docMaj - Skogsbruket
download 
Report Transcription
Maj - Skogsbruket
Skogsbruket Älgskador 5|2012 och viltvård Röjning Sågservice Fästingar Skogsbruket 5|2012 Älgskadoorch viltvård i detta nummer Röjning e Sågservic Fästingar 6 Till kamp mot älg Älgskador i plantskogar är ett stort problem i Ragnar Gartz skogar. 9 Viltet i skogens randområden Skogsbrynen är värdefulla för viltet. Med små tricks kan skogsägaren antingen förstöra för viltet eller gynna det. 12 Behöver du en röjare? Allt fler skogsägare väljer att leja ut röjningen. Som köpare av röjningstjänster lönar det sig att konkurrensutsätta arbetet och begära offerter. Här hjälper Skogsbruket dig med vad du ska fråga. 14 Motion i plantskogen Slyröjning är ett bra arbete för den som vill jobba i egen skog och det ger samtidigt motion. 17 Blodtörstiga fästingar väntar i gräset När temperaturen är över fem grader vaknar fästingarna. 18 Sågservice efter vintern Här kan du läsa om de vanligaste rutinåtgärderna som du ska gå igenom innan du tar i bruk din röjsåg eller motorsåg efter vintervilan. 22 Startskott för svampsäsongen! Senast nu är det dags att inleda svampsäsongen. Stenmurklan är en både diskutabel och ansedd delikatess. OMSLAGSBILD: PIXMAC 2 Skogsbruket 5/2012 12 17 22 Skogsbruket LEDAREN 14.5.2012 OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 5/2012 . MAJ . ÅRGÅNG 82 www.skogsbruket.fi Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF ORRSPELSGRÄNDEN 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 [email protected] Redaktion Chefredaktör Redaktionschef Redaktionssekr. Redaktör Johnny Sved tfn 020-772 9205 Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Maria Lindén tfn 020-772 9192 Medarbetare Helena Forsgård tfn 018-155 50 [email protected] Nina Jungell tfn 050-378 6954 [email protected] Marianne Palmgren [email protected] Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund tfn 040-678 6689 [email protected] Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 [email protected] Annonsförsäljning Oy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn 040-548 5316 [email protected] Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 020-772 9088 [email protected] Prenumerationspriser (inkl. moms 9 %) Helårsprenumeration (11 nr) 49 euro i Finland 49 euro i Sverige 53 euro i övriga länder (moms 0 %) Halvårsprenumeration (6 nr) 30 euro i Finland 30 euro i Sverige 33 euro i övriga länder (moms 0 %) ISSN 0037-6434 Layout och ombrytning Oy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos Tryckeri Oy Painotalo tt-urex Ab, Borgå Papper Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper Skogsvårdsföreningarna står inför förändringar I DEN VIND AV förändringar som blåser genom den finländska skogssektorn har turen nu kommit till skogsvårdsföreningarna. Föreningarna är sedan 1950-talet lagstadgade med syfte att betjäna det enskilda skogsbruket. De har haft en avgörande roll i den framgångssaga som finländskt skogsbruk och virkesproduktion de facto är. Varje enskild skogsägare har genom sin förening tillgång till en skogsfackman på orten som kan ge råd om skogsvård och hjälp med virkeshandel. Skogsägarna finansierar själva sina föreningar och beslutar om medlemsavgiftens, eller skogsvårdavgiftens, storlek inom fastställda gränser. Utöver sv-avgiften bär föreningarna upp avgifter för olika tjänster för att få ekonomin att gå ihop. Verksamheten styrs långt av skogsägarna själva, men föreningens syfte och ramarna för verksamheten finns angivna i lagen om skogsvårdsföreningar. Lagen innehåller också begränsningar för verksamheten, till exempel får föreningarna inte köpa och sälja virke. Modellen har varit effektiv och tjänat väl. Att föreningarna har en egen speciallag i ryggen och får hjälp med indrivningen av sv-avgiften av skatteverket har gett stadga och legitimitet åt verksamheten. I gengäld har statsmakten kunnat ställa krav på verksamheten och i viss mån kunnat styra den. Rådgivningen till skogsägarna har varit samordnad och de budskap man fört fram har varit tydliga. Även om föreningarna inte får köpa och sälja virke för egen räkning spelar de en betydande roll på virkesmarknaden. Upp till åttio procent av det virke som kommer från de enskilda skogsägarna förmedlas av skogsvårdsföreningarna. Skogsägarna vill försäkra sig om ett gott pris och vänder sig till en aktör de har förtroende för och som har koll på det aktuella marknadsläget. Det kan förstås vara irriterande för virkesköparna. I lagberedningen funderar man nu på om lagen om skogsvårdsföreningar och skogsvårdsavgiften ännu behövs i Finland. Är dagens skogsägare så upplysta att de klarar sig utan den stabilitet som garanteras lagstiftningsvägen? Visst är skogsägarna upplysta och information finns det mer än någon hinner ta till sig. Föreningarna behövs nu för att skapa samhörighet mellan skogsägarna och för att skogsägarna ska ha någon att vända sig till för att tolka all information. Vi behöver en aktör som har tid och råd att ta sig an skogsägarna också när de inte har virke att sälja. Vem axlar det ansvaret om rådgivningsmodellen med lagstadgade självfinansierade föreningar monteras ner? JOHNNY SVED [email protected] Skogsbruket 5/2012 3 Foto: PIXMAC Ekar blir gamla i förtid Finskt faner för kalla transporter När naturgas ska transporteras långa sträckor måste den först göras flytande för att minska dess volym till en sexhundradel. Eftersom kondenseringen innefattar nedkylning av gasen till -163°C måste den flytande gasen transporteras med specialbyggda lastfartyg som har utmärkt värmeisolering. Björkfaner är ett av de bästa materialen för denna krävande användning. När flytande naturgas under transporten slår mot tankens sida blir stötbelastningen stor. För närvarande finns det mer än 370 lastfartyg som transporterar flytande naturgas LNG. Fler än hälften av dessa har isoleringselement gjorda av björkfaner, som levererats av UPM. UPM skrev nyligen på nya kontrakt för leverans av björkfaner till nya LNG-fartyg som ska byggas i Sydkorea och Kina. Kontrakten innefattar björkfaner till en volym lika stor som över 3 000 fullastade långtradare. • I Sverige ska ett större antal ekar inom ramen för det så kallade veteraniseringsprojektet skadas med olika metoder. Syftet är inte att döda ekarna utan bara att påskynda ekarnas åldrande. Behandlingarna ska göra så att det blir mer död ved, fler ihåliga träd och fler livsmiljöer för hotade arter. I Sverige finns det i dagsläget gott om riktigt gamla ekar och unga ekar. På det här sättet försöker man överbygga ett åldersglapp på 150 år. Åtgärderna utförs av arborister som klättrar upp i träden där de ringbarkar kvistar, borrar hål, gör bleckor i stammen med motorsåg och utför toppkapning. Ett borrhål ska motsvara ett hackspettshål och bleckan ett hästgnag. Önskvärda effekter är bland annat att bohål skapas åt däggdjur och fåglar, död ved åt insekter och larver och blottad ved åt ovanliga svampar. • Ponsse levererade sin 8 000:e maskin M ed en produktionstakt på runt 800 maskiner per år och ständigt ökande takt tillverkar Ponsses fabrik i Vieremä skogsmaskiner i två skift. Under företagets första tjugo år tillverkades 500 maskiner och under nästa tjugo år ökade siffran till 7 500. Ponsse grundades 1970 av Einari 4 Skogsbruket 5/2012 Vidgrén som verkade som styrelseordförande fram till sin död 2010. I dag arbetar alla fyra av Einaris söner i företaget Företaget är baserat i Vieremä och har elva dotterbolag runt om i världen. Totalt arbetar cirka 970 personer inom koncernen. Omsättningen är idag 328,2 miljoner euro. När den första maskinen byggdes tyckte byborna att maskinen var så lik den herrelösa hund som strök omkring i byn, kallad just Ponsse, att maskinen också fick heta det. När Einari Vidgrén sedan startade företaget hängde namnet med. • Foto: Fotoakuten Sju blev 400 000 G Bröd hålls färskt i papperspåse O mslag för livsmedel har traditionellt tillverkats av plast eller en kombination av papper och plast. Intresset för återvinningsbara och komposterbara omslagsmaterial har ökat. För att svara på behovet har UPM tagit fram ett nytt papper som håller brödet färskt länge. – Pappret andas så att brödet inte blir fuktigt som det gör i en plastpåse, säger Petri Hakanen på UPM:s pappersfabrik i Jämsä. Ett knaprigt bröd håller sig åtminstone över helgen i en påse tillverkad av det nya pappret, som vi gett namnet SwanBarrier. Vi lovar att kunder som köper bröd packat i det här pappret kan äta det ännu på måndagen. Preliminära test visar att pappret nedbryts i kompost på cirka tre veckor. • otlands fauna ansågs i början av 1900-talet vara tämligen artfattig, när det gällde jaktbart vilt. Det tyckte ryttmästaren Gottlief Brunnström var magert och beslöt 1903 att plantera ut sju vildkaniner. Kaniner har som bekant en otrolig förmåga att föröka sig. Trots allt mer desperata åtgärder i kampen mot kaninerna ökade stammen. År 1962 sköts över 400 000 kaniner. År 1963 kraschade stammen. Den mycket smittsamma virussjukdomen myxomatos, kaninpest, nådde Gotland. På kort tid var kaninerna nära nog utslagna. I dag råder det balans mellan viruset och kaninerna. Lokalt finns det stora kaninkolonier, där kaninerna är ett problem. Sommartid biter kaninerna av plantorna och vintertid äter de upp dem eller gnager barken av dem. • Elbolag vill avverka utan tillstånd E lbolag bör kunna avverka träd som växer för nära elledningar utan att i förväg be om tillstånd av skogsägaren. Det vill arbets- och näringsministeriet få inskrivet i elmarknadslagen. Det finns redan ett utkast till ändringar i lagen och ministeriet föreslår att lagen stadfästs i snabb takt så att den kan träda i kraft vid årsskiftet. Efter lagförändringen skulle elbolag utan tillstånd av skogsä- garen kunna fälla träd som växer för nära elledningar. Den som utför de här arbetena skulle också ha rätt att röra sig på privat mark och placera ut nödvändiga skyltar i terrängen utan tillstånd av skogsägaren. Skogsägaren skulle få full ersättning för de träd som avverkas. Den rekommendation som SLC, MTK och Finsk Energiindustri rf underteckna- de i november i fjol, har inte lett till det resultat ute på fältet, som Finsk Energiindustri hoppades på. Enligt rekommendationen skulle elbolagen kartlägga var det finns behov av att fälla träd och efter det ta kontakt med skogsvårdsföreningen Föreningen skulle i sin tur kontakta skogsägaren, be om tillstånd av skogsägaren att fälla markerade träd och sedan utföra arbetet. • Skogsbruket 5/2012 5 Till kamp mot älg Både ur privatekonomisk och samhällsekonomisk synvinkel är det nödvändigt att öka avskjutningen av älg i områden med omfattande älgskador i plantskogar och på åkrarna. Geväret är i praktiken det enda som hjälper. Ragnar Gartz, som till sin pensionering för två år sedan var verksamhetsledare för Södra skogsreviret, är idag jordbrukare och skogsbrukare på sitt hemställe i Liljendal. Älgskador i plantskogar är ett stort problem i hans skogar. – Varken förekomst eller avsaknad av lövsly och lövträd är något skydd mot älgskador. Röjda och oröjda plantskogar är i stort sett lika utsatta om älgpopulationen i området är stor. Det ser jag i mina egna plantskogar. Den här tallplantan har älgarna betat flera år i följd. Toppskottet från i fjol blev älgmat i vintras och likaså sidoskotten. 