PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

KRISTINESTAD
PLANEN FÖR
SMÅBARNSFOSTRAN
PLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN
Kristinestad
INNEHÅLL
1. INLEDNING
2.PRINCIPER
2.1. Värdegrund, vision och fostringsmål
2.2. Barnet
2.3. Föräldrarna
2.4. Personalen
2.5. Nätverkssamarbete
2.5.1. Utbildningsväsendet
2.5.2. Barnrådgivningen
2.5.3. Församlingen
2.5.4. Övriga samarbetsparter
3.BARNETS INDIVIDUELLA PLAN
4. SERVICEN INOM SMÅBARNSFOSTRAN I KRISTINESTAD
4.1. Stöd för hemvård och för privat vård av barn
4.2. Kommunal dagvård
4.2.1. Daghem
4.2.2. Familjedagvård och gruppfamiljedaghem
4.2.3. Specialdagvård
5. UTVÄRDERING, UTVECKLING OCH UPPFÖLJNING
1. INLEDNING
När Planen för småbarnsfostran har gjorts upp har följande dokument legat till
grund:
- Grunderna för Planen för småbarnsfostran ( 2003), som nationellt styr innehåll,
kvalitet samt uppgörandet av lokala planer.
- Statsrådets principbeslut om riksomfattande riktlinjer för förskolverksamheten
(2002).
- Kristinestads läroplan för förskoleundervisningen (2004)
Arbetet med uppgörandet av planen har gjorts av hela dagvårdspersonalen i
Kristinestad under året 2007 och våren 2008. Föräldrar, barnrådgivningen,
barnskyddet och andra aktörer som är involverade i småbarnsfostran i kommunen
har också varit delaktiga.
Planen har reviderats i december 2009.
Målet med Planen för småbarnsfostran är att främja en jämlik fostran i hela landet,
att styra utvecklandet av innehållet samt att öka den yrkesmässiga medvetenheten
hos personalen inom småbarnsfostran, föräldrarnas delaktighet och samarbetet
mellan olika serviceformer som stöder barnet och familjen.
2.PRINCIPER
2.1. Värdegrund, vision och fostringsmål.
Inom småbarnsfostran betonar man att barndomen har ett värde i sig, man vill måna
om barndomstiden och stödja barnet i dess utveckling som mänska.
Småbarnsfostran är växelverkan mellan barn och yrkeskunniga vuxna.
I planen behandlas värdegrunden på en allmän nivå. Där fastställs att vår
småbarnsfostran grundar sig på :
1. Centrala nationella avtal gällande barns rättigheter
2. Nationella lagar och förordningar
3. Nationella riktlinjer
Det centrala är att man utgår från barnets mänskovärde och att fostran, lärande,
vård och omsorg bildar en helhet, allt är delar av barnets livslånga lärande. Man bör
befrämja barnets välbefinnande på ett övergripande plan.
Visioner och mål är att man vill fostra trygga, frimodiga, kreativa barn som
har en sund självkänsla, tro på sin egen styrka och respekt för andra, både
mänskor, natur och miljö.
2.2. Barnet
Barnet är intresserat av sin omgivning och undersöker, leker och söker aktivt ny
kunskap
Varje barn är unikt och var och en har ett eget individuellt sätt att lära sig.
Barnet har rätt till:
att leka, få vara barn
trygga mänskorelationer
en trygg och hälsosam miljö
att bli förstådd och få utvecklas enligt sin ålder och utvecklingsnivå
att bemötas med respekt och lära sig visa respekt och hänsyn för
andra och sin omvärld, att känna ansvar, tillhörighet och glädje
en sund självkänsla, förmåga att verka självständigt och i grupp
specialstöd vid behov
sin egen kultur, modersmål, religion eller
livsåskådning
Barnet övar upp och lär sig nya färdigheter
genom positiv växelverkan med andra, genom
lek, skapande och fysisk aktivitet. Språket har
en central betydelse inom småbarnsfostran eftersom språket och kommunikationen
har en central roll i barnets sätt att fungera. Sagor, rim och ramsor, sånger och
berättelser är viktiga för den språkliga utvecklingen
Barnet behöver få uttrycka sig på många olika sätt, i fri och ledd lek, konstnärligt
skapande, diskussion, musik och rörelse, genom att utforska och reflektera.
