För Marbäcks och Frejaparkens förskolor

Transcription

För Marbäcks och Frejaparkens förskolor
För Marbäcks och Frejaparkens förskolor
Verksamheten
Matematiksatsning : 10 i topp!
På central nivå är det den prioriterade satsningen på matematik som dominerar. Svedalas elever ska förbättra
sina kunskaper i matematik i ett 1-20 års perspektiv. Arbetet ska börja redan i förskolan. En kartläggning är i
full gång. Svenska elevers resultat i matematik har försämrats medan elevers resultat i andra länder har
förbättrats. Sveriges kommuner och landsting vill nu sätta höga mål som att Sverige ska tillhöra de 10 bästa
inom ett par år. Förutom satsningen på matematik, arbetar Svedala kommun hårt med att förbättra kvaliteten
totalt sett. I skolrankningen hoppade Svedala kommun upp från plats 157 till 25!
Vårt gemensamma tema: LIV
Utifrån materialet från sommaruppgiften har avdelningarna fördjupat sig i olika områden. För att synliggöra
för barnen och göra föräldrarna delaktiga, har vi utvecklat våra dokumentationer.
• På en tavla finns barnens tankar om vad liv kan vara (sommaruppgiften). När det dyker upp fler
frågor eller intresseområden, sätt de också upp här. Tavlan kan liknas vid en
innehållsförteckning/skattkista att ösa ur och som synliggör för barnen att projekten utgår från deras
intressen och tankar. Tavlan är den röda tråden som knyter ihop olika trådar till ett sammanhang.
• Fördjupningsprojekten finns dokumenterade för sig för att göra det mer överskådligt.
• Barnens dialoger skrivs med kursiv stil för att lättare kunna urskilja gruppens betydelse för lärandet.
Avdelningarnas projekt har i korthet hittills handlat bland annat om:
Blåvinge – Vad kan kor, hästar och sniglar göra?
Pärlemor – Hur låter och känns vatten, djur och ljud?
Citron – Hur ser myror och sniglar ut och vad gör de?
Påfågel – Varför behöver man mat för att få muskler och kunna leva?
Nässel – Hur bor sniglar?
Valhall – Vad är egentligen maskar och småkryp för något?
Ymer – Hur ser sniglar och nyckelpigor ut?
Munin – Hur rör sig sniglar och snäckor?
Tor – Vad finns det för bondgårdsdjur och djur i trädgården?
Oden – Vad har hänt med mig sedan jag föddes?
Hugin – Varför finns jag? Hur kan man locka till sig en fågel?
På 2 års avd. har barnen studerat sniglar &
har uppmärksammat form och mönster
som de kan associera i andra sammanhang
Barnen letar i buskar och hålor och hittar
spännande fynd. Nyfikenhet & närsynt
utforskande verkar vara ett naturligttillstånd!
Lpfö 98 (rev. 2010) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska,
dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap.
1
Pedagogisk dokumentation är ett viktigt verktyg för att synliggöra läroprocesser och skapa meningsfulla
sammanhang. Genom att foto, alster och beskrivande text av barnens undersökande ständigt reflekteras med
alla inblandade, blir alla delaktiga i det som pågår. Den pedagogiska dokumentationen är också ett
utvärderings material där vi kan se vad verksamheten behöver utveckla för att alla barn ska få utmaningar
utifrån sina intressen och förutsättningar. Reflektionerna är kontinuerliga och på så sätt blir förskolornas värden
levande. De fyra värdena är samspel, delaktighet, glädje och olikheter som en tillgång.
Många pedagoger har gått kurs i pedagogisk dokumentation. Det innebär att de har blivit skickligare på att
reflektera över miljön, materialet och sitt förhållningssätts betydelse för att skapa lärande miljöer för barnen.
Att det finns många olika sätt att lära och att vi måste hitta vägar för alla barn på ett lustfyllt och intressant
sätt.
Barnpärmarna har läroplanens mål är beskrivna i början av pärmen och därefter med förkortningar i de
efterföljande dokumentationerna. I stället för att citera läroplanen i varje dokumentation finns i stället en
beskrivning av vad och hur barnens processer har gått till och vilka mål dessa kan kopplas till.
Lärande miljöer Avdelningens projekt går hand i hand med miljöns utformning. Frågor som vi har studerat:
• Är materialet tydligt och lättillgängligt?