6 Skogsbruket 5/2012 Myten stämmer inte – Jag har mer än en gång, även från skogsägarhåll, fått höra att skadorna inte är så farliga, det bildas nog en ny topp i stället för den avbitna. Om älgskadorna förekommer bara under ett år kan det här stämma i områden där virkeskvaliteten också utan älgskador är dålig. Men i plantskogar där älgbetningen upprepas flera år efter varandra blir det katastrofala kvalitetsskador. Om älgarna betar plantorna flera år i följd kan plantorna till och med dö. medel utan verkan – I områden med stort betningstryck på tall ger olika illaluktande medel som sprutas på plantorna inget skydd att räkna med. Om älgpopulationen är liten kan de kanske fungera i viss mån. En höst hängde jag också upp tvålar runt en – Granskogarna är angripna av rotröta och därför har jag valt att byta trädslag. Tall är det enda alternativet, säger Ragnar Gartz. tallplantering, men någon effekt såg jag inte. – Officiella uppgifter om älgförekomsten uttryckt i antal per 1 000 hektar är en dålig indikator på risken för älgskador i plantskogar. Trots ett måttligt antal per 1 000 hektar, kan antalet på ett litet område där älgarna trivs vara ödesdigert för plantskogen. Statistiken ljuger Enligt Gartz är älgskadorna mycket mera omfattande än vad statistiken visar. – Bara en mindre del av skadorna anmäls till Skogscentralen. Villkoren för ersättning kanske inte uppfylls och värderingen kostar. – Eventuella ersättningar för skador på plantskogen är en klen tröst. Kvaliteten på de plantor som älgen betat kan inte återställas med pengar. Min önskan är att få ha mina plantskogar och spannmålsodlingar i fred för älgen. Enligt Gartz förorsakar älgarna också rotröta genom att trampa sönder plantrötterna, alldeles som korna under gångna tider. – Jägare, en del jaktintresserade skogsägare och skogsägare med naturturism som inkomstkälla ser gärna en riklig älgförekomst. Deras önskemål ska inte ge dem rätt att påtvinga andra skogsägare de betydande merkostnader för skogsförnyelse och skogsvård som älgskadorna förorsakar. • Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Älgstammen måste förvaltas väl Det är lätt att stirra sig blind på siffror om älgstammens storlek, men minst lika viktigt är det att se till vilken kvalitet älgstammen har, säger Mikael Wikström från västra Nyland. Tillsammans med Fredrik von Limburg-Stirum har han startat projektet Klöv 2020 i privat regi. Målet är en välbalanserad och välmående älgstam år 2020. FOTO: PIXMAC Här borde växa en tio år gammal tallplantskog. Av tallarna återstår några pinnar, som älgarna fortsättningsvis betar varje vinter. Tallplantor som dött är ersatta med granplantor och hjälpplanteringen fortsätter i vår. Jägarna har de senaste åren märkt att älgarna minskat i storlek. Djuren har fått en lägre slaktvikt och man stöter nu på kalvar som väger under femtio kilogram. Produktionen har också gått ner så att det vid senaste kalvning fanns bara 0,7 kalvar per ko. För tio år sedan kunde man räkna en kalv per ko i genomsnitt, det är en försämring på 30 procent! Att kvaliteten på den västnyländska älgstammen sjunkit beror enligt Wikström framförallt på att det varit för stor avskjutning av tjurar under 2000-talet. Det är inte balans mellan kor och tjurar längre. En ko per tjur är en lämplig balans, men nu går det två kor per tjur i västra Nylands kustområde. Älgarna rör sig ensamma och har en kort och intensiv brunst. Ko och tjur har inte lång tid att hitta varandra. Kon ska också godkänna tjuren, faller han inte i smaken får han växa till sig för nya försök. Som det är nu är det många älgkor som inte blir betäckta under den första brunsten i september. Betäckningen blir försenad med tre veckor om det går till följande brunst och med sex veckor om det krävs ännu än brunst. Dräktigheten är 237 dagar och de kor som betäckts senare kalvar också senare. Normalt föds kalvarna i början av maj när kon har gott om näringsrikt foder och fet mjölk. De kalvar som föds till midsommar har både kortare växtperiod och sämre mat. Wikström säger att jägarna tagit emot projektet väl. Det är viktigt för en god förvaltning av älgstammen kräver samarbete mellan flera jaktlag. Västnylänningarna har nu kommit överens om att beskatta stammen så att 55 procent av avskjutningen riktas mot kalvar och så att andelen tjurar som skjuts av de vuxna djuren är 30–40 procent. Det ska på sikt ge en bättre balans och friskare och större kalvar. • Text: Johnny Sved Skogsbruket 5/2012 7 Viltet i skogens randområden Skogsbrynen är värdefulla för viltet. Med små tricks kan skogsägaren antingen förstöra för viltet eller gynna det. En samverkan mellan skötseln av skogen i randområdet och skötseln av det öppna område som skogen gränsar till, kan mångfaldiga nyttan för viltet. Skogsbruksplaner som speciellt beaktar viltvård är sällsynta. Men systematiska åtgärder för vilt i skogens randområden kan förverkligas också utan en speciell plan. Till exempel naturvårdsträden som vid avverkningar ska lämnas kvar kan placeras i övergångszonen mellan bestånden. Också i andra randområden ökar grupper av naturvårdsträd viltets trivsel och levnadsbetingelser. Idyll och verklighet En idyllisk övergång mellan åker och skogsmark består av en övergångszon som är öppen och som småningom genom olika livsmiljöer övergår i skog. Invid åkern finns då en kant av ängsmark som övergår i ett halvöppet buskage som slutligen sluter sig till en skog. Längs åkerkanten anläggs dessutom en rand av viltåker. Vid randen mellan skog och åker är det bra att gynna låga buskar så att beskuggningen av åkern blir så liten som möjligt. Det kräver långsiktighet och arbete att skapa en värdefull kantzon som är både vacker och mångformig. I samband med nor- mala skogsbruksåtgärder är det ändå möjligt att utan extra kostnader ta de första stegen mot mångformiga kantzoner. Som upprätthållande skötsel krävs sedan tidvis röjning av träd och buskar längs kantzonen. Vid röjningen gynnas lövträd som asp, hägg, björk, sälg, al och rönn samt enbuskar. Skuggande granar tas bort men inte kategoriskt. Enstaka landskapsträd kan vid behov lämnas. Genom bete kan man undgå behovet av en del av de fortlöpande röjningarna. • Text: Maria Lindén Korridorer kan också gynna rovdjur I regel gynnas viltet bäst i randområden som är småningom övergående. Enbart positiv inverkan har olika randområden ändå inte på viltet. I forskning har man kunnat konstatera att korridorer som uppstår längs randområden till exempel längs åkerkanterna kan gynna rovdjuren och på så sätt också ha en negativ inverkan på det jaktbara viltet. Orrhönan ruvar. 8 Skogsbruket 5/2012 Hannu Huttu Randen mellan kärr och MO livsviktig för tjädern Speciellt naturvårdsgrupper av lövträd ökar skogshönsfågelns livsmöjligheter. Skogens randområden är viktiga just för skogshönsfåglar. Tjädern behöver för sina spelplatser mångsidig skogsmark där det ska finnas både skydd och näring, men också öppna platser där tupparna kan visa upp sig. Spelplatser uppkommer naturligt i skogen i randområden mellan torvmark och momark. Vid skogsbruksåtgärder är det skäl att speciellt notera dessa platser. SKOGS skador Ta granbarkborren på allvar Granbarkborren, som dödar granar när populationen blir för stor, är nu ett problem i södra Finland. Orsaken är två varma somrar i följd, 2010 och 2011. Med varma somrar följer att granbarkborren hinner få två nya generationer samma sommar. Granbarkborrar från de ägg som läggs i maj är flygfärdiga i juni–augusti. En varm sommar hinner dessa barkborrar lägga nya ägg som hinner utvecklas till nya barkborrar innan vintern kommer. I gynnsamma förhållanden kan granbarkborren öka mer än 10 gånger från en generation till nästa. Seppo Neuvonen, Skogsforskningsinstitutet Risk redan med 20 omkullblåsta granar Garnbarkborren lägger sina ägg i färskt avverkat granvirke och i stormfällda träd. Vid årsskiftet hade vi en hård storm som fällde mycket skog. En del av virket är fortfaran- de kvar i skogen. Risk för massförökning föreligger redan med 20 omkullblåsta granar i skogen. För att motverka massförökning borde det här granvirket vara borta ur skogen senast den första augusti. Granfritt bästa bekämpningen Skogsforskningsinstitutet uppmanar nu skogsägare att se till att granvirke som ligger i skogen blir borttransporterat. – Det här är det effektivaste, enklaste och billigaste sättet att motverka massangrepp av granbarkborre, säger forskare Heli Viiri på Skogsforskningsinstitutet. Genom att placera ut feromonfällor får skogsägaren en uppfattning om hur mycket granbarkborrar han har i sin skog. – I bekämpningssyfte kan feromonfällor användas i närheten av bosättning, där det finns gamla, vackra granar som de som bor där är måna om att bevara. För storskalig bekämpning ska användningen av feromonfällor vara mycket välorganiserad och täcka ett större område. Grovt taget brukar vi forskare säga att med en fälla räddar vi en gran, men det kan någon gång vara tillräckligt. – Fällorna ska placeras ute på hygget, på minst 20 meters avstånd från en granskog. Vad kostar en feromonfälla? En Multiwit feromonfälla, som är av plast, kostar 35 euro. En förpackning med fem feromonpåsar kostar 11 euro. En feromonfälla av wellpapp med feromonpåse kostar 19,80 euro. Fällorna av wellpapp säljs enbart i förpackningar som innehåller sex fällor inkl. feromonpåsar och priset är 119,00 euro. Efter omkring nio veckor i skogen har feromonet förlorat största delen av sin dofteffekt, men de kan laddas med nytt feromon. Fällorna fungerar även utan feromoner, men inte lika effektivt. Jaana Kankaanpää Se till att granvirke som ligger i skogen blir borttransporterat. Den uppmaningen ger forskare efter två somrar med omfattande skador av granbarkborre. Granbarkborre under bark. I verkligheten är barkborren mycket mindre, bara en halv centimeter lång. Granbarkborrarna drunknar Granbarkborrar drunknar i fällorna. Fällorna laddas med ett doftämne, feromon, som har starkare dragningskraft på granbarkborren än levande granar. Fällorna är av enkel konstruktion. Exempelvis MultiWit fällan består av en fyrkantig brunsvart platt låda, som är 50 x 60 centimeter. I väggarna finns öppningar i form av långa smala trattar. När granbarkborren kommer flygande till fällan, kolliderar den med plastväggen. Tratten fångar upp den och slussar den vidare in i lådan och ner i den plastbehållare som finns under lådan. Med vatten och lite diskmedel i behållaren drunknar granbarkborren. Fällorna bör tömmas regelbundet, annars finns det risk att barkborrarna ruttnar och fällorna blir mindre effektiva. Feromonfällor kan återanvändas i många år. Fällorna fungerar även utan feromoner, men inte lika effektivt. – Att följa barkborrarnas aktivitet med feromonfällor är ett bra sätt för att kunna