket transporteras utan hinder ger mest klirr i kassan för
skogsägaren.
Vid rotförsäljning hör det till köparen att ploga och grusa
vägen. Då det är frågan om leveransförsäljning och handköp
eller vid drivningsuppdrag faller dessa kostnader på skogsägaren.
Han påminner att virket aldrig får läggas under strömförande ledningar.
– Jag har märkt att elbolagen nuförtiden flyttar sina linjer
längs med vägen. Då borde skogsägaren göra en separat virkesplan där virkesbilen kan lasta fritt på betryggat avstånd
från ellinjer, säger Blomqvist. m
Skogsbruket 4/2010
”Som tumregel kan man hålla i
minnet att då det inte finns plats för
en personbil att vända, så kan inte
heller en stockbil göra det.”
– Normalt tar det ungefär
20 minuter att fylla ett virkeslass. Ingen vinner på att ha
dåliga skogsbilvägar, konstaterar Blomqvist. Efter att det
här lasset är levererat väntar
ännu ytterligare två virkeslass
i Gammelby i Lovisa innan
arbetsdagen är slut. m
Text och foto:
Marianne Palmgren
Utan snökättingar runt hjulen och tandemdriften skulle man
inte komma långt med en stockbil som fullastad väger närmare
60 ton.
23
Virkeshandel
Mossa kan ge
extra inkomster
Danska skogsägare tjänar pengar på att sälja vanlig
mossa. Julen och påsken är högsäsong för plockningen. En dansk forskare tror att det även kan bli en extra
inkomstkälla för skogsägare i Finland.
D
et handlar om
van­lig grön mossa,
som kan ge skogsägaren
2 000–
6 000 danska kronor eller
260–800 euro per hektar.
Rationell hantering
Det kan kanske låta som lättförtjänta pengar, men Flemming Rune vid Skov- och
Landskapsuniversitet i Danmark höjer ett varnande finger.
– Utmaningen är att ha en
rationell hantering hela vägen, säger Flemming Rune.
Mossan köps av ett fåtal holländska grossister som i sin tur
säljer den vidare till blomsterhandlare. Mossan är en färskvara och målet är att transportera mossan till Holland inom
en vecka efter plockning.
Mossan ska vara nästan
barrfri
Den mest eftertraktade mossan är bergklomossa (Hypnum cypressiforme). Den är
allmän i hela Finland. Björnmossa (Polytrichum) och
kvastmossa (Dicranum) är två
andra mossor som duger till
försäljning.
– Mossans kvalitet är otroligt viktig, säger Rune. Köparna kräver stora sammanhängande sjok som ska vara nästan
ren från barr och utan inslag
av blåbärsris, lingonris eller
annan markvegetation.
Mossan kan lagras tre veckor
Enligt Rune är efterfrågan
störst i november och i början
av december.
– En annan högsäsong är
påsken, men då är det snö i
Finland, säger Rune.
Mossan kan lagras 2–3
veckor i kyllager med en temperatur under tio grader. På
senhösten har ni väl i Finland
utomhus ungefär den här
temperaturen, men det kan
bli dyrt att ha motsvarande
låga temperatur i de bilar som
transporterar mossan vidare
ner till Europa.
– I Danmark har vi gjort
försök med att torka mossan,
som skulle ge möjlighet till
längre lagringstider. När mossan ska användas fuktas den
och återfår då sin färska färg.
Det skulle utveckla handeln
med mossa enormt. Tekniskt
är det här möjligt redan i dag,
men ännu är det inte ekonomiskt lönsamt.
Kvastmossa
Björnmossa
Bergklomossa
24
Skogsbruket 4/2010
Ekonomi
Utgångspunkten är de vita lådorna som mossan plockas i.
En låda rymmer fyra lager mossa som tillsammans är ungefär
0,4 kvadratmeter. I exemplet är danska kronor omvandlade
till euro.
Per låda:
Ersättning till skogsägaren Plastlåda
Lön till plockaren
Transport till Holland
0,20–0,33 euro
0,36–0,40 ”
0,20–0,27 ”
0,13–0,20 ”
I grova drag är intäkterna drygt en euro per låda. m
Marken direkt efter plockning
En snabb plockare kan komma upp till en dagsinkomst på 160
euro.
Plockarna kan få en god lön
– Logistikkedjan är otroligt
viktig för att allt ska fungera,
säger Rune. För att få ihop det
krävs ett någorlunda stort företag. Det är inget för enskilda
skogsägare att syssla med.
