Kontinuerlig förnyelse 5-våningshus i trä Fågelbär

Transcription

Kontinuerlig förnyelse 5-våningshus i trä Fågelbär
Skogsbruket
6/7-2011
Kontinuerlig förnyelse
5-våningshus i trä
Fågelbär
Skogsbruket
Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd
Nr 6–7 2011. Årgång 81
4
7
8
16
18
24
31
Nytt preparat minskar röjningsbehovet
Skogsforskningsinstitutet utreder om rötsvampen purpurskinn kan
användas för att tillverka ett biologiskt preparat mot stubb- och
rotskott från lövsly.
Energivide – något för vattensjuka åkrar
Om du har vattensjuka åkrar som är dåligt täckdikade, är odling av
energivide ett alternativ.
Skogsbruk på nytt sätt
7
5-våningshus i trä
8
Skogsbruket har besökt Skogsforskningsinstitutets provytor för
kontinuerlig förnyelse i Lappträsk i östra Nyland.
Nu får man bygga höghus med åtta våningar i trä i Finland, då nya
brandbestämmelser trädde i kraft i april.
Satsa på ett vackert kuriosaträd!
Trädet fågelbär är vackert och ger dyrbart virke. 300 plantor
planterades på Åland hösten 1998. De största av dem är i dag kring
5–6 meter höga.
Kolla med flera virkesköpare innan du säljer virke
Hur lyckas jag med virkesaffären? Vad bör jag tänka på när jag
tecknar kontrakt? En skogsägare kan ha många frågor när det är
dags att sälja skog.
Nya skogsägare ivriga att lära sig mera
Sista kursträffen på Kustens skogscentrals MinSkog grundkurs. Nya
kurser börjar i höst.
På omslaget:
Foto: 2
4
16
18
24
Polacken Marius Krasoń planterar.
Läs mer om importerad arbetskraft på s. 28.
Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 6–7/2011
Skogsbruket
Ledaren
13.6.2011
www.skogsbruket.fi
Utgivare
Redaktion
Chefredaktör
Föreningen för
Skogskultur rf
Orrspelsgränden 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
[email protected]
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Redaktionssekreterare Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Redaktör
Maria Lindén
tfn 020-772 9192
Medarbetare
Bjarne Andersson
tfn 050-591 2880
[email protected]
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
[email protected]
Marianne Palmgren
[email protected]
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Siv Vesterlund
[email protected]
tfn 0400-880 253
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
[email protected]
Annonsförsäljning
Adressförändringar
och prenumerationer
Prenumerationspriser
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist
tfn 040-505 5446
[email protected]
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
[email protected]
Helårsprenumeration (11 nr)
39 euro i Finland
370 SEK i Sverige
46 euro i övriga länder
Halvårsprenumeration (6 nr)
24 euro i Finland
230 SEK i Sverige
28 euro i övriga länder
ISSN
Ombrytning
Tryckeri 0037-6434
Margita Lindgren,
Ekenäs Tryckeri Ab
Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.
Skogsbruket 6–7/2011
Europeisk
skogspolitik
Frågan om EU:s roll inom skogspolitiken har varit ett ständigt diskussionsämne
under hela vårt EU-medlemskap. Vara eller inte vara, det är frågan. Och har det
här någon relevans för den enskilda skogsägaren?
Argumenten mot en gemensam skogspolitik är att skogarna i olika delar av Europa ändå är så pass olika såväl ur biologisk, förvaltningsmässig som ekonomisk
synvinkel och att vi inte vill ha en djungel av understöd, regler och restriktioner
för olika åtgärder inom skogsbruket. De här synpunkterna hade ett mycket starkt
stöd speciellt under de första åren efter att vi blivit EU-medlemmar.
Å andra sidan har det hela tiden också funnits argument för någonting lite
kraftigare från EU:s sida – fastän många aktivt har försökt undvika ordet skogspolitik. Synpunkter som talar för detta är att det trots allt de facto redan finns en
skogspolitik inom EU. Skogsfrågorna påverkas av en lång räcka andra politikområden, t.ex. genom EU:s landsbygdsförordning, genom energipolitiken och
genom miljöpolitiken. Dessutom har EU nyligen fattat beslut om en gemensam
naturresursstrategi som självklart kommer att påverka också skogen. Eftersom
beslut som gäller skog i så hög grad redan tas av EU, skulle det vara viktigt
att EU också fick en gemensam skogspolitik och därmed en egen enhet inom
förvaltningen som såg till att skogsbesluten är vettiga och balanserade också ur
skogsnyttjandets synvinkel. En gemensam riktning och en drivkraft som håller
igång, så att skogsfrågorna inte tappar styrfarten. Det här synsättet har under de
senaste åren fått allt mera stöd här i Finland och man kan med fog säga att allt
fler börjar vara av den här åsikten.
Nu kan det hända att den alleuropeiska utvecklingen gällande skogspolitiken kör om EU-diskussionen. För Europa består ju trots allt av drygt 40 länder,
inte bara av de 27 som hör till EU. Då detta skrivs är det ett par dagar tills den
sjätte konferensen för hela Europas alla skogsansvariga ministrar går av stapeln.
Ministrarna väntas, på sitt möte i Oslo, besluta om att starta förhandlingarna
om ett skogsavtal för Europa. Grundpelarna i avtalet skulle bestå av det arbete
som gjorts inom skogsministerkonferensen under de drygt 20 senaste åren. Ur
Finlands synvinkel är det här en bra utgångspunkt. Inom skogsministerkonferensen har skogsfrågorna behandlats på ett omfattande, mångsidigt och balanserat
sätt där såväl de ekologiska, ekonomiska som sociala aspekterna har lyfts fram.
Självklart skulle också EU och kommande riktlinjer inom EU påverkas av ett
sådant här avtal och därför är det viktigt att grundarbetet är väl gjort.
Men tillbaka till frågan i det inledande stycket. Har detta någon betydelse
för den enskilda skogsägaren, skogsentreprenören eller för skogsindustrin i Finland? Svaret är utan tvekan jakande. På sikt silas de internationella besluten
ner på nationell nivå. Beslut som gäller t.ex. trähusbyggande, kolsänkor, naturskydd, förnybar energi och skogens roll inom energipolitiken eller beslut som
gäller import och export av trävaror genomförs mycket snart i den nationella
lagstiftningen. Fattar man på europeisk nivå beslut som befrämjar eller reglerar
användningen av naturresurser i allmänhet eller förnybara resurser i synnerhet
då är det klart att de rätt snart inverkar – antingen positivt eller negativt – på
skogsnyttjandet här i Finland. Därför är det skäl för alla inom sektorn att följa
med vad som sker i de kommande förhandlingarna. m
ANDERS PORTIN
Skribenten är ordförande i Föreningen för Skogskultur rf
3
Skogsvård
Nytt preparat minskar
röjningsbehovet
Skogsforskningsinstitutet med Leena Hamberg i spetsen utreder om vi i Finland kan
använda rötsvampen purpurskinn för att tillverka ett biologiskt preparat mot stubb- och
rotskott från lövsly. Närmare åttio provytor i Hindhår, Borgå, ingår i forskningen.
F
örsöksytorna i Hindhår är från 2009. Då
röjdes björkslyet ner
med röjsåg och genast
efteråt sprayades finfördelat
svampmycel av purpurskinn
på de färska stubbarna.
– Vi testar olika stammar av
purpurskinn och korsningar,
berättar Leena Hamberg. Tidigare försök har visat att olika stammar har olika förmåga
att röta stubben och därmed
hindra stubb- och rotskottsbildning. Björkar bildar enbart stubbskott medan till
exempel asp och rönn bildar
både stubb- och rotskott.
Laboratorie- och
terrängarbete
– Vi har samlat purpurskinn
från naturen, odlat mycel av
dem och gjort korsningar. I
Hindhår testar vi tre ursprungliga stammar och femton korsningar, som vi tagit fram i vårt
laboratorium.
– När vi ska odla svampmycel tar vi en bit av purpurskinn
och lägger biten i en burk
Purpurskinn i korthet
Purpurskinnet är en svamp som påminner till utseendet
mera om en ticka än om en matsvamp och trivs på lövträdsstubbar. Den är mycket vanlig i våra skogar.
Sporer fäster på färska stubbar och därefter börjar svampen
växa neråt i stubben och rötar den.
Svampen kan också angripa skadade lövträd och även
fruktträd. Äppelträd kan få den s.k. silverglans-sjukan efter
beskärning om sporer av purpurskinn finns i luften samtidigt.
Bladen blir silver- eller blyglänsande. Sjukdomen blir värre
med tiden och kan döda trädet.
Svampen är ofarlig för människor och djur och även för
barrträd. m
”Vi har samlat purpurskinn från
naturen, odlat mycel av dem och
gjort korsningar.”
med näringslösning. Mycelet
växer ut som en klump kring
biten. När vi ska använda det,
finfördelar vi mycelklumpen
med en visp. Massan med
mycel blandar vi med vatten
i förhållande 1:10 och häller
lösningen i en sprayflaska.
– I fältförsöken går en person med en sprayflaska fylld
med svampmycel i hälarna på
röjaren och sprayar preparatet
på stubbarna.
– I maj började vi inventera
provytorna i Hindhår. Det är
tredje inventeringen. Jag har
två medhjälpare med mig. På
De små ”tickorna” på stubben är purpurskinn, en allmän
svamp i våra skogar.
4
de kapade stubbarna som blivit sprejade med svampmycel, mäter vi diametern med
en millimeters noggrannhet.
Om det har vuxit ut stubbskott
mäter vi också stubbskottets
längd. Målet med forskningen är att hitta den svampstam
som är mest effektiv, dvs. effektivast motverkar uppkomsten av stubbskott.
Färdiga preparat i
andra länder
– I tidigare försök på stubbar
med större diameter har effekten varit 80–90 procent. Nu
undersöker vi effekten på sly
med liten diameter. Vi hoppas
hitta en svampstam som lika
Skogsbruket 6–7/2011
På provytorna mäts stubbarnas diameter och längden på eventuella stubbskott.
– Vi får vänta några år innan vi har ett biologiskt preparat som
hindrar stubbskottsbildning efter röjning, säger forskare Leena
Hamberg på Skogsforskningsinstitutet.
effektivt hindrar uppkomsten
av sly efter röjning. Det kommer nog att ta flera år innan vi
har ett preparat ute på marknaden, säger Hamberg.
– I Kanada och Nederländerna finns preparat till salu,
stubben strax efter röjningen
och då är en möjlighet att ha
tilläggsutrustning på röjsågen.
– Eftersom purpurskinnet
orsakar silverglans-sjuka på
fruktträd, kommer det att krä-
men vi kan inte ta in nya
stammar till Finland, då det
kan få oanade konsekvenser.
Därför måste vi hitta en effektiv stam bland våra egna eller
korsa fram en ny stam.
Preparatet ska appliceras på
vas en skyddszon på 500 meter intill bebyggelse och fruktodlingar, säger Hamberg. m
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
Vanlig tallspinnarstekel bekämpas i Yyteri
Skogsbruket 6–7/2011
teri den första konstaterade
massförekomsten av insekten.
Äter tallbarr
Honorna börjar i slutet av maj
lägga sina ägg på tallens barr.
Svårbekämpad med
larver i marken
När äggen kläcks efter två
veckor börjar larverna sätta i
sig värdträdets barrskrud. Till
skillnad från andra tallsteklar
som specialiserar sig på antingen äldre barr eller årsbarr äter
den vanliga tallspinnarstekeln
alla barr den får tag på.
Foto: Antti Pouttu
I
Yyteri nära Björneborg
utbröt en massförekomst
av vanlig tallspinnarstekel (Acantholyda posticalis)
sommaren 2006. Sommaren
2007 nödavverkades 20 hektar döende tallskog och 2009
avverkades 150 hektar. I sommar görs försök att bekämpa
stekeln som envist biter sig
fast i området. Om inget görs
beräknas skadan snart omfatta över 1 000 hektar.
Vanlig tallspinnarstekel är
en vanligt förekommande
insekt på torra tallmoar. Normalt utgör vanlig tallspinnarstekel inget hot mot skogarna
hos oss. I Centraleuropa är
massförekomster
vanligare
och även om orsakerna inte
är helt klarlagda misstänker
man ett samband med varma
somrar. En epidemi kan pågå
i 20 år och ödelägga tusentals
hektar. I Finland är fallet i Yy-
När larven ätit i tre till fyra
veckor faller den ner till marken. Där gräver den ner sig
djupt i jorden där den stannar
i två till tre år. Insekten är svår
att bekämpa men i mitten
av maj gjorde Sydvästra Finlands skogscentral ett försök
med biologisk bekämpning.