• Ser miljön inspirerande och utmanande ut?
• Ser man tydligt vilket projekt man arbetar ned?
• Är dokumentationen placerad så att mottagaren kan läsa den?
• Hur är helhetsintrycket av avdelningen?
• Hur kan man utveckla miljön ytterligare?
Pedagogerna har delat upp ansvarsområden både ute och inne för att barnen ska få så stimulerande miljöer
som möjligt.
Utvecklingsområden är naturvetenskap och multimedia. Genom fördjupningarna kring Liv, har barn och
pedagoger blivit mer uppmärksamma på naturvetenskapliga fenomen i vår omgivning. Material har köpts in
som stimulerar fortsatt utforskning. De flesta pedagoger har påbörjat sin multimedia- utbildning (PIM) kring
hantering av program för framställning av film och bildspel med olika klipp och effekter. De flesta pedagoger
har gått kurs i pedagogisk dokumentation då de reflekterar över hur olika lärande kan se ut och vilken
betydelse de har för att möta barnen där de är och utgå från deras frågor. En fortsättningskurs ska börja till
våren. Alla ska läsa boken: Lyssnandets och seendets villkor (C. Wehner Godée).
En arbetsgrupp har jobbat fram ett underlag till innehåll på de olika föräldramötena för att undvika
upprepningar. Man har riktat information som är relevant till barnens ålder. Innehållet är en blandning av
handlingsplaner, film/bildspel på barnens undersökande processer och annan information. Föräldrarna
själva får också en egen tid till att diskutera utan pedagogernas närvaro. Föräldrasamrådsrepresentanterna
håller i denna del av mötet.
Arbetsmiljö
All personal har fått kompetensutbildning i HLR och ABC utbildning.
Fysisk skyddsrond, egenkontroll och brandsyn är genomförd i november månad. Marbäcks förskola har fått
ännu en toalett till barnen. På Frejaparken har ett leksaksförråd tillkommit likaså bättre utebelysning på båda
förskolorna.
Personal Långtidsvikarier på Frejaparken är Therese Jacobsson, Louise Nedström och på Marbäck är det
Therese Nilsson, Marina Ohlin och Jessica Dalberg.
Nätverk Frejaparken och Marbäcks förskolor har ansökt om att ingå i ett förskolenätverk i ett samarbete som
drivs av Reggio Emilia institutet i Stockholm. Vår enhet blev en av 30 i hela Sverige som kom med. Av dessa
30 kommer 6-8 att ingå i ett fördjupningsprojekt tillsammans med forskare och annan expertis. Vid årsskiftet
2
får vi besked vem det blir. Om vi inte är med i sista uttagningen, kommer vi ändå att få en skjuts framåt. Vi
kommer då att ha nätverksträffar med de övriga 22 – 24 förskolornas representanter. Syftet med hela
projektet är att fördjupa vår förståelse kring hur barn kan tänka och hur de kan lära sig med fokus på
matematik, språk och kommunikation samt naturvetenskap och teknik. Förskolorna kommer att läsa gemensam
litteratur, höra föreläsningar och få frågor att utgå från i forskandet av den egna praktiken. Projektet löper
under 3 års tid och processerna kommer att publiceras i olika forum.
Segepark och Segevångs förskolor i Malmö är i samma läge som vi. Oavsett hur det går för någon av oss,
vill vi ha ett samarbete framöver. Våra förskolor påminner om varandra storleksmässigt och pedagogernas
förhållningssätt är det samma. Vi ser det som ett utvecklingsprojekt genom att reflektera med andra från en
annan kommun, men på ett nära och lättillgängligt avstånd. Genom att öppna upp och spegla vår
verksamhet med andra, får barnen och ni föräldrar ”skörda frukten” av pedagogernas ökade medvetenhet
och ny inspiration på alla plan.
Föräldrasamrådet har representanter från Frejaparkens förskola och Marbäcks förskolas olika avdelningar.
De träffas omväxlande på de två förskolorna tillsammans med rektor, ateljerista och pedagogista samt någon
pedagog från en avdelning som berättar och visar något från verksamheten.