Rune tror att det kan vara
en nisch också för skogsägare
i Finland, förutsatt att någon
företagare ordnar en fungerande handel och export.
I Danmark är det främst
utländsk arbetskraft som används. Enligt Rune är få danskar villiga att plocka mossa,
då det är fysiskt tungt och
vädret inte alltid det bästa på
senhösten.
Mossan plockas direkt i lådor. Målet är att få 10 cm x 10
cm stora sjok, som sätts i fyra
lager på varandra, så att det
blir omkring 0,4 kvadratmeter
per låda. En snabb plockare
kan komma upp till 300–600
lådor per dag vilket kan ge en
inkomst på upp till 160 euro
per dag.
Skogsbruket 4/2010
Enbart mossa från gran­
skogar duger
De bästa mossmarkerna finns
i planterade granskogar. I
Danmark är det i skogar med
rödgran, som är det samma
som vår vanliga gran. Mossa
från tallskogar duger inte alls,
då den innehåller för mycket
barr då tallbarren nedbryts
mycket långsamt.
Som regel plockas mossa på
bara tjugo procent av arealen
och redan efter ett par år börjar mossan komma tillbaka.
Enligt Rune är det efter tio år
möjligt med en andra skörd.
Mossans tillväxthastighet är
dock beroende av många
olika faktorer, men främst av
tillgången på ljus och fuktigheten i skogen. m
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Foto: Rune Flemming
Marken fyra år efter plockning
De bästa mossmarkerna finns i planterade granskogar. Redan
efter ett par år börjar mossan komma tillbaka.
25
Översikt
över virkesmarknaden
Marknadsläget för trävaror
har något förstärkts – nu behövs det fart i virkeshandeln
Även i Tyskland har prisutveckling på sågade trävaror
varit mycket positiv. Under
årets tre första månader har
priserna i genomsnitt stigit
med en tiondedel. För några
dimensioner har prishöjningarna till och med varit ännu
större. På grund av att Sveriges krona och USA:s dollar
har förstärkts har den finska
sågindustrins konkurrensförmåga förbättrats. Enligt de
senaste prognoserna för den
allmänna ekonomin är det
troligt att euron fortsätter att
försvagas.
Balansen mellan utbud och
efterfrågan på sågade trävaror
är fortfarande mycket bräcklig. Köparna av sågade träva-
Stubbfräsen
– nytt skonsammare redskap
Stubbfräsen
är ett nytt redskap och ett nytt koncept
för att ta upp stubbar ur marken.
I stället för att bry-
ta upp stubbarna med våld, sågar man ut den vedrika
kärnstubben och bryter upp den.
E
n fördel med stubbfräsen är att den ger mindre markskador eftersom
sidorötterna inte dras upp.
Markskadorna
inskränker
sig till ett grunt hål, cirka 20
centimeter djupt. Det säger
Skogforsk i Sverige som har
studerat den. En nackdel är
att volumutbytet blir lägre än
med de konventionella metoderna, eftersom man sågar av
och lämnar kvar en del av de
grövsta sidorötterna i marken.
26
Stubbfräsen är en stor järnsylinder med sjuttio centimeter i diameter och tandad nedre kant. Det är i princip en
jättestor hålsåg. Inne i fräsen
sitter en utstötare som trycker
ut stubben sedan den lyfts.
Fräsen sätts över stubben
och roteras så att rotbenen
sågas av. Tallstubbar med en
nedåtgående pålrot kan ge
problem. m
Källa: Skogforsk, Sverige
ror spelar med låga lagernivåer och vill följa med i vilken
riktning priserna utvecklas.
Det finns endast några svaga
tecken på att byggnationen
skulle ha tagit fart. Låga räntor
stöder konsumenternas tillit
till sin egen ekonomi och följden av det är förhoppningsvis
att bostadsbyggandet igen tar
fart inte endast i Finland utan
också på de större marknaderna. Det är ändå ett faktum
att mot sommaren kommer
efterfrågan på träprodukter av
alla olika slag att öka av säsongmässiga orsaker.
En avgörande faktor för den
finska sågindustrins konkurrensförmåga är tillgången
på timmer. Inköpsvolymerna
har ökat i början av året i
jämförelse med motsvarande
period i fjol. Under årets 13
första veckor var den kumulativa inköpsmängden över
50 procent större än i fjol,
men rotpostreserverna är på
en mycket låg nivå. Utbudet
av timmer motsvarar inte efterfrågan. Det ligger i allas
intressen inom hela skogssektorn att virkeshandeln skulle
ta fart. m
Stubbfräsen är i princip en jättestor hålsåg.