Skogsvårdschef Hannu Heikkilä säger att försöket följs
upp av forskare vid Metla och
Helsingfors universitet. Preliminärt kan han säga att spolmaskarna som man spred ut
åtminstone har slagit ut en del
av stekellarverna. m
Text: Johnny Sved
Larverna gräver ner sig djupt i jorden, där de stannar i två till
tre år.
5
Skogsvård
Ovanliga trädslag kräver
tillsyn och intresse
För det mesta planterar vi tall och gran på förnyelseytorna. Men det finns skogsägare som väljer att satsa på udda trädslag och en gemensam nämnare för dem är
att de vill ha någonting annorlunda i sin skog.
P
å Westankärrs gård
valde Mårten Forss
att prova på masurbjörk av ett allmänt
skogsintresse.
– Diskussionen i medier
om att masur är ett dyrbart
trädslag har inte heller gått
mig oberörd förbi och det är
intressant med någonting nytt
i skogen.
I Wiksvidja ville Henrik
Holmén ha lite variation i
skogen och valde att satsa på
lärk.
– Jag hade från tidigare några fullvuxna exemplar på mitt
skogsskifte och ville jobba vidare med trädslaget.
Masurbjörkplantor är cirka
tre gånger dyrare än vanlig
björk. Dessutom tillkommer
kostnader för den övervakning som krävs. Forss tillägger ännu att han varje år gjort
kompletteringar.
– Man blir nog noggrannare
med slutresultatet då man satsat både mer pengar och mer
tid på ett udda trädslag.
Efterfrågan på
specialvirke omöjlig
att förutspå
Ett elstängsel kräver regelbunden kontroll. Alternativet är att
sätta upp dubbla plastband.
Masurbjörk kräver
skydd mot sork och
hjortdjur
Westankärr gård har planterat
ett cirka 1,5 ha stort område
med enbart masurbjörk. Björkarna är nu fyra år gamla och
tillväxten har hittills inte varit
den bästa, men är förhoppningsvis på uppgång. För att
undvika skador av hjortdjur
har Forss satt upp elstängsel
och plastband runt området.
– Om jag idag skulle fatta
beslutet att plantera masurbjörk skulle jag välja ett om-
Masurbjörksplantor är omkring tre gånger dyrare än
vanlig björk och behöver
skyddas mot sorkangrepp.
6
råde som inte låg så långt
borta från trafik och människor. Nu har det varit ett
extra arbete att hålla koll på
elstängselaggregatet, berättar
Mårten Forss.
Mårten tror att dubbla plastband skulle ha samma verkan
som elstängsel och överväger
att ta i bruk det systemet i stället, för att slippa hålla reda på
elstängslets funktion.
För att skydda de rätt så
dyrbara plantorna från sorkangrepp har varje planta ett
skydd. I vinter har många av
skydden blivit sneda av snön
och på så sätt böjt plantan.
– En del av plantskydden
har dessutom lyfts upp av tjälen, så det har också inneburit extra kostnader. Men rätt
så bra har plantorna klarat sig
från både sork och hjortdjursskador, summerar Forss.
Henrik Holméns lärkplantor blev planterade för tre år
sedan och är idag en knapp
meter höga.
– Jag kompletterade lite
året efter den egentliga planteringen och lite plantor har
hjortdjuren och sorkarna ätit
upp, men annars har de klarat
sig bra, berättar Holmén.
Holmén planterade lärkplantorna själv och lade dem
med en täthet på 1 600 plantor per hektar. Slutsumman på
planteringen blev troligen lite
högre än vid plantering av ett
traditionellt trädslag, men hur
mycket har Holmén inte koll
på.
– Jag har inte räknat efter hur
dyrt det blev, det övriga var
viktigare, konstaterar Henrik.
Till slut konstaterar Holmén
att även fast det idag finns efterfrågan på lärk så har man
ingen aning om vad marknaden vill ha om 50–100 år. m
Text och foto:
Siv Vesterlund
Skogsbruket 6–7/2011
Bioenergi
Energivide
– något för vattensjuka åkrar
Om du har vattensjuka åkrar som är dåligt täckdikade, är odling av energivide ett
alternativ. Behovet att använda bekämpningsmedel begränsas till anläggningsåret
och gödslingsbehovet är mindre än för spannmålsväxter.
Å
Foto: Nils-Erik Nordh
tgärderna för att
anlägga en odling
är mycket liknande
som för de flesta
andra lantbruksväxter; bearbetning, gödsling och plantering. Planteringstätheten med
de omkring 20 centimeter
långa sticklingarna är omkring
13 000 stycken per hektar. Efter den första växtperioden
skärs viden ned för att få mera
skott. Av de avskurna skotten
kan du göra nya sticklingar.
Första skörden efter
fyra år
Vide är normalt skördemogen
4–5 år efter plantering och
sedan 3–5 år efter senaste avkapning under 25 års tid. Då
är de grövsta stammar närmare 6 centimeter grova nere vid
markytan.
Vide skördas på våren.
Stammen skärs av på 5–10
centimeters höjd från marken. Fukthalten i nyskördad
vide är cirka 50 procent. Det
effektiva värmevärdet hos
vide med 50 procent fukthalt
ät 8,5 MJ/kg dvs. samma som
hos ved i allmänhet.
För skörd av vide finns specialmaskiner som flisar direkt
och sådana som skördar viden
som slanor. Enligt energirådgivare Fredrik Ek på Svenska
Lantbrukssällskapens
förbund, kan odlare med mindre
arealer även skörda sin vide
med motorsåg eller röjsåg.
– Viden kan kapas med
motorsåg och sammanförs i
högar, där slanorna får torka,
säger Ek. Ju torrare råmateSkogsbruket 6–7/2011
En odling med energivide hinner ge 5–6 skördar innan den ska förnyas.
rial desto högre värmevärde.
Därefter körs viden bort från
åkern och den kan flisas med
en flishugg som används för
flisning av klenvirke.
Stöd för odling av
energivide
– Eftersom vide har ett stort
behov av vatten, duger åkrar
som är dåligt täckdikade väldigt bra till odling, säger Ek.
Då vide har en drygt tjugoårig
växtföljd och då rotsystemet
går ner djupt, betyder det att
täckdikena brukar täppas till.
Markägare får gårdsstöd för
etablering av videodlingar på
stödberättigad areal. I stödregion A är stödet i år 248,60
euro/ha, i stödregion B-C1
202,50 euro/ha och i stödregion C2 167,98 euro/ha.
Gråvatten som
gödselmedel
Skörden är i genomsnitt 10
ton torrsubstans flis per hektar och år med Salix swerinii,
som är den mest snabbväxande arten.
Gråvatten, biologiskt behandlat avloppsvatten, som
gödselmedel har gett goda
resultat i de försök som har
gjorts. Gödsling med avloppsvatten har i försöken gett ett
tillägg på 2–2,5 ton torrsubstans per hektar och år. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Var köper jag sticklingar?
Du kan köpa sticklingar från bl.a. Suomen Energiapaju Oy.
Till en hektar behöver du omkring 13 000 sticklingar och
det kostar omkring 1 400 euro. Sticklingarna är omkring 20
centimeter långa. Mindre arealer kan du plantera för hand,
men det finns specialmaskiner. m
7
Skogsvård
– Vid kontinuerlig förnyelse är fokus på stammar mellan 15 och 25 centimeter som blir kvar efter avverkningen, säger Sauli Valkonen.
Skogsbruk på nytt sätt
Lönsamheten och virkesproduktionen vid kontinuerlig förnyelse är beroende av att beståndet avverkas tillräckligt glest och att det finns rikligt med underväxt och små träd.
– Många skogsägare jag kommit i kontakt med har varit
förvånansvärt intresserade av
att pröva metoden småskaligt.
Jag blir bombarderad med
frågor, berättar forskare Sauli
Valkonen från Skogsforskningsinstitutet.
Än så länge är det oklart när
skogsägare kan börja tillämpa
kontinuerlig förnyelse. Experterna dryftar nu om detaljerna
kring skötselmetoden som är
8
på väg att skrivas in i skogslagen.
– Nu när vi funderar på
hur metoden ska tillämpas i
praktiken blir det svårare och
det har dragit ut på tiden. Så
länge vi förde diskussionen på
en allmän nivå var det enklare, tillägger Valkonen som är
med i arbetsgruppen tillsatt
av Jord- och skogsbruksministeriet.
Provytor ger försmak
I Lappträsk i östra Nyland
har Skogsforskningsinstitutet
provytor där Valkonen testat kontinuerlig förnyelse på
högtproducerande ytor.
På en av provytorna har
skogen dimensionsavverkats
år 1984. Alltså alla träd med
en diameter över tjugo centimeter har avverkats. Skogen
har repat sig, men är luckig
och en ny generation plantor
växer sporadiskt här och där.
– Så här gick det till förr,
man högg och lämnade skogen åt sitt öde, utan att bry
sig om återväxten. Därför förbjöds metoden år 1948.
– I kontinuerlig förnyelse
ser man till att det alltid finns
tillräckligt med livskraftiga
plantor på figuren, poängterar
Valkonen medan vandringen
går till provytan bredvid.
Skogsbruket 6–7/2011
Räntekravet fyra
procent
Provytan är ett två hektar stort
granbestånd på frisk mo och
sedan början av 1980-talet
har man behandlat beståndet
enligt principerna för kontinuerlig förnyelse.
Beståndets volym är 250
m³/ha och övre höjden är 24
meter. Stora träd har tagits
bort för att ge ljus åt träden
som blir kvar, utvecklingsklasserna saknas och de få björkar
som växer på ytan är låga och
förgrenade buskar.
– Tall och björk har svårt
att klara sig på provytan. Den
procentuella andelen bland­
trädslag har minskat med tio
procent under femton år.
– Volymtillväxten på ytan är
inte mer än 4,7 m³/ha, säger
Valkonen.
Plantorna på ytan fungerar
som en slags trädreserv som
skjuter i höjden efter avverkningen då de får ljus. Fokus i
beståndet ligger på stammar
med en diameter på 15–25
centimeter.
– Trädreservens tillväxt
börjar avta och därför ska vi
nästa vinter avverka alla skadade träd och träd med en
diameter över 30 centimeter.
Varannan stam avverkas av de
träd som har en diameter på
20–30 centimeter.
– I skötselmetoden är virkesproduktionen och lönsamheten på lång sikt helt
beroende av förnyelsen och
att alla diameterklasser finns
representerade på ytan, säger
Valkonen.
Fyra procents räntekrav betyder att beståndets grundyta
efter avverkningen är 10–15
m²/ha, alltså 100–150 m³/ha.
– Grundregeln är att beståndet ska avverkas tillräckligt
glest, säger Valkonen.
Rekommendationer
gäller inte
Vid kontinuerlig förnyelse kan
det finnas tusentals plantor
per hektar men allihop trängs
Dyrare avverkning
Valkonen konstaterar att avverkningen är en utmaning,
att träden som blir kvar inte
skadas. Därför kan avverkningskostnaderna till en början vara höga.
– I regel är avverkningskostnaderna lägre än vid en första
”I kontinuerlig förnyelse ser man
till att det alltid finns tillräckligt med
livskraftiga plantor på figuren.”
i en klunga i ett hörn av ytan.
– Än så länge är det omöjligt att säga hur många plantor som kommer att behövas.
Man kan tänka på trädnivå,
att i stället för trädet som avverkades ska det växa ett nytt
i stället, men så smidigt fungerar ju inte naturen i praktiken.
– Misslyckas den naturliga
återväxten är det inte värre än
att man avverkar och planterar ytan, säger Valkonen.
Han tillägger att provytan
Så här ser en dimensionsavverkad skog ut, 25 år senare.
Skogsbruket 6–7/2011
kommer att se ut som efter en
kraftig avverkning i vårt vanliga skogsbruk, eller till och
med sämre. Poängen är att
en stor del av träden blir kvar
och redan efter några år ser
skogen ut som förut.
gallring, men högre än vid en
kalavverkning.
Naturvårdsträd lämnas vid
kontinuerlig förnyelse precis
på samma sätt som i vårt vanliga skogsbruk.
I södra Finland kan man
räkna med att virkesuttaget i
ett kontinuerligt bestånd är i
genomsnitt 100 m³/ha med
femton års mellanrum.
– Skötselmetoden erbjuder
utmärkta förhållanden för
rotrötan att frodas då trädslaget inte byts ut, det sker ingen
stubbrytning, drivningsskador
uppstår om beståndet dessutom avverkas med tio till femton års mellanrum.