sätta in även andra bekämpningsåtgärder, säger Viiri. • Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 5/2012 9 Uppsving för hästredskap Marknaden för redskap för utkörning av virke med häst har fått ett uppsving i Sverige. Finland ligger långt efter. Det finns drygt en handfull hästägare som erbjuder utkörning av virke med häst. I Sverige finns det mera hästar i skogsarbete. Det har lett till att redskap för utkörning av virke med häst också utvecklas. Tobias Hellman i Herrljunga, nära Göteborg, har konstruerat flera redskap för hästen. – Jag har alltid varit intresserad av hästar, berättar Tobias Hellman. Först började jag ordna kurser i körning med häst i skogen. Då jobbade jag ännu inom militären som hundtjänstbefäl. Ganska snart märkte jag att det saknades utrustning. Det som fanns till salu var gammalmodigt. Jag är själv skogsägare. Förställ med vinsch Hellman är speciellt nöjd med förstället. – Basen är den samma oberoende av vilket redskap hästägaren väljer att använda. Förstället kan användas till allt från lunning 10 Skogsbruket 5/2012 av stockar till gräsklippning. Bak på förstället finns en kula för att koppla på till exempel en kärra eller en gödselspridare. Vid utkörning av virke har förstället en manuell vinsch monterad framför förarsitsen. – Med förstället kan man dra ut stora stockar eller större buntar med klenare virke. Virket fästs med kättingar i förstället. Stockändorna stiger upp när ekipaget sätter sig i rörelse och det sparar hästen. Enligt Hellman är boggie nästan ett måste om man ska använda förstället i skogen. Förstället finns både för en och två hästar. Ett förställ för en häst kostar cirka 2 000 euro plus moms. Förstället i kombination med en stocklyftare blir ett smidigt ekipage som tar sig snabbt fram i skogen. Stocklyftaren lyfter två ton – Med stocklyftaren blir stocken inte san- Förstället i kombination med stocklyftaren håller stockarna rena. En kätting håller dem på plats i stocklyftaren. Sandfria stockar med lunningsbåge Lunningsbågen är ett annat sätt att köra ut flera stockar åt gången. Funktion: kättingen har en ring i ena änden. Den andra änden av kättingen träs igenom denna så att man på så vis får en löpögla. Stammen eller stammarna ligger i löpöglan och sedan sätter man fast den andra kättingänden i lunningsbågen med lite spänd kätting. När sedan hästen drar framåt lyfts stockarna upp en bit från marken och förhindrar att de hugger i underlaget. – Fördelen med en lunningsbåge gentemot en kälke är att man inte behöver lyfta stockarna, säger Hellman. När man vill lasta på mera hänger man bara på ytterligare en stam eller en bunt. Jag har haft upp till femton mindre stammarna upphängda med varsin kätting i lunningsbågen. Saxar och lunningsskaklar En timmersax som man fäster i en stockända är det enklaste redskapet för utkörning av virke. Fördelen med sax gentemot att snara stocken med en kätting är att saxen täcker stockens ända. Det minskar risken att stockändan fastnar och ger hästen obehagliga onyttiga ryck. – Saxar i kombination med lunningsskaklar ger möjlighet att dra ut flera stammar på en gång. Skaklarna fungerar som linor och svängeln har den fördelen att ekipaget inte fastnar i ris och stubbar, säger Hellman. Hästkrafter blir dyra Utkörning av virke med häst är inte billigt. Så snart körsträckan från skogen till närmaste väg är över 10 meter, är utkörning med traktor billigare. Den uträkningen har Borgå stad gjort. Enligt deras skogsansvariga Tommi Laakkonen är det långt en policyfråga att anlita hästar i skogsavverkningar i tätortsskogarna. • Text: Gerd Mattsson-Turku Stabil efterfrågan på träbroar Moderna träbroar håller både tung och livlig trafik. – Trots att det talas och skrivs mycket om att bygga i trä, har vår efterfrågan på träbroar varit ganska jämn från år till år, säger Pekka Kopra, vd för Versowood som producerar träbroar i Finland. I fjol producerades 45 träbroar i Sverige. – I Finland var vi uppe i 30 stycken. Alltså går brotillverkningen ganska jämnt ut i båda länderna när man beaktar befolkningsmängd och geografin. Kopra tillägger att orsaken till att det inte byggs fler broar hos oss har att göra med en långvarig tradition av att bygga i betong. – Det har inte heller funnits expertkunnande när det gäller att konstruera träbroar. Men träbroar är ett ekologiskt alternativ och priset är konkurrenskraftigt. Dessutom har träbroar en lätt konstruktion och kort installationstid. Kommuner bygger Den längsta träbron i Finland finns i Vihantasalmi utanför Mäntyharju. Från vattenytan till brons högsta punkt är det 31 meter. Den 182 meter långa bron finns på den livligt trafikerade riksväg fem. De flesta träbroarna är betydligt kortare. I främsta hand är kommuner och staten uppdragsgivare. – Små broar på landsbygden som till exempel väglaget låter bygga är ofta träbroar. Om väglaget har ett broprojekt framför sig kan det löna sig att ta ett anbud på en träbro. Träbroar brukar passa väl in i landskapet. Kopra kan inte uppge ett exakt pris då alla broar är olika. – Vanligtvis brukar en lokal entreprenör göra grunden och Versowood installerar bron på plats. Vid behov kan vi också ta ett helhetsansvar för brobyggandet. Träbron levereras i delar alternativt som en hel bro som lyfts på plats med lyftkran. Bron består av limbalkar av tall. – Träbrons livslängd är mellan 50–100 år. Träet är i sin helhet impregnerat vilket skyddar mot mikrober och förhindrar att vatten sugs in i träet, avslutar Kopra. • Text: Marianne Palmgren Dagens träbroar kan ha speciella ytor, former och färger. Foto: Versowood dig och smutsig, säger Hellman. Det är med hävstångsprincipen som bakändan på stocken lyfts upp från marken. Därmed minskar friktionen mot marken så att hästen får ökad kapacitet. En kätting under stockarna håller dem på plats i stocklyftaren. Med hävstångsprincipen lyfter hästföraren upp stockar eller buntar med klenare virke som väger upp till 2 ton. Skogsbruket 5/2012 11 SKOGS vård Behöver du en röjare? Allt fler skogsägare väljer att leja ut röjningen. Som köpare av röjningstjänster lönar det sig att konkurrensutsätta arbetet och begära offerter. Här hjälper Skogsbruket dig med vad du ska fråga. 12 Skogsbruket 5/2012 Börja med att ta reda på vem som säljer röjningstjänster. Tidigare var det i huvudsak skogsvårdsföreningarna och skogsreviret som skötte röjningarna, men virkesköparna har allt starkare kommit in på marknaden. Dessutom finns det företag som specialiserat sig på lättare skogsvårdsarbeten. De minsta sysselsätter bara en person, ägaren själv. Kartlägg utbudet Det är inte helt lätt att hitta kontaktinformation till dem som säljer röjningstjänster. Det enklaste sättet är att gå in på skogscentralens hemsidor. Väl där, ska du ha tid att bläddra dig fram till rätt sida ”Ägor och jobb” och dess undersida Tjänsteutbud. Där finns kommunvis en förteckning över Vad kan jag själv hinna med? Hur mycket tid kan du lägga ner på röjning under ett år och hur mycket hinner och orkar du röja per dag? En yrkesröjare klarar av en hektar på en och en halv dag. Räkna med att du som amatör på samma tid gör hälften av det som yrkesröjaren hinner med. Som amatör ska du börja försiktigt, två timmer per dag räcker väl till. Annars riskerar du att drabbas av träningsvärk. Den kan sitta i upp till en vecka och i värsta fall göra att fortsatt skogsarbete inte lockar. Om du börjar med två timmer per dag och sakta ökar till fyra timmar per dag, får du räkna med att det går närmare tolv dagar, sex veckoslut, innan du har röjt en hektar. Var realist när du bedömer hur mycket du kan hinna med under ett år. Notera också att du kanske har nya plantskogar. grannrelationer håller du dig också underrättad om prisnivån och kvaliteten på röjningsarbetet. Husqvarna Skogsbruksplanen till hjälp Om du har en skogsbruksplan, är det enkelt att begära en offert. I planen finns alla uppgifter du behöver för att konkurrensutsätta röjningen. Den som ger en offert vill veta var exakt skogen och röjningsytan finns och hur stor ytan är. Det är regel att offerten föregås av ett terrängbesök. Utan att se den plantskog som ska röjas är det omöjligt att ge ett exakt pris. Antalet stammar som ska fällas och stammarnas grovlek avgör tidsåtgången och bestämmer därmed priset. utbudet på röjningstjänster med kontaktinformation. Alternativt väljer du att direkt kontakta en eller flera av de organisationer och företag som du känner på orten. Det lönar sig också att fråga andra skogsägare på orten, för de kan känna till nya aktörer. Med goda Statsstöd för röjning Statstödet för röjning, Kemera-stödet, är en tredjedel högre när du använder avlönad arbetskraft. Stödet är omkring 100 euro per hektar när du röjer själv och 150 euro när du har avlönad arbetskraft. När det är svåra röjningsobjekt med stort stamantal stiger stödet med cirka 50 euro per hektar. När du jämför offerter ska du ge akt på om priset som anges är med eller utan Kemera-stöd. Kutymen varierar. Inhemsk arbetskraft De flesta skogsbolag och skogsvårdsföreningar har ännu egna anställda skogsarbetare. Under barmarksperioden när det är högsäsong för skogsvårdsarbeten, anlitar de även underleverantörer. Det är fråga mindre och större företag som har specialiserat sig på skogsvårdsarbeten. I Finland är det ännu rätt ovanligt med utländska röjare. I Sverige upplever många mindre röjningsföretag att de konkurreras ut av billigare bemanningsföretag med utländsk arbetskraft, främst från Litauen och Polen. Exakt pris utan överraskningar När skogsägaren begär en offert för en röjning, får han ett exakt pris, euro/hektar. Det uppger de fem som SKOGSBRUKET pratat med: Metsäliitto, Skogsvårdsföreningen Österbotten, Stora Enso, Södra skogsreviret och UPM. Alla utom Södra skogsreviret har kilometerersättningen till röjarna inbakad i priset. Det är ur din synvinkel en fördel. Blir det någon gång kortare arbetsdag på grund av hällregn, behöver du inte bekymra dig om att kostnaderna för röjningen stiger. I räkningen från Södra skogsreviret är km-ersättningen skilt specificerad och den grundar sig på det kilometerantal som röjarna anmält. Alla fem ansöker om Kemera-stödet för skogsägarens del. Från i år är Kemera-stöden skattepliktiga, men det spelar ingen roll när utgifterna är större än stödbeloppet, vilket är fallet när du har avlönad arbetskraft. • Text: Gerd Mattsson-Turku Jämförelse mellan några aktörer: Metsäliitto Svf Österbotten Stora Enso Södra skogsreviret UPM exakt pris, inkl. km-ers. exakt pris, inkl. km-ers. exakt pris, inkl. km-ers. exakt pris, exkl. km-ers. exakt pris, inkl. km-ers. Vem ansöker om Kemera-medel? vi vi vi vi vi Har ni egna röjare? ja ja ja ja nej Använder ni underleverantörer? *) ja ja ja ja ja Hur anges priset? *) med underleverantörer avses att det är andra företag som utför röjningen. Skogsbruket 5/2012 13 Motioni plantskogen Slyröjning är ett bra arbete för den som vill jobba i egen skog och det ger samtidigt motion. Arbetet är inte svårt, men det gäller att veta hur en röjkniv ska hanteras. Sedan flera år tillbaka har maskinerna ersatt en stor del av arbetet i våra skogar. Men det finns moment där manuellt arbete fortfarande dominerar. Ett exempel är slyröjning i syfte att vårda plantskogen. Röj bara runt plantorna Vid slyröjning fälls det lövsly som stör plantorna. Arbetet utförs när tall- eller granplantskogen är mellan fem och tio år gammal. Slyröjningen kan utföras som fullständig röjning eller brunnsröjning, då enbart sly som växer inom 1–2 meters radie runt plantan tas bort. – På mindre ytor går det mycket bra att använda röjkniv, säger Tomas Rönn, lektor i skogsämnen vid Yrkesakademin i Österbotten. Har man större ytor lämpar det sig bäst med en röjsåg. Röjkniven är billig, den kostar bara omkring trettio euro. 1) Rönn demonstrerar hur en slyröjning går till i praktiken och använder en enhandsröjkniv. Röjkniven är ett bra redskap om slyet inte är för grovt. – Ett bra tips är att trycka ner stammen som du ska röja med handen för då uppstår en spänning och den går lättare av. Sedan slår du av stammen med röjkniven. Effekten av slyröjningen är dock bäst om du utför den under högsommaren. Då uppkommer det mindre stubb- och rotskott. 