Text:
Gerd Mattsson-Turku
Text: Erno Järvinen,
forskningschef för MTK:s
skogslinje
[email protected]
Foto: Henrik von Hofsten, Skogforsk
E
fter en liten nedgång
i priserna de två sista
månaderna i fjol, har
marknadsläget för olika trävaror igen klart förbättrats. Priserna på sågade trävaror har stigit relativt mycket
under det första kvartalet. Till
exempel i USA har priserna
på såväl sågade trävaror som
faner stigit med över 20 procent i början av året. I mars
hade det genomsnittliga Random Length prisindexet för
sågade trävaror stigit med
över 60 procent från motsvarande tidpunkt i fjol. Man
måste ändå komma ihåg att
priserna på alla trävaror var
på en synnerligen låg nivå
före höjningarna
Skogsbruket 4/2010
Virkespriser
Stockpriserna har gått upp
Rotpriserna på barrtimmer är nu på en helt annan nivå än för
ett år sedan. I Södra Finland har priserna på både tall- och granstock stigit med nästan 6 euro/m3 från april 2009. I Österbotten
har prisökningen varit ännu större, för tallstock 8 euro/m3 och
för granstock 6,60 euro.
I södra Finland syns följderna av små rotpostreserver. Rotpriset på tallmassaved har på fem veckor stigit med nästan 1,50
euro/m3. För gran- och björkmassaved är prisstegringen mindre. I Österbotten är prisstegringen knappt märkbar. m
I prisstatistiken anges de sex vanligaste virkessortimenten. Inga specialsortiment ingår.
Priserna anges skilt för rotköp och leveransköp.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som kommits överens om med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privat­ägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder
och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar.
I statistiken över inköpta virkesmängder och priser ingår uppgifter från ca. 85 procent av
alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar.
De virkespris som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priset
på de virkesmängder som köpts de fyra senaste veckorna. Om virkesmängden för något
sortiment på ett område vid rotköp är under 1.000 m3 och vid leveransköp under 500 m3,
anges inget pris (..). Om mängden är 0 m3, anges (-) som pris. ❍
Förkortningar:
ROT = rotpris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid rotförsäljning, då köparen har
hand om avverkningen och skogstransporten
LEVERANS = leveranspris; det pris som köparen betalar åt säljaren vid leveransförsäljning, då säljaren står för avverkningen och skogstransporten
Skogsbruket 4/2010
Svenska Österbotten hör till ett
mycket stort område och det
försämrar prisstatistikens användbarhet. m
LAPPI
Text: Gerd
Mattsson-Turku
SAVO-KARJALA
KESKISUOMI
KYMISAVO
27
Foto: Johnny Sved
Villaväg är bra
för skogsbruket
men vägbyggarna har alltid
med lagens och duktiga lantmäteriingenjörers hjälp funnit
vägar vidare med projektet.
Villaväg underlättar
Bron har en viktbegränsning på 40 ton. Vägen är privat och stängd med en grind som kommer
att fjärrstyras med delägarnas mobiltelefoner.
J
ohan Malm berättar att
en gammal dröm nu går
i uppfyllelse när man fått
bro över Tomsäcken och
fast väg till sommarvillorna på Kalvskäret, Björkören,
Olsön och Skinnarslandet.
När öarna fick elektricitet
2006 öppnades gator och
det var många av villaägarna
som började tycka att man
gått kunde bredda gatorna
och bygga väg enligt samma
sträckning som elledningarna. Vägprojektet inleddes
och Johan Malm som valdes
till ordförande har tagit ansvar
för byråkratin med vägbygget.
Den 9.12.2009 bildades en
vägförening med ett konstituerande möte i Malax. Eftersom
den huvudsakliga nyttan med
vägen är fritidsboende kunde
man inte få KEMERA-stöd för
vägbygget. Delägarna har på
28
egen hand skött planeringen
och finansieringen av vägen.
Vägbygget har framskridit
efter hand som behövliga
tillstånd vunnit laga kraft och
man kommit överens om
vägens slutliga sträckning. I
praktiken betyder det att vägen började byggas innan
vägsträckningen var helt klar
och att man ibland fått ta
paus och vänta ut besvärstider. Från den gemensamma
huvudvägen har villaägarna
byggt egna privata vägar ner
till sina parceller och grävmaskinsentreprenörerna har hela
tiden haft full sysselsättning.