– Skogsägaren kan räkna
med mindre snöskador och
vindfällen. I kontinuerlig förnyelse uteblir plantskogsskötsel och planteringen, vilket
kommer att påverka såväl
skogsvårdsföreningar
som
plantskolor ifall metoden vinner terräng, säger Valkonen.
Tvåskiktade bestånd
Vad kan intresserade skogsägare göra innan metoden får
laga kraft?
– Planera och lämna bakom
dig invanda tankemönster. I
skogen kan man till exempel
kolla om det finns tvåskiktade
bestånd, då vinner man tiotals
år. Det tar trettio år att ändra
ett äldre skogsbestånd till ett
kontinuerligt.
– Alla träd med en diameter
mellan 30 och 40 cm avverkas, vilket ger ljus åt undervegetationen. Därefter börjar
man bygga upp ett bestånd
där alla diameterklasser växer. m
Text och foto:
Marianne Palmgren
Ett kontinuerligt bestånd ser ut så här.
9
Skogsvård
Intresset för att skydda
skogen frivilligt ökar
Är du intresserad av att skydda en del av din skog frivilligt? Och få skattefri ersättning för att bevara skogens mångfald? Det var markägaren Rune Stenmark, som fick
miljöstöd för att skydda en gammal moskog med inslag av död ved.
– Titta, där ligger döda träd
och här. Visst är det en vacker
skog?
Skogsägare Rune Stenmark
vandrar ivrigt omkring på ett
av sina skiften i Purmo. Ett
område på drygt en hektar
som han har valt att skydda
på frivillig väg.
– Vi låter den skogen växa
utan att göra några ingrepp.
Jag vill bevara skogen för
mina barnbarn och nästa generationer så att de ska få se
hur gammal skog ser ut i verkligheten.
– Jag fick skattefri ersättning
för att jag frivilligt gick in för
att skydda en del av min skog.
Så klart att pengarna har en
viss betydelse, men jag skulle
ändå inte ha rört det här skiftet, förklarar Stenmark.
Det som Stenmark har gjort
är att ansöka om miljöstöd
inom ramen för METSO-programmet. Programmet, som
baserar sig helt på frivillighet,
ger skogsägarna möjlighet att
skydda skogen en viss tid eller
permanent.
Gamla lövträd och
död ved
Programmet strävar efter att
särskilt skydda skogar i naturtillstånd, dvs. skogar med
grov död ved och stora och
gamla lövträd. Skogsmiljöer
som lämpar sig för programmet är bland annat lundar,
skogar kring småvatten och
trädbevuxna myrar.
– I mitt fall handlar det om
att jag har gammal moskog
med inslag av grov död ved
och avtalet sträcker sig över
en tidsperiod på tio år. Jag
fick ersättningen direkt och
det enda jag inte får göra nu
är att avverka eller göra några
andra intrång i skiftet.
Ersättningen baseras på hur
stor mängd virke i kubikmeter som skogsägaren väljer att
skydda. Beroende på volymen och arealen beräknas ett
värde som i grova drag motsvarar hälften till en tredjedel
den mängd som skogsägaren
frivilligt avstår från att avverka
i samband med att han erhåller miljöstöd.
– Jag är rätt nöjd med ersättningen, men som skogsägare
är man aldrig riktigt nöjd och
så klart kunde ersättningen
vara större, säger Rune och
skrattar.
– Praktiskt var processen
faktiskt väldigt enkel och jag
rekommenderar alla som tror
sig ha miljöer i sin skog som
berättigar till miljöstöd att
skydda dem.
Intresset ökar
Miljöstödsärenden handhas
av skogscentralen som avgör
om skiftet är berättigat till stödet och hur stor ersättningen
blir. I det här fallet var det
Runes son Björn Stenmark,
naturvårdsrådgivare vid Kustens skogscentral i Bennäs,
Rune Stenmark till höger valde att skydda en del av sin
skog på uppmaning av sonen
Björn Stenmark, som är naturvårdsrådgivare vid Kustens
skogscentral. Beslutet ångrar
han inte eftersom den närliggande skogen också gynnas
av områden med inslag av
död ved.
10
Skogsbruket 6–7/2011
Den här skylten anger att
skogsägaren frivilligt skyddar
ett område som är viktigt för
den biologiska mångfalden.
Permanent skydd
möjligt
som informerade fadern om
möjligheten.
– Intresset för miljöstöd ökar
hela tiden och på Kustens område är vi två naturvårdsrådgivare som handlägger dessa
ärenden. Ansökningsprocessen går snabbare om skogsägaren har en färsk skogsbruksplan för annars finns det
en risk att han får vänta en tid
på beslutet, säger Björn Stenmark.
Enligt Björn är syftet med
METSO bland annat att stabilisera en gynnsam utveckling
av naturens mångfald. Men
på vilket sätt hjälper död ved
till att göra det?
Brist på död ved...
– Det behövs vissa nyckelområden i våra skogar med bland
annat inslag av död ved, som
är en bristvara i dagens läge.
Död ved på 20–30 kubikmeter per hektar bidrar till att öka
mångfalden märkbart. Det
gynnar insekter och skapar
förutsättningar för andra djur
som rovfåglar, berättar han.
Ett stenkast från den gamla
moskogen finns ett skifte som
Rune har förnyelseavverkat.
Enligt Björn är det ett typexempel på att det går att bedriva aktivt skogsbruk samtidigt
som vissa områden skyddas.
– Området som har skyddats har biologisk nytta för
den kringliggande skogen
och målet är att också få skyddade områden sammankopplade. Min farbror har ett skifte
i närheten med liknande skog
som också har skyddats.
– Genom att koppla samman olika skiften kan vi skapa
en korridor där hela området
gynnas av att den biologiska
mångfalden bevaras, förklarar
Björn.
... som kan skapas i
snabbare takt
Död ved ökar
märkbart den
biologiska
mångfalden.
Bland annat
skapar det
förutsättningar
för insekter
och fåglar.
Skogsbruket 6–7/2011
Rune Stenmark, som äger
drygt trettio hektar skog, visar
några träd i det skyddade området där han har skalat bort
barken på stammarna. Det
medför att träden dör inom
några år. Syftet är att snabbare
få mera död ved i den gamla
skogen.
– På det här viset skapar vi
mer död ved och ökar mångfalden. Det är faktiskt tillåtet
och skogsägare har möjlighet
att få ersättning för jobbet
med att skapa mera död ved.
Det är sedan några år tillbaka
också möjligt att skydda skogen permanent. Permanent
skydd innebär att skogsägaren antingen säljer marken till
staten eller grundar ett privat
skyddsområde. Ifråga om permanent skydd är det Närings-,
trafik- och miljöcentralerna,
som handlägger ärendet.
– Det blir vanligare att
skydda skogen för evigt. I
Österbotten var det i fjol åtta
markägare som tog kontakt
med mig och jag hjälpte dem
att sälja sin skog till staten.
Ersättningen som markägarna
får är skattefri även när man
säljer sin skog till staten. m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
Svenska
småbruk och
egna hem Ab
PB 35
10211 Ingå
tfn (09) 644 761
0400-477 008
fax (09) 601 262
e-post: [email protected]
•Idkar handel med mark-
områden i Nyland och
Åboland
•Samarbetar med stiftel-
serna Finlandssvenska
Jordfonden och Undervisningsfonden
Finlandssvenska
Jordfonden
•Beviljar unga personer
förmånliga lån för bl.a.
inköp av lantbruk.
Understöder
lantbruks•
skolor
Undervisningsfonden
lantbruksskolor
•Understöder
11
Har du dina rår öppna?
Det råder ibland stor osäkerhet om var gränsen mellan två skogsfastigheter går.
Gränsen har markerats på ett varaktigt sätt när den bildades, men under åren lopp
kan gränsmarkeringarna försvinna och då är det inte längre klart var gränsen går.
P
roblemet med igenvuxna rår blir allt
vanligare. Det är viktigt för dig som äger
en skogsfastighet att känna
till fastighetsgränserna när
du exempelvis ska avverka.
Det ingår i avverkningsplaneringen att klargöra var rån går
om avverkningsytan sträcker
sig ut till en rå. Igenvuxna
rår fördröjer avverkningsplaneringen och kan leda till
granntvister om grannens träd
fälls av misstag.
Ordna en skogsdag
med grannen
Som markägare kan du göra
en hel del själv. Börja med
att kontakta rågrannen. Kom
överens om en kväll eller en
dag då ni tillsammans går ut i
skogen och gemensamt söker
fastighetsgränsen.
Oftast finns det vägledning
i terrängen i form av gamla
gärdesgårdar, taggtråd, bläckor på träd eller uppkvistade
träd. Beståndsgränser i form
av skillnad i trädslag eller ålder brukar också ange var en
rå går. Starta i ett hörn, där
det finns hörnsten eller annat
röse.
Gemensamt kan ni komma
överens om hur ni i fortsättningen ska hålla gränslinjen
öppen. Efter att ni tillsammans
huggit upp den kan ni måla
på träd i gränslinjen eller sätta
ut rågångsstolpar, gärna med
reflexband. Lantmätare uppmanar skogsägare att gå runt
sina skogsskiften vart tredje år
och röja bort kvistar och småträd som vuxit upp i rån.
Orangefärgade
stolpar med reflex
syns bra
Rågångsstolpar med reflexen
blir allt vanligare. Orangefärgade stolpar av det slag som
vägverket sätter ut till vintern
för snöplogning är bra. De är
försedda med reflex, vilket är
en fördel när avverkningsma-
Med en orangefärgad rågångsstolpe vid röset är det lättupptäckt även när röset är inbäddat i ris och kanske täckt av mossa.
12
Skogsbruket 6–7/2011
skinen jobbar i mörker. Föraren märker när han närmar sig
en rå, då ljuset från strålkastarna reflekteras tillbaka från
reflexbandet på stolparna.
I normal skogsterräng är
30–40 meter ett lämpligt avstånd mellan stolparna. Stolparna kostar drygt en euro.
las en officiell rågång. Kostnaderna för en rågång delas
mellan berörda markägare.
Det kostar en hel del pengar
och är i många fall en onödig
utgift. Om du och rågrannen
håller rårna öppna uppstår
inte det här problemet. m
Om rån inte syns?
Om det är omöjligt att hitta
rårna i terrängen ska det hål-
Inget är gratis
– Tyvärr så är det mera undantag än regel att rårna är
upptagna när vi skall utföra
skogsvårdsåtgärder åt våra
kunder, säger Peter Lindholm
på Södra skogsreviret.
– Vid avverkningar och röjningar som sträcker sig ut till
en rå, är vi tvungna att markera rån. Vanligtvis markerar
vi den med fiberband. Det
är en provisorisk markering,
som försvinner inom några
år. Om vi röjer figuren bru-
kar jag sträva efter att öppna
rån samtidigt, då vi ändå har
arbetskraft på plats. Kostnaden ingår då i röjningskostnaderna, men då det är fråga
om en skild rågång debiteras
rörda parter för det enligt
tidsåtgång. Skogsägarna betalar alltså alltid för det merarbete som dåligt upphuggna
rår medför. m
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
När får jag själv
öppna en rå?
Som skogsägare får du öppna en rå om rån har huggits upp
tidigare och du exakt vet var den går i terrängen. Rån som du
hugger upp får vara högst 1,5 meter bred om du inte kommit
överens om annat med din rågranne. Rålinjen ska gå mitt i
den upphuggna rån.
Om du och grannen inte kommer överens om upphuggningen av rån, får du hugga upp rån utan rågrannens samtycke efter att du underrättat rågrannen om det. De träd som
fälls i rån hör till den skogsfastighet på vars sida om rån
träden har vuxit. Den som äger träden ska se till att de tas
till vara.
För kostnaderna för upphuggning av rån svarar den som
hugger upp rån om du och rågrannen inte kommit överens
om något annat.
Lagen angående vissa grannelagsförhållanden (1160/2005) m
UPM sålde Mahogany
UPM har sålt fanerfabriken i Lojo till fabriksledningen, nuvarande fabrikschef Markku Tamminen. Fanerfabriken hette
tidigare Mahogany och det namnet används fortfarande ofta.
Fanerfabriken är en av de modernaste i världen. Den huvudsakliga råvaran är björk och produktionskapaciteten är
14 000 kubikmeter faner per år.
De 70 anställda kommer att fortsätta arbetet under den
nya ägaren. m
Mellanå Plant har bytt ägare
Den 1 juni blev det klart att Mellanå Plant får en ny ägare i bolaget West Plant Ab. Det
nybildade bolaget ägs till stora delar av privatpersoner som har satsat eget kapital.
