SVD Bilaga 2012-11-21

ANNONS
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
ANNONS
November 2012
Med dagstidningens räckvidd och facktidningens fokus
LADDA NER
TIDNINGEN (PDF)
LÄS TIDNINGEN I DIN IPAD ELLER IPHONE.
LADDA NER APPEN FRÅN QIOZK!
Nr. 7
MEDICINSK TEKNIK
2
TIPS
Äldrevården
Projekt testar smarta
boenden för äldre.
”Sömnlös i
Stockholm”
Teaterpjäs uppmärksammar
sömnapné.
FOTO: DAVID PLAS
MODERN BILDBEHANDLING
REVOLUTIONERAR DIAGNOSARBETET
Lennart Philipsson: Vår styrka är vår kompetens att
göra kliniska prövningar på våra sjukhus.
Från idé till färdig produkt
Erfarna och effektiva konsulter!
Uppsala
Stockholm
Linköping
Karlstad
Lund
2 · NOVEMBER 2012
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
UTMANINGAR
Framtidens vård är att sätta patienten främst, inte
köpa den senaste och mest avancerade tekniken, bara
för att det går.
FOTO: STAFFAN LARSSON
VI REKOMMENDERAR
Sätt patienten i centrum
T
illverkarnas ingenjörskonst löper
efter sina egna utvecklingsmål där
konstruktörerna
har sin syn på hur
patientflödet ser ut.
Det går sällan i takt med sjukvårdens utvecklingsmål, vilket leder
till att de flesta utrustningarna på
våra sjukhus har funktioner som
aldrig används.
Verksamheter i vården, måste
tillsammans med upphandlare,
diskutera hur en utrustning passar
in i patientflödet och hur vi får ut
det mesta av den för att tillgodose
patientbehov och nytta. Vi som
försöker planera in ny utrustning
i sjukvården märker snart att det
kan vara andra bevekelsegrunder
än att sätta patienten först som
styr upphandlingsarbetet. Organisation, personliga intressen och
behandlingsintäkter, tenderar att
få fokus.
Det bästa för patienten
Framtidens sjukvård måste
bli kostnadseffektivare på
grund av att skatteintäkterna per
patient minskar.
Jag tror därför att sjukvården
kommer präglas av att alla intressenter sätter patienten i fokus,
tillsammans planerar patientflödet till det bästa för patienten
och dessutom så billigt som
möjligt för skattebetalaren.
■ Hur ska vi göra för att sätta
patienten i centrum?
Framtidens sjukvård kommer
att engagera patienterna direkt
i vårdarbetet. Begreppet ”vård
på distans” tornar upp som ett
starkt verktyg när vi ska nå alla
patienter på lika villkor och på ett
mer kostnadseffektivt sätt. Den
här delen av sjukvården har bara
börjat, med hypoteser för forskningen som ska leda till ett bättre
omhändertagande. Som patient
kommer vi i framtiden att sköta
om vår kropp via internet i mycket
större utsträckning, precis som vi
gör med våra banktjänster.
Sjukvården har stort ansvar
Utvecklingen av patientflöden och utveckling av produkter riskerar att inte följas åt.
Här har sjukvården ett stort
ansvar att bjuda in tillverkarna för
samarbete.För att få den snabbaste
utvecklingen måste tillverkarna
ges möjlighet att se vårdprocessen
på ett så tydligt sätt att de kan optimera sin utrustning på så effektivt
sätt att i princip ingen överleverans sker.
Det betyder att den avsedda användningen för produkten
ligger väldigt nära det avsedda
behovet. Eventuell överleverans
ska förstås specificeras och någon
betalning för denna ska ej ske.
Vidare ska tillverkarna dels ges
möjlighet att följa patientflödet
på nära håll för att dels se hur utrustningen kan användas på bästa
sätt och dels att utveckla den egna
produkten med mål att optimera
patientflödet och patientnyttan
för framtiden.
Ställ krav
Lars Carlsson
Verksamhetschef, Medicinsk teknik
Karolinska Univeritetssjukhuset.
”Som patient
kommer vi i framtiden att sköta
om vår kropp via
internet i mycket
större utsträckning, precis som
vi gör med våra
banktjänster.”
Jag anser att de seriösa tillverkarna måste ställa krav på
att vara delaktiga i vården. Tillverkarna ska få en rimlig förklaring
när de av någon anledning avvisas.
Tiden är förbi när hemlighetsmakeri hos en tillverkare kommer
att leda till stora vinster när de
med klang och jubel presenterar
sina nya uppfinningar.
Min uppmaning till alla intressenter:
■ Öka samarbete mellan vård och
tillverkare!
■ Se till att tillverkarnas intåg
verkligen gynnar utvecklingen i
rätt rikting och inte stjäl tid från
patienten!
■ Sätt det långsiktiga målet
”Patienten i centrum” när de kortsiktiga besluten tas!
Framtidens melodi handlar
om förtroende och samarbete, för
patientens bästa!
SIDA 06
Hans
Hebert
Tillträdande chef
på Skolan för
teknik och hälsa.
KTH.
Forskningsprojekt
som är fullt integrerad
med vårdsystemets
behov.
Vi får våra läsare att lyckas!
MEDICINSK TEKNIK NR 7,
NOVEMBER 2012
Verkställande direktör:
Joanna Hansson
Redaktionschef: Martin Björinge
Affärsutvecklare: Philip Andersson
Layout: Daniel Di Meo och
Martin Björinge
Ansvarig för denna utgåva:
Projektledare: Peppe Sjöstrand
Tel: 08-510 053 00
E-post:
[email protected]
Distribution: Svenska Dagbladet,
november 2012
Tryckeri: V-Tab
Repro: Bert Lindevall
Korrektur: Christian Malmgren
Mediaplanet kontaktinformation:
Tel: 08-510 053 00
Fax: 08-510 053 99
E-post: [email protected]
Vid förfrågningar kontakta:
Philip Andersson
Citera oss gärna, men ange källan.
Mediaplanets affärsidé är att leverera
nya kunder till våra annonsörer. Genom
intressanta artiklar med hög kvalitet
motiverar vi våra läsare att agera.
To carve out even the smallest details is essential in medical practice.
Surgical Monitors
RadiForce L&E-Series
Because only people who can obtain a clear picture, and only those
who can seperate what is important from what is not, get clear
results in medicine.
Diagnostic Monitors
RadiForce G&R-Series
Clinical Review Monitors
RadiForce MX-Series
Digital Mammography Monitors
RadiForce Mammo-Series
Forskningssamarbete för att skapa
banbrytande genombrott i cancervården
Kombinationen av strålbehandling och samtidig magnetresonansavbildning är nästa
generations innovation för
behandling av cancerpatienter.
Philips och Elekta samarbetar
för att nå ett genombrott inom
cancervården.
Forskningssamarbetet syftar till
att skapa banbrytande cancervård
genom integrering av linjäraccelerator och magnetresonansavbildning
(MRI). Det är Royal Philips Electronics, ledande inom medicinska
bildhanteringssystem, och det globala
medicinteknikföretaget Elekta, pionjär
inom neurokirurgi och strålbehandlingssystem, som nu gemensamt
skapar en plattform, där de båda
teknikerna ska förenas i ett gemensamt
behandlingssystem.
Tekniken innebär att cancervävnaden identifieras och sedan strålas
med högenergistrålar på ett sätt som
skonar frisk vävnad runt tumören.
Genom realtidsbilder av både tumörer
och utsatta organ är det möjligt med
ett integrerat MRI-styrt strålbehandlingssystem att få en mer exakt bild
av det som ska behandlas och enbart
stråla tumören, även när den rör sig
i kroppen under behandlingen. Den
här metoden ger läkare exceptionella
mjukvävnadsbilder under strålbehandlingen och i realtid möjlighet att
anpassa behandlingen för att ge en
oerhört exakt cancerbehandling.
Det här kan komma att revolu-
Ökad säkerhet
–för både patienter och personal
Kärlröntgen, angiografi, hör till läkarens viktigaste verktyg för diagnos
och behandling av stroke. Ett problem har dock varit att patienter och personal
har utsatts för höga doser röntgenstrålning. Tack vare ett samarbete mellan
Philips Healthcare och Karolinska Universitetssjukhuset har nästa generations
kärlröntgen med upp till 75 procent lägre stråldos sett dagens ljus.
lluraClarity, som den nya röntgentekniken heter, kommer
att betyda enormt mycket
för personalens arbetsmiljö och för patientsäkerheten.
– AlluraClarity är ett resultat av vårt
samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset, som är ett av världens
ledande centra inom strokebehandling
och därför en lämplig samarbetspartner
för oss, berättar Johan Sangell, produktspecialist vid Philips Healthcare.
Stroke är en vanlig orsak till dödsfall och invaliditet med stora samhällsekonomiska konsekvenser. Vid en
stroke vill man snabbt konstatera om
det rör sig om en propp eller en blödning. Det görs med en skiktröntgen
(datortomografi) eller magnetkamera
(MR). Kärlröntgen används sedan vid
behandlingen av patienten.