Utifrån sett kan det ha verkat
oorganiserat ibland, men genom att genast och målmedvetet inleda arbetet med en
gång avtal och beslut vunnit
laga kraft kunde vägen till stora delar tas i bruk redan förra
sommaren. Byggnadstiden för
projektet har varit väldigt kort,
under 1 år innefattande ca 15
km vägar och 3 broprojekt.
De flesta av villaägarna har
anslutit sig till vägen och idag
har man ca 115 delägare. Johan Malm säger att man inte
tänkt bära upp skilda avgifter
av markägare som inte är delägare i vägen. Har man behov
av att använda vägen är man
välkommen att ansluta sig till
väglaget.
Ett säkert sätt att få liv i en
by är att bilda ett väglag. Malax är inget undantag och ibland har diskussionerna gått
heta. Alla vill inte ha en ny
väg, framförallt inte de som
redan har väg, och till slut
har den enda stora armbrytningen varit om sträckan före
bron över Tomsäcken. Juristerna har haft bra med jobb,
När det saknas en ordentlig
väg är det besvärligt och dyrt
att utföra både avverkningar
och skogsvårdsarbeten. Det
här är något som markägarna
märkt av under årens lopp.
För att kunna avverka på holmarna har man varit beroende av ordentliga isvintrar
för att få isväg över Stenskärsfjärden. Vägen behövs för att
transportera ut manskap och
maskiner och för att få iland
virket. En normal virkesbil
har en totalvikt på 60 ton när
den är fullastad och kräver i
sötvatten minst 110 cm tjock
kärnis, i bräckt vatten tjockare. För att få så tjock is är man
tvungen att hjälpa till genom
pumpa upp vatten på isen.
Det är dyrt och lösningen har
varit dela upp transporten i
två skeden, först till fastlandet
i mindre partier och sedan
vidare som fulla lass. Genom
tiderna har man också flottat
virket så att virkesflottarna
byggts på isen för att sedan
bogseras till hamn när isen
smultit.
Trots att ingen väg har funnits har nästan all skog på
öarna avverkats sedan 60-talet och framåt. Det har gått
genom att flera markägare
sålt virke samtidigt och man
den vägen fått ihop en tillräcklig mängd virke för att
det skall vara vettigt att ta sig
ut till skären. Thomas Jåfs och
Kim Back på skogsvårdsföreningen berättar att den senaste
avverkningen utfördes 2003.
Skogsbruket 4/2010
Foto: Per-Erik Sved
Då transporterades 6 000 kubikmeter virke över isen.
Efter slutavverkning skall
den nya skogen vårdas
I brobanken finns fyra trummor med en diameter på 3 meter, priset är ungefär 1 000 euro/meter.
Trummorna har en stor flytkraft och för att hållas på plats tyngs de ned med en överbyggnad av
betong.
kommer det knappa 4 000 kubikmeter virke till per år. Om
förstagallring skulle utföras
på 450 ha under de närmaste
10 åren betyder det ett totalt
virkesutfall på ungefär 30 000
fastkubikmeter om man också
tar till vara energived.
Bro med 40 tons vikt­
begränsing
Johan Malm säger att det varit
relativt förmånligt att bygga
själva vägen om man jämför
med kostnaden för de tre broar
som ingår i vägbygget. Efter att
När offerterna kom in blev man smått överraskad av att en träbro visade sig bli både
förmånligast och dessutom enklast och snabbast att bygga. Här har bron över
Tomsäcken just lyfts på plats. Brospannet är 30 m och frihöjden 4,2 m.
Foto: Johnny Sved
Skogsbruk handlar ändå inte
bara om slutavverkning. Efter
slutavverkningen skall skogen
förnyas, gräs och sly skall bekämpas och plantskogen skall
småningom röjas. Allt kräver
extra planering och arbete när
det inte finns någon väg. Förnyelserna har överlag lyckats
bra, men det syns att röjsågen
inte varit i flitig användning
på alla ställen. Kim Back har
märkt att ungskogarna ofta
utvecklas bra i skärgården,
det är sällan som granplantorna drabbas av frostskador.
Thomas Jåfs inflikar att det
handlar om förvånansvärt virkesrika bestånd.