I
allra största tysthet har Kustens skogscentral planerat en försäljning av Mellanå Plant i Dagsmark i Kristinestad. Den 1
juni blev affären klar som innebar att skogscentralen sålde
hela sitt aktieinnehav på 98 procent i plantskolan.
Köparen är ett nybildat bolag som heter West Plant Ab, som
till stora delar ägs av privatpersoner, skogsbruket närstående
organisationer och personer ur plantskolans operativa ledning.
Bolagets kapital är 200 000 euro.
Det sker inga förändringar i Mellanå Plants verksamhet efter
ägarbytet. Plantskolans sex fast anställda samt säsongsarbetare
fortsätter som tidigare, vilket motsvarar 25 årsverken. Med omkring 15 miljoner plantor per år har Mellanå Plant tio procent
av marknaden för skogsplantor i Finland. m
Text: Christoffer Thomasfolk
Skogsbruket 6–7/2011
Vem och vad?
Svenska småbruk och egna hem Ab och SLC äger vardera 15
procent av aktierna i West Plant Ab. De övriga aktierna ägs
av privatpersoner; Abrahamsson Dick, Antell Mikael, Bodman Kai, Bodman Rainer, Kangas Kennet, Lillandt Runar,
Långgård Tomas, Lövsund Bengt, Salminen Metti och von
Frenckell Otto.
West Plant äger 98 % av Mellanå Plant Ab, de resterande
två procenten ägs av Kristinestads stad. m
Källa: Suomen Asiakastieto
Text: redaktionen
13
Grankåda från Lappland ingår i sårsalvan Abilar.
Kådsalvan blev en
apoteksprodukt
Aarno Sipponen skötte patienter med
svåra liggsår på hälsocentralen i Kolari.
Inget tycktes hjälpa mot liggsåren. Då förelog en av sjukskötarna att man kunde
testa en gammal beprövad salva i lappmarkerna, grankådsalvan.
S
alvan fanns inte på apotek utan den beställdes av en jordbrukare i
Kolari, som själv tillverkade
den. Sipponen beslöt att testa
salvan. På sex månader hade
även de allra värsta liggsåren
läkt.
Hundratals liter kåda
skickas till Esbo
Nu tillverkas grankådsalvan
av Repolar Oy, ett företag i
Esbo som leds av Aarno Sipponens far. Sårsalvan heter
Abilar och finns att köpa på
apotek. Råvaran, grankådan,
kommer fortsättningsvis från
Lappland.
– Kådan tas tillvara på två
olika sätt, berättar Kyösti
Vanha på Repolar. Kåda som
torkat på trädstammen tas
bort med en liten yxa genom
att försiktigt knacka på stammen. För att få tappa kåda ur
granstammarna krävs det tillstånd av markägaren. Vi har
i dagsläget omkring femton
14
personer som levererar kåda
till oss. På årsbasis köper vi
flera hundra kilo grankåda.
Kådsalvan biter på
mångresistenta
bakterier
Abilar är godkänd av medicinalstyrelsen och medicinskt
och mikobiologiskt testad.
Bakterianalyser som utförts
med kådsalvan visar att den
har en hämmande effekt på
tillväxten av bakterier som
fördröjer sårläkning. Den
hämmar också mycket svårbehandlade mångresistena
bakteriers tillväxt, som till exempel Staphylococcus aureus
som är resistenta för meticillin (MRSA) och enterokocker
som är resistenta mot vacomycin (VRE). Man har ytterligare testat salvans säkerhet
med hjälp av mutagentest och
testerna visar att salvan inte
förorsakar skador på DNA. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Kvaliteten
på virket
försämras
under
lagring
Det är inte bara barkborrar och märgborrar som trivs i virkesvältorna om
sommaren. Sommartid är luften full av
svampsporer som när de landar på ett
lämpligt växtunderlag gror och börjar
växa. En del av de här svamparna orsakar förluster för skogsbruket i form av
blånad och lagerröta.
I
juni töms skogsbilvägarna på virke. Enligt lag
får virke inte lagras i närheten av växande skog
under sommaren på grund
av risken för insektskador.
Doften av kåda lockar till sig
svärmande insekter som lägger sina ägg i virket. Om virket finns kvar i närheten av
skogen när nästa generation
svärmar angriper de levande
träd i närheten. Men det är
inte bara insekterna som motiverar en snabb virkeshantering under sommaren. Virke
som lagras över sommaren
angrips lätt av olika rötsvampar och blånadssvampar.
Vått virke angrips
inte
Pinfärskt virke angrips inte
av rötsvampar. Splintveden i
ett levande barrträd består till
mellan 50 och 60 procent av
vatten, björkved är aningen
torrare. Medan virket är så fuktigt klarar sig rötsvampar inte
och kan inte bryta ner veden.
En del mögel kan börja växa
på ytan av virket, men det påverkar inte virkets kvalitet.
Skogsbruket 6–7/2011
Efter en tids lagring börjar
splintveden torka ut och då
har svamparna lättare att få
fotfäste. Rötsvamparna trivs
bäst vid en fukthalt kring
30–40 procent. När fukthalten sjunkit till 20 procent har
virket blivit för torrt för rötsvamparna.
Blånad orsakar stora
förluster
När insekterna borrar sig in
under barken eller i splintveden på stockarna har de ofta
med sig sporer från blånadssvampar. Blånaden sprider sig
snabbt i stocken och orsakar
färgfel som gör att sågarna ratar virket. Virket klassa då ner
till massaved och värdet på
virket mer än halveras.
Blånadssvamparna angriper
inte cellväggarna i veden och
påverkar alltså inte virkets
Skogsbruket 6–7/2011
hållfasthetsegenskaper. Blånat virke duger förstås inte i
synliga paneler och detaljer,
men i princip är blånat virke
fullvärdigt
konstruktionsvirke. Ett färgfel gör ändå att
slutkunderna är skeptiska till
kvaliteten och då vill de inte
gärna köpa virket. Slipmassaved kan också ratas om den
har färgfel. Blånad gör det
svårt att bleka slipmassan tillräckligt.
Sämre fibrer i massa­
ved med lagerröta
Lagerrötan försämrar både fiberutbytet och kvaliteten på
fibrerna. Rötsvamparna bryter ner cellulosan i veden och
skadar cellväggarna. Resultatet är att cellulosautbytet blir
lägre och att andelen långa
cellulosafibrer i massan sjunker. Det är just de långa cellu-
losafibrerna i ytveden som ger
den nordiska cellulosan en
konkurrensfördel. De långa
fibrerna armerar pappret och
ger en överlägsen hållfasthet.
Även om förändringarna
i virket kan tyckas vara små
efter några månaders lagring
påverkar det kvaliteten på
massan. Rötan behöver inte
vara mjuk för att fibrerna ska
ha tagit skada.
Kärnveden klarar sig
längre
Kärnveden är impregnerad
med kådämnen och har ett
bättre skydd mot svampar och
bakterier än splintveden. Det
här utnyttjades i Sverige efter
stormarna Gudrun och Per.
Stora mängder virke lagrades
under bevattning i flera år.
Det virke som var färskt när
det togs in i lager klarade sig
förvånansvärt bra. Ytbräderna
kanske endast dög till formvirke men kärnvirket höll god
kvalitet under lång tid.
Bra logistik mini­
merar förlusterna
För att minimera förlusterna
av lagringsskador krävs ett
kontrollerat och välfungerande virkesflöde, en god
logistik. Virke som ska lagras
en längre tid ska tas in som
färskt och sättas under snö
eller bevattning. Målet är att
hålla virkets fukthalt så hög
att rötsvamparna inte klarar
sig. Virke som avverkas om
sommaren ska så snabbt som
möjligt till fabrik för vidareförädling innan fukthalten i virket sjunkit så lågt att lagerröta
uppstår. m
Text och foto: Johnny Sved
15
Träet vinnare som fram­
tidens byggmaterial
Nu får man bygga höghus med åtta våningar i trä i Finland, då nya brandbestämmelser trädde i kraft i april.
– Träet är framtidens byggmaterial, säger Markku Karjalainen, expert på Puuinfo.
I
Vierumäki i Heinola reser sig i höst ett höghus
i fem våningar, det första
i sitt slag.
För byggandet av träelementen och träkonstruktionerna svarar Versowood och
Koskinen Ab. Byggherre är
Rakennusliike Reponen Ab
som också har hand om VVStekniken.
Hyreslägenheter
– Det finns 27 lägenheter
i flervåningshuset. Det har
kommit förfrågningar, men lägenheterna hyrs i första hand
åt personalen för Heinola
stad samt åt Versowoods och
Koskinens personal, konstaterar vd Mika Airaksela från Rakennusliike Reponen Ab.
Han tillägger att det är lika,
men ändå olika att bygga
med träelement jämfört med
betong.
– Nu skruvar vi istället ihop
elementen med skruvar. Ett
gott samarbete mellan alla
parter är a och o för att ro i
hamn projektet, säger Airaksela.
Höghuset blir till under ett
stort tält som skyddar mot
vädrets makter. Ett vädertält
är ingen vanlig syn i Finland.
Ljudisoleringen
största utmaningen
I varje vånings mellanbotten
gjuts en betongplatta. Den
fungerar som ljudisolering.
– Ljudisoleringen är den
16
Så här kommer höghuset i trä, som byggs i Vierumäki att se ut.
största utmaningen med trähusbyggande. Jag har besökt
Sverige för att sätta mig in i
frågan.
Byggkostnaderna för höghuset i Vierumäki är konkurrenskraftiga. Varför har man
inte byggt mer höghus i trä?
– I Finland ligger vår expertis i att bygga i betong och
sten. Vi har saknat kunskap
och dessutom är de traditionella materialen billigare än
trä, förklarar Airaksela.
Konservativ bransch
– I framtiden kommer våra
skogar i en allt högre grad att
utnyttjas till träbyggande och
till bioenergi, konstaterar projektchef och teknologie doktor Markku Karjalainen på
Puuinfo.
Karjalainen tillägger att
närmare 99 procent av fritidsbyggande i Finland är i trä. Av
småhusen är närmare 85 pro-
cent byggda av trä.
– När vi kommer till höghus
blir det tvärstopp. Under en
procent av höghusen byggs i
trä.
– Det beror på att byggbranschen är konservativ och
motsätter sig all form av förändring. Vi har en stark byggnadsindustri som inte vill att
träbyggandet vinner terräng.
Brandsäkerheten
stötesten
I USA och i Kanada har man
byggt i trä i över hundra år. I
Sverige byggs redan en femtedel av höghusen i trä.
– Brandsäkerheten i höghusen har varit det tyngsta
argumentet mot höghusbyggande i Finland, konstaterar
Karjalainen.
– i mitten av april ändrades
brandsäkerhetsföreskifterna.
Byggindustrin motsatte sig såklart förändringen. Ändringen
betyder att vi nu har rätt att
bygga höghus med åtta våningar i trä.
Femvåningshuset i Vierumäki kommer att ha ett
brandsläckningssystem som
fungerar med högtryck i varje
lägenhet, också på balkongerna.
– Höghusets brandsäkerhet
är på en säkrare nivå än i motsvarande höghus av betong,
säger Karjalainen.
– Det finns en efterfrågan på
höghus i trä runtom i Finland.
Till exempel kommunerna har
visat ett stort intresse, och folk
som bor i trähöghus har varit
nöjda. Ett tiotal projekt är på
gång, bland annat skall sex
höghus i trä byggas i stadsdelen Vik i Helsingfors och i
Kouvola.
EU kräver miljövänligt byggande
Karjalainen konstaterar att
EU:s så kallade nollenergidirektiv har stenhårda krav gällande byggnadsmaterial och
träder i kraft år 2021.
– Enligt direktivet granskas
byggnadsmaterialets miljöpåverkan under hela dess
livstid, till exempel hur stort
ekologiskt fotspår materialet
gör och hur mycket koldioxid
som binds.
– Senast då kommer trä som
miljövänligt byggnadsmaterial att få ett rejält uppsving. m
Text: Marianne Palmgren
Skogsbruket 6–7/2011
Teknik
Terracut är värt sitt pris
Efter artikeln om Terracut i Skogsbruket i fjol, bestämde sig Sundbergs på Kimitoön
för att skaffa ett dylikt markberedningsaggregat till röjsågen. Det visade sig att det
inte var det enklaste att få tag på aggregatet, men väl hemma är det värt sitt pris.
N
är jag kör in på
gårdsplan
till
Glenn Sundberg i
Tappo på Kimitoön, står han och hans pappa
Leif Sundberg redan beredda
bredvid fyrhjulingen. Röjsågen med Terracut-aggregatet
är lastad på vagnen och jag
konstaterar att de också för
säkerhets skull tagit med sig
en SFI-hacka.