Många blir helt återställda
Tunna slangar förs från ljumsken via
blodkärlen upp till hjärnan. Kontrastvätska sprutas in i blodkärlet och man
kan då se förträngningar som kan vidgas eller proppar som kan tas ut. Om
patienten behandlas i tid blir resultatet
ofta mycket bra; många blir helt återställda. På Neuroradiologiska kliniken
vid Karolinska Universitetssjukhuset
utförs varje år cirka 550 diagnostiska
kärlröntgenundersökningar och 300
behandlingar, varav cirka 100 är patienter med stroke.
Staffan Holmin, Johan Sangell, Tommy Andersson och Michael Söderman, överläkare
på Neuroradioligiska kliniken. Den nya lågdosröntgen är resultat av ett samarbete mellan
Karolinska universitetssjukhuset och Philips Healthcare.
– Vid behandlingar står personalen
inne i röntgenrummet och utsätts för
strålning hela tiden. Ibland kan behandlingen ta flera timmar och den sammanlagda stråldosen kan bli hög. Men den
nya lågdosröntgen minskar stråldoserna
med 73 procent, berättar Michael Söderman, överläkare på Neuroradiologiska
kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, som har haft ansvaret för den
kliniska sidan av forskningsprojektet.
– Tidigare har lägre dos av röntgenstrålning automatiskt betytt sämre
bildkvalitet, men nu har vi lyckats att
kombinera låg strålning med bra bildkvalitet, säger Johan Sangell.
– Inför den här studien var vi villiga
att acceptera sämre bildkvalitet bara
vi kunde minska stråldoserna. Men i
dag har vi mycket bra bildkvalitet och
ändå väldigt låga stråldoser, konstaterar
Michael Söderman.
tionera cancervården. Behovet av
att koncentrera stråldosen till målet
i största möjliga utsträckning och
minska exponeringen av frisk vävnad
styrs av intresset för patientens bästa.
Patienterna måste ges bästa möjliga
förutsättningar för att tillfriskna och få
en bättre livskvalitet.
I utvecklingsprogrammet kommer ett
forskningskonsortium att ingå och bestå
av ledande cancerkliniker och cancerläkare, däribland University Medical
Center Utrecht i Nederländerna.
Innovationer med
människor i fokus
–Hälsovård och sjukvård
handlar om människor och vår
mission är att förbättra människors liv genom meningsfulla
innovationer, säger Christer
Byfors, Sverigechef för Philips
Healthcare.
– GRUNDLÄGGANDE forskning är
nödvändig när man utvecklar innovationer. I Norden har Philips en lokal grupp
av forskare som samarbetar nära Philips
internationella nätverk av forskare. Vi
samarbetar med universitetssjukhusen i
hela Norden. För oss är det viktigt att samarbetet ökar mellan akademin, industrin
och vården, fortsätter Christer Byfors.
Det nordiska huvudkontoret ligger
i Kista. Utöver ny teknologi utvecklar
företaget hela hälso- och sjukvårdssystem.
– Vi kan göra hälso och sjukvårdsystem mer effektiva genom att analysera
processer, utveckla bättre arbetsflöden
för personalen och minska väntetider för
patienter. Vi tittar på hela vårdflödet från
den prehospitala miljön till sjukhuset och
vidare in i hemsjukvården, säger Johan
Folkunger, Nordisk Affärsutvecklingschef
vid Philips Healthcare.
PHILIPS SATSAR MYCKET på tidig
diagnostisering och behandling av
hjärt-kärlsjukdomar och cancer med stort
fokus på optimering av arbetsflöden.
Det finns enorma möjligheter att
skapa långsiktigt hållbara lösningar som
kombinerar förbättrad patienthälsa med
minskade vårdkostnader. Det är viktigt
att vi samarbetar och skapar synergier,
då får vi fram meningsfulla innovationer,
säger Johan Folkunger.
Christer Byfors och Johan Folkunger.
Fakta Philips
s Grundat 1891 med huvudkontor i Amsterdam, Holland.
s En av världens största privata forskningsorganisationer.
s Mer än 1 000 anställda i Norden inom forskning,
försäljning, service och tillverkning.
sHar skapat mer än 130 000 patent (total FoU).
sPhilips återinvesterar drygt 8 procent av sin
omsättning tillbaka i FoU.
www.philips.se
4 · NOVEMBER 2012
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
TIPS
1
Konkurrens
sporrar till
bättre vård
I lokaler från 1870-talet, helt
nyrenoverade med bevarade
takmålningar och pelare,
har den nya vårdcentralen
i Söderköping etablerat sig
med många nya patienter.
– Vi har behållit den ursprungliga
känslan i kombination med en
modern topputrustad vårdcentral,
berättar Petra Andersson, verksamhetschef på Geria vårdcentral.
Sedan september 2012 har en ny
privat vårdcentral etablerat sig i
Söderköping, Östergötland. Med
ett äldreboende i Söderköping
och ett i Valdemarsvik kändes det
naturligt att också etablera en
vårdcentral i området.
– Vår grundidé handlar om ett
bra bemötande, hög kvalitet i allt
arbete vi utför och en kontinuitet
för patienterna. Vi har inte behövt
annonsera efter personal, vi fick
spontana reaktioner direkt och
har handplockat de bästa.
Teamet på Geria Vårdcentral
består av sju distriktssjuksköterskor, fyra distriktsläkare, en
undersköterska, en vårdadministratör och en sekreterare. I skrivande stund har 2 650 patienter
listat sig.
Kompetens för bra utrustning
– För oss har kvaliteten varit det
genomgående viktigaste. Hög
kompetens är självklart grunden,
men även att patienterna får träffa
samma läkare har varit primärt.
Härtill kommer också vikten av
en bra utrustning, vilket medarbetarna förväntar sig för att kunna
SATSA PÅ DEN
BÄSTA
PERSONALEN
Petra
Andersson
Verksamhetschef
på Geria vårdcentral
FOTO: PRIVAT
garantera säkerhet och ett
modernt professionellt diagnostikcentrum.
– Det är inte lätt att upphandla
den bästa utrustningen, säger Petra
Andersson. Därför har vi haft god
hjälp av våra läkare och övrig sjukvårdspersonal. Utifrån sin kompetens har de haft önskemål som vi
har utgått ifrån och att köpa allt från
en leverantör underlättar mycket.
Utgångspunkten har varit att
varje ansvarig läkare och sjuksköterska kan sitt område och vet vad
som behöver köpas in och från vem
man får den bästa utrustningen
för att i nästa led kunna erbjuda
den bästa vården.
Säkerhet gynnar patienten
– Genom att vi har etablerat oss i
de gamla lokalerna i Söderköping,
som tidigare har varit både teater
och biograf, lockar det självklart
många patienter. Och för oss har
det handlat om att tvätta bort sjukvårdsstämpeln för att patienterna
ska känna sig lugna och trygga när
de kommer hit. Att då satsa på hög
säkerhet i utrustningen och den
bästa personalen är en viktig förutsättning för oss att lyckas, säger
Petra Andersson.
MARIE LOUISE AARÖE
[email protected]
Låt oss
utrusta din
mottagning
Vi har kompetensen och produkterna.
Medicinkylskåp, undersökningsmöbler och
diagnostikutrustning för den moderna vården.
www.oscarinstrument.se | Tel. 0303-170 50
BEVARAD CHARM
Den nya vårdcentralen i Söderköping har etablerat sig i lokaler
från 1870-talet.
FOTO: PRIVAT
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NOVEMBER 2012 · 5
Christian Kinch
Vd,
Bactiguard
Tommy Fürsten
Försäljningschef Radiologi,
GE Healthcare
FOTO: BOSSE JOHANSSON
FOTO: INTERNBILD, GE HEALTHCARE
Fråga 1:
Vad betyder innovationer för
hälso- och sjukvården?
Otroligt mycket. Vi på Bactiguard satsar mycket på
samarbeten mellan sjukvården och akademin för att se
hur innovationer kan förbättra vården framför allt för
patienten, men också genom att innovationer också kan
spara pengar åt vården. Våra produkter som kan förhindra
infektioner i vården är en svensk innovation men har varit
lättare att få in på sjukhus i till exempel USA och länder i
Mellanöstern än i Sverige och det måste underlättas.Många
innovationer sparar inte bara pengar utan våra unika katetrar till exempel räddar också liv.
Medicintekniska innovationer är en grundförutsättning för en kontinuerlig kvalitets- och produktivitetsförbättring i vården. Ett tydligt exempel är den dosreducering
som är möjlig i våra moderna datortomografer, vilket
innebär mindre strålningsrisker för patienten. Undersökningen går snabbare och ger dessutom tydligare bilder av
kroppen vilket ger bättre patientdiagnoser till en lägre
kostnad.