2) De små stubbarna får inte bli högre än 15–30 centimeter. – Man behöver inte tänka på stubbhöjden om det gäller sly som ligger tätt intill plantan. Om man vill kan man också trycka ner stubben med foten så att den böjs ner. – Det är också skonsammare för ryggen att rikta slaget på cirka trettio centimeter höjd. Att ha en någorlunda höjd är också säkrare så att du inte slår i en sten, förklarar han. 14 Skogsbruket 5/2012 Hurdant sly ska bort? Ett bra råd ifråga om en tallplanteringar är att allt sly på ett avstånd av 1–2 meter från tallplantan röjs ner. – Slyet ska bort senast när det är lika högt som tallplantorna. Tallplantornas tillväxt hämmas om slyet piskar mot dem när 1 det blåser. Kvalitetsfel leder till sämre stockkvalitet i framtiden. Rönn vandrar omkring i plantbeståndet och avgör från fall till fall var sly kan lämnas kvar. Det kan faktiskt också vara bra för plantorna att lämna kvar sly, förklarar Rönn. – Det gäller framför allt i en plantskog 2 där huvudträdslaget är gran. Där skyddar sly på lämpligt avstånd från plantan mot frost. Till skillnad från tallplantor tål granplantor att sly piskar mot dem. 3 4 Hurdant sly kan bli kvar? – Framför allt rönn, sälj och asp kan lämnas kvar. Det tycker bland annat älgarna om. Men gällande tallplanteringar ska man inte lämna kvar aspsly för då kan plantorna drabbas av knäckesjuka. Om avståndet mellan plantorna är stort, som det ofta blir om det är fråga om en naturlig förnyelse, går det också att lämna kvar större arealer med sly. – Gallra bland slyet så att lövträdsplantorna får utrymme att växa. Det betyder att de inte ska stå närmare varandra än två meter, säger Rönn. 3) Röjkniven kan också användas för gräsbekämpning. Gräset dras med röjkniven i riktning bort från plantan och därefter är det viktigt att trampa ner det runt plantan. Aktiv gräsbekämpning är en bra metod att hålla sorkarna borta från plantskogen och motverka sorkskador. 4) Röjkniven ska vara tillräckligt vass. En slö kniv bör vässas och det görs med en brynsten. Rönn fuktar först brynstenen och ställer efter det röjkniven mot en sten för att få ett bättre grepp. – När du vässar ska rörelserna riktas mot bettet. Sträva efter att bibehålla den ursprungliga vinkeln på bettet. Det är också bra om brynstenen är rund i kanterna för då kommer man också åt att vässa i rundningen ytterst på bettet. – Om röjkniven har stora hack är det bäst att först slipa den med en slipsten för att få bettet jämnt, säger han. • Modernare ergonomiskt redskap En slykniv är effektivare än en röjkniv när du ska röja klent sly. Gränsen går vid fyra centimeter. Slykniven kräver inte lika mycket kraft och du kan röja med rak rygg, vilket ergonomiskt sett är bättre. Med slykniven kapar du slyet genom en knyck i handtaget snett uppåt. Lågt och klent sly, videbuskar och trädplantor kan du kapa genom en knyck med bara en hand. Stammar som är grövre än två centimeter böjer du ned med den ena handen i riktning bort från bettet. Ju mer du böjer stammen desto mindre kraft behövs för att kapa den. Text och foto: Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 5/2012 15 Stor respekt för fästingar efter dubbel-borrelia Bjarne Blomster har haft borrelia två gånger. Första gången hade han värk i kroppen. Den blev allt värre och flyttade på sig. Andra gången fick han problem med balansen. Under ett drygt år behandlades han med antibiotika under 204 dagar. Bjarne Blomster, tidigare vd för det åländska skogs- och virkesföretaget Carl Rundberg Ab, har alltid trivts i skogen. Han är en flitig orienterare och tycker om att plocka svamp. Under årens lopp har fästingar blivit vardagsmat för honom. – I snitt plockar jag bort 30-40 per år, säger han. Förr tänkte han inte desto mer på dem. I dag är det annat efter att han drabbats av borrelia två gånger. Sjukdomen orsakas av bakterier som sprids av fästingar. – Jag har inte slutat vara i skogen, men jag har stor respekt för fästingarna. Jag har heltäckande kläder så att de får svårare att bita sig fast. Jag duschar och byter kläder när jag kommer hem och jag tar bort en fästing tvärt jag ser den, säger han. Han har också fästingsanerat vid stugan i Lumparland där han bor från maj till september. Han har bland annat tagit bort högt gräs. Gick med käpp I mitten av 1990-talet kände han att allt inte stod rätt till i kroppen. Han deltog i FSO-mästerskapen i orientering i september men det gick inte bra. Han hade en molande värk – ibland i axeln, ibland i nacken, ibland någon annanstans. Den flyttade på sig och i de leder där han tidigare haft någon idrottsskada kändes värken ännu mer. Det blev värre, han måste ofta ta värkmedicin och hade tidvis svårt att sova. Ibland hade han så ont i lederna att han gick med käpp hemma. – Jag var trött, men inte sjukskriven. Däremot höll jag upp med all träning, säger Bjarne Blomster. När han väl sökte läkare misstänktes borrelia och ryggmärgsprov togs – något som inte var speciellt ”behagligt” enligt Bjarne. 16 Skogsbruket 5/2012 Bjarne Blomster rör sig gärna i skog och mark men numera kontrollerar han noga om någon fästing bitit sig fast. I så fall ska den avlägsnas genast. Det visade sig att han hade höga borrelia- ibland åka hem en timme för att vila. Han värden och på vintern inleddes behandling- sökte läkarvård och fick beskedet: Borrelia en. Först en ”chockkur” på tolv dagar då igen. Om det var samma som blossat upp han fick antibiotika intravenöst – doserna på nytt eller en ny omgång kunde läkarna gavs på sjukhuset. däremot inte svara på. Därefter fick han antibiotika i pillerform – Det blev samma medicinprocedur igen. – en kur på 90 dagar. Det betydde att jag fick antibiotika sam– Efter några veckor märkte jag att vär- manlagt 204 dagar under den här tiden. Det ken försvann. Det kändes annorlunda och sliter också på kroppen. Jag tog regelbundet bättre i kroppen. mjölksyrebakterier för att skona magen, säI efterskott känns en sak bitter. Han ha- ger Blomster. de faktiskt upptäckt en röd fläck i knäveck- et på försommaren och misstänkte själv att Vaccinprojekt det kunde vara ett förstadium till borrelia. I slutet av 1990-talet var ett österrikiskt läMen läkaren på hälsocentralen, en vikarie kemedelsföretag på gång med att utveckla från Sverige, trodde inte på honom och ing- ett vaccin mot borrelia och Åland var involenting gjordes. verat i projektet. Trettio personer söktes till – Om jag hade stått på mig då och fått anti- en forskningsgrupp och Blomster blev kal�lad. Ett blodprov togs och efter det fick han biotika kanske jag hade sluppit allt elände. ett brev från projektet. – Enligt det hade jag gått från borreliaEn gång till Efter den långa behandlingen mådde han positiv till -negativ och därför kunde jag inbra på våren och sommaren men på sen- te delta i projektet. Jag fick med andra ord hösten var det färdigt igen. Den här gången ett papper på att jag var helt fri från sjukdomen, säger han som sedan dess orienterat fick han mest problem med balansen. – Jag måste koncentrera mig när jag gick som vanligt och även deltagit i tio Vasalopp. genom ett dörrhål för att inte stöta mot – Borrelian var en pärs som jag inte önskar att någon, inte ens mina fiender om jag dörrkarmen, säger han. Han kämpade på på jobbet men måste har några, skulle drabbas av. Och jag slapp Text och foto: Helena Forsgård Foto: Fotoakuten.se ändå att drabbas av förlamningar som också kan höra till, tillägger han. Det blev förövrigt ingenting av vaccinprojektet. Ett vaccin som verkade lovande för de borreliavarianter som förekommer i Nordeuropa var på gång men sedan såldes företaget till ett amerikanskt bolag som ville ha ett bredare vaccin. De försök som då gjordes ledde till en del komplikationer och forskningen lades på hyllan. Däremot finns vaccin för TBE, hjärninflammation som också sprids av fästingar, och på Åland har alla utom små barn fått tre doser gratis av vaccinet. – Jag har tagit det. Givetvis, säger Bjarne Blomster. • Fästingen rör sig inte långa sträckor på egna ben. Den åker snålskjuts till nya platser med hjälp av sitt offer. Blodtörstiga fästingar väntar i gräset Fästingar samlas in för forskning Åland är med i ett forskningsprojekt som undersöker förekomsten av virus och bakterier i fästingar. Alla som haft en fästing som stuckit sig fast har inbjudits att delta. Fästingen kan tas bort hemma och lämnas i en tättslutande burk till laboratoriet i Mariehamn inom 3-4 dagar. Blodprov tas på personen vid inlämningen och även tre månader senare. I år lämnades den första fästingen in 17 april. De resultat, som man hittills fått, pekar på att var tredje fästing bär på borreliabakterien. Risken för att utveckla sjukdomen borrelia tycks dock vara låg, endast 6 procent av dem som blivit stuckna av en borreliainfekterad fästing blev smittade. Det finns ingen tillförlitlig statistik över hur många som insjuknat i borrelia på Åland, inte heller över hur många som behandlats för det första stadiet när man upptäckt en hudrodnad efter ett bett. Blodprover har dock visat att hälften av alla ålänningar över 60 år har antikroppar mot borrelia, de har alltså någon gång blivit stuckna av en borreliainfekterad fästing. Men långt ifrån alla som har antikroppar har varit sjuka, deras immunförsvar har stoppat bakterierna. När temperaturen är över fem grader vaknar fästingarna. Bäst trivs fästingen på skuggiga och fuktiga platser, gärna i lövskog med tät undervegetation. På grässtråna väntar de ögonlösa fästingarna med utsträckta och viftande framben på att ett lämpligt offer vandrar förbi. Deras luktorgan finns nämligen på frambenen. Kommer någon som skapar vibrationer, luktar koldioxid eller svett greppar fästingen med sina små klor tag i varelsen och börjar leta efter lämplig och slät hud där den kan suga blod. Innan fästingen börjar suga låter den lite saliv rinna ner i bettsåret via sitt hullingförsedda sugrör. Saliven innehåller