För att barnet ska utvecklas på bästa möjliga sätt är det av största vikt att hon/
han blir sedd, hörd och uppskattad!
2.3. Föräldrarna
Småbarnsfostran sker i samarbete med barnet och barnets föräldrar, vilket
förutsätter ömsesidig tillit och respekt.
Föräldrarna är de bästa experterna på sina barn och ansvaret och rätten till
fostran tillkommer i första hand föräldrarna. En öppen och professionell
växelverkan mellan personal och föräldrar skapar förutsättningar för ett
samarbete som är till barnets bästa.
Föräldrarna ges möjlighet att påverka de olika enheternas plan för
småbarnsfostran och vara med i utvärderingen.
Barnets individuella plan görs upp i samråd med föräldrarna.
När barnet börjar sin dagvård startar man med en inskolningsperiod. Föräldrarna
och personalen kommer överens om periodens längd och utformning. Avsikten är att
barnet tillsammans med en förälder ska lära känna dagvårdspersonalen och -miljön
och därigenom få en positiv start. En inskolningsperiod borde vara ungefär en vecka.
Samarbetsformer
Vid dagliga möten, när barnet hämtas till och från dagvårdsplatsen,
diskuterar personalen och föräldrarna barnets angelägenheter.
Dagvårdspersonalen och föräldrarna samtalar om barnets utveckling minst en
gång om året när man gör upp barnets individuella plan för småbarnsfostran.
Personalen ordnar möjlighet till föräldramöten, med eller utan inbjuden
föreläsare, och diskuterar teman som anknyter till fostran.
Föräldrar kan delta i barnets vardag på dagvårdsplatsen , vara med på fester och
olika evenemang samt talkon eller utfärder.
2.4. Personalen
Det är viktigt att personalen känner engagemang i sitt arbete och upprätthåller och
utvecklar sina yrkesmässiga kunskaper. Personalen inom dagvården i Kristinestad är
kompetent och erfaren och utvecklar kontinuerligt sitt kunnande genom att delta i
kurser och skolningar. Hela dagvårdspersonalen träffas minst en gång om året för
att utveckla samarbetet i de olika dagvårdsformerna och för gemensam
fortbildning. Dagvårdspersonalen består av barnträdgårdslärare, socionom,
närvårdare, barnskötare och familjedagvårdare.
En stor del av personalen är tvåspråkig och föräldrarna har möjlighet att välja
dagvård på det andra inhemska språket. På alla daghem är verksamheten tvåspråkig,
så också i gruppfamiljedaghemmen och hos flera familjedagvårdare.
Atmosfären och miljön är en viktig del av småbarnsfostran och de flesta
dagvårdsplatser ligger nära till naturen och skogen . Barnen ges dagligen möjlighet
till utomhuslek och utrymmena både inom- och utomhus är trygga och medger lek
och sysselsättning. Man strävar till att beakta en hållbar utveckling, dvs. man
använder miljövänliga material och fostrar till miljömedvetenhet.
Fostraren skapar en förtroendeingivande relation till varje barn. Av fostraren krävs
lyhördhet, engagemang och en förmåga att sätta sig in i varje barns förutsättningar
och individualitet. En yrkeskunnig fostrare ser barnet, lyssnar till det och bygger
upp verksamheten utgående från det. Hon/han stöder barnet att utveckla sig på
många olika sätt, genom samtal, lek, rörelse, kreativt skapande och skapar en
inspirerande och stimulerande miljö för barnet.