Plantlådorna som jag har
med mig blir snabbt pålastade och så bär det iväg mot
en naturlig förnyelse, där det
finns ett litet kompletteringsbehov.
Aggregatet kom på posten
för ett par dagar sedan.
– Nog var vi och provade det
lite redan, erkänner Glenn,
som idag är ägare till skogen
belägen i Västanfjärd.
Enklare än med SFIhackan
Väl framme på förnyelseytan
sätter Glenn snabbt på sig
röjningsselen och startar röjsågen. På en knapp minut har
han fräst upp en ruta på 40 x
40 centimeter.
– Det sades att man skulle
kunna laga upp till 150 fläckar på en timme, men det är
nog att ta i. Klarar man redan
av att göra hälften så är det
bra, säger Glenn.
Planteringspunkten är klar
och pappa Leif konstaterar
att det nog går bra mycket
Med Terracut-aggregatet som kostar lite över 30 euro är det
enkelt att markbereda när en plantering behöver kompletteras
med nya plantor.
enklare med Terracut än med
SFI-hackan. Mineraljorden är
blottad på den markberedda
fläcken och snytbaggarna har
det förhoppningsvis allt för
svårt att nå plantan.
Värd sitt pris och
enkel konstruktion
Efter att den lokala återförsäljaren av Husqvarna sagt
att Terracut är för farligt att
använda och inte ville ta in
aggregatet beställde Sundbergs den från annat håll.
För knappa femtio euro kom
aggregatet hem i postlådan.
– Om man från början har
en röjsåg, så är det här ju
verkligen ingen dyr investering. En hacka kostar troli-
gen lika mycket, konstaterar
Glenn Sundberg.
Aggregatet är också mycket
användarvänligt. Glenn medger att man nog måste hålla
ett stadigt grepp om röjsågen,
men tycker inte att det är farligare än att använda röjsågen
till sly- eller plantskogsröjning. För säkerhets skull har
han utrustat sig med huggarhjälm. Terracut har inga lösa
delar alls och torde därför
hålla en god stund. De yttre
måtten mäter cirka 15 x 15
centimeter. Hörnen är rundade och aggregatet är således
inte alls vasst.
När jag konstaterat att aggregatet fungerar bra lämnar jag
Sundbergs i skogen så att de
skall få kompletteringsytan
färdig. Arbetsfördelningen är
klar, Glenn sköter om markberedningen och Leif sköter
om planteringen. Dessutom
visar det sig att Sundbergs har
två nya bekantskaper med sig,
Terracut och planteringsrör.
Ingen av dem har egentligen
tidigare planterat med planteringsrör. Införskaffandet av
Terracut bevisar att det finns
ett brinnande intresse för skogen. m
Text och foto: Siv Vesterlund
– Med Terracutaggregatet gör
jag närmare 70
markberedningsfläckar
på en timme, säger
Glenn Sundberg.
”Om man från början har en röjsåg,
så är det här ju verkligen ingen dyr
investering. En hacka kostar troligen
lika mycket.”
Skogsbruket 6–7/2011
17
Skogsvård
Satsa på ett vackert
kuriosaträd!
300 plantor av trädet fågelbär planterades på Åland hösten 1998. De största av
dem är i dag kring 5–6 meter höga. – Ett intressant kuriosaträd i skogen. Det är
vackert och ger dyrbart virke, säger landskapets skogsförvaltare Ray Holmlund.
B
eståndet av fågelbär,
som också kallas
sötkörsbär eller vildkörsbär, planterades i
anslutning till Godby arboretum i Finström. På våren, vanligen i mitten eller mot slutet
av maj, är träden översållade
av vita blommor.
Plantorna har köpts av jägmästaren Owe Martinsson i
Sverige som är en riktig fågelbärsentusiast. Han har samlat
frön som drivs upp till plantor
i Umeå. Där är sommarnätterna långa och ljusa och då
hinner plantorna växa till sig
så pass under sommaren att
de kan levereras till hugade
spekulanter på hösten samma
år.
Fågelbär är vanligt i Mellaneuropa och förekommer i
Sverige upp till Uppland och
Dalarna.
På en åkerkant
Experimentet på Åland har
fallit både väl och mindre väl
ut. En del av plantorna har
tagit sig bra, andra kämpar
Landskapet Ålands skogsförvaltare Ray Holmlund tycker att
skogsägare kunde plantera fågelbär vid exempelvis åkerkanter.
Här med en planta som vuxit måttligt bra sedan 1998.
18
på och har ännu inte vuxit ur
växtskyddsrören som omger
dem. Plantorna är nämligen
begärliga för rådjuren som
gärna fejar sig mot dem eller
äter upp dem.
– Den här växtplatsen är
inte den allra bästa. Fågelbäret trivs bäst i bördig mark
på en varm plats. En åkerkant
med kalkrik mark är optimal.
Sedan är det kanske bättre att
ha fågelbäret som ett inslag
bland andra träd, inte som
ett rent bestånd, säger Ray
Holmlund.
För en lekman ser trädet ut
som ett körsbärsträd i hemträdgården men det finns
skillnader. Fågelbäret kan i
motsats till odlade körsbärsträd bli 15–20 meter högt och
får en rejäl stam.
Flera fördelar
Ray Holmlund säger att fågelbäret har både estetiska och
ekonomiska fördelar. Det är
vackert i landskapet – ett vitt
moln när det blommar och
färggrant som lönnen under
Fågelbäret kan bli 15–20 meter högt och få en rejäl stam. De
här exemplaren är 5–6 meter höga.
Skogsbruket 6–7/2011
Vackert inslag i skogen! Fågelbäret blommar i mitten eller slutet
av maj.
hösten. Bären kan man göra
både sylt och saft av.
Virket är eftertraktat. Det är
hårt och påminner om teak
och kan till exempel användas till möbler eller parkett-
golv, säger Holmlund som
hört att man fått upp till 1.500
euro för en kubik.
De plantor som vuxit bäst i
Godby har i dag en stam på
cirka 10–12 cm i diameter.
Innan man kan ta ut virke på
allvar borde stammen vara
20–25 cm.
Fågelbäret växer relativt
snabbt. På en bra växtplats
kan det vara moget för avverkning efter 40–50 år.
Arten klarade den gångna
vintern på Åland med sträng
kyla och massor av snö utan
problem. Men fågelbäret har
en svaghet: Det är känsligt för
röta.
Holmlund ser fågelbäret
som en intressant nisch – ett
kuriosaträd för de skogsägare
som gärna testar något nytt på
sina marker.
Ta kontakt med oss på
skogsbruksbyrån om ni är intresserade, uppmanar han. m
Klarar sig i
höjd med Vasa
Samma år, 1998, planterade vi ett fågelbärsträd som
gårdsträd i Malax. Trädet
har vuxit bra på gräsmattan
och är i dag 9 meter högt.
Sommaren 2010 hade det
en mycket riklig och intensiv blomning, men det har
inte gett bär ännu. Stammen har fått en köldspricka
men annars växer trädet så
det knakar. m
Text: Johnny Sved
Text och foto:
Helena Forsgård
Skog blir betesmark
Forststyrelsen har påbörjat restaureringen av det traditionella landskapet i den nordöstra delen av Älgö, som är den största holmen i Ekenäs skärgårds nationalpark.
Totalt avverkas 6 hektar planterade tall- och granbestånd.
Kor på bete
De avverkade träden och groten körs bort. I augusti ordnar
WWF ett talkoläger, då lägerdeltagarna gärdar in området,
som ska bli betesmark.
Enligt Esko Tainio på Forststyrelsen kommer kor att beta
på området om ett par år.
– Vårt mål är att hitta en
jordbrukare, som själv har
båt och kan köra ut sina kor
till Älgö. Där finns redan betesmark och med tillskottet
kommer det att finnas närmare 15 hektar betesmark.
Skogsbruket 6–7/2011
Foto: Hans-Erik Nyman
På Älgö finns Rödjan, paddlingsvärldsmästaren Thorvald
Strömbergs barndomshem.
Det gamla skärgårdstorpet
verkar i dag som ett litet museum.
Det ska räcka åt 10–15 kor.
– Marken i de tall- och
granbestånd som nu avverkas
saknar nästan helt markvegetation. Det går minst fyra år
innan ängsväxter börjar etablerar sig. Det skulle gå snabbare om vi kunde ta bort stubbarna, men det finns många
fornlämningar på området
och en stubbrytning skulle
förstöra dem. m
Foto: Esko Tainio
D
e gamla ängarna
bevarades fram till
mitten av 1970-talet då Skogsforskningsinstitutet
planterade
området med granar av mellaneuropeiskt ursprung. Målet var att undersöka deras
tillväxt och överlevnad i finländska förhållanden. Även
tall planterades.
Text: Gerd Mattsson-Turku
Forststyrelsen avverkar drygt
30-åriga granbestånd på
Älgö, för att återskapa det
traditionella landskapet med
betesmarker.
19
Cikoria – viktig tillsats i kri
Cikoria användes tidigare allmänt som tillsatsämne vid kaffekokning. Under krigen
var cikorian en viktig tillsats i surrogatkaffe, som gjordes av bl.a. råg, korn och ärter.
Cikorian gav kaffet vacker färg och en fylligare smak.
C
ikoria framställdes
genom
rostning
och malning av
roten av vägvårda,
Cichorium intybus.
Lufttorkade och
hackade rötter
Wilhelm Schauman startade
sin cikoriafabrik i Jakobstad
1883. Fabriken importerade
sitt råmaterial, rötterna av vägvårda, lufttorkade och färdigt
hackade från bl.a. Belgien.
Cikoriahacket kom i lösvikt
med skutor till Jakobstad. I
hamnen skyfflades det i säckar och fördes per järnväg den
korta sträckan till fabriken.
Tillverkningen startade med
att man rostade de lufttorkade
och hackade rötterna drygt en
timme i roterande brännare.
Därefter maldes hacket, siktades och fördes till fyllmaskinerna.
Ångkällaren gav rätt
smak
Cikorian pressades i pappersstrutar och de fyllda strutarna
igenklistrades för hand. Det
här var ett helt kvinnodominerat arbetsskede och de
snabbaste damerna klarade
av 12 000 strutar om dagen.
Cikorian skulle slutligen
ångas för att få rätt smak. Strutarna fick tillbringa två dygn i
ångkällaren i 60 graders värme och 80 procents luftfuktighet. Först då fick cikorian rätt
färg, konsistens och smak.
I slutet på 1940-talet kostade en strut cikoria 2 mark.
Priset kan jämföras med ett
butiksbiträdes lön som då var
cirka 4 000 mark/månad.
Festcikoria med
paraffinolja
För finare tillställningar fanns
också festcikoria, Kaffino. I
festcikorian tillsattes parafCikoriamuséet i Jakobstad
är öppet 7.6–31.7, tisdag–
lördag kl. 12–17. Midsommarhelgen stängt.
Cikoriamuseet ligger intill UPM-Kymmene Jakobstads Fabriker på Alholmen
i Jakobstad, cirka 2 kilometer norrut från stadens centrum. Adress är Alholmsvägen 71. m
Den vanliga cirkorian såldes i pappersstrutar. I festcikorian, som
hette Kaffino, tillsattes paraffinolja.
Miljöanpassat kol – kan
Företaget BioEndev i Umeå utvecklar metoder för att producera ”grönt kol” av biomassa. Genom att rosta trä eller annan biomassa bildas ett material med liknande
egenskaper som stenkol. Det gröna kolet kan komma att ersätta en del av det stenkol
som idag används i kolkraftverken.
Foto: Carl Wilén
Färsk flis av skogsbränsle.
20
innehåller den ungefär samma
energimängd som stenkol vid
samma volym. Drygt 90 procent av råvarans energimängd
finns kvar i det gröna kolet.
Resten av energimängden
förgasas vid rostningen och
biogasen tas också tillvara för
torkning och torrefiering.
Marie Berglund, vd på BioEndev, har många argument
som talar för torrefieringen.
Rostat trä är lättare att mala
och pelletera och det gröna
kolets energitäthet innebär
Foto: BioEndev
P
rocessen kallas torrefiering. Vid torrefiering rostas biomassa
i 240–350 graders
värme i syrefri miljö. När den
rostade massan pelleterats
Finns det fördelar
jämfört med flis?
Det låter som en onödig hantering att rosta trä istället för
att elda det som sådant. Men
transportfördelar. Torrefierat
material håller en jämn kvalitet, det är vattenavstötande
och kan lagras under bar himmel, det innehåller inga organismer och kolet kan exporteras utan risker för att sprida
skadeinsekter eller svampar.
