Historia 2 UPPGIFT

Comments

Transcription

Historia 2 UPPGIFT
Detta projekt genomförs med stöd från
KÄLLKRITIK OCH HISTORIESYN
Syn på samer
Ett material för kursen Historia 2 eller Historia B
Detta moment handlar om HISTORIESYN.
Vad väljer man att ha med i en uppslagsbok eller historiebok? Vad skriver man i
tidningarna? Vad väljer man bort? Vad påverkar dessa beslut?
Vad är egentligen sanning? Är det som var sant i går, sant idag? Och vad händer
med dagens sanning i morgon?
Vår egen tid är inget undantag från dessa frågor. Nu ska DU skriva historia.
Lycka till!
Ansvarig för materialet är Åsa Lundmark
Materialet är framtaget på uppdrag av:
Lästips:
Häftet ”En minoritetsresa genom 1900-talet”
Läs ytterligare på om upplysningens grundidéer (1700-tal)
Socialdarwinsim och nationalromantik (1800-tal)
Nationalstaten och folkhemmets grundtankar (1900-tal)
Du bör söka ytterligare information, förutom ovanstående, för att svara på e) och f)
Redovisningsform:
I överenskommelse med din lärare
Bedömning/Betyg:
Se matris sist i häftet
Uppgift:
Källkritik och historiesyn på samer.
Källa 1: Hushållnings Journal September 1789
Källa 2: Nordisk familjebok 1895 – utdrag från uppslagsord ”Lappar” – antropologi
och ursprung
Källa 3: Nordisk familjebok 1930 - utdrag från uppslagsord ”Lappar”- antropologi
och ursprung
Källa 4:
Alt 1: Den lärobok ni hade på Historia A (Ange tryckår och titel)
Ni letar själva fram passager om samerna – om det finns några.
Alt 2: Alla tidningsartiklar/insändare/notiser som nämner samer under
två veckors tid från valfri norrbottnisk dagstidning. (Ange datum och
tidning)
Frågor:
a) Redogör för din källkritiska analys av källorna utifrån de källkritiska
utgångspunkterna som finns i detta häfte.
b) Vilken källa anser du ger den mest trovärdiga bilden av hur man
faktiskt såg/ser på samer den tiden som källan representerar? Motivera
ditt svar utifrån källkritiska aspekter – d.v.s. koppla ihop med fråga a)
c) Vilken källa ger den minst trovärdiga bilden av hur man faktiskt
såg/ser på samer den tiden som källan representerar? Motivera ditt
svar utifrån källkritisk aspekter – d.v.s. koppla ihop med fråga a)
d) Är någon av källorna beroende av varandra? Vilken är den mest
ursprungliga i så fall? Hur har den/de senare förändrats?
e) Historiesyn: redogör för den förändring synen på samer genomgått
från 1789 till idag. Hur tror du historiesynen på samer ser ut i
framtiden (utifrån den bild du fått av detta arbete). Kommer det att
förändras? Motivera.
f) Historiemedvetenhet – skapa helhet - se förändring över tid: Koppla
samman minst två av källorna med t.ex. idéer, ideologier, politiska och
sociala sakförhållanden som rådde under den tiden källan kommer
ifrån. FÖRKLARA alltså någon del av innehållet i källan med hjälp
historiska begrepp.
KÄLLKRITISKA UTGÅNGSPUNKTER
så här gör du
•
Vem är författaren? Går det att hitta någon författare över huvudtaget? Och är
det en person, ett företag eller en institution. Vad gör de som ligger bakom sidan
trovärdiga? VEM eller VAD representerar författaren? (kontrollera politisk
inriktning o.s.v. på tidningen, förlaget o.s.v.). Representerar han/hon bara sig
själv?
•
Vad är syftet? Skriver författaren detta på beställning? (som ”reklam”) Som en
hyllning? För att kritisera? För att vara trovärdig? För att ifrågasätta? Är källan
riktad till en viss grupp? (Det är en viss skillnad på en insändare och ett internt
PM i en organisation t.ex.)
•
TID: Hur aktuell är informationen? Skriver författaren om något som nyss
hänt? Något som hände för 10 år sedan? Hur påverkar det trovärdigheten?
•
RUM: Vart befinner sig författaren i förhållande till det han skriver om? Har
han/hon bevittnat detta på plats (förstahandsuppgifter) eller är källan baserat på
någon annan källa? (andrahandsuppgifter)
•
TENDENSER: Vilka tendenser finns i materialet? Är källan vinklad på något sätt?
Språkbruk, syn på en viss grupp människor, syn på politisk tillhörighet, syn på
kön, etnicitet o.s.v.
•
BEROENDE: (förstahandskälla eller andrahandskälla?) Är källan en
ursprungskälla eller är den beroende av andra källor?
Utifrån svaren på dessa frågor avgör du TROVÄRDIGHETEN på källan!
Avsluta alltid med en slutsats.
KÄLLA 1
Bakom Hushållningsjournalen stod Patriotiska Sällskapet, men innehållet i
tidsskriften skrevs av enskilda artikelförfattare och medlemmar i sällskapet.