Ifall man i dagvården märker att ett barn behöver särskilt stöd tar man upp saken
med föräldrarna och med deras tillåtelse tar man vid behov kontakt med
specialbarnträdgårdsläraren som kartlägger behovet av stöd, gör upp
åtgärdsprogram , handleder personalen och hjälper vid behov till med kontakter till
övriga sakkunniga.
Dagvårdspersonalen ser till att
verksamheten är trygg, kreativ,
rolig och lärorik för alla barn som
deltar . En syn som omfattar
omsorg, fostran och lärande som
en helhet vägleder fostraren och
poängterar barnets möjligheter
att växa och lära sig.
2.5. Nätverkssamarbete
2.5.1. Utbildningsväsendet är en viktig samarbetspartner för att en kontinuitet i
barnets fostran och utbildning säkerställs. Den lagstadgade, avgiftsfria
förskoleundervisningen som kommunen ordnar är avsedd för alla barn året innan
skolstarten. Förskoleundervisning ges på daghemmet i stamstaden i en egen grupp,
på daghemmen i Dagsmark och Härkmeri är förskolebarnen integrerade i
barngruppen och i Lappfjärd och Tjöck finns förskolan i skolan. Läroplanen för
förskoleundervisningen är en naturlig fortsättning på planen för småbarnsfostran
och skolans läroplan en fortsättning på förskolans. I förskolan ska finnas en
elevvårdsgrupp, till vilken förskollärare, klasslärare, specialbarnträdgårdslärare,
speciallärare, personal från barnrådgivningen och socialcentralen hör. Den
mångprofessionella gruppen träffas en gång per termin och arbetar för att
förebygga och avhjälpa olika problem inför skolstarten.
Barngrupper besöker också skolorna för gymnastikstunder, teater eller andra
gemensamma evenemang.
2.5.2. Barnrådgivningen träffar barnen årligen och när barnet fyller 5 år har man
från rådgivningen också kontakt med dagvårdaren via ett frågeformulär angående
barnets utveckling. Frågeformuläret får föräldrarna be dagvårdspersonalen fylla i.
2.5.3. Församlingen ordnar dagklubbsverksamhet i stamstaden och Lappfjärd.
Församlingsarbetare från Lappfjärd-Kristinestads församling kommer till
daghemmen och håller andakter för barn ungefär en gång i månaden. Dessutom
ordnas jul- och påskandakter för alla barn i dagvård, både daghemsbarn och barn
inom familjedagvården.
I stamstaden, Lappfjärd, Härkmeri och Sideby håller man s.k. föräldra-barngrupper
i församlingens regi en till flera gånger i månaden.
2.5.4. Övriga samarbetsparter.
I Kristinestad finns ett nätverk för familjeservice för att kunna förebygga
och hjälpa till i barnfamiljer som har problem av olika slag. Till det
mångprofessionella nätverket hör representanter från dagvård, hälso-,
social- och hemvård samt skola.
Dagvårdspersonalen kan samarbeta med representanter för invandrargrupper
och andra kulturer när barn med sådan bakgrund finns i barngruppen.
3. BARNETS INDIVIDUELLA PLAN
En individuell plan för småbarnsfostran görs upp för varje barn i dagvård så att
barnets individualitet och föräldrarnas åsikter kan tas i beaktande i verksamheten.
Planen diskuteras av personal och föräldrar en till två gånger per år. I den tar man
upp barnets starka sidor, intressen, utveckling, erfarenheter, aktuella behov och
eventuella behov av stöd och den följer med barnet genom dagvården. Ett
sammandrag av planen följer, med föräldrarnas tillstånd, med barnet vidare till
förskola och skola så att lärarna lär känna barnet och kan forma undervisningen och
sitt bemötande av barnet på ett adekvat sätt.
