Klimatneutral- och hållbar köttproduktion på

PROJEKTPLAN
Klimatneutral- och hållbar köttproduktion på Sydsvenska höglandet
(Sjuhärad)
Projektidé
Det härmed sökta projektet kan ses som en förstudie inför tillämpade försök med syfte att möjliggöra
långsiktigt hållbara lantbruksföretag på Sydsvenska höglandet. Hållbarheten ska nås genom att man
på gårdsnivå bidrar till att nå de nationella miljökvalitetsmålen, begränsad klimatpåverkan, ett rikt
odlingslandskap och ingen övergödning, samtidigt som lönsamhet och konkurrenskraft stärks. För att
erhålla nödvändiga kunskaper ska Rådde gård användas som ett konkret, praktiskt exempel
beträffande optimalt produktionssystem för nötköttsproduktionen, agroforestry, minskad
energianvändning respektive minskade fosforförluster. För att samla kunskaper och erfarenheter och
samtidigt stärka implementeringen av kunskaperna involveras avnämarna (lantbrukare och rådgivare)
i kunskapsprocessen tillsammans med aktörer från branschen och andra branscher.
Bakgrund
Långsiktigt hållbara lantbruksföretag med nötköttsproduktion är en förutsättning för att nå det
nationella miljökvalitetsmålet samt ett rikt odlingslandskap. Med allt färre mjölkbesättningar
kommer nötköttsproduktionen även fortsatt vara den dominerande driftsformen för att upprätthålla
hävden. Att det finns tillräckligt med företag som har betande djur på Sydsvenska höglandet
medverkar dessutom till, och är på många ställen en absolut förutsättning för, att landsbygden blir
attraktiv för boende, annat företagande och turism av olika slag. En bibehållen produktion genererar
också arbetstillfällen i såväl primärproduktion som efterkommande led.
För nötköttsproducenterna är det en överlevnadsfråga att kunna stärka konkurrenskraften och
lönsamheten. Lönsamheten måste stärkas både genom en effektiv produktion och genom ett
tillräckligt köttpris. Ska konsumenterna respektive offentlig sektor efterfråga köttet måste
köttproduktionen uppfylla både krav på minskad klimatbelastning som krav på djuromsorg,
livsmedelssäkerhet och övrig miljöhänsyn.
För att hjälpa lantbrukarna att nå ökad hållbarhet ur så många aspekter som möjligt krävs ökade
kunskaper och effektiv spridning och tillämpning av dessa kunskaper. Genom att utnyttja Rådde gård
som tillhör Hushållningssällskapet Sjuhärad kan detta kombineras på ett unikt sätt.
 Rådde gård är representativ för många lantbruk med betesbaserad nötköttsproduktion på
Sydsvenska höglandet
 På Rådde gård finns stor erfarenhet av försöksverksamhet och kunskapssök
 Rådde gård är bas för Rådgivarna med ca 25 rådgivare inom olika ämnesområden
 Personal inom Hushållningssällskapet och Rådgivarna ingår i en stor mängd nätverk av
relevans för projektet
 Genom att använda en verklig gård tvingas man arbeta med en helhetssyn och ett
företagsperspektiv. Hela företaget ska ”hänga ihop” på ett realistiskt sätt när man diskuterar
olika förslag.
Övergripande syfte
Det övergripande syftet är långsiktigt hållbara lantbruksföretag på Sydsvenska höglandet.
Hållbarheten ska nås genom att man på gårdsnivå bidrar till att nå de nationella miljömålen samtidigt
som lönsamhet och konkurrenskraft stärks.
1
Mål
Projektet ska ge ökade kunskaper om hur företag på Sydsvenska Höglandet ska kunna
 sköta betesmarker på ett hållbart sätt
 minska klimatbelastningen genom att dels kombinera betesdrift med agroforestry
 minska klimatbelastningen genom att minska energiåtgången i jordbruksdriften
 minska övergödningen och öka resurshushållningen genom minskade fosforförluster.
Kunskaperna ska nås genom att samla kunskaper och erfarenheter från utvalda aktörer inom och
utanför sektorn, med Rådde gård som ett konkret praktiskt exempel. Genom att involvera avnämare
(lantbrukare och rådgivare) i processen underlättas en kontinuerlig kunskapsspridning och dialog som
gör att implementeringen går snabbare.
De resultat som projektet genererar bildar bas för prioriterad forsknings- och
försöksverksamhet kommande år så att resultaten kan testas i praktiken. I kunskapsprocessen
kommer också eventuella målkonflikter respektive eventuella begränsningar via stödsystem,
regelverk eller annat att kunna identifieras.
Målgrupp
Den primära målgruppen är lantbrukare och rådgivare verksamma inom Sjuhärad. Sekundär
målgrupp är övriga lantbrukare och rådgivare, myndighetspersoner och beslutsfattare.
Erfarenheter från tidigare projekt
I styrgruppen finns mycket erfarenhet av projekt inom aktuella ämnesområden. Projektledaren har bl
a ingått i programledningen för HagmarksMistra, varit verksam i SNVs Framtidsstudie Svenskt
Jordbruk 2021, varit projektledare för Tillväxt Nötkött och är för närvarande deltidsanställd som
projektledare för REKS Regional nöt- och lammköttsproduktion – en tillväxtmotor.
Hushållningssällskapets och Rådgivarnas personal har erfarenhet av bl a ”Ulricehamnsprojektet”
gällande transportkostnader vid foderodling i skogs och mellanbygder och olika
dokumentationsprojekt inom KULM, Länsstyrelsen i v:a Götaland:
Ekologisk växtodling på Rådde gård, Uppfödning av kokvigor till slakt, Ekologisk köttproduktion på
Rådde gård, Dokumentation av sedimentfälla respektive Ekologiskt åkermarksbete med nya
gräsarter.
Vilka ska genomföra projektet?
Projektet ska genomföras med Rådde gård som utgångspunkt och bas med personal från
Hushållningssällskapet och Rådgivarna som projektdeltagare och resurspersoner. För de olika
frågeställningarna sker en samverkan med forskare på SLU, Skogforsk, Chalmers, Högskolan i Borås
och olika intresseorganisationer som SNP, SNF och LRF.
Projektledare är Inger Pehrson, Palustre HB.
Genomförandeplan
Fyra olika ”utmaningar” ska hanteras parallellt i projektet. Samtliga fyra har direkt bäring på
prioriterade miljökvalitetsmål.
1. Agroforestry (Begränsad klimatpåverkan)
2. Skötsel av betesmarker (Ett rikt odlingslandskap)
3. Synliggjord energianvändning i jordbrukets maskinella utrustning (Begränsad klimatpåverkan)
4. Åtgärder och metoder för att minska fosforutsläpp (Ingen övergödning)
2
Kunskaps/lärandeprocessen gällande de olika utmaningarna genomförs med hjälp av workshops.
Workshoparna förbereds genom sammanställningar av befintlig kunskap från den akademiska och
den praktiska världen gällande det specifika ämnesområdet. Till respektive workshop inbjuds utvalda
personer från existerande nätverk inom respektive bransch (lantbrukare, rådgivare, forskare, m fl)
med intresse, erfarenhet och förmåga till kreativt samarbete. Inbjuds gör också lämpliga personer från
annan/andra bransch/er för att ge inspiration och ”nytänk”. Det är viktigt att kunna tänka/diskutera
”ut ur boxen”.
Workshoparna inleds med presentation av kortfattade kunskapssammanställningar och resultat från
enkäter som gjorts bland lantbrukare gällande respektive utmaning. Workshoparna byggs upp runt
några konkreta frågeställningar. Resultaten från workshoparna sammanställs och bildar underlag för
ett antal seminarier och kunskapssammanställningar till rapporter med möjligheter, hinder och
rekommendationer för respektive utmaning. Här ingår också underlag för önskvärd FoU-verksamhet
gällande prioriterade förslag.
Under projektperioden planeras 2 workshops/seminarie per utmaning. Totalt 8 stycken.
1. Agroforestry
Hur kan vi i så stor uträckning som möjligt bevara ett artrikt mosaiklandskap i kombination med
minskad klimatbelastning genom att ”sambruka” snabbväxande lövskog med en effektiv
betesbaserad nötköttsproduktion på sämre åkermark? Kan mindre värdefulla naturbetesmarker tas i
anspråk till agroforesty för att säkerställa betesdrift på betesmarker med särskilda värden om
djurantalet fortsätter att minska? I vilken mån kan vinterfoder till nötkreaturen/grönmassa till biogas
produceras i dessa system?
Frågeställning för workshop:
 Hur kan ett optimalt system med trädplantering på gammal åkermark/betesmark kombinerat med
betesdrift se ut på Rådde och andra gårdar på Sydsvenska höglandet?