T.ex. har vi visat exempel på vilka möjligheter barnen ser i ”skräp”. Förskolorna tar gärna emot material som
annars kanske hade hamnat i soporna. Det kan vara mindre delar som korkar, plastdetaljer, knappar, rör,
plattor, spiraler, transparenta, färgade, glansiga, plastiga, metalliska saker som barnen bygger, konstruerar
och hittar nya användningsområden till. Ett material som lockar fram kreativa lösningar och undersökande av
hållfasthet, tyngd, balans volym, struktur, storlek, färg och form. Har du som förälder något spillmaterial från
jobbet eller hemma, så prata med pedagogerna på ditt barns avdelning. Det behöver inte vara mycket!
Lpfö 98 (rev. 2010). Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att bygga och konstruera
med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
Vi har även pratat om avdelningarnas olika fördjupningsprojekt utifrån vårt gemensamma tema: Liv på
föräldrasamrådsmötet. Enligt läroplanen ska föräldrarna ha möjlighet att inom ramen för de nationella målen
vara med och påverka verksamheten i förskolan (Lpfö 98, s.11).
Vårens föräldrasamråds mötes tider
13 Mars 18.00 – 20.00 på Frejaparkens förskola
23 April 18.00 - 20.00 på Marbäcks förskola
3
Julförskolan
Sammanslagningen sker i år på Marbäcks förskola under veckorna 52 + 1.
27-30/12 arbetar Christel, Cecilia, Sima, Laura och Marina hos de yngre barnen. Tel.nr.64 10 663. Hos
de äldre arbetar Therese J, Therese N, Åsa och Anna. Tel.nr. 64 10 665
Den 2-5/1 arbetar Marina, Therese N, Åsa, Christina och Sima hos de yngre barnen.Tel.nr. 64 10 663
Hos Frejaparkens äldre barn arbetar Susanne, Therese J och Eleonora Tel.nr. 64 10 665. Hos Marbäcks
äldre barn arbetar Linda, Kerstin, Eva W. Monica och Mona.Tel.nr.64 10 667
Kök 64 10 662
Vistelsetider
Vårdnadshavare som har rätt till plats för sitt barn erbjuds förskoleverksamhet respektive skolbarnsomsorg
under arbetstid respektive studietid samt eventuell restid. Barnets vistelsetid följer vårdnadshavarens
arbetstider/studietider hos den vårdnadshavare som börjar senast på dagen och den vårdnadshavare som
slutar tidigast. Om vårdnadshavarna har semester, lov, arbetsfri dag eller motsvarande ledighet får barnet inte
vistas i verksamheten. Detta gäller med undantag för barn som har rätt till Allmän förskola (Svedala kommun).
Det innebär att de barn som är 3, 4 och 5 år som är på förskolan 15 timmar/v, följer skolornas lov och
studiedagar.
Läsårstider Vt.- 2012
Skolornas studie och lovdagar under vårterminen: tisdag 10 januari – fredag 15 juni 2012
Lovdagar
måndag 20 – fredag 24 februari 2012
måndag 2 – torsdag 5 april 2012
måndag 30 april 2012
fredag 18 maj 2012
Studiedagar
torsdag 22 mars 2012
onsdag 9 maj 2012
Stängningsdagar i förskola och fritidshem sker måndagen den 9 januari 2012. Förskolan är då stängd.
Medborgarservicen: Dexter barnomsorg http://dexter.svedala.se där ni med fördel kan sköta era
barnomsorgsärenden. Tänk på att uppdatera Era mail adresser och Era barns schema. Det är viktigt att
barnens vistelsetider stämmer eftersom vi fördelar personalresurser efter dessa.
Vi vill alltid ha in era synpunkter för att på så sätt ständigt kunna förbättra och utveckla vår verksamhet. I
början av 2012 finns det en ”knapp” markerad med Dina synpunkter/klagomål på vår hemsida och på
kommunens hemsida där ni direkt kan framföra era synpunkter och få snabb återkoppling.
Fotografering På förskolan fotograferas barnen för att synliggöra lärande processer. Alla föräldrar får skriva
på ett papper i vilket sammanhang de godkänner publikation. Det blir lite problematiskt att uppfylla önskemål
vid exempelvis luciafirandet då ni som föräldrar fotograferar högtiden. Vi ber er därför att i möjligaste mån
endast fotografera det egna barnet.
God Jul & Gott nytt år!
Önskar alla pedagoger genom
Lena Fröbrant & Anette Nilsson
Förskolechef
Pedagogista
4