både bedövningsmedel, som gör bettet smärtfritt, och ett ämne som förhindrar att blodet koagulerar. När fästingen sugit klart, vilket kan ta flera dagar, släpper den taget och faller till marken för att utvecklas till nästa stadium. Fästingen genomgår tre stadier i sin utveckling, larv, nymf och fullvuxen. I varje stadium behöver den suga blod för att utvecklas vidare. Den befruktade vuxna honan som sugit blod sin tredje gång lägger upp till tvåtusen ägg innan hon dör. Viktigt att låta vaccinera sig Fästingarna kan överföra sjukdomarna bor- relia och TBE, en fästingöverförd hjärninflammation. Det finns ingen behandling mot TBE och därför är det viktigt att vaccinera sig om man vistas i områden där TBEsmitta förekommer. Borrelia, eller Lyme borrelios, är en annan fästingöverförd sjukdom som orsakas av en bakterie. Borrelia är betydligt vanligare än TBE, ungefär var fjärde fästing bär på borreliabakterien. Borrelia behandlas med antibiotika. I Finland finns det mest fästingar i kustområdet och på Åland. Ungefär 2 000–3 000 personer i Finland får borrelia per år. Medan TBE-viruset överförs direkt, tar det flera timmar för borrelia att överföras. Därför är det viktigt att genast avlägsna fästingen med en fästingpincett. Inget avdrag i beskattningen Man kan låta vaccinera sig mot fästingar antigen privat eller via hälsovårdscentralen. – Skogsägare eller entreprenörer kan inte dra av kostnaderna för vaccinationen i beskattningen. Vaccinationen klassificeras som en privat utgift som inte har ett direkt samband med yrkesutövandet, förklarar rådgivare Mika Illman från Nylands skatteverk. • Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 5/2012 17 Kontroll av bränslefiltret ingår i vårservicen. Sågserviceefter vintern Rena och hela maskiner fungerar som de ska och då är också arbetet en glädje att utföra. Här kan du läsa om de vanligaste rutinåtgärderna som du ska gå igenom innan du tar i bruk din röjsåg eller motorsåg efter vintervilan. Kom också ihåg att gå igenom att din skyddsutrustning och dina skyddskläder är hela och funktionsdugliga. Sen är det bara att knycka i startsnöret! Priset på en sågservice varierar mellan 65 och 100 euro. I den dyraste 100 euros servicen ingår både tvätt av sågen med ultraljud och också kedjevässning och byte av 18 Skogsbruket 5/2012 tändstift och filter. Samtliga serviceföretagare påpekar att de också naturligtvis säger till om de i samband med servicen märker att sågen använts fel eller om någon del är trasig och måste bytas ut. Reservdelar för trasiga delar som byts ut ingår inte i servicepriset. Kostnader för köptjänster Företaget Woodsman i Vanda utför sågservice enligt beställning. Här har man inget paketpris för service av en såg som fungerar men uppskattar att priset ligger mellan 65 och 85 euro. Då putsas sågen och provkörs, inställningarna justeras vid behov och bensinfiltret byts ut. Kedjan vässar man enligt beställning. I slutet av april får kunden förbereda sig på några dagars väntan eftersom det är högsäsong att utföra service på alla småmaskiner som används i trädgården just då. Vid Espoon pienkonehuolto uppger man att priset för motorsågsservice ligger mellan 80 och 100 euro. De erbjuder som enda företag i trakten också ultraljudstvätt av sågar. Förutom tvätten ingår också byte av tändstift och bränslefilter i servicen. Svärdet granskas och kedjan vässas. Muttrar och skruvar kontrolleras och vid behov får användaren instruktioner om man vid servicen märker att sågen använts på fel sätt. Också här konstaterar försäljaren att säsongen för småmaskinservice traditionellt drar igång när gräset börjar grönska och en liten kö till servicen finns just då. Anders Österman på Porkkalan pienkone i Kyrkslätt berättar att en sågservice hos dem kostar 79 euro. I slutet av april är kön för sågservice hos dem två veckor, så det finns en verklig efterfrågan för tjänsterna. I servicen ingår byte av tändstift, putsning av förgasare och membran, också luftfiltren putsas och svärdets topptrissa smörjs och kedjan vässas. Efter utförd service kontrolleras sågens inställningar. I priset för servicen ingår både arbete och reservdelar. svart tändstift tyder på att sågen har fått för mycket olja eller gått på för snål gas. Ställ in sågen till sist Det är ingen idé att skruva på inställningarna på en smutsig såg. Utför därför alltid putsningen först före du kollar inställningarna. Tomgång, koppling och tändstift är bra att kolla i samband med servicen. Kling- an ska stå stilla vid tomgång. Om klingan snurrar är det skäl att justera tomgången. Motorn ska gå lätt på tomgång. Om motorn går tungt utan belastning, ska du kolla kopplingen. • Text och foto: Maria Lindén Kolla klingan och vinkelväxeln på röjsågen För dem som gör det själv lönar det sig att efter vinterförvaret kontrollera att klingan på röjsågen inte har fått sprickor. Genom att lätt slå på klingan med ett metallföremål kan man försäkra sig om att den är hel. Ett rent klingande ljud kommer från en felfri klinga. I röjsågens vinkelväxel ska vaselinet vara synligt då du öppnar vaselinmuttern men inte helt täcka tänderna i växeln. Motsvarande vårservice som på motorsågen görs också i övrigt på röjsågen. Luftfilter Luftfiltret filtrerar den luft som strömmar in i motorn vid körning. Filtrets uppgift är att skydda motorn mot damm, smuts och sågspån. Ett trasigt luftfilter ska därför alltid bytas ut vid service. På så sätt skyddar du motorn. Ett helt luftfilter kan rengöras genom tvätt med handdiskmedel och vatten. Luftfiltret kan bestå antingen av ett nylonnät eller av en superlonskiva. Nylonnät kan skuras lätt med en gammal tandborste. Filter av superlon rengörs bäst i ett bad i en lösning av handdiskmedel. Pressa ur vattnet efter tvätten och låt filtret torka innan du monterar tillbaka det. Använd aldrig bensin till att putsa filtren. Bensinen torkar ut filtren, gör dem oelastiska och sköra. Kontakten med bensin gör också att materialen går sönder mycket fort. En omgång luftfilterolja på det tvättade filtret gör att det binder dammet bättre under användningen. Kontrollera i maskinens manual vilken typ av luftfilterolja som rekommenderas av tillverkaren innan du tar till sprayflaskan! Bränslet, filtret och tändstiftet Töm bränsletanken på bränsle som övervintrat i sågen. Gammalt bränsle ska föras till behandling för farligt avfall. Ett funktionsdugligt bränslefilter skiftar i grönt. Tillverka en krok av en böjlig järntråd för att fiska upp bränslefiltret ur tanken för kontroll. Tändstiftet ska vara torrt och ha färgen av en kaffeböna (brun). Ett oljigt eller Luftfiltret lösgörs med en vridrörelse. En uttjänt tandborste är ett bra hjälpmedel för att putsa skrymslen med. Ett helt och rent luftfilter skyddar motorn. Skogsbruket 5/2012 19 SKOGS vård Checklista för skogsägaren Nu är det viktigt att se till plantskogarnas skick och att kolla om det finns granbarkborreangrepp i skogen. Senast nu är det hög tid att ta en skogspromenad och kolla vad som hänt i skogen under vintern. På så sätt får du en helhetsbild av vilka skötselåtgärder som är eller blir aktuella i skogen. Skriv upp vilka bestånd som behöver röjas, gallras eller om det snart är dags för slutavverkning. Planera på samma gång vilka av skötselåtgärderna som du kan eller vill utföra själv och när det är bäst att överlåta jobbet åt en utomstående. Se också efter hjortdjursskador, kolla att rårna inte vuxit igen och att grannen av misstag inte har avverkat över rågränsen. Plantskogarna behöver hjälp Om du har plantskogar så glöm inte att kolla deras skick. Det är dyrt att anlägga ett plantbestånd och det är inte värt att lämna planteringen åt naturens makter. Vid behov, röj sly och gräs. Under de tre första åren kan du vid behov kompletteringsplantera om plantor har dött. Gör du det senare blir det för stor längdskillnad mellan plantorna. Genom att räkna ut plantskogens täthet får du reda på behovet av kompletteringsodling. Tätheten mäts med ett fyra meter långt snöre eller en fyra meter lång käpp. På så sätt får du en cirkelprovyta på 50 kvadratmeter. Räkna antalet plantor på provy- När behövER plantbeståndet kompletteras? Följande gränsvärden gäller för plantbestånd: Gran: 1 300 granplantor per hektar. Tall: 1 500 tallplantor per hektar. Vårtbjörk: 1 200 björkplantor per hektar. 20 Skogsbruket 5/2012 tan. En planta på provytan motsvarar 200 plantor på en hektar. Om antalet plantor underskrider gränsvärdena måste plantbeståndet kompletteras tills tätheten blir den rätta. – Gör minst fem till tio provytor per hektar så får du rätt resultat, uppmanar specialforskare Timo Saksa på Skogsforskningsinstitutet. Vilka plantor ska tas med i provytan? – Ta med naturligt uppkomna plantor om de är i samma storleksklass som de plantor som planterats på förnyelseytan. Plantor som tryckts ner av snön brukar också räta upp sig själv. Plantorna ska vara jämnt fördelade över ytan med cirka en meters mellanrum. Om det växer en klunga av granplantor på prov ytan kan endast ett par av dem tas med i beräkningen, inte allihopa. Döda och skadade plantor räknas inte. Om exempelvis sorken bitit av toppskottet, men plantan gör en ny topp tas plantan med i beräkningen. – Förutsatt att sorken inte ringbarkat plantan brukar den repa sig. Borrmjölshögar på stammen Hinner du inte kolla upp alla beståndsfigu- rer så granska i alla fall att äldre granskogar inte angripits av granbarkborrar. Speciellt kantskogarna är utsatta. Värdet av insektdrabbat virke är en tiondedel av friskt virke. Granbarkborrarna svärmar i maj – juni. Finns det färska vindfällen gynnar de granbarkborrens fortplantning. Där som granbarkborrarna borrat in sig i granen kan man se små bruna borrmjölshögar på stammen. Ännu på försommaren är granens barr gröna, men allt medan sommaren framskrider blir barren gula eller bruna. • Text: Marianne Palmgren 9, 10, 11 ...... 