Dessutom kräver konceptet
inga större omställningar vid
kraftverken. Räknar man in
alla vinster i logistikkedjan
från skog till producerad energi säger Berglund att torrefiering absolut är lönsamt.
Torrefierad flis.
Skogsbruket 6–7/2011
Vägvårda klarar sig i vårt klimat ända upp till trakten av
Uleåborg.
finolja för att cikorian skulle
bli glansigare och inte klibba
ihop. Till 30 kilo cikoria tillsattes 1 deciliter paraffinolja.
Wilhelm Schauman satsade
på snygga förpackningar och
marknadsföring. Han annonserade bl.a. i tidningar med
tecknade serier med cikoria
som tema.
Den sista cikorian tillverkades i Jakobstad i februari
1960. m
Vägvårda –
råmaterial i
cikoria
Vägvårda är en flerårig
växt, som klarar sig i vårt
klimat ända upp till trakten av Uleåborg. Den blir
upp till en meter hög och
har små blå blommor.
Den har en kraftig rot som
innehåller insulin, socker
och bitterämnet intybin.
Vägvårda odlades tidigare allmänt i Mellaneuropa. Lantmannagillen
i Finland tog även upp
cikoria i sitt odlingsprogram, men odlarna hade
ingen framgång med den
nya grödan. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
det finnas?
Från pilot till full
skala på några år
Foto: Carl Wilén
BioEndev byggde en pilotanläggning i Umeå 2008. I pilotanläggningen ligger produktionen på blygsamma 20
kg grönt kol i timmen. Företaget står nu inför att skala
upp verksamheten och nästa
mål är att bygga en fabrik
Pelletar av torrefierad flis.
Skogsbruket 6–7/2011
som nästa år börjar producera
30 000 ton grönt kol per år.
Finansieringen av investeringen på cirka 11 miljoner euro
är nästan klar. Metso Power är
en av intressenterna i fabriksinvesteringen.
Ny avsättning för
biomassa?
Företaget har mest jobbat
med grot men ser också stora
möjligheter i att torrefiera annan biomassa. Inom jordbruk
och
livsmedelsproduktion
finns en hel del biprodukter
som skulle vara lämpliga för
framställning av grönt koldioxidneutralt kol, t.ex. skal
från spannmål och sockerrörsrester. m
Text: Johnny Sved
Foto: Borgbacken
gstida kaffe
Tvärslåna på golvet under vagnarna hjälper servicekarlar att ta
sig runt banan varje dag innan Borgbacken slår upp portarna
för att kontrollera att allt är ok.
Berg- och dal­
banan är av tall
Berg- och dalbanan på Borgbacken fyller i sommar 60 år. Den är byggd av
tall. Inför varje säsong kontrollerar de
ansvariga att det inte finns sprickor i virket och att fogarna på de upprättstående
stolparna är i skick.
D
et behövdes drygt
600 fastkubikmeter virke för att
bygga berg- och
dalbanan, skriver Metsälehti.
Varje år byts delar av träkonstruktionerna ut mot nya. De
upprättstående stolparna har
bytts minst tre gånger.
– Virket ska vara av bra kvalitet, säger Raimo Hietala,
som är teknisk direktör. Det
ska vara finkvistigt och inte
för kvistrikt. Det ska tåla böjningar. På årsnivå köper vi in
30–60 kubikmeter virke och
helst vill vi ha virke som vuxit
långsamt. Det är starkare.
Vagnarna är också delvis av
trä. Stommen är av ek.
Doften av tjära är en
del av tjusningen
Virket köper Borgbacken från
Versowood. Det kommer
sågat i färdiga mått och im-
pregnerat. Virket behandlas
fortsättningsvis med kreosot.
Många som åker berg- och
dalbana uppger att den tjärliknande doften av kreosot är
en del av tjusningen.
Banans skick kontrolleras
varje dag innan Borgbacken
öppnar. Två servicekarlar går
till fots längs hela banan.
Därför finns det tvärslån på
det golv som finns under vagnarna. De hjälperna servicekarlarna att ta sig uppför de
branta stigningarna.
Berg- och dalbanan är nästan en kilometer lång och
drygt 20 meter hög på det
högsta backkrönet. En vajer
drar vagnarna uppför backarna och tyngdkraften för dem
utför. Bromskarlarna ser till att
farten i nedförsbackarna inte
blir för hög, men att det trots
allt kittlar i maggropen. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
21
Finland gör papper åt
100 miljoner människor
Skogssektorn ger arbete i Nyland åt 20 000 personer, mer än vad Nokia gör i hela
landet. Skogsindustrin och dess export är viktig, både för oss och för människor runt
om i världen.
S
kogsbrukets
betydelse för de regionala
ekonomierna är stor
speciellt på landsbygden. Skogsbruket ger virkesförsäljningsinkomster och
sysselsättning även i verkligt
avsides belägna trakter.
Privata skogsägare säljer
virke för i snitt 3 600 euro per
år från sina skogsfastigheter,
sammanlagt för 1,6 miljarder
euro. Av virkesförsäljningsintäkterna stannar 80 procent
kvar i den kommun där skogen är belägen.
Skogssektorn är en
stor arbetsgivare
Skogssektorn ger arbete åt
77 000 personer. Skogssektorn består av skogsbruk och
skogsindustrin. Skillnaderna
i antalet arbetsplatser är stor
beroende på skogsindustriföretagens storlek.
Ett skogsindustriföretag ger
arbete av många slag. En finländsk
skogsindustrifabrik
med 700 arbetstagare ger arbete åt ett stort antal arbetstagare i andra branscher. I
det nätverk som bildas kring
fabriken arbetar upp till 1 400
personer i andra branscher
som indirekt påverkas av fabrikens verksamhet. Transporter av råmaterial och färdiga
produkter och vidareförädling av produktionen skapar
arbete och fabriken behöver
därtill olika slags tjänster för
bl.a. underhåll, utbildning,
städning och matservering.
Skogssektorn som arbetsgivare i Svenkfinland:
Nyland
20 300 personer
Östra Nyland 1 600
”
Österbotten 4 300
”
Åland
340
”
Vi äter i snitt 2 kg viltkött, främst älgkött, per person och år. Konsumtionen av nöt- och kalvkött är 18 kg per person och år.
Värde: 25 euro
Rotpriset på tallstock är omkring 58
euro/m³ och på tallmassaved 17 euro/
m³. En 25 meter hög tall som är 24
centimeter grov på brösthöjd har en ca
volym på 0,5 m³ eller 500 liter.
I en tall av den här storleken är
stockandelen 82 procent och massavedsandelen 16 procent. Teoretiskt blir
stammens värde 0,5 X (0,82 x 58 + 0,16
x 17) = 25,14 euro. Om toppen och
kvistarna tas tillvara som skogsbränsle
stiger trädets värde en aning. m
I våra skogar finns 22 naturligt förekommande trädslag, varav fyra är barrträd.
Tall är det dominerande trädslaget.
22
Vi plockar nästan 8 kg skogsbär per person och år och 1 kg
skogssvamp.
Vi är stora på papper
Skogsindustrin är den näst
största industrigrenen i Finland efter elektronik- och
elindustrin och hör till våra
viktigaste
exportbranscher.
Skogsindustrins andel av varuexportens värde är 18 procent.
Globalt sett är Finland i
många avseenden ett viktigt
skogsland trots att vi bara har
en halv procent av världens
skogsareal. Helt liten är ändå
inte vår skogsareal, då den är
mer än fem gånger större än
hela Schweiz.
Finland är det näst största
landet i världen när det gäller
papper och kartong. Vi förser
över 100 miljoner människor
per år med papper. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 6–7/2011
Virkeshandel
Vad kan jag ta från
skogen?
Har du planer på att bygga en bastu vid sommarstugan, renovera badrummet eller
något annat? Med en skogsbruksplan ser du genast vad du kan ta från skogen.
V
irke från en förnyelsemogen tallskog
går nästan alltid att
sälja. Du kan själv
uppskatta vad en avverkning
ger med hjälp av siffrorna i
skogsbruksplanen. Ett annat
sätt är att skicka en kopia av
figurförteckningen och figurkartan till virkesköpare och
be om offerter. Kryssa för vilka
figurer du funderar på att låta
avverka och ange ett datum
när du vill ha in offerterna.
– Då går der att se vad avverkningen ger och vilken
köpare som betalar de högsta
virkespriserna, säger skogsbruksplanerare Clas Stenvall
på Kustens skogscentral.
I skogsbruksplanen ser du
vilka figurer eller bestånd som
är förnyelsemogna. Från figurförteckningen ser man många
andra intressanta uppgifter;
trädslag, ålder, virkesvolymen
och dess föredelning på timmer och massaved, trädens
medeldiameter och trädens
tillväxt.
– Tillväxten är virkesvolymens tillväxt, säger Stenvall.
Om skogsägaren har flera förnyelsemogna figurer, ska han
börja med den eller de figurer
som har den lägsta tillväxten.
Svårt att uppskatta
röta i träden
Stenvall påpekar att siffrorna i
skogsbruksplanen är en uppskattning och att den slutliga
avverkningsmängden alltid
avviker från siffrorna i skogsbruksplanen.
– Om de helt överensstämmer är det mera tur än skicklighet.
– Rotrötan sänker timmer­
utbytet i granskogar vid sydkusten. Om vi tydligt ser att
rötan är mera utbredd än normalt, skriver vi in det i skogsbruksplanen. Det här är värt
att notera eftersom det är stor
skillnad på timmer- och massavedspriser. I verkligt starkt
rötangripna granskogar kan
det rötskadade virket vara
oanvändbart till annat än
bränsle och värdet på sådant
virke är några euro per kubikmeter.
I skogsbruksplanen är inga
virkespriser angivna, då de
snabbt kan ändra. Om du
själv vill räkna ut vad avverkningen ger, hittar du rotpriserna i Skogsbruket.
Skatt, förnyelse­
kostnader
Kom ihåg att du betalar skatt
på virkesförsäljningsinkomsterna och att du ska reservera
pengar för skogsförnyelsen.
Virkesköparna innehåller automatiskt 19 procent av virkesförsäljningsinkomsterna
och redovisar pengarna till
skattemyndigheterna.
Efter att du deklarerat fastställer skattemyndigheterna
den slutliga skatten. Med stora utgifter kan det bli en skatteåterbäring och med små en
restskatt.
Stenvall påminner också om
att skogsägare efter förnyelseavverkningar är skyldiga att se
till att det kommer ny skog i
stället för den som avverkats.
En plantering med tillhörande
markberedning kostar omkring 1 300 euro per hektar.
– I summan ingår 150 euro
för gräsbekämpning de första
åren efter planteringen. Gräsbekämpningen glöms ofta
bort och är kanske den vanligaste orsaken till misslyckade
planteringar.
Vad kostar en skogsbruksplan?
En skogsbruksplan för 30 hektar skog kostar 390 euro; en
grundavgift på 60 euro och
en hektaravgift på 11 euro per
hektar. Den utgiften täcker
du med att låta avverka elva
stockträd och sälja virket. Utgiften är avdragsgill i skogsbeskattningen. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Superkonjunktur förutspås för trä och timmer
En superkonjunktur med stigande priser på timmer och sågade trävaror, det förutspåddes vid en internationell träkonferens som nyligen hölls i Vancouver.
Den nuvarande svaga marknaden för timmer och sågade
trävaror väntas hålla i sig till
2012–2015, men då tar det i
stället fart med besked. Orsakerna är dels en förväntad återhämtning efter finanskrisen
Skogsbruket 6–7/2011
med ökad efterfrågan på trävaror i bland annat USA. Samtidigt kommer tillgången på
råvara i Nordamerika att vara
begränsad, bland annat som
en följd av insektshärjningar i
Kanada och västra USA.
På efterfrågesidan spelar
Kina en stor roll, då Kina
förväntas behöva importera
enorma mängder timmer och
trävaror under kommande år.
Det har spekulerats i att den
kinesiska efterfrågan till stor
del kommer att mötas av ökad
export från Ryssland, men det
var få experter på konferensen som trodde det. m
Källa: woodnet.se
23
Virkeshandel
Kolla med flera
virkesköpare innan
du säljer virke
Hur lyckas jag med virkesaffären? Vad bör jag tänka på när jag tecknar kontrakt?
En skogsägare kan ha många frågor när det är dags att sälja skog. Skogsbruket var
med när Ronnie Skata diskuterade ett anbud med Stora Enso.
P
eter Nyman, anskaffningsförman i Västra
Finland för Stora Enso
tar fram en mapp full
med papper. Innehållet består av diverse uppgifter som
är nödvändiga när han skriver virkesförsäljningskontrakt
med skogsägare.