Möjligheter och begränsningar med de mest adekvata systemen? Vilka frågeställningar behöver
redas ut i djupare undersökningar? Hur skall virkesproduktionen omhändertas för största
miljönytta?
2. Skötsel av betesmarker
För att klara skötseln av alla de betesmarker som har höga natur- och kulturvärden där slåtter är ett
orealistiskt alternativ krävs hållbara system med betesdjur. Med allt färre gårdar med
mjölkproduktion blir nötköttsproduktion även fortsatt det dominerande driftsalternativet. Förändrade
marknadsvillkor och EU-ersättningar påverkar olika produktionsmodellers konkurrenskraft. Teknisk
utveckling (könssorterad sperma) och allt större mjölkbesättningar borde öka intresset för
köttrassemin, där korsningskalvarna kan födas upp i betesbaserade system. Genom att använda kalvar
från mjölkproduktionen minskar klimatbelastningen per kilo producerat kött. Där ungnötsuppfödning
inte passar behövs resurseffektiva system med dikor och/eller kokvigor av köttras. Hur ska systemen
optimeras?
Frågeställning för workshop:
 Vilken produktionsmodell med betesbaserad nötköttsproduktion kan på bästa sätt optimera
lönsamhet med minskad klimatpåverkan utan att övriga hållbarhetsaspekter försämras? (Underlag
från Agroforestryworkshop ingår)