Fråga 2:
Sverige har en stark historia vad
gäller att ta fram medicintekniska
innovationer. Hur ska Sverige kunna
fortsätta att vara ett föregångsland inom
området?
Här krävs det ett krafttag från politiker, men också ett
intresse från vården och akademin för att vi ska skapa de
bästa förutsättningarna. Det finns många fantastiska uppfinningar och intressanta medicintekniska lösningar i
Sverige som aldrig får chansen på grund av byråkrati och
brist på kapital och ska vi fortsätta få fram företag som
Elekta, Getinge och mitt eget bolag krävs samverkan och en
bra både politisk och ekonomisk miljö för att innovationerna ska ha en bra grogrund.
Jag tycker att det både nu och i framtiden, är viktigt att
kliniker och forskare får möjlighet att bedriva omfattande
forskning i Sverige, för att på så sätt kunna bidra med sitt
kunnande och nya idéer när ny medicinsk teknik utvecklas.
Fråga 3:
Hur ser du på utveckling inom
patientsäkerhet?
I Sverige dör 1 500 människor varje år i vården till
exempel på grund av vårdrelaterade infektioner, det skulle
inte behöva vara så om vi brydde oss mer i Sverige om
patientsäkerheten. Det är inte acceptabelt tycker jag att vi
har färre som dör i trafiken än på våra sjukhus. Det här kan
vi ändra på, men då krävs just de samarbeten jag betonat
mellan näringsliv, vård och akademi. Vi jobbar på Bactiguard med Karolinskas Innovationsplatsen och det är ett
fantastiskt samarbete för att förbättra vården för svenska
patienter, så goda exempel finns men det borde bli fler.
Nyckeln till ökad patientsäkerhet är kunskap. Inom vår
utbildningssatsning GE Healthcare Academy är just ett av
målen att öka patientsäkerheten, genom att årligen erbjuda fler än 100 kliniska och tekniska utbildningstillfällen
kring användning av våra medicintekniska produkter .
Fråga 4:
Hur ska vi få vården att bli effektivare
så att den räcker till oss alla?
9 procent av alla sjukhuspatienter i Sverige drabbas i
dag av en vårdrelaterad infektion, kostnaden för att hantera dessa infektioner har uppskattas till 3,7 mdr. Med
våra lösningar kan en betydande del av dessa infektioner
undvikas och därmed stora resurser frigöras.
Jag övertygad om att innovationer inom medicinsk
teknik och förbättrad informationsteknologi i vården
kommer att vara grunden till en mer effektiv vård. Hos
oss arbetar vi sedan många år med konceptet ”healthymagination” vars syfte är att utveckla innovationer som
hjälper läkare och vårdgivare att leverera högkvalitativ
sjukvård, till en lägre kostnad, till ännu fler människor.
FOTO: THINKSTOCK
FOTO: THINKSTOCK
FOTO: THINKSTOCK
6 · NOVEMBER 2012
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
FOTO: THINKSTOCK
FOTO: STAFFAN LARSSON KTH STH
FOTO: THINKSTOCK
MISSSA INTE!
KOMPETENS
Samarbete i teknisk
vårdvetenskap
Framtidens vård blir
allt mer teknikintensiv,
vilket ökar kraven
på sjuksköterskors
teknikkompetens.
BRED UTGÅNGSPUNKT. ”Ett av våra aktuella forskningsprojekt inom medicinsk teknik är inriktat på medicinsk avbildning”, säger Hans Hebert, tillträdande skolchef på
Skolan för teknik och hälsa, KTH.
Forskning i gränsområdet
mellan teknik och medicin
Skolan för teknik och hälsa
vid KTH forskar och undervisar kring medicinsk
teknik utifrån en bred
utgångspunkt som omfattar
forskning på såväl makrosom mikronivå.
SHOWCASE
Verksamheten är bland annat
inriktad på teknisk forskning
inom hälsa och sjukvård. Tyngdpunkten i forskningen är medicinsk teknik, logistik, design och
ergonomi som begränsar och förebygger skada samt främjar hälsa.
Den gemensamma nämnaren
för forskningen vid Skolan för
teknik och hälsa är att i ett brett
perspektiv främja hälsa och förebygga ohälsa.
Fokus på teknisk utveckling
– Vi har en bra grundläggande infrastruktur med närhet till den kliniska verksamheten och grundläggande medicinsk forskning på
Karolinska institutet, säger Hans
Hebert, tillträdande skolchef på
Skolan för teknik och hälsa, KTH.
På avdelningen för medicinsk teknik bedrivs forskning med fokus på
teknisk utveckling av nya metoder
och förbättring av befintliga
metoder för effektivare, säkrare
och billigare diagnostik,monitorering och behandling i sjukvården.
– På området medicinska bildgivande system bedriver vi ett
flertal projekt inom bland annat
ultraljudsavbildning, transmissionsavbildning och emissionsavbildning. Samtliga forskningsprojekt utgår från en relevant
klinisk frågeställning som är fullt
integrerad med vårdsystemets
behov, säger Hans Hebert.
– Skolan har också fått en donation av paret Jonasson på 70
miljoner kronor för infrastruktursatsningar inom bildområdet.
Patientsäkerhet
Patientsäkerhet är ett nytt forskningsområde under uppbyggnad
på Skolan för teknik och hälsa. En
professur på området har tillsatts
och fokus i forskningen kommer
i mångt och mycket att ligga på
ett systemtänkande som möjliggör smidiga patientflöden mellan
vårdens olika specialistenheter.
Ytterligare ett forskningsområde
är omgivningsfysiologi, som
undersöker hur kroppens fysiologi påverkas av extrema förhållanden vid exempelvis dykning
eller kraftiga accelerationspåkänningar.
– Ett av våra aktuella forskningsprojekt inom medicinsk teknik är
inriktat på medicinsk avbildning.
I EU-projektet 3MiCRON utvecklar
forskarna ett nytt kontrastmedel
som kan användas till flera olika
avbildningsmetoder, däribland
ultraljud och MR-avbildning,säger
Hans Hebert.
Ska reducera antalet skador
Avdelningen för neuronik (neuroengineering) är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan medicinsk
och teknisk kompetensinom
klinisk neurovetenskap. Avdelningens övergripande målsättning är att reducera antalet skador
mot huvud, nacke och det centrala
nervsystemet samt att utveckla
tekniska innovationer för kliniska
behandlingar inom neurokirurgi.
Ett av avdelningens aktuella
forskningsprojekt startade 1996
och syftar till att utveckla bättre
skydd mot skall- och hjärnskador
till följd av ett yttre våld. Projektet
har resulterat i doktorsavhandlingar, ett avknoppat bolag och ett
antal patent. Dess övergripande
syfte är att påverka lagstiftande
organ att förbättra testmetoder
för hjälmar. Det breda anslaget
i skolans forskning resulterar i
forskningssatsningar som ser
till såväl makro- som mikroperspektivet när man tar sig an
övergripande folkhälsofrågor,
exempelvis den åldrande befolkningen.
En av våra främsta styrkor
Ett forskningsprojekt vid en av
skolans två centrumbildningar,
Centrum för hälsa och byggande, syftar till att testa och
utvärdera teknik för morgondagens smarta äldreboenden.
I ett antal fullskaliga lägenheter
i Haninge testar man teknik som
många av landets fastighetsbolag
och kommuner visat intresse för.
På mikronivå bedrivs ett forskningsprojekt som på molekylär
nivå undersöker hur man kan
lindra patienters besvär i samband
med inflammation och smärta.
– En av våra främsta styrkor är
förmågan att ta oss an ett forskningsområde ur såväl makro- som
mikroperspektiv. Vår tvärvetenskapliga utgångspunkt ger oss den
möjligheten, säger Hans Hebert.
Hälso- och sjukvård har
många beröringspunkter och
gemensamma nämnare med
medicinsk teknik, biotekni
och arbetsvetenskap. KTH:s
och Röda Korsets högskola
har därför inlett ett samarbete
som bland annat ska resultera i
inrättandet av en professur med
inriktning mot teknisk vårdvetenskap.
– Ingenjörs-och sjuksköterskeyrket kräver båda förmåga
till analys och problemlösning och förmåga att medverka i, organisera och leda
modernt hälsoarbete. För
oss handlar det bland annat
om att förstärka vår grundutbildning genom att förse våra
sjuksköterskestudenter med
den teknikkompetens som
krävs för att vara attraktiva på
framtidens arbetsmarknad,
säger Tommy Löfgren, rektor
på Röda Korsets högskola.
Viktigt med teknikstöd
Professurstjänsten delas mellan
KTH och Röda Korsets Högskola
och utlystes hösten 2012.
–Teknikstöd för undervisningen
av blivande sjuksköterskor
behöver utvecklas. Simuleringar
i anslutning till den verksamhetsförlagda delen av undervisningen är ett viktigt inslag
i sjuksköterskeutbildningen.