Patriotiska sällskapet grundades 1766 för att uppmuntra "konster, slöjder och rikets
näringar" - kort sagt den svenska flitigheten - och medlemmarna debatterade och
arbetade flitigt för att ge Sverige en skjuts in i den framtid som nu är vår historia.
Ursprungligen växte sällskapet fram ur ett slutet ordenssällskap kallat
Pro Patria, där man en tid utgjorde ett särskilt utskott bestående av näringslivsfolk
innan skilsmässan blev ett faktum. 1772 accepterades Patriotiska Sällskapet av
Gustav III och kunde därmed lägga till Kungliga framför namnet.
Notiserna i Patriotiska sällskapets skrifter; som kostade 4 skillingar styck,
är en tidsmaskin rakt in i 1700-talets Sverige. Sällskapet, som bestod av
ståndspersoner, såg som sin uppgift att förbättra Sverige inom varje upptänkligt
område. Även om jordbruket av naturliga skäl tog mycket plats i häftena så finns här
en rad andra ”goda” råd.
___________________________________________________________________
Hushållnings Journal September 1789
”Til det Allmännas benägna omdöme utgifwas dessa
Afhandlingar m. m. oförändrade, sådane som Författarne dem
aflemnat
Swar, på den af Kongl. Patriotiska Sällskapet upgifna Frågan: Om icke det
wore mäst nyttigt, at de kringstrykande Lapparne utom Lappmarken må
ledas til at bygga sig Hus, och ingå i samma Näringsmedel, som deras öfrige
Medborgare; och hwilka Utwägar må wara de bästa, til at småningom föra
och wänja dem til et sådant förändrat Lefnadssätt?
Af
CARL GUSTAF ALENIUS,
Philos. Mag. och Schole-mästare wid Lycksele Schola i Umeå lappmark”
[här har vi utelämnat ett flertal stycken där Alenius bevisar ”nyttan” med att åtgärda problemet med
”kringstrykande Lappar” d.v.s. de samer som inte kunde försörja sig på renskötsel och därför uppehöll
sig kring kustsocknarna, ofta utan inkomster och därmed hänvisade till tiggeri då inget
socialförsäkringssystem fanns på denna tid. Detta gäller alltså inte alla samer.
Lägg också ordet ”nyttan” på minnet, Alenius använder detta frekvent i den borttagna
delen. ”Hushållnings Journal” strävade efter att maximera nyttan med alla vetenskapliga landvinningar
främst inom jordbruket]
”Jag skal korteligen nämna och beskrifwa de egenskaper, som äro denna Lappens egna, och
som äro af mycken betydlighet i anseende til hans lefwernes förändring. Jag försäkrar, at de ej
äro sammandiktade i min Hjerna, at de äga en werklig existence och en dagelig
werkställighet. Jag wore ej wärdig, at wara Swensk Medborgare, om jag med flit sökte hindra
et för det allmänna och enskilta bästa nyttigt upsåt; Men jag wore ock owärdig alla Redeligas
ynnest och agtning om jag skulle sammanstöpa et skenfagert Förslag, med den lömska
öfwertygelsen at bedraga, och med det nedriga hoppet at winna.
Lappen är wild. Wildhet har altid warit alla ambulanta Folks trogna följslagare. Hon är ock
oskiljagtig ifrån et sådant Lefnadssätt. Dess förhållande kan wara olika i anseende til
Climaternas och Folkets deraf upkommande Caracterers olikhet: i anseende til närmare
eller längre afstånd ifrån policerade Länder: i anseende til swårare eller lättare Näringsfång.
Men hon må wara gröfre eller finare, har hon dock en egen stämpel, som skiljer henne från
den tama Samfunds-lefnaden: egna rötter som altid wantrifwas i odlad Jord. Och änskönt
denna egenskap wid första påseende ej tyckes tilkomma den kringstrykande Lappen, så wida
han ofta wisar sig belefwad under sitt tiggare-ämbetes förwaltning, och dessutom ärkänner
Rikets Lag för sit lefwernes rättesnöre; icke dess mindre står wildhetens kulna dimba omkring
hans Ögon, och hindrar honom at se, älska,eftersträfwa och smaka de pligter och fördelar, de
nyttiga twång och wärdiga friheter de måtteliga swårigheter och långwariga nöjen, som äro
den odlande Werldens ärfteliga Lott.
Denna Wildhetens alster äro:
1:0 Olust för odling och kallsinnighet för den fägring och nytta, som af odling kommer.
Lappen födes i en usel Koja, i en wild Skog. Rök, Mörker, Osnygghet, Köld, Stock-eld och
Wädergny äro de första föremål, som röra och upöfwa hans utwärtes sinnen. Hans Natur
älskar dessa elementer, förr än förnuftet hinner blifwa Wärderings-man. Så snart han
förmår gå utom Kojan, ser han ej annat än Skogar, Berg, Måssar och Sjöar. Alt är wildt; men
alt behagar honom. Han följer sina wandrande Föräldrar til den odlade Landsygden, för at lära
den skamlösa Tiggare-konsten. Han får då se frugtbärande Fält, och snygga Hus: han äter med
wällust af de Frukter, som Jorden frambringar: Han sofwer med nöje i de lugna Husen; Men
alt detta gör han utan önskan, at sjelf äga det gode, som han njuter af andra. Wildheten håller
hans Hjerta wid skogen: All odling syns honom såsom et öde: All hägn såsom fängsel och
twång.