I gallringar är virkesfångsten liten och utan väg blir det
svårt att få ekonomi i gallringarna. Just nu är det mesta av
skogarna i ett sådant skede att
röjning och första gallring är
aktuellt för att tillväxten skall
koncentreras till de bästa och
värdefullaste träden. Ungefär
650 ha skog drar nytta av villavägen. Med en medeltillväxt
på 6 kubikmeter per hektar
ha jämfört kostnader och vägt
för- och nackdelar mellan 20,
40 och 60 tons bärighet valde
föreningen att bygga en bro
med 40 tons viktbegränsning.
För att garantera en god genomströmning i sundet finns
fyra stora trummor med en
diameter på 3 m i vägbanken
ut till bron. Bara trummorna
kostar 10 000 euro per styck.
Bron över Tomsäcken kostade
200 000 euro och den kortare bron till Skinnarslandet
80 000 euro.
Begränsningen på 40 ton
gör att de största grusbilarna
kan ta sig över, en femaxlad
lastbil får ha en totalvikt på
38 ton. Virkesbilarna kan däremot inte ta fullt lass över
bron. Totalvikten för en virkesbil är 60 ton. En tom dragbil väger med kran cirka 15
ton och släpet 7,5 ton. Det
betyder att endast ett virkesknippe åt gången kan hämtas
över bron för att lastas om i
släpet. Det är ändå en stor
förbättring jämfört med läget
utan vägförbindelse. m
Text: Johnny Sved
Skogsbruket 4/2010
29
Köp & Sälj
På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten:
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534
8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i
Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn
041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040
750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn
050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149
eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,
tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73.
Utbud på tjänster vid Sydkusten:
• Röjningar och planteringar utförs på Kimitoön, Johan Lindroos, tfn
0400 435 236.
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.
– Så du tycker jag kunde heta Blixten!
För att jag är snabb, eller hur?
– Nä, för att du aldrig träffar samma
ställe två gånger!
Forrestum
Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons­
ören betjänar.
30
Skogsbruket 4/2010
info
Föreningen för skogskultur höll årsmöte
Styrelsen år 2010
Ordförande Kåre Pihlström, viceordförande Greger Erikslund, medlemmar Barbara Alm och Roger Turku, suppleanter Sune Haga, Guy Nyberg,
Leif Sandbacka och Annikka Selander, sekreterare
Lars Simell, kassaförvaltare Guy Karlsson.
Föreningen för Skogskulturs informationspris till
Rolf Wickström
I samband med Skogsbrukets Vinterskogsdagar
9.2.2010 tilldelades Rolf Wickström från Sibbo
föreningens informationspris. Se Skogsbruket
2/2010.
Skogsarbetsmärke till Gösta Lindholm
På ansökan av Borgby-borna i Sibbo beviljades skogsarbetare Gösta Lindholm Skogskulturs
skogsarbetsmärke.
från
Föreningen
för
Skogskultur
Understöd och stipendier
Eleverna vid Yrkeshögskolorna Novia och Sydväst
beviljades understöd för studieresor.
Finlands Svenska Idrott r.f. beviljades stöd för utomhuskonferensen ”Mitt i Naturen” i Esbo.
Föreningen understödde utgivningen av Erkki K
Kalelas sagobok ”Granfrönas uppbrott”.
Skogsbrukets Vinterdagar i Esbo understöddes av
föreningen. Också Finlands svenska 4H beviljades understöd för skoglig verksamhet.
Skogsmaskinförare Mathias Vesterback och skogsbruksingenjör Joni Grönqvist tilldelades föreningens stipendium och agro-forst stipendiet tilldelades Tobias Käld.
Stipendier till årets 4H-skogsbrukare tilldelades
Nicolas Haga och Rasmus Norrén.
Resestöd till skolor
År 2009 kom ca 1700 elever ut i skogen med stöd
från föreningen.
Föreningen för Skogskultur 100 år
Föreningen för Skogskultur fyller i år 100 år. Idag
är föreningens främsta uppgift att ge ut tidskriften
Skogsbruket och stöda skoglig informationsverksamhet. Samarbete med skolor har under de senaste åren blivit en av föreningens mest synliga
och uppskattade verksamhet. Jubileumsexkursionen ordnas i Vasa den 8–9 juni, mera information
på baksidan.
Föreningens jubileumsskrift
Inför hundraårsjubileet har föreningen gett ut en
jubileumsskrift ”Skog må icke skövlas”. Bertel
Widjeskog har skrivit den historiska delen och
Jan Heino en efterskrift om ägandets betydelse
för ett hållbart skogsbruk. Skogsfackmän runtom i
Svenskfinland har berättat minnen från sitt arbete
och Torolf Finnbäck har illustrerat en del av anekdoterna. Det högklassiga svartvita bildmaterialet
är från Torsten Ranckens bildsamling. Föreningens styrelse vill med denna jubileumsskrift visa
sin aktning för alla dem som under ett århundrade
har arbetat för skogskulturens bästa. Boken kan
beställas av Guy Karlsson, tfn 020 772 9042, guy.