4,0 m Foto: Gerd Mattsson-Turku Låt inte plantlådorna stå för länge i gassande sol. Sommarplantering för stressade skogsägare Brukar du ha bråttom under våren? Då kan ett alternativ vara att plantera gran under högsommaren. Men glöm inte vid plantbeställningen att nämna att det är en sommarplantering som gäller. Efter att plantorna levererats på våren borde man få dem i jorden så snabbt som möjligt. Inte alltid så lätt om kalendern är fullbokad. – Senast en vecka efter leveransen måste plantorna planteras, säger äldre forskare Jaana Luoranen på Skogsforskningsinstitutet. I väntan på plantering vattnas plantorna samt förvaras svalt, men inte svalare än fem grader, och skyddat från direkt ljus. Men också under lagringen växer plantorna hela tiden. – Väntar man för länge med planteringen hinner plantan växa sig för lång i förhållande till rotklumpen och därför misslyckas planteringen. Plantor som torkat under förvaringen överlever inte heller. Vanans makt Finns det mer tid, intresse och ork efter midsommaren kan sommarplantering vara ett alternativ. Sommarplantering gäller för såväl gran som björk. Tall avråder Luoranen att plantera under högsommaren. – Det är viktigt att vid plantbeställningen nämna att det är en sommarplantering. Annars får man plantor som är menade till vårens planteringar. Lämna inte plantbeställningen till sista minuten, den borde göras ett år på förhand. I dags dato sker sommarplantering av gran främst maskinellt. – Jag har inget svar på varför skogsägare inte tagit till sig sommarplantering. Kanske är folk så vana vid att plantor ska planteras vår eller höst. Plantor gillar varm jord Växande plantor som sätts ut i juli eller i början av augusti får en bättre etablering och på längre sikt högre tillväxt, än plantor som planteras efter avslutad tillväxt under hösten eller nästa vår. –Den biologiska förklaringen till det goda resultatet med sommarplantering handlar om att rottillväxten gynnas av en hög marktemperatur och att plantorna genast kan ta till godo alla näringsämnen från marken. Det är endast på mycket fina eller grova, torra jordar som sommarplanteringen har gett torkskador och sämre etableringsresultat. Vid sommarplantering ska plantorna i jorden senast ett par dagar efter leveransen, förutsatt att marken är fuktig. Tills dess ska plantorna förvaras i skugga. – Om en varm och torr sommarperiod fortsatt över två veckor är det bäst att ta kontakt med plantskolan och kolla om leveransen kan flyttas framåt. Luoranen påminner om att vid sommarplantering ska plantorna vara genomdränkta. När man klämmer försiktigt ska det droppa några vattendroppar från rotklumpen. – Var försiktig vid planteringen så plantan inte skadas. • Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 5/2012 21 Startskott för svampsäsongen! Var, när och hur? Stenmurklans bästa vänner är kalhyggen och stora skogsmaskiner som effektivt fläker upp marken. Andra året efter ett kalhygge är bäst, det tredje året, med påbörjad gräsinvasion, fortfarande okej. Sedan avtar skörden. Speciellt lovande är hyggen på sandiga moar. – Så här i teorin, men som känt beter sig naturen och svampar inte alltid enligt mönstret. Föredrar du att gå i skog, följ då stigar och skogsvägar. Uppriven bar mark, helst sand, ska också få dig att lystra. Bästa plocktiden infaller omkring mitten av maj, men variationerna är stora. Musöron i björkarna kan ge en vink om att tiden börjar vara inne. Den bästa plocktiden inskränker sig till bara några veckor så missa den inte. Stora skördar Med standardutrustningen, en till två svampkorgar, står du dig slätt inför ett överväldigande och överraskande murkelhav. Här gäller det att vara välförsedd med Foto: Anders Albrecht Senast nu är det dags att inleda svampsäsongen. Stenmurklan (Gyromitra esculenta) är en både diskutabel och ansedd delikatess. En dödligt giftig svamp som med rätt behandling blir en kulinarisk höjdpunkt. Stenmurklan ser märklig ut. Hatten en brun knöl med hjärnvindlingar. Foten är kort, smutsvit med lite violett anstrykning. Den kan normalt bli upp till ca 12 cm hög, men enorma bjässar är ingen sällsynthet. plastpåsar, rentav med plastsäckar, en styggelse för alla renläriga svamplärare. Förrensning i terrängen med radikal borttagning av sandiga fotbaser är det enda vettiga. Sand som hamnat i hattarnas vindlingar i transporten är svårt och tidsödande att försöka skölja och borsta bort, ett otyg i maten och inget vidare bra säljargument. Stenmurklan ska transporteras, förvaras och behandlas i bra genomdrag, gift går direkt ut i luften. Får du huvudvärk är det ett tecken på att gränsen för gifthalterna i Ur Handels- och industriministeriets förordning om saluföring av matsvampar 1.6.2006/489: 9§ 22 Skogsbruket 5/2012 Påskrifter för stenmurklor När färska eller torkade stenmurklor säljs för annat än industriellt syfte, skall på deras förpackning utöver de påskrifter om vilka föreskrivs i 7 och 8 § finnas följande varning om att svamparna är giftiga och anvisning om hur de skall behandlas: ”Obehandlad är stenmurklan giftig. Stenmurklor skall kokas två gånger i rikligt med vatten (1 del svamp till 3 delar vatten) i minst fem minuter och sköljas väl i rikligt med vatten efter varje kokning. När murklor konserveras genom torkning skall de blötläggas i vatten i minst två timmar innan de används (10 g svamp och 2 dl vatten). Efter blötläggningen skall murklorna kokas två gånger på samma sätt som om de var färska. KORT OM BEHANDLINGEN Stenmurklan är ätlig efter korrekt behandling: l koka i rikligt vatten l 1 del svamp/3 delar vatten 2 x minst 5 minuter l Börja räkna tiden från att vattnet kokat upp igen l Skölj murklorna med mycket vatten efter varje kokning. l Släng allt vatten, både kok- och sköljvattnet! Också torkad svamp ska kokas 2x5 min. före tillagningen. En extra försiktighetsåtgärd: servera över huvud taget inte barn, gravida, äldre personer och folk med svag hälsa (ex. dåliga njurar, dålig lever) stenmurkla. luften redan ett tag har överskridits sett ur hälsosynpunkt. Täck alltså in stenmurklorna om du transporterar stora mängder i bil, och vädra ordentligt när du kokar stenmurklor. Sälja stenmurkla Kontroversiell som stenmurklan är, får den ändå säljas. Den är en officiell handelssvamp enligt lag. Ingen dum idé att sälja överskottet sedan du mättat din vänkrets När murklor torkas eller kokas skall ventilationen vara god. Det vatten som murklorna har blötlagts eller kokats i får inte användas vid matlagning.” Denna varning och behandlingsanvisning skall finnas i en broschyr som är lätt att få syn på i omedelbar närhet till murklor som säljs oförpackade. och dina släktingar med stenmurklor. I synnerhet som måttlighet också här är en dygd. Restauranger, delikatessaffärer, marknader och torg kan vara de bästa ställena för att bjuda ut stenmurklorna på. Du kan också torka murklorna och sälja dem senare om utbudet på våren är stort och priserna dåliga. Säljer du själv direkt till kunderna, på torg till exempel, är du skyldig att sätta upp varningsskyltar och tänka på att det faktiskt finns folk som inte vet att stenmurklan är dödligt giftig. Det är alltså på ditt ansvar att se till att varje kund vet och inser vikten av hur stenmurklan ska behandlas för att bli ofarlig. Kolla och följ Handels- och industriministeriets förordning om saluföring av matsvampar! (www.finlex.fi, 489/2006). Stenmurklan på matbordet Stenmurklan rekommenderas traditionellt som sås eller stuvning till vilt som älg, hjort och ren. Stenmurklan kan ju förstås användas i svamprätt som svamprätt, men ofta förbehålls den festliga tillfällen. Den mest utsökta smaken har vi inte fått uppleva på länge efter rekommendationen om dubbla kokningar, men visst är konsistensen trevlig och alltid smakar det lite murkla. Vitt vin, gärna typ Chardonnay, rekommenderas till av expertisen. • Text: Margareta Albrecht Läs mer och beställ gratis material på Eviras sida: http://www.evira.fi/portal/se/livsmedel/tillverkning_och_forsaljning/gronsaker/svampar/behandling_av_stenmurklor_och_varningsmarkningar/ Varning för rotvältor Öppna rotvältor är farliga, speciellt för barn som kan bli nyfikna och gå för nära. Efter stormen under julhelgen finns det många nedblåsta träd. Barn kan lockas av spännande halvliggande stammar och öppna rotvältor till att klättra, leka och bygga kojor. När ett träd blåser omkull följer ofta rötterna med och en så kallad rotvälta bildas. Den kan slå igen som en musfälla. Det är livsfarligt att vistas på eller i närheten av en rotvälta. Så länge trädstammen sitter kvar kommer rotvältan att vara öppen eftersom den tyngs ned. En del rotvältor slår igen direkt i samband med avverkningen, men inte alla. Dessa rotvältor kan slå igen senare på våren och sommaren helt utan förvarning. Du ska inte heller använda dem som vindskydd när du tar en kaffepaus i skogen. Var alltid försiktig med liggande träd. Lär barnen att de inte ska klättra på eller krypa under liggande trädstammar. De kan när som helst börja röra på sig så att barnet kommer i kläm eller ramlar ner. • Skogsbruket 5/2012 23 Totalrenovering på gång Skogsvårdsföreningarnas öde står för dörren. I skrivande stund förekommer två alternativa modeller gällande lagen om skogsvårdsföreningar. Den radikalaste varianten är att lagen slopas. Det betyder att skogsvårdsföreningarna blir en av många aktörer i skogsbranschen som erbjuder skogsägare skogstjänster. Det andra alternativet är att skogsvårdsavgiften och det obligatoriska medlemskapet blir ett minne blott. Skogsvårdsavgiften blir frivillig och skogsägaren kan själv välja till vilken skogsvårdsförening han eller hon hör. Frivillighet Ärendet har behandlats under vintern av en arbetsgrupp bestående av representanter från skogsindustrin, lantbrukarorganisationen MTK samt jord- och skogsbruksministeriet. Riksdagsledamot Mats Nylund är medlem i riksdagens jord- och skogsbruksutskott. Han ser lagreformen mer som ett hot än en möjlighet. – Skogens årliga tillväxt har fördubblats under de gångna femtio åren och tredubblats under de senaste hundra åren. Det har vi mycket långt skogsvårdsföreningarnas rådgivningsverksamhet att tacka för, säger Nylund. Han föredrar ett system med såväl frivillig avgift som med ett frivilligt medlemskap, än att hela skogsvårdsföreningslagen skrotas. – Jag litar på att skogsägarna i framtiden kommer att betala skogsvårdsavgiften. Ingen marknadsbalans Kritiska röster anser att skogsvårdsavgiften snedvrider konkurrensen på virkesmarknaden. Nylund konstaterar att lagreformen är slutresultatet av Skogsindustri rf:s skickliga lobbyister. 