2:0 Et spridt och flygtigt Öga. Så snart hans År och krafter tiltaga, börjar han at wandra i
Skogen. Detta är enda Ämnet så wäl för hans Ungdoms-nöjen, som för hans manliga hwärf.
Han söker spridda Renar: han kikar efter Foglar: han jagar wilda Djur: han söker Ämnen til en
Slef, Skopa, Fat. Med denna Lefnads-art wänjes hans Ögon at spridas öfwer stora och
oinskränkta rymder, at sällan sammandragas, samt med wiss och hwilande syne-punkt fästas
på et föremål. Häraf kommer, at Lappens Ögon näppligen kunna stå stilla. Ehuru rörelsen ej
altid är synbar, föregår dock hos honom en ständig Ögonens kastning, hwilken aldrabäst röjes,
då han under läsning upsnappar Bokstäfwer så från slutet som från begynnelsen af Orden.
Hwilket och förordsakar at denna Nation har mycken möda at lära läsa. --3:0 Sorglöshet för Morgondagen. Historien witnar, at nästan alla wilda Folks Hushållning är
ojämn och owiss, och såsom en ständig skiftning emellan rist och öfwerflöd, emellan
Hungers-nöd och Fråsseri Häraf kunne wi göra oss detta oeconomiska axiome; At i
samma mån som Näringsfången äro owissa, i samma mån äro ock Folken sorglöse at
förwärfwa och med besparing utspisa lifs-uppehället. All Hushållning som ej grundas på Wigt
och Mått i liggande och fasta Matwaror, eller på annat säkert Närings-fång, som efter hand
med säkerhet fyller behofwen, är equivoque, och faller gemenligen till Slöseri. ---”
KÄLLA 2 – Nordisk familjebok 1895
(total längd på uppslagsordet, närmare nio sidor. Er lärare har hela texten)
(Om ”ursprunget”)
KÄLLA 3 Nordisk familjebok 1930
Total längd på uppslagsordet ”Lappar” är inte fullt åtta sidor + två sidor med bilder, er
lärare har hela texten.
(Om ”ursprunget”)
Nordisk familjebok kallades ”konversations och realencyklopedie” när den första
upplagan kom ut 1876-1899. Från den utgåvan kommer källa nr 2.
Den andra och mest kända upplagan 1904-1926, är Sveriges genom tiderna mest
omfattande uppslagsverk. (Uggleupplagan)
Källa nr 3 är ett utdrag från tredje upplagan av Nordisk familjebok 1930.
Med dagens språkbruk säger vi uppslagsverk eller encyklopedi om Nordisk
familjebok, som kan sägas vara dåtidens NE (Nationalencyklopedin)
BETYGSMATRIS Historia B/Historia 2 Källkritik och historiesyn på samer Källkritik Betyg E Du värderar minst två av källorna utifrån källkritiska utgångspunkter Betyg D Kunskapskravet för E och till övervägande delen för C är uppfyllda Betyg C Du värderar alla källorna utifrån några källkritiska utgångspunkter. Jämförelse av källor ‐‐‐‐ Syner på samer genom tiderna (HISTORIESYN) Du visar på någon förändring på synen på samerna kopplat till tid Du visar på både förändringar och ”icke‐
förändringar” i synen på samer i källorna (1700‐tal till nutid) samt försöker ge några förklaring till detta. Koppla källorna till den Du använder några tid de uppkommit i tidstypiska (HISTORIEMEDVETENHET) företeelser/historiska begrepp för att förklara källornas innehåll Du använder flera historiska begrepp och diskuterar hur synen i dag på samer hänger ihop med synen på samer då. Medbedömning Du ger en kompis feedback med motiveringar och förslag till förbättringar Du ger en kompis feedback med koppling till denna matris under arbetets gång Du jämför trovärdigheten mellan källorna. Betyg B Kunskapskravet för C och till övervägande delen för A är uppfyllda Betyg A Du värderar alla källorna utifrån de flesta av de källkritiska utgångspunkterna Du uppfyller Betyg C. Du motiverar dessutom dina ställningstaganden väl, utifrån flera källkritiska principer, när du jämför alla källornas trovärdighet. Du uppfyller betyg C. Du drar dessutom en linje in i framtiden. Du motiverar hur synen på samerna (och ev andra minoriteter eller ursprungsfolk) kommer att förändras/inte förändras och ger rimliga förklaringar till varför? Du uppfyller betyg C. Du använder dessutom historiska begrepp nyanserat och säkert. Du visar komplexa exempel på samband med omvärldshistorien som påverkat synen på samer nu och då. Du argumenterar ur flera perspektiv och visar på olika sätt att se på saken. ……….. 

Similar documents