Tekniken i utbildningen finns i
dagsläget framför allt i simuleringsövningarna, vilka fta
är väldigt uppskattade bland
studenterna, säger Tommy .
ANNIKA WIHLBORG
ANNIKA WIHLBORG
[email protected]
[email protected]
MORGONDAGENS MEDICINTEKNISKA INNOVATÖRER
”Vår verksamhet omfattar utveckling inom det tvärvetenskapliga området mellan teknik och medicin i
en vid bemärkelse. Forskningen vi bedriver främjar
hälsa och förebygger ohälsa”.
”Medicinsk teknik är en spännande utbildning där
vi studerar i en miljö i gränslandet mellan medicin
och teknik. Jag vill utveckla morgondagens
medicinteknik. Det räddar liv”.
Björn-Erik Erlandsson, tillträdande vice skolchef
KTH Skolan för teknik och hälsa
Sofia Nordgren, student Medicinsk teknik KTH
Läs mer om utbildning och forskning på KTH Skolan för teknik och hälsa: www.kth.se/sth
Världsledande molntjänst
för företag med höga krav
I en värld där alla talar om delade miljöer erbjuder det svenska företaget Idenet någonting mer. De kallar sina
tjänster för Enterprise Cloud vilket signalerar att de inte bara erbjuder hosting utan faktiskt integrerar fullt
ut med kundens miljö. Samtidigt bibehåller de eller till och med höjer de befintliga säkerhetsnivåerna.
Idenet är en svensk hosting- och outsourcingleverantör specialiserad på kunder som
vill ha lösningar som håller höga nivåer
vad gäller säkerhet, funktion och integration. Men för att indikera att de går steget
längre än konkurrenterna kallar de sina
tjänster för Enterprise Cloud.
Under året har flera nya kunder fått upp
ögonen för Idenet och deras tjänster. Ett exempel är Kammarkollegiet vars upphandling kring hosting-tjänster Idenet nyligen
vann i tävling med många andra aktörer.
Kammarkollegiet rankade Idenet allra
högst i sin ramavtalsupphandling, framför
många globala jättar.
– Vi är stolta att ha vunnit den svenska
statens förtroende i Kammarkollegiets
upphandling. Det innebär att vi nu har
ramavtal med i stort sett hela den offentliga sektorn i Sverige. Dessutom validerar
det oss som en Hosting-leverantör av rang
även för företag inom den privata sektorn.
Det är självklart extra kul att ha kommit
före multinationella jättar som IBM såväl
som alla lokala skandinaviska leverantörer.
Ett komplett driftskoncept
En av orsakerna till att Idenet lyckats så bra
är deras målsättning att kunderna ska få
molntjänster med en hög grad av integration, tillgänglighet och prestanda samtidigt
som kostnadsbilden blir attraktivare än
om kunden skulle sköta driften i egen regi.
Resultatet blir en stabil och produktiv ITmiljö till en förutsägbar och låg kostnad.
– Vi levererar en molntjänst som fungerar som en naturlig förlängning av kundens
egen it-miljö. Det kallas då Enterprise
Cloud och det blir alltså ingen separat ö
med molntjänster utan Idenet kan integrera
sina molntjänster helt och hållet med kundens övriga miljö, förklarar Per Werngren.
omfattande nätverk för samarbete och en
god geografisk täckning.
– Vi har specialiserat oss på Microsoftbaserade lösningar vilket gör att vår personal har väldigt hög kompetens på dessa
lösningar. Vi arbetar också väldigt nära
Mer än moln
med Microsofts huvudkontor i Redmond
Nu är det inte bara molntjänster som Idenet vilket gör att vi kan vara snabbt ut med ny
kan leverera. Företaget har även en högt teknik, fortsätter Per Werngren.
kvalificerad Service Desk som ger support
på svenska, engelska och finska. Idenet kan Verksamhet dygnet runt
då ta hand om all it-relaterad support och Större delen av Idenets kunder är idag
medarbetarna behöver bara ringa ett num- svenska bolag, men 20 procent av verksammer för att få hjälp, vare sig det handlar om heten kommer från dessa kunders systerspeciella applikationer, internetkommuni- och dotterbolag ute i världen. Det finns
kation, garantiärenden eller alla de vanliga därför bemanning dygnet runt på Idenet
supportfrågor som dyker upp.
och var kunden än befinner sig så finns det
– Gemensamt för våra kunder är att de alltid hjälp att få. Så om ni vill ha en komvill optimera sin IT-budget och öka mog- plett molntjänst med hög kvalitet till rimlig
nadsgraden i sin IT-infrastruktur. Vårt kostnad finns det mycket som talar för att
koncept för IT-drift bygger på att en stor ni genast ska kontakta Idenet.
del av arbetet utförs av vårt Service Desk
till en fast och konkurrenskraftig månadskostnad, berättar Per Werngren, VD på
Idenet.
Nära partnerskap med Microsoft
Idenet är även aktiva medlemmar i föreningen IAMCP (International Association
of Microsoft Channel Partners) både nationellt samt internationellt. I föreningen
finns knappt 4 000 medlemmar i 40 länder
med tonvikt på Nordamerika och Europa.
Alla medlemmar är specialister inom ett
fåtal områden och alla har förbundit sig att
iaktta föreningens etiska kod. Detta ger ett
Tel: 08-522 90 100 Epost: [email protected]
Adress: Norra Stationsgatan 93, SE 113 64 Stockholm
Per Werngren, VD, Idenet
[email protected]
8 · NOVEMBER 2012
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
INSPIRATION
Fråga: Hur ska den medicintekniska utvecklingen stimuleras?
Svar: Bland annat måste vi bli bättre på att samarbeta. I dag sker
mycket av utvecklingen i stuprör inom landstingen, universiteten
och företagen.
Medicinteknik – ett
område fullt av möjligheter
LEDARE TILL LEDARE
MEDICINTEKNIK
Medicintekniska produkter får en allt
större betydelse inom hälso- och sjukvården och har på många sätt förändrat
arbetet.
Ett exempel är den avancerade bildbehandling som sjukvården har tillgång
till i dag. För bara några decennier sedan
var röntgenbilder det enda sättet att få en
bild av patientens inre utan att behöva
operera. I dag finns flera avancerade tekniker, så som exempelvis skiktröntgen
och MR där även blodkärl och vävnader
avbildas.
– Modern bildbehandling har revolutionerat diagnosarbetet. Läkaren får ett
helt annat kunskapsmaterial att utgå
ifrån och behöver inte gissa lika mycket,
konstaterar Lennart Philipson, ordförande i Svensk förening för Medicinsk
Teknik och Fysik.
Förbättrade möjligheter
Ny laboratorieteknik har även förbättrat möjligheterna att diagnostisera sjukdomar utifrån blod- och urinprov, med
mera. Medicinteknik används inte bara i
diagnosskedet. En lång rad innovationer
har också förändrat behandlingsmetoderna. Cancervården har till exempel fått
tillgång till helt nya verktyg för kirurgi
och strålbehandling. Mindre och mer
användarvänliga dialysapparater har
gjort att många dialyspatienter numera
kan få sin vård i hemmet och slipper uppsöka sjukhus flera gånger i veckan.
– Hemvård är ett viktigt utvecklingsområde, säger Lennart Philipson.
Inte minst med tanke på att människor
i allmänhet trivs bättre och möjligen
tillfrisknar snabbare, om de får vistas
hemma och inte på sjukhus. Här spelar
medicinteknik ofta en central roll.
Innovationsarbetet har tappat fart
Sverige kan stoltsera med en lång och
framgångsrik medicinteknisk tradition.
Såväl pacemakern som kuvösen och ultraljudet uppfanns huvudsakligen i Sverige,
men på senare år tycks det svenska innovationsarbetet ha tappat fart. Lennart
Philipson menar att ett förbättrat samarbete mellan olika intressenter skulle
kunna vara en lösning på det problemet.
– I dag arbetar högskolan, företagen
och landstingen ofta var för sig,säger han.
Om vi i stället utgick från hur behovet ser
ut och därifrån tillsammans definierade
en lösning skulle arbetet bli effektivare.
Var och en av dessa tre aktörer bidrar ju
också med helt olika resurser.
Grovt förenklat kan man säga att
industrin har pengarna och marknadskännedomen, akademin har forskningsbakgrunden och sjukvården har
patienterna och den praktiska erfarenheten. Det är glädjande att notera att flera sådana integrationssatsningar pågår i Sverige. I faktarutan beskrivs satsningen Nationellt Forum för
PROFIL
Lennart
Philipson
■ Befattning:
Forskningsdirektör vid
Örebro läns
landsting. Är
även docent
inom medicinteknik och
ordförande i
Svensk förening för medicinsk Teknik
och Fysik
■ Familj: fru
och två utflugna barn
■ Bor: Örebro
■ Fritidsintressen: Att
spika på sommarstugan,
åka båt, laga
mat, röra på
sig och umgås
med familj och
vänner.