– Nu tar vi bara en första titt
och går igenom några uppgifter. Ingenting är klart ännu i
det här skedet, säger Ronnie
Skata.
Bästa anbud vinner
Det är han som kan bli Ny-
mans potentiella kund. De
båda parterna diskuterar kort
om vad som ska avverkas och
bekantar sig med de aktuella
skiftena som ska åtgärdas.
– Jag har ett skifte på 1,4
hektar som ska förnyelseavverkas och en gallring på cirka
sex hektar. Så det är inte fråga
om så mycket och nu återstår
det att se vad Stora Enso kan
erbjuda mig, säger Skata och
skrattar.
Till saken hör att processen i det här fallet är relativt
kort. Ronnie Skata är en aktiv
skogsägare som är självverksam och säljer virke årligen.
– Jag börjar med Stora Enso
och sedan ska jag kontakta
andra virkesköpare som finns
på orten. Det lönar sig alltid
att ta reda på vad de andra erbjuder och den som har det
bästa priset vinner anbudsförfrågan, berättar Skata.
Får en bild av skiftet
Peter Nyman är van att göra
virkesaffärer med olika typer
av skogsägare, varav en stor
del är obekanta med hur man
bör och ska gå tillväga när ett
virkesförsäljningskontrakt ska
uppgöras.
– Det börjar med att en
skogsägare tar kontakt och
vill sälja virke. Först blir det
diskussioner per telefon och
därefter bestämmer vi en tid
och åker ut till det aktuella
skiftet och tar oss en titt, förklarar Peter Nyman.
Nyman måste bekanta sig
med stämplingsposten för att
kunna uppskatta priset för
virkesaffären. Priset är enligt
honom det som i stort sett
alla skogsägare är mest intresserade av direkt vid det första
mötet.
Faktorer som avgör rotpriset, det vill säga att virkesköparen utför avverkningen, är
terrängen, virkeskvaliteten,
stamstorleken och transportsträckorna. Om terrängen är
stenig och svårframkomlig
ökar drivningskostnaderna,
vilket också är fallet om virket måste transporteras långa
sträckor.
– Våra entreprenörer har
nolltaxa om transportsträckan
inte överstiger fyrahundra meter. Om det är över 450 meter
stiger avverkningstaxan och
det betyder att skogsägaren
får ett litet sämre pris.
Ronnie Skata är en självverksam skogsägare i Vörå och säljer virke nästan årligen.
24
Skogsbruket 6–7/2011
Peter Nyman använder ett relaskop för att beräkna hur mycket
virke förnyelseavverkningen ger.
Skogsägaren Ronnie Skata (t.v) besöker skiftet som ska avverkas tillsammans med Stora Ensos Peter Nyman.
Beräknar virkesmängden
ligt mina beräkningar borde
vi kunna sätta igång redan i
september.
Det som kan påverka tidpunkten för avverkningen,
som parterna kommer överens om preliminärt i kontraktet, är om beståndet är bottenröjt. Om virkesköparen utför
röjningen debiteras skogsägaren för kostnaden.
– Men det är egentligen
ingen kostnad eftersom röjningsarbetet är avdragbart i
beskattningen. Så en skogsägare vinner inte mycket på
att göra det själv.
Ifråga om kvalitet handlar det
om att få en bild av skadeläget i beståndet.
– Jag får med hjälp av ett
relaskop, som används för
att beräkna virkesmängden i
kubik, en ganska bra bild av
läget. Utgående från det uppskattar jag köpesumman som
måste vara acceptabel för
båda parter.
– Den slutgiltiga virkeslikviden varierar från det uppskattade värdet med plusminus tio
procent eftersom man inte på
förhand kan avgöra hur stor
del av beståndet som är skadat av rotröta, Är det mycket
rötskadat blir en stor del av
stockandelen till massaved,
säger Nyman.
Många detaljer
Vad kommer ni överens om i
kontraktet?
– Den uppskattade totalmängden virke i kubikmeter,
uppskattad stockprocent och
om kvalitets- och längdkraven, det vill säga längden
på stockarna och grovleken.
Utöver det kommer vi också
överens om förskottsprocenten.
Stora Enso erbjuder med
andra ord sina kunder ett förskott om så önskas.
– Kutymen är 25 procent
av köpesumman, men det varierar. De som är i behov av
extra slantarna brukar ta förskott och vanligen betalar vi
förskottet trettio dagar efter att
kontraktet är undertecknat.
Något som också höjer
priset för skogsägaren är om
skiftet inte kräver vinter och
frusen mark för att kunna avverkas. Att ha en så kallad
sommarstämpling är bättre då
den kan avverkas snabbare.
– Kontraktet för en vinterstämpling som kräver tjäle är i
kraft i tre år medan kontraktet
för ett sommarskifte är i kraft
två år. I det här fallet handlar
det om mark som kan avverkas även sommartid och en-
Skogen bör skötas
vid rätt tidpunkt
Ronnie Skata planerar att göra
röjningsarbetet själv. Han understryker också vikten av att
man som skogsägare inte stirrar sig blind på rådande virkespriser.
– Klart att det är roligare om
priset är någorlunda högt som
i dagsläget. Men jag utgår
också från i vilket skick sko-
gen är och om den behöver
gallras. En gallring bör utföras
vid rätt tidpunkt så att stockproduktionen inte hämmas.
Skata planerar att utföra
gallringen ifråga på egen
hand, vilket innebär att han
säljer på leverans. Leveranspriset är högre än rotpriset
eftersom skogsägaren själv levererar virket till vägkanten.
– I vintras gallrade vi hela
1 500 kubikmeter så jag är
van med att arbeta i skogen.
Leveranspriserna är också stabilare än rotpriserna.
Blir det någon affär med
Stora Enso?
– Det vet jag inte ännu för
jag ska också tala med de
övriga virkesköparna. Stora
Enso ligger bra till eftersom
vi känner Nyman sedan gammalt. Att ha god kontakt med
anskaffningsförmannen har
stor betydelse för oss. m
Text och foto:
Christoffer Thomasfolk
Trädets tid
Trädets tid är en bok för den som vill lära sig mera om träd. Christel Kvant berättar i sin
bok om trädens biologi, träden i folktron och deras läkande kraft.
Vi får läsa om den tusenåriga eken, kunskapens träd och den förbjudna frukten Buddhas bodhiträd och julgranen. Vi följer också med till Påskön, där civilisationen gick
under med de sista träden. Påskön är världens kanske allra värsta exempel på skogsförstörelse och dess effekter.
Boken, 160 sidor, är utgiven av Nordstedts förlag. Den kostar 18,90 euro. m
Skogsbruket 6–7/2011
25
Översikt
över virkesmarknaden
Japans jordbävning påverkar
starkt marknaden för björkfaner
E
ffekterna av den japanska jordbävningen
och tsunamin i mars
påverkar även björkfanerproduktionen i Finland.
Jordbävningen kan även ha
långsiktiga konsekvenser för
Japans egen produktion. En
betydande del av Japans egen
fanerkapacitet ödelades. Det
har minskat utbudet och lett
till att priset på lövträdsfaner
snabbt har stigit i många länder.
hade problem med att skaffa
tillräckligt med fanertimmer.
Jordbävningens effekter på
den europeiska marknaden
för lövträdsfaner har varit
tydlig. Jordbävningen skedde
vid en tidpunkt då många fanertillverkare redan före den
Utbudet på enkelt björkfaner, som är mer efterfrågad i
Japan, är mycket begränsat.
Efterfrågan på standardkvaliteter har också ökat och leveranstiderna har därmed blivit
info
från
Föreningen
för
Skogskultur
Det fanns tecken på ökad
efterfrågan på björkfaner i
Europa redan före jordbävningen. Importörerna började
bygga upp sina lager, som var
mycket små. Priset på faner
från Fjärran Östern var också
på uppgång som en följd av
stigande kostnader för bränsle, arbetskraft, rundvirke och
transporter.
längre. De finska tillverkarna
av björkfaner har fått en klart
ökad orderstock och de senaste veckorna har det kommit
stora beställningar från länder
i Europa och även utanför Europa, som t.ex. Japan.
Det har också kommit rätt
mycket kinesiskt björkfaner
till Europa. Det föreligger oro
att utbudet kommer att överstiga efterfrågan. Importörer
har köpt stora volymer då
efterfrågan ökat, men det underliggande problemet med
en låg konsumtion på den europeiska marknaden kvarstår.
Den europeiska marknaden
som präglas av snabba konjunkturuppgångar och kon-
junkturnedgångar ser ut att
vända igen.
Utvecklingen inom björkfanerindustrin påverkar naturligtvis marknaden för inhemskt björktimmer. Priset
och efterfrågan på björktimmer har redan stigit flera
veckor. Det är viktigt att den
finska
björkfanerindustrin
har tillräckligt med inhemskt
björktimmer att förädla. Det
lönar sig för skogsägarna att
noggrant sortera ut björktimmer av god kvalitet vid virkesförsäljning. m
Text: Erno Järvinen,
forskningschef för
MTK:s skogslinje.
Reseunderstöd för skolor
Var sjätte grundskolelev kommer någon gång
under sitt liv att vara skogsägare. Ännu fler
kommer på annat sätt att vara med och fatta
beslut som berör skog och skogsbruk. Därför
är det viktigt att barnen, framtidens skogsägare och beslutsfattare, känner sig bekväma
i skogen och bekanta med vad som händer
där.
Föreningen för Skogskultur r.f. delar fortsättningsvis ut reseunderstöd till skolor. Reseunderstödet kan sökas för de kostnader som
uppstår då skolgruppen transporteras mellan
skolan och skogen, till exempel med buss.
Föreningen beviljar understöd för utfärder
med skogligt program och med åtminstone
en medverkande skogsfackman.
Även organisationer kan ansöka om reseunderstöd vid ordnande av skogsdagar för
barn. Kustens skogscentral beviljades i år stöd
för busstransporter i samband med aktivitetsfyllda skogsdagar för lågstadieelever 11–12
maj. Skogsdagarna, som ordnades samtidigt
i Jakobstad och Kristinestad, lockade totalt
950 elever från 19 skolor. Skogsdagarna ordnades i samarbete med Österbottens skogsvårdsförening, UPM Skog, Metsäliitto samt
Finlands Svenska 4H. Barnen fick vid olika
stationer fundera kring produkter från skogen, prova på att plantera plantor och mäta
trädens höjd samt steka plättar.
Du kan läsa mer om Föreningen för Skogskultur och skriva ut ansökningsblanketter för reseunderstöd på adressen www.skogskultur.fi.
Föreningens sekreterare Nina Jungell ger också
mer information på telefon 040 532 11 65. m
Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral,
Kvarngatan 15, 65100 VASA, [email protected], tfn 040-5321165
26
Skogsbruket 6–7/2011
Virkespriser
Rotpriser vecka 23
Hela landet
Slutavverkning
Första
gallring
Tallstock
58,06 p
47,56 p
51,25p
Granstock
58,85 p
48,57 p
51,15 p
Björkstock
44,73 p
36,50 p
39,39 q
Tallmv*)
18,38 p
15,24 q
15,66 p
Granmv
21,61 p
17,09 p
17,33 p
Björkmv
18,34 p
14,35 p
14,94 p
Tallsmåstock
27,36 p
21,35 p
23,20 p
Gransmåstock
29,89 p
22,82 p
26,76 p
p
q
stigande
sjunkande
Senare
gallring
*) mv=massaved
Södra Finland
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
59,03 p
47,74 q
52,33 p
Granstock
59,24 p
48,94 p
50,53 p
Björkstock
42,57 q
33,58 q
39,06 p
Tallmv
17,76 p
15,70 q
15,49 p
Granmv
22,36 p
16,84 q
17,77 p
Björkmv
18,43 p
14,10 p
14,59 p
Tallsmåstock
25,89 p
23,09 q
…
Gransmåstock
29,31 p
–
…
p
q
stigande
sjunkande
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
57,56 p
47,01 q
48,15 p
Granstock
57,40 p
47,50 q
47,61 p
…
…
q
Björkstock
…
14,79 p
15,71 p
Tallmv
19,01 q
Granmv
20,69 p
…
15,91 q
Björkmv
18,87 p
14,79 p
15,40 p
Tallsmåstock
27,42 p
22,26 p
22,75 p
Gransmåstock
28,05 p
…
–
Leveranspriser vecka 23
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Hela
landet
Södra
Finland
Södra
Österbotten
Tallstock
59,61 p
61,30 p
56,20 q
Granstock
58,65 p
60,23 p
56,39 q
Björkstock
47,71 q
…
Tallmv*)
30,99 p
32,10 p
30,74 p
Granmv
32,37 p
33,86 p
31,48 q
Björkmv
31,07 p
32,49 p
31,11 p
Tallsmåstock
39,98 p
…
35,89 q
…
…
–
p
q
stigande
sjunkande
Gransmåstock
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar
du på din faktura. m
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
Södra Österbotten
p
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med
toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar
som överenskommits med avtalskunder ingår
inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information
som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer
Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar
samt skogar som ägs av städer och kommuner.