På en del dagvårdsplatser finns också en ”portfolio- boken om mig” vars innehåll
beskriver barnets uppväxt . I den samlar man fotografier, kommentarer,
teckningar, berättelser ur barnets vardag i dagvården mm.
4. SERVICE INOM SMÅBARNSFOSTRAN I KRISTINESTAD
4.1. Stöd för hemvård
När perioden för utbetalning av föräldrapenningen är slut kan någon av föräldrarna
vara vårdledig utan att arbetsförhållandet avbryts. Rätten att vara vårdledig gäller
tills barnet är 3 år gammalt. Föräldrarna kan inte vara vårdlediga samtidigt. Stöd
för hemvård av barn söks hos folkpensionsanstalten.
4.2. Kommunal dagvård
Föräldrar eller andra vårdnadshavare till barn under skolåldern har rätt att få en
kommunal dagvårdsplats från den tidpunkt då utbetalningen av föräldrapenning
upphör och tills barnet börjar i skolan.
I Kristinestad har man, ifall dagvårdsbehovet beror på föräldrarnas arbete eller
heltidsstudier, rätt att få dagvårdsplats inom 2 veckor efter att ansökan är
inlämnad. När man vill ha dagvård fastän någon av föräldrarna är hemma , men inte
får hemvårdsstöd, har man rätt att få en dagvårdsplats inom 4 månader. För det
mesta kan man välja dagvårdsplats, men ifall det inte finns lediga platser där man i
första hand önskar dagvård blir man anvisad en annan plats. Under
sommarmånaderna och ibland under övriga skollov samarbetar daghemmen så att
alla barn i behov av daghemsvård samlas på ett eller två daghem.
Inom familjedagvården har man reservvård, antingen hos en familjedagvårdare, på
gruppfamiljedaghem eller i daghem ifall den egna vårdaren är sjuk eller har
semester.
Anhållan om dagvård riktas till respektive daghem eller till familjedagvårdsledaren
för plats hos en dagmamma och på gruppfamiljedaghemmen.
Dagvårdens verksamhet är mångsidig och målinriktad och beaktar barnens
individualitet, ålder och utvecklingsnivå. Personalen
bemöter barnet som en individ och som medlem i en
grupp.
Lek, skapande sysselsättning och fysisk aktivitet är
viktiga faktorer, likaså att stödja barnens
språkutveckling och lust att lära sig mera, att vara
aktiva i det livslånga lärandet.
I verksamheten ingår på ett naturligt och lekfyllt sätt olika inriktningar som
senare i skolan är olika läroämnen. Både i den spontana leken och den ledda
verksamheten finns inslag av
matematisk inriktning – man jämför, mäter, räknar, drar slutsatser.
naturvetenskaplig inriktning – man är ute i naturen och upplever och
undersöker den.
historisk-samhällelig inriktning – man får kunskap om traditioner, närmiljö
och samhället genom berättelser, utflykter, lek och tema-arbete.
estetisk inriktning – man upplever genom alla sinnen i en miljö som inspirerar
till kreativitet.
etisk inriktning – man övar sig i rättvisa, acceptans av olikheter, ärlighet,
jämlikhet, rätt och fel.
religions- och åskådningsanknuten inriktning – man bekantar sig med seder
och bruk och firar större helger. Familjers särskilda religiösa åskådningar
tas i beaktande.
språklig inriktning – man stöder tänkandet och de språkliga färdigheterna
genom att diskutera, fråga och berätta. Dagvårdsmiljön är ofta tvåspråkig
vilket ger möjlighet till nya kunskaper.
4.2.1. Daghem
Daghemmen är tvåspråkiga och erbjuder heldags- och halvdagsvård för barn under
skolåldern, samt morgon- och eftermiddagsvård för förskolelever och skolelever i
åk. 1-2. I daghemmen finns grupper för barn under 3 år, grupper för barn i ålder 36 år, samt grupper för barn i ålder 0-6 år. I grupperna finns barn både i hel- och
halvdagsvård.