Medicinteknik (NFMT). Kombinationsprodukter är ett annat område med stor
potential. Redan i dag finns till exempel
spiraler som avger hormoner och blodkärlsstent som innehåller ett läkemedel
som ska förhindra blodproppar.Fördelen
med den här typen av medicinering är
att läkemedlet verkar där det behövs och
inte påverkar hela kroppen i lika hög
utsträckning.
– För att utveckla den typen av produkter krävs det förstås ett samarbete
mellan läkemedelsindustrin och den
medicintekniska industrin, säger
Lennart Philipson.
Framstående position
På senare tid har många läkemedelsbolag valt att flytta sin forskning och
utveckling från Sverige. Den trenden
syns ännu inte lika tydligt när det gäller medicinteknisk FOU. Här har Sverige fortfarande en framstående position,
men vill vi behålla den framöver gäller
det att ligga i, menar Lennart Philipson.
– Vår styrka är vår stora kompetens,
samt möjligheten att göra goda kliniska
prövningar vid våra sjukhus, säger han.
Men globaliseringen innebär att Sverige
måste konkurrera med hela världen.
Vi kan inte räkna med att området
medicinteknik kommer att vara
förskonat från den trenden.
GE Healthcare
���������������������������������������������
��������������healthymagination
�����������������������������������������������������������
����������������������������������������������������������
������������������������������������������������������������
�������������������������������������������������������������
�����������������������������
�������������������������
����������������������
© 2012 General Electric Company – All rights reserved
BENEDIKTA CAVALLIN
[email protected]
FRÅGOR & SVAR
■ Andra och tredje oktober
arrangerades Medicinteknikdagarna i Lund. Tomas
Jansson, ordförande i programkommittén, vad innehöll programmet?
– Vi hade fyra parallella föreläsningssejourer och ett 50-tal utställare.
Fokus låg till stor del på innovation.
Vissa föreläsningar hade en kopp-
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NOVEMBER 2012 · 9
Nytt nationellt
forum för
medicinteknik
Nu får Sverige en arena
och en röst för intressenter inom medicinteknik.
Nationellt forum för Medicinteknik (NFMT) blir en
oberoende plattform.
■ Här kommer samtliga intressenter kunna samverka för att
ge patienter och brukare säkrare
och mer effektiv vård, med hjälp
av medicinteknik.
Sjukvårdens kostnader i västvärlden ökar snabbare än BNP
och det är en utveckling som
inte är långsiktigt hållbar. Innovationer inom det medicintekniska området kan medverka till
förbättringar, även ekonomiska
sådana, inom svensk sjukvård.
Medicinteknisk forskning och
innovationsverksamhet kan
även bidra till en höjd patientsäkerhet genom att utveckla
bättre och effektivare verktyg
för diagnostik och terapi. Samverkan mellan vård,industri och
akademi är centralt i NFMT:s
filosofi.
Parter i NFMT är i dag:
DISKUTERAR FRAMTIDEN
MTF:s ordförande Lennart
Philipson diskuterar medicinteknikens framtid med EUkommissionens Laurent Selles.
FOTO: DAVID PLAS
ling till det kliniska arbetet, andra
var mer forskningsinriktade eller
riktade mot industrin.
■ Varför arrangerar ni
Medicinteknikdagarna?
– Tanken är att arrangemanget
ska erbjuda kontaktytor mellan
vården, akademin och industrin.
Dessa tre aktörer sitter på olika ty-
per av kompetens och därför är det
väldigt stimulerande att utbyta
erfarenheter. Medicinteknikdagarna är ett forum där vi kan fånga upp
problemställningar som ibland i
sin tur kan leda till nya projekt.
Dessutom ger dagarna en bra överblick av den utveckling som pågår i
Sverige.
■ Vem är det som är arrangör?
– Medicinteknikdagarna arrangeras av Svensk förening för Medicinsk Teknik och Fysik (MTF) i
samarbete med ett antal andra
partners. I år arrangerades mötet
tillsammans med bland annat
Lunds universitet och Region Skåne, Vetenskapsrådet, Vinnova och
Stiftelsen för strategisk forskning.
– Arrangemanget ambulerar och i
fjol var vi i Linköping. Medicinteknikdagarna har arrangerats sedan
2004.
■ Vad händer nästa år?
– Det vi vet är att nästa år
arrangeras Medicinteknikdagarna
i Stockholm, men vad programmet kommer innehålla och
vilka som ska vara med vet vi inte
än.
■ Akademin – genom ett stort
antal forskningscentrumbildningar inom medicinteknik
■ Industrin – som representeras av branschorganisationen
Swedish Medtech
■ Vården – i dag representerat
av flera landsting och Svensk
Förening för Medicinsk Teknik
och fysik (MTF). Samtal pågår
för att knyta samtliga forskande
landsting direkt till NFMT.
Det är Vinova som inom ramen för sin satsning på Strategiska innovationsprogram gett
Centrum för teknik i medicin
och hälsa (CTMH) i uppdrag att
koordinera bildandet av ett nytt
nationellt forum för utveckling
av området medicinteknik.
Visste du att Uppsala universitet varje år kompetensutvecklar
nära 1 000 ST-läkare, AT-läkare och sjuksköterskor?
Avdelningen för uppdragsutbildning erbjuder ett stort antal utbildningar inom det medicinska området.
Samtliga utbildningar är utvecklade i samarbete med kliniskt verksamma specialister för att vi ska kunna
erbjuda dig vidareutbildning av högsta kvalité. Våra läkarkurser är granskade och godkända av IPULS.
Besök vår webbplats och ta del av hela utbudet!
www.uu.se/uppdragsutbildning
AVDELNINGEN FÖR
uppdragsutbildning
DIVISION FOR
Contract Education
10 · NOVEMBER 2012
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
God sömn är en bra
förutsättning för gott liv
Sömnapné är en så vanlig
sjukdom att den betraktas
som en folksjukdom. Tyvärr
är det många drabbade som
är ovetande om att de bär
på sjukdomen.
Fyra viktiga risker
En felaktig föreställning är att
denna sjukdom bara drabbar
män. Sjukdomen börjar tidigare i
livet hos män men blir lika vanlig
hos kvinnor i samband med
klimakteriet. Kvinnor tror man
har skydd via könshormoner, men
jämställs sedan med männen.
– I vår läkarutbildning finns
inte sömnapné med, därför vill jag
gärna uppmuntra mina kollegor
att tänka på detta när man får
patienter som sover dåligt, är
UNDVIK ATT
SOVA PÅ RYGG
den kan hjälpa till med operationer, vilka blir allt färre, en speciell
bettskena, antiapnéskena, som
skjuter fram underkäken och ökar
marginalen för att andas normalt
när musklerna slappnar av under
sömnen.
Det tredje alternativet är CPAP,en
liten kompressor som ger övertryck
så att halsen inte kolapsar. Effekten
blir att den önskevärda djupsömnen kan öka.
HÄLSA
Nu uppmärksammas sömnapné,
andningsstillestånd under sömn,
på många olika sätt. Bland annat
genom teaterpjäsen ”Sömnig i
Stockholm” som visas på Play
house Teater i Stockholm.
– Snarkning kan vara det
första symptomet på sömnapné,
berättar Richard Harlid, Aleris
Fysiolog Lab, med bakgrund som
anestesi- och intensivvårdsläkare.
Med många andningsuppehåll
störs sömnen och livskvaliteten
förändras på många sätt. Den
akuta delen handlar om att man
presterar sämre både i trafiken
och i sitt arbete, olycksrisken ökar.
Sedan finns det andra negativa
inverkningar som sämre minne
och mindre lust för sex. Med andra
ord ett tristare liv.
2
TIPS
Väcka opinion med nytt grepp
SÖMNAPNÉ
Oavsett yrke behöver vi vår nattsömn för att
fungera på ett bra sätt, berättar Mi Ridell i
samtal med läkaren Richard Harlid.
FOTO: THINKSTOCK
Det finns även en risk, ännu inte
bevisad, kopplad till diabetes.
Det finns fyra viktiga risker att
uppmärksamma. Att vara man,
att vara överviktig, anatomin i
halsen samt livsstilen med alkohol, rökning och sömnmedel.
Enklast är att påverka livsstilen genom att undvika att sova
på rygg, försöka ligga på en normal
viktkurva och minska på alkohol,
rökning och sömnmedel.Sjukvår-
Projekt
Expertpanel
Teaterpjäs
Just nu pågår projektet
”Sömnig i Stockholm” som
sätter strålkastarljuset på folksjukdomen sömnapné. Många engagerade människor arbetar med
att sprida information, sätta upp
en teaterpjäs om hur sjukdomen
drabbar i vardagen och rentav kan
utsätta både den sjuke och omgivningen för livsfara.
Efter föreställningen samlas
en expertpanel på scenen
för att diskutera frågor som rör
sjukdomen sömnapné.