24 Skogsbruket 5/2012 – Skogsindustrin rf:s målsättning är att öka industrins inflytande,vilket försvagar skogsägarnas ställning på marknaden. Man kan inte tala om en marknadsbalans när det finns tre stora aktörer som köper virke i Finland och hundratusentals skogsägare som säljer. – Nu om någonsin behövs oberoende rådgivning. En allt större del av skogsägare saknar i dag erfarenhet av praktiskt skogsbruk. I väntans tider – Vi väntar bara på beslutet, säger Otto von Frenckell, styrelseordförande i Södra Skogsreviret. Skogsreviret fick år 2010 i skogsvårdsavgifter 702 000 euro, vilket i klartext betyder tio årsverken. – För närvarande gör vi alternativa planer för att finansiera det ekonomiska bortfallet på reviret. Inga uppsägningar är att vänta. von Frenckell tillägger att närmare 80 procent av virket i Finland förmedlas via skogsvårdsföreningar. – Jag har därför svårt att förstå hur man tänker sig att virkesflödet fortsätter i jämn takt ifall lagen om skogsvårdsföreningar slopas. Bekymmer i Österbotten I Österbotten är medelarealen på skogsfastigheterna låg. – Skogsvårdsföreningens utmaning blir att hålla kontakt med skogsägare som äger mindre skogsfastigheter. Risken är stor att en del av de små skogsfastigheterna blir utanför det aktiva skogsbruket, säger Bo Storsjö, styrelseordförande för Skogsvårdsföreningen Österbotten. Hittills har skogsvårdsföreningarna via skogsvårdsavgiften kunnat ge råd och information åt alla oberoende hur mycket skog man äger. Grundavgiften för Skogsvårdsföreningen Österbotten gick år 2011 loss på 22,30 euro och hektaravgiften har varit 1,91 euro/hektar. Skogsvårdsavgiften har stått för sjutton procent av omsättningen. – Lagbeslutet kommer att påverka föreningens verksamhet. I vilken omfattning klarnar senare. Tanken är att en frivillig avgift ska kunna täcka en del av inkomstbortfallet. • Text: Marianne Palmgren Pengar som skogsvårdsföreningar fått via skogsvårdsavgiften Skogsvårdsföreningen Österbotten Södra skogsreviret Ålands skogsvårdsförening Väst-Åbolands skogsvårdsförening Kimitonejdens skogsvårdsförening Jeppo skogsvårdsförening 1 051 115 euro 702 239 euro 116 683 euro 89 142 euro 70 715 euro 21 578 euro Källa: skattemyndigheterna, färskaste uppgifter gäller 2010 Nu kan du påverka! I höst är det åter dags att välja skogsvårdsföreningarnas fullmäktige. Det som alla föreningar strävar efter är att få en jämn fördelning av ledamöter som representerar skogsägarna. Men det är en utmaning. – Jag hoppas att det finns skogsägare som är aktiva och ställer sig till förfogande. Fullmäktigevalet är ett bra sätt att påverka föreningens verksamhet och det är alltid bra med nya kandidater om någon önskar få en ändring till stånd, säger Otto von Frenckell, som är styrelseordförande för Skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret. Föryngring behövs De allra flesta skogsvårdsföreningar har redan inlett kandidatnomineringen inför höstens fullmäktigeval. Och samtliga föreningar strävar förstås efter att få en så bred sammansättning som möjligt. – Ett idealfullmäktige består av många olika ledamöter som representerar hela fältet av skogsägarna i området. Det som vi är i behov av på vårt område är en föryngring och så skulle vi gärna se fler kvinnor, vilket är en brist i dagens läge. – Men det är en utmaning att få med unga och kvinnliga kandidater, säger Tomas Långgård, fullmäktigeordförande för Skogsvårdsföreningen Österbotten. Ett bevis för det är att nuvarande fullmäktige i Österbotten inte har någon kvinnlig ledamot. På Södra skogsrevirets område är det aningen bättre, men von Frenckell konstaterar att sammansättningen inte är tillräcklig könsneutral. – Jag ser gärna fler kvinnliga kandidater och också personer från olika yrkesgrupper. Ett problem är att valdeltagandet är lågt, cirka fyrtio procent, och det gör att traditionella skogsägare är överrepresenterade, säger han. Inga kvinnor i Jeppo Samma problematik finns också inom de mindre skogsvårdsföreningarna som till exempel Jeppo. – Det är alltid en liten utmaning att få tillräckligt med kandidater och det gäller framför allt kvinnliga sådana. I dagsläget har vi inga kvinnor i fullmäktige, säger styrelseordförande Martin Sandberg. Till skogsvårdsföreningarnas fullmäktiges viktigaste uppgifter att godkänna verksamhetsplanen och bokslutet. Men det kanske viktigaste arbetet sker ute på fältet, menar både von Frenckell och Långgård. – Fullmäktige ska vara föreningens ambassadörer på fältet och lyssna till skogsägarnas åsikter. Det här är en viktig roll eftersom skogsvårdsföreningarna inte har samma kontakt med markägarna som tidigare när föreningarna var mindre och den direkta kontakten aktivare, säger den förstnämnda. – Fullmäktige är vår styrelses länk till fältet, fortsätter Långgård. Många utmaningar väntar Höstens val är viktigt med tanke på att skogsvårdsföreningslagen håller på att reformeras. Den kanske största förändringen som kan ske är att skogsvårdsavgiften blir frivillig. – Stora utmaningar väntar för skogsvårdsföreningarna eftersom avgiften garanterar en del av verksamheten. Försvinner en stor del av intäkterna blir det att anpassa kostymen och det bekymrar oss, säger Långgård. Otto von Frenckell vill inte gå så långt att han beskriver den kommande revideringen av lagen som ett hot. – Om skogsvårdsavgiften försvinner kan det också innebära nya möjligheter och då tänker jag på att den i dagens läge begränsar skogsvårdsföreningarna. Medaljen har alltid två sidor. Sandberg ser också ljust på Jeppo Skogsvårdsförenings framtid. – Stora förändringar är på gång och det är en utmaning att vara en liten förening. Men så länge organisationen fungerar lokalt ser jag goda förutsättningar för att kunna jobba vidare. • Text: Christoffer Thomasfolk Skogsvårdsföreningen Södra skogsreviret: Medlemmar: cirka 6 600 Fullmäktiges storlek: 30 ledamöter Nuvarande könsfördelning: 26 män och 4 kvinnor Jeppo Skogsvårdsförening: Medlemmar: cirka 326 Fullmäktige: 15 Nuvarande könsfördelning: 15 män, inga kvinnor. Skogsvårdsföreningen Österbotten: Medlemmar: cirka 16 400 Fullmäktiges storlek: 38 ledamöter Nuvarande könsfördelning: 38 män, inga kvinnor. Kimitonejdens skogsvårdsförening: Medlemmar: cirka 750 Fullmäktiges storlek: 15 Nuvarande könsfördelning: 14 män och 1 kvinna Väståbolands skogsvårdsförening: Medlemmar: 1 075 Fullmäktiges storlek: 15 Nuvarande könsfördelning: 14 män och 1 kvinna Ålands skogsvårdsförening: Har ingen fullmäktige, styrelse väljs varje år. Skogsvårdsföreningarnas fullmäktigeval förrättas med poströstning som pågår mellan den 31 augusti och den 21 september. Rösträkning och fastställandet av valresultatet sker den 26 september. Kandidatnomineringen ska vara klar den 10 augusti. Skogsbruket 5/2012 25 ÖVERSIKT ÖVER virkesmarknaden Konjunkturprognos förutspår livlig virkeshandel Pellervo ekonomisk forskning PTT publicerade i mitten av april sin färska prognos för skogssektorn i Finland för 2012 och 2013. I jämförelse med fjolåret kommer tillväxtprocenten överlag att vara mycket moderat under prognosperioden. Trots osäkerheter i den allmänna ekonomin är utsikterna för såväl skogsindustrin som skogsbruket skäliga. Den allmänna ekonomin avgör förstås hur skogssektorn utvecklas. Priset på massa kommer att förbli på en relativt hög nivå fastän PTT:s prognos anger att det genomsnittliga exportpriset på massa kommer att sjunka med mellan 5 och 10 procent i år. Massaindustrins kapacitetsutnyttjandegrad är som helhet på en hög nivå. Kinas massabehov påverkar produktionen även i Finland. Framförallt finsk barrsulfatmassa är efterfrågad. Kapacitetsutnyttjandegraden inom pappers- och kartongindustrin kommer däremot att vara låg. Det finns därmed, trots nedläggningar, fortfarande outnyttjad kapacitet under prognosperioden. PTT förutspår dessutom minskad produktion inom tryck- och skrivpappersindustrin. Sågver- kens och fanerindustrins produktionsvolymer utvecklades positivt i fjol och PTT uppskattar att deras produktion kommer att vara på samma nivå i år. Enligt PTT kommer produktionen av massa i Finland att minska med -3 – -1 procent från 2011. Produktionen av sågade trävaror sjunker med -1 – 0 procent från 2011 och kommer att vara lite över 10,0 miljoner kubikmeter i år. Produktions- och exportvolymerna av papper sjunker i Finland. Den främsta orsaken är att pappersproducenterna försöker stabilisera papperspriserna genom att begränsa produktionen. Exportpriserna på sågade trävaror sjunker i år enligt PTT:s prognos med -4 – -2 procent. Kartongmarknaden utvecklas lite positivare än pappersmarknaden volymmässigt. PTT förutspår att det genomsnittliga exportpriset på papper och kartong i år kommer att stanna på fjolårets nivå. Kartongens exportmöjligheter förbättras efter att nya investeringar tas i bruk. Utgående från skogsindustrins produktionsprognoser uppskattar PTT att den fin- ska industrin behöver ungefär samma volymer virke som 2011. I fjol var virkesanvändningen enligt de första uppskattningarna cirka 64 miljoner kubikmeter. I år behöver skogsindustrin enligt PTT:s uppskattning en miljon kubikmeter mindre virke än 2011. Marknadsavverkningarna i privatskogar kommer ändå att minska med ett par miljoner kubikmeter i år. Massa- och pappersindustrin täcker virkesbehovet genom att använda massaveds- och flisreserver som ökade i fjol. Virkesläget för sågindustrin är klart snävare. Lyckligtvis sjunker virkesimporten enligt PTT:s uppskattning även i år. Virkesbehovet påverkar också virkespriserna. Enligt PTT:s prognos sjunker priserna på rundvirke med -5 – -2 procent i år. Skogsindustrin borde enligt PTT:s uppskattning köpa en femtedel mera virke än i fjol. Virkeshandeln har i sin helhet hållit bra fart under början av året. • Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogslinje Bättre stockkvalitet i Finland än i Ryssland Kvaliteten på bräder och plankor har stor betydelse på den globala marknaden. Hög kvalitet betyder högre pris. Svårigheten är att kunna plocka ut de bästa bitarna vid sorteringen på sågverket. Ursprunget kan användas som kvalitetsmått. 26 Skogsbruket 5/2012 Inom sågindustrin och vidareförädlingen förs det ständigt diskussioner om kvalitetsskillnader på timmer och hur mycket de är bundna till växtplatsen. Åsikterna går i sär och mycket sällan baserar de sig på forskningsresultat. Kvalitetsdiskussionerna kretsar kring stockarnas längd, diameter och hur de ser ut utanpå bark, inte stockens inre egenskaper som årsringsbredd och kvistighet. Nu finns en färsk undersökning från Skogsforskningsinstitutet som visar på tydliga kvalitetsskillnader mellan sågvara av tall som växt i Finland och i nordvästra Ryssland. Både utseendemässigt och beträffande styrkeegenskaperna var vår inhemska tall bättre. Det här är till vår fördel när Ryssland 2012 blir medlem i Världshandelsorganisationen WTO och tullmurarna slopas. Skillnaderna beror delvis på växtperiodens längd och växtplatsen, men den största rollen spelar skogsvårdsmetoderna och kvaliteten på skogsvården. Tallstockarna är kvistigare i Ryssland än i Finland. Även granstockarna är kvistigare, men skillnaden är inte lika stor. Det är också skillnad på kvisttypen. Rysk sågvara innehåller mera torra kvistar än finsk medan finsk sågvara har mera friska kvistar. I Ryssland var det också stora skillnader i kvaliteten beroende på vem som utfört avverkningen. Typiskt för ryskt virke är att barken saknas. Den slits bort under avverkningen och vidaretransporten av virket. Våra inhemska stockar håller de utlovade längderna, de är rena och de ligger inte länge på avlägget eller annan lagerplats innan de kommer till sågverket. Det ryska virket har däremot vanligtvis mera kärnved på grund av trädens höga ålder. • Text: Gerd Mattsson-Turku Virkesprisstatistik Rotpriser vecka 19 Hela landet Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 56,50 p 44,88 p 48,51 q Granstock 56,60 p 45,27 p 47,87 p Björkstock p q stigande sjunkande 44,28 q 35,03 q 38,67 q Tallmv*) 17,88 p 14,41 p 15,23 q Granmv 19,58 p 14,90 p 15,91 p Björkmv 17,63 p 13,73 p 14,41 p Tallsmåstock 26,08 p 21,16 q 21,86 q Gransmåstock 26,89 p … 22,89 p *) mv=massaved Södra Finland Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 54,54 p 41,67 p 44,75 q Granstock 56,07 p 42,23 p 45,74 p Björkstock 41,89 q … … Tallmv 15,45 p 12,81 p 13,39 q Granmv 18,87 p 13,80 p 15,09 q Björkmv 16,73 p 13,26 p 14,33 q Tallsmåstock … … … Gransmåstock … … … p q stigande sjunkande I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. • Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna Södra Österbotten Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 56,71 p 44,97 q 45,67 q Granstock 56,37 