Möjligheter och begränsningar med valda produktionsmodeller? Åtgärdsförslag för att
förverkliga prioriterad/e modell/er?
3
3. Synliggjord energianvändning
Rådde gårds energianvändning är totalt ca 110 000 kWh/år där dieselåtgången står för ungefär
hälften. Det är troligen mindre än många andra gårdar på Sydsvenska höglandet med djurhållning och
vallodling då Rådde har ovanligt bra arrondering. Utmaningen är att motivera till minskad
användning av såväl diesel, el och olja för att minska klimatbelastningen även om energikostnaderna
just nu inte är besvärande höga.
Frågeställning för workshop:
 Hur kan man på en gård som Rådde minska energianvändningen? Var och hur kan
energianvändningen synliggöras för att öka motivationen att minska den?

Möjligheter och begränsningar med valda förslag? Vad krävs för att förslagen ska förverkligas på
Rådde och andra gårdar?
4. Minskade fosforutsläpp
Utmaningen är att åstadkomma bästa möjliga hushållning med fosfor och minsta möjliga utsläpp,
men samtidigt möjliggöra för t ex mjölkföretag på Sydsvenska höglandet att använda sin stallgödsel
på magra marker. De har också långa transportavstånd till områden med sådan produktion att
stallgödseln kan vara efterfrågad. Det är svårt för kvarvarande lantbrukare i området att klara
nuvarande fosforbegränsningar.
Frågeställning för workshop:
 Vilka åtgärder kan göras på gårdsnivå eller i samverkan mellan gårdar för att utnyttja fosforn
effektivare så att fosforutsläppen minimeras utan att mjölk- och nötköttsproduktionen begränsas?

Möjligheter och begränsningar med de prioriterade åtgärdsförslagen? Var behövs djupare
kunskaper via forsknings- och försöksverksamhet? Behövs flexiblare regelverk?
Spridning av resultat
Resultaten från de olika utmaningarna kommer att spridas till målgrupperna via Rådgivningsbrev,
artiklar i lantbruks-/fackpressen och hemsidor. En viktig spridning är den personliga kontakten
mellan dem som deltar i de olika workshoparna och deras respektive nätverk (lantbrukare –
lantbrukare, rådgivare –rådgivare, rådgivare – lantbrukare, etc). Resultaten bör också presenteras på
konferenser, seminarier och kurser där lantbrukare och rådgivare deltar.
Det kommer även att tas fram ett antal broschyrer som enkelt beskriver konkreta åtgärder på
gårdsnivå för att minska miljö- och klimatbelastningar. Dessa skall bygga på de senaste forskarråden
som bl.a. kommit fram under workshops och seminarier och skall spridas bland lantbrukare och
rådgivare.
Projekttid
15 augusti 2014 till 15 juni 2015 (10 månader).
Organisation
Projektägare: Hushållningssällskapet Sjuhärad
Projektledare: Inger Pehrson, Palustre HB
Styrgrupp:
Roy Olausson, Vd, ordf. i styrgruppen
Jan Jansson, f.d. försöksledare
Ola Hallin, rådgivare och försöksledare
Mathias Ek, skogsrådgivare
4
Karin Eliasson, industridoktorand (biogas)
Linda Gradén, husdjursrådgivare
Caroline Dahrén, försökstekniker och djuransvarig
Stefan Wallin, försökstekniker
Inger Pehrson, projektledare
Resurspersoner från Hushållningssällskapet Sjuhärad samt Rådgivarna i Sjuhärad för de olika
utmaningarna
1 Agroforestry
Mathias Ek, skogsrådgivare
Jan Jansson, försöksledare
2 Skötsel av betesmarker
Linda Gradén, rådgivare mjölk - kött
Ola Hallin, rådgivare växtodling och bitr. försöksledare
3 Synliggjord energianvändning
David Hårsmar, rådgivare energieffektivisering
Karin Eliasson, industridoktorand biogas
4 Minskad fosforutsläpp
Ola Hallin, rådgivare växtodling och biträdande försöksledare
Karl-Johan Lennartsson, rådgivare växtodling
Budget
Köpta tjänster
Projektledare Inger Persson
Resor
Rådgivarna
Mathias, Linda, Ola, David, Karl-J
Mellquist (Rådde gård)
Caroline, Stefan
Föreläsare, forskare
320 tim x 650 kr
200 mil x 35 kr
208.000
7.000
80 tim x 500 kr
40.000
40 tim x 400 kr
16.000
30.000
Löner
Hushållningssällskapet, Roy, Jan, Karin 100 tim x 350 kr
(Indirekta kostnader tas ej upp som kostnad)
Ideellt arbete
Deltagare workshops/seminarier
360 tim x 175 kr
Summa kostnader
Finansiering
Ideellt arbete
Hushållningssällskapet
Mellquist
Leader Sjuhärad
35.000
63.000
399.000 kronor
63.000
65.000
16.000
255.000 (64%)
Summa finansiering
399.000
Utöver detta har Hushållningssällskapet kostnader för Indirekta kostnader, mat och fika på seminarier
kostnader för tryckning av broschyrer m.m.
5