Varför blir inte fler diagnostiserade? Hur kan den uppmärksammas mer inom sjukvården och
av politikerna samt vad man kan
göra för att förbättra situationen
för de drabbade och anhöriga.
För att uppmärksamma
sömnapné Den 22 november
är det premiär för teaterpjäsen
Sömnig i Stockholm på Playhouse
Teater.
Bakom pjäsen ligger Mi Ridell
som är moderator för denna pjäs
samt känd skådespelserka. Pjäsens huvudmål är att lyfta fram
vanliga problem med sömnapnè.
uppe och kissar ofta på natten och
är mycket trötta på dagen samt
behandlas för högt blodtryck. En
annan varningssignal är också
övervikt. 50 procent av dem som
lider av sömnapné är överviktiga.
– Sker en behandling i tid så
minskar också komplikationerna,
säger Richard Harlid. Andnings-
uppehåll innebär syresänkning
som i sin tur ökar arbetet för
hjärtat och det kan långsiktigt öka
risken för hjärt-kärlsjukdomar.
En speciell bettskena
TIPS
1
2
3
För att uppmärksamma detta
stora problem har en teaterpjäs
satts upp, ”Sömnig i Stockholm”,
som har premiär i Stockholm den
22 november.
– Jag är mycket engagerad i kvinnors hälsa och ingår aktivt i 2,6
miljonerklubben som Alexandra
Charles ligger bakom, berättar
Mi Ridell, moderator för denna
pjäs och känd skådespelare.
– Det handlar om att väcka
opinion med ett nytt grepp.
Kan vi gestalta vardagen för
drabbade människor är det lättare
att också nå fram med ett budskap.
– Pjäsen har som mål att lyfta
fram problemen som är så vanliga
inte bara hos män utan även bland
kvinnor.
–När vår sömn rubbas får det
följder. Det finns företag som
certifierar sina chaufförer mot
denna sjukdom. Och oavsett yrke
behöver vi vår nattsömn för att
fungera på ett bra sätt, avslutar
Mi Ridell.
MARIE LOUISE AARÖE
[email protected]
Snarkar du? Får du ofta andningsuppehåll
när du sover?
Då kanske du har sömnapné - prata med din husläkare för
en remiss till undersökning!
På sömnapnéverksamheten vid Capio S:t Görans sjukhus
har vi över 15 års erfarenhet av utredning och behandling av
sömnapné. Vi kan erbjuda både nCPAP och bettskena som
behandling.
Vi utför alla typer av fysiologiska undersökningar och har ett
helt akutsjukhus resurser tillgängliga med specialister inom t.ex.
internmedicin och hjärta-kärl.
Våra undersökningsmetoder är godkända av kvalitetsinstitutet
SWEDAC. Vi har en helhetssyn på dig som patient - vi tar oss tid
och vi vill att du ska bli helt nöjd.
Kontakt:
Adress: Sömnapnéenheten, Fysiologiska kliniken, Capio S:t Görans
Sjukhus, Sankt Göransplan 1, Telefon: 08-5870 15 50
www.capiostgoran.se/fysiologi
”Jag är enbart positiv och har redan rekommenderat behandlingen till mina
vänner. Behandlingen var smärtfri – jag kände bara lite värme i halsen, och
redan första natten märkte min man en jätteskillnad. ’Från ett åskväder till
en bris i björkskogen’, var hans spontana kommentar!” Kerstin Dahl-Österling
Problem med
snarkning ?
Snarkar du
eller din partner?
Det finns hjälp att få!
1XðQQVHQQ\VPÃUWIULEHKDQGOLQJ
PHGODVHUIŌUDWWUHGXFHUDVQDUNQLQJ
/DVHU&DUHÃUIŌUVWPHGPHWRGHQL
6YHULJH
Många patienter upplever en omedelbar
förbättring och ökad livskvalitet. Ta steget du också!
Ring för mer info, 018-60 22 00. Se
övriga behandlingar och aktuella erbjudanden på www.lasercare.se
Aleris FysiologLab har mer än
20 års erfarenhet av utredning
och behandling av snarkning,
sömnapnésyndrom och andra
sömnrelaterade sjukdomar.
Vår sömnklinik är centralt belägen i Stockholm och här finns
också ett av Sveriges modernaste sömnlaboratorier för utredning av sömnstörningar. Vi har avtal med Stockholms läns
landsting, patienter från andra landsting kan behöva ett godkännande från sitt hemlandsting.
Välkommen att kontakta oss för mer information!
Aleris FysiologLab
08-123 195 00
[email protected]
www.somnklinik.se
Välkommen!
LaserCare
UPPSALA
Smedsgränd 2 B, 1 tr (in på gården), 753 20 Uppsala
018-60 22 00, [email protected], www.lasercare.se
Aleris FysiologLab har avtal med Stockholms läns landsting
12 · NOVEMBER 2012
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
NYHETER
PATIENTSÄKERHET
Patientsäkerhet är ett nytt forskningsområde under uppbyggnad på
Skolan för teknik och hälsa.
FOTO: THINKSTOCK
Sverige bäst på
äldrevård och infektionskontroll
■ Fråga: Hur kan vi bli bättre
på att marknadsföra svensk
sjukvård utomlands?
■ Svar: : Bland annat genom
att ta hjälp av våra kontakter i
länder som tidigare fått bistånd,
säger Maria Helling, vd för
Swecare.
SHOWCASE
Verksamheten är bland annat
inriktad på teknisk forskning
inom hälsa och sjukvård. Tyngdpunkten i forskningen är medicinsk teknik, logistik, design och
ergonomi som begränsar och förebygger skada samt främjar hälsa.
Den gemensamma nämnaren
för forskningen vid Skolan för
teknik och hälsa är att i ett brett
perspektiv främja hälsa och
förebygga ohälsa.
Relevant frågeställning
– Vi har en bra grundläggande
infrastruktur med närhet till den
kliniska verksamheten och grundläggande medicinsk forskning
på Karolinska institutet, säger
Hans Hebert, tillträdande skolchef på Skolan för teknik och hälsa,
KTH.
På avdelningen för medicinsk
teknik bedrivs forskning med
fokus på teknisk utveckling av
nya metoder och förbättring av
befintliga metoder för effektivare,
säkrare och billigare diagnostik,
monitorering och behandling i
sjukvården.
– På området medicinska bildgivande system bedriver vi
ett flertal projekt inom bland
annat ultraljudsavbildning,
transmissionsavbildning samt
emissionsavbildning. Samtliga
forskningsprojekt utgår från en
relevant klinisk frågeställning
som är fullt integrerad med vårdsystemets behov, säger Hans
Hebert.
Övergripande målsättning
– Skolan har också fått en donation
av paret Jonasson på 70 miljoner
kronor för infrastruktursatsningar
inom bildområdet.
Patientsäkerhet är ett nytt
forskningsområde under uppbyggnad på Skolan för teknik och
hälsa. En professur på området har
tillsatts och fokus i forskningen
kommer i mångt och mycket att
ligga på ett systemtänkande som
möjliggör smidiga patientflöden
mellan vårdens olika specialistenheter.Ytterligare ett forskningsområde är omgivningsfysiologi,
som undersöker hur kroppens
fysiologi påverkas av extrema
förhållanden vid exempelvis
dykning eller kraftiga accelerationspåkänningar.
– Ett av våra aktuella forskningsprojekt inom medicinsk teknik är
inriktat på medicinsk avbildning.
I EU-projektet 3MiCRON utvecklar
forskarna ett nytt kontrastmedel som kan användas till
flera olika avbildningsmetoder,
däribland ultraljud och MRavbildning, säger Hans Hebert.
Avdelningen för neuronik
(neuroengineering) är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan
medicinsk och teknisk kompetens
inom klinisk neurovetenskap.
Avdelningens övergripande målsättning är att reducera antalet
skador mot huvud, nacke och
det centrala nervsystemet samt
att utveckla tekniska innovationer för kliniska behandlingar
inom neurokirurgi.
”Ett av våra
aktuella
forskningsprojekt
inom medicinsk
teknik är inriktat
på medicinsk
avbildning.”
Så väl macro som micro
Ett av avdelningens aktuella forskningsprojekt startade 1996 och
FAKTA
■ Swecare är en plattform
där akademi, privat och
offentlig sektor förenas i
arbetet med att öka exporten
och internationaliseringen av
svensk hälso- och sjukvård
samt life scence.
■ Swecare stiftades år 1978
av den svenska regeringen
tillsammans med hälso- och
sjukvårdsindustrin, som en
halvstatlig icke-vinstdrivande
stiftelse. I dag har Swecare runt
350 företag och organisationer
i nätverket.
■ Swecares medlemmar
representerar hela hälsooch sjukvårdskedjan –
från nystartade företag till
universitet, landsting och
multinationella koncerner.
■ Swecare fungerar som
en dörröppnare för företag
och organisationer som letar
efter officiella kontakter,
affärskontakter eller samarbetspartners. Swecare
bistår även svenska departement och myndigheter i dess
internationella kontakter och tar
emot utländska delegationer på
besök i Sverige.
■ Swecare arrangerar också
seminarier, nätverksmöten och
projekt inom utvalda fokusområden.
syftar till att utveckla bättre skydd
mot skall- och hjärnskador till
följd av ett yttre våld. Projektet har
resulterat i doktorsavhandlingar,
ett avknoppat bolag och ett antal
patent. Dess övergripande syfte är
att påverka lagstiftande organ att
förbättra testmetoder för hjälmar.
Det breda anslaget i skolans forskning resulterar i forskningssatsningar som ser till såväl makrosom mikroperspektivet när man
tar sig an övergripande folkhälsofrågor, exempelvis den åldrande
befolkningen.
Våra främsta styrkor
Ett forskningsprojekt vid en av
skolans två centrumbildningar,
Centrum för hälsa och byggande,
syftar till att testa och utvärdera teknik för morgondagens smarta äldreboenden. I ett antal fullskaliga
lägenheter i Haninge testar man
teknik som många av landets
fastighetsbolag och kommuner
visat intresse för. På mikronivå
bedrivs ett forskningsprojekt som
på molekylär nivå undersöker hur
man kan lindra patienters besvär i
samband med inflammation och
smärta.
– En av våra främsta styrkor är
förmågan att ta oss an ett forskningsområde ur såväl makro- som
mikroperspektiv. Vår tvärvetenskapliga utgångspunkt ger oss den
möjligheten, säger Hans Hebert.
ANNIKA WIHLBORG
[email protected]
MTAB transporterar
och hanterar din
medicintekniska
utrustning.
MTAB har ett modernt och avancerat
logistiksystem för att hantera
medicinteknisk utrustning. Vi
transporterar, ger logistikservice,
konfigurerar maskiner och gör
tekniska installationer.
Stockholm
08 54 600 100
[email protected]
Göteborg
031 7100 800
[email protected]
mtab.se • mtab.dk • mtab.no
Vi kompletterar eller ersätter din
logistik- och installationsavdelning,
oavsett storlek och komplexitet på
dina produkter. Och vi ser till att
maskiner och system kommer till
rätt plats i rätt tid.
Malmö
040 699 66 00
[email protected]
Hallå där Christian Kinch, VD på Bactiguard, grattis till
upphandlingen i Kronoberg och Blekinge.
����������������������������������������������������������������������������������
upphandling och därmed ett viktigt förtroende. I den här regionen har man
����������������������������������������������������������������������������
�������������������������������������������������������������������������������
ska kunna få ned antalet vårdrelaterade infektioner precis som t. ex. Växjö
lasarett som ligger långt under riksgenomsnittet.
Köpenhamn, Danmark
+45 46 73 24 86
[email protected]
Oslo, Norge
+ 47 23 89 70 20
[email protected]
Men vad är det Bactiguard gör?
– Vi bidrar till att antalet vårdrelaterade infektioner minskar och därmed
förhindrar vi också spridningen av antibiotikaresistenta bakterier. Med andra
ord räddar vi liv samtidigt som vi sparar pengar åt sjukvården. Vår produkt är
en extremt tunn antibakteriell coating av ädelmetall som hindrar bakterier att
�����������������������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������������������������
Är det miljöfarligt?
�������������������������������������������������������������������������
������������������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������������������������������
Hur kan ni rädda liv och spara pengar åt sjukvården?
����������������������������������������������������������������������������
������������������������������������������������������������������������������
��������������������������������������������������������������������������������
���������������������������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������������������������������
�����������������������������������������������������������������������������
procent. Det är sådant som får mig att hoppa ur sängen på morgonen.
Följ Christian på Twitter
@christiankinch
14 · NOVEMBER 2012
HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN MEDIAPLANET
PERSONLIG INSIKT
FOTO: SW
EDISH ME
DTECH
Anna Lefevre
Skjöldebrand
MISSA INTE!
Vd Swedish Medtech, Branschorganisationen
för medicinteknik.
NYA KRAV
Var beredd – direktiven för
medicinteknik skärps
Vi kan skapa en långsiktigt hållbar vård och omsorg. Men det är viktigt att vården, akademin och de medicintekniska företagen arbetar tillsammans för att
nå målet.
Med fokus på helheten
S
tändigt möts vi av
nya larmrapporter om den svenska sjukvården och
hur den ska kunna
möta framtidens
vårdbehov. Många
äldre och kroniskt sjuka oroar
sig för att de inte ska få tillgång
till bästa möjliga vård. Föräldrar
ställer sig frågan om deras barn
kommer att erbjudas den senaste
teknologin om de blir sjuka.
Vi kan konstatera att Sverige
står inför stora utmaningar! Vi blir
en allt äldre befolkning samtidigt
som trycket ökar på vården då vi
både förväntar oss och är i behov
av en alltmer högkvalitativ vård.
Det är en ekvation som är svår att
få ihop då allt färre ska försörja fler.
Fantastiska möjligheter
Som branschföreträdare för de
medicintekniska företagen vill jag
därför visa på de fantastiska möjligheter som finns i dag att möta
vårdens utmaningar. Framtiden
behöver inte nödvändigtvis gå i
moll. Det finns många medicintekniska lösningar som kan hjälpa
sjukvården att bli mer effektiv och
som hjälper patienter snabbare
tillbaka ut i livet.
Tyvärr möts företagen ofta av
argumentet att innovativ medicinteknik är dyrt och fokus vid upphandling landar alltför ofta på lägsta
styckepris och inte på den samlade
kostnaden för en behandling.
Se möjligheterna
Då är det viktigt att komma ihåg
att trots att vården är så teknikintensiv så står den inte för de
största utgiftsposterna i sjukvårdsbudgeten, tvärtom! Man har
räknat ut att endast 4,2 procent
av hälso- och sjukvårdsutgifterna
går till medicinteknik. Med andra
ord har vi mycket att tjäna på att
använda oss av de innovationer
som tagits fram för vården.
Men för att göra vården och
omsorgen mer kostnadseffektiv
måste alla berörda parter sluta upp
bakom förändringarna. Vårdpersonalen måste se innovativ medicinteknik som en möjlighet att utveckla vården.De medicintekniska
leverantörerna måste kunna
tydliggöra värdet av sin teknologi.
De som har betalningsansvar
”Vi kan konstatera
att Sverige står
inför stora
utmaningar”
måste riva ner de ekonomiska
murar som hindrar enskilda
kliniker, sjukhus och landsting att
investera i den senaste kostnadseffektiva behandlingsmetoden.
Vårdenheterna måste arbeta tillsammans för att skapa produktivitet. Det är bara om vi går
samman som det är möjligt att
skapa förändring.
MINA BÄSTA TIPS
Totalkostnaden
Ta fram upphandlingsmodeller som tittar på
totalkostnaden för patienten,
eller i alla fall på behandlingskostnaden i stället för att titta på
styckepris för produkterna
1
Effektiv samverkan
Skapa en mer effektiv samverkan mellan landsting
och kommuner så att ”rätt”
patienter ligger i sjukhussängarna. Färdigbehandlade patienter
mår i de flesta fall bättre av att
vistas i hemmamiljö
2
Frigör tid
Nyttja de medicintekniska
produkter som kan frigöra
mer tid för personalen till att lägga på omvårdnad av patienterna.
3
En stor uppdatering av EUförordningarna för medicintekniska produkter
och in-vitro diagnostiska
produkter är på gång.
I september i år presenterade EU-kommissionen
en indikation på hur de
kommer att se ut. Kraven
kommer att antas under
2014–2015.
– Det är ett par år kvar tills de nya
kraven kommer att slå igenom,
men för de medicintekniska
företagen är det en klar fördel att
redan nu påbörja sitt kvalitetssäkringsarbete för att säkra sin
plats på den framtida medicintekniska marknaden, säger Åsa
Runnäs, vd på konsultföretaget
Symbioteq.
Internationell samordning
Vid tidigare revideringar av
regelverket har man sett stora
brister i skillnader i olika nationers och parters tolkning och tilllämpning av de medicintekniska
regelverken. På sikt skulle detta
kunna påverka målet med
såväl produktsäkerhet som fri
rörlighet.
– Som tillverkare gäller det att
förstå och sätta sig in i de nya kraven redan nu så att det inte blir
ett hinder för leverans eller försenar en lansering av nya medicintekniska produkter.
Krav på QP
Ett av de nya viktiga kraven är att
det på varje företag måste finnas
en QP, en Qualified Person, som
ansvarar för och säkerställer att
företaget och dess produkter
Åsa
Runnäs
Vd på konsultföretaget
Symbioteq
FOTO: PRIVAT
uppfyller regelverkets krav.
Inom läkemedel har krav funnits
sedan många år men inte inom
medicinteknik.
– Kravet på QP ställer krav på
kompetenssäkring. Företagen
måste se till att både definiera
rollen ”QP” i sin organisation och
definiera vilket ansvar och befogenhet som är kopplad till rollen.
Livscykeltänk
I förslaget tydliggörs också kravet
på att klinisk data både ska finnas
innan produkten lanseras och
fortsätta att samlas in när väl
produkten finns på marknaden.
– Även om kravet på marknadsuppföljning redan finns
i dag så blir det tydligare att det
inte räcker med en initial klinisk
prövning under utvecklingen.
Tillverkaren måste ha en process
för att hela tiden samla in bevis
och bekräfta produktens kliniska
nytta och säkerhet.
– Det gäller att uppmärksamma
kraven redan nu och förbereda
för eventuella förändringar.
Man måste arbeta med sitt kvalitetssystem och hitta smarta
lösningar i systemet för att uppfylla de nya kraven på ett effektivt
sätt, poängterar Åsa Runnäs.
MARIE LOUISE AARÖE
[email protected]
Vill du förändra vården?
Arbetar du med att förbättra arbetssätt, organisation, patientsäkerhet eller med något
annat förändringsarbete inom sjukvården? Vi hjälper dig från start till mål. Med bred erfarenhet
och kunskap om människor och organisationer i förändring skapar vi konkreta positiva resultat.
Bland våra många uppdragsgivare inom den offentliga sektorn finns bland andra Inera och SKL, Sveriges
Kommuner och Landsting, som vi arbetat för i projekten med Nationell Patientöversikt och Pascal.
Är du nyfiken på vad vi kan göra för dig är du välkommen att ringa oss på telefon 08-556 238 45,
skicka ett mejl till [email protected] eller läsa mer på www.grandezza.se. Välkommen!
KONTAKT
GRANDEZZASEssWWWGRANDEZZASE
Transplantationer räddar liv!
Det behövs mycket forskning.
Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond
ger bidrag till transplantationsforskning
www.gelinfonden.org
Bankgiro: 5417-1889
Svensk förening för
Medicinsk Teknik och Fysik (MTF)
MTF har som mål att främja Svensk medicinsk teknik inom sjukvård, forskning och
industri. En del i detta är de av föreningen årligen arrangerade Medicinteknikdagarna
som är en mötesplats där de olika verksamhetsdelarna strålar samman.
Kliniskt verksamma medicinska ingenjörer
fyller en viktig funktion i arbetet att se till att
patienterna kan undersökas och behandlas
med en lämplig och säker medicinteknisk
utrustning. För att kunna uppfylla sitt
uppdrag behövs välutbildade ingenjörer
som kan möta vårdens krav och som har ett
brett nätverk. Man behöver ingående
kunskap om lagar, föreskrifter och standarder med mera. Kraven på
kostnadseffektivitet ökar ständigt.
MTF har som ambition att stötta ingenjören i detta arbete. Det sker på
flera sätt. Kunskapsspridningen sker med kurser, i nätverk och genom
presentationer under de årliga Medicinteknikdagarna. Genom Medicinteknikdagarnas unika kombination av forskning, klinisk verksamhet
och industri finns möjligheter till ett konstruktivt och utvecklande
samarbete.
MTF:s certifieringsverksamhet ger ett bevis på ingenjörens kompetens
och är ett mål för den enskilde ingenjören att sträva mot. Certifieringen
ökar samtidigt ingenjörens ”marknadsvärde” då allt fler hälso- och
sjukvårdsgivare i sina rekryteringsannonser anger att en MTF-certifiering
är meriterande.
MTF har ett vetenskapligt råd som specifikt arbetar med strategiska
forskningsfrågor och samverkar med Sveriges medicintekniska industri.
Rådet lyfter fram de rika möjligheter som finns för framgångsrik internationell expansion för svensk medicinteknisk industri. Vi i MTF är medvetna
om de stora utmaningar som sjukvården i hela den industrialiserade
världen står inför när en allt större andel äldre skall beredas vård. Det har
internationellt framhållits att medicinsk teknik är en av de få möjligheter
som står till buds för att effektivisera sjukvården.
Rådet har tillsammans med industrin konstaterat att forskning inom
medicinsk teknik är strategiskt viktig för att svensk industri inom området skall kunna utvecklas gynnsamt och för att vi skall kunna utnyttja de
nya marknadsmöjligheter som är kopplade till förändringarna i vården.
En avgörande faktor som i dag hindrar utvecklingen är att det till stor del
saknas nationella program för industriinriktad forskning med fokus på
medicinsk teknik. I medicintekniken finns en stor potential för utveckling
av svensk forskning, vård och industri!
www.mtf.nu
Letar du efter
en ovanlig byrå
*NQBDU$PNNVOJDBUJPO
som kan vara
ditt kreativa bollplank?
Vi hjälper dig kommunicera rätt budskap vid rätt tillfälle
och att hitta de kreativa lösningarna som gör skillnad!
Impact hjälper dig slå igenom
PR/Medierelationer
Vi genomför olika PR-aktiviteter och bearbetar
media. Vi skriver artiklar och pressmeddelanden
och anordnar seminarier för olika målgrupper.
Reklam
7JIKÊMQFSEJHBUUGPSNBEJOBJEÏFSUJMMGSBNHÌOHTSJLB
CÊSBSFBWEJUUCVETLBQPDIWJMMWBSBEJOTUSBUFHJTLB
partner genom hela processen.
Medicinska utbildningar
Vår långa erfarenhet inom detta segment har gjort oss
NBSLOBETMFEBOEF7JIBSCSFENFEJDJOTLLPNQFUFOT
TUPSUOÊUWFSLPDIFUUOÊSBTBNBSCFUFNFEWÌSEFO
Vill du veta mer eller är du intresserad
av att jobba hos oss?
Kontakta Marie Ekelund på 08-545 811 51
eller [email protected]
impactcom.se
tJOGP!JQDUTFt,BSMBWÊHFO4UPDLIPMNt0SHOS
Foto: Hans Wretling
Pro4u – specialister på förändringsledning
vid storskalig IT-implementering
När vårdcentralernas och sjukhusens journalsystem är synkroniserade ökar förutsättningarna för en
rationell och säker vård. En konsekvens av det enhetliga journalsystemet är att antalet provtagningar
minskat sedan olika vårdgivare enkelt kan överblicka varje patients tidigare behandlingar och läkemedelsordinationer från andra vårdinstanser. Det gynnar såväl vårdgivaren som patienten.
Konsolidering av journalsystem på Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO)
Pro4u:s konsult var projektledare för Stockholms läns
landstings satsning på ett gemensamt journalsystem. Implementeringen av det förenklade systemet och effektiviseringar av landstingets IT-miljö genererade en årlig besparing
på 50 miljoner kronor, vilket motsvarar investeringen i
projektet. SLSO sparar 24 miljoner per år på det gemensamma journalsystemet och ytterligare 26 miljoner kronor
årligen på en förenklad och centraliserad IT-organisation.
I tre års tid arbetade Pro4u:s konsulter med att ersätta 200
journalsystem av 12 olika fabrikat med ett gemensamt.
Utöver kostnadsbesparingar resulterade investeringen även
i höjd patientsäkerhet, en förbättrad vårdkvalitet samt ett
patient- och verksamhetsstyrt journalsystem.
– Vi är oberoende managementkonsulter som verkar på
kundens sida från start till mål genom att hjälpa dem att
välja rätt IT-system och lotsa dem igenom hela implementeringsprocessen, säger Tor Nilsson, vd på Pro4u.
Pro4u:s konsulter är specialiserade på, och har mångårig
erfarenhet av att generera affärsnytta genom att projektleda
implementeringen av verksamhetsövergripande IT-system
i bland annat vårdsektorn. Pro4u har framgångsrikt
implementerat storskaliga IT-system för bland annat SKL
(Sveriges kommuner och landsting) och SLL. (Stockholms
läns landsting)
Pro4u:s konsulter inom eHälsa har drygt tio års erfarenhet av att arbeta med att öka patientsäkerheten, bidra till
smidigare flöden och effektivisera hälso- och sjukvårdens
verksamhet med hjälp av IT-system. Pro4u påbörjade upp-
www.pro4u.se
byggnaden av SLL:s elektroniska arkiv år 2005. Arkivet är nu
fullt utbyggt och har lett till en säkrare och effektivare vård.
Elektroniskt sjukintyg för Försäkringskassan
och vården
Pro4u har också varit delaktiga i implementeringen av elektroniskt sjukintyg som ersätter den tidigare pappershanteringen inom sjukvården och på Försäkringskassan. Pro4u:s
konsult var projektledare.
– Implementeringen ledde till en avsevärd kvalitetshöjning, felmarginalen har minskat och endast några procent
av intygen behöver kompletteras, vilket motsvarar en
minskning på drygt tjugofem procent. Handläggningstiden
har dessutom förkortats markant, säger Roger Kahlbom,
affärsområdeschef för offentlig sektor på Pro4u.