p … … Björkstock … … … Tallmv 18,56 q 14,75 q 15,62 q Granmv 19,47 p … 15,70 q Björkmv 18,26 p 15,45 q 14,59 q Tallsmåstock 26,32 q 21,55 q 21,57 q … … … p q stigande sjunkande Gransmåstock Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Leveranspriser vecka 19 Hela landet Södra Finland Södra Österbotten Tallstock 54,94 q 53,52 q 53,67 p Granstock 53,81 p 53,09 p 53,22 p Björkstock 46,92 p 46,24 p ... Tallmv*) 29,09 q 28,61 p 29,41 p Granmv 29,82 q 30,16 q 30,61 p Björkmv p q stigande sjunkande 29,90 p 29,57 q 29,68 q Tallsmåstock 35,58 p … 33,86 p Gransmåstock 34,12 … … *) mv=massaved p Skogsbruket 5/2012 27 Riskfyll Det kan ligga en tidsinställd bomb i den globala handeln med växter och plantmaterial. Nu har forskare från 25 länder skrivit under ett offentligt uttalande för att få till stånd begränsningar i handeln. I Finland är det professorn i skogspatologi Jarkko Hantula och äldre forskare Michael Müller från Skogsforskningsinstitutet som vill uppmärksamma politikerna och allmänheten om riskerna med internationell handel med växter. Hantula konstaterar att han inte vill vara en domedagsprofet men anser att frågan är för allvarlig för att inte uppmärksammas. Speciellt med tanke på hur viktig skogen och skogsbruket är för Finland. – Vår skog är extra utsatt för skadegörare eftersom Finland har så få huvudträdslag. Foto: Jarkko Hantula Årtusenden av samvaro Även om myndigheterna granskar handeln med växter och plantmaterial visar forskning att det är omöjligt att kunna kontrollera den globala marknaden. – Det lever enorma mängder olika arter på en växt. Till exempel en tio meter lång gran har ett par hundra svamparter. Och då tar jag inte i beaktande arter som lever i granens rotsystem. Mikrober, svampar, insekter och växter har haft årtusenden på sig att anpassa sig till varandra. Man vet inte hur dessa kan reagera om de plötsligt får tillgång till nya värdväxter som saknar motståndskraft. Hantula berättar att när en ny skadegö- 28 Skogsbruket 5/2012 Svampen Fusarium circinatum har förts till Spanien och kommer sannolikt att sätta stopp för landets ekonomiskogsbruk med Montereytallen. Svampen är ett hot i Finland bara om den muterar. lld handel rare etablerar sig sker det i det tysta. När importen går till flera länder samtidigt kan man tala om en slags snöbollseffekt. Mitt i allt finns nya skadegörare på flera områden samtidigt. Utländska trädgårdsväxter en riskfaktor För tillfället råder vilda västern inom handeln med trädgårdsväxter. – Det är riskfyllt att hämta växter från Asien. Det samma gäller växttransport mellan Europa och Nordamerika. Till exempel våra växer har ingen som helst gemensam utvecklingshistoria med de asiatiska växterna. Dessutom vet man att skadegörare kan byta värdväxt. Hantula nämner som ett exempel äggsporsvampen Phytophthora ramorum. Sjukdomen kallas ibland aningen missvisande plötslig ekdöd. Den svampliknande organismen har värdväxter bland såväl buskar som träd. I Stor-Britannien har svampen dödat japansk lärk och efter det förflyttat sig till vårtbjörken. Svampen verkar också gilla bokskog. – Nu har svampen infekterat plantskolor och bokskogar i Mellaneuropa. Att idka ekonomisk odling av bok i Mellaneuropa kan ligga i vågskålen. Stoppa olönsam handel Forskarna önskar nu att all handel med växter, som inte ger någon märkbar ekonomisk vinning, skulle stoppas. – Till exempel skickar man frön från Finland för att drivas upp i länder med billig arbetskraft. Plantorna skickas sedan tillbaka till Finland för plantering med nya småkryp i bagaget. – Att reglera handeln med växter och plantmaterial kan inte göras på nationell nivå. Vi behöver nu en internationell överenskommelse och Finland borde flagga för inhemskt plantmaterial. • Text: Marianne Palmgren “Köp inte frön via Internet” Kari Leinonen, överinspektör på Livsmedelsäkerhetsverket Evira, konstaterar att man inte skickat skogsfrön från Finland för att drivas upp i länder där billig arbetskraft finns. – Hittills har inte finska frön skickats till Mellaneuropa, men nog till Estland och Sverige. Inget begränsar handeln med plantor och frön eftersom exporten och importen inom EU är fri. Importen av plantor och frön utanför EU är i princip förbjuden, med undantag för bland annat Schweiz och Norge. Leinonen tillägger att den inhemska plantproduktionen är effektiv och automatiserad. Lönekostnaderna har stigit i Baltikum och Polen de senaste åren. – Därför borde plantproduktionen i så fall flyttas ganska långt bort. Etablerad verksamhet Leinonen berättar att handeln med plantmaterial mellan Finland och Sverige är en etablerad verksamhet. Från Sverige importeras på årsnivå mellan 10 och 20 miljoner skogsplantor. Importen från Estland rör sig kring 1–2 miljoner plantor per år. – Jag vill inte fördöma importen av skogsplantor från Sverige och Estland. Importen granskas noggrant och leverantörerna är se- riösa. Situationen på skogssidan skulle vara en annan om plantmaterial levererades från länder som exempelvis Polen eller Litauen. Eftersom Sverige importerar en del plantmaterial från Polen så kan vi i teorin få skadegörare den vägen till Finland. Oron över importerat plantmaterial handlar bland annat om att man är rädd för att allvarliga skadegörare kommer åt att etablera sig i plantskolorna. Då skulle hela vår plantproduktion hotas. – Plantorna förs direkt till planteringsytan, så risken att plantskolorna får smitta finns inte. Skogen kan däremot bli smittad. Anlita bara seriösa företag Leinonen poängterar att så länge skogsägarens plantmaterial kommer från seriösa plantskolor så har han eller hon inget att bekymra sig för. Plantmaterialet är av rätt ursprung och av hög kvalitet. Han avråder från att köpa billiga frön eller plantmaterial via Internet av suspekta företag. – Skogslagen förutsätter att skogen förnyas med lämpligt material. Skogsägaren kan bli utan ersättning när odlingen sedan misslyckas. • Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 5/2012 29 KÖP & sälj På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. Utbud på tjänster i Österbotten • F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten i Peders öre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby området, tfn 050 517 3712 • Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749 • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171 • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054 • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 86 73 73. Har du synpunkter på tidningen? Du kan ge respons per e-post till [email protected] eller per post till adressen Skogsbruket, Orrspelsgränden 4, 00700 HELSINGFORS. Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. Läst i Skogsbruket? På webben hittar du 2003-6/2011 www.skogsbruket.fi Här kan du bl.a. följa med hur rotpriserna och leveranspriserna utvecklas från vecka till vecka. Priserna uppdateras varje tisdag. Användarnamn och lösenord finns på fakturan, du får dem också från redaktionen. Månadens TOK Utbud av tjänser vid sydkusten • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. Skicka in annonstexten till [email protected]. Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. 30 Skogsbruket 5/2012 – Du håller visst på att anlägga en viltåker? Nya direktioner De nya direktionerna för Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio och Finlands skogscentral har blivit tillsatta under vårvintern. Skogscentralens regiondelegation har också blivit tillsatt. SKOGSBRUKET presenterar direktionernas och delegationens sammansättning. Tapios direktion har fått en bredare sammansättning där Skogscentralens representation blivit betydligt mindre. Den nya direktionen ska lotsa in Tapio i företagsvärlden så att ett statsägt bolag kan inleda sin verksamhet senast 1.1.2015. Skogscentralens direktion har ett hårt jobb att av tretton skilda centraler bilda en enhetligt fungerande skogscentral. Regiondelegationen ska slå vakt om vår regionala särprägel. På Kusten är det speciellt utmanande med stora skillnader i verksamhetsförutsättningarna inom regionen. TEXT: JOHNNY SVED Tapio Finlands skogscentral Region Kusten Anne Ilola, ordförande Leena Tenhola, ordförande Harriet Hermans, NTM-centralerna Liisa Saarenmaa, staten Kaj Suomela, staten och svenska Håkan Antfolk, landskapen Antti Sahi, skogsägarna Juha Hakkarainen, skogsägarna Thomas Sundqvist, skogsindustrin Johannes Leppänen, skogscentralen Jaana Korpi, skogsägarna Magnus Träskman, entreprenörerna Simo Jaakkola, entreprenörerna Minna Lappalainen, företagare Stefan Thölix, skogsägarna Anu Islander, skogsindustrin Pentti Hyttinen, landskapen Kirsi Uotila, skogsägarna Risto Ranta, personalen Tomi Salo, skogsindustrin Kai Merivuori, skogsindustrin Heikki Nivala, personalen Jouni Partanen, personalen Svenska jägareförbundet öppnade 25 hektars vilthägn På första maj öppnade svenska Jägareförbundets nya satsning Wildlife park, ett av Sveriges artrikaste vilthägn där publiken kan möta både älg, kronvilt, dovvilt och mufflon. Parken finns på Öster Malma som är Svenska Jägareförbundets gård som ligger söder om Stockholm, mellan Gnesta och Nyköping. I det 25 hektar stora hägnet finns det promenadvägar för besökarna som kan vänta sig se älg, kronhjort, dovhjort och mufflon. I fågelvoljärerna finns fasaner, änder och gäss och i viltvattnen landar flyttfåglarna på våren. Öster Malma är Sveriges jakt- och viltvårdscentrum och drivs av Svenska Jägareförbundet. Här finns även jägareförbundets nationella kansli. Källa: Svenska jägareförbundets meddelande Skogsbruket 5/2012 31 * . QG7 1 * Foto: Forststyrelsen/Päivi Rosqvist Finlands nationalparker Ekenäs skärgårds nationalpark Ekenäs skärgårds nationalpark ligger i västra Nyland. Den grundades 1989 för att bland annat bevara en representativ del av skärgårds- och havsnaturen i Finska viken. Nationalparken sträcker sig från öppna Finska viken ända in i inre skärgården. Närmare nittio procent av parken består av vattenområden. I nationalparken är naturen såväl ovan som under vattenytan skyddad. I fjol hade nationalparken 51 000 besökare. De flesta anländer med båt. Parken består bl.a. av öarna Älgö och Jussarö. På Älgö finns Rödjan, ett ursprungligt fiske hemman som har renoverats till informationscenter och skärgårdsmuseum. Älgö representerar den inre skärgårdsnaturen med täta barrskogar, mörka dalgångar och strandklippor. På ön finns också tre mindre sjöar omgivna av träskmark. Jussarö har varit känt bland sjöfarare från 1240-talet. På 1600-talet observerades magnetiska störningar som synts i kompasserna. I början på 1800-talet för- sökte man första gången komma åt järnfyndigheterna under Jussarö. Ett nytt, men ganska kortvarigt försök, gjordes på 1960-talet. Malmbrytningen skedde i gångar cirka 150 meter under havsbottnen. Ett eget litet samhälle uppstod på Jussarö och här byggdes bl.a. det första höghuset i Ekenäs skärgård med rinnande vatten. Kvar på ön finns förfallna flervåningshus och andra förfallna byggnader, vilket gör att delar av ön ser ut som något av en spökstad.