[email protected]. Priset är 15 euro (för medlemmar 10 euro).
Lars Simell
Föreningens sekreterare
Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Lars Simell, c/o Kusten skogscentral, Esbogatan 4, 02770 ESBO
Jan Heino ska exportera Undvik stickor i flisen
med dansk lösning
vårt skogskunnande
J
ord- och skogsbruksministeriet har anställt forstmästare
Jan Heino som ledande expert för ett projekt, vars mål är
att öka exporten av Finlands know-how inom hållbar skötsel
och användning av skogarna.
Inom ramen för projektet ska det kartläggas vad det finns
för administrativa och praktiska svårigheter som försvårar
exporten av vår know-how inom skog och skogsbruk och
även tas fram förslag till nya metoder för ökad export av vår
know-how.
Jan Heino har bl.a. varit biträdande direktör för FAO:s
skogsavdelning i Rom och Forststyrelsens generaldirektör.
m
Skogsbruket 4/2010
D
en danska tillverkaren av flistuggar PC Stål har lanserat
en ny typ av skogsflis som de kallar pelletsflis. Pelletsflisen innehåller inga långa stickor och lämpar sig därför också
för pannor som får problem med långa stickor.
PC stål har patenterat sin teknik som bygger på ett såll i maskinens rotorhus. Flisen hålls kvar i rotorhuset tills den finfördelats tillräckligt för att rymmas igenom sållet. Sållet kan anpassas så att önskad flisstorlek går igenom till utblåsningen.
Tillverkaren påpekar dock att pelletflis är en specialprodukt och rekommenderar helt normala flistuggar om ändamålet är att tillverka flis för kompostering, jordförbättring
eller om flisen lämnas kvar i skogen. m
Källa: Pc ståls webbplats www.pc-staal.dk
31
Skogskulturs jubileumsexkursion
8-9.6.2010 i Vasa
Program:
8.6.2010 Skogsbruk i havsnära miljö
•
•
•
•
•
•
•
Start från Tropiclandia i Vasa
Välkomstord och skål vid Replot hamn, Föreningen för skogskultur
Vi besöker diknings- och virkesproduktionsobjekt i skärgården och på fastlandet
Fältlunch
Världsnaturarvet presenteras av Forststyrelsen
Havsörnens livsmiljöer med Miljöcentralen som värd
Kaffe vid Replot brofäste
8.6.2010 Skogskulturs 100-års
jubileumsmiddag på restaurang
Strampen i Vasa
•
•
•
•
Välkomstskål
Middag
Föreningen för Skogskulturs utmärkelser
Dansorkester under kvällen: Charlies
9.6.2010 Från skogsvård till energi
• Start från Tropiclandia
• Skogsvårdsföreningen presenterar sin virkesdrivning,
förnyelse, markberedning och plantering i Vörå med omnejd
• Lunch på Norrvalla
• Skogsvårdsföreningen Österbottens energivedsanskaffning
• Vörå energiandelslag
• Fabriksbesök vid Simons element
• Avslutningskaffe och avfärd
Anmäl dig
senast den
20 maj!
Deltagaravgift: 50 euro/deltagare + moms faktureras, kostnad för middag och inkvartering betalas på plats.
Det går också att delta endast i jubileumsmiddagen.
Gemensam busstransport som stöds av Föreningen för Skogskultur ordnas från södra Finland till Vasa
med start den 7.6.2010.
Anmälningar och tilläggsinformation på Skogsreflexen: www.metsavastaa.net/evenemangochtavlingar
Mera information: Maria Lindén, Tapio tfn 020 772 9192 eller [email protected].
OBS! Hotellbokning görs direkt till hotell Tropiclandia.
Föreningen för Skogskulturs jubileumsexkursion
arrangeras av Tapios svenska enhet i samarbete med
Kustens skogscentral och Skogsvårdsföreningen
Österbotten.
Vill ditt företag sponsorera jubileumsexkursionen?
Sommarexkursionen har traditionellt fått stöd av
samarbetspartners som vill erbjuda sommarexkursionen en
fältlunch, kaffe el. dyl. Om din organisation är intresserad,
kontakta då Maria Lindén eller någon av arrangörerna.