I statistiken ingår inte mängder och priser som
berör skogsbolagens egna skogar och inte heller
Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och
priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i
privatägda skogar. Utanför materialet är små och
medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för
hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det
virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om
virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under
500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.
…
*) mv=massaved
Skogsbruket 6–7/2011
27
Importerad arbetskraft
har blivit ett måste
En vit VW Kleinbus kommer körande längs skogsvägen och stannar vid vändplatsen
i slutet av vägen. Ut ur bilen stiger sex polacker. Arbetsdagen börjar för de sex planterarna. När dagen är slut har de planterat närmare 1 500 plantor per man.
F
inländare vill inte flytta runt i Finland och
vara inkvarterade i stugor och hyresbostäder
under arbetsveckan. Därför
har vi varit tvungna att hämta
arbetskraft från andra länder.
Det säger Johan Grönros på
Nordic Forest Plats NFP, som
under två månader fram till
midsommar har tjugo polacker i planteringsarbete.
– Vi säljer plantor och planteringstjänster, säger Johan
Grönros. Den här säsongen
kommer vi att leverera 14
miljoner plantor och plantera
nästan 3 miljoner plantor. Det
är skogsvårdsföreningar och
skogsbolag som köper både
plantor och planteringsarbetet av oss, däribland Södra
skogsreviret.
En ska kunna
engelska
I varje arbetslag finns det en
person som talar engelska.
Enligt Grönros är det ett måste
för att kunna ha utländska ar-
”Vi ger en planteringsgaranti
som gäller till slutet av augusti. Av
tidigare års erfarenhet vet jag att
polackerna gör ett gott jobb.”
betstagare. I det arbetslag på
sex personer som Skogsbruket träffar, är det Pawel Fr˛ak
som talar engelska.
– Vi kommer alla från trakten av Random, som är en
stad i sydöstra Polen, säger
Pawel Fr˛ak. Vi kom till Finland den 2 maj och stannar
till midsommar. Vi var först ett
par dagar i Sverige, där vi fick
sitta på skolbänken och lära
oss plantering.
Pawel berättar vidare att han
är första gången i Finland och
att det också är första gången
han sysslar med plantering.
– Marek, som är boss i vårt
arbetslag, tipsade mig i vintras om möjligheten att få jobb
i Finland. Då hade jag varit
arbetslös hela vintern. Arbetslösheten är stor i Polen och
många polacker söker arbete
utomlands också för kortare
perioder. Jag är gift, men har
inga barn.
”Maten tar vi med
oss från Polen”
Tuomas Kähö (andra från höger) på NFP ger
planteringsinstruktioner åt Marius Krasoń,
Marek Rzońca och Pawel Fr˛ak.
28
Marek Rzońca är självklar boss i arbetslaget
då han har skoglig utbildning.
Marek Rzońca är självklar
boss i arbetslaget, då han
har jobbat som skogvaktare i
Polen. Han får kartorna som
visar var planteringsobjekten
finns och håller koll på sina
arbetskamrater.
– Arbetslagen, vi har totalt
sju arbetslag med 4–6 personer per arbetslag, får kartor
och ska på egen hand ta sig
till planteringsobjekten, säger
Grönros. Vi har i förväg kört
ut plantor och planteringsredskapen har de med sig i
Skogsbruket 6–7/2011
bilen. Bilarna är hyrbilar som
vi ställer till planterarnas förfogande. Vi ordnar också deras inkvartering.
– Vi bor i stugor på campingområden, berättar Pawel
vidare. Maten gör vi själva
och det mesta har vi med oss
från Polen. Allt är så dyrt i
Finland. Arbetsdagarna brukar bli lite över åtta timmar.
Ibland jobbar vi också några
timmar på lördagar.
Pawel är nöjd med sitt arbete och säger att han gärna
kommer tillbaka nästa vår om
han erbjuds chansen.
Marek är tredje gången
i Finland och har förutom
plantering också sysslat med
röjning. Han berättar att han
till och med hunnit plantera
en yta två gånger. Den ytan
planterade han våren 2009,
på vintern åt sorkarna upp
plantorna och våren 2010 var
han tillbaka på samma yta.
Ackordslön och
planteringsgaranti
Polackerna har ackordslön.
De är anställda av Svenska
Skogsplantor i Sverige som
äger NFP.
– Det här är det enda rätta,
säger Grönros. Bemanningsföretag erbjuder också arbetskraft, men då vet vi aldrig om
arbetsgivarskyldigheterna blir
uppfyllda och hurdan lön de
anställda får. Vi betalar avtalsenlig lön till polackerna. De
får ett förskott redan innan de
börjar jobba för att ha råd att
resa hit.
– Vi ger en planteringsgaranti som gäller till slutet av
augusti. Av tidigare års erfarenhet vet jag att polackerna
gör ett gott jobb. Lönen de
får när de jobbar här, är en
morot. Medellönen i Polen är
800 euro/månad. Det förklarar varför de har mat med sig
hemifrån. Deras bilar brukar
vara fulla med ättiksinlagda
grönsaker och rotfrukter och
fisk och kött i ättikslag, när de
kommer hit. m
”I skogen går
man på moss­
bevuxna stigar”
I provet i modersmålet i studentskrivningarna i höstas var en
av rubrikerna: Har skogarna förlorat sin betydelse? Det har de
inte, skrev abiturienterna som valde den rubriken, men deras
nostalgiska förhållande till skogen var en överraskning.
R
ubriken i provet i
modersmålet
var
kort och koncis.
”Har skogarna förlorat sin betydelse? Du kan
behandla ämnet till exempel
ur social eller ekonomisk
synvinkel eller ur individens
synvinkel.” Rubriken var den
samma både för svenska och
finska abiturienter.
”Riktig skog finns
bara i Lappland”
På uppdrag av Finska Forstföreningen har Utbildningsstyrelsen kartlagt hur abiturienterna behandlade rubriken.
Faktainnehållet i uppsatserna var skralt och de innehöll
mycket känslor. Det säger
Pirjo Sinko på Utbildningsstyrelsen.
– Den sociala och ekonomiska synvinkeln var helt
klart svår för abiturienterna.
De flesta hade behandlat ämnet ur personlig synvinkel.
Klichéer var mycket vanliga.
Abina skrev om att man gick
på mossbevuxna stigar och
beundrade blommor. Fåglarna sjöng, men ingen nämnde
korpar och skogshönsfåglar
och naturligtvis inte heller
rovdjur. De unga såg på skogen med nostalgiska ögon.
– Skog var det samma som
natur, fortsätter Sinko. Vad
som egentligen är skog kom
mycket diffust fram i uppsatserna. För en del var en park
med några träd och buskar
riktig skog medan andra ansåg att riktig skog bara finns i
Lappland.
”Städerna äger mest
skog”
Allmänt taget var skogen viktig för de unga. Där kan man
plocka bär och tillbringa sin
fritid. Skogens betydelse globalt sett som kolsänka tog de
också fram. Skogens betydelse
för oss finländare ekonomiskt
sett togs inte upp.
”i Finland har skogen inte
längre någon ekonomisk
betydelse. Det är bara i om-
råden med regnskogar som
trävaruindustrin har någon
betydelse”, skrev en abi. En
annan skrev ”Städerna äger
största delen av skogarna och
därför har skogen mycket liten
betydelse – även om vi gratis
får plocka bär och ta ved från
skogen”.
Skogen är köns­
neutral
Tio procent av de abiturienter
som skrev provet i modersmål
i höstas skrev om skogens betydelse. Det var fler än väntat.
Rubriken var också könsneutral då lika många flickor som
pojkar valde den. Av innehållet kunde man inte heller
utläsa om abina bodde i en
tätort eller på landsbygden.
– Dagens unga har en positiv inställning till skogen, säger
Sinko. Det som lite bekymrar
är att abiturienterna inte fick
fram det som de lärt sig om
skogen i andra ämnen. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Text och foto:
Gerd Mattsson-Turku
Skogsbruket 6–7/2011
29
Köp & Sälj
På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten:
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534
8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i
Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn
041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040
750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn
050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149
eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,
tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasa­
nejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaom­
rådet, tfn 0400 86 73 73.
Utbud på tjänster vid Sydkusten:
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.
– Sju blomster under dynan, du lovar väl
drömma om mig!
– Så klart, bara jag hittar en tistel!
AKTIA ERBJUDER GOD
GRUND FÖR TILLVÄXT
*
*
%
p.a.
• 3,5 % ränta på 3-36 månaders placeringsdeposition.
• Minimisumma 10 000 €. Hälften placeras i
aktie- eller blandfonder som förvaltas av Aktia
Fondbolag.
• Fondandelens avkastning bestäms enligt
marknadsläget.
Mera information och fondprospekten fås på Aktia
Banks kontor. Välkommen!
Boka tid på tfn 0800 0 2470. www.aktia.fi
Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons­
ören betjänar.
30
Aktia Fondbolag Ab:s placeringsfonds- och förvaltningstjänster
Ser en människa i varje kund.
Skogsbruket 6–7/2011
Nya skogsägare ivriga
att lära sig mera
Skogen doftar efter nattens regn då deltagarna på grundkursen i Vasa vandrar in
i skogen. Det är dags för den sista kursträffen, en skogsutfärd till Iskmo i Korsholm,
för skogsägare som deltagit i Kustens skogscentrals MinSkog grundkurs.
D
agen inleds på en
yta som behöver
kompletteringsplanteras. Kursdeltagarna får pröva på plantering
med spett.
– Plantering är ett skogsarbete som skogsägare lätt kan
göra själv. Det är dessutom
ekonomiskt fördelaktigt och
hela familjen kan delta, säger
Björn Stenmark på Kustens
skogscentral.
Allmänbildad i skog
– Jag visste att jag förr eller
senare skulle bli skogsägare
och därför tog jag chansen då
jag fick höra om grundkursen,
säger Pi Nord, som fick skog
i gåva för bara två månader
sedan.
– Det vi lär oss på kursen är
ju egentligen allmänbildning,
tillägger Kristina Stenros som
också titulerar sig nybörjare i
skogen.
Kristina ärvde sin skog för
ett par år sedan. Hon tycker
att alla skogsägare borde ha ett
intresse av att någorlunda förstå sig på skogsvårdens principer, vad som behöver göras
och varför.
– Nu vet jag vad jag kan
göra själv, med vad jag behöver hjälp och framför allt är
jag ivrig att lära mig mer, sammanfattar Pi.
Nya MinSkog grundkurser börjar i höst
Närpes Nedervetil
Helsingfors
tisdag
onsdag
tisdag
onsdag
13.9.2011
14.9.2011
20.9.2011
21.9.2011 (på finska)
Grundkurserna omfattar tio föreläsningar och två skogsutfärder. Inga förhandskunskaper behövs. Mera information ger
Österbotten: Nina Jungell, tfn 020 772 62 19
Sydkusten: Lars Ekman, tfn 020 772 61 52 m
Skogen som hobby
Efter en välförtjänt matpaus
väljer kursdeltagarna ut vilka
träd de skulle lämna att växa
vidare i en tallskog mogen för
gallring.
– Det finns inget enda rätt
svar, men flera bra grundprinciper, säger Björn Stenmark.
Man ska tänka på beståndets
jämnhet, stammarnas kvalitet,
inslaget av lövträd samt naturvårdsaspekter som död ved.
En stund senare står vi i en
förnyelsemogen
granskog.
Mats Bystedt siktar koncentrerat sitt relaskop mot träden.
– Trots att skogsarbete var bekant har kursen varit givande.
Skogsbeskattning och naturvård var helt nytt för mig. För
mig är skogsbruket en hobby
och ett bra komplement till
mitt stillasittande arbete.
Sedan sluter han upp med
de andra i gruppen för att beräkna vad skogen vi står i ungefär är värd i euro. m
Text och foto: Nina Jungell
Kristina Stenros (till vänster) och Pi Nord är Mats Bystedt har skogsintresset med sig hemiöverens om att MinSkog-grundkursen öppnat från och för ett halvt år sedan köpte han egen
deras ögon för vad skogsbruk handlar om.
skog.
Skogsbruket 6–7/2011
31
* . QG7 1 *
Glad sommar!
Skogsbruket utkommer nästa gång i augusti.