Daghemmen är vanligtvis öppna mellan kl. 6.30 och 17.00. men tiderna kan justeras
vid behov. Verksamhet kring olika tema och projekt är en del av daghemmets
vardag.
På daghemmet i stamstaden finns
en tvåspråkig avdelning för hel- och halvdagsbarn under 3 år
en tvåspråkig avdelning för hel- och halvdagsbarn i ålder 3-6 år
en svenskspråkig förskola
en finskspråkig förskola
morgon- och eftermiddagsvård för elever i förskola och åk. 1-2.
På daghemmet i Lappfjärd finns
en tvåspråkig avdelning för hel- och halvdagsbarn under tre år
en tvåspråkig avdelning för hel- och halvdagsbarn i ålder 3-6 år
en finskspråkig förskola
morgon- och eftermiddagsvård för elever i förskola och åk. 1-2
här finns reservvård för barn som annars är i familjedagvård
På daghemmet i Dagsmark finns
en tvåspråkig avdelning för hel- och halvdagsbarn
integrerad förskola
morgon- och eftermiddagsvård för elever i förskola och åk. 1-2
På daghemmet i Härkmeri finns
en tvåspråkig avdelning för hel- och halvdagsbarn
integrerad förskola
morgon- och eftermiddagsvård för elever i förskola och åk. 1-2.
På skolan i Tjöck finns
svenskspråkig morgon- och eftermiddagsvård för elever i förskola och åk. 1-2
4.2.2. Familjedagvård och gruppfamiljedaghem
Familjedagvårdsgrupperna är små med barn i olika åldrar. En familjedagvårdare kan
ha fyra barn i heldagsvård och ett förskole- eller skolbarn i morgon- och
eftermiddagsvård. En utbildad familjedagvårdare ansvarar för den egna gruppens
småbarnsfostran .
Samarbetet mellan familjedagvårdarna samt planeringen ger möjlighet till
verksamhet och lek i större grupper. Man träffas i lekparker och några gånger i
året har man fester eller utflykter tillsammans.
I Kristinestad finns familjedagvård i alla kommundelar.
Gruppfamiljedaghemmet Pupula är tvåspråkigt och finns i på Kyrkogatan 3 i Krs.
Här finns tolv platser och tre familjedagvårdare. Öppetthållningstiderna varierar
enligt barnens vårdtider och barnen kan vid behov, p.g.a. föräldrarnas arbete, få
kvälls- och veckoslutsvård.
Gruppfamiljedaghemmet Vekkula är tvåspråkigt och finns på Koppövägen 43 B 7 i
Krs. Här finns 8 platser och två familjedagvårdare och gruppis fungerar också som
reservvård för familjedagvården i stamstaden.
Gruppfamiljedaghemmet Nallarna är tvåspråkigt och finns på Klockarvägen 8 A 2 i
Lappfjärd. Här finns 8 platser och två familjedagvårdare. Barnen kan vid behov,
p.g.a. föräldrarnas arbete, få kvällsvård.
4.2.3. Specialdagvård
Barn som behöver intensifierat och särskilt stöd är integrerade i dagvården.
Ambulerande specialbarnträdgårdsläraren kartlägger barnets problem, stöder
enskilt och i smågrupper, handleder dagvårdspersonalen och lägger upp
åtgärdsprogram tillsammans med personal,
föräldrar, rådgivning och terapeuter.
5. UTVÄRDERING, UTVECKLING OCH
UPPFÖLJNING
För att planen för småbarnsfostran ska kunna
utvecklas och vara ett verkligt arbetsredskap
bör den utvärderas med jämna mellanrum. Planen
bör årligen följas upp för att man ska se hur de
uppställda målen förverkligats . Verksamhetens
utvecklingsbehov och styrkefaktorer ska
genomgås. I utvärderingen deltar personalen, förvaltningen, barn, föräldrar och
olika samarbetsparter.