Källan – en inspirationskälla - Att utveckla förskolan

Transcription

Källan – en inspirationskälla - Att utveckla förskolan
Källan – en inspirationskälla
i kommunhusets källare
I kommunhusets källare finns Källan, en lokal fylld med skrot och spill från
lokala företag – skrot och spill som kan bli till guld på förskolorna.
Källan är Sundsvalls svar på Reggio Emilias
”Remida” ­­– ett kreativt återvinningscentrum som erbjuder pedagoger och barn outnyttjat restmaterial.
Namnet Remida kommer från myten
om kung Midas, allt han rörde vid blev till
guld. Re står för recycling – återvinning.
Lust och längtan
I Källan är det Maria Mellerstedt, pedagogista, och Karin Bergmark, ateljerista, som
har kontaktat och besökt lokala företag, förklarat idén bakom Källan och fått dem att
skänka material som de själva inte behöver.
De har också jobbat med att presentera allt
material i Källan på ett inspirerande, entusiasmerande och kreativt sätt. När man
besöker Källan börjar det genast klia i fingrarna av lust och längtan att få sätta igång
och göra något av allt märkligt, annorlunda,
färgglatt och lustigt som fyller hyllorna. Resurs och inspiration
– I Reggio Emilia har vi sett hur de arbetar
med Remida och insåg att vi kan utveckla
materialanvändningen på våra förskolor,
berättar Maria. Därför är det jättekul att vi
nu har Källan som en resurs och inspirationskälla att erbjuda förskolorna.
Grunden till det som nu har blivit Källan
lades redan förra året i samband med aktiviteten ”Sundsvalls barn sätter spår”, då en
installation med förvandlade skor genomfördes. Förskolebarn hade, med stor skaparlust och kreativitet, gjort fantastiska
konstverk av skor och diverse annat skrotoch pysselmaterial.
– Som inspiration och förberedelse
arrangerade vi en workshop för förskolorna.
Så väl pedagoger som barn gick verkligen
igång på materialet, så vi vet att Källan
kommer att fylla en viktig funktion, berättar Karin.
Den 2 juni är det dags igen för en ny
omgång av ”Sundsvalls barn sätter spår”,
med ett nytt tema.
Komplement
– Skrot och spill, eller återbruksmaterial, är
föränderligt. Det finns inga färdiga lösningar eller färdiga svar på vad det ska
användas till. Det lockar fram kreativiteten
hos de allra flesta, konstaterar Karin.
– Men meningen är absolut inte att återbruksmaterial ska ersätta annat pedagogiskt
material på förskolorna, förtydligar Maria.
Det är ett komplement. Barnen blandar
olika material på ett naturligt sätt. Med
skrot och spill och vanliga
byggklossar kan de bygga
de mest fantasieggande skapelser och miljöer som de befolkar med till exempel leksaksgubbar och små djur. För barnen är
materialen inget problem eller hinder,
de blandar och väljer det som passar
dem bäst.
Även om den primära tanken med
Källan och återbruksmaterialet är att ut­- veckla det pedagogiska arbetet, med fantasi,
kreativitet och skaparglädje i fokus, så finns
naturligtvis också ett miljötänkande med i
bilden. Genom att jobba med återbruksmaterial visar man på ett alternativ till slitoch-släng-kulturen. Man tar tillvara på och
ger saker ett nytt liv.
I första hand är Källan tänkt att inspirera
pedagoger och barn till att skapa, bygga och
konstruera med återbruksmaterial. Här kan
man få tips, idéer och goda råd och här
kommer det att erbjudas möjlighet att prova
på, bland annat i workshops.
– Tanken är att vi ska få så pass mycket
skrot och spill från olika företag att förskolor kan komma och hämta material här,
säger Maria, som även har lanserat en idé
hos Sundsvalls gymnasium om att elever på
Fordonsprogrammet, transportutbildningen
ska kunna hjälpa till att köra material till
Källan.
Kontakta
Maria Mellerstedt,
070-593 69 53, om du
vill besöka Källan.
Foto: Svanthe
Harström
17
Bland metallskrot och papprör
på Stjärnans förskola
Kapsyler, mosaikplattor och glasstenar i regnbågens alla färger. Betong­glas, papprör i olika längder
och burklock. På Stjärnans förskola
finns återbruksmaterial sida vid
sida med kaplaklossar och annat
pedagogiskt material.
– Återbruksmaterialet föder krea­
tivitet, nyfikenhet och lust, säger
Marie Olsson, förskolepedagog.
material tillsammans med annat material
och sedan får barnen själva upptäcka vad
som finns och utforska det på sitt sätt,
berättar Marie.
Men ibland måste även ett återbruksmaterial introduceras och förklaras för
barnen. Så var det till exempel med betongglasblocken, som de nu med stor var- samhet använder i olika byggen och konstruktioner.
På Stjärnans förskola har man använt återbruksmaterial i det pedagogiska arbetet en
längre tid.
– Hemma har barnen mängder av leksaker. Så vad ska förskolan ge barnen? Det
är i alla fall inte ännu mer leksaker de behöver, resonerar Marie och hennes kollegor.
Hittar snabbt på
Samlat själva
Marie och hennes kollegor Katrin Böhlén
och Maria Danielsson har själva samlat och
tagit med sig det mesta av återbruksmaterialet till förskolan och lagt fram det i
korgar och på hyllor lite eftersom.
– Vi har inte gjort något större väsen
kring det, utan dukat fram återbruks-
Ett pussel kan man bara lägga på ett enda
sätt. Återbruksmaterial kan man använda
på hur många olika sätt som helst. När det
inte finns en bruksanvisning eller en förklarande bild, då väcks kreativiteten och
skaparglädjen till liv.
– Från börjar var barnen lite ovana att
möta den här sortens material. De kunde
vara lite vilsna och undra vad de skulle
göra med papprullarna, burklocken eller
vad den nu kunde vara. Men de är väldigt
snabba att hitta på användningsområden
och nya saker att göra med materialen,
säger Marie.
Könsneutralt
Ju större mångfald bland materialen, desto
kreativare blir barnen har pedagogerna
konstaterat. De har också märkt att återbruksmaterial är könsneutralt. Det inspirerar både pojkar och flickor – det är
varken ”tjejigt eller grabbigt” att jobba
med återbruksmaterial. – Glasstenarna, som vi kallar diamanter,
gillar alla. Både killarna och tjejerna tycker
om att dekorera och göra så att det blir
fint med hjälp av diamanterna, eller med
blommor, berättar Marie.
Mekarrum
På avdelningen finns också ett mekarrum
med en hel del material som fått ett andra
liv här på förskolan. Här finns en dator
styckad i delar, som är spännande att utforska. En bit av ett kretskort glimrar vackert där det hänger som mobil i fönstret. På
en hylla ligger många olika metallbitar och
en en låda med rostflagor…
– Barnen undersöker metaller och magnetism, förklarar Marie och berättar att de
sedan i fjol jobbar med tema staden och
barns möte med en plats, ur ett naturvetenskapligt perspektiv.
Barnens nyfikenhet styr
18
– Barnen valde lekplatsen Oasen, på Esplanaden i centrala Sundsvall, som den plats
de ville titta närmare på. Deras frågor och
funderingar har lett oss vidare i det här
arbetet, som började med att de tyckte om
den spiralformade lekställningen i Oasen.
Men de gillade också lejonen som finns i
stadshuset och ville utforska dem. De upp-
täckte att både lekställningen och lejonen
är av metall. Sedan dess har de utforskat
och undersökt metall på alla möjliga och
omöjliga sätt, berättar Marie.
– Det är barnens nyfikenhet, intressen
och frågor som styr. Vi möter dem med
redskap och verktyg, till exempel försto-
ringsglas, vågar och sandpapper, så att de
själva kan komma vidare i sitt utforskande,
som bara fortsätter och fortsätter.
Återbruksmaterial och metallskrot har blivit
vardag på Stjärnans förskola. Pedagogen Marie
Olsson, bilden nere till vänster, och hennes
kollegor har samlat återbruksmaterial som
dukas fram tillsammans med annat pedagogiskt
material. Sedan får barnen i stor utsträckning
själva upptäcka och utforska och derasintressen
och frågor styr hur arbetet fortskrider – precis
som i det naturvetenskapligt inriktade arbetet
om metall och magnetism.
Foto